Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot matematik

Transkript

1 1 (13) Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot matematik 10,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom ULV Kurskod: UB35UU Vårterminen 2019 Kursansvariga Bibi Cederloo Magdalena Hulth Kursadministratör Johanna Pirttikoski Lärare Bibi Cederloo Karin Hultman Anna Ålund Julia Bertilsson Almqvist Examinator Karin Hultman Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B

2 2 (13) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du hittar viktig information om kursen. Kursplanen och litteraturlistan publiceras senast 2 månader innan kursstart, medan schema och kursbeskrivning publiceras senast 1 månad innan kursstart. Du söker fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema hittar du på kurshemsidan, eller genom att logga in via schema.su.se Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen består av fyra delkurser. För att få godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: För godkänt resultat på kursens del Grundläggande matematik i förskolan, 1 hp ska studenten kunna: - utifrån litteraturen och eget utforskande i verkstäder erhålla förståelse för hur barns lek och utforskande av tecken, symboler och andra uttryck har betydelse för matematiskt lärande. För godkänt resultat på kursens del Läraren och matematikundervisning i förskolans vardag, 1.5 hp ska studenten kunna: - visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, - visa kunskap om grundläggande matematikinlärning, - använda praktisk-estetiska uttryckssätt och lek i planeringen av matematikstimulerande aktiviteter. För godkänt resultat på kursens del Matematik, lärandeteorier och kunskapsteoretiska traditioner, 1 hp ska studenten kunna: - beskriva, jämföra och relatera till olika teorier om matematiskt lärande och anknyta till förskolans styrdokument.

3 3 (13) För godkänt resultat på kursens del Matematik - utforskande och undervisning, 7 hp ska studenten kunna: - visa kunskap om grunderna i de matematiska områdena: rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, - använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att följa lärprocesser i matematik, - reflektera över de egna relationerna till matematikämnet, samt kring teorier om lärande i matematik kopplat till genus. Kursens upplägg Kursen ger en introduktion till det matematiska fältet. Den tar upp barns relationer till matematikämnet och studenternas egna relationer till matematikämnet samt teorier om lärande i matematik kopplat till genus. Kursen tar i beaktande barns matematiserande och utforskande i vardagen. Matematik betraktas i kursen som ett språk och undersöks med hjälp av praktisk-estetiska och multimodala uttryckssätt, lek samt IKT. Användandet av pedagogisk dokumentation fördjupas som verktyg för att följa och utmana lärprocesser samt för reflektion över det egna pedagogiska handlandet. Genomgående behandlas kursinnehållet i förhållande till uppdraget som förskollärare och läroplanens mål: - lekens betydelse för barns användande av matematik, - barns meningsskapande i utforskandet av tecken och symboler, - varierande arbetssätt som stimulerar matematik, - lyssnande och samtal som didaktiska verktyg. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Innehåll Kursen pågår mellan 26 mars 16 maj 2018 De fyra delkurserna sker parallellt under kursens gång.. Delkurs 1: Grundläggande matematik, 1 hp Delkursen syftar till att studenten utifrån kursens litteratur samt eget utforskande i verkstäder ska få en förståelse för hur barns lek och utforskande av tecken, symboler och andra uttryck har betydelse för matematiskt lärande.

4 4 (13) Delkurs 2: Läraren och matematikundervisningen i lärarens vardag, 1,5 hp Delkursen syftar till att studenten ska få kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser samt visa kunskap om grundläggande matematikinlärning samt använda praktiskt-estetiska uttryckssätt samt lek i planeringen av matematikstimulerande aktiviteter Delkurs 3: Matematik, lärandeteorier och kunskapsteoretiska traditioner, 1 hp Delkursen syftar till att studenten ska kunna beskriva, jämföra och relatera olika teorier till matematiskt lärande och anknyta till förskolans styrdokument. Delkurs 4: Matematik-utforskande och undervisning, 7 hp Delkursen syftar till att studenten ska få kunskap om grunderna i de matematiska områdena: rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Att använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att följa lärprocesserna i matematik. Reflektera över de egna relationerna till matematikämnet, samt kring teorier om lärande i matematik kopplat till genus. Seminarier - kooperativt lärande Ett centralt inslag i kursen är arbete i grupper. Seminariegruppen har en kurslärare som studenterna träffar vid seminarierna. Innehållet i dessa beslutas tillsammans med kurslärare med utgångspunkt i kursplanen. Vid seminarierna ska det vara möjligt att tänka tillsammans kring de frågor som väcks under utbildningens gång och i relation till litteraturens och föreläsningarnas innehåll. En grundläggande tanke med seminarierna är att studenterna själva aktivt ska bidra till att diskussioner förs och fortlever i gruppen. Seminariegruppen är vidare indelad i studentarbetslag (SA) som har ett nära studiesamarbete och även gör kortare fältstudier. Närvaro Under kursen kommer du att delta i seminarier med din lärare vid FUFF, samt vid seminarier och verkstäder med lärare från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND, samt en workshop med lärare från HSD, de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Arbetet kommer att ske både individuellt och i grupp. Verkstäder vid MND och HSD samt examinerande seminarier vid FUFF är obligatoriska. Frånvaro tas igen efter överenskommelse med läraren.

5 5 (13) Examination Delkurs 1: Grundläggande matematik, 1 hp Kursen examineras genom: -Aktivt deltagande vid kursens samtliga specificerade verkstäder. Betygsskala G-U G. Godkänd. U. Underkänd. Delkurs 2: Lärande och matematikundervisning i förskolans vardag, 1,5 hp Kursen examineras genom: -Muntlig och skriftlig gruppuppgift som redovisas på seminarium 5 Denna examination består dels av en gruppredovisning och dels av en skrift där SA-laget som ni ska ladda upp senast dagen innan redovisningen. Vad kan matematik i förskolan innebära och innehålla? Hur kan man undersöka vardagen utifrån ett matematiskt uttryck och språk? Utgångspunkt Föreställ dig att du arbetar som förskollärare och att ditt främsta intresseområde är matematik. Dina kollegor har inte fått matematiken i sin utbildning. De har varit skeptiska och inte haft kunskap om matematik eller hur man kan arbeta kring detta med yngre barn. Du har dock fått igång dem och visat på all matematik som finns mitt ibland oss på vilken förskola som helst. Men nu ska du på en längre ledighet. Hur ska det då gå med matten? Du är ändå förskolans matematiska ryggrad! Skriftlig del Du bestämmer dig för att göra en slags instruktionshäfte eller lathund kring ett tema (som du tilldelas på sem.1). Du teamar sedan upp med ett gäng kollegor för att författa denna skrift. Den skrift ni ska producera ska både inspirera och lite mer handfast visa på hur man kan arbeta med matematik knutet till den plats eller aktivitet som du tilldelats. Ni behöver visa hur aktiviteterna (som t.ex. att vara i ateljén, att gå på utflykt osv) är fyllda med matematiska frågor, problem och möjligheter. Ni behöver kortfattat beskriva vad det är för matematiska områden som berörs men framförallt behöver ni visa på HUR läraren kan arbeta. Vad kan man säga till barnen? Vad kan man försöka göra dem uppmärksamma på? Kanske finns det sådant som man kan ta för vana att säga VARJE gång man går på utflykt. T.ex. prata om vad klockan är eller arbeta med att upprepa vissa begrepp genom att ta för vana att diskutera om man kommer att ta sig långt bort från förskolan eller hålla sig nära. Ni kan räkna med att era kollegor har en del hum om matte (för det har ni sett till genom ert fantastiska arbete) så instruktionerna och inspirationen i skriften kan vara ganska koncis och kärnfull. Ni har stor frihet att utforma denna skrift men ni måste vara konkreta (dvs ge bra exempel på vad man kan säga, vad man kan fråga, vad man kan göra etc. utan att bli alltför svepande). Ni måste också kortfattat visa vad för matematik barnen kan tänkas stifta bekantskap med genom

6 6 (13) detta. Och det räcker inte med att lite svepande säga att detta är rumsuppfattning etc. som en fråga handlar om utan ni behöver gå lite mer på djupet och motivera varför det kan vara viktigt att utveckla detta. Ni ska helt enkelt utveckla som en liten metod som ni ger ganska noggranna beskrivningar av. Ett slags recept som kollegorna kan falla tillbaka på. Detta handlar alltså mycket om vad den vuxne ska göra. Samtidigt måste ni ha i åtanke att det för barnen ska kunna tänkas vara intressant och meningsfullt. Ni måste fråga er om ni tror att chanserna är goda att barnen ska nappa på det ni föreslår. Muntlig del Skriften ska sedan redovisas och beskrivas för publiken i syfte att visa på hur vardagen på en förskola kan förstås som fylld av matematiska områden och utmaningar som kan ligga till grund för ett matematiskt utforskande och lärande. Den muntliga redovisningen ska vara väl förberedd och rymmas inom femton minuters redovisningstid. Ni kan välja att genomföra denna redovisning på många sätt men ni måste på något sätt levandegöra er skrift; sälja in den, entusiasmera er publik. Kanske väljer ni att ta med oss (publiken) på en gåtur? Eller så använder ni er av en film eller en noga genomtänkt Powerpoint som visar det ni vill berätta med hjälp av både skrift och bild. Kanske behöver ni tänka ut bra beskrivningar och exempel på sådant som ni upplevt på förskolor som visar på hur spännande och fascinerande det kan vara att arbeta med matematik med förskolebarn. Kort sagt: er skrift ska vara informativ och användbar med er presentation behöver fånga åhörarna och på något sätt smitta dem med er passion för matematik. Betygskriterier för MO02 Som betyg på den skriftliga och muntliga examinationen används en tvågradig skala: G=Godkänd respektive U= Underkänd. För betyget G ska var och en att var och en i gruppen delta i presentationen som i ord och på andra sätt såsom t.ex. bild, film, promenad, lek osv relaterar matematik till den aktivitet/plats ni blivit tilldelade. Ni behöver ge ett antal förslag på den matematik som kan finnas dold i er vardagliga aktivitet och ge handfasta tips om hur man kan arbeta med denna. Samt manus ska finnas i Forum på Mondo. Examination 3 Matematik, lärandeteorier och kunskapsteoretiska traditioner 2 hp Detta moment examineras genom deltagande på seminariet med Karin Hultman den 10/4 samt en kortare text. Kurslitteraturen presenterar en rad olika kunskapsteoretiska traditioner. Denna examination går ut på att ni under seminariet gruppvis tilldelas varsin tradition av följande fyra och reder ut frågeställningar i relation till de olika traditionerna. Vilken tradition er grupp får meddelas vid seminariet. Alla måste således läsa på kring alla perspektiv.

7 7 (13) Kunskapsteoretisk tradition: 1. (Behaviorism) samt framförallt konstruktivism á la Piaget 2. Socialkonstruktivism och sociokulturellt lärande 3. Socialkonstruktionism 4. Agentisk realism (posthumanism, relationell materialism, nymaterialism) Frågeställning: Vad har er kunskapsteoretiska inriktning för ontologiska och epistemologiska utgångspunkter? Vad blir matematik utifrån era teorier? Vad får detta för didaktiska implikationer? Vilka slags aktiviteter blir möjliga? Hur materialiseras era teorier i aktiviteter och material? Beskriv hur man utifrån era utgångspunkter kan arbeta med matematik med förskolebarn. Vad blir en lärare? Vad är viktigt att kunna för barnen? Varför ska man arbeta med matematik med så pass små barn? Vad finns det för styrkor men också svagheter med ert perspektiv? Vad får man fatt i? Vad missar man? Syftet med uppgiften är dels att kunna besvara frågor kring teorierna men också att kunna formulera relevanta frågeställningar i relation till de olika traditionerna. Denna utredning ska genomföras under seminarietid och ni får använda kurslitteraturen. Ni behöver alltså se till att ha med böckerna till seminariet. Efter seminarium ska var och en planera en aktivitet med barn som ska syfta till matematiskt lärande där ni utgår från en av de fyra teorierna (ni väljer själva teori och det behöver inte vara det ni fick er tilldelat under seminariet). Vilket ni skriver på en A4-sida (teckenstorlek 12, Times New Roman, enkelt radavstånd) som ni laddar upp på Mondo i Uppgifter senast en vecka efter seminarium. Betygskriterier för M003 Som betyg på examinationen används en tvågradig skala: G=Godkänd respektive U= Underkänd. -. För betyget G ska studenten delta vid seminariet samt skriftligen kunna reflektera och besvara de angivna frågorna på ett sätt som tydligt visar att man har tillgodogjort sig kursens litteratur med avseenden på kunskapsteoretiska och lärandeteoretiska traditioner kopplat till matematik och sedan vidare koppla detta till en kortare text om en matematisk aktivitet. Examination 4 Matematik utforskande och undervisning, 7 hp I denna uppgift fokuserar vi på matematik som språk, det vill säga som uttrycksform eller kommunikation, och betonar att matematik är något som ingår i den vardagliga verksamheten på förskolan.

8 8 (13) Praktisk information Examinationen ska utöver försättsblad och referenslista omfatta ord. Inlämning ska ske i Uppgifter på Mondo den 16/5. Tänk på att filen måste sparas i Word-doc, eller docx (ej pdf, odt eller rtf) för att examinator ska kunna öppna dem. Observera att stavningskontroll ska genomföras innan examinationen lämnas in. Alla examinationer kommer att köras i programmet Urkund för textjämförelse. Examinationen ska också lämnas in i pappersform om kursläraren önskar det. Försättsblad finns på Mondo. När du sparar ditt dokument för att lägga in det på Mondo, sparar du det med ditt fullständiga namn enligt följande: efternamn_fornamn_ub35uu Examinationen ska innehålla nedanstående delar och det är möjligt att strukturera om din text och skapa egna rubriker om du vill. I texten ska det genomgående finnas tydlig koppling till kursens litteratur med referenser. Referenserna ska vara väl bearbetade (enligt referensguide som finns på Mondo) och återge författarnas bärande tankar och idéer. I dina reflektioner kan du föra fram egna tankar och erfarenheter, men du måste då förklara, motivera och relatera dem till innehållet i kurslitteraturen och till kursens förväntade studieresultat. I denna examination behöver du referera till merparten av obligatoriska titlar. Uppgiften Identifiera ett intresse Inled med att göra ett besök under en dag på din VFU-förskola och gör olika observationer kring barns göranden med pedagogisk dokumentation, förslagsvis med trespalt som verktyg. Vad verkar barnen vilja göra? Spana på det som intresserar barnen. Gå sedan igenom dina pedagogiska dokumentationer och se om det finns ett intresse/aktivitet där några/flera barns göranden väcker ditt intresse och nyfikenhet. Inled din text med en kort beskrivning, gärna som en pedagogisk berättelse. Övergripande problemställning Hur kan du, med dina nyvunna kunskaper om matematik, se att denna aktivitet/intresse skulle kunna ligga till grund för ett matematiskt lärande/utforskande? Vilken matematik ser du? Formulera en gemensam övergripande problemställning för ett tänkt projekt. Relatera även till förskolans styrdokument och visa på kopplingarna. Iscensätta för matematiska aktiviteter Hur skulle du kunna gå vidare med denna aktivitet? Fundera och dra upp planer för ett tänkt projekt där matematiken fokuseras. Beskriv med hjälp av litteraturen och övrigt kursinnehåll, vilka matematiska begrepp som skulle kunna beröras. I de flesta aktiviteter kan man hitta beröringspunkter till många olika matematiska begrepp. Med fördel kan du fördjupa dig lite i hur något/några av dessa kan bli utforskningsbara i ditt tänkta projekt. Diskutera vilka typer av aktiviteter du skulle kunna erbjuda barnen som skulle ge dem en möjlighet att möta och utveckla en förståelse för dessa matematiska begrepp och områden. Reflektera även kring hur

9 9 (13) dessa kan fördjupas och utvecklas med hjälp av olika estetiska uttryck, och hur begreppet bodymind kan relateras till ditt projekt. Förslag på sådant som du ska fundera på: Vad för aktiviteter skulle kunna tänkas passa och tänkas locka barn? Hur ska du jobba med individen och hur jobba med gruppen? På vilka sätt ska de få vara aktiva och vad kan de få pröva? Vilka material skulle kunna tänkas passa? Hur skulle du ordna i miljön? Finns det sådant som du skulle kunna säga eller fråga barnen som du tror kan vara värdefullt för lärandet och för intresset hos barnen? Försök formulera frågor eller påståenden som du tror kan bli produktiva och spännande för barnen. Fundera på under vilka förutsättningar som dina frågor kan ha störst möjlighet att bli hörda/uppmärksammade/begripliga/meningsfulla. Välj en av dina planerade aktiviteter och återgå till din VFU-förskola där du iscensätter aktiviteten tillsammans med några barn. Dokumentera och reflektera kring hur det funkade i mötet med barnen. Beskriv detta. Vad hände, hur gick det? Vad funkade och vad funkade inte? Hur kan du analysera detta? Genus och subjektskapande i relation till matematik En utgångspunkt för kursen är att det som barnen möter i förskolan är med och formar såväl deras förståelse för vad matematik är; som deras förståelse av sig själva. Vad kan tänkas, utifrån detta, viktigt att fundera kring i relation till det du vill göra tillsammans med barnen? Hur vill du arbeta för att barnen ska få en god relation till matematik (och sig själva som matematiker)? Här kan du fundera i termer av genus och subjektskapande i relation till matematik, och vidare i relationer till samhället i stort. Reflektion kring pedagogrollen Reflektera kort kring din egen relation till matematikämnet utifrån det du varit med om i kursen och tidigare erfarenheter med kopplingar till din kommande profession.

10 10 (13) Betygskriterier för M004 VT-19 För betyget E A ska studenten ha lämnat in en språkligt godtagbar text och med godtagbar referenshantering. Samt att examinationen har referenser till merparten av kursens litteratur. Studenten visar förmåga att: E Tillräckligt D Tillfredsställande C Bra B Mycket bra - utifrån planering av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (matematik) i barngrupp, diskutera projektets syfte och innehåll ur ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för aktiviteten som grund för matematiskt lärande, och motivera en tänkt utveckling av projektet med utgångspunkt i förskolans styrdokument, -utifrån kurslitteraturen på ett övergripande sätt diskutera och redogöra för de matematiska begrepp och teman som berörs i texten. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp och egna erfarenheter på ett grundläggande sätt identifiera och redogöra för barnens utforskande och lärprocesser. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp och egna erfarenheter på ett grundläggande sätt identifiera och redogöra för hur frågor kring genus och subjektskapande kan relateras till matematik och till de aktiviteter som du planerar för barnen. - utifrån planering av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (matematik) i barngrupp, diskutera projektets syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för aktiviteten som grund för matematiskt lärande, och reflektera kring en tänkt utveckling av projektet med utgångspunkt i förskolans styrdokument, - utifrån kursens litteratur på ett tillfredställande sätt diskutera och redogöra för de matematiska begrepp och teman som berörs i texten. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp egna erfarenheter på ett tillfredsställande sätt identifiera och redogöra för barnens utforskande och lärprocesser. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp och egna erfarenheter på ett tillfredställande sätt identifiera och redogöra för hur frågor kring genus och subjektskapande kan relateras till matematik och till de aktiviteter som du planerar för barnen. - utifrån planering av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (matematik) i barngrupp, utförligt diskutera projektets syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - utförligt redogöra för aktiviteten som grund för matematiskt lärande, och reflektera kring en tänkt utveckling av projektet med utgångspunkt i förskolans styrdokument, - utifrån kursens litteratur på ett reflekterande sätt diskutera och redogöra för de matematiska begrepp och teman som berörs i texten. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp och egna erfarenheter på ett reflekterande sätt identifiera och redogöra för barnens utforskande och lärprocesser. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp och egna erfarenheter på ett reflekterande sätt identifiera och redogöra för hur frågor kring genus och subjektskapande kan relateras till matematik och till de aktiviteter som du planerar för barnen. - utifrån planering av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (matematik) i barngrupp, problematisera projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv, - utförligt och huvudsakligen självständigt redogöra för aktiviteten som grund för matematiskt lärande, och reflektera kring en tänkt utveckling av projektet med utgångspunkt i förskolans styrdokument, - utifrån kursens litteratur på ett utförligt och huvudsakligen självständigt sätt diskutera och redogöra för de matematiska begrepp och teman som berörs i texten. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp egna erfarenheter på ett reflekterande sätt identifiera och analysera barnens utforskande och lärprocesser, där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen.

11 11 (13) - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp och egna erfarenheter på ett huvudsakligen självständigt sätt identifiera och redogöra för hur frågor kring genus och subjektskapande kan relateras till matematik och till de aktiviteter som du planerar för barnen. A Utmärkt - utifrån planering av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (matematik) i barngrupp, självständigt problematisera projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv, - utförligt och självständigt redogöra för aktiviteten som grund för matematiskt lärande, och kritiskt reflektera kring en tänkt utveckling av projektet med utgångspunkt i förskolans styrdokument, - utifrån kursens litteratur på ett utförligt och självständigt sätt diskutera och redogöra för de matematiska begrepp och teman som berörs i texten. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp egna erfarenheter på ett reflekterande sätt identifiera och självständigt analysera barnens utforskande och lärprocesser, där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen. - utifrån kurslitteraturens centrala begrepp och egna erfarenheter på ett självständigt sätt identifiera och redogöra för hur frågor kring genus och subjektskapande kan relateras till matematik och till de aktiviteter som du planerar för barnen. Fx Otillräckligt F Helt otillräckligt Studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kraven för godkänt betyg och som kan åtgärdas inom en vecka. Examinationen är otillräckligt genomförd och behöver skrivas om. Texten är bristande på några/flera av följande punkter: Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras via mitt.su.se. Återkoppling fås via Mondo. För att kunna se ditt betyg på kursen måste samtliga examinerande och obligatoriska moment i kursen vara avklarade och godkända. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Omexamination, individuell skriftlig uppgift Anmäl dig till omexaminationen genom att maila kursadministratören senast 15/8! Inlämningsmappen för omexaminationer öppnar Senast kl. 23:59 ska du lämna in examinationen i inlämningsmappen under omexamination på kursens Mondosida. Examinationen rättas senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdeadline. Komplettering av betyget Fx Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, ska studenten omexamineras.

12 12 (13) Betyg på hel kurs För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer samt fullgjorda obligatoriska uppgifter och fullgjord obligatorisk närvaro. Regler och rättigheter Som student omfattas du av en rad rättigheter och skyldigheter, vilka regleras i lagar och förordningar samt i lokala föreskrifter vid Stockholms universitet, Det viktigaste finns samlat under Alla anställda och studenter vid Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta gäller även under verksamhetsförlagd utbildning/praktik. Läs mer om universitetets arbete för jämlikhet och likabehandling på Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund för att kontrollera inlämnade texter. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Studentinflytande och utvärdering Efter avslutad kurs får du en kursvärdering som vi uppskattar att du besvarar. Svaren från kursvärderingen sammanställs i en kursrapport som ligger till grund för fortsatt utveckling av kursen. Genom kursvärderingen har du möjlighet att påverka kursens utformning framöver i fråga om innehåll, examinationsformer, litteratur och övriga upplägg.

13 13 (13) Det finns ett studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen som arbetar med studiebevakning, studenträttigheter, studiemiljö och studiesociala frågor. Studentrådet utser också studeranderepresentanter till olika beslutande och beredande organ. Ta reda på mer om dina möjligheter till påverkan under Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser och individuell hjälp kring teman som studieteknik, akademiskt skrivande, inlärning och att tala inför grupp. Läs mer på Om du har dyslexi eller annan varaktig funktionsnedsättning och behöver individuellt anpassat stöd ska du kontakta Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning, via studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig i god tid inför kursstart att du har ett intyg om särskilt stöd. Kursansvarig tar då ställning till om det går att anpassa undervisningen utifrån de särskilda behoven. Mer information finns på Studentförsäkring Som student är du försäkrad via Kammarkollegiet i samband med personskada som inträffar på campusområdet eller på vägen till/från campus. Försäkringen gäller även under praktik, Om du råkar ut för en personskada, anmäl händelsen via universitetets inrapporteringssystem: Mitt universitet Genom att logga in på mitt.su.se kan du: se schemat för de kurser du är registrerad på komma åt din kurssajt via universitetets lärplattform se dina betyg och registreringar samt skriva ut intyg aktivera universitetskontot och beställa ett universitetskort som behövs för användning av Stockholms universitetsbibliotek, kopiatortjänsten Printomat m.m. För att du ska kunna ta del av viktig information om dina studier behöver vi ha aktuella kontaktuppgifter till dig. Kontrollera att e-postadress och övriga uppgifter stämmer både under kontohantering.su.se och