Observationsverktyg Individnivå

Transkript

1 Observationsverktyg Individnivå Observationsverktyget syftar till att följa mjuka värden i elevens utveckling som ett tillvägagångssätt att utvärdera hur insatser mot målet inom ramen för Plug Innan faller ut. De mjuka värdena är här de underliggande mekanismer som kopplas till skolanknytning. Varför observationsverktyg? Efter utvärdering av projektet Plug In konstaterades att förändring för individer inom ramen för projektet hade skett, men den förändringen framkom inte helt tydligt i den uppföljning som skedde kontinuerligt. I den utvärdering som genomfördes när projektet var slut lyftes att förändring för vissa deltagare skett i form av förbättrat studieresultat eller högre närvaro, men att det för många av de deltagande eleverna är en lång väg kvar till fullföljda gymnasiestudier (SKL 2018, s. 46). I intervjuer vittnar såväl skolpersonal som deltagagande individer i projektet om att deltagarna efter projektet bland annat har en ökad skolanknytning, ett ökat välbefinnande och en ökad framtidstro. Det konstateras i utvärderingen att en stor del av deltagarnas utveckling och framsteg kan härledas till hur de har blivit bemötta i projektet (SKL 2018, s. 41). Att utvärdera projektets insatser genom intervjuer är ett bra sätt för skolpersonalen att följa upp de insatser som eleven erbjuds, men också för att skapa en god relation med eleven. Att istället observera eleverna utifrån ett standardiserat verktyg kan fungera som ett alternativ eller komplement för att fånga den utveckling som eleverna gör, men som inte alltid framkommer i förändringar i studieresultat eller närvaro. I utvärderingar kallas ibland värden så som studieresultat och närvaro för hårda värden. Det är sådana värden som på ett enkelt sätt går att mäta. Det finns också mjuka värden som ofta uppfattas vara svårare att mäta, det är exempelvis förändringar i relationer, i välbefinnande eller i motivation. Här görs antagandet att förändring i de mjuka värdena sker före det sker en förändring för de hårda värdena.

2 Bild 1. Hårda och mjuka värden Kartläggning elevens behov Insatser utifrån elevens behov Förändring mjuka värden eleven Förändring hårda värden eleven Observationsverktyg Bild över var i projektets gång som observationsverktyget kan användas Hur ska observationsverktyget användas? Observationsverktyget utgår från det uppsatta målet som finns inom ramen för Plug Innan. Mål: Elever som deltar i projektet ska få en stärkt skolanknytning och behörighet till gymnasiets nationella program. För att nå målet krävs kunskap om vad eleverna har för olika behov, utifrån de olika behoven fastställs vilka insatser som ska genomföras inom ramen för projektet. Insatserna kan se olika ut, beroende på olika behov för olika elever i olika lokala projekt. Trots detta, bidrar samtliga insatser inom projektet till den underliggande dimensionen skolanknytning. En stärkt skolanknytning är nämligen en förutsättning för att eleverna ska bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Skolanknytning kan studeras utifrån fyra olika dimensioner; den beteendemässiga, den akademiska, den kognitiva och den psykologiska. I kommande avsnitt går det att ta del av mer information om dessa dimensioner. Observationsverktyget tydliggör graden av skolanknytning som eleven påvisar innan projektets start och kontinuerligt under projektets gång. Det som observeras är underliggande mekanismer hos eleven som signalerar skolanknytning utifrån de fyra dimensionerna.

3 Bild 2. Observationsverktyg i relation till de fyra dimensionerna Mål: Elever som deltar i projektet ska få en stärkt skolanknytning och behörighet till gymnasiets nationella program Beteende Akademisk Kognitiv Psykologisk Observationsverktyg för mjuka värden Bild över vad observationsverktyget ämnar fånga. Bakgrund till skolanknytning och skolengagemang Det finns mycket forskning internationellt om engagemang (engagement/ disengagement) och skolanknytning (school connectedness) relaterat till att förebygga studieavbrott (drop out prevention). Engagemang och skolanknytning kretsar i mångt och mycket om samma saker, även om de inte helt kan användas synonymt. Definitionerna överlappar till viss del varandra, men forskare definierar koncepten lite olika. Förenklat kan konstateras att elevernas anknytning till skolan påverkar deras engagemang i skolan. Ökat engagemang kopplas till bättre resultat rörande närvaro och betyg och därmed en större andel elever som fullföljer sina studier. Eftersom definitionen av de två begreppen ligger nära varandra och elevernas skolanknytning påverkar elevernas engagemang, slås forskning kring de två begreppen ihop i följande text. På så vis skapas ett brett verktyg att arbeta vidare med för att studera elevernas utveckling mot en starkare skolanknytning, ett större engagemang, förbättrade studieresultat och i förlängningen fullföljda studier. Bild 3. Effektkedja för fullföljda studier Skolanknytning Engagemang Förbättrade studieresultat Fullföljda studier Bild över kopplingen mellan skolanknytning och i förlängningen fullföljda studier.

4 Initialt föreslog forskare en tvådimensionell modell för att fånga elevernas engagemang. Modellen utgjordes dels av den beteendemässiga dimensionen, alltså elevens deltagande och ansträngning i klassrummet och om eleven uppvisar ett positivt beteende i klassrummet. Dels av den emotionella dimensionen som kretsar kring elevens intresse av skolan, elevens tillhörighet i skolan och om eleven har positiva känslor till skolan (Finn, 1989; Marks, 2000; Skinner, Kindermann, & Furrer, 2008). Därefter har andra forskare tagit fram en tredimensionell modell för engagemang, vilken inkluderar den beteendemässiga och emotionella dimensionen samt en kognitiv dimension. Den kognitiva dimensionen innebär elevernas möjlighet till självreglering, graden av investering i lärande hos eleven samt elevens strategier för lärande (Archaumbault, 2009; Fredricks et al., 2004; Jimerson et al., 2003; Wigfield et al., 2008). Till sist har Christenson och hennes kollegor (Appleton, Christenson, Kim & Reschly, 2006; Reschly & Christenson, 2006) tagit fram en modell där engagemang har fyra dimensioner: den akademiska, den beteendemässiga, den kognitiva och den psykologiska, ibland hänvisad till som den affektiva, dimensionen. I den här modellen är den beteendemässiga dimensionen uppdelad i två olika komponenter. Den ena är den akademiska vilket inkluderar tid som eleven lägger på en uppgift, godkända betyg, om eleven gör sina läxor. Den andra är den beteendemässiga vilket innebär närvaro, aktivt deltagande i klassrummet samt aktivt deltagande i aktiviteter utanför klassrummet exempelvis på raster. Det är denna fyrdimensionella modell för elevens engagemang och skolanknytning, som används i observationsverktyget. Vill du läsa mer? Nedan finns de källor som använts i texten: Appleton, J. J., Christenson, S. L., Kim, D., & Reschly, A. L. (2006). Measuring cognitive and psychological engagement: Validation of the Student Engagement Instrument. Journal of School Psychology, 44, doi: /j.jsp Archambault, I. (2009). Adolescent behavioral, affective, and cognitive engagement in school: Relation to drop- out. Journal of School Health, 79, Finn, J. D. (1989). Withdrawing from school. Review of Educational Research, 59, doi: / Fredricks, J. A., Blumenfeld, P. C., & Paris, A. (2004). School engagement: Potential of the concept: State of the evidence. Review of Educational Research, 74, doi: /

5 Jimerson, S. R., Campos, E., & Grief, J. L. (2003). Toward an understanding of definitions and measures of school engagement and related terms. California School Psychologist, 8, Marks, H. M. (2000). Student engagement in instructional activity: Patterns in the elementary, middle, and high school years. American Educational Research Journal, 37, doi: / Reschly, A. L., & Christenson, S. L. (2006). Prediction of dropout among students with mild disabilities: A case for inclusion of student engagement variables. Remedial and Special Education, 27, Skinner, E. A., Marchand, G., Furrer, C., & Kindermann, T. (2008). Engagement and disaffection in the classroom: Part of a larger motivational dynamic. Journal of Educational Psychology, 100(4), doi: /a Wigfield, A., Guthrie, J. T., Perencevich, K. C., Taboada, A., Klauda, S. L., McRae, A., et al. (2008). Role of read- ing engagement in mediating the effects of reading comprehension instruction on reading outcomes. Psychology in the Schools, 45, doi: / pits Den beteendemässiga dimensionen Den beteendemässiga dimensionen innebär elevens faktiska deltagande i skolan och i lärandet. Detta kan komma till uttryck genom positivt uppförande/beteende så som att följa regler och/eller klassrumsnormer, uthållighet och ansträngning i lärandet samt involvering i skollovet. Det kan också vara avsaknaden av negativt beteende så som att skolka eller ha negativa relationer med vuxna på skolan eller andra elever. Ett beteendemässigt engagemang kan observeras i klassrummet, exempelvis genom att eleven aktivt deltar i klassrumsaktiviteter, uppgifter och projekt. Elevens aktiva deltagande i skolrelaterade verksamheter kan också observeras utanför klassrummet i övriga skolmiljöer. Det kan exempelvis vara på raster eller om eleven deltar i någon förening eller liknande. Beteendedimensionen bygger alltså på idén om deltagande och inkluderar involvering i det akademiska, det sociala och vid fritidsaktiviteter inom skolans ram. Den beteendemässiga dimensionen kopplat till skolanknytning är avgörande för den akademiska prestationen och främjar därmed fullföljda studier. Läs mer om den beteendemässiga dimensionen: Connell, J. P., & Wellborn, J. G. (1991). Competence, autonomy, and relatedness: A motivational analysis of self-system processes. In M. R.

6 Gunnar & L. A. Sroufe (Eds.), Self-processes and development: Minnesota symposium on child psychology (Vol. 23, pp ). Fredricks, J. A., Blumenfeld, P. C., & Paris, A. H. (2004). School engagement: Potential of the concept, state of the evidence. Review of Educational Research, 74(1), Finn, J. D. (1989). Withdrawing from school. Review of Educational Research, 59(2), Finn, J. D., Pannozzo, G. M., & Voelkl, K. E. (1995). Disruptive and inattentive-withdrawn behavior and achievement among fourth graders. The Elementary School Journal, 95, Marks, H. M. (2000). Student engagement in instructional activity: Patterns in the elementary, middle, and high school years. American Educational Research Journal, 37(1), Munns, G., & Woodward, H. (2006). Studentengagement and student selfassessment: The REAL framework. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 13(2), Newmann, F. M., Wehlage, G. G., & Lamborn, S. D. (1992). The significance and sources of student engagement. In F. M. Newmann (Ed.), Student engage- ment and achievement in American secondary schools (pp ). New York: Teachers College Press. Willms, J. D. (2003). Student engagement at school: A sense of belonging and participation. Paris, France: Organisation for Economic Co-Operation and Development. Den akademiska dimensionen Den akademiska dimensionen är sprungen ur den beteendemässiga dimensionen. Den akademiska dimensionen berör exempelvis hur lång tid eleven lägger på en uppgift eller en läxa och till vilken grad läxor och skolarbete överlag genomförs. Hur eleven agerar vid en uppgift, alltså när eleven gör uppgiften och när eleven inte gör uppgiften. Här inkluderas också studieresultat i form av betyg. Läs mer om den akademiska dimensionen: Appleton, J. A., Christenson, S. L., & Furlong, M. J. (2008). Student engagement with school: Critical con- ceptual and methodological issues of the construct. Psychology in the Schools, 45(5),

7 Den kognitiva dimensionen Den kognitiva dimensionen innebär hur eleven investerar i sitt lärande, hur eleven letar utmaningar och kanske går längre än de grundläggande kraven som ställs på eleven att eleven är villig att anstränga sig extra mycket för att förstå komplexa idéer eller att behärska svåra färdigheter. Detta kan studeras genom att eleven utåt sett demonstrerar ett engagemang, om eleven kan relatera en uppgift till förkunskaper, efterfrågar förtydliganden eller använder liknelser för att bättre förstå uppgiften. Det kan också vara en intern investering där tanken och sinnet hos eleven är engagerat i klassrumsaktiviteterna. Detta är såklart svårt att observera, men det kan komma till uttryck genom att eleven förstår läromedlets fulla mening att eleven tar en position som mer av en expert snarare än en novis. Här inkluderas också om eleven tillämpar strategier för självreglering för att kontrollera och övervaka sitt eget lärande, exempelvis om eleven sätter upp mål för sitt lärande. Den kognitiva dimensionen handlar också om huruvida eleven ser kopplingen mellan skola och framtida mål, om skolan upplevs som relevant och meningsfull. Läs mer om den kognitiva dimensionen: Corno, L., & Mandinach, E. (1983). The role of cognitive engagement in classroom learning and motivation. Educational Psychologist, 18, Fredricks, J. A., Blumenfeld, P. C., & Paris, A. H. (2004). School engagement: Potential of the concept, state of the evidence. Review of Educational Research, 74(1), Jimerson, S. R., Campos, E., & Greif, J. L. (2003). Toward an understanding of definitions and measures of school engagement and related terms. California School Psychologist, 8, Linnenbrink, E. A., & Pintrich, P. R. (2003). The role of self-efficacy beliefs in student engagement and learn- ing in the classroom. Reading and Writing Quarterly: Overcoming Learning Difficulties, 19, Meece, J., Blumenfeld, P. C., & Hoyle, R. H. (1988). Students goal orientation and cognitive engagement in classroom activities. Journal of Educational Psychology, 80, Munns, G., & Woodward, H. (2006). Studentengagement and student selfassessment: The REAL framework. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 13(2), Den psykologiska/affektiva dimensionen Den psykologiska/affektiva dimensionen innebär elevens känslomässiga relation till skolpersonal och andra elever samt till lärande och till skolan i

8 stort. Detta kan komma till uttryck genom graden av positiva eller negativa reaktioner från eleven mot lärare, mot andra elever eller mot skolan som institution. Det kan också komma till uttryck genom att eleven identifierar sig med skolan, vilket exempelvis inkluderar en känsla av att vara viktig i skolan eller att få uppskattning av skolpersonal för framgång i skolarbetet att känna samhörighet med skolan. Det handlar om huruvida eleven identifierar sig med skolans värderingar/normer och om hemmets värderingar stämmer överens med skolans normer. Om hur skola och utbildning värderas i hemmet. Den psykologiska/affektiva dimensionen inkluderar också elevens intresse av skolarbetet, vilket kan komma till uttryck genom att eleven har en positiv inställning till lärandet. Ser eleven ett värde i vad som görs i skolan, upplever eleven inte endas känslor kopplade till den akademiska upplevelsen av att lära in nya saker, utan eleven reflekterar också kring samt ser kopplingen mellan skolarbetet och livet utanför skolan. Den psykologiska/affektiva dimensionen är den som tydligast kopplar till skolanknytning och därmed i förlängningen fullföljda studier. När eleven känner en kontakt med skolan, bidrar det till att eleven vill göra jobbet. Läs mer om den psykologiska/affektiva dimensionen: Connell, J. P., & Wellborn, J. G. (1991). Competence, autonomy, and relatedness: A motivational analysis of self-system processes. In M. R. Gunnar & L. A. Sroufe (Eds.), Self-processes and development: Minnesota symposium on child psychology (Vol. 23, pp ). Finn, J. D. (1989). Withdrawing from school. Review of Educational Research, 59, doi: / Fredricks, J. A., Blumenfeld, P. C., & Paris, A. H. (2004). School engagement: Potential of the concept, state of the evidence. Review of Educational Research, 74(1), Linnenbrink, E. A., & Pintrich, P. R. (2003). The role of self-efficacy beliefs in student engagement and learn- ing in the classroom. Reading and Writing Quarterly: Overcoming Learning Difficulties, 19, Marks, H. M. (2000). Student engagement in instructional activity: Patterns in the elementary, middle, and high school years. American Educational Research Journal, 37(1), Munns, G., & Woodward, H. (2006). Studentengagement and student selfassessment: The REAL framework. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 13(2), Newmann, F. M., Wehlage, G. G., & Lamborn, S. D. (1992). The significance and sources of student engagement. In F. M. Newmann (Ed.),

9 Student engage- ment and achievement in American secondary schools (pp ). New York: Teachers College Press. Voelkl, K. E. (1997). Identification with school. American Journal of Education, 105, doi: / s Willms, J. D. (2003). Student engagement at school: A sense of belonging and participation. Paris, France: Organisation for Economic Co-Operation and Development.