ANTAGANDE AV FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID KV TRIANGELN I STADSDELEN MARIEHÄLL I STOCKHOLM (CA 35 LÄGENHETER)

Transkript

1 PLANAVDELNINGEN NORLMALT FÖRFARANDE SID 1 (6) Handläggare: Daniel Larsson Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden ANTAGANDE AV FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID KV TRIANGELN I STADSDELEN MARIEHÄLL I STOCKHOLM (CA 35 LÄGENHETER) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan. Arne Fredlund Tf Peter Jacobsson Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnation av två flerfamiljshus med sammanlagt 35 lägenheter och underliggande parkeringsgarage längs Alpvägen i Mariehäll. Planen innebär även ändringar av kvarters- och parkmark till gatumark samt gatumark till naturmark, för att bättre motsvara dagens användning. Aktuell fastighet, Triangeln 17, ägs av BTH Bostad. Inom området finns idag ett mindre bostadshus som föreslås rivas. Under samråd- och utställning har totalt 20 yttranden inkommit från bl a närboende och remissinstanser. Yttranden från grannar har bl a berört det högre husets höjd, insyns- och ljusproblematik samt bristen på parkering i området. Yttranden från remissinstanser gäller bl a buller från trafik och det närliggande industrikvarteret Vandenbergh. Bilagor: Plankarta, planbeskrivning med kvalitetsprogram och solstudier, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse och utställningsutlåtande Box 8314, Stockholm. Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Besöksadress Fleminggatan 4

2 SID 2 (6) Utlåtande Planområdets läge. Vy över planområdet från nordost. BAKGRUND Markägaren BTH Bostad (tidigare BTH Bygg) har enligt skrivelse den 21 oktober 2005 begärt planändring för fastigheten Triangeln 17. Planområdet ligger relativt högt i sluttningen mellan en naturmarkshöjd och Bällstaån. På det aktuella området finns idag ett mindre bostadshus från 1940-talet i 2,5 våningar. Bostadshusets är inte kulturhistoriskt klassificerat och föreslås rivas i och med planens genomförande. Fastigheten angörs idag främst från Alpvägen. Norr om planområdet går Mariehällsvägen, som idag används för transporter till närliggande industrifastigheter, bl a Vandenbergh 9. Planområdet ligger i anslutning till stadsutvecklingsområdet Annedal. Mariehäll är en av de stadsdelar som har sämst parktillgång och parkstandard. En viktig förutsättning för utemiljön inom Mariehäll är Bällstaån. Både på Stockholmssidan och Sundbybergssidan planeras det för sammanhängande parkstråk och strandpromenader utmed ån, från Solvalla och Annedal och ner till Ulvsundasjön. Söder om planområdet finns ett naturmarksområde som till stor del ska bevaras. Stadsbyggnadskontoret har även som långsiktig ambition att skapa park- och gångstråk mellan Alpvägen och den planerade skolan, västerut från den föreslagna bebyggelsen, samt att koppla detta stråk till strandpromenaden. TIDIGARE BESLUT Stadsbyggnadsnämnden beslutade den att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att påbörja planarbete för område vid kv Triangeln. Planförslaget har stöd i översiktsplanen. I översiktsplanen är planområdet utpekat som verksamhetsområde, men ingår som en del av stadsutvecklingsområdet Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda. Översiktsplanens intention är att området

3 SID 3 (6) ska bebyggas med en blandad stadsstruktur, med såväl bostäder som arbetsplatser. Markanvändningen ska förändras till en mångfunktionell och relativt tät stad. Området är inte karterat som värdefullt för stadens grönstruktur eller som ekologiskt känsligt. Gällande detaljplaner för området Pl 3082C och Pl 6552 från år 1948 respektive 1967 anger bostadsändamål och parkmark. PLANFÖRSLAGET Förslaget möjliggör två nya flerfamiljshus med ca 35 lägenheter. Planen innebär även att den del av Alpvägen som mynnar i Mariehällsvägen ändras från kvartersmark och parkmark till gatumark. En del av en tidigare planerad vändplan ändras också från gatumark till naturmark för att bättre motsvara dagens användning. De föreslagna byggnaderna placeras i liv med Mariehällsvägen och följer kvarterets trekantiga form. Byggnaderna har placerats på en gemensam soutterrängvåning innehållande lokaler och garage med angöring från Mariehällsvägen. I kvarterets spets föreslås ett högre hus (hus 1) på åtta till nio våningar, varav den understa våningen utgörs av en lokal mot Mariehällsvägen. Byggnaden markerar korsningspunkten mellan Mariehällsvägen och Alpvägen. Redan idag finns ett antal höga hus i närområdet och fler planeras i angränsande områden Annedal, Linaberg, Margretero och i Sundbyberg. Den nu föreslagna byggnaden bedöms kunna samverka med övriga bebyggelse i närområdet. I den västra delen föreslås en lägre byggnadskropp (hus 2) på fyra - sex våningar, varav den översta delvis är indragen och den understa utgörs av souterrängvåningen mot Mariehällsvägen. Den lägre byggnadskroppen tar ner skalan och möter den lägre bostadsbebyggelsen i söder och väster. Föreslagen gårdsutformning bygger på en genomsikt genom kvarteret och mellan de två byggnadskropparna. Gården ligger på ett planterbart bjälklag ovan soutterängvåningen mot Mariehällsvägen. Trappor, gradänger eller terrasseringar tar upp nivåskillnaden mellan gård och anslutande gator. Höga stödmurar bör undvikas.

4 SID 4 (6) Mariehällsvägen Alpvägen Situationsplan över kv Triangeln. Illustration Projex arkitekter. Perspektiv över korsningen mellan Alpvägen och Mariehällsvägen. Illustration Projex arkitekter Perspektiv från söder. Illustration Projex arkitekter. Perspektiv frånmariehällsvägen. Illustration Projex arkitekter.

5 SID 5 (6) Mot Mariehällsvägen utformas bottenvåningarna som sockelvåningar med exempelvis avvikande färg och struktur. I korsningen mellan Alpvägen och Mariehällsvägen ges sockelvåningen en mer öppen karaktär som skiljer sig från omgivande bostadsvåningar genom exempelvis större glaspartier. Byggherrens intention är att fasader ska utföras av prefabricerade betongelement. Puts, något skivmaterial eller tegel kan dock vara andra möjliga fasadmaterial. Upplevelsen av ett standardiserat byggsätt ska arbetas bort i så stor utsträckning som möjligt (se vidare i gestaltningsprogram). Stadens mål avseende tillgänglighet bedöms kunna uppnås. Gestaltningsprogram Bilagt planbeskrivningen finns ett gestaltningsprogram, som har upprättats av staden i samarbete med berörd byggherre, för samordning av den yttre miljöns utformning. I det exploateringsavtal som träffas mellan exploateringsnämnden och byggherren förbinder sig byggherren att medverka i arbetet med att ta fram material för programmet och verka för att programmet följs. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planen möjliggör enbart bostadsbebyggelse på redan ianspråktagen mark och bedöms inte innebära någon betydande påverkan på miljön. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Inga miljökvalitetsnormer beräknas överskridas. Planen påverkar därmed inte något område eller natur som har erkänt nationell eller internationell skyddsstatus. Buller En bullerutredning har genomförts på uppdrag av byggherren. Planerade bostadshus kommer att utsättas för fläktbuller från grannfastigheten Vandenbergh 9. Nödvändiga åtgärder för att innehålla gällande riktvärden säkerställs genom en överenskommelse har träffats mellan byggherren BTH Bygg AB och fastighetsägarna till Vandenbergh 9. PLANSAMRÅD OCH REMISS (För en utförlig redovisning se samrådsredogörelse) Planförslaget var på samråd under tiden 30 maj 1 augusti Totalt inkom 15 yttranden under samrådstiden. Majoriteten av remissinstanserna har inget att erinra mot planförslaget. Länsstyrelsen samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden påpekar dock att Naturvårdsverkets riktlinjer vad gäller externt industribuller inte får överskridas samt att åtgärder för att uppnå detta ska redovisas i fortsatt planarbete. Rådet till skydd för Stockholms skönhet anser att platsen kan utnyttjas för nya bostäder och underbyggd gård såsom detaljplanen föreslår, men betonar vikten av att bjälklaget blir dimensionerat för en planterbar gård. Hörnhusets höjd anses inte heller självklar. Problematiken rör bl a hörnlösningens gestaltning.

6 SID 6 (6) Bromma stadsdelsnämnd, Stadsmuseet samt närboende anser att förslaget på olika sätt bör omgestaltas, t ex genom att sänka det högre huset. Detta skulle anpassa förslaget bättre till befintlig bebyggelse. De boende i kv Alprosen vill också pröva möjligheten att flytta den högre byggnaden inom planområdet så att deras ljusinsläpp och insyn inte försämras. Önskemål finns även om att fasaderna får en ljus färgsättning. Bromma stadsdelsnämnd samt närboende påpekar även att parkeringsmöjligheterna i området idag är bristfälliga. Innan nya bostäder tillförs bör nya lösningar utredas. UTSTÄLLNING (För en utförlig redovisning se bilagd utställningsutlåtande) Detaljplaneförslaget har under tiden varit utställt. Under utställningstiden inkom totalt fem yttranden, varav tre från remissinstanser utan erinran. Övriga yttrande kom bl a från närboende som i stort upprepar de synpunkter man haft under samrådet gällande bl a ljusinsläpp, insyn, och parkeringsfrågor. STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE Byggherren har nått en överenskommelse med fastighetsägarna till Vandenbergh 9 gällande åtgärder för att innehålla Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Stadsbyggnadskontoret bedömning är att den föreslagna byggnaden på fint sätt kommer samverka med övrig bebyggelse i området. Den föreslagna bebyggelsen har placerats på att sådant sätt att skuggor på omgivande bebyggelse, både i sydväst och i nordväst, minimeras. Placeringen innebär visserligen förändrade ljus- och insynsförhållandena för boende inom kv Alprosen. Förändringarna har dock bedömts som acceptabla då den föreslagna bebyggelsen inte skymmer den sol som idag når in i lägenheterna (se bifogad solstudie). Majoriteten av lägenheterna i kv Alprosen har dessutom ljusintag från två sidor, och de rum som får försämrade ljusförutsättningar är främst kök och badrum. Stadens bedömning är därför att en god boendemiljö kan bibehållas för de befintliga lägenheterna på Alpvägen l. Färgsättning regleras inte i detaljplanen men ett gestaltningsprogram har tagits fram där bl a en slät yta som har möjlighet att reflektera ljus föreslås liksom ett ljusare fasadmaterial i utskärningar för balkonger. Stadsbyggnadskontoret bedömer att stadens norm på 1,0 parkeringsplatser per lägenhet, går att uppfylla genom parkering inom kvartersmark. Möjlighet till parkering på gatumark förändras inte i stort av förslaget. SLUT