Kursbeskrivning. Grundläggande nivå (GN), helfart. Kurskod: UE2102. HT 2014 Höstterminen 2014

Transkript

1 1 (24) Kursbeskrivning Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem, 15 hp Delkurs 2: Barns lek, utveckling och socialisation 7,5 hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp Programkod: LGFRY Grundläggande nivå (GN), helfart. Kurskod: UE2102. HT 2014 Höstterminen 2014 Kursansvarig Elin Hultman elin.hultman@buv.su.se Kursadministratör, studievägledare Kristina Slifversparre kristina.slifversparre@buv.su.se Lärare Anna-Lena Ljusberg Elin Hultman Lars Lagergren Eva Kane Ulrika von Schantz Ketil Thorgersen anna-lena.ljusberg@buv.su.se elin.hultman@buv.su.se lars.lagegren@buv.su.se eva.kane@buv.su.se ulrika.vonschantz@cehum.su.se ketil.thorgersen@cehum.su.se Examinator Elin Hultman elin.hultman@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2(24) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UE2102 Registrering Registrering i delkurs 2: Barns lek, utveckling och socialisation 7,5 hp sker vid kursstarten på Seminarium 1, Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: - använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten, - redogöra för diskrimineringsgrunderna och visa kunskap om förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns lek, utveckling, socialisation - självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera utomhuspedagogik samt multimodala lärprocesser. Kursens upplägg Detta är kursbeskrivningen för delkurs 2: Barns lek, utveckling och socialisation. Delkurs 2 pågår mellan torsdag 4/12 fredag 16/1 (exklusive 24/ /1-15).

3 3(24) Undervisningen, består av föreläsningar, seminarier, litteraturbearbetningar och fältstudier. Som student ingår du i ett studentarbetslag; SA-lag bestående av 4-5 studenter. Studentarbetslaget skall ses som en resurs och arbetsform för att föra diskussioner och reflektioner kring föreläsningar, seminarier, workshops, litteraturbearbetningar och fältstudier. Vid kursupptakten ges utrymme för att formulera Studentarbetslagskontrakt och att utse en koordinator för Studentarbetslaget. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Se nedan Schema Uppdaterat schema finner du på Time Edit. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Litteratur Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Kilvington, J., & Wood, A. (2010). Reflective Playwork. For all who work with children. London Continuum International Publishing Group Ltd. (ca 20 s.) (Tillhandahålls av institutionen) Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

4 4(24) Ljusberg, A-L. (2013). Att möta barn och unga i en multimodal praktik. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. (Finns som elektronisk resurs) Martinsson, L., & Reimers, E. (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap Ohrlander, K., Palmer, A., & Thelander, L. (2011). "Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej..." Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i pedagogisk praktik. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén, & K. Ohrlander, (Red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar (ss ). Stockholm: Liber. Pihlgren, A. S. (Red.) (2011). Fritidshemmet. Fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur. Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande, (ss ). Lund: Studentlitteratur. von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur. Obligatoriskt arbetsmaterial Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket Skolverket (2011). Forskning för skolan. Fritidshemmet - lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem Stockholm: Liber Svensk författningssamling. Skollagen (2010: 801)

5 5 (24) Innehåll Delkurs 2: Barns lek, utveckling och socialisation 7,5 hp Observera att inför varje seminarium förväntas studenterna förbereda sig genom att läsa och bearbeta den litteratur som är kopplad till respektive seminarium. Studenterna förväntas också ta med sig den litteratur som är kopplad till seminariet till seminarietillfället. VECKA Seminarium 1: Fritidshemspedagogik I, Lära i och om fritidshem 15 hp. Kursupptakt: delkurs 2: Barns lek, utveckling och socialisation 7,5 hp. Kurskod: UE2012. GRUPP A och GRUPP B. Måndag , kl Sal: 720 Frescati Backe, Ingång 19 F Kursansvarig och examinator: Elin Hultman, elin.hultman@buv.su.se Under detta seminarium presenteras kursens innehåll, examinationer och vad som övergripande förväntas av studenterna under kursen. Alla SA-lag ansvarar för att ta med minst en kopia/ grupp på ert gruppkontrakt till seminariet. Föreläsning/Seminarium 2: Introduktion till observation och uppföljning APA-manual BUV. GRUPP A och GRUPP B. Torsdag , kl Sal: 720 Frescati Backe, Ingång 19 F Undervisande lärare: Lars Lagergren, lars.lagergren@buv.su.se Kurslitteratur: Ahrne, G & Svensson, P (2011). Handbok i kvalitativa metoder. s och s Malmö: Liber. Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

6 6(24) Seminariet behandlar observation som insamlingsmetod. Efter en kort inledande föreläsning, kommer studenterna att få diskutera metodens användbarhet, utförande och etiska komplikationer. Föreläsning/seminarium 3: Den livsviktiga leken. GRUPP A och GRUPP B. Fredag , kl Sal: BUV 121 a och b, Frescati Hagväg 24 Undervisande lärare: Eva Kane, Eva.kane@buv.su.se Kurslitteratur: Kane, E (2011). Den livsviktiga leken. I A.S Pihlgren, (Red.) Fritidshemmet. Fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur. Under detta seminarium/föreläsning kopplas dina egna erfarenheter av lek till teorier om lek. Vecka 50 Föreläsning/seminarium 4: Olika barnsyner. GRUPP A och GRUPP B. Måndag , kl Sal: 103, Frescati hage, hus 20 Undervisande lärare: Anna-Lena Ljusberg. Anna-Lena.Ljusberg@buv.su.se Kurslitteratur: Ljusberg, A-L. (2013). Att möta barn och unga i en multimodal praktik. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm:Skolverket. Under seminariet diskuteras betydelsen av barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Seminariet innehåller även en introduktion till diskrimineringsgrunderna. Förberedelser inför seminariet Arbeta i era SA-lag. Ljusberg, A-L. (2013). Att möta barn och unga i en multimodal praktik. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur.

7 7(24) Under seminariet diskuteras betydelsen av barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv Inför seminariet Läs litteraturen och fundera på vad menas med, och vad är skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv, vad menas med barnsyn, reflektera runt skillnaderna mellan essentiell syn på identitet=att identitet är något stabilt som vi föds med och utvecklar och en mer relationell syn=identitet som är i ständigt vardande, något som görs. förklara vad som menas med "språket som handling", att vad barn är och gör kan förstås som situationellt och kontextuellt skapat. Vad innebär det? vad är skillnaden mellan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. vad kan det innebära att arbeta förebyggande mot diskriminering utifrån ett barnperspektiv Seminarium 5A: Den livsviktiga leken. GRUPP A. Tisdag , kl Sal: BUV 225, hus 5, Frescati Hagväg 16b Undervisande lärare: Eva Kane, Eva.kane@buv.su.se Kurslitteratur: Kilvington, J., & Wood, A. (2010). Reflective Playwork. For all who work with children. London Continuum International Publishing Group Ltd. (Tillhandahålls av institutionen). Seminariet ger dig möjlighet att förstå hur du kan lägga upp arbetet med examinationen (Exa 3) genom att förklara begrepp både praktiskt och teoretiskt.

8 8 (24) Seminarium 5B: Den livsviktiga leken. GRUPP B. Tisdag , kl , Sal: BUV 225, hus 5, Frescati Hagväg 16b Undervisande lärare: Eva Kane, Kurslitteratur: Kilvington, J., & Wood, A. (2010). Reflective Playwork. For all who work with children. London Continuum International Publishing Group Ltd. (Tillhandahålls av institutionen) Seminariet ger dig möjlighet att förstå hur du kan lägga upp arbetet med examinationen (Exa 3) genom att förklara begrepp både praktiskt och teoretiskt. Fältstudier: lekobservation på fritidshem. GRUPP A och B. EXA3. Torsdag , kl Du får instruktioner om detta när du närvarar på seminarium 5A eller 5B Reflektionstid: Samtala om och reflektera kring egna lekobservationer inom SA-laget. GRUPP A och B. Fredag , kl Studentarbetslaget möts i valfri lokal i samtal och reflektion kring den egna lekobservationen inom skola och fritidshem. Kurslitteratur: Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber. VECKA Inlämning examination 3 Måndag , Examination 3 Individuell hemskrivning, 2,5 hp. Bifogas i den egna inlämningsmappen i Mondo senast Föreläsning 6: Barns utveckling och socialisation- teoretiska perspektiv. GRUPP A och GRUPP B. Tisdag , kl Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

9 9(24) Sal: BUV 103, hus 20. Undervisande lärare: Elin Hultman, Kurslitteratur: Ohrlander, K., Palmer, A., & Thelander, L. (2011). "Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej..." Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i pedagogisk praktik. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén, & K. Ohrlander, (Red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar (ss ). Stockholm: Liber. Under denna föreläsning presenteras och diskuteras vad olika teoretiska perspektiv i relation till barns utveckling och socialisation kan innebära. Inför seminariet; Läs litteraturen och fundera på vilka konsekvenser kan olika teoretiska perspektiv få för hur pedagoger ser på och möter barn Arbete i SA-lag Onsdagen den 17 december, kl Respektive SA-lag förbereder sig inför seminarium 7A och 7B Seminarium 7A Barns utveckling och socialisation-normer. GRUPP A. Torsdag kl Sal: BUV 121 a och b, Frescati Hagväg 24 Undervisande lärare: Elin Hultman, Elin.hultman@buv.su.se Kurslitteratur: Martinsson, L. & Reimers, E (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1-2. Under seminariet ska studenterna reflektera över normer i relation till barns utveckling och socialisation. Begrepp som normalitet/avvikelse lyfts till diskussion. Förberedelse inför seminariet Till seminariet förväntas studenterna i respektive SA-lag hitta en tidningsartikel som på något sätt berör skolan, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet i vilken de uppfattar att normer om barn och/eller barndom är synliga. På seminariet får varje grupp 15 minuter till förfogande för att på valfritt sätt presentera/ gestalta artikeln och vilka normer om barn och/eller barndom som ni tycker blir synliga i artikeln. Lyft begreppen

10 10(24) normalitet/ avvikelse i er presentation. Förbered minst en fråga till diskussion med era kurskamrater. Seminarium 7B Barns utveckling och socialisation. Normer. GRUPP B. Torsdag , kl Sal: BUV 121 a och b, Frescati Hagväg 24 Undervisande lärare: Elin Hultman, Elin.hultman@buv.su.se Kurslitteratur: Martinsson, L. & Reimers, E (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1-2. Under seminariet ska studenterna reflektera över normer i relation till barns utveckling och socialisation. Begrepp som normalitet/avvikelse lyfts till diskussion. Förberedelse inför seminariet Till seminariet förväntas studenterna i respektive SA-lag hitta en tidningsartikel som på något sätt berör skolan, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet i vilken de uppfattar att normer om barn och/eller barndom är synliga. På seminariet får varje grupp 15 minuter till förfogande för att på valfritt sätt presentera/ gestalta artikeln och vilka normer om barn och/eller barndom som ni tycker blir synliga i artikeln. Lyft begreppen normalitet/ avvikelse i er presentation. Förbered minst en fråga till diskussion med era kurskamrater. Vecka 52 (24/12)- Vecka 2 (6/1) Julledigt VECKA Seminarium 8B Barns utveckling och socialisation. Styrdokument GRUPP B Torsdag , kl Sal: 202 Frescati Hagväg 24 Undervisande lärare: Elin Hultman, elin.hultman@buv.su.se Kurslitteratur: Ohrlander, K., Palmer, A., & Thelander, L. (2011). "Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej..." Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i pedagogisk praktik. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén, & K. Ohrlander, (Red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar (ss ). Stockholm: Liber.

11 11(24) Martinsson, L. & Reimers, E (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1-2. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Liber. Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Delen som berör fritidshem. Skollagen (2010:800) Under seminariet kommer studenterna få diskutera och reflektera över vilken barnsyn kopplat till barns utveckling och socialisation som genomsyrar skolans styrdokument. Förberedelser inför seminariet Studenterna arbetar och förbereder sig i SA-lagen. Alla läser och reflekterar över de styrdokument som är kopplade till seminariet. Välj ut två avsnitt från styrdokumenten som handlar om barns utveckling och socialisation. Utgå ifrån litteratur och reflektera över vilken barnsyn som förmedlas i styrdokumenten. Ge exempel på vad denna barnsyn kan få för konsekvenser för pedagogers bemötande av barn. Alla i SA-laget ska vara beredda att presentera era diskussioner i ca 10 minuter då ni under seminariet kommer att delas in i tvärgrupper. Seminarium 8A Barns utveckling och socialisation. Styrdokument. GRUPP A Torsdag , kl Sal: 202 Frescati hagväg 24 Undervisande lärare: Elin Hultman, elin.hultman@buv.su.se Kurslitteratur: Ohrlander, K., Palmer, A., & Thelander, L. (2011). "Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej..." Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i pedagogisk praktik. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén, & K. Ohrlander, (Red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar (ss ). Stockholm: Liber. Martinsson, L. & Reimers, E (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kap 1-2. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Liber. Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Delen som berör fritidshem.

12 12(24) Skollagen (2010:800) Under seminariet kommer studenterna få diskutera och reflektera över vilken barnsyn kopplat till barns utveckling och socialisation som genomsyrar skolans styrdokument. Förberedelser inför seminariet Studenterna arbetar och förbereder sig i SA-lagen. Alla läser och reflekterar över de styrdokument som är kopplade till seminariet. Välj ut två avsnitt från styrdokumenten som handlar om barns utveckling och socialisation. Utgå ifrån litteratur och reflektera över vilken barnsyn som förmedlas i styrdokumenten. Ge exempel på vad denna barnsyn kan få för konsekvenser för pedagogers bemötande av barn. Alla i SA-laget ska vara beredda att presentera era diskussioner i ca 10 minuter då ni under seminariet kommer att delas in i tvärgrupper. Vecka 3 Föreläsning/seminarium 9B Introduktion till multimodala lärprocesser. GRUPP B. Måndag , kl i Sal: Studion, Stallet, Svante Arrhenius väg 19F. Undervisande lärare: Ketil Thorgersen och Ulrika von Schantz. ketil.thorgersen@cehum.su.se ulrika.vonschantz@cehum.su.se Kurslitteratur Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande, (ss ). Lund: Studentlitteratur. von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur. Seminariet är en utmanande resa där du som student utmanas i frågeställningar som rör: vad är konst och estetik? Vad är dessa begrepps relevans i samhället, vad är förhållandet mellan uttryck, språk, förståelse och lärande och vad är elever och medborgares rättigheter i dessa frågor? Seminariet innehåller föreläsning och praktiska och performativa övningar.

13 13(24) Seminarium 9A: Introduktion till multimodala lärprocesser. GRUPP A. Måndag , kl Sal: Studion, Stallet, Svante Arrhenius väg 19F. Undervisande lärare: Ketil Thorgersen och Ulrika von Schantz Kurslitteratur: Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande, (ss ). Lund: Studentlitteratur. von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (ss ). Lund: Studentlitteratur. Seminariet är en utmanande resa där du som student utmanas i frågeställningar som rör: vad är konst och estetik? Vad är dessa begrepps relevans i samhället, vad är förhållandet mellan uttryck, språk, förståelse och lärande och vad är elever och medborgares rättigheter i dessa frågor? Seminariet innehåller föreläsning och praktiska och performativa övningar. Seminarium 10: Kursavslutning GRUPP A och GRUPP B. Fritidshemspedagogik I, lära i och om fritidshem 15 hp. Kursutvärdering. Torsdag , kl BUV 121 a och b, Frescati Hagväg 24 Undervisande lärare: Elin Hultman, elin.hultman@buv.su.se Vid seminariet görs reflektioner över kursen samt diskussion om kursens innehåll. Studenterna ges även möjlighet att ställa frågor om hemskrivningen Exa 4. Inlämning examination 4 Fredag , kl Examination, EXA 4: Barns utveckling och socialisation, bifogas i den egna inlämningsmappen i Mondo.

14 14(24) Examination Examination delkurs 2: Barns lek, utveckling och socialisation 7,5 hp Delkursen examineras på följande vis: EXA3 Individuell hemskrivning 2,5 hp EXA4 Individuell hemskrivning 4 hp EXA5 Muntlig gruppredovisning 1hp Observera att Exa 5 genomfördes i samband med lägervistelsen i delkurs 1 EXA3 Individuell hemskrivning 2,5 hp - Lekobservation Förväntat studieresultat: redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns lek Undervisande lärare: Eva Kane, eva.kane@buv.su.se Information inför EXA3 Individuell hemskrivning 2,5 hp lekobservation ges vid seminarium 4 och 5: Den livsviktiga leken. Instruktioner, manualer och bedömningskriterier för EXA3 Individuell hemskrivning 2,5 hp - lekobservation, finns även på Mondo, flik UE2102, HT EXA3 Individuell hemskrivning, 2,5 hp GRUPP A och B bifogas i den egna inlämningsmappen i Mondo senast den 15/12-14, kl

15 15 (24) LEKOBSERVATION EXA3 Individuell hemskrivning 2,5 hp Du ska göra 2 lekobservationer Du måste få godkänt av din VFU skola att göra en lekobservation och du måste också se till att det passar att du kommer just denna dag. Om din skola inte kan ta emot dig just denna dag får du göra upp om annan tid. Du ska först välja ett av de centrala begreppen i Reflective Playwork av Kilvington & Wood (2010) som fokus för din observation (till exempel lekcykeln/processen eller lektyper eller lekramar/scenario) och kan sedan välja mellan att observera ett barn eller en del av rummet eller flera barn som leker tillsammans. Du kan välja olika i de två observationerna om du vill. Välj en begränsad tid (max 10 minuter) per observation. Du kan använda mallen som finns med i detta dokument eller skriva på annat papper, det viktiga är att du skiljer på vad som faktiskt händer och sägs och din egen tolkning av det. När du gjort de 2 observationerna skriv max två A4 sidor (Times New Roman, 12, enkelt radavstånd) med hjälp av de här frågorna: 1. Förklara med egna ord det centrala begrepp du valt att fokusera din observation på med hjälp av litteraturen. Se till att du refererar till så många av texterna som möjligt! (Knutsdotter Olofsson (2003) Kilvington & Wood (2010) samt Kane (2011). 2. Välj exempel från dina observationer som belyser det centrala begreppet och förklara i texten på vilket sätt exemplen du väljer kan tolkas och varför. (Glöm inte att fortsätta referera!) 3. Reflektera över hela observationen mot bakgrund av den litteratur du läst. På vilket sätt tror du den här observationen kommer att påverka det sätt som du kommer att jobba med barnen? Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

16 16(24) LEKOBSERVATION EXA3 Fyll i den här sidan för varje observation Namn på Skola/Fritidshem Typ av fritidsverksamhet Namn på observatör Datum Tid för observationens början och slut Antal barn Antal vuxna Relevant information om barnen Annan relevant information om situationen ( t.ex. väder, incidenter som föregick observationen etc.) SYFTE MED OBSERVATIONEN (Kryssa i valt centralt begrepp) Lekcykeln/processen Lektyper Lekram/scenario EXA4 Individuell hemskrivning 4 hp Barns utveckling och socialisation Förväntat studieresultat: - redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv på barns utveckling, socialisation - redogöra för diskrimineringsgrunderna och visa kunskap om förebyggande arbete ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, Denna examination består av två delar Del 1. Barns utveckling och socialisation

17 17(24) a) Reflektera över begreppet barnsyn och vad vuxnas barnsyn kan få för konsekvenser för barns uppväxtmiljö. b) Ett perspektiv som behandlas i kursen är att betydelsen vad barn är och gör kan förstås som situationellt och kontextuellt skapat. Vad innebär det? c) Vad skiljer ovanstående perspektiv från ett utvecklingspsykologiskt perspektiv där det talas om normal utveckling? d) Arbete i fritidshem ska bygga på vetenskaplig grund. Reflektera över vad teorier om barns utveckling och socialisation kan ha för betydelse för dig i ditt framtida arbete med barn på fritidshem. Besvara frågorna genom att göra kopplingar till kurslitteraturen men ge också konkreta exempel på det du beskriver och resonerar kring. Observera att 1 a, b, c och d kan skrivas som en löpande text och behöver inte delas upp. Dock måste alla delar finna med för att examinationen ska kunna godkännas. Del 1 ska vara 3-4 A-4-sidor skriven text i Times New Roman, teckenstorlek 11, 1,5 radavstånd Del 2 Diskriminering a) Redogör för de sju diskrimineringsgrunderna b) Definiera skillnaden mellan diskriminering, kränkande behandling och trakasserier c) Redogör för vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Observera att 2 a, b och c kan skrivas som en löpande text och behöver inte delas upp. Dock måste alla delar finna med för att examinationen ska kunna godkännas. Besvara frågorna genom att göra kopplingar till kurslitteraturen. Del 2 ska vara 1-2 A-4-sidor skriven text i Times New Roman, teckenstorlek 11, 1,5 radavstånd Undervisande och examinerande lärare: Elin Hultman. elin.hultman@buv.su.se Examinerande lärare: Rosie Jacobsson, rosie.jacobsson@buv.su.se

18 18(24) Examination, EXA 4: Barns utveckling och socialisation, bifogas i den egna inlämningsmappen i Mondo senast den 16/1-15, kl Examinationens förstasida skall innehålla ditt namn, utbildningens namn, namn på delkursen och EXA4. EXA5 muntlig gruppredovisning 1 hp (Observera att denna examination genomfördes under delkurs 1). Förväntat studieresultat: självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera utomhuspedagogisk aktivitet med inslag av multimodalitet. Examinationen innebär att studentarbetslaget leder en utomhuspedagogisk aktivitet med inslag av multimodalitet (här förstått så som estetiska uttryckssätt) med resten av studentgruppen. Efter aktiviteten förs ett reflekterande samtal först med examinerande lärare och sedan med resten av studentgruppen. Reflektionen fokuserar på planering, upplägg och genomförande av aktiviteten mot bakgrund av litteraturen. Bedömningskriterier utifrån tvågradig betygsskala G-U. G = Godkänt U = Underkänt Omexamination Nästkommande omexamination för EXA3 Lekobservation Individuell hemskrivning 2,5 hp äger rum Examinationen lämnas i den egna inlämningsmappen på Mondo Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig senast den Nästkommande omexamination för EXA4 Individuell hemskrivning 4 hp äger rum Examinationen lämnas i den egna inlämningsmappen på Mondo Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig senast den Nästkommande omexmination för Exa 5. Muntlig gruppredovisning 1 hp äger rum under maj Datum ännu ej fastslaget

19 19(24) Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Möjlighet till omexamination ges härutöver minst en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA3 Individuell hemskrivning 2,5 hp Tvågradig betygsskala G-U G = Godkänt U = Underkänt

20 20(24) Bedömning GODKÄNT Fx UNDERKÄNT 1. Förmåga att observera lek utifrån ett centralt begrepp Centralt begrepp valt samt förklarat med hjälp av litteratur. Leken beskriven. Beskrivning och tolkning separeras i observationsprotokollet. Centralt begrepp inte valt. Leken otydligt beskriven. Beskrivning och tolkning inte alls separerad i observationsprotokollet. Leken ej beskriven. 2. Förmåga att reflektera om lek och relatera till centrala begrepp från litteratur Reflektion om lek med ett logiskt resonemang kring de/t valda centrala begrepp/en. Korrekta referenser. Korrekt referenslista. Reflektion men kopplar ej till litteratur. Referenser gjorda men ej korrekta. Ingen referenslista. Ingen reflektion. Inga referenser. 3. Förmåga att koppla reflektionen till framtida yrkesroll För ett logiskt resonemang Ansats till resonemang men fullföljer ej Inget resonemang EXA4 individuell hemskrivning 4 hp Sjugradig målrelaterad betygsskala: A= Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredställande

21 21(24) E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt A. Utmärkt B. Mycket bra C. Bra D. Tillfredsställande E. Tillräckligt Fx. Otillräckligt F. Helt otillräcklig En fördjupad och självständigt formulerad reflektion över begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns utveckling och socialisation. En fördjupad och självständigt formulerad reflektion och problematisering av vad teorier/ perspektiv kan få för konsekvenser för vuxnas bemötande av barn. En fördjupad och självständigt formulerad reflektion och problematisering av begrepp kopplade till diskriminering. En fördjupad och självständigt formulerad reflektion över vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt En självständigt formulerad text. Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Använder kurslitteratur samt annan relevant vetenskaplig litteratur. En fördjupad reflektion över begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns utveckling och socialisation. Reflekterar och problematiserar vad teorier/ perspektiv kan få för konsekvenser för vuxnas bemötande av barn. Reflekterar över begrepp kopplade till diskriminering. En fördjupad reflektion och problematisering över vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt En välformulerad text med tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Använder kurslitteratur samt annan relevant vetenskaplig litteratur. Beskriver och reflekterar över begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns utveckling och socialisation. Beskriver och reflekterar över vad teorier/ perspektiv kan få för konsekvenser för vuxnas bemötande av barn. Beskriver och reflekterar över begrepp kopplade till diskriminering. Beskriver och reflekterar över vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Använder kurslitteratur samt annan relevant vetenskaplig litteratur. Beskriver begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns utveckling och socialisation. Beskriver vad teorier/ perspektiv kan få för konsekvenser för vuxnas bemötande av barn. Beskriver begrepp kopplade till diskriminering. Beskriver vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Korrekta källhänvisningar till kurslitteratur Korrekt språk. Beskriver kort begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns utveckling och socialisation. Beskriver kort vad teorier/ perspektiv kan få för konsekvenser för vuxnas bemötande av barn. Beskriver begrepp kopplade till diskriminering. Beskriver kort vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Källhänvisningar tills kurslitteratur utan större brister. Korrekt språk. Brister i beskrivning av begrepp, teorier/ perspektiv kopplade till barns utveckling och socialisation Brister i beskrivning av vad teorier/ perspektiv kan få för konsekvenser för vuxnas bemötande av barn. Brister i beskrivning av begrepp kopplade till diskriminering. Brister i beskrivning av vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vetenskapligt förhållningssätt Brister i källhänvisningar och språk. Brister i koppling till kurslitteratur Beskrivning av begrepp, teorier/ perspektiv kopplad till barns utvecklin och socialisation saknas. Beskrivning av vad teorier/ perspektiv kan få för konsekvenser för vuxnas bemötande av barn saknas Beskrivning av begrepp kopplade till diskriminering saknas. Beskrivning av vad det kan innebära at ha ett barnperspekt i ett förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling saknas. Vetenskapligt förhållningssätt: Stora brister i källhänvisningar oc ett otydligt språk. Koppling till kurslitteratur sakna

22 22(24) Exa 5 Muntlig gruppredovisning, 1 hp (genomfördes vid lägervistelsen i delkurs 1) Bedömning 1. Aktivt deltagande i planering GODKÄNT Studenten har aktivt bidragit till utformande av innehåll och praktiska förberedelser för äventyret. UNDERKÄNT Ej deltagit. 2. Aktivt deltagande i genomförande Studenten har en aktiv roll i genomförandet av äventyret. Ej deltagit. 3. Aktivt deltagande i utvärdering och reflektion Studenten deltar aktivt i utvärdering av äventyret och i reflektion om äventyrsmetodik med ett logiskt resonemang kring de centrala begreppen. Ej deltagit. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs. Avrundning sker uppåt Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser.

23 23 (24) Kursbeskrivning Kursnamn Hösten 2014 Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll via stickprov. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår

24 24 (24) Stöd i studierna Kursbeskrivning Kursnamn Hösten 2014 Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.