Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp Programkod: LGFRY

Transkript

1 1 (16) Preliminär Kursbeskrivning Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp Programkod: LGFRY Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem, 15 hp Delkurs 1: Delkurs 1: Yrkesrollens olika dimensioner, 7,5 hp Grundläggande nivå (GN), helfart. Kurskod: UE2102. VT 2015 Översikt Fritidshem LGFRY Termin1 Termin 2 A B C D Fritidshempedagogik I Lära i och om fritidshem 15 hp, start med 7,5 hp Teorier om lärande och individens utveckling, 7,5 hp Utbildningens historia och plats i samhället, 5 hp Juridik o etik i skolans värld, 2,5 hp VFU I 2,5 hp Praktisk estetiska ämnen Ib 7,5 hp Praktisk estetiska ämnen Ia 7,5 hp VFU II 5 hp Fritidshempedagogik I forts. 7,5 hp Fritidshempedagogik II Multimodala lärprocesser och identitetsskapande 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Fritidshempedagogik III Språk och matematik genom multimodala lärprocesser, 7,5 hp VFU III 7,5 hp Fritidshemspedagogik V: Utforskande ämnesarbete i skolan, 7,5 hp Fritidshemspedagogik IV: Ledarskap och samverkan, 7,5 hp Kunskap vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp Sociala relationer i skolan, 7,5 hp VFU IV, 15 hp Framträdande och retorik3,5 hp Praktisk estetiska ämnen, II 15 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning 15 hp Självständigt arbete, 15 hp

2 2 (16) Kursansvarig Elin Hultman Kursadministratör Kristina Silfversparre Lärare Anneli Hippinen Ahlgren Rosie Jacobsson Lars Lagergren Anna-Lena Ljusberg Gudrun Schön Johansson Examinator Elin Hultman Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Förväntade studieresultat Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UE2102 Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen januari. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen UE2102 och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar.

3 3 (16) VÄLKOMSTDAG Introduktion för studenter på programmet Grundlärare med inriktning fritidshem. Hörsal Gemensam introduktion för lärarstudenter som börjar förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet (Aula Magna) Dessutom: Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet 21 januari För mer information, se: Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - reflektera över de ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt analysera yrkesrollens olika dimensioner, - redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik - redogöra för skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, Kursens upplägg Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem består av två delkurser. Den första delkursen ges under de fem första veckorna i termin ett medan delkurs två ges under de fem sista veckorna under termin 1. I denna kursbeskrivning behandlas enbart delkurs ett. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, workshops, litteraturbearbetningar, projektarbeten och fältstudier. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Delkurs 1 Yrkesrollens olika dimensioner, 7,5 hp: - EXA1 Muntlig gruppredovisning, 3 hp, bedöms enligt en tvågradig betygsskala, G U. - EXA2 Individuell hemskrivning, 4,5 hp, bedöms enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A- F

4 4 (16) Schema Uppdaterat schema finner du på Time Edit. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Litteratur Vilken litteratur som hör till vilket seminarium preciseras vid beskrivningen av seminarierna. Studenterna förväntas ha läst litteraturen innan respektive seminarium. Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. (Valda delar, 55 s.) Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (2011). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber. (288 s.) Furmark, S-G. (2012). Äventyrspedagogik. (ca 30 s.) Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. (Valda delar, ca 150 s.) Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. (80 s.) (Finns som elektronisk resurs) Hippinen Ahlgren, A. (2011). Yrkesroll i förändring. I A. S. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet: Fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan (ss ). Lund: Studentlitteratur. (30 s.) Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev(doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet. (ca 15 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lärarförbundet. (2005). När intresse blir kunskap: Fritidspedagogikens mål och medel.(24 s.) (Finns som elektronisk resurs) Schött, K., Melin,L., Strand, H., & Moberg., B (2007). Studentens skrivhandbok. Malmö: Liber Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. (50 s.) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. (Valda delar, ca 50 s.) (Finns som elektronisk resurs). Kapitel 1 och 2. Skolverket. (2011). Forskning för skolan. Fritidshemmet - lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket. (100 s.) (Finns som elektronisk resurs) Sveriges Riksdag. Skollagen.2010:800. (160 s.) (Finns som elektronisk resurs) Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (Valda delar, ca 100 s.)

5 5 (16) Innehåll Seminarium 1: Kursupptakt för delkurs I: Yrkesrollens olika dimensioner, 7,5 Seminarieledare: Rosie Jacobsson Innehåll: Inledning av kursen, mål och upplägg, kursbeskrivning, examinationer, Mondo, indelning i Grupp A och B. Under seminariet får studenterna även information om VFU. Seminarium 2A: Teoretiska perspektiv på gruppers utveckling, gruppdynamik och sociala relationer. GRUPP A. Seminarieledare: Rosie Jacobsson Innehåll: Seminariet startar med gruppdynamiska övningar i ett relationsarbete inom grupper och studentarbetslag som skriver gruppkontrakt. Seminariet mynnar ut i en teoretisk introduktion rörande Relationellt lärarledarskap, värden och normer i mötet med elever och grupper. Dalkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. s. 7-21, s Thornberg, R (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. s Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. (ca 15 s.) (Elektronisk resurs) Seminarium 2B: Teoretiska perspektiv på gruppers utveckling, gruppdynamik och sociala relationer. GRUPP B. Seminarieledare: Rosie Jacobsson Innehåll: Seminariet startar med gruppdynamiska övningar i ett relationsarbete inom grupper och studentarbetslag som skriver gruppkontrakt. Seminariet mynnar ut i en teoretisk introduktion rörande Relationellt lärarledarskap, värden och normer i mötet med elever och grupper. Dalkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. s. 7-21, s Thornberg, R (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. s Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. (ca 15 s.) (Elektronisk resurs). Föreläsning 3A: Introduktion till högskolestudier, vetenskapsteori och intervju. GRUPP A Föreläsare: Lars Lagergren. Innehåll: Föreläsningen belyser frågor om vetenskapsteori samt intervju som metod. Under seminariet får studenterna även möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att studera på universitet/ högskola. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Kap. 1-4 och 12.

6 6 (16) Föreläsning 3B: Introduktion till högskolestudier, vetenskapsteori och intervju. GRUPP B. Föreläsare: Lars Lagergren. Innehåll: Föreläsningen belyser frågor om vetenskapsteori samt intervju som metod. Under seminariet får studenterna även möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att studera på universitet/ högskola. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Kap. 1-4 och 12. Information från studenter i tidigare årskullar. Grupp A och B Studenter från tidigare årskull informerar om sina upplevelser av att studera till Grundlärare med inriktning fritidshem Biblioteksintroduktion på universitetsbiblioteket. GRUPP A Stockholms universitetsbibliotek Uppgift: Efter besöket skrivs en obligatorisk reflektion kring besöket som lämnas in den individuella inlämningsmappen på Mondo. Inlämning senast Biblioteksintroduktion på universitetsbiblioteket. GRUPP B Stockholms universitetsbibliotek Uppgift: Efter besöket skrivs en obligatorisk reflektion kring besöket som lämnas in den individuella inlämningsmappen på Mondo. Inlämning senast Föreläsning 4: Yrkesrollen för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. GRUPP A och GRUPP B. Föreläsare: Anneli Hippinen Ahlgren Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Hippinen, A i Pihlgren, A S. (red.) (2011). Fritidshemmet. Kapitel 1: Yrkesrollen i förändring. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket Skolverket (2011). Lgr 11. Kapitel 1-2 Seminarium 5B: Introduktion Yrkesrollsprojekt. Indelning i intressegrupper inför yrkesrollsprojekt. GRUPP B. Seminarieledare: Anneli Hippinen Ahlgren, Innehåll: Introduktion Yrkesrollsprojekt. Indelning i intressegrupper inför yrkesrollsprojekt Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Hippinen, A i Pihlgren, A S. (red.) (2011). Fritidshemmet. Kapitel 1: Yrkesrollen i förändring. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm:Skolverket Skolverket (2011). Lgr 11. Kapitel 1-2

7 7 (16) Seminarium 5A: Introduktion Yrkesrollsprojekt. Indelning i intressegrupper inför yrkesrollsprojekt. GRUPP A Seminarieledare: Anneli Hippinen Ahlgren, Innehåll: Introduktion Yrkesrollsprojekt. Indelning i intressegrupper inför yrkesrollsprojekt Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Hippinen, A i Pihlgren, A S. (red.) (2011). Fritidshemmet. Kapitel 1: Yrkesrollen i förändring. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Lgr 11. Kapitel 1-2 Seminarium 6B: Studie- och språkverkstad, Introduktion: Akademiskt skrivande. GRUPP B. Seminarieledare: Kristina Schött. Studie- och språkverkstan. Innehåll: Introduktion till akademiskt skrivande Power-Point-materiel (finns i Mondo) Schött, K., Melin,L., Strand, H., & Moberg., B (2007). Studentens skrivhandbok. Malmö: Liber Seminarium 7A: Intervju och introduktion referensteknik APA. GRUPP A. Seminarieledare: Anna-Lena Ljusberg och Lars Lagergren, Innehåll: Introduktion till att intervjua samt till att använda APA. Uppgift: till detta seminarium skall ni förutom att ha tittat igenom APA-manualen och läst litteraturen även genomfört bibliotekets självstudiekurs i sökteknik. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Kap 1-4. APA-manual (finns i Mondo). Seminarium 6A: Studie- och språkverkstad, introduktion: Akademiskt skrivande. GRUPP A. Seminarieledare: Kristina Schött. Studie- och språkverkstad. Innehåll: Introduktion till akademiskt skrivande Power-Point-materiel (finns i Mondo) Schött, K., Melin, L., Strand, H., & Moberg., B (2007). Studentens skrivhandbok. Malmö: Liber Seminarium 7 B: Intervju och introduktion referensteknik APA. GRUPP B. Seminarieledare: Anna-Lena Ljusberg och Lars Lagergren, Innehåll: Introduktion till att intervjua samt till att använda APA. Uppgift: till detta seminarium skall ni förutom att ha tittat igenom APA-manualen och läst litteraturen även genomfört bibliotekets självstudiekurs i sökteknik. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Kap, 1-4. APA-manual (finns i Mondo).

8 8 (16) Examinationsseminarium 8A: Redovisning: Yrkesrollsprojekt i SA-grupper enl. Schema. EXA 1. GRUPP A. Seminarieledare: Anneli Hippinen Ahlgren Examinationsseminarium 8B: Redovisning: Yrkesrollsprojekt i SA-grupper enl. Schema. EXA 1. GRUPP B. Seminarieledare: Anneli Hippinen Ahlgren. Seminarium 9A: Reflektion loggskrivande. GRUPP A. Seminarieledare: Rosie Jacobsson Innehåll: Seminariet innehållet en diskussion kring akademiskt skrivande utifrån studenternas loggskrivande och kopplas till hänvisad kurslitteratur i seminarium 10A. Uppgift: Innan seminariet förbereder sig studenterna individuellt genom att skriva två loggar som tas med i minst tre ex till seminariet. Information om loggskrivande finns på Mondo. Logg 1: Skollagen kap 1 och 2 om värdegrund Logg 2: Valfri kurslitteratur Vid seminariet får studenterna läsa varandras loggar och ge feed-back två och två. Därefter ges möjlighet att på ett generellt plan diskutera tillvägagångssätt och form vid akademiskt skrivandet i hela gruppen. Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber (Valda delar, 60 s.). Schött, K., Melin,L., Strand, H., & Moberg., B (2007). Studentens skrivhandbok. Malmö: Liber Seminarium 9B: Reflektion loggskrivande. GRUPP B. Seminarieledare: Rosie Jacobsson Innehåll: Seminariet innehållet en diskussion kring akademiskt skrivande utifrån studenternas loggskrivande och kopplas till hänvisad kurslitteratur i seminarium 10A. Uppgift: Innan seminariet förbereder sig studenterna individuellt genom att skriva två loggar som tas med i minst tre ex till seminariet. Information om loggskrivande finns på Mondo. Logg 1: Skollagen kap 1 och 2 om värdegrund Logg 2: Valfri kurslitteratur Vid seminariet får studenterna läsa varandras loggar och ge feed-back två och två. Därefter ges möjlighet att på ett generellt plan diskutera tillvägagångssätt och form vid akademiskt skrivandet i hela gruppen. Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber (Valda delar, 60 s.). Schött, K., Melin,L., Strand, H., & Moberg., B (2007). Studentens skrivhandbok. Malmö: Liber Seminarium 10: Uppföljning högskolestudier och vetenskapligt skrivande Grupp A och GRUPP B. Seminarieledare: Lars Lagergren och Annelie Hippinen Ahlgren Innehåll: Uppföljning av de teman som introducerades vid Föreläsning 3A och 3B

9 9 (16) Seminarium 11B: Didaktik, ledarskap och lärarskap i relation till grupputveckling och värdegrundsarbete. GRUPP B. Seminarieledare: Rosie Jacobsson. Innehåll: Seminariet introducerar perspektiv på didaktik, ledarskap och lärarskap i relation till grupputveckling och värdegrundsarbete. Uppgift: Studentarbetslagen reflekterar utifrån seminariets frågeställningar. Dalkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. s , s Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. (Finns som elektronisk resurs). (68 s.) Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet (ca 15 s.). Thornberg, R (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare, s , s Seminarium 11A: Didaktik, ledarskap och ledarskap i relation till grupputveckling och värdegrundsarbete. GRUPP A. Seminarieledare: Rosie Jacobsson. Innehåll: Seminariet introducerar perspektiv på didaktik, ledarskap och lärarskap i relation till grupputveckling och värdegrundsarbete. Uppgift: Studentarbetslagen reflekterar utifrån seminariets frågeställningar. Dalkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. s , s Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. (Finns som elektronisk resurs). (68 s.) Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet (ca 15 s.). Thornberg, R (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare, s , s Seminarium 12A: Introduktion till att leda en gruppaktivitet. Teori-Praktik. Introduktion till VFU 1. Grupp A. Seminarieledare: Gudrun Schön Johansson Innehåll: Under seminariet får studenterna en introduktion i innebörden av vad det kan innebära att leda en gruppaktivitet- både i teori och praktik. Seminariet ger också en introduktion till VFU 1. VFU handboken samt valfri litteratur som handlar om grupplekar. Seminarium 12B: Introduktion till att leda en gruppaktivitet. Teori-Praktik. Introduktion till VFU 1. Grupp B Seminarieledare: Gudrun Schön Johansson Innehåll: Under seminariet får studenterna en introduktion i innebörden av vad det kan innebära att leda en gruppaktivitet- både i teori och praktik. Seminariet ger också en introduktion till VFU 1. VFU handboken samt valfri litteratur som handlar om grupplekar

10 10 (16) Seminarium 13B Att leda en gruppaktivitet teori-praktik. Uppföljning. Grupp B. Seminarieledare: Gudrun Schön Johansson Innehåll: Under seminariet fördjupas diskussionen om innebörden av att leda en gruppaktivitet- både i teori och praktik. VFU handboken samt valfri litteratur som handlar om grupplekar Seminarium 13A Att leda en gruppaktivitet teori-praktik. Uppföljning. Grupp A Seminarieledare: Gudrun Schön Johansson Innehåll: Under seminariet fördjupas diskussionen om innebörden av att leda en gruppaktivitet- både i teori och praktik. VFU handboken samt valfri litteratur som handlar om grupplekar

11 11 (16) Kunskapskontroll och examination Examination delkurs 1: Yrkesrollens olika dimensioner 7,5 hp I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan i Mondo. Delkursen examineras på följande vis: EXA1: Muntlig gruppredovisning 3 hp Yrkesrollsprojekt grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: kunna reflektera över de ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt analysera yrkesrollens olika dimensioner Examinationsseminarium: Redovisning Yrkesrollsprojekt i SA-grupper enl. Schema. Seminarieledare: Anneli Hippinen Ahlgren, Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Hippinen, A. (2011). Yrkesrollen i förändring. I Ann Pihlgren, (Red.), Fritidshemmet. I delkurs 1 ingår ett projektarbete i grupp som utmynnar i en muntlig gruppredovisning Syftet med yrkesrollsprojektet är att du och dina studentkamrater ska få tillgång till olika dimensioner av yrkesrollen genom ett vidgat perspektiv på hur och var Grundlärare fritidshem kan arbeta. Vid projektupptakten kring yrkesrollen väljer du och dina studentkamrater en verksamhet som Grundlärare med inriktning fritidshem kan arbeta inom och bildar intressegrupper. I grupperna besöker ni verksamheten och genomför exempelvis intervjuer och/eller observationer. Dessa besök redovisas gruppvis vid ett examinationstillfälle, se datum och tid i separat schema. Redovisningen av yrkesrollsprojektet ska presenteras genom en teoretisk och praktisk del. Innehållet i redovisningen ska utgå från fältstudierna och innehålla litteraturhänvisningar för godkänt resultat. För godkänt betyg ska alla i projektgruppen ta ett likvärdigt ansvar för projektet och redovisningen. Föreläsningar och seminarier som hör till EXA1, se separat schema. EXA2: Individuell hemskrivning 4,5 hp Förväntat studieresultat. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: kunna reflektera över de ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt analysera yrkesrollens olika dimensioner redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik redogöra för skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna Beskrivning av examination EXA2: Skriv ditt förnamn och efternamn samt EXA2 UE2102 på examinationens förstasida. Information ges vid seminarium: Yrkesrollen för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och Teoretiska perspektiv på grupper utveckling och gruppdynamik.

12 12 (16) Frågeställning: Vad innebär uppdraget i yrkesrollen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem? Vilka olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik vill du lyfta fram utifrån ett yrkesrollsperspektiv? Gör en koppling mellan skolans värdegrund och uppdrag (Lgr 11) och 3 artiklar ur konventionen om barns rättigheter. Identifiera, reflektera kring och analysera yrkesrollen utifrån nämnda frågeställning, i en bearbetning av styrdokument, hänvisad kurslitteratur, seminarier och föreläsningar. Redogör för, utifrån ett yrkesrollsperspektiv olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik. Koppla delar av skolans värdegrund och uppdrag till Konventionen om barns rättigheter. Kurslitteratur som skall bearbetas och refereras till i EXA2 enligt APA-manual: Dalkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. (Finns som elektronisk resurs). (68 s.) Hippinen, A i Pihlgren, A S. (red.) (2011). Fritidshemmet. Fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Kap 1: Yrkesrollen i förändring. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. (24 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. (ca 15 s.) Skollagen (2010:800) Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Kap Skolverket (2011). Forskning för skolan. Fritidshemmet - lärande i samspel med skolan. (100 s.) Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. (50 s.) (Finns som elektronisk resurs) Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (384 s.) (valda delar, 100 s.) EXA2 bör omfatta 4-5 A4-sidor, exklusive referenslista ska skrivas i Verdana, teckenstorlek 11 och 1,5 radavstånd. I kursen används APA som referenssystem, se manual i lärplattformen Mondo. Lämnas senast i din egen inlämningsmapp i Mondo. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Muntlig gruppredovisning 3 hp, UE2102 Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: kunna reflektera över de ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt analysera yrkesrollens olika dimensioner

13 13 (16) EXA1 - Examinationen bedöms enligt två-gradig betygsskala G-U. G Godkänt G Godkänt Studenten kan redogöra för yrkesrollens olika dimensioner och ämnesdidaktik utifrån fältstudier och hänvisad kurslitteratur. Studenten tar en aktiv del i grupparbetet samt redovisningen U Underkänt Studenten presenterar en bristfällig redovisning av yrkesrollens olika dimensioner och ämnesdidaktik utifrån fältstudier och kurslitteratur. Studenten har ej deltagit aktivt i grupparbetet. EXA2 Individuell hemskrivning 4,5 hp. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: kunna reflektera över de ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt analysera yrkesrollens olika dimensioner redogöra för och använda olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik redogöra för skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna EXA2 - Examinationen bedöms enligt sju-gradig betygsskala A-F. A. Utmärkt Studenten visar med synnerligen god självständighet och värderings-förmåga Stor förtrogenhet med att identifiera vad yrkesrollengrundlärare mot fritidshem innebär. Stor förtrogenhet i en redogörelse och analys av olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik. Stor förtrogenhet med skolans värdegrund och uppdrag Vetenskapligt förhållningssätt: Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. B. Mycket bra Studenten visar med mycket god självständighet och värderings-förmåga Förtrogenhet med att identifiera vad yrkesrollengrundlärare mot fritidshem innebär. Förtrogenhet i en redogörelse av olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik. Förtrogenhet med skolans värdegrund och uppdrag. Vetenskapligt förhållningssätt: Tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. C. Bra Studenten visar med god självständighet och värderingsförmåga Identifierar vad yrkesrollengrundlärare mot fritidshem innebär. Redogör för olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik Redogör för skolans värdegrund och uppdrag Vetenskapligt förhållningssätt: Korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk D. Tillfredsställande Studenten visar med viss grad av själv-ständighet och värderingsförmåga Identifierar vad yrkesrollengrundlärare mot fritidshem innebär. Redogör till viss del för olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik.. Redogör för skolans värdegrund och uppdrag. Vetenskapligt förhållningssätt: Källhänvisningar redovisas Korrekt språk. Kurslitteratur, gällande yrkesrollen och gruppers utveckling och E. Tillräckligt Studenten visar liten grad av självständighet och värderings-förmåga Liten grad av identifikation av vad yrkesrollengrundlärare mot fritidshem innebär. Liten grad av redogörelse för olika aktuella teoretiska perspektiv kring gruppers utveckling och gruppdynamik.. Redogör för skolans värdegrund och uppdrag. Vetenskapligt förhållningssätt: Källhänvisningar redovisas Korrekt språk. Liten grad av kurslitteratur redovisas och reflekteras Fx. Otillräckligt Brister i identifikation av begreppet yrkesrollengrundlärare mot fritidshem. Brister i redogörelse för olika aktuella teoretiska perspektiv på gruppers utveckling och gruppdynamik. Brister i redovisning av kurslitteratur. Brister i redogörelsen för skolans värdegrund och uppdrag. Vetenskapligt förhållningssätt: Brister i examinationen F. Helt otillräckligt Redovisning av begreppet yrkesrollengrundlärare mot fritidshem saknas. Redogörelse för olika aktuella teoretiska perspektiv på gruppers utveckling och gruppdynamik saknas. Koppling till kurslitteratur saknas. Redogörelse för skolans värdegrund och uppdrag saknas. Vetenskapligt förhållningssätt: Stora brister i källhänvisningar och ett otydligt språk.

14 14 (16) gruppdynamik redovisas och reflekteras kring källhänvisningar och språk. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt. Omexamination och underkännande Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten oexaminerats. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande tillfällen för omexamination: EXA1 - Muntlig gruppredovisning 3 hp - Yrkesrollsprojektet grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Omexamination EXA1 sker genom en muntlig redovisning för undervisande lärare. Val av tidpunkt sker i samråd med undervisande lärare. Anmälan muntlig redovisning sker till kursansvarig dock senast EXA2 - Individuell hemskrivning 4,5 hp. Omexamination EXA2 sker genom att individuell hemskrivning bifogas i studentens egen inlämningsmapp i Mondo och meddelas via e-post till kursansvarig. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.

15 15 (16) Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.

16 16 (16) Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.