Kursbeskrivning Fritidspedagogik III: Språk och matematik genom multimodala lärprocesser

Transkript

1 1 (13) Kursbeskrivning Fritidspedagogik III: Språk och matematik genom multimodala lärprocesser 7,5 hp, nivå, helfart inom GRUNDLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM Kurskod: UB203Z Grupp A Vårterminen 2016 Kursansvarig Anna-Lena Ljusberg anna-lena.ljusberg@buv.su.se Kursadministratör Evelina Thåqvist, evelina.thaqvist@buv.su.se Lärare Sofia Cedervall Malin Fransson Marica Dahlstedt Jarko Tuisku sofia.cedervall@cehum.su.se malin.fransson@isd.su.se marica.dahlstedt@mnd.su.se jarko.tuisku@buv.su.se Examinator Anna-Lena Ljusberg anna-lena.ljusberg@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (13) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen mellan 7-12 januari. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen UB203Z och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB203Z Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten: visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt om ämnesdidaktik i läsning, skrivning och matematik, visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete, visa förmåga att multimodalt använda estetiska gestaltningsformer och kommunikativa verktyg, samt visa förmåga att identifiera och analysera ämnesövergripande lärprocesser Kursens upplägg Undervisningen består av undervisning i workshops, föreläsningar, seminarier, projektarbeten och redovisningar. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan/mondo.

3 3 (13) Närvaro Samtliga undervisningstillfällen är obligatoriska. Frånvaro ska kompenseras enligt instruktioner i kursbeskrivningen. Examinationer EXX1 Individuell skriftlig uppgift, 5 hp EXX2 Gestaltande redovisning, 2,5 hp Litteratur Matematik Molander, K. (2012). Att lära in matematik ute 2. Vimmerby: Outdoor teaching. (s , ). Skolverket. (2011). Kommentarsmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. (finns på s.4-36 Solem, I, H., Alseth, B., & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. s Språk Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (224 s.) (Kap. 1, 2,3,5 6) Naturskoleföreningen (2010). Att lära in svenska ute: årskurs F-9. Vimmerby: Outdoor Teaching. (219 s.) (ett urval på 72 sidor) Skolverket. (2008). Nya språket lyfter. (83 s.) Finns att tillgå på Samt Skolverket. (2014). Fritidshem: allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Delen som berör fritidshem.

4 4 (13) Innehåll grupp A Kursen pågår den 18 januari 17 februari. OBS! Kursintroduktion sker 15/1. Kursansvarig: Anna-Lena Ljusberg Delkursansvarig Jarko Tuisku Examinator: Anna-Lena Ljusberg Seminarium 1: Introduktion till kursen Seminarieledare: Jarko Tuisku Seminarium 2: Matematik Seminarieledare: Marica Dahlstedt Innehåll: Vad är matematik, egna attityder till matematik samt styrdokument för matematik. Litteratur: Molander (2012). Att lära in matematik ute 2:a s OBS Upplaga från 2012 Skolverket (2011). Kommentarsmaterial till kursplanen i matematik. s.4-36 Solem, I,H., Alseth, B & Nordberg, G(2011). Tal och tanke: Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3:e s Seminarium 3: Fadderverksamhet Innehåll: Hela gruppen tar emot termin 1 grupp A Uppgift: Vad hade ni behövt veta när ni började på Universitetet. Dela med er av erfarenhet och kunskap till de nya studenterna. Seminarium 4: Matematik Seminarieledare: Marica Dahlstedt Innehåll: Barns tidiga matematik med fokus på taluppfattning. Aktiviteter och övningar utifrån olika uttrycksformer. Litteratur: Molander (2012). Att lära in matematik ute 2.s OBS Upplaga från 2012 Solem I,H., Alseth, B & Nordberg, G(2011). Tal och tanke: Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3 s Seminarium 5: Matematik Seminarieledare: Marica Dahlstedt Innehåll: Sortering samt aktiviteter med fokus på IKT Litteratur: Solem, I,H., Alseth, B & Nordberg, G(2011). Tal och tanke: Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3:e s Onsdagen den 27/1 Inlämning diskussionsprotokoll, mailas till Jarko Seminarium 6: Språk Seminarieledare: Malin Fransson Innehåll: Sagans kraft och mönster samt litterära symboler. Utöver de gemensamma diskussioner kommer ni som studenter att möta exempel på hur man kan arbeta med estetiska

5 5 (13) uttrycksmedel och ett multimodalt lärande. Seminariet avslutas med en genomgång av kommande examinationsuppgift. Litteratur: Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Kap 1 och 2 Skolverket(2014) Fritidshem: Allmänna råd för fritidshem med kommentarer. Stockholm: Skolverket. Skolverket(2011). Lgr 11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Delen som berör fritidshem. Seminarium 7: Språk Seminarieledare: Malin Fransson Innehåll: Innehåll: Hur kan vi se och uppmuntra barns läs och skrivutveckling. Vi kategoriserar, vi prövar lässtrategier på moderna bilderböcker och tittar på hur mönster syns i de texter vi möter. Vi sorterar, vi strukturerar, vi kategoriserar. Litteratur: Skolverket (2008). Nya språket lyfter. Läs lärarhandledning och observationsschema. Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Kap.4,5 3/2 Besök VFU-skola, se PM Seminarium 8: Språk Seminarieledare: Malin Fransson Innehåll: Poesi och dess mönster. Vi arbetar med praktiskt med svenska ute och eget diktande. Litteratur: Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Kap.3 Naturskoleföreningen (2012). Att lära in matematik ute 2.s /2 inlämning Diskussionsprotokoll, Mailas till Jarko 5/2-16/2 Studiovecka, arbeta med gestaltande examination i studentarbetslaget Seminarium 9: Introduktion till studiovecka Seminarieledare: Jarko Tusiku Seminarium 10: Handledning gruppvis Seminarieledare: Jarko Tusiku och Sofia Cedervall Innehåll: Beskriv muntligt era tankar kring den gestaltande redovisningen Seminarium 11: Gestaltande redovisning Seminarieledare: Jarko Tusiku

6 6 (13) Bärande begrepp och förmågor Fantasi -kreativitet - multimodala lärprocesser En utforskande laborativ praktisk metod Språk ZPD (Den proximala utvecklingszonen) Språket bas och utbyggnad Stödstrukturer Interaktion Flerstämmighet Inferens Läsförståelsestrategier Metakognition De didaktiska frågorna Explicit undervisning Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Matematik Subitisering Kardinalitet Ordinalitet Tal som mätetal Tal som identifikation Grundläggande räkneprinciper Principen om ett till ett korrespondens Principen om den stabila ordningen Abstraktionsprincipen Kardinalprincipen Principen om godtycklig ordning Taluppfattning Uttrycksformer Symbolutveckling Sortering Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

7 7 (13) Examinationer EXX1 Individuell skriftlig uppgift, 5 hp Uppgift: Hur kan grundlärare i fritidshem utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv arbeta med och stimulera elevens matematiska-, läs- och skrivutveckling? Använd följande rubriker: Inledning Teori Matematisk utveckling Beskriv och reflektera kring hur läraren ska kunna stimulera de olika förmågor som krävs. Inled varje avsnitt med att beskriva de förmågor som ska stimuleras, samt de bärande begreppen. Fokusera sedan på en förmåga och fem begrepp. Läs- och skrivutveckling Beskriv och reflektera kring hur läraren ska kunna stimulera de olika förmågor som krävs. Inled varje avsnitt med att beskriva de förmågor som ska stimuleras, samt de bärande begreppen. Fokusera sedan på en förmåga och fem begrepp. Exempel Ge minst två exempel på aktiviteter som främjar elevers språk- och matematikutveckling i skiftande lärande miljöer skolan fritidshem utomhus inomhus digitalt/ikt Diskussion I diskussionsavsnittet diskuterar och problematiserar du exemplet/en med hjälp av de olika teorier du tar upp i teoriavsnittet. På vilket sätt stimulerar de valda metoderna elevernas lärande. Avslutningsvis genoförs en reflektion kring problem och möjligheter med metoderna. Referenser Här skriver du alla referenser du använt. Som underlag för din examination ska du använda din loggskrift som bearbetats tidigare under kursen. Den individuella skriftliga examinationen ska omfatta ca ord. För att uppgiften skall bedömas måste arbetet vara välstrukturerat, paginerat, med ett godtagbart språk, en röd tråd samt korrekt referenshantering. I arbetet skall det finnas en röd tråd som pekar mot att arbeta fritidshemspedagogiskt. Arbetet skrivs i referenssystemet APA, typsnitt Times New Roman, 11 punkter, 1,5 radavstånd. En till tre rubriknivåer. Läggs på Mondo under uppgifter den 17 januari kl EXX2 Gestaltande redovisning, 2,5 hp Se schema. Under studioveckan kommer ni att arbeta ämnesövergripande med språk och matematik i grupp. I studentarbetslaget gör ni ett urval av de exempel av aktiviteter ni beskrivit i den individuella examinationen samt tagit del av på era VFU-platser. Dessa bearbetas och redovisas under den gestaltande redovisningen tillsammans med ert sammanställda kompendium. Redovisningen ska ha en röd tråd och ha ett fritidshemspedagogiskt perspektiv. Redovisningen ska ha en röd tråd och ha ett fritidshemspedagogiskt perspektiv. Omfattning ca:60 min/sa-lag Det gestaltande seminariet diskuteras, analyseras och bedöms enligt en tvågradig skala - Underkänd eller Godkänd.

8 8 (13) PM Kamratbedömning Den 10 februari ska ni träffas parvis för att läsa varandras examinationer. Gå igenom följande i kamratens examination: Formalia Struktur, rubriksättning, språk, referenshantering Teori Innehåll är alla delar med gällande teoridelen. Är alla de bärande begreppen belysta på något sätt. Exempel Hur uppfattar du exemplet som din kamrat beskrivit. Diskussion Hur kopplas teorierna till det praktiska exemplet i teoridelen. Ge positiv feedback till och hjälp varandra på ett konstruktivt sätt. Litteraturseminarium Till SA - lagets litteraturseminarium tar varje student med sig sina läsloggar (se anvisningar nedan) som underlag för diskussion. En student för under diskussionen ett diskussionsprotokoll som mailas till kursläraren efter avslutat litteraturseminarium. Kursen innehåller två litteraturseminarier ett för matematik och ett för språk. Använd de loggar som bearbetats under seminariet som underlag för den skriftliga examinationen. Litteraturseminariet är obligatoriskt. Vid. ev. frånvaro kontaktas kursläraren. Struktur läslogg Som rubrik skriver du referensen. Skriv en inledning där du introducerar läsaren till området. Du kan kort berätta varför området är intressant för grundlärare fritidshem. Identifiera några centrala begrepp i den text du läst eller den lektion du deltagit i. Centrala begrepp är olika teman/ fenomen som författaren/läraren uppehåller sig vid. Redogör för hur författaren/läraren förklarar de centrala begreppen och diskutera/problematisera dessa. Välj ut minst 3 st. citat ur litteraturen som du tycker är intressanta till vilka du även skriver egna reflektioner. (Tydliga käll- och sidhänvisningar). Texten ska vara korrekt skriven. Det ska helst finnas en röd tråd? Du ska skriva två läsloggar, varje logg ska omfatta 3-5 sidor A4 skriven text Times New Roman 12 punkter, 1,5 radavstånd Diskussionsprotokollets utformning: Att skriva ett diskussionsprotokoll innebär i den här kursen att varje deltagare ska bli synlig i protokollet. Det innebär att nästan allt som sägs ska skrivas ned, också vem som säger vad. Omfattning på protokollet bör vara ca ord. I kursen skriver ni två diskussionsprotokoll ett för matematik och ett för språk

9 9 (13) Matematik - diskuteras den 27 januari Litteratur som du ska skriva läslogg på: - Skolverket. (2011). Kommentarsmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Fritzes. (38 s.) (finns på s Naturskoleföreningen. (2012). Att lära in matematik ute. 2(6. uppl.) Vimmerby: Outdoor Teaching. (131 s.) s och OBS upplaga från Solem, I. H., Alseth, B., & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3.(1.uppl.) Lund: Studentlitteratur, s Diskussionsprotokoll mailas till Jarko den 27 januari Språk diskuteras den 5 februari Litteratur som du ska skriva läslogg på: - Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Kap 1, 2,3,5 - Skolverket (2008). Nya språket lyfter. (83 s.) Finns att tillgå på - Naturskoleföreningen (2010). Att lära in svenska ute: årskurs F-9. Vimmerby: Outdoor Teaching. (219 s.) (ett urval på 72 sidor). Diskussionsprotokoll mailas till Jarko den 5 februari PM delexamination Besök VFU skola 3/2 Under kursens gång ska du göra ett besök på din VFU plats och undersöka vilka böcker som används när eleverna arbetar med matematik och språk. Tid i schemat finns den 3 februari och besöket förväntas ta ca en halv dag. Du kommer överens med din handledare om det är lämpligt att göra ett besök vid en annan tidpunkt en den föreslagna. Hur är böckernas innehåll och layout gällande t.ex.- stil, bilder, genus, etnicitet? Hur används böckerna i undervisningen? Beskriv utifrån ett lärar- och elevperspektiv. Hur uppfattar eleverna böckerna? Redogör för hur du utifrån ett fritidshemspedagogiskt arbetssätt skulle kunna använda böckerna multimodalt. Bearbetning av besöket(läggs i din inlämningsmapp på Mondo) Efter besöket författar du en individuell text (ca 500 ord). Texten ska besvara de frågeställningar du haft med dig, samt innehålla reflektioner från besöket kopplat till din kommande yrkesroll. Referera till minst ett av fritidshemmets styrdokument. - Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. - SFS 2010:800. Skollag: Utbildningsdepartementet - Skolverket. (2014). Allmänna råd och kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. Tillsammans i studentarbetslaget väljer ni ett eller flera exempel från varje students VFUplats. Dessa samt de exempel du beskrivit i examinationen utgör sedan underlaget för det gestaltande seminariet.

10 10 (13) Fritidslärarens multimodala verktyg Under studioveckan ska ni göra ett material i form av ett kompendium som ni kan använda under er kommande VFU perioder och även i er kommande profession. Det ska innehålla multimodala aktivitetsförslag för matematik och språk. I kompendiet kan ni samla alla aktiviteter och nya idéer. Exempel på aktiviteter/övningar i arbetet kan vara: Lekar, sagor, sånger, rim och ramsor, danser, mattekluringar, språklekar, utomhusaktiviteter, äventyr fritt fram med mera idéer. Varje gruppmedlem ska bidra med 2 A- 4 sidor till kompendiet. Innehållet ska vara väl genomarbetat med illustrationer, bilder, text, pratbubblor osv. Formatet på kompendiet bestämmer ni själva. Vid det gestaltande seminariet ska ni också redovisa detta arbete för övriga kamrater i stora gruppen. Eleverna och era handledare på era VFU skolor ska förhoppningsvis kunna använda ert arbete Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum 16 mars samt september Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och praktiska uppgifter med hjälp av olika bedömningsskalor varav en sjugradig betygsskala. Examination sker i samband med lektioner och seminarier och det kommer tydligt att framgå när dessa tillfällen infaller. Den sjugradiga skalan kommer att utvecklas med aktuella kriterier där lärarens indikatorer för bedömning kommer att vara relaterade till examinationsuppgiften. Du måste vara godkänd på den individuella skriftliga uppgiften samt den gestaltande examinationen för att få godkänt på kursen.

11 11 (13) Betygskriterier, EXX 1: Skriftlig individuell examinationsuppgift, språk och matematik genom multimodala lärprocesser, 5 hp Mål som examineras: visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om didaktiska kunskaper i läsning, skrivning och matematik och visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete För att uppgiften skall bedömas måste arbetet vara välstrukturerat, med ett godtagbart språk samt korrekt referenshantering. A B C D E Fx F Arbetet visar synnerligen god självständighet och värderingsförmåga och visar stor förtrogenhet med samt problematiserar yngre skolbarns matematik-, läs- och skrivutveckling. Beskriver och problematiserar med hjälp av kurslitteraturens teorier en didaktiskt mycket bra genomtänkt aktivitet med syfte att stimulera elevers lärande inom matematik- och läsoch skrivutveckling Lyfter fram hinder och möjligheter med aktiviteten. Visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete Arbetet visar synnerligen självständighet och värderingsförmåga och förtrogenhet med samt diskuterar yngre skolbarns matematik-, läsoch skrivutveckling Beskriver och diskuterar med hjälp av kurslitteraturen en didaktiskt väl genomtänkt aktivitet med syfte att stimulera elevers lärande inom matematik- och läs- och skrivutveckling Lyfter fram hinder och möjligheter med aktiviteten. Visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete. Arbetet visar självständighet och värderingsförmåga och visar förtrogenhet med samt reflekterar runt yngre skolbarns matematik-, läs- och skriv-utveckling Beskriver och reflekterar kring en didaktiskt bra genomtänkt aktivitet med syfte att stimulera elevers lärande inom matematik- och läsoch skriv-utveckling Lyfter fram hinder och möjligheter med aktiviteten. Visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete. Arbetet visar värderingsförmåga och förtrogenhet med samt beskriver yngre skolbarns matematik-, läs- och skriv-utveckling. Beskriver och reflekterar kring en didaktiskt genomtänkt aktivitet i syfte att stimulera elevers lärande inom matematik- och läsoch skrivutveckling Visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete Arbetet beskriver yngre skolbarns matematik-, läsoch skrivutveckling. Beskriver och reflekterar kring en didaktiskt genomtänkt aktivitet i syfte att stimulera elevers lärande inom matematik- och läs- och skrivutveckling Visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete. Arbetet brister i arbetet gällande yngre skolbarns grundläggand e matematikoch läs- och skrivutveckli ng. Brister i koppling till litteratur. Beskriver inte och/eller reflekterar ej kring en didaktiskt genomtänkt aktivitet i syfte att stimulera elevers lärande inom grundläggand e matematikoch läs- och skrivutveckli ng. Visar inte ett förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete medel och miljöer Arbetetg ällande yngre skolbarns grundläg gande matemati k- och läs- och skrivutve ckling saknas. Ingen koppling till litteratur. Ett medvetet och kritiskt förhållni ngssätt i användan det av digitala medel och miljöer saknas

12 12 (13) Betygskriterier EXX 2: Gestaltande redovisning, 2,5 hp Mål som examineras: använda olika estetiska gestaltningsformer och kommunikativa verktyg, samt identifiera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. G: Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag aktivt planerat och genomfört ett gestaltande seminarium. I det gestaltande seminariet används olika estetiska gestaltningsformer och kommunikativa verktyg. Det framgår i det gestaltande seminariet att studenten identifierat och analyserat ämnesövergripande lärprocesser. U: Studenten uppfyller inte kriterierna för G. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt. Student har rätt att få betyg 15 dagar efter avslutad kurs. Då finns betyget på studier. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar

13 13 (13) det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. universitetsbibliotek, Printomat mm.