Kabelförläggning av del av beviljad ny 56 kv-luftledning och del av befintlig 56 kvluftledning till Idre Fjäll, Älvdalens kommun i Dalarnas län

Transkript

1 Kabelförläggning av del av beviljad ny 56 kv-luftledning och del av befintlig 56 kvluftledning till Idre Fjäll, Älvdalens kommun i Dalarnas län LITEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje Juli 2018 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 450 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (20)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning 6 2 Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samrådsprocessen Markupplåtelse och ledningsrätt 6 3 Samrådsredogörelse Yttranden och bemötanden 7 4 Alternativ Beskrivning av kabelförläggningen Kabelsträckningen Teknisk utformning Anläggande av ledningarna Drift och underhåll Rasering av befintlig luftledning 11 6 Berörda intressen och bedömd påverkan Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Rennäring Friluftsliv Planer, infrastruktur och övrigt 18 7 Samlad bedömning Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 19 8 Referenser Bilagor: 1. Yttrande från Länsstyrelsen 2. Beslut om betydande miljöpåverkan 4 (20)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio beviljades koncession för en ny 56 kv-luftledning mellan Brattströmmen och Idre Fjäll samt ombyggnation av befintlig 56 kv-luftledning på samma sträcka (Energimarknadsinspektionens ärendenummer och ). Energimarknadsinspektionens anläggningsnummer för den befintliga ledningen är och för den nya ledningen. Ledningarna är belägna i Älvdalens kommun, Dalarnas län. Projektering pågår och byggstart är planerad till Stiftelsen Idre Fjäll planerar att utöka sin verksamhet och har därför initierat att ledningarna istället ska kablifieras den sista sträckan på ca 1200 meter fram till ställverket vid Idre Fjäll. Bland annat ska en ny lift byggas som kommer att korsa den befintliga ledningsgatan, även nya nedfarter kommer att korsa den befintliga ledningsgatan. Figur 1 visar den planerade kabelsträckningen samt den befintliga och nya luftledningen. Den del av den befintliga luftledningen som ska kablifieras kommer sedan kunna raseras. Figur 1. Karta som visar sträckningen för markkablarna samt den befintliga och nya luftledningen. 5 (20)

6 1.2 Avgränsning En liten MKB ska beskriva de väsentliga miljöeffekterna. Kapitel 6 tar därmed inte upp påverkan på miljökvalitetsnormer, då aktuell kabelförläggning inte kommer påverka någon miljökvalitetsnorm. Ett par små bäckar utan miljökvalitetsnormer korsas. För att påverka en vattenförekomst så pass mycket att dess status sjunker, eller att möjligheten att nå målsättningen försämras, krävs relativt omfattande och oftast långvarig påverkan på vattenförekomsten i sin helhet. Det är mycket sällan en kraftledning riskerar att medföra sådan typ av påverkan (skulle eventuellt kunna ske vid en sjökabelförläggning med spolning eller schaktning i förorenade sediment). Inte heller kan en normal marknära kabelförläggning påverka en grundvattenförekomsts status. 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och driva en kraftledning krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. Föreliggande kabelförläggningen kräver en ändring av den tidigare beviljade koncessionen. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande så kallat undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett så kallat avgränsningssamråd. Undersökningssamrådet ska avse den miljöpåverkan som projektet bedöms medföra. Utifrån underlaget som presenteras vid undersökningssamrådet, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Avgränsningssamråd ska genomföras för verksamheter som bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd ska då ske med en bredare samrådskrets, med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och samrådsunderlaget ska även beskriva alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. En redogörelse av samrådsprocessen finns i avsnitt Markupplåtelse och ledningsrätt För kabelsträckningen kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare avseende rätten att bygga och bibehålla ledningarna. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund förinnehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. 6 (20)

7

8 ledningsgatan och därför vill ha garantier på att inte så sker och att om det skulle bli fallet ska Ellevio står för återställande av fastigheten. De undrar också var den nya liften ska byggas och vilka nedfarter som kommer att korsa ledningsgatan. Ellevios bemötande I det fall berg skulle påträffas och det måste tas bort finns det flera alternativ att göra det på, t.ex. skonsam sprängning eller sönderdelning med hydraulhammare. Om konventionell sprängning skulle krävas kommer närliggande fastigheter att besiktigas före och efter sprängning. Det kommer även monteras utrustning för vibrationsmätning på berörda fastigheter. För vidare information gällande lokalisering av liftar och nedfarter hänvisar Ellevio till Stiftelsen Idre Fjäll. Älvdalens kommun och Stiftelsen Idre Fjäll har uppgett att de inte har något att erinra mot kabelförläggningen Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade i samband med sitt yttrande (Bilaga 1) att ändringen inte medför behov av att fatta nytt beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens tidigare beslut från (dnr ) att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, gäller därmed även för denna ändring. Beslutet bifogas i Bilaga 2. 4 Alternativ Den föreslagna sträckningen följer huvudsakligen den befintliga ledningsgatan eftersom det innebär det minsta intrånget och påverkan på bland annat naturmiljö. Även om det vore tekniskt möjligt att förlägga markkablarna i en annan sträckning fram till ställverket, vore det ur flera aspekter olämpligt att göra så. Det skulle bland annat innebära att sträckningen skulle bli längre samt att ny mark skulle behöva tas i anspråk med den påverkan det skulle innebära i form av bl.a. avverkning. Det vore även olämpligt med hänsyn till Idre Fjälls utvecklingsplaner för området. Den befintliga sträckningen är utredd och godkänd för luftledning. Det ändrade utförandet till markkabel innebär huvudsakligen en förändring med avseende på vilken typ av hänsyn som måste tas vid arbetena, för att undvika påverkan på t.ex. vattendrag. Det behövs inte heller utredas alternativ för åtgärder som inte innebär en betydande miljöpåverkan. Mot bakgrund av detta har Ellevio inte vidare undersökt någon alternativ sträckning för markkablarna. Om markförläggningen inte skulle komma till stånd (nollalternativ) kommer den befintliga luftledningen finnas kvar och den nya luftledningen byggas i enlighet med beviljad koncession. 8 (20)

9 5 Beskrivning av kabelförläggningen 5.1 Kabelsträckningen De planerade markkablarna kommer huvudsakligen att förläggas inom den befintliga skogsgatan, se Figur 1. Kabelsträckningen avviker från den befintliga skogsgatan på ett ställe. Markanspråket är därmed mycket litet. Kabelsträckningen är framtagen i samråd med markägaren. Söderut från ställverket kommer markkablarna huvudsakligen att förläggas längs med vägar. Där den befintliga luftledningen vinklar av söderut vinklar kabelsträckningen av västerut en kortare sträcka. Avvikelsen beror på markens beskaffenhet. Marken väster om skogsgatan har bättre förutsättningar för schaktning vilket minskar behovet av sprängning. Marken är också torrare vilket underlättar markarbeten. Därefter går kabelsträckningen i skogsgatan för den befintliga luftledningen. Den befintliga skogsgatan är ca 30 meter bred. Skogsgatan för markkablarna behöver vara ca 10 meter bred för att säkerställa åtkomst och för att inga trädrötter ska växa ned i kabelschaktet. Skogen längs en stor del av den befintliga skogsgatan kommer därmed kunna återetablera sig. Figur 2 visar en bild av skogsgatan tagen i sydlig riktning. Figur 2. Foto som visar den befintliga ledningsgatan. Bilden är tagen i sydlig riktning ca 400 m (längs med ledningssträckningen) söder om ställverket vid Idre Fjäll. 9 (20)

10

11 återställa till ursprungligt skick så långt möjligt. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. Figur 3. Principskiss på genomskärning av kabelgraven. 5.4 Drift och underhåll Vid behov röjs större buskar och träd i ledningarnas direkta närhet för att undvika att större rötter växer ner i kabelgraven. I det fall en underhållsåtgärd kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 5.5 Rasering av befintlig luftledning När kablarna är anlagda och tagna i drift kan den befintliga luftledningen raseras på sträckan. Den befintliga ledningen är uppförd med enbenta trästolpar som är kreosotimpregnerade. Sammanlagt 14 stolpar är uppförda på sträckan. Stolpbenen är nedgrävda ca 2 meter i marken. Sex av stolparna är stagade. En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras, vilket innebär att de tas loss från isolatorkedjorna och läggs i ett linhjul som hängs i isolatorkedjorna. Detta arbete utförs normalt med hjälp av hjul- eller larvmaskiner. Faslinorna dras därefter in på raseringstrummor. I nästa arbetsmoment kommer en hjul- eller larvmaskin till stolpplatsen för att montera ned regeln och isolatorkedjor och sist stolpbenen. En gripklo håller fast stolpbenet medan marken närmast stolpen grävs upp. Därefter kan stolpbenet dras upp. Gropen vid gamla stolphålet återfylls ordentligt. Om det skulle förekomma synlig kreosotförorenad jord kring ledningsstolparna tas jorden bort och omhändertas enligt gällande lagar och förordningar. Bergförankrade stolpben sågas av intill berget. Kreosotimpregnerade slipers i stagförankringar, som ligger på 2-2,5 meters djup, tas normalt inte tas upp i sin helhet då det innebär schaktgropar på m 2. Nyttan med ett upptagande bedöms inte överväga den påverkan på naturmiljön som schaktningen medför. Detta i och med att risken för spridning av ämnen från impregneringen och påverkan på vatten och känsliga miljöer bedöms som mycket liten. PAH (polycyclic aromatic hydrocarbons), där kreosot ingår, binds starkt till organiskt material och fältstudier av utlakning av kreosot visar att spridningen är mycket begränsad. Enligt en rapport från Statens Geotekniska Institut (2007) 1 finns inga studier 1 SGI, Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark Litteraturstudie. 11 (20)

12 som tyder på att PAH når mer än en halvmeter ut från och ned under träet. Svenska kraftnäts rapport (2013) 2 om kreosot, kraftledning och vår miljö, visar på samma resultat. Spridningen blir låg på grund av hög adsorption, långsam transporthastighet och nedbrytning i mark. Allt material transporteras bort från platsen. Faslinor, stålreglar och annan metall samlas i containers och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Trästolpar transporteras antingen till återvinningsanläggning som bränsle eller tillbaka till stolptillverkare för destruktion. Efter arbetets färdigställande så sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd. 2 Svenska kraftnät, Om kreosot, kraftledningar och vår miljö. 12 (20)

13 6 Berörda intressen och bedömd påverkan I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av kabelförläggningen, vilken påverkan som bedöms uppstå på dessa samt skyddsåtgärder för att minimera den bedömda påverkan. Genomgång av berörda intressen längs ledningssträckningen har gjorts via bl.a. Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens Skogens pärlor och Länsstyrelsens webbgis. Information har även hämtats från Länsstyrelsens och kommunens hemsidor. MKB:n samt naturvärdesinventeringen tillhörande koncessionsansökan för den nya och befintliga luftledningen har också använts som underlag för denna MKB. 6.1 Landskapsbild Kablifieringen av den befintliga luftledningen och den nya ledningen kommer innebära en positiv effekt för landskapsbilden det berörda området. Den befintliga luftledningen passerar idag strax utanför ett område med fritidsbostäder. Synintrycket av ledningen från dessa bostäder kommer att minska. De positiva konsekvenserna för landskapsbilden som helhet bedöms dock som små eftersom miljön i övrigt präglas av liftar vars visuella påverkan liknar den från luftledningar. 6.2 Naturmiljö Sträckningen går huvudsakligen inom befintlig ledningsgata som omgärdas av skogsmark samt en kortare sträcka nära fritidsbebyggelse. Kabelsträckningen berör inget riksintresse för naturvård, Natura 2000, naturreservat eller någon annan typ av skyddat område. Nedan redogörs för kända naturvärden som berörs av kabelförläggningen. Dessa framgår av Figur 4 (kartan visar även vattendrag vilka redogörs för i avsnitt 6.3). Inom ramen för koncessionsansökan och MKB:n för den nya 56 kv-luftledningen gjordes en naturvärdesinventering. Nedan redogörs även för de delar av naturvärdesinventeringen som berörs av kabelsträckningen. Sträckningen korsar på två ställen igenom ett större sumpskogsområde som ingår i Skogsstyrelsens inventeringar, se Figur 4. Enligt Skogsstyrelsen bedöms sumpskogarna ha naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) 3. Passagerna är 150 meter respektive 30 meter. Områdena ingår inte i våtmarksinventeringen. De delar av sumpskogsområdet som passeras av kabelsträckningen har i naturvärdesinventeringen klassificerats som naturvärdsklass 3 (område med påtagligt naturvärde) 4. Naturvärdet, i form av tät, svårgenomtränglig gran- och tallskog med stor andel död ved och förekomst av torrakor, lavar och mossor, återfinns dock inte inom skogsgatan. I Figur 5 syns en del av sumpskogsobjektet. Där luftledningarna kommer övergå till markkabel passerar sträckningen förbi delar av en större nyckelbiotop som inventerats och registrerats av markägaren Sveaskog (inventerad september 2017). Området har i samrådsunderlaget och den tidigare MKB:n för ledningarna benämnts Naturvärdeslokaler med hög ambition att bevara. Områdena består främst av äldre tallskog och kommer inte att påverkas av kabelsträckningen eftersom de ligger utanför skogsgatan. Den befintliga luftledningen övergår till markkabel ca 10 meter utanför våtmarksområdet Dalsflon som har naturvärdesklass 3 (vissa naturvärden) 5 enligt Våtmarksinventeringen, se 3 På en skala för sumpskogar från 1 till 4, där 1 är högsta naturvärdesklass (mycket höga naturvärden) och 4 är lägsta naturvärdesklass (sumpskogar som starkt påverkats av ingrepp). 4 Naturvärdesklasser enligt SS :2014 där klass 1 är högsta naturvärde och klass 4 lägst. 5 På en skala för våtmarker från 1 till 4, där 1 är högsta klass (mycket högt naturvärde) och 4 är lägsta klass (lågt naturvärde). 13 (20)

14 Figur 4. Enligt områdesbeskrivningen bedöms det naturvetenskapliga värdet för området vara lågt. Det finns inga fynd i närheten av kabelsträckningen registrerade i Artportalen de senaste 10 åren (per ). Sträckningen berör även utkanten av ett större område benämnt Moränlandskapet öster om Idre som är klassificerat som Övriga intressen för naturvården av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kabelsträckningen påverkar inte områdets geovetenskapliga värden. Figur 4. Karta naturmiljö och vattendrag Skyddsåtgärder Eftersom kabelförläggningen huvudsakligen kommer att ske i den befintliga skogsgatan kommer markanspråket vara begränsat. Där kabelsträckningen avviker från den befintliga skogsgatan kommer viss avverkning utanför skogsgatan att behöva ske. Om kabelschaktet riskerar att påverka våtmarks- eller sumpskogsområdenas värden, genom en avvattnande effekt, ska kabelschaktet tätas med bentonitlera för att förhindra vattenavledning. Ellevio kommer under hösten 2018 att anlita en hydrolog för att utreda om och var det kan behöva tätas med bentonitlera i kabelschaktet. 14 (20)

15 Körning inom områden med sämre bärighet ska ske med minsta möjliga grad av körskador. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. 6.3 Vattenmiljö Vattendrag som passeras av kabelsträckningen framgår av Figur 4 i avsnitt 6.2 ovan. Kabelsträckningen korsar två mindre bäckar som framgår av fastighetskartan (V1 och V2 i Figur 4) samt ytterligare en mindre bäck som registrerades i samband med naturvärdesinventeringen 2014, se V3 i Figur 4. Vattendraget V3 syns i fotografiet i Figur 5 nedan. Bäckarna V2 och V3 ligger inom sumpskogsområdet. Vid fältbesök den 23 maj 2018 kunde dock bäcken benämnd V2 i Figur 4 inte observeras i fält. Figur 5. Foto av vattendrag V3 taget vid fältbesök 23 maj 2018 samt vy av skogsgatan i nordostlig riktning. Kabelsträckningen går här väster om den befintliga luftledningen dvs. till vänster i bilden. Till vänster i bilden syns även sumpskogsobjektet, jämför Figur Skyddsåtgärder Eftersom bäckarna är så små planeras de att korsas genom schaktning under torrperiod då flödet är som lägst. Åtgärder kommer att vidtas för att förhindra grumling. Uppläggning av jordmassor i närheten av bäckarna ska ske på ett sådant sätt att massorna hålls åtskilda från vattendraget så att grumling inte uppkommer. Det bedöms inte som skäligt att transportera borrutrustning till platsen för att borra kablarna under bäckarna, eftersom de är så små. Styrd borrning tillämpas normalt som skyddsåtgärd vid lite större bäckar och vattendrag. Vid schaktfri förläggning behöver det dessutom grävas en större grop vid start- och slutpunkten för borrningen. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för 15 (20)

16 naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar. För att minimera risken för utsläpp och påverkan på mark- och vattenmiljöer ställer Ellevio krav på anlitade entreprenörer. Dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner som används i entreprenaden skall köras på miljöklass 1 diesel samt använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörjoch hydrauloljor. Dieseltankar och tankar för spillolja skall uppfylla gällande föreskrifter (från Naturvårdsverket och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) avseende utformning och kontroll. Risken för påverkan på vattendrag bedöms därmed som mycket liten. Ellevio kommer i god tid inför de planerade arbetena göra en anmälan till Länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken. 6.4 Kulturmiljö Inget riksintresse för kulturmiljö, kulturreservat eller kända forn- och kulturlämningar berörs av kabelsträckningen. Inom ramen för koncessionsansökan för den nya luftledningen gjordes en kulturmiljöinventering steg 1. Vid inventeringen påträffades inga fynd som berörs av kabelsträckningen. Kabelsträckningen bedöms inte påverka kulturmiljön. Om det vid det anläggningsarbete eller framtida underhåll skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar ska den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap Boendemiljö Det finns inga permanentbostäder i närheten av kabelsträckningen. Den bebyggelse som finns i närheten är fritidsbebyggelse vid Idre Fjäll. Närmaste bostadsklassade byggnad ligger ca 5 meter väster om kabelsträckningen. Närmaste privatägda fritidsbostad är belägen ca 9 meter från kabelsträckningen. Kabelförläggning av ledningarna och rasering av den befintliga luftledningen kommer innebära att den visuella påverkan kommer att försvinna. Under byggtiden och i samband med underhåll kan viss störning uppkomma i form av buller vid fritidsbostäder och verksamheter. Påverkan bedöms dock vara liten eftersom arbetena sker under kort tid i anslutning till varje plats samt att underhållsarbeten sker sällan. Vid grävning och schaktning i närheten av bebyggelse kommer försiktighet vidtas Magnetiska fält Magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för 16 (20)

17 allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Ellevio ska i sitt agerande följa myndigheternas rekommendationer. Magnetfält från aktuella ledningar Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas/kablarnas placering, avståndet mellan faslinorna/kablarna och strömmens storlek. Då kablarna i ett kabelförband är placerade direkt intill varandra, till skillnad från faserna i en luftledning, blir magnetfältet alltid betydligt lägre från en markförlagd ledning. För de aktuella ledningarna har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid en årsmedelströmlast genom ledningarna på 200 A (100 A per ledning). Strömlasten är ett prognosticerat årsmedelvärde. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningarna redovisas i Figur 6 nedan. Magnetfältet för en kraftledning redovisas i en nivå som motsvarar brösthöjd, dvs. 1,5 meter ovanför markytan. Av diagrammet i Figur 6 framgår att det beräknade magnetfältet från kablarna är mycket lågt även mitt ovanför kabelschaktets mittpunkt. På fem meters avstånd från kabelschaktets mittpunkt är det beräknade magnetfältet mindre än 0,1 µt. Det finns därmed ingen risk för förhöjda magnetfält orsakade av ledningarna vid närliggande bostadsbebyggelse. Figur 6. Magnetfält från de aktuella ledningarna vid en prognosticerad årsmedelströmlast genom ledningarna på 200 A. Magnetfältet redovisas som magnetisk flödestäthet (B-fält) i höjd 1,5 m över mark. 17 (20)

18 6.6 Rennäring Kabelsträckningen berör inte riksintresse för rennäringen, däremot berörs ett område som nyttjas av Idre sameby. Området används som förvinterland, vinterland och vårvinterland under perioden oktober till slutet av april. Mot bakgrund av att kabelförläggningen kommer ske i nära anslutning till friluftsanläggningen Idre Fjäll bedöms eventuell påverkan på rennäringen bli liten till obetydlig. Samebyn kommer att kontaktas innan arbeten påbörjas. 6.7 Friluftsliv Kabelsträckningen berör ett område av riksintresse för friluftsliv och turism enligt 4 kap. 2 miljöbalken, benämnt Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset. Kabelsträckningen ligger i anslutningen till friluftsanläggningen Idre Fjäll och korsar ett skidspår mellan Idre Fjäll och Idre samt ett transitspår mellan skidliftar. Markkablarna möjliggör en utbyggnad av skidanläggningen och påverkar därmed friluftslivet positivt. 6.8 Planer, infrastruktur och övrigt Gällande översiktsplan Översiktsplan Älvdalens kommuns norra delar är antagen av kommunfullmäktige Ledningssträckningen berör detaljplan Förslag till ändring och utvidgning och byggnadsplan för del av m.fl. Sträckningen bedöms vara förenlig med gällande detaljplan. Kabelsträckningen berör inga större vägar eller annan infrastruktur. Ca 115 meter sydväst om ställverket ligger det en avloppsanläggning som kabelsträckningen passerar i närheten av. 18 (20)

19

20 8 Referenser Arbetsmiljöverket et al., Magnetfält och hälsorisker Artdataportalen, ( ) Berg, T., Tysklind, H., Naturvärdesinventering av planerad luftledningsgata vid ombyggnation och delvis flytt av befintlig 52 kv-ledning samt ny 52 kv-ledning till Idre Fjäll, Pöyry SwedPower AB Länsstyrelsernas geodata, WebbGIS, ( ) Riksantikvarieämbetets geodata, Fornsök, ( ) Statens geotekniska institut, Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark Litteraturstudie Skogsstyrelsens geodata, Skogens pärlor, ( ) Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, Nyckelbiotop Sveaskog ( ) Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) Svenska kraftnät, Om kreosot, kraftledningar och vår miljö Älvdalens kommun, Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av m.fl. (upprättad mars 1986, reviderad 1987) Älvdalens kommun, Översiktsplan Älvdalens kommuns norra delar, (20)