Preliminär KURSBESKRIVNING FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II:

Transkript

1 1 (14) Översikt Fritidshem LGFRY Termin1 Termin 2 Preliminär KURSBESKRIVNING FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II: Multimodala lärprocesser och identitetsskapande 7,5 hp grundläggande nivå, helfart Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem UB202Z Grupp A Höstterminen 2015 A B C D Fritidshempedagogik I Lära i och om fritidshem 15 hp, start med 7,5 hp Teorier om lärande och individens utveckling, 7,5 hp Utbildningens historia och plats i samhället, 5 hp Juridik o etik i skolans värld, 2,5 hp VFU I 2,5 hp Praktisk ämnen Ib 7,5 hp Praktisk ämnen Ia 7,5 hp VFU II 5 hp Fritidshempedagogik I forts. 7,5 hp Fritidshempedagogik II Multimodala lärprocesser och identitetsskapande 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Fritidshempedagogik III 7,5 hp VFU III 7,5 hp Fritidshemspedagogik: uppdraget i skolan 15 hp Del b 7, 5 hp VFU IV, 15 hp Fritidshemspedagogik: uppdraget i skolan 15 hp Del a 7, 5 hp Kunskap vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp hp Sociala relationer i skolan, 7,5 hp Framträdande och retorik3,5 hp Praktisk ämnen, II 15 hp Specialpedagogik, 7,5 Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning 15 hp Självständigt arbete, 15 hp Kursadministratör Evelina Thåqvist Evelina.Thåqvist@buv.su.se Kursansvarig och examinator Lucas Gottzén Lucas.Gottzén@buv.su.se Kurslärare Gunilla Knapp gunilla.knapp@cehum.su.se Kurslärare Staffan Guttman maria.eriksson@cehum.su.se Kurslärare Jarko Tuisku Jarko.tuisku@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (14) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB202Z Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen augusti. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod X) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: visa kunskap om multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt ur ett didaktiskt perspektiv samt deras betydelse för barns identitetsarbete, visa kunskap om praktiska och lärprocesser, visa förmåga att använda olika gestaltningsformer och kommunikativa verktyg, visa förmåga att identifiera, analysera och diskutera ämnesövergripande lärprocesser samt organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. Kursens upplägg Undervisningen består av workshops, föreläsningar, seminarier, projektarbeten och redovisningar. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.

3 3 (14) Närvaro Specificerade undervisningstillfällen är obligatoriska. Frånvaro ska kompenseras enligt instruktioner från lärare. Examinationer och uppgifter EXO1 Individuell skriftlig examination 3 hp EXO2 Skriftlig reflektion 0.5 hp EXO3 Loggbok 0.5 hp EXO4 Gestaltande redovisning 3.5 hp Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Litteratur Ahlberg, K., & Danielsson, H. (2013). Elevrespons på bloggen. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem (ss ). Lund: Studentlitteratur. (33 s.) Alerby, E. E. (Red.). (2006). Lärandets konst: Betraktelser av dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 52 s.) Storyline och aktivt lärande sid Rytm och rap och retorik sid Estetikens roll i de ungas bildundervisning sid Musikalitet och lärande sid Konsten att dansa eller dansandets konst sid Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow: Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Kap. 1,2,3,4 Ihrskog, M. (2011). Fritidshemmet som utgångspunkt för identitetsutprovning. I A. Klerfelt & B. Haglund, Fritidspedagogik: Fritidshemmets teorier och praktiker(ss ). Stockholm: L Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken(ss ). Stockholm: Gleerups. (99 s.) Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you asses it? Can it be taught? International Journal of Art & Design Education. (30 s.)(finns som elektronisk resurs) Rasmusson, V., & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (281 s.) ss , kap 2,3,4 ss Skolverket. (2015). Fritidshem. Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Stockholm: Skolverket. Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem(ss ). Lund: Studentlitteratur. (24 s.) von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem(ss ). Lund: Studentlitteratur. (24 s.) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Kap.1,2,7 & 8 (108 s.) (108 s.) Härutöver tillkommer artiklar, rapporter m.m. (ca 50 s.)

4 4 (14) Schema grupp A DATUM/TID/PLATS: 3 dec. Kl Sal 220/320 Frescati backe 4 dec Kl Sal 120 Frescati backe 8 dec.kl Sal 420 Frescati backe 9 dec. Kl Sal 120Frescati backe 14 dec. Kl Sal 420 Frescati backe 16 dec Sal 102 BUV Frescati hagväg dec. kl. 13:00 16:00 Sal 310, Frescati backe 21 dec. Kl. 10:00 12:00 Sal 210 Frescati backe 19 F INNEHÅLL: Kursstart Jarko Tuisku Musik Maria Pemsel Drama Gunilla Knapp Musik Maria Pemsel Drama Gunilla Knapp Litteraturseminarium se läslogg Csikszentmihalyi, kap.1,2,3,4 Klerfeldt & Qvarsell sid Rohlin sid Vygotskij, kap.1,2,7,8 Jarko Tuisku Inlämning av delexaminationer, fältstudie och litteraturuppgift. Bild Staffan Guttman Bild Staffan Guttman 22 dec Kl Inlämning individuell examination I 7 jan Kl. 9: Sal 220/320 Frescati backe Heldagar 13 jan KL: Sal 220/320 Frescati backe 15 jan. KL ca Sal 220/320 Frescati backe läggs in under uppgifter på Mondo Start Studioarbete alla därefter arbete gruppvis Jarko Tuisku, Arbete med gestaltande arbete Se separat schema Gen. rep. gruppvis Gunilla Knapp Examination gestaltande arbete Gunilla Knapp Maria Pemsel, Maria Eriksson Jarko Tuisku 17 jan Inlämning examination 2 Skriftlig reflektion och examinationsuppgift 3 Loggbok Mailas till Jarko och läggs i under uppgifter på Mondo. Obligatorisk kursstart 3 december kl sal 220/320 Frescati backe

5 5 (14) Examination Examinationsuppgift 1: Individuell skriftlig examination 3 hp Visa kunskap om praktiska och lärprocesser, samt ge exempel på hur dessa kan överföras till arbete i fritidshemmet. Använd följande rubriker: Kort inledning där du beskriver uppgiften Teoriavsnitt - Vilken betydelse har praktisk lärprocesser för barn och på vilket sätt är de viktiga för barn/elevers identitetsutveckling? Ge exempel på praktisk- lärprocesser i fritidshemmet - utgå från ett verkligt eller fiktivt exempel från verksamheten i fritidshemmet Diskussion Slutsats Referenser Som underlag för din examination ska du använda dina egna läsloggar samt övrig angiven kurslitteratur Omfattning: 4-5 sidor exklusive försättblad och referenslitsa. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Ca 500 ord/sida. Arbetet skrivs i APA se Mondosida Buv projektfil. Paginera. Bedöms enligt sjugradig betygsskala. Mailas till Jarko den 22 december och läggs in under uppgifter på Mondo Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion 0,5 hp Ge exempel på hur arbetet ni gjort i studion kan överföras till arbete i fritidshemmets verksamhet Omfattning 1-2 A-4 sidor. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Bedöms enligt tvågradig betygsskala. Mailas till Jarko den 17 januari och läggs in under uppgifter på Mondo Examinationsuppgift 3: Loggbok 0,5 hp Under studioveckan ska du skriva loggbok/dagbok över din egen lärprocess. Den ska du lämna in efter studioveckan Omfattning 1-2 A-4 sidor - läses av kursläraren utan kommentar till studenten. Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Mailas till Jarko den 17 januari och läggs in under uppgifter på Mondo Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium 3,5 hp Under studioveckan kommer ni att arbeta med olika uttryckssätt som utmynnar i ett gestaltande arbete som sker i grupp. Bedöms enligt sjugradig betygsskala. Gestaltande seminarium sker den 15 januari Delexamination Fältstudier. Syftet med fältstudien och litteraturläsning är att fördjupa och vidga synen inom det kulturella området. Under kursens gång ska du pröva en konstform/ett evenemang som du sällan eller aldrig prövat. Gör fältstudien tillsammans i studentarbetslaget enskilt eller i mindre grupper. Stockholm är rikt på utställningar, museer, konserter, opera, balett, prova-på-

6 6 (14) verkstäder och annat. Det evenemang ni väljer att gå på måste inte vara gratis (det bestämmer ni själva) och kan vara riktat till en vuxen publik. Men om ni vill får ni förstås också gå på evenemang riktat mot barn. Vill du göra ett individuellt besök går det också bra. Författa en individuellt kort text (ca 500 ord) där beskriver din upplevelse. Läggs i din inlämningsmapp på Mondo den 15 januari samt mailas till Jarko. Litteraturuppgift Du ska läsa en skönlitterär bok samt en barnbok (lämplig för åldern 6-9 år). Hör med biblioteket om litteratur som har konstnärliga uttryckssätt, t.ex. författare, konstnärer, dansare, musiker. Litteraturen ska diskuteras tillsammans med ditt SA-lag. Som underlag för diskussionen har du skrivit en kort sammanfattning av böckerna samt bifogat dina egna tankar kring innehållet. Litteraturen ska vara ny för dig (ingenting du läst tidigare alltså) Sa- laget sammanfattar ett diskussionsprotokoll som mailas till kursläraren. Omfattning ca 500 ord. Läggs i din inlämningsmapp på Mondo den 15 januari samt mailas till Jarko. Litteraturseminarium För att delta i litteraturseminariet den 16 december måste du ha med dig läsloggar på nedanstående böcker: Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow. Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel:1,2,3 sid.9-91 Klerfelt,A., & Qvarsell, B. (Red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Syockholm: Gleerups sid. (s ) Rohlin, M.(Red.) (2013). Meningsskapande fritidshem. Lund: Studentlitteratur (s ) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (Kapitel: 1,2,7 och 8, s.11-17, s.81-87) Litteraturen ska bearbetas enligt följande: På varje bok skriver du utgångsfrågor därefter väljer du exempel 1 eller 2 beträffande citat tanke. Utgångsfrågor Bokens titel och författare. Kort sammanfattning av bokens innehåll Hur påverkas dina egna tankar av boken? Är den viktig för din framtida yrkesprofession? Varför vill eller vill du inte rekommendera boken? Exempel 1 Citat tanke ca: 3 per bok Du skall välja ut ett antal citat ur den angivna litteraturen (med tydliga käll- och sidhänvisningar) till vilka du fogar egna reflektioner. Citaten kan vara intressanta, förvirrande eller provocerande. Reflektionerna kan bestå av instämmanden, ifrågasättanden, associationer och frågor till texten. Reflektionerna är inte rätt eller fel. Du får dock inte nöja dig med att säga: Det håller jag inte med om eller det stämmer inte med mina erfarenheter. Du måste tala om varför du inte håller med eller och vara medveten om att de egna erfarenheterna inte nödvändigtvis är allmängiltiga. Vanligen delar man in texten i två kolumner så att man skriver ned citaten vänsterkolumnen och reflektionerna i högerkolumnen.

7 7 (14) Citat Enligt den franske sociologen och filosofen Michel Foucault är i varje tidsålder synen på kroppen ett uttryck för makt (Jagtöien, Hansen & Annerstedt, 2002, s. 11) Tanke Reflektion. Exempel 2 Sahlberg, P., & Leppilampi, A. (2005). Samarbetsinlärning. Malmö: Runa. Samarbetsinlärning är studier i små grupper för att nå gemensamma mål. sid 65 Jag anser att. Omfattning på läsloggarna ska vara 1-2sidor per bok. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Använd dina läsloggar som bearbetats under litteraturseminariet som underlag för den skriftliga examinationen. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum maj 2015 exakt datum meddelas i december. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och praktiska uppgifter med hjälp av olika bedömningsskalor varav en sjugradig betygsskala. Examination sker i samband med lektioner och seminarier och det kommer tydligt att framgå när dessa tillfällen infaller. Den sjugradiga skalan kommer att utvecklas med aktuella kriterier där lärarens indikatorer för bedömning kommer att vara relaterade till examinationsuppgiften. Du måste vara godkänd på litteraturseminariet, de individuella skriftliga uppgifterna samt det gestaltande seminariet för att få godkänt på kursen.

8 8 (14) Examinationsuppgift 1: Individuell examinationsuppgift 3 hp Följande mål bedöms: visa kunskap om multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt ur ett didaktiskt perspektiv samt deras betydelse för barns identitetsarbete, visa kunskap om praktiska och lärprocesser, Formalia: För att bedömning skall genomföras krävs en tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett godtagbart språk. A Studenten visar: mycket god kunskap som uppvisar både bredd och djup genom att på ett självständigt sätt identifiera och med stöd av en tydlig studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitets-formering. B Studenten visar: god kunskap genom att på ett självständigt sätt identifiera och med stöd av en tydlig analys diskutera studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitets-formering. C Studenten visar: god kunskap genom att på ett självständigt sätt identifiera och diskutera studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering. D Studenten visar: god kunskap genom att på ett självständigt sätt identifiera och med stöd av en tydlig analys diskutera studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering. Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion, 0,5 hp Följande mål bedöms: identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Studenten ska beskriva ämnesövergripande G lärprocesser och ge exempel på samt diskutera och analysera hur arbetet i och inför det gestaltande seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i fritidshem Studenten har inte i tillräckligt hög grad beskrivit U ämnesövergripande lärprocesser och/eller gett exempel på samt diskuterat och analyserat hur arbetet i och inför det gestaltande seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i fritidshem Examinationsuppgift 3: Loggbok, 0,5 hp Följande mål bedöms: organisera, leda och analysera multimodala lärprocesser Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Studenten har beskrivit samt reflekterat över G organiseringen och genomförandet av multimodala lärprocesserna under studioveckan. Studenten har inte i tillräckligt hög beskrivit och/eller U reflekterat över organiseringen och genomförandet av multimodala lärprocesserna under studioveckan. E Studenten visar: grundläggande kunskap genom att att på ett delvis självständigt sätt visa förmåga att identifiera och reflektera kring förhållandet mellan identitets-formering och studiodidaktiska metoder, multimodala lärprocesser samt ämnesövergripande arbetssätt. Fx Studenten visar: otillräcklig grad av kunskap om studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering F otillräckligt Studenten visar: helt otillräckligt kunskap om studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering

9 9 (14) Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium, 3,5 hp Följande mål bedöms: använda olika gestaltningsformer och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar, visa kunskap om praktiska och lärprocesser. A Studenten visar B Studenten visar C Studenten visar D Studenten visar E Studenten visar Fx Studenten visar F Studenten visar synnerligen god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, arbetar på ett väl genomtänkt sätt interaktivt samt visar ett medvetet val av kommunikativa verktyg. mycket god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, arbetar interaktivt samt visar ett medvetet val av kommunikativa verktyg. mycket god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, arbetar interaktivt samt använder kommunikativa verktyg. god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsform er, arbetar till viss grad interaktivt samt använder till viss grad kommunikativa verktyg. kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder gestaltningsform er, samt använder kommunikativa verktyg. otillräckligt kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, användandet av gestaltningsform er, och kommunikativa verktyg. Helt otillräckligt kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, användandet av gestaltningsform er, och kommunikativa verktyg. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.

10 10 (14) STUDION SOM ÄMNESDIDAKTISKT RUM GRUPP A Under vecka 2,3 ska ni i grupp arbeta i studion med ett ämnesövergripande tema som presenteras vid kursstarten. Den 8 januari 2014 får ni en kort introduktion för att komma igång med arbetet - det sker i sal 320, Frescati backe. Därefter ska ni arbeta i grupp den kommande veckan. För att kunna arbeta har vi bokat tider i Stallet nedanstående tider för er grupp. Ni får själva komma överens om hur ni ska utnyttja dem på bästa sätt. Parallellt med ert arbete arbetar även grupp A i salarna. Övrig tid som ni inte är schemalagda i sal är det meningen att ni ska arbeta med ert tema även om ni ej har tillgång till sal. Under studioveckan kommer vi lärare att finnas tillgängliga för handledning. Tag kontakt med oss lärare för handledning. Den 14 januari finns Gunilla och jag så att ni kan visa upp era arbeten för oss i ett litet genrep Vid examinationen kommer alla lärare att närvara. Den gestaltande examinationen innebär att ni redovisar det ni gjort under studioveckan för varandra. Lämplig omfattning på ert arbete är ca 30 min. inklusive tid för reflektion efteråt. Bokade salar v.2,3 Frescati backe 8 jan Sal jan Sal jan 13 jan 15jan Sal 220/320 Sal 410 Sal 220/320 Gen.Rep Stockholms Universitet Gudrun Schön Johansson UB202Z, HT-14 Studion som ämnesdidaktiskt rum, riktlinjer för det getaltande arbetet. Vad är det som kan hända? Som stöd för ert arbete kan ni använda er av följande punkter: Arbetet kan börja med en inledning för att fånga deltagarnas intresse. Händelseförloppet kan innehålla spänningsmoment och vändpunkter.

11 11 (14) Olika hjälpmedel tex. Kläder, prylar, ljud etc. kan förstärka arbetets innehåll. Var tydlig med kroppsspråk, språkbruk och instruktioner. Gör ett tydligt avslut Ni kan använda er av sinnesupplevelser, olika attribut och olika uttryckssätt. Överraska, förtrolla, bjuda på spänning, bus, mystik och stämning. Planera för användning av musik Planera hur ni vill att gruppen ska utvärdera ert arbete Tänk igenom ljud ljussättning Planera för hur ni tar emot era kamrater, var ska de sitta i rummet osv. Fundera över vilka uttryckssätt ni använder och hur deltagarna fått ta del av dessa. Allt kan hända i fantasins värld!! Arbetet ska ta ca 30 min. per grupp - därefter reflektion från deltagarna.

12 12 (14) GRUPPARBETE INOM KURSER VID BUV I flera kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ingår grupparbeten som en undervisningsform. Grupparbetet är beskrivet i Kursbeskrivningen, både vad som ska göras och när, samt hur grupparbetet ska redovisas och ibland även examinareras. Kontrakt: För att skapa klarhet i hur gruppen ska arbeta, gå igenom nedanstående punkter och kom överens om hur ni ska arbeta. Vi rekommenderar att gruppen gör ett skriftligt kontrakt. Telefon och mejl: Gå igenom så att alla gruppens medlemmar har korrekta uppgifter på telefon och mejl till varandra. Kom överens om ifall ni ska använda Mondo för er kommunikation och ert arbete, ibland ställs det krav på detta i Kursbeskrivningen. Tid och plats: Oftast anges dag eller vecka för olika uppgifter för gruppen, medan det lämnas åt studenterna i respektive grupp att tillsammans bestämma tid och plats för gruppens möten. Boka därför in tider för gruppens alla möten inledningsvis när alla medlemmar är med och kan påverka detta. Arbetsuppgift: Gå vid första träffen igenom uppgiften för gruppen och diskutera hur ni ska lösa den, vad som ska göras inför varje träff. Ibland handlar arbetet om att gruppens olika medlemmar ska förbereda olika saker. Diskutera och bestäm vem som ansvarar för vilka frågor och/eller att ta fram underlag. Närvaro: All undervisning i BUVs kurser är obligatorisk och det är viktigt att gruppens alla medlemmar deltar aktivt i mötena och i arbetet. Frånvaro: Prata igenom hur ni ska göra om någon blir sjuk/får sjukt barn. Vem (vilka i gruppen ska meddelas? Hur ska arbetet tas igen? Hur ska ni göra om någon/några vill ändra tid eller plats för ett möte? OBS! Vid upprepad och hög frånvaro ska kursens lärare informeras. Man kan inte bli godkänd på ett grupparbete om man inte har deltagit i gruppens arbete. Redovisning/Examination: Läs igenom Kursbeskrivningen där det står om formella krav på redovisning och/eller examination. Diskutera och bestäm tillsammans hur er redovisning ska läggas upp och vem som gör vad. Använd gärna varierade och kreativa redovisningsformer som bygger på vars och ens kompetens där varje gruppdelatagares insatser kommer fram. Om grupparbetet avslutas med en examination ska en skriftlig redovisning lämnas in som beskriver hur arbetet lagts upp, vem som gjort vad och hur eventuell frånvaro har kompenserats.

13 13 (14) Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

14 14 (14) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.