Kursbeskrivning. Lek i förskolan, möten och meningsskapande

Transkript

1 1 (11) Kursbeskrivning Lek i förskolan, möten och meningsskapande 8,5 hp, avancerad nivå, helfart inom PROGRAM Kurskod: UB605Y Höstterminen september - 4 oktober Kursansvarig Annelie Fredricson annelie.fredricson@buv.su.se Kursadministratör David Lundberg david.lundberg@buv.su.se Lärare Grupp 1: Emelie Westberg Bernemyr Grupp 2: Annelie Fredricson Grupp 3: Katarina Lindén Grupp 4: Alexandra Lundholm Grupp 5: Lisa Sjömilla Dramalärare Ylva Andersson emelie.bernemyr@buv.su.se annelie.fredricson@buv.su.se katarina.linden@buv.su.se alexandra.lundholm@buv.su.se lisa.sjomilla@buv.su.se ylva.andersson@hsd.su.se Examinator Annelie Fredricson annelie.fredricson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Svante Arrhenius väg 21 A registrator@buv.su.se

2 2 (11) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen. Kommunikation under kursens gång sker via lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig någon vecka innan kursstart och förutsätter att du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via schema.su.se Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Kursens innehåll och förväntade studieresultat För att få godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: identifiera och visa förståelse for filosofiska synsätt och teorier om lek och dess didaktiska konsekvenser, analysera egna observationer av förskolebarns lek som underlag för att identifiera olika aspekter av lek, problematisera och diskutera lekens möjligheter i pedagogiska miljöer i förskolan utifrån t.ex. relationer, normer, organisation och material, samt använda drama som uttryckssätt och reflektera över drama som uttrycksform i förskolan. Kursens upplägg Kursen syftar till att ge kunskaper om lek som fenomen och lekens flertydighet. I kursen studeras lek utifrån filosofiska synsätt, teorier om lek och didaktiska konsekvenser. Fokus i kursen är barns lekkulturer, interaktion i lek, kroppsliga och materiella aspekter av lek samt mångfaldsperspektiv på lek. I kursen ingår att analysera egna observationer av barns lek i förskolan och deltagande i dramaverkstäder som en uttrycksform för lek i förskolan. Undervisningen består av seminarier, föreläsningar, dramaverkstäder, grupparbeten och fältarbete i form av observationer av barns lek i studenternas VFU-förskolor. Litteraturen bearbetas i läsgrupper och gemensamt, där innehåll och begrepp från de olika texterna diskuteras. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på din kurssida i lärplattformen.

3 3 (11) Kurslitteratur Obligatorisk. Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Berg, L-E. & Nelson, A. (2006). Identitet och genus i lek med dockor och figurer i förskolan. Nordic Studies in Education, 26(2), ss (15 s.) * Björk-Willén, P. (2012). Being Doggy: Disputes Embedded in Preschoolers' Family Role- Play. Sociological Studies of Children and Youth, 15, ss (22 s.) * Corsaro, W. A. (2003). "We're friends, right? : inside kids' culture. Washington, D.C.: Joseph Henry Press. (264 s.) * McArdle, F. & Grieshaber, S. (2010). Fair play: Playing fair. I McArdle, F. & Grieshaber, S. (red.) The Trouble with Play. Milton Keynes: Open University Press. (14 s.) * Hangaard Rasmussen, T. (red). (2016). Lek på rätt väg? På spaning efter leken. Lund: Studentlitteratur. (247 s.) Huizinga, J. (1945/2004). Den lekande människan. Stockholm: Natur och kultur, ss (14 s.)* Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2. uppl. Stockholm: Liber. (120 s.) Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande: mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Diss. Umeå: Umeå universitet, ss (11 s.)* Änggård, E. (2009). Skogen som lekplats: naturens material och miljöer som resurser i lek. Nordic studies in education, 29, ss (13 s.)* Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber. (198 s.) * Finns som elektronisk resurs. Referenslitteratur Bergen, D., Davis, D. & Abbitt, J. (2016). Technology play and brain development: infancy to adolescence and future implications. New York, NY: Routledge. Bergen, D. (2014). Foundations of Play Theory. I Brooker, L. (red.) I Sage handbook of play and learning in early childhood, Thousand Oaks, California: Sage Publications, ss (12 s.) * Brooker, L. (red.) (2014). Sage Handbook of Play and Learning in Early Childhood. Thousand Oaks, California: Sage Publications. *

4 4 (11) Carlisle, R. P. (red.) (2009). Encyclopedia of Play in Today's Society. Thousand Oaks, California: Sage Publications. * Corsaro, W. A. (1979). 'We're friends, right? : Children's use of access rituals in a nursery school. Language in Society, 8(3), ss (21s.)* Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö18. Stockholm: Skolverket.* McArdle, F & Grieshaber, S. (2010). The Trouble with Play. Open University. * Nelson, A. & Svensson, K. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber. Pacini-Ketchabaw, V. (2014). Postcolonial and Anti-rascist Approacches to understanding Play. In Brooker, L. (red.) I Sage Handbook of Play and Learning in Early Childhood. Thousand Oaks, California: Sage Publications. s * Sutton-Smith, B. (2008). Play Theory. A personal Journey and New Thoughts. I American Journey of Play, pp * Innehåll Kursen pågår mellan 2 september 4 oktober 2019 Fältarbete - observationer av barns lek i förskolan Du förväntas besöka din VFU-förskola för att genomföra observationer av barn som leker. Planera in besöken i början av kursen och innan seminarium 4 äger rum. Genomför minst tre observationer med följande frågor som vägledning: När, var, hur, med vem och med vad leker barnen? Observationerna som du antecknar med papper och penna skall användas som underlag för att analysera lek under seminarierna 4, 5 och 6, samt i den individuella examinationsuppgiften. Föreläsningar I kursen ingår fyra föreläsningar. Tid och plats anges i planeringen här nedan och i TimeEdit. Drama En dramaverkstad ingår i kursen. Lärare är Ylva Andersson. Dessa tillfällen är utspridda över kursperioden och kursgrupperna delas in i mindre grupper som anges i TimeEdit.

5 5 (11) Läsanvisningar Inför varje seminarium förbereder du dig genom att läsa och anteckna den anvisade litteraturen. Anteckningarna blir ditt underlag för gruppdiskussionerna och till uppgifter under kursens gång. Här är förslag på frågor till litteraturen: - Vad är den bärande tanken (poängen) i denna text? - Finns det bärande begrepp och hur förstår jag dessa begrepp? - Vad har texten för betydelse för mig som blivande förskollärare och vilka eventuella didaktiska konsekvenser kan jag förutse? Tag med två diskussionsfrågor till varje seminarium. Aktivitet Inläst litteratur Innehåll Introduktion Seminarium 1 2/9 Se schema i TimeEdit för respektive kursgrupp Drama 5/9 Seminarium 2 Se schema i TimeEdit Drama 11/9 Tag med Lpfö18 Øksnes & Sundsdal i Hangaard Rasmussen (2016) Kap. 3 Hangaard Rasmussen i Hangaard Rasmussen (2018) kap. 4 Øksnes (2011) kap.1 Øksnes (2011) kap.2 Øksnes (2011) kap.3 Øksnes (2011) kap.4 Genomgång av innehåll, arbetsformer, litteratur, examinationer. Indelning i SA-lag med läsanvisningar Att göra observationer av barns lek En lekande människa i en lekande förskola Egen reflektion om lek läggs in i uppgiftsmapp Dramalärare Ylva Andersson, se schema i TimeEdit för respektive dramagrupper Lekens plats i tid och rum SA-lag 1 presenterar en lekande förskola med fokus på lekens plats i tid och rum. SA-lagen presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i grupper. Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen. Vilka är författarna? Dramalärare Ylva Andersson, se schema i TimeEdit för respektive dramagrupper

6 6 (11) Seminarium 3 Se schema i TimeEdit Huizinga (2004) Lillemyr i Hangaard Rasmussen (2016) kap. 1 Skovbjerg Karoff i Hangaard Rasmussen (2016) Kap. 2 Øksnes (2011) kap. 6 Øksnes (2011) kap. 7 Øksnes (2011) kap. 8 Øksnes (2011) kap. 9 Lekens filosofi och lekstämningar SA-lag 2 presenterar en lekande förskola med fokus på lekens filosofi och lekstämningar. SA-lagen presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i grupper. Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen. Vilka är författarna? Föreläsning 1 13/9 13:00-16:00 G-salen Seminarium 4, Se schema i TimeEdit för respektive grupp Drama 18/9 Föreläsning 2 20/9 9:00-12:00 G-salen Seminarium 5 Se Schema i TimeEdit för resp. grupp Lillemyr i Hangaard Rasmussen (2016) kap. 1 Øksnes (2011) kap.4 Änggård (2009) Berg & Nelson (2006) Winther Lindqvist i Hangaard Rasmussen (2016) kap. 5 Berg i Hangaard Rasmussen (2016) kap. 6 Lund Fasting i Hangaard- Rasmussen (2016) kap 9 Rossholt i Hangaard Rasmussen (2016) Kap.10 Stai Brönstad & Øksnes i Hangaard Rasmussen (2016) kap. 12 Stai Brönstad & Øksnes i Hangaard Rasmussen (2016) kap. 12 Löfdahl (2014) Corsaro (2003) Ida Bertell, lektor Lekens plats i tid och rum Emelie Westberg Bernemyr, adjunkt Lekens och pedagogens betydelse Kropp, materialitet och fantasi SA-lag 3 presenterar en lekande förskola med fokus på kropp, materialitet och fantasi. SA-lagen presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i grupper. Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen. Vilka är författarna? Analysarbete av lekobservationer Dramalärare Ylva Andersson, se schema i TimeEdit för respektive dramagrupper Krister Svensson, universitetsadjunkt, författare Att leka med den materiella fiktionen Leksaker som medierande resurser Barns kamratkulturer SA-lag 4 presenterar en lekande förskola med fokus på barns kamratkulturer.

7 7 (11) Corsaros tillträdesstrategier SA-lagen presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i grupper. Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen. Vilka är författarna? Analysarbete av lekobservationer Drama 24/9 & 25/9 Föreläsning 3 27/9 13: Hörsal 2 Information om termin Hörsal 2 Seminarium 6 1/10 Se Schema i TimeEdit Grieshaber & McArdle (2010) Kap. 6 Fair play: playing fair Björk-Willén (2012) Johansson i Hangaard- Rasmussen (2016) kap 7 Öhman i Hangaard Rasmussen (2016) kap. 8 Olausson (2012) ss Grieshaber & McArdle (2010) Kap. 6 Fair play: playing fair Dramalärare Ylva Andersson, se schema i TimeEdit för respektive dramagrupper Anne-Li Lindgren, professor Är lek alltid lekfull och lärande? Kritiska perspektiv på lek Observera! Viktig information om termin 7 ges i direkt anslutning efter föreläsningen Barns interaktion i lek SA-lag 5 presenterar en lekande förskola med fokus på barns interaktion i lek. SA-lagen presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i grupper. Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen. Vilka är författarna? Analysarbete av lekobservationer 4/10 17:00 Inlämning av individuell skriftlig uppgift Närvaro Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande gäller för alla seminarier. Vid eventuell frånvaro kontaktas kursläraren för kompletteringsuppgift. Frånvaro vid den obligatoriska dramaverkstan kompenseras genom deltagande i dramaverkstäder i andra kursgrupper under aktuell termin eller under följande termin.

8 8 (11) Examination Kursen examineras genom: - Individuell skriftlig uppgift, sjugradig betygsskala A-F - Dramaverkstäder, tvågradig betygsskala G/U - Muntlig presentation av gruppuppgift, tvågradig betygsskala G/U Praktisk-estetisk uppgift Betygsskala: tvågradig betygsskala G/U Uppgiften som är en muntlig gruppuppgift examineras genom aktivt deltagande vid följande seminarier: 2, 3,4, 5 och 6 Dramaverkstad Betygsskala: tvågradig, G/U. Uppgiften examineras genom aktivt deltagande i dramaverkstäder enligt angivet schema i kursbeskrivningen och i TimeEdit. Individuell skriftlig uppgift Betygsskala: A-F. Inlämning senast kl i fliken Uppgifter på kursens gruppsida i Mondo. När du lägger upp filer i Mondo måste filerna sparas i Word-doc, eller docx (ej pdf, odt eller rtf) för att kurslärare/examinator ska kunna öppna dem. Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras i Ladok. Eventuell återkoppling sker via Mondo. För att kunna se ditt betyg på kursen måste samtliga examinerande och obligatoriska moment i kursen vara avklarade och godkända. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Omexamination, individuell skriftlig uppgift Inlämning senast kl i fliken Uppgifter på kursens gruppsida i Mondo. Om du är förstagångsregistrerad på kursen under terminen HT19 behöver du inte anmäla dig för att lämna in en omexamination. Är du inte förstagångsregistrerad på kursen ordinarie termin HT19 måste du däremot anmäla önskemål om omexamination till kursadministratör senast en vecka innan examinationen för vidare instruktioner. Omexamination, dramaverkstad Se anvisningar under närvaro. Omexamination, praktisk estetisk muntlig gruppuppgift: Studenten anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Datum meddelas därefter.

9 9 (11) Komplettering av betyget Fx Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, ska studenten omexamineras. Examinationen lämnas in via Mondo Betyg och betygskriterier Individuell skriftlig uppgift A. Utmärkt. B. Mycket bra. C. Bra. D. Tillfredsställande. E. Tillräckligt. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Dramaverkstad G. Godkänd U. Underkänd Praktisk estetisk muntlig gruppuppgift G. Godkänd. U. Underkänd. Kursens betygskriterier preciseras i examinationsuppgifterna. Betyg på hel kurs För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationsuppgifter, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro. Betyget på individuell skriftlig uppgift blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Som student omfattas du av en rad rättigheter och skyldigheter, vilka regleras i lagar och förordningar samt i lokala föreskrifter vid Stockholms universitet, Det viktigaste finns samlat under Alla anställda och studenter vid Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta gäller även under verksamhetsförlagd utbildning/praktik. Läs mer om universitetets arbete för jämlikhet och likabehandling på Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567).

10 10 (11) Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund för att kontrollera inlämnade texter. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Policy om barns närvaro i undervisningssituationer Varje undervisningssituation är avsedd och organiserad endast för till kursen antagna studenter. Undervisningens krav på studenters fulla uppmärksamhet och medverkan gör att medföljande barn är olämpligt. Det råder alltså ingen rättighet för studenter att ta med barn till en undervisningssituation. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Efter avslutad kurs får du en kursvärdering som vi uppskattar att du besvarar. Svaren från kursvärderingen sammanställs i en kursrapport som ligger till grund för fortsatt utveckling av kursen. Genom kursvärderingen har du möjlighet att påverka kursens utformning framöver i fråga om innehåll, examinationsformer, litteratur och övriga upplägg. Det finns ett studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen som arbetar med studiebevakning, studenträttigheter, studiemiljö och studiesociala frågor. Studentrådet utser också studeranderepresentanter till olika beslutande och beredande organ. Ta reda på mer om dina möjligheter till påverkan under Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser och individuell hjälp kring teman som studieteknik, akademiskt skrivande, inlärning och att tala inför grupp. Läs mer på

11 11 (11) Om du har dyslexi eller annan varaktig funktionsnedsättning och behöver individuellt anpassat stöd ska du kontakta Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning, via Meddela även kursansvarig i god tid inför kursstart att du har ett intyg om särskilt stöd. Kursansvarig tar då ställning till om det går att anpassa undervisningen utifrån de särskilda behoven. Mer information finns på Studentförsäkring Som student är du försäkrad via Kammarkollegiet i samband med personskada som inträffar på campusområdet eller på vägen till/från campus. Försäkringen gäller även under praktik, Om du råkar ut för en personskada, anmäl händelsen via universitetets inrapporteringssystem: Mitt universitet Genom att logga in på kan du: se schemat för de kurser du är registrerad på komma åt din kurssajt via universitetets lärplattform se dina betyg och registreringar samt skriva ut intyg aktivera universitetskontot och beställa ett universitetskort som behövs för användning av Stockholms universitetsbibliotek, kopiatortjänsten Printomat m.m. För att du ska kunna ta del av viktig information om dina studier behöver vi ha aktuella kontaktuppgifter till dig. Kontrollera att e-postadress och övriga uppgifter stämmer både under och