Kursbeskrivning. Lek i förskolan, möten och meningsskapande

Transkript

1 1 (11) Kursbeskrivning Lek i förskolan, möten och meningsskapande 8,5 hp, avancerad nivå, helfart inom PROGRAM Kurskod: UB10FS Höstterminen /9 11/11 Kursansvarig Examinator Annelie Fredricson annelie.fredricson@buv.su.se Kursadministratör Maria Lund maria.lund@buv.su.se Lärare Grupp 1 Annelie Fredricson Grupp 2 Lisa Sjömilla Dramalärare Ylva Andersson annelie.fredricson@buv.su.se lisa.sjomilla@buv.su.se ylva.andersson@hsd.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (11) Varmt välkommen till kursen Lek i förskolan! I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du finner viktig information om kursen. Kursplanen och litteraturlistan publiceras senast 2 månader innan kursstart, medan schema och kursbeskrivning publiceras senast 1 månad innan kursstart. Du söker fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Kursens innehåll och förväntade studieresultat För att få godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: identifiera och visa förståelse for filosofiska och teoretiska synsätt på lek och dess didaktiska konsekvenser, analysera egna observationer av förskolebarns lek som underlag för att identifiera barns lekkulturer, barns interaktion i lek, kroppsliga och materiella aspekter av lek, samt analysera egna observationer av förskolebarns lek som underlag for att problematisera och diskutera lekens möjligheter i pedagogiska miljöer i förskolan utifrån t.ex. relationer, normer, organisation och material, använda drama som uttryckssätt genom att delta i dramaverkstäder och reflektera över drama som uttrycksform i förskolan. Kursens upplägg Kursen syftar till att ge kunskaper om lek som fenomen och lekens flertydighet. I kursen studeras lek utifrån filosofiska, teoretiska och didaktiska synsätt. Fokus i kursen är barns lekkulturer, interaktion i lek, kroppsliga och materiella aspekter av lek samt mångfaldsperspektiv på lek. I kursen ingår analys av egna observationer av barns lek i förskola, dramaverkstäder som en uttrycksform för lek i förskolan.

3 3 (11) Undervisningen består av seminarier, föreläsningar, dramaverkstäder, grupparbeten och fältarbete. Litteraturen bearbetas i läsgrupper och gemensamt, där innehåll och begrep från de olika texterna diskuteras. Kurslitteratur Obligatorisk Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Berg, L-E. & Nelson, A. (2006). Identitet och genus i lek med dockor och figurer i förskolan. Nordic Studies in Education, 26(2), ss (15 s.) * Bergen, D. (2014). Foundations of Play Theory. I Brooker, L. (red.) I Sage handbook of play and learning in early childhood, Thousand Oaks, California: Sage Publications, ss (12 s.) * Björk-Willén, P. (2012). Being Doggy: Disputes Embedded in Preschoolers' Family Role- Play. Sociological Studies of Children and Youth, 15, ss (22 s.) * Corsaro, W. A. (2003). "We're friends, right? : inside kids' culture. Washington, D.C.: Joseph Henry Press. (264 s.) * McArdle, F. & Grieshaber, S. (2010). Fair play: Playing fair. I McArdle, F. & Grieshaber, S. (red.) The Trouble with Play. Milton Keynes: Open University Press. (14 s.) * Hangaard Rasmussen, T. (red). (2016). Lek på rätt väg? På spaning efter leken. Lund: Studentlitteratur. (247 s.) Huizinga, J. (1945/2004). Den lekande människan. Stockholm: Natur och kultur, ss (14 s.)* Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2. uppl. Stockholm: Liber. (120 s.) Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande: mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Diss. Umeå: Umeå universitet, ss (11 s.)* Änggård, E. (2009). Skogen som lekplats: naturens material och miljöer som resurser i lek. Nordic studies in education, 29, ss (13 s.)* Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber. (198 s.)

4 4 (11) Referenslitteratur Bergen, D., David, D. & Abbitt, J. (2016). Technology play and brain development: infancy to adolescence and future implications. New York, NY: Routledge. Brooker, L. (red.) (2014). Sage Handbook of Play and Learning in Early Childhood. Thousand Oaks, California: Sage Publications. * Carlisle, R. P. (red.) (2009). Encyclopedia of Play in Today's Society. Thousand Oaks, California: Sage Publications. * Corsaro, W. A. (1979). 'We're friends, right? : Children's use of access rituals in a nursery school. Language in Society, 8(3), ss (21s.)* Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2016). Stockholm: Skolverket.* McArdle, F & Grieshaber, S. (2010). The Trouble with Play. Open University. * Nelson, A. & Svensson, K. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber. Pacini-Ketchabaw, V. (2014). Postcolonial and Anti-rascist Approacches to understanding Play. In Brooker, L. (red.) I Sage Handbook of Play and Learning in Early Childhood. Thousand Oaks, California: Sage Publications. s * * Finns som elektronisk resurs. Innehåll Kursen pågår mellan 3 september 11 november Seminarier Inför varje seminarium förbereder du dig genom att läsa den anvisade litteraturen och föra anteckningar med papper och penna som tas med till varje seminarium (i pappersform, ej i mobil. Anteckningarna skall användas som underlag för gruppdiskussioner och till uppgifter under kursens gång. Förslag på frågor till litteraturen finner du här nedan. - Vad är den bärande tanken (poängen) i denna text? - Vilka filosofiska/teoretiska synsätt på lek går att hitta i texten? - Finns det bärande begrepp och hur förstår jag dessa begrepp? - Framkommer det i texten vilken metod författaren/författarna har använt sig av i sin/sina studier? - Vad har texten för betydelse för mig som blivande förskollärare? - Didaktiska konsekvenser?

5 5 (11) Fältarbete - observationer av barns lek i förskolan Du förväntas genomföra minst tre observationer av barns lek i förskolan. Utgå från följande frågor som vägledning: När, var, hur, med vem och med vad leker barnen? Observationerna som du antecknar med papper och penna skall användas som underlag för att analysera lek under seminarierna 3 och 4 samt i den individuella examinationsuppgiften. Föreläsningar Två föreläsningar ingår i kursen. Vilka som föreläser, tid och plats anges i planeringen här nedan och i TimeEdit. Drama En dramaverkstad ingår i kursen. Lärare är Ylva Andersson. Dessa tillfällen är utspridda över kursperioden och kursgrupperna indelas i mindre grupper som anges i TimeEdit. Aktivitet Inläst kurslitteratur Innehåll Introduktion 4/9 Se schema i TimeEdit för respektive kursgrupper Seminarium 1 Bergen (2014) Hangaard Rasmussen (2016) Kap. 1, 3 Huizinga (2004) Øksnes (2011) kap.1, 2 och 3 Dramaverkstäder vid olika datum, se gruppindelning i TimeEdit Föreläsning 1 18/9 kl G-salen Vilka är författarna? Kursen introduceras. Genomgång av kursbeskrivningen med innehåll, arbetsformer och examinationer i kursen. Indelning i läsgrupper och tvärgrupper för textavsnitt. Läsanvisningar delas ut. Att leda lekar, en pågående utveckling som pedagog Att göra observationer av barns lek Den lekande människan Vem är författaren? Utvärdering efter varje seminarium Inläsning av litteratur Vad är lek? Del 1 Lek med läsgrupp 1 Läsgrupper presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupper Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen. Egen reflektion och sammanfattning av dagens seminarium lägg i Inlämningsmapp i Mondo. Lärare Ylva Andersson Ida Bertell, lektor Vad är lek? Vem vet något om lek

6 6 (11) Seminarium 2 Hangaard-Rasmussen (2016) kap. 4, 7, 9 Föreläsning 2 25/9 kl G-salen Øksnes (2011) kap. 6 9 Vilka är författarna? Vad är lek? Del 2 Läsgrupperna presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupperna Lekar med läsgrupp 2 Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen Egen sammanfattning och reflektion kring dagens seminarium som läggs i Inlämningsmapp i Mondo Krister Svensson, universitetsadjunkt, författare Att leka med den materiella fiktionen Leksaker som medierande resurser Seminarium 3 Hangaard Rasmussen (2016) kap. 5, 6, 8 Björk-Willén (2012) Grieshaber & McArdle (2010) Kap. 6 Fair play: playing fair Vilka är författarna? Barns interaktion i lek Läsgrupperna presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupperna. Analysarbete av egna lekobservationer Läsgrupp 3 leker med oss Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen och kopplar dem till egna erfarenheter från VFU Egen sammanfattning och reflektion kring dagens seminarium som läggs i Inlämningsmapp i Mondo. Inläsning av litteratur Seminarium 4 Löfdahl (2014) Olausson (2012) Hangaard Rasmussen (2016) Kap. 2 Corsaro (2003) Corsaro (1997) lekstrategier Barns lekkulturer Läsgrupperna presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupperna. Analysarbete av egna lekobservationer Läsgrupp 4 leker med oss Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen och kopplar dem till egna erfarenheter från VFU Egen sammanfattning och reflektion kring dagens seminarium läggs i Inlämningsmapp i Mondo. Vilka är författarna? Seminarium 5 Berg & Nelson (2006) Hangaard Rasmusen (2016) kap. 10, 11, 12 Änggård (2009) Vilka är författarna? Materialitet och kroppsliga aspekter i lek Läsgrupperna presenterar och diskuterar literaturen i tvärgrupper Läsgrupp 5 leker med oss Gemensam diskussion om litteraturen och hur vi förstår begreppen Egen sammanfattning och reflektion kring dagens seminarium läggs i Inlämningsmapp i Mondo.

7 7 (11) Seminarium 6 6/11 Inlämning av examination 11/11 Muntlig presentation av gruppuppgift Egen reflektion och sammanfattning av dagens semiarium läggs i Inlämningmapp i Mondo. Individuell skriftlig uppgift lämnas in 11/11 kl Närvaro Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande gäller för alla seminarier. Vid eventuell frånvaro från seminarium kontaktas kursläraren. Eventuell frånvaro vid den obligatoriska dramaverkstan skall kompenseras genom deltagande i dramaverkstäder i andra kursgrupper under aktuell termin eller under följande termin. Examination Kursen examineras genom: - Individuell skriftlig uppgift, sjugradig betygsskala A-F - Dramaverkstäder, tvågradig betygsskala G/U - Muntlig presentation av gruppuppgift, samt en individuell skriftlig reflektion, tvågradig betygsskala G/U Individuell skriftlig uppgift Betygsskala: A-F. Instruktioner för den individuella examinationen lämnas vid kursstart. Inlämning sker senast kl i fliken Uppgifter på kursens gruppsida i Mondo. När du lägger upp filer i Mondo måste filerna sparas i Word-doc, eller docx (ej pdf, odt eller rtf) för att kurslärare/examinator ska kunna öppna dem. Referenssystemet enligt Harvard-guiden ska användas, se manual i filsamlingen på Mondo. Dramaverkstäder Betygsskala: G/U. Uppgiften examineras genom aktivt deltagande i dramaverkstäder enligt angivet schema i kursbeskrivningen och i TimeEdit. Muntlig gruppuppgift samt en individuell skriftlig reflektion Betygsskala: G/U. Instruktioner för den muntliga gruppuppgiften lämnas vid kursstart och presenteras under seminarium 6. De egna skriftliga reflektionerna efter varje seminarium är inlagda i Inlämningsmappen i Mondo Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras på mitt.su.se Återkoppling sker via Mondo vid Fx eller F.

8 8 (11) Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Omexamination, individuell skriftlig examinationen Fredag 14 december kl Examinationsuppgiften läggs in under fliken Uppgifter i kursens gruppsida i Mondo. Anmäl dig till omexamination genom att mejla kursadministratören senast 7 december. Omexamination, dramaverkstad Student som varit frånvarande från dramaverkstad och inte tagit igen under kursens gång ska meddela kursadministratör och kursansvarig. Omexamination, muntlig gruppuppgift: Studenten anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Tid och plats meddelas därefter. Komplettering av betyget Fx Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, ska studenten omexamineras. Betyg och betygskriterier Individuell skriftlig uppgift A. Utmärkt. B. Mycket bra. C. Bra. D. Tillfredsställande. E. Tillräckligt. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Dramaverkstad G. Godkänd U. Underkänd Muntlig gruppuppgift, samt individuell skriftlig reflektion G. Godkänd. U. Underkänd. Kursens betygskriterier preciseras i examinationsuppgifterna.

9 9 (11) Betyg på hel kurs För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationsuppgifter, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro. Betyget på individuell skriftlig uppgift blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finns en sammanställning av beslut som omfattar studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter vid Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik, 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund för att kontrollera inlämnade texter. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

10 10 (11) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursens mål, kurslitteratur, upplägg och examination finns möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering som vi uppskattar att du besvarar. Svaren från kursvärderingen sammanställs i en kursrapport som ligger till grund för fortsatt utveckling av kursen. Det finns ett studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen som arbetar med studiebevakning, studenträttigheter, studiemiljö och studiesociala frågor. Studentrådet utser också studeranderepresentanter till olika beslutande och beredande organ. Läs mer på Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder hjälp kring studievanor, att tala inför grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information finns på Studentförsäkring Du är försäkrad under den tid du är på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något ( Om du råkar ut för en personskada, anmäl det via Mitt universitet Genom att logga in på mitt.su.se kan du: se schemat för de kurser du är registrerad på komma åt din kurssajt via universitetets lärplattform Mondo se dina betyg och registreringar samt skriva ut intyg

11 11 (11) aktivera universitetskontot och beställa ett universitetskort som behövs för användning av Stockholms universitetsbibliotek, kopiatortjänsten Printomat m.m. För att du ska kunna ta del av viktig information om dina studier behöver vi ha aktuella kontaktuppgifter till dig. Ändra din e-postadress under och