Kursbeskrivning. Fritidshemspedagogik IV: Ledarskap och samverkan, 7,5 hp. Grundnivå, helfart. Kurskod: UB204Z Vårterminen 2015

Transkript

1 1(12) Kursbeskrivning Fritidshemspedagogik IV: Ledarskap och samverkan, 7,5 hp Grundnivå, helfart Kurskod: UB204Z Vårterminen 2015 Kursansvarig Lars Lagergren Kursadministratör Kristina Silfversparre Lärare Rosie Jacobsson Linnéa Holmberg Anneli Hippinen Ahlgren Examinator Lars Lagergren Stockholms universitet Barn-och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati hagväg 24, 20 & 16B

2 2(12) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB204Z. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen mellan 19 januari 25 januari Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB204Z) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för och visa kunskap om samhällsuppdrag, samverkansformer, och kvalitetsarbete inom skola - visa fördjupad kunskap om teorier gällande ledarskap och gruppers utveckling - visa fördjupad förståelse för sociala relationer och konflikthantering - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori och vetenskapliga metoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

3 3(12) Kursens upplägg Kursen pågår (terminsperiod B). Kursen ger en fördjupning av fritidshemmets och skolans styrsystem och kvalitetsarbete samt kunskap om hur fritidshemspedagogik i skolan kan påverka och utveckla elevers lärande. Fördjupning i teorier, ledarskap, gruppers utveckling och sociala relationer behandlas, parallellt med fritidshemmets och skolans organisation och uppdrag. I kursen ingår även en fördjupning i vetenskapsteori och vetenskapliga metoder. Undervisningen, består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Olika stöd i studiearbetet återfinns i kursbeskrivningen. Vid kursavslut sker en digital kursutvärdering. Uppdaterat schema finner du främst på Timeedit men även på kurshemsidan/mondo samt i denna kursbeskrivning. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan/mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Kursen examineras på följande vis: EXA1 Skriftlig salstentamen 2 hp EXA2 Muntlig tentamen 5,5 hp Schema Uppdaterat schema finner du på Timeedit, undervisningsbeskrivning följer längre fram i kursbeskrivningen. Litteratur Obligatorisk litteratur Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. (Valda delar, 50 s.) Andersson, S., & Carlström, I. (2005). Min skola och samhällsuppdraget: Praktik, reflektion, utveckling. Stockholm: Liber. (160 s.)) Haglund, B. (2004). Traditioner i möte: En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet. (Valda delar, ca 100 s.) (Finns som elektronisk resurs) Hakvoort, I., & Friberg, I. (2011). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. (217 s.)

4 4(12) Jonasson, D., Amnéus, D., Flock, U., Rosell Steuer, P., & Testad, G. (2004). Bekräftartekniker och motstrategier: Sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. Stockholms universitet: Empowernätverket ENSU. (9 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet. (Valda delar, ca 20 s.) (Finns som elektronisk resurs) Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar. (Doktorsavhandling). (ss , 79-87, samt 16 sidor valbart). Luleå: Luleå universitet. (40 s.) (Finns som elektronisk resurs) Rohlin, M. (2006). The problematic time. I T. S. Popkewitz (Red.), "The future is not what it appears to be": Pedagogy, genealogy and political epistemology: In honor and in memory of Kenneth Hultqvist (ss ). Stockholm: HLS förlag. (22 s.) Stensmo, C. (2007). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (263 s.) Ursberg, M. (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen (Doktorsavhandling). (ss , 54-57, 86-88, ). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. (29 s.) Ås, B. (2004). De fem härskarteknikerna. Oslo: Kilden, Norges forskningsråd. (ca 6 s.) (Elektronisk resurs) Referenslitteratur Skolverket. (2013). Allmänna råd och kommentarer, för arbete med åtgärd. Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.(24 s.) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. (281 s.) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2014). Allmänna råd och kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. (40 s.) (Finns som elektronisk resurs) Innehåll Obligatorisk kursstart: Kursintroduktion och föreläsning När: Torsdagen den 19/2 Tid: kl Plats: Sal BUV 121a/b, Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Brunnsviken. Kursstarten innehåller en timme kursintroduktion med kursansvarig Lars Lagergren och två timmar föreläsning med Linnéa Holmberg om Diskursanalytiska perspektiv på fritidshemmets organisering och praktik. Här följer beskrivningar av de olika undervisningstillfällena i kursen, för undervisningslokal och eventuella förändringar se Timeedit.

5 5(12) Undervisningstillfälle 1, SEMINARIUM: 23/2, kl grupp A, kl grupp B Fördjupning av diskursanalytiska perspektiv på fritidshemmets organisering och praktik. Undervisande lärare: Linnéa Holmberg Läs: Fejes, A. & Nicoll, K. (2008). Foucault and Lifelong Learning. Governing the subject. Oxon: Routledge. (Valda delar) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. (Del 1 och 2). Elektronisk resurs. Undervisningstillfälle 2, SEMINARIUM: 25/2, kl 9-12 grupp B, kl grupp A Forskning eller praktik om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt ledarstilar. Undervisande lärare: Lars Lagergren Undervisningstillfället innehåller grupparbete och diskussioner kring begreppsdefinitioner för att stärka förståelsen för vikten av teoretiska begrepp som examineras salstentamen den 4/3 samt en introduktion till ledarstilar. Läs: Ledarstilar i klassrummet Christer Stensmo (2000) Utdrag ur kurslitteratur, ca 50 sidor. Undervisningstillfälle 3, SEMINARIUM: 3/3, kl grupp B, kl grupp A Samverkan Undervisande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren Undervisningstillfället behandlar integrationen mellan skola och fritidshem samt arbete i arbetslag. Läs: Haglund, B. (2004). Traditioner i möte: En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, Göteborg (Valda delar, sid 13-53, ). Återfinns på Mondo. Rohlin, M. (2006). The problematic time. I T. S. Popkewitz (Red.), "The future is not what it appears to be": Pedagogy, genealogy and political epistemology : In honor and in memory of Kenneth Hultqvist(ss ). Stockholm: HLS förlag. (22 s.) Återfinns på Mondo. Undervisningstillfälle 4, TENTAMEN: 4/3, kl 9-12 båda grupperna. Ansvarig lärare: Lars Lagergren Undervisningstillfälle 5, SEMINARIUM: 5/3, kl 9-15, grupp A 6/3, kl 9-15, grupp B Samverkan i skilda diskursiva praktiker

6 6(12) Undervisande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren Seminariet behandlar grundlärare fritidshems och deras yrkesroll i förhållande till grundlärare i skolan samt yrkesrollens praktik under skoltiden av dagen. Uppgifter och detaljerade läshänvisningar läggs upp på Mondo vid kursstart. Läs: Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar.luleå Universitet. (sidor delas upp mellan studenter i grupper) (Tillhandahålls av institutionen) Ursberg, M. (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen (Doktorsavhandling Lunds universitet). (ss , 54-57, 86-88, ). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. (29 s.) Undervisningstillfälle 6, SEMINARIUM: 10/3, kl 9-12 grupp A, kl grupp B Gruppers utveckling, Sociala relationer och Konflikthantering Undervisande lärare: Rosie Jacobsson Undervisningstillfället introducerar och behandlar teoretiska perspektiv och centrala begrepp rörande gruppers utveckling, sociala relationer och konflikthantering. Fokus är på förtroendefulla relationer mellan lärare och elev, mellan elever och elevgrupper och de processer som startar och utvecklas och som kan påverka och utveckla elevers lärande. Undervisningstillfället är också ett förberande seminarium inom respektive Studentarbetslag (SA-lag) inför seminarium 10 som behandlar gestaltande inslag i rollspel genom att belysa olika fallbeskrivningar rörande Härskartekniker, Bekräftartekniker, Motstrategier, Konflikter och Konflikthantering. Läs: Hakvoort, I., & Friberg, I. (2011). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. (217 s.) Jonasson, D., Amnéus, D., Flock, U., Rosell Steuer, P., Testad, G. (2004). Bekräftartekniker och motstrategier: Sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. Stockholms universitet: Empowernätverket ENSU. (9 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet. (Valda delar, ca 20 s.) (Finns som elektronisk resurs) Ås, B. (2004). De fem härskarteknikerna. Oslo: Kilden, Norges forskningsråd. (ca 6 s.) (Elektronisk resurs) Referenslitteratur: Skolverket.(2013). Allmänna råd och kommentarer, för arbete med åtgärd. Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.(24s.)(Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. (281 s.) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2007/2014). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket. (40 s.) (Finns som elektronisk resurs) Undervisningstillfälle 7, SEMINARIUM: 12/3, kl 9-12 grupp B, kl grupp A Gruppers utveckling, Sociala relationer, Konflikthantering Undervisande lärare: Rosie Jacobsson

7 7(12) Undervisningstillfället behandlar gestaltande inslag genom att varje Studentarbetslag genom rollspel och gruppdynamiska övningar belyser olika fallbeskrivningar rörande Härskartekniker, Bekräftartekniker, Motstrategier, Konflikter och Konflikthantering. Övriga Studentarbetslag ger rollspelande Studentarbetslag respons på belysta fallbeskrivningar. Mer information ges vid seminarium 3. Läs: Hakvoort, I., & Friberg, I. (2011). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. (217 s.) Jonasson, D., Amnéus, D., Flock, U., Rosell Steuer, P., Testad, G. (2004). Bekräftartekniker och motstrategier: Sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. Stockholms universitet: Empowernätverket ENSU. (9 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet. (Valda delar, ca 20 s.) (Finns som elektronisk resurs) Ås, B. (2004). De fem härskarteknikerna. Oslo: Kilden, Norges forskningsråd. (ca 6 s.) (Elektronisk resurs) Referenslitteratur: Skolverket.(2013). Allmänna råd och kommentarer, för arbete med åtgärd. Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.(24s.)(Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. (281 s.) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2007/2014). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket. (40 s.) (Finns som elektronisk resurs) Undervisningstillfälle 8, SEMINARIUM: 16/3, kl 9-17, tiden fördelas mellan de olika examinationsgrupperna. Provexamination Undervisande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren Studenterna får under undervisningstillfället prova på den muntliga examinationen och få feedback från varandra och läraren. Till provexaminationen bör studenterna vara pålästa på examinationslitteraturen. Tidsschema för provexaminationen läggs ut på Mondo. Undervisningstillfälle 9, EXAMINATION: 18/3, kl 9-16, grupp A 19/3, kl 9-16, grupp B Undervisande lärare: Rosie Jacobsson och Linnéa Holmberg. Tidsschema för examinationen läggs ut på Mondo. Undervisningstillfälle 10, SEMINARIUM: 20/3, kl 10-12, grupp B 20/3, kl 13-15, grupp A Tentamensgenomgång och kursutvärdering Undervisande lärare: Lars Lagergren

8 8(12) Examination Kursen examineras på följande vis: EXA1 Skriftlig salstentamen, 2 hp, som bedöms enligt betygsskala U-G. EXA2 Muntlig tentamen, 5,5 hp, som bedöms enligt betygsskalan A F. Betygssättning Betygssättning på EXA1 sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänt U = Underkänt Betygssättning på hel kurs samt på examination EXA2 sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A= Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Betyg Fx, F och U är underkända betyg. Omexamination och underkännande Studerande som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination för EXA1 äger rum den Nästkommande omexamination för EXA2 äger rum den Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till aktuell kursansvarig och examinator.

9 9(12) Betyg och betygskriterier Betygskriterier skriftliga salstentamen, 2hp. Godkänd: Studenten visar på en grundläggande nivå förståelse för- och förmåga att använda vetenskapliga och praktiska begrepp. Underkänd: Studenten kan inte på en grundläggande nivå visa förståelse för- och förmåga att använda vetenskapliga och praktiska begrepp. Betygskriterier muntlig tentamen, 5,5 hp. A Studenten kommunicerar mycket tydligt och samspelar i hög grad konstruktivt genom att lyssna och med utsagor och frågor bygga vidare på andras uttalanden. Studenten visar säker behärskning av ämnet genom att bl.a. använda flera relevanta begrepp och hänvisa till flera referenser/källor korrekt och med stor säkerhet. Studenten fördjupar och utvecklar innehållet i samtalet i hög grad genom att mycket konstruktivt påvisa sammanhang, generalisera, problematisera och genom att introducera nya tankebanor. B Studenten kommunicerar tydligt och samspelar tydligt och konstruktivt, genom att bygga vidare på andras uttalanden. Studenten visar behärskning av ämnet genom att bl.a. använda flera relevanta begrepp och hänvisa till flera referenser/källor korrekt. Studenten fördjupar innehållet i samtalet genom att konstruktivt påvisa sammanhang, generalisera, problematisera och genom att någon gång introducera en ny idé. C Studenten kommunicerar förståeligt och samspelar genom att bygga vidare på andras utsagor. Studenten visar kunskaper i ämnet genom att bl.a. använda relevanta begrepp och hänvisa till flera referenser/källor. Studenten fördjupar innehållet i samtalet till viss del genom att exempelvis påvisa sammanhang och generalisera. D Studenten kommunicerar förståeligt och samspelar till viss del. Studenten visar kunskaper i ämnet genom att använda en del relevanta begrepp och (ibland vaga) hänvisningar till referenser/källor. Studenten påvisar sammanhang och generaliserar men på en ytlig nivå.

10 10(12) E Studenten kommunicerar i huvudsak förståeligt och samspelar till viss del, men inte alltid om det i dialogen aktuella ämnet. Studenten visar en del kunskaper i ämnet genom att bl.a. använda några relevanta begrepp och någon/några vaga hänvisningar referenser/källor. Studenten provar till någon del att påvisa sammanhang och generalisera. Fx Studenten kommunicerar men inte förståeligt och kommunicerar och samspelar inte tillräckligt. Studenten visar otillräckliga kunskaper i ämnet genom att inte använda/felaktigt använda relevanta begrepp eller genom att inte använda/felcitera referenser/källa/källor. Studenten generaliserar sällan eller aldrig och påvisar inga sammanhang eller felaktiga sådana. F Studenten kommunicerar och samspelar inte. Studenten visar inga kunskaper i ämnet. Studenten gör inga försök att fördjupa och utveckla innehållet.

11 11(12) Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

12 12(12) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.