Ombyggnation av del av två sambyggda 145 kv ledningar i Askim, Göteborgs kommun i Västra Götalands län

Transkript

1 Ombyggnation av del av två sambyggda 145 kv ledningar i Askim, Göteborgs kommun i Västra Götalands län LITEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje Oktober 2018 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 450 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och OMERS Infrastructure. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samrådsprocessen Markupplåtelse 6 3 Alternativutredning Metodik Nollalternativ Studerade alternativ Val av alternativ 9 4 Beskrivning av sökt alternativ Områdesbeskrivning och ledningssträckning Teknisk utformning Magnetiska fält Anläggning av ledningarna Drift och underhåll Rivningsåtgärder 15 5 Planförhållanden Översiktsplan Detaljplaner Påverkan på gällande planer 17 6 Beskrivning av de väsentliga miljöeffekterna Avgränsning av väsentliga miljöeffekter Naturmiljö Markanvändning Infrastruktur 22 7 Samlad bedömning Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 23 8 Referenser Bilagor: M1. Beslut om betydande miljöpåverkan M2. Samrådsredogörelse

5 1 Inledning Ellevio planerar att ansöka om tillstånd, nätkoncession för linje, för kablifiering av del av två befintliga luftledningar i Askim. Ledningarna är belägna i Sisjöns industriområde i Göteborgs kommun, Västra Götalands län. Anledningen till ombyggnationen är att det pågår ett arbete med att uppdatera detaljplanen för området, detta för att möjliggöra etablering av nya byggnader och verksamheter. För att nybyggnation ska kunna genomföras krävs det att del av befintliga luftledningar raseras och ersätts med markkablar. Dessutom planeras Ellevios ställverk att flyttas ca 150 m västerut. Alaska fastigheter AB har initierat arbetet med att uppdatera detaljplanen genom en ansökan till Göteborgs Stad. Detta till följd av att Alaska fastigheter AB vill köpa marken, där ledningarna och ställverket står, för att bygga nya fastigheter. För att kommunen ska kunna anta en ny detaljplan för området måste ledningar och ställverk flyttas. Huvuddragen i detaljplanen för Sisjöns industriområde är att skapa god miljö för handel, kontor och service samt att möjliggöra en fortsatt utveckling i området. Markförläggning av ledningarna medför att den planerade exploateringen av området kan genomföras. Aktuellt område visas i Figur 1 nedan. Syftet med denna lilla miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att beskriva och bedöma de väsentliga miljöeffekter som projektet kan förväntas ge på människor och miljö. Figur 1. Aktuellt område för ombyggnationen.

6 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och driva en kraftledning krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En koncessionsansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare och kan omprövas efter tidigast 40 år. Ett koncessionsbeslut kan överklagas. Ärendet överlämnas då till mark- och miljödomstolen. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. miljöbalken. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Miljöbalken omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande så kallat undersökningssamråd med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Undersökningssamrådet ska avse den miljöpåverkan som projektet bedöms medföra. Utifrån underlaget som presenteras vid undersökningssamrådet, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. För verksamheter som bedömts medföra en betydande miljöpåverkan ska även ett så kallat avgränsningssamråd ske med en bredare samrådskrets, dvs. även de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. För aktuellt projekt har ett undersökningssamråd genomförts. Länsstyrelsen har den beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 26 miljöbalken, se bilaga M1. En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga M Markupplåtelse Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter i framtiden byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. För den nya markkabelsträckningen kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningarna. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som Ellevio därefter kommer ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör.

7 3 Alternativutredning 3.1 Metodik För att hitta en lämplig kabelsträckning har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av studier av kartmaterial och flygfoton. Genomgång av berörda intressen inom utredningsområdet har gjorts via bl.a. Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens Skogens pärlor och Länsstyrelsens webbgis för att kunna ta största möjliga hänsyn till dessa. Information har även hämtats från Länsstyrelsens och kommunens hemsidor. Artportalens registrerade fynd av rödlistade eller juridiskt skyddade arter inom 50 m från ledningarnas mittlinje har kontrollerats. Någon inventering i fält av arter har inte bedömts som nödvändig inför denna ansökan om nätkoncession för linje. En så kort ledningssträckning som möjligt har eftersträvats. De studerade sträckningsalternativen har utarbetats med beaktande av teknisk och geografisk framkomlighet, samt att befintliga vägar och ledningar om möjligt följs då dessa markområden redan är ianspråktagna. Genomgång av befintliga ledningar inom utredningsområdet har gjorts via Ledningskollen för att kunna ta hänsyn till dessa. Lämplig placering av markkablarna har föreslagits i eller i närheten av befintliga gång- och cykelbanor eller längs med befintliga vägar. Vidare har största möjliga hänsyn tagits till befintliga och framtida fastigheter och verksamheter. Föreslagna sträckningar har även undersökts översiktligt i fält. 3.2 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, dvs. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär att ingen markförläggning av de befintliga luftledningarna kommer att ske. Det medför att ny bebyggelse i området inte möjliggörs. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som markkablarna skulle medföra uteblir. 3.3 Studerade alternativ Utifrån ovan nämnda metodik har två alternativa markkabelsträckningar identifierats. Från planerade kabelstolpar vid befintliga luftledningar följer alternativen befintlig infrastruktur, för att ge så litet intrång som möjligt på byggbar mark. Söder om vattendraget Stora ån har en sträckning studerats, se Figur 2 och Figur 3, då det inte bedömts möjligt att hitta en annan rimlig sträckning. En alternativ sträckning skulle bli mycket längre.

8 Figur 2. Karta över alternativa sträckningar samt den befintliga ledningen som ska rivas. Figur 3. Översiktsbild över projektområdet. Lila sträckning är alternativ 1 och grön sträckning är alternativ 2. Sträckningarna är ungefärligt inritade. Källa: GoogleEarth.

9

10 Utifrån den sammanvägda bedömningen avseende på natur- och kulturvärden, kommande anläggningsarbete samt påverkan för allmänheten och verksamhetsutövare vid både anläggning, drift och underhåll av markkablarna så förordar Ellevio alternativ 1. Längs med alternativ 1 finns ett större antal grönområden och parkeringsytor som kan användas som arbetsyta för maskiner och uppläggning av material under byggskedet jämfört med alternativ 2. Detta medför även att påverkan på trafiken i området blir mindre för alternativ 1. Eftersom alternativ 1 delvis förläggs i befintlig ledningsgata och inte berör några infartsvägar till handelsområden förväntas påverkan för allmänheten och verksamhetsutövare bli mindre än för alternativ 2. Även vid framtida underhållsarbeten av kablarna, om schaktet kan behöva grävas upp igen, förväntas påverkan på allmänheten och verksamheterna i området bli mindre längs alternativ 1. Genomfört samråd visar att Göteborgs Stad Fastighetskontoret, Göteborgs Stad Kretslopp och vatten samt Göteborg Energi förordar alternativ 1. Till grund för detta ligger den konflikt med befintliga ledningar i marken som blir aktuell längs med alternativ 2 där utrymmet bedöms vara betydligt mer begränsat. Genomfört samråd visar att förläggning av kablarna längs med alternativ 1 kan minska konflikten. 4 Beskrivning av sökt alternativ 4.1 Områdesbeskrivning och ledningssträckning Utredningsområdet befinner sig inom Sisjöns industriområde. Norr om det aktuella området går Europaväg E6/Söderleden. Närmaste bostäder ligger ca 0,5 km från ombyggnadsförslaget. Sydost om det aktuella området ligger Holmekullen som är ett löv- och hasseldominerad lövskogsparti samt en golfbana. Genom det aktuella området rinner vattendraget Stora ån. Figur 4 nedan som visar en översiktlig bild över sträckningsalternativ 1. Figur 4. Översiktsbild över sträckningsalternativ 1. Sträckningen är ungefärligt inritad. Källa: GoogleEarth. Planerad kabelsträckning (alternativ 1) börjar ca 140 m öster om Södra Långebergsgatan och följer befintlig luftledningssträckning västerut fram till Sisjövägen. Sträckningen placeras i den norra delen av ledningsgatan, närmast påfarten till leden, för att möjliggöra utnyttjande av

11 området söder om ledningssträckningen för framtida exploatering. Därefter sträcker sig kablarna söderut längs östra sidan av Sisjövägen i ca 140 m, Figur 5, för att sedan återigen vika av mot väster och korsa Sisjövägen. Sträckningen korsar därefter Stora ån och fortsätter ca 350 m längs norra sidan av Askim Industriväg, strax söder om det planerade verksamhetsområdet, förbi befintligt ställverk och fram till nytt ställverk, se Figur 6. Längden på sträckningen för alternativet är ca 900 m. Figur 5. Bild över Sisjövägen och tre av de fem befintliga luftledningsstolparna som ska rivas. De markförlagda ledningarna planeras korsa vägen bortom trafikljusen. Askim industriväg fortsätter till vänster. Källa: GoogleMaps. Figur 6. Bild västerut längs Askim industriväg och mot befintligt ställverk. Ledningarna planeras förläggas på höger sida om bilvägen. Till höger om vägen planeras ett nytt verksamhetsområde, vilket gör att befintliga luftledningar och transformatorstation, som syns i bilden måste flyttas. Längst till höger i bild står den femte kraftledningsstolpen som ska raseras. Källa: GoogleMaps.

12

13 förankras med platsgjuten betong. Beroende på markens beskaffenhet kan även pålning behövas. Stolparna kommer att stagas. Som stagförankringar kan betongankare med saltimpregnerade slipers användas. Stolparnas utformning bestäms mer i detalj i projekteringsstadiet. Se exempel på utformning i Figur 8. Figur 8. Till vänster nuvarande ledningsstolpe 110 m öster om Södra Långebergsgatan, närmast i bilden, som raseras. Till höger ett exempel på utformning av nya kabelstolpar som kommer placeras ca 30 öster om nuvarande ledningsstolpe. 4.3 Magnetiska fält Magnetfält finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningarna och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningarna desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningarna (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor när elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

14 Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Ellevio ska i sitt agerande följa myndigheternas rekommendationer enligt ovan. Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på kablarnas (ledarnas) inbördes placering, avståndet mellan kablarna och strömmens storlek. För de aktuella 145 kvledningarna har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid en årsmedelströmlast genom ledningarna på 219 A respektive 104 A. Strömlasten är ett prognosticerat årsmedelvärde. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningarna redovisas i Figur 9 nedan. Magnetfältet för kraftledningar redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, dvs. 1,5 meter ovanför markytan. Figur 9. Det uppkomna magnetfältet ±20 meter från mitten på schaktet. 4.4 Anläggning av ledningarna Innan en markförlagd ledning börjar byggas genomförs en detaljprojektering där ledningarnas mer precisa lokalisering bestäms i förhållande till vägar, bebyggelse och var befintliga ledningar finns i mark etc. Utsättning av befintliga ledningar kan behövas. Ledningssamordning sker med berörda ledningsägare för att komma fram till lämpliga lösningar och korsningsmetoder. Om träd behöver avverkas till förmån för arbetsområdet för kabelschaktet så sker en värdering av dessa. När koncession har erhållits och erforderliga markupplåtelseavtal har tecknats avverkas träden. Arbetet med kabeldiket sker normalt med konventionell utrustning för schaktning och sprängning. Delar av schaktmassorna kan återanvändas och läggs då normalt upp inom arbetsområdet. Om sprängning blir nödvändig görs sprängningen med konventionell utrustning efter att berget avtäckts. Sprängmassor återanvänds inte utan borttransporteras. Arbetsområdet är normalt mellan m brett med plats för tillfällig arbetsväg och massupplag intill kabelschaktet, se Figur 10. Skyddsstängsel sätts upp runt öppna schakt. I de fall där utrymmet är trångt, till exempel förbi byggnader som står precis vid vägen, kan arbetsområdet minskas genom att flytta schaktmassorna till ett upplag en bit bort från arbetsområdet. En sådan metod ger ett mindre arbetsområde men ökad byggtrafik.

15

16 En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna isoleras ur, vilket innebär att de tas loss från isolatorkedjorna och läggs i linvagnar som hängs i isolatorkedjorna. Detta arbete utförs normalt med hjälp av hjul- eller larvmaskiner. Faslinorna dras därefter in på raseringstrummor. I nästa arbetsmoment kommer en hjul- eller larvmaskin till stolpplatsen för att montera ned reglar, isolatorkedjor och sist stålkonstruktionen. De platsgjutna fundamenten grävs upp i sin helhet. Schaktgropen återfylls och marken återställs. Vinkelstolpen närmast Sisjövägen är stagad, se Figur 11. Stagens förankring består normalt av ca 2-3 meter långa slipers som är salt- eller kreosotimpregnerade. Dessa är nedgrävda ca 2 meter i marken. Vid Sisjövägen bedöms det inte som möjligt att gräva upp stagförankringen. Det skulle innebära för stor påverkan på den intilliggande vägen. Det föreslås därför att stagen kapas strax under marknivån. Även stolpen närmast ställverket är stagad. Dessa stag bedöms kunna tas upp, men närmare dialog om detta kommer ske med markägaren. Figur 11. Bild över vinkelstolpe närmast Sisjövägen, med stag till vänster i bilden, nära Sisjövägen. Allt material transporteras bort från platsen. Faslinor, stålmaterial och annan metall samlas i containers och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Träslipers transporteras till godkänd förbränningsanläggning. Efter arbetets färdigställande så sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd.

17 5 Planförhållanden 5.1 Översiktsplan Kraftledningarna berör ett område som är utpekat som verksamhetsområde i översiktsplanen för Göteborg, Detaljplaner Den planerade ledningssträckningen går till stor del inom två detaljplanerade områden. Båda detaljplanerna, Göteborgs Stad II-5179 och II-4798, syftar till att skapa en god miljö för handel, kontor och service, förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik och möjliggöra för fortsatt utveckling inom området. Planerna vann laga kraft 2014 respektive Det pågår ett arbete med att uppdatera detaljplan II-4798 samt ta fram nya detaljplaner för delar av området benämnt Tre detaljplaner i Sisjön. Samrådet för dessa detaljplaner genomfördes under hösten Detaljplanerna har ännu inte vunnit lagakraft. I Figur 12 nedan visas ett omarbetat planförslag från Alaska (daterat ) för Hörntomen. Det omarbetade planförslaget är en del av det planförslag som redovisades i samrådshandlingen 2011 för Tre detaljplaner i Sisjön. Figur 12. Omarbetat planförslag från Alaska (daterat ) för Hörntomten, vilket är den fastighet där Alaska planerar sin byggnation. 5.3 Påverkan på gällande planer Ledningarna är tänkt att placeras i befintliga vägar och dikesområde. Det finns i detaljplanerna inga bestämmelser som hindrar alternativens sträckningar. För att möjliggöra de planer på ytterligare utbyggnad mellan Biltema-tomten och påfarten till Söderleden, planeras ledningarna att placeras så långt norr ut som möjligt, mot leden, utan att inverka på vägområdet.

18 Dialog har hållits med Göteborgs Stad och kommer även att hållas under detaljprojekteringen så att ledningarna inte kommer i konflikt med gällande och pågående detaljplaner och den planerade av- och påfarten. Det behöver dock framhållas att det måste finnas plats avsatt i detaljplanerna för samtliga ledningar som behövs för området dvs. även för kraftledningarna, så att en markförläggning av dem är möjlig utan att strida mot planerna. Kraftledningarna är viktiga för strömförsörjningen i området. 6 Beskrivning av de väsentliga miljöeffekterna 6.1 Avgränsning av väsentliga miljöeffekter En liten miljökonsekvensbeskrivning ska beskriva och bedöma de väsentliga miljöeffekterna av åtgärden. Ellevio anser att påverkan som är så pass stor att den föranleder behov av någon form av hänsynstagande eller skyddsåtgärd är att betrakta som en väsentlig miljöeffekt. Planerad ombyggnation bedöms medföra väsentliga miljöeffekterna på följande intresseområden: Naturmiljö (inklusive vattenmiljö) Markanvändning (inklusive förorenad mark) Infrastruktur Inget permanentboende finns i det aktuella området utan närmast belägna bostadshus återfinns på Nergårdsvägen, väster om industriområdet, ca 0,5 km från de planerade markkablarna. Magnetfältet från de markförlagda ledningarna är låga (se avsnitt 4.3) och avståndet till bostäder är mycket stort. Inga konsekvenser på grund av magnetfält uppkommer. Det blir inga väsentliga miljöeffekter på boendemiljön i aktuellt projekt. En markkabelförläggning innebär ingen påverkan på landskapsbilden i driftskedet. Ett borttagande av en luftledning påverkar dock landskapsbilden. Aktuellt projekt medför att fem stålstolpar tas bort och att två nya kabelstolpar uppförs ca 140 m öster om Södra Långebergsgatan. Ledningarna går genom ett industriområde som inte är ett visuellt känsligt område. Den korta ombyggnationen bedöms sammantaget innebära obetydliga positiva konsekvenser och innebär därmed ingen väsentlig miljöeffekt. Markkablarna berör ett industriområde där det inte finns några områden för friluftslivet och det finns inte heller några vandringsleder i området. Påverkan på friluftsliv och turism tas därmed inte upp närmare i denna MKB. De planerade markkablarna berör inget riksintresse för kulturmiljövård, kulturreservat eller några kända forn- och kulturlämningar enligt 3 kap 6 miljöbalken. Påverkan på kulturmiljön beskrivs därmed inte närmare. Om det vid ledningsarbetena eller vid framtida underhåll skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap. 10. Påverkan på luftkvalitet tas inte upp i Ellevios MKB:er för kraftledningar då utsläppen vid anläggning av ledningar samt framtida underhåll kommer vara så små att de inte har någon påverkan i stort. Utsläppen är i storleksordningen av vanlig fordonstrafik och pågår under kort tid. Utsläppen antas därmed inte medföra att någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskrids.

19 6.2 Naturmiljö Påverkan på berörda intressen Det finns inget riksintresse för naturvård, naturreservat, Natura 2000 område eller annat utpekat naturområde som berörs av den planerade sträckningen. Inom 50 m från ledningarnas mittlinje har inga fynd av rödlistade och skyddsklassade kärlväxter registrerats enligt artportalen. Markkablarna kommer att borras under vattendraget Stora ån, se Figur 13, vilken omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Enligt Havs- och vattenmyndigheten uppnår vattendraget ej god kemiskt status samt måttlig ekologisk status. Framförallt överskridande kvicksilvervärden påverkar den kemiska statusen och den ekologiska statusen påverkas till största delen av mänskliga aktiviteter i form av dammar och andra hinder som påverkar vattenlevande djur att vandra i vattensystemet. Miljökvalitetsnormerna för Stora ån är god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status med tidsfrister till 2021 eller Figur 13. Karta över vattendraget Stora ån utmed sträckningsalternativet. De planerade markkablarna går igenom grundvattenförekomsten Frölunda, se Figur 14. Grundvattenförekomsten är en sand- och grusförekomst. Miljökvalitetsnormerna för förekomsten har fastställts till god kemisk status och god kvantitativ status. Enligt vattenmyndigheterna finns risk för att förekomsten inte uppnår god kemisk status år 2021 på grund utav mänskliga aktiviteter där väg och tätort utgör de största påverkanskällorna.

20 Figur 14. Karta över grundvattenområdet Frölunda över sträckningsalternativen Skadeförebyggande åtgärder och bedömning Ingen körning i vattendraget Stora ån får ske. Vegetation i strandzonen behöver inte avverkas i och med att vattendraget korsas med borrning. Ledningarna bedöms inte leda till att någon miljökvalitetsnorm för ytvatten eller grundvatten överskrids. För att påverka en vattenförekomst så pass mycket att dess status sjunker, eller att möjligheten att nå målsättningen försämras, krävs relativt omfattande och oftast långvarig påverkan på vattenförekomsten i sin helhet. Det är mycket sällan en kraftledning medför sådan typ av påverkan (skulle eventuellt kunna ske vid en sjökabelförläggning med spolning eller schaktning i förorenade sediment). I detta projekt planeras passagen av Stora ån att göras med så kallad schaktfri förläggning. Raseringen av kraftledningsstolpar på behörigt avstånd från ett vattendrag (minst 10 meter ifrån) innebär inget arbete i vattendraget och kan inte påverka ett vattendrags miljökvalitetsnormer negativt så länge arbetet utförs med försiktighet så att grumling undviks och risken för oljeläckage minimeras. För att minimera risken för utsläpp och påverkan på ytvatten och grundvatten under byggskedet ställer Ellevio krav på anlitade entreprenörer. Dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner som används i entreprenaden skall köras på miljöklass 1 diesel samt använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor. Motorsågar och röjsågar etc. skall köras på alkylatbensin. Dieseltankar och tankar för spillolja skall uppfylla gällande föreskrifter avseende utformning och kontroll. Vid Sisjövägen bedöms det inte som möjligt att gräva upp stagförankringen, då det skulle få orimlig påverkan på vägbanken. Det innebär att ett par 2-3 meter långa slipers som är salt- eller kreosotimpregnerade lämnas kvar i marken. Enligt utförda studier är spridningen av metaller

21 från saltimpregnering respektive kreosot mycket begränsad. Då stagförankringen ligger i ett vägområde och inte i någon extra känslig miljö bedöms kvarlämnandet inte medföra några negativa konsekvenser på naturmiljön. De planerade åtgärderna bedöms sammantaget medföra obetydliga konsekvenser på naturmiljön och vattenmiljön. 6.3 Markanvändning Påverkan på berörda intressen Pågående markanvändningen inom det berörda området utgörs huvudsakligen av verksamheter i form av byggvaruhandel, matvarubutiker och lagerlokaler. Ingen mark som används för jordeller skogsbruk berörs av planerad markkabelsträckning. Inom utredningsområdet har tre områden med potentiella föroreningar identifierats, varav ett utgörs av Ellevios transformatorstation, intill planerad kabelsträckning. De andra två finns inom två fastigheter intill det bortvalda sträckningsalternativet (alternativ 2), se Figur 15. De utpekade riskområdena är en följd av tidigare och/eller pågående markanvändning Skadeförebyggande åtgärder och bedömning Extra försiktighet kommer att vidtas på sträckan förbi ställverken och provtagning kommer att ske vid misstänkt förorening samt på eventuella deponimassor. Med planerad skyddsåtgärd avseende potentiella markföroreningar bedöms inga negativa konsekvenser ske på rådande markförhållanden. Då luftledningarna planeras att markförläggas med anledning av exploateringsplaner i området, bör projektet ses som positivt för nuvarande och framtida markanvändning.

22 Figur 15. Karta över potentiellt förorenade områden. 6.4 Infrastruktur Påverkan på berörda intressen Sträckningsförslaget föreslås placeras i eller i närheten av befintliga gång- och cykelbanor samt i dikeskanten längs befintliga vägar. Kablarna korsar vägkorsning Sisjövägen/Askim industriväg samt Södra Långebergsgatan. Europaväg E6, även kallad Söderleden, går strax norr om föreslagen sträckning. Europaväg E6 är utpekad som led för farligt gods samt riksintresse befintlig väg. Vid Sisjömotet pågår planer att bygga om av- och påfarten till Söderleden. Ledningarna kommer att korsa och gå parallellt med ett fåtal andra ledningar, så som t ex VA-, el-, gasledningar och fiber Skadeförebyggande åtgärder och bedömning Vid detaljprojekteringen, då kablarnas exakta läge fastställs, kommer hänsyn att tas till befintliga ledningar och ny trafikplats. Kontakt kommer att tas med respektive ledningsägare för utsättning av ledningarna innan arbeten påbörjas. Där ledningarna passerar under Sisjövägen respektive Södra Långebergsgatan kommer schaktfri förläggning, såsom styrd borrning, användas. Vid markarbete längs med planerad sträckning finns grönområden och parkeringsytor som kan användas för upplägg av material och minska arbetsytornas påverkan på framkomligheten i området. I projekteringsfasen kommer en

23

24

25 8 Referenser Arbetsmiljöverket et al., Magnetfält och hälsorisker Artdatabanken, Göteborgs Stad, Detaljplan för kvarteren Eknöudden och Sticksågen inom stadselarna Askim och Högsbo i Göteborg, Laga kraft Göteborgs Stad, Detaljplan för handel, industri och kontor i kvarteret Falsterborev vid Stora åvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg, Laga kraft Länsstyrelsen, GIS-data från Länsstyrelserna i Sverige, Riksantikvarieämbetet, Fornsök, Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna, Havs och Vattenmyndigheten, VISS Vatteninformationssystem Sverige,