Komplettering av ansökan om nätkoncession Nacka - Tollare

Transkript

1 Komplettering av ansökan om nätkoncession Nacka - Tollare Ombyggnation av befintliga kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun med anledning av detaljplan Tollarehöjden och Tollare strand. April 2018

2 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB Stockholm Avtalsansvarig: Projektledare genomförande: Ansvarig för tillstånd och MKB: MKB och samråd Sweco Energuide AB Box Stockholm Uppdragsledare: Handläggare miljö: Handläggare förprojektering:

3 Begäran om komplettering av ansökan Energimarknadsinspektionen (Ei) har gått igenom ansökan om nätkoncession avseende justering av sträckning och befintligt utförande av befintliga 70 kv ledningar vid Tollare, Nacka kommun. Ei önskar att ansökan kompletteras på ett antal punkter. Nedan redovisas Ei:s kompletteringspunkter samt Vattenfall Eldistributions (Vattenfall) bemötande av dessa: 1. Ni har i ansökan uppgett att de nya markkablarna kommer ha en konstruktionsspänning på 145 kv och systemspänning på 77 kv. Ei vill att ni förklarar varför markkablarna kommer att ha en mycket högre konstruktionsspänning än vad de kommer att ha systemspänning. Angiven systemspänning är satt efter en nutida bedömning av el-behovet i området. En planerad och utökad bebyggelse i regionen kan i framtiden komma att resultera i behov av en högre systemspänning, vilket Vattenfall tar höjd för i och med angiven konstruktionsspänning. Vattenfall kommer att söka ändring av koncessionen den dag en högre systemspänning eventuellt aktualiseras. Vattenfall bedömer att en lägre konstruktionsspänning skulle innebära omotiverad miljöpåverkan för människor och miljö i form av ytterligare ledningsdragningar i området samt kapitalförstöring genom den ytterligare entreprenaden som skulle krävas vid en eventuell framtida spänningshöjning. Med de villkor som Vattenfall i övrigt har satt upp, i.e. kopplad till Bonavas ev. bygglov, bedömer Sökanden att ansökan har tagit hänsyn till ellagens bestämmelser inkl. 2kap 2, Ni har i ansökan inte uttryckligen uppgett om verksamheten kommer att påverka någon beslutad miljökvalitetsnorm. Ei ska enl. 5 kap 3 miljöbalken ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Vi vill därför att ni kompletterar er ansökan med information om verksamheten kommer att påverka någon beslutad miljökvalitetsnorm. Enligt VISS- portalen är vattnet i Lännerstasundet söder om kablifieringen klassat som av god ekologisk status 2027 (se figur 1) samt med god kemisk ytvattenstatus. För de ytvattenförekomster som har klassificerats till sämre än 3 (9)

4

5 ledningarna. Information om förekomst av arter kan hämtas från Artportalen, någon inventering i fält krävs inte. Sökanden har gjort en uppdaterad sammanställning av fynd av rödlistade och fridlysta arter registrerade i ArtDatabankens databaser Artportalen och Observationsdatabasen. Utdraget av artobservationer från ArtDatabanken innefattar fynd gjorda under tidsperioden inom ett ca 14 hektar stort område kring den planerade kabeln och den befintliga luftledningssträcka som ska raseras, se figur 2 nedan. Figur 2. Observationer av rödlistade och fridlysta arter 5 (9)

6 Inga observationer av fridlysta arter av växter eller djur (exkl. fåglar) har gjorts inom området. Två observationer av rödlistade storsvampar har rapporterats 2009 från en lokal i närheten av schaktsträckan för den planerade kabeln. Lokalen ligger ca 20 m från ledningssträckningen, men noggrannheten i koordinatangivelsen är 100 m. Det är därför oklart exakt hur fyndlokalen är lokaliserad i förhållande till kabeln. Fynden gäller arterna tallticka och rutskinn, båda klassade som nära hotade (NT) enligt den nationella rödlistan från För att undvika påverkan på dessa förekomster avser Vattenfall lokalisera fyndlokalen och snitsla artförekomsterna i fält. Tallticka växer nästan uteslutande på stammen av levande, gammal tall. Fruktkroppar visar sig först på tallar som är ca år eller äldre och vanligast uppträder svampen på träd som är över 150 år. Det bör därför vara relativt enkelt att återfinna växtplatsen och skydda den. Rutskinn lever främst på gammal, grov ek där den bildar fruktkroppar på grova barklösa grenar. Svampen kan överleva under många år efter det att grenen fallit till marken. Även förekomsten av rutskinn bör vara lätt identifierbar. Vattenfall kommer efter avgränsning av de noterade förekomsterna av tallticka och rutskinn att genomföra detaljprojektering av kabelsträckningen för att så långt möjligt undvika avverkning av de identifierade värdträden. Om rutskinn växer på en ek som ändå måste avverkas kommer Vattenfall sträva efter att lämna trädet som låga i anslutning till ledningsgatan. Erforderliga tillfälliga transportvägar för anläggning av kabeln kommer att projekteras så att kända artförekomster inte påverkas. Ytterligare två observationer av tallticka har gjorts i området 2009, men dessa lokaler är båda belägna över 100 m från ledningssträckningen och kommer inte att påverkas av arbeten vare sig under anläggnings- eller driftsfas. Alla vilt levande fågelarter är fridlysta i Sverige enligt 4 Artskyddsförordningen, men i tillämpningen av 4 är vissa arter prioriterade 1. När det gäller fåglar finns ett antal observationer knutna till fågellokalen Lännerstaberget, drygt 60 m väster om den planerade kabelsträckningen (Grön punkt i figur 2). Den angivna koordinaten för observationerna är knuten till lokalen och anger inte nödvändigtvis den observerade fågelns position. Observationerna har istället en redovisad noggrannhetsangivelse uträknad av ArtDatabanken utifrån fågellokalens storlek. Alla observationer från den aktuella lokalen har en noggrannhet om ±225 m. 1 De prioriterade fåglarna inkluderar rödlistade arter, arter utpekade i fågeldirektivet (markerade med B i bilaga 1 till Artskyddsförordningen) och arter med vikande trend (minskat med minst 50% mellan 1975 och 2005). 6 (9)

7 Totalt finns 18 observationer av 13 arter knutna till lokalen. Endast två av dessa gäller prioriterade fågelarter som av Naturvårdsverket betraktas som särskilt skyddsvärda 1. Kungsfågel som är upptagen som sårbar (VU) på rödlistan har noterats en gång under Kungsfågelobservationen är inte knuten till häckning så det går inte att avgöra huruvida arten häckar här. På lokalen finns även en notering från 2004 av arten rödstjärt som har en vikande trend, men som inte är rödlistad. Denna observation kan indikera en möjlig häckning, då en hona varnade under häckningsperiod. Övriga inrapporterade arter på lokalen är alla allmänt förekommande tättingar. Vattenfall har i MKB åtagit sig att ledningsförläggning och rasering av ledningar inte kommer att göras maj-juni, vilket innebär att störningar som kan påverka häckningsframgången för eventuella häckande fåglar undviks. Underhållsbehovet för den kablifierade sträckan bedöms som minimalt och bedöms inte medföra någon påverkan på omgivande natur. Sammanfattningsvis berör projektet inte några fridlysta arter av växter eller djur (exkl. fåglar). Vattenfall bedömer att projektets påverkan på eventuellt förekommande häckande fåglar i området blir obefintlig och att projektet är förenligt med Artskyddsförordningen. Vattenfall bedömer vidare att med föreslagna skyddsåtgärder kan påverkan sannolikt helt undvikas på kända förekomster av rödlistade svampar. Underhållsbehovet för den kablifierade sträckan bedöms som minimalt och bedöms inte medföra någon påverkan på omgivande natur. 4. Det framkommer inte av er ansökan vad de planerade markkablarna består av för material. Vi vill därför att ni kompletterar er ansökan med information om detta. Kablarna har en ledare som består av aluminium som isoleras av ett lager av plast (polyeten PEX ). Utanpå isolationen finns ett hölje av koppartråd som fungerar som en jordad skyddsskärm. Runt kabeln ligger en mekaniskt skyddande plastmantel av polyeten. 5. I er ansökan uppger ni att ett villkor för ansökan om nätkoncession är att Bonava Sverige AB, eller annan exploatör, ansöker om och erhåller bygglov för villkorade byggrätter enl. gällande detaljplaner samt genomför exploateringen. För att veta om ett eventuellt beslut om nätkoncession för markkablarna kommer att behöva villkoras med att Bonava Sverige AB erhåller bygglov ber vi er inkomma med information 7 (9)

8 om hur långt i processen Bonava Sverige AB har kommit med bygglovsansökan. Vid dags dato har Bonava Sverige AB inte inlett någon bygglovsprocess för berörda byggrätter. Koncessionsprocessen är en omfattande och tidskrävande process, och i nuläget avvaktar Bonava i väntan på att tillståndsprocessen avancerar vilket underlättar tidsplaneringen av kommande bygglovsprocess. 6. Enligt er ansökan ska ca 400 meter av ledningen med anläggningsnr 731SAc raseras när de planerade markkablarna är tagna i drift. Nätkoncessionen för den delen av 731SAc som ska rivas kommer att återkallas om nätkoncession medges för de planerade markkablarna. I samband med att en nätkoncession återkallas ska Ei fastställa återställningsåtgärder. Ni behöver därför komplettera er ansökan med information om följande: - En beskrivning av planerad rasering av luftledningen. - Vilka återställningsåtgärder ni kommer vidta med anledning av raseringen. Ni ska beskriva återställningsåtgärder för ledningens samtliga delar. - Information om vilka material de anläggningsdelar som ska raseras består av. - Vilka risker för omgivande mark och vatten som återställningsåtgärderna kan medföra. - För delar av ledningsanläggningen som eventuellt planeras att lämnas kvar krävs en redogörelse för anläggningsdelens påverkan på den lokala miljön. Redogörelsen ska inbegripa risker för föroreningsspridning till yt- och grundvatten samt påverkan på nuvarande och framtida markanvändning. Raseringen omfattar ca 400 m luftledning och fyra stycken stålstolpar, vilket bl.a. bedöms påverka landskapsbilden positivt i det berörda området. Vid rasering lossas faslinor och topplinor från sina infästningar, varefter linorna dras in och spolas upp på trummor. Detta görs släpfritt, d.v.s. utan att linorna släpas i marken. Därefter demonteras reglar och stolpben och lyfts ner med hjälp av grävmaskin eller kran. Avlägsnande av stagförankringar blir inte aktuellt, då de berörda stolparna saknar stag. 8 (9)

9 Betongfundament bilas ner till under markytan eller i nivå med berg i dagen. Marken vid stolpplatser återställs normalt med befintliga massor och omgivande vegetation tillåts växa in över ytan. Allt material som rivs eller tas upp ur mark i samband med raseringen sorteras och skickas antingen som skrot eller för destruktion till behörig mottagare, med undantag för betong som efter krossning kan användas som fyllnadsmassor vid återställning av stolpplatser. Material som hanteras vid raseringen utgörs av metaller (koppar, varmförzinkat stål och aluminium), glas, porslin och betong samt små mängder plaster. Inga anläggningsdelar som kan medföra påverkan på den lokala miljön kommer att kvarlämnas vid raseringen. Av hänsyn till djurlivet (arter med ungar) kommer raseringsarbeten inte att utföras under maj-juni. För att undvika körskador på fuktiga markområden kommer arbeten som kräver detta om möjligt utföras vid tjäle eller torra perioder. Om träd med större stammar behöver avverkas i samband med rasering kommer dessa att kvarlämnas i området som död ved. Övriga avverkningsrester kommer att borttransporteras. Vad gäller risker för omgivande mark och vatten gäller följande: Under normalt arbetsförfarande i anläggningsskedet ska mark och vatten inte påverkas negativt av olika utsläpp. Vid ett eventuellt maskinhaveri, oljespill eller vid annan olycka kan dock en viss påverkan ske. Vid upphandling av entreprenörer prioriteras de som använder arbetsmaskiner med miljöanpassade, biologisk nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt bränsle av miljöklass 1. Uppställning av bränsletankar och dyl. skall ske på plats som utvalts med hänsyn till att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid eventuella läckage/utsläpp, hänsyn ska också tas till risk för påkörning, närhet till avlopp m.m. Entreprenören ska ha en instruktion för hur miljöolyckor och nödlägesberedskap skall hanteras. - En karta som visar vilken del av luftledningen (med anläggningsnr 731 SAc) som ska raseras. Figur 5 i miljökonsekvensbeskrivningen visar visserligen vilken del av 731 SAc som ska raseras, Ei bedömer dock att den figuren inte går att bifoga som en karta till beslut om återställningsåtgärder. I bilaga 1 återfinns en karta över den ledningssträcka som raseringen avser. Bilaga 1: Karta rasering av luftledning 9 (9)

10