Kurskod: UB202Z Tfn: Kursledare: Gudrun Schön Johansson KURSBESKRIVNING FÖR KURSEN FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II:

Transkript

1 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Vårterminen 2014 SE Stockholm Kurskod: UB202Z Tfn: Kursledare: Gudrun Schön Johansson KURSBESKRIVNING FÖR KURSEN FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II: IDENTITETSSKAPANDE OCH MULTIMODALA LÄRPROCESSER Grupp A Delkurs 1, 7,5 högskolepoäng Översikt Fritidshem LGFRY Termin1 Termin 2 A B C D Fritidshempedagogik I Lära i och om fritidshem 15 hp, start med 7,5 hp Teorier om lärande och individens utveckling, 7,5 hp Utbildningens historia och plats i samhället, 5 hp Juridik o etik i skolans värld, 2,5 hp VFU I a 2,5 hp Praktisk estetiska ämnen Ib 7,5 hp Praktisk estetiska ämnen Ia 7,5 hp VFU Ib 5 hp Fritidshempedagogik I forts. 7,5 hp Fritidshempedagogik II Identitetsskapande genom multimodala lärprocesser 15 hp. Del a 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Fritidshempedagogik II 15 hp. Del b 7,5 hp VFU II 7,5 hp Fritidshemspedagogik III: uppdraget i skolan 15 hp Del b 7, 5 hp VFU III, 15 hp Fritidshemspedagogik III: uppdraget i skolan 15 hp Del a 7, 5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Sociala relationer i skolan, 7,5 hp Framträdande och retorik3,5 hp Praktisk estetiska ämnen, II 15 hp Kunskap vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning 15 hp Självständigt arbete, 15 hp 1

2 Lärarlag och kursadministration Kursledare Gudrun Schön Johanson Kursadministratör Sara Adam Kursansvarig och examinator Kalle Jonasson Kurslärare Gunilla Knapp Allmänt om kursen Maria Pemsel Maria Eriksson Jarko Tuisku Information om kursen finns också i kursplanen. Denna kursbeskrivning är ett komplement till kursplanen. Kursplanen finns tillgänglig på Mondo och i den beskrivs bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Kursens innehåll och upplägg Förväntade studieresultat, moment I Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten ha förmåga att kunna: Visa kunskap om studiodidaktiska metoder och förståelse för multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt samt om deras betydelse för barns identitetsformering Visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser Använda olika estetiska och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar Identifiera, diskutera och analysera den ämnesövergripande lärprocessen Organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser Delkurs 1, 7,5 hp Studion och multimodala, praktiska -estetiska kunskapsprocesser Kroppen som verktyg Rumslig gestaltning och formativ bedömning Studion som ämnesdidaktiskt rum Kommunikation och interaktion genom analoga och digitala medier Tillämpning av estetiska kopplade till frågeställningar och begrepp inom skolans ämnen Deltagande i seminarier är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge studerande befrielse från skyldigheten att delta i obligatorisk undervisning. För att tillägna dig kursinnehållet på ett tillfredsställande sätt bör du vara engagerad och delta aktivt i undervisningen; d v s delta i samtliga seminarier och i studentarbetslagets (SA) arbete. Samtliga redovisningar, examinationsuppgifter och gestaltande redovisning ska vara godkända. Vid eventuell frånvaro från undervisning diskuteras kompletteringsuppgift med kursansvarig eller momentansvarig lärare. Vid längre frånvaro kontaktas kursledare. Undervisningen omfattar både teoretiska och praktiska inslag som består av seminarier, lektioner, arbetslagsarbete, samtal, inlämningsuppgifter. 2

3 Examinationer och uppgifter Examinationsuppgift 1: Individuell skriftlig examination 3 hp Visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser, samt ge exempel på hur dessa kan överföras till arbete i fritidshemmet. Använd följande rubriker: Kort inledning där du beskriver uppgiften Teoriavsnitt - Vilken betydelse har praktisk estetiska lärprocesser för barn och på vilket sätt är de viktiga för barn/elevers identitetsutveckling? Ge exempel på praktisk-estetiska lärprocesser i fritidshemmet - utgå från ett verkligt eller fiktivt exempel från verksamheten i fritidshemmet Diskussion Slutsats Referenser Som underlag för din examination ska du använda dina egna läsloggar samt övrig angiven kurslitteratur Omfattning: 4-5 sidor, Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Ca 500 ord/sida. Arbetet skrivs i APA se Mondo sida Buv projektfil. Sidnumrera/paginera. Bedöms enligt sjugradig betygsskala. Mailas till Gudrun den 25 maj och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion 0,5 hp Ge exempel på hur arbetet ni gjort i studion kan överföras till arbete i fritidshemmets verksamhet Omfattning 1-2 A-4 sidor. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Bedöms enligt tvågradig betygsskala. Mailas till Gudrun den 6 juni och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo Examinationsuppgift 3 : Loggbok 0,5 hp Under studioveckan ska du skriva loggbok/dagbok över din egen lärprocess. Den ska du lämna in efter studioveckan Omfattning 1-2 A-4 sidor - läses av kursläraren utan kommentar till studenten. Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Mailas till Gudrun den 6 juni och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium 3,5 hp Under studioveckan kommer ni att arbeta med olika estetiska uttryckssätt som utmynnar i ett gestaltande arbete som sker i grupp. Bedöms enligt sjugradig betygsskala. 3

4 Gestaltande seminarium sker den 2 juni Litteraturseminarium För att delta i litteraturseminariet den 15 maj måste du ha med dig läsloggar på nedanstående böcker: - Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow. Den optimala upplevelsens psykologin.. Stockholm: Natur och Kultur (343 s.) Kapitel:1,2,3 sid Klerfelt,A. & Qvarsell,B (red.) (2012) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Prepress Team Media Sweden AB: Gleerups sid , (99 s.) - Rohlin,M.(red.) (2013) Meningsskapande fritidshem. Lund: Studentlitteratur sid , (78 s.) - Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (108 s.) Kapitel: 1,2,7 och 8, sid och sid Litteraturen ska bearbetas enligt följande: På varje bok skriver du utgångsfrågor därefter väljer du ett av nedanstående 3 exempel beträffande citat tanke. Utgångsfrågor Bokens titel och författare. Kort sammanfattning av bokens innehåll Hur påverkas dina egna tankar av boken? Är den viktig för din framtida yrkesprofession? Varför vill eller vill du inte rekommendera boken? Citat tanke ca: 3 per bok Du skall välja ut ett antal citat ur den angivna litteraturen (med tydliga käll- och sidhänvisningar) till vilka du fogar egna reflektioner. Citaten kan vara intressanta, förvirrande eller provocerande. Reflektionerna kan bestå av instämmanden, ifrågasättanden, associationer och frågor till texten. Reflektionerna är inte rätt eller fel. Du får dock inte nöja dig med att säga: Det håller jag inte med om eller det stämmer inte med mina erfarenheter. Du måste tala om varför du inte håller med eller och vara medveten om att de egna erfarenheterna inte nödvändigtvis är allmängiltiga. Vanligen delar man in texten i två kolumner så att man skriver ned citaten vänsterkolumnen och reflektionerna i högerkolumnen. Citat Enligt den franske sociologen och filosofen Michel Foucault är i varje tidsålder synen på kroppen ett uttryck för makt (Jagtöien, Hansen, & Annerstedt, 2002, s. 11) Tanke Reflektion. Omfattning på läsloggarna ska vara 1-2 sidor per bok Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Använd dina läsloggar som bearbetats under litteraturseminariet som underlag för den skriftliga examinationen. 4

5 Litteratur Ahlberg, K. & Danielsson, H. (2013). Elevrespons på bloggen. I M.Rohlin (Red.) Meningsskapande fritidshem (ss ). Lund: Studentlitteratur. (33s.) Alerby, E. (red.) (2006). Lärandets konst - betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (224 s.) - Storyline och aktivt lärande sid Rytm och rap och retorik sid Estetikens roll i de ungas bildundervisning sid Musikalitet och lärande sid Konsten att dansa eller dansandets konst sid Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow. Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur kap. 1,2,3,4 (343 s) Ihrskog, M.(20112). Fritidshemmet som utgångspunkt för identitetsutprovning. I A. Klerfelt, B. Haglund, (Red.) Fritidspedagogik -fritidshemmets teorier och praktiker Stockholm, Liber sid (246 s) Klerfelt, A. & Qvarsell, B.(Red.) (2012) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Stockholm: Gleerups sid (221 s) Lindström, L. (2006). "Creativity: What Is It? Can You Assess It? Can It Be Taught?" International Journal of Art & Design Education (30 s.) Rasmusson,V. & Erberth, B.(2008). Undervisa i pedagogiskt drama Studentlitteratur, Lund ss , kap 2,3,4 ss (281 s.) Thorgersen, K.(2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin(Red.) Meningsskapande fritidshem. (ss57-80). Lund: Studentlitteratur (24 s.) Von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.) (2013) Meningsskapande fritidshem. (ss.33-56). Lund: Studentlitteratur (24 s.) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Kap.1,2,7 & 8 (108 s.) Skolverket (2007). Allmänna råd för fritidshem med kommentarer. Stockholm: Liber. Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Delen som berör fritidshem. 5

6 Schema grupp A VT-14 DATUM/TID/PLATS: 5 maj Kl Sal 220/320Frescati backe 6 maj Kl Sal 120 Frescati backe 7 maj KL Sal 310 Frescati Backe 12 maj Kl Sal 420 Frescati backe INNEHÅLL: Kursstart Jarko Tuisku Musik Maria Pemsel Bild Maria Eriksson Drama Gunilla Knapp 15 maj Kl Sal 102 Frescati hage 19 maj Kl Sal 310 Frescati backe 20 maj Kl Sal 120 Frescati backe 22 maj KL Sal 420 Frescati backe 25 maj Kl maj Kl Sal 220/320 Frescati backe 2 juni Heldagar KL: Sal 320/220 Frescati backe 3 juni KL.9-16 Sal 220/320 Frescati backe Litteraturseminarium se läslogg Csikszentmihalyi, kap.1,2,3,4 Klerfeldt & Qvarsell sid Rohlin sid Vygotskij, kap.1,2,7,8 Jarko Tuisku Bild Maria Eriksson Musik Maria Pemsel Drama Gunilla Knapp Inlämning individuell examination I Läggs in i din egen inlämningsmapp Start Studioarbete därefter arbete i grupp Jarko Tuisku Arbete med gestaltande arbete Se separat schema Gen.rep. gruppvis Jarko Tuisko Gunilla Knapp Examination gestaltande arbete Gunilla Knapp Maria Pemsel, Maria Eriksson Jarko Tuisku 6 juni Inlämning examination 2 Skriftlig reflektion och examinationsuppgift 3 Loggbok Läggs i din inlämningsmapp på Mondo. Obligatorisk kursstart och registrering 5 maj i sal 220/320 Frescati backe 6

7 Examination Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Moment I: Studion och multimodala, praktisk-estetiska kunskapsprocesser Exa 1 Individuell skriftlig examination 3 hp. Bedöms enligt betygsskala A-F Exa 2 Skriftlig reflektion 0,5 hp. Bedöms enligt betygsskala U-G Exa 3 Loggbok,0,5 hp. Bedöms enligt betygsskala U-G Exa 4 Gestaltande seminarium, 3,5 hp. Bedöms enligt betygsskala A-F Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Moment I: Identitetsskapande och multimodala lärprocesser Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och praktiska uppgifter med hjälp av olika bedömningsskalor varav en sjugradig betygsskala. Examination sker i samband med lektioner och seminarier och det kommer tydligt att framgå när dessa tillfällen infaller. Den sjugradiga skalan kommer att utvecklas med aktuella kriterier där lärarens indikatorer för bedömning kommer att vara relaterade till examinationsuppgiften. Du måste vara godkänd på litteraturseminariet, de individuella skriftliga uppgifterna samt det gestaltande seminariet för att få godkänt på kursen. A B C D E Fx F Utmärkt: Framstående och klart utmärkande prestation. Studenten visar synnerligen god och mycket hög grad av självständighet. Mycket bra: Mycket god prestation. Studenten visar mycket god och självständighet. Bra: God prestation som är tillfredsställande på de flesta områden. Studenten visar god och självständighet på de viktigaste områden. Tillfredsställande: En acceptabel prestation med några väsentliga brister. Studenten visar viss grad av självständighet och. Tillräckligt: Prestationen tillfredsställer minimikraven. Studenten visar liten och självständighet. Otillräckligt: Prestation som genom viss komplettering kan tillfredsställa minimikraven. Studenten visar bristande och självständighet. Helt otillräckligt: Prestation som är avsevärt under gränsen för minimikraven. Studenten visar bristande och synnerligen låg grad av självständighet. 7

8 Individuell examinationsuppgift i praktiska och estetiska lärprocesser 3 hp ht-13 A Studenten visar med synnerligen god självständighet och Stor förtrogenhet med att identifiera vad praktiska och estetikiska lärprocessen innebär, samt nyanserat reflektera och analysera hur dessa överförs till arbete i fritidshemmet. Fördjupade analyser och frågeställningar utifrån all litteratur, gällande praktiska och estetiska lärprocesser, redovisas och reflekteras. B Studenten visar med mycket god självständighet och Förtrogenhet med att identifiera vad praktiska och estetiska lärprocesser innebär, samt nyanserat beskriva hur dessa överförs till arbete i fritidshemmet. Fördjupade analyser utifrån all litteratur redovisas och reflekteras. C Studenten visar med god självständighet och Praktiska och estetiska lärprocesser redovisas samt beskrivningar av hur dessa överförs till arbete i fritidshemmet redovisas. Reflektioner och analyser utifrån kurslitteraturen redovisas och reflekteras. D Studenten visar med viss grad av självständighet och Praktiska estetiska lärprocesser redovisas, samt exempel på hur dessa överförs till fritidshemmets arbete. Kurslitteraturen redovisas och reflekteras. E Studenten visar liten grad av självständighet och Praktiska estetiska lärprocesser redovisas. Liten grad av kurslitteratur redovisas och reflekteras. Fx Otillräckligt Brister i arbetet kring kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser. Brister i koppling till litteratur. F Helt otillräckligt Kunskap kring praktiska estetiska lärprocesser saknas Ingen koppling till litteratur. Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk.. Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Brister i såväl språksom referenshantering Brister i såväl språksom referenshantering Gestaltande seminarium, i ämnesgripande lärprocesser 3,5 hp ht-13 A Studenten visar synnerligen god självständighet och I samarbete med andra använda olika Med stor kreativitet, starkt engagemang och närvaro gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra på ett tydligt sätt. B Studenten visar mycket god självständighet och I samarbete med andra använda olika Med kreativitet, engagemang och närvaro gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. C Studenten visar god självständighet och I samarbete med andra använda olika Med kreativitet och engagemang gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. D Studenten visar viss grad av självständighet och I samarbete med andra använda olika Med viss kreativitet gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. E Studenten visar liten grad av självständighet och I samarbete med andra använda olika Gestalta ett innehåll och förmedla detta till andra. Fx Otillräckligt Brister i att tillsammans med andra använda olika Brister i förmedlingen till andra beträffande det gestaltande innehållet F Helt otillräckligt Helt otillräckligt samarbete med andra i användandet av olika utifrån ett tema är. Stora brister i förmedlingen till andra beträffande det gestaltande innehållet 8

9 Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum hösten Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Kurshemsida Alla kurser vid Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du tre veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Välj "Site browser" i vänstermenyn. Du ska inte vara inloggad på Mondo när du gör detta. Sök därefter fram kursen via dess kurskod. Kurskoden finner du på första sidan i denna Kursbeskrivning. Kurshemsidan används som en lärplattform för kommunikation inom kursen. I dessa fall öppnas fler delar och funktioner upp efter kursstart (registrering på kursen). Du måste vara inloggad på Mondo för att kunna använda kurshemsidan som lärplattform. Se ytterligare info kring din inloggning under Mitt universitet. Fusk och plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. 9

10 STUDION SOM ÄMNESDIDAKTISKT RUM GRUPP A Under vecka 22,23 ska ni i grupp arbeta i studion med ett ämnesövergripande tema som presenteras vid kursstarten. Den 26 maj 2014 får ni en kort introduktion för att komma igång med arbetet - det sker i sal 220, Frescati backe. Därefter ska ni arbeta i grupp den kommande veckan. För att kunna arbeta har vi bokat tider i Stallet nedanstående tider för er grupp. Dessutom finns det grupprum bokade till er i Frescati hage. Ni får själva komma överens om hur ni ska utnyttja dem på bästa sätt. Parallellt med ert arbete arbetar även grupp B i salarna. Övrig tid som ni inte är schemalagda i sal är det meningen att ni ska arbeta med ert tema även om ni ej har tillgång till sal. Under studioveckan kommer vi lärare att finnas tillgängliga för handledning. Tag kontakt med oss lärare för handledning. Den 13 januari finns Gunilla och jag så att ni kan visa upp era arbeten för oss, ett litet genrep Vid examinationen kommer alla lärare att närvara. Den gestaltande examinationen innebär att ni redovisar det ni gjort under studioveckan för varandra. Lämplig omfattning på ert arbete är ca 45 min. inklusive 15 min. tid för reflektion efteråt. Bokade salar v.22, 23 Frescati backe 26 maj Sal maj ,.00 Sal 220/ maj Sal maj Sal juni Sal 220/320 Gruppvis, genrep 3 juni Sal 220/320 Examination 10