FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II:

Transkript

1 PRELIMINÄR KURSBESKRIVNING FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II: Multimodala lärprocesser och identitetsskapande grundläggande nivå, helfart Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Kurskod: UB202Z Grupp B Översikt Fritidshem LGFRY Termin1 Termin 2 Vårterminen 2015 A B C D Fritidshempedagogik I Lära i och om fritidshem 15 hp, start med Teorier om lärande och individens utveckling, 7,5 hp Utbildningens historia och plats i samhället, 5 hp Juridik o etik i skolans värld, 2,5 hp VFU I, 2,5 hp Praktisk estetiska ämnen Ib Praktisk estetiska ämnen Ia VFU II 5 hp Fritidshempedagogik I forts. Fritidshempedagogik II Multimodala lärprocesser och identitetsskapande Termin 3 Fritidshempedagogik III Fritidshemspedagogik IV: Uppdraget i skolan 7, 5 hp Praktisk estetiska ämnen, II 15 hp Termin 4 Termin 5 VFU III Fritidshemspedagogik V: Kunskap vetenskap och forskningsmetodik Sociala relationer i skolan, Framträdande och retorik3,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning 15 hp Termin 6 VFU IV, 15 hp Självständigt arbete, 15 hp Kursadministratör Kristina Silfversparre kristina.silfversparre@buv.su.se Kursansvarig och examinator Anna-Lena Ljusberg ann-lena.ljusberg@buv.su.se Kurslärare Gunilla Knapp gunilla.knapp@cehum.su.se Maria Pemsel maria.pemsel@cehum.su.se Staffan Guttman Staffan.Guttman@cehum.su.se Gudrun Schön Johanson gudrun.schon-johansson@buv.su.se

2 Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB202Z Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen mellan 12 januari 18 januari. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB202Z) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB202Z Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: visa kunskap om studiodidaktiska metoder, förståelse för multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering, visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser, använda olika estetiska och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar, identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser samt organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. Undervisningen består av workshops, föreläsningar, seminarier, projektarbeten och redovisningar. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Obligatorisk närvaro Undervisningen är obligatorisk. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle 2

3 Examinationer och uppgifter EXA1 Individuell skriftlig examination, 3 hp EXA2 Skriftlig reflektion, 0,5 hp EXA3 Loggbok, 0,5 hp EXA4 Gestaltande seminarium, 3,5 hp Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Litteratur Ahlberg, K., & Danielsson, H. (2013). Elevrespons på bloggen. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem (ss ). Lund: Studentlitteratur. (33 s.) Alerby, E. E. (Red.). (2006). Lärandets konst: Betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 52 s.) Storyline och aktivt lärande sid Rytm och rap och retorik sid Estetikens roll i de ungas bildundervisning sid Musikalitet och lärande sid Konsten att dansa eller dansandets konst sid Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow: Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. (343 s.) kap. 1,2,3,4 Ihrskog, M. (2011). Fritidshemmet som utgångspunkt för identitetsutprovning. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.). Fritidspedagogik: Fritidshemmets teorier och praktiker (ss ). Stockholm: Liber. (15 s.) Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken(ss ). Stockholm: Gleerups. (99 s.) Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you asses it? Can it be taught? International Journal of Art & Design Education. (30 s.) (Finns som elektronisk resurs) Rasmusson, V., & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (281 s.) ss , kap 2,3,4 ss Skolverket. (2015). Fritidshem. Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin (Red.). Meningsskapande fritidshem(ss ). Lund: Studentlitteratur. (24 s.) von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.). Meningsskapande fritidshem (ss ). Lund: Studentlitteratur. (24 s.) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Kap.1,2,7 & 8 (108 s.) Härutöver tillkommer artiklar, rapporter m.m. (ca 50 s.) 3

4 Schema grupp B DATUM/TID/PLATS: INNEHÅLL: 4 maj Kursstart 5 maj Musik Maria Pemsel 8 maj Bild Maria Eriksson 11 maj Drama Gunilla Knapp 12 maj Musik Maria Pemsel 18 maj Bild Maria Eriksson Drama Gunilla Knapp 19 maj Litteraturseminarium se läslogg Csikszentmihalyi, kap.1,2,3,4 Klerfeldt & Qvarsell sid Rohlin sid Vygotskij, kap.1,2,7,8 24 maj Inlämning individuell examination I Mailas till Gudrun samt läggs in i din egen inlämningsmapp 26 maj Start Studioarbete alla därefter arbete gruppvis 2 juni Handledning Heldagar 3 juni Arbete med gestaltande arbete Se separat schema Gen.rep. gruppvis Gunilla Knapp 4 juni Examination gestaltande arbete Gunilla Knapp Maria Pemsel, Maria Eriksson 5 juni Inlämning examination 2 Skriftlig reflektion och examinationsuppgift 3 Loggbok. Mailas till Gudrun och läggs i din inlämningsmapp på Mondo. Obligatorisk kursstart 4 maj kl sal 420 Frescati backe 4

5 Examination Examinationsuppgift 1: Individuell skriftlig examination 3 hp Visa kunskap om studiodidaktiska metoder, förståelse för multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering, visa kunskap om, identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. Använd följande rubriker: Kort inledning där du beskriver uppgiften Teoriavsnitt - Vilken betydelse har praktisk estetiska lärprocesser för barn och på vilket sätt är de viktiga för barn/elevers identitetsutveckling? Ge exempel på praktisk-estetiska lärprocesser i fritidshemmet - utgå från ett verkligt eller fiktivt exempel från verksamheten i fritidshemmet Diskussion Slutsats Referenser Som underlag för din examination ska du använda dina egna läsloggar samt övrig angiven kurslitteratur. Omfattning: 4-5 sidor, Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Ca 500 ord/sida. Arbetet skrivs i APA se Mondo sida BUV projektfil. Sidnumrera/paginera. Bedöms enligt sjugradig betygsskala A-F. Mailas till Gudrun den 24 maj och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion 0,5 hp Följande mål examineras: identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser Ge exempel på hur arbetet ni gjort i studion kan överföras till arbete i fritidshemmets verksamhet Omfattning 1-2 A-4 sidor. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Bedöms enligt tvågradig betygsskala. Mailas till Gudrun 5 juni och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo Examinationsuppgift 3: Loggbok 0,5 hp Följande mål examineras: identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser Under studioveckan ska du skriva loggbok/dagbok över din egen lärprocess. Den ska du lämna in efter studioveckan Omfattning 1-2 A-4 sidor - läses av kursläraren utan kommentar till studenten. Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Mailas till Gudrun den 5 juni och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium 3,5 hp Följande mål examineras: - använda olika estetiska och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar, - organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. - visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser, (+kommunikativa verktyg) samt ge exempel på hur dessa kan överföras till arbete i skola och fritidshemmet. Under studioveckan kommer ni att arbeta med olika estetiska uttryckssätt som utmynnar i ett gestaltande arbete som sker i grupp. Bedöms enligt sjugradig betygsskala. Gestaltande seminarium sker den 4 juni 5

6 Delexamination Fältstudier. Syftet med fältstudien och litteraturläsning är att fördjupa och vidga synen inom det kulturella området. Under kursens gång ska du pröva en konstform/ett evenemang som du sällan eller aldrig prövat. Gör fältstudien tillsammans i studentarbetslaget enskilt eller i mindre grupper. Stockholm är rikt på utställningar, museer, konserter, opera, balett, prova-på-verkstäder och annat. Det evenemang ni väljer att gå på måste inte vara gratis (det bestämmer ni själva) och kan vara riktat till en vuxen publik. Men om ni vill får ni förstås också gå på evenemang riktat mot barn. Vill du göra ett individuellt besök går det också bra. Författa en individuellt kort text (ca 500 ord) där beskriver din upplevelse. Läggs i din inlämningsmapp på Mondo den 19 maj samt mailas till Gudrun. Litteraturseminarium För att delta i litteraturseminariet den 19 maj måste du ha med dig läsloggar på nedanstående böcker: Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow. Den optimala upplevelsens psykologin.. Stockholm: Natur och Kultur (343 s.) Kapitel:1,2,3 sid.9-91 Klerfelt,A. & Qvarsell,B (red.) (2012) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Prepress Team Media Sweden AB: Gleerups sid , (99 s.) Rohlin,M.(red.) (2013) Meningsskapande fritidshem. Lund: Studentlitteratur sid , (78 s.) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (108 s.) Kapitel: 1,2,7 och 8, sid och sid Litteraturen ska bearbetas enligt följande: På varje bok skriver du utgångsfrågor därefter väljer du exempel 1 eller 2 beträffande citat tanke. Utgångsfrågor Bokens titel och författare. Kort sammanfattning av bokens innehåll Hur påverkas dina egna tankar av boken? Är den viktig för din framtida yrkesprofession? Varför vill eller vill du inte rekommendera boken? Exempel 1 Citat tanke ca: 3 per bok Du skall välja ut ett antal citat ur den angivna litteraturen (med tydliga käll- och sidhänvisningar) till vilka du fogar egna reflektioner. Citaten kan vara intressanta, förvirrande eller provocerande. Reflektionerna kan bestå av instämmanden, ifrågasättanden, associationer och frågor till texten. Reflektionerna är inte rätt eller fel. Du får dock inte nöja dig med att säga: Det håller jag inte med om eller det stämmer inte med mina erfarenheter. Du måste tala om varför du inte håller med eller och vara medveten om att de egna erfarenheterna inte nödvändigtvis är allmängiltiga. Vanligen delar man in texten i två kolumner så att man skriver ned citaten vänsterkolumnen och reflektionerna i högerkolumnen. Citat Enligt den franske sociologen och filosofen Michel Foucault är i varje tidsålder synen på kroppen ett uttryck för makt (Jagtöien, Hansen & Annerstedt, 2002, s. 11) Tanke Reflektion. Exempel 2 Sahlberg, P., Leppilampi. A.(2005)Samarbetsinlärning Malmö, Runa Samarbetsinlärning är studier i små grupper för att nå gemensamma mål. sid 65 Jag anser att. Omfattning på läsloggarna ska vara 1-2sidor per bok Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Använd dina läsloggar som bearbetats under litteraturseminariet som underlag för den skriftliga examinationen. 6

7 Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och praktiska uppgifter med hjälp av olika bedömningsskalor varav en sjugradig betygsskala. Examination sker i samband med lektioner och seminarier och det kommer tydligt att framgå när dessa tillfällen infaller. Den sjugradiga skalan kommer att utvecklas med aktuella kriterier där lärarens indikatorer för bedömning kommer att vara relaterade till examinationsuppgiften. Du måste vara godkänd på litteraturseminariet, de individuella skriftliga uppgifterna samt det gestaltande seminariet för att få godkänt på kursen. Individuell examinationsuppgift i praktiska och estetiska lärprocesser 3 hp vt-15 Följande mål bedöms: visa kunskap om studiodidaktiska metoder, förståelse för multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering, visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser, identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser samt A Studenten visar med synnerligen god självständighet och Stor förtrogenhet med att identifiera vad praktiska och estetiska lärprocessen innebär, samt nyanserat reflektera och analysera hur dessa överförs till arbete i fritidshemmet. Fördjupade analyser och frågeställningar utifrån all litteratur, gällande praktiska och estetiska lärprocesser B Studenten visar med mycket god självständighet och Förtrogenhet med att identifiera vad praktiska och estetiska lärprocesser innebär, samt nyanserat beskriva hur dessa överförs till arbete i fritidshemmet. Fördjupade analyser utifrån all litteratur C Studenten visar med god självständighet och Praktiska och estetiska lärprocesser redovisas samt beskrivningar av hur dessa överförs till arbete i fritidshemmet Reflektioner och analyser utifrån kurslitteraturen D Studenten visar med viss grad av självständighet och Praktiska estetiska lärprocesser redovisas, samt exempel på hur dessa överförs till fritidshemmets arbete. Kurslitteraturen E Studenten visar liten grad av självständighet och Praktiska estetiska lärprocesser Liten grad av kurslitteratur Fx Otillräckligt Brister i arbetet kring kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser. Brister i koppling till litteratur. F Helt otillräckligt Kunskap kring praktiska estetiska lärprocesser saknas Ingen koppling till litteratur. Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Brister i såväl språksom referenshantering Brister i såväl språksom referenshantering Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion 0,5 hp Följande mål bedöms: identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser Bedöms enligt tvågradig betygsskala. Studenten har identifierat, diskuterat och analyserat G ämnesövergripande lärprocesser Studenten har inte i tillräckligt hög grad identifierat, U och/eller diskuterat och analyserat ämnesövergripande lärprocesser Examinationsuppgift 3: Loggbok 0,5 hp Följande mål bedöms: identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Studenten har identifierat, diskuterat och analyserat G ämnesövergripande lärprocesser Studenten har inte i tillräckligt hög grad identifierat, U och/eller diskuterat och analyserat ämnesövergripande lärprocesser 7

8 Gestaltande seminarium, i ämnesgripande lärprocesser 3,5 hp vt-15 Följande mål bedöms: använda olika estetiska och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar, organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. Visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser, (+kommunikativa verktyg) samt ge exempel på hur dessa kan överföras till arbete i skola och fritidshemmet. A Studenten visar synnerligen god självständighet och I samarbete med andra använda olika Med stor kreativitet, starkt engagemang och närvaro gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra på ett tydligt sätt. B Studenten visar mycket god självständighet och I samarbete med andra använda olika Med kreativitet, engagemang och närvaro gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. C Studenten visar god självständighet och I samarbete med andra använda olika Med kreativitet och engagemang gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. D Studenten visar viss grad av självständighet och I samarbete med andra använda olika Med viss kreativitet gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. E Studenten visar liten grad av självständighet och I samarbete med andra använda olika Gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. Fx Otillräckligt Brister i att tillsammans med andra använda olika Brister i förmedlingen till andra beträffande det gestaltande innehållet F Helt otillräckligt Helt otillräckligt samarbete med andra i användandet av olika Stora brister i förmedlingen till andra beträffande det gestaltande innehållet Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum hösten Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. 8

9 STUDION SOM ÄMNESDIDAKTISKT RUM GRUPP B Under vecka ska ni i grupp arbeta i studion med ett ämnesövergripande tema som presenteras vid kursstarten. Den 26 maj 11:00-12:00 får ni en kort introduktion för att komma igång med arbetet - det sker i sal 220/320, Frescati backe. Därefter ska ni arbeta i grupp den kommande veckan. För att kunna arbeta har vi bokat tider i Stallet nedanstående tider för er grupp. Ni får själva komma överens om hur ni ska utnyttja dem på bästa sätt. Parallellt med ert arbete arbetar även grupp A i salarna. Övrig tid som ni inte är schemalagda i sal är det meningen att ni ska arbeta med ert tema även om ni ej har tillgång till sal. Under studioveckan kommer vi lärare att finnas tillgängliga för handledning. Tag kontakt med oss lärare för handledning. Den 3 juni finns Gunilla och jag så att ni kan visa upp era arbeten för oss i ett litet genrep Vid examinationen kommer alla lärare att närvara. Den gestaltande examinationen innebär att ni redovisar det ni gjort under studioveckan för varandra. Lämplig omfattning på ert arbete är ca 45 min. inklusive tid för reflektion efteråt. Bokade salar v Frescati backe 26 maj Sal maj Sal 220/ maj Sal juni Sal 220/320 3 juni Sal 220/320 Gen. Rep. 4juni Sal 220/320 Examination 9

10 Stockholms Universitet UB202Z, VT-15 Studion som ämnesdidaktiskt rum, riktlinjer för det getaltande arbetet. Vad är det som kan hända? Som stöd för ert arbete kan ni använda er av följande punkter: Arbetet kan börja med en inledning för att fånga deltagarnas intresse. Händelseförloppet kan innehålla spänningsmoment och vändpunkter. Olika hjälpmedel t.ex. Kläder, prylar, ljud etc. kan förstärka arbetets innehåll. Var tydlig med kroppsspråk, språkbruk och instruktioner. Gör ett tydligt avslut Ni kan använda er av sinnesupplevelser, olika attribut och olika uttryckssätt. Överraska, förtrolla, bjuda på spänning, bus, mystik och stämning. Planera för användning av musik Planera hur ni vill att gruppen ska utvärdera ert arbete Tänk igenom ljud ljussättning Planera för hur ni tar emot era kamrater, var ska de sitta i rummet osv. Fundera över vilka estetiska uttryckssätt ni använder och hur deltagarna fått ta del av dessa. Allt kan hända i fantasins värld!! Arbetet ska ta ca 30 min. per grupp - därefter reflektion från deltagarna. 10

11 GRUPPARBETE INOM KURSER VID BUV I flera kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ingår grupparbeten som en undervisningsform. Grupparbetet är beskrivet i Kursbeskrivningen, både vad som ska göras och när, samt hur grupparbetet ska redovisas och ibland även examinareras. Kontrakt: För att skapa klarhet i hur gruppen ska arbeta, gå igenom nedanstående punkter och kom överens om hur ni ska arbeta. Vi rekommenderar att gruppen gör ett skriftligt kontrakt. Telefon och mejl: Gå igenom så att alla gruppens medlemmar har korrekta uppgifter på telefon och mejl till varandra. Kom överens om ifall ni ska använda Mondo för er kommunikation och ert arbete, ibland ställs det krav på detta i Kursbeskrivningen. Tid och plats: Oftast anges dag eller vecka för olika uppgifter för gruppen, medan det lämnas åt studenterna i respektive grupp att tillsammans bestämma tid och plats för gruppens möten. Boka därför in tider för gruppens alla möten inledningsvis när alla medlemmar är med och kan påverka detta. Arbetsuppgift: Gå vid första träffen igenom uppgiften för gruppen och diskutera hur ni ska lösa den, vad som ska göras inför varje träff. Ibland handlar arbetet om att gruppens olika medlemmar ska förbereda olika saker. Diskutera och bestäm vem som ansvarar för vilka frågor och/eller att ta fram underlag. Närvaro: All undervisning i BUV:s kurser är obligatorisk och det är viktigt att gruppens alla medlemmar deltar aktivt i mötena och i arbetet. Frånvaro: Prata igenom hur ni ska göra om någon blir sjuk/får sjukt barn. Vem/vilka i gruppen ska meddelas? Hur ska arbetet tas igen? Hur ska ni göra om någon/några vill ändra tid eller plats för ett möte? OBS! Vid upprepad och hög frånvaro ska kursens lärare informeras. Man kan inte bli godkänd på ett grupparbete om man inte har deltagit i gruppens arbete. Redovisning/Examination: Läs igenom Kursbeskrivningen där det står om formella krav på redovisning och/eller examination. Diskutera och bestäm tillsammans hur er redovisning ska läggas upp och vem som gör vad. Använd gärna varierade och kreativa redovisningsformer som bygger på vars och ens kompetens där varje gruppdelatagares insatser kommer fram. Om grupparbetet avslutas med en examination ska en skriftlig redovisning lämnas in som beskriver hur arbetet lagts upp, vem som gjort vad och hur eventuell frånvaro har kompenserats. 11