Kommunstyrelsen. Kallelse Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Tid: 10:00 Plats: Skeppet, kommunhuset

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Tid: 10:00 Plats: Skeppet, kommunhuset Beslutande Bo Pettersson (S), ordförande Agneta Pettersson Bell (ST), förste vice ordförande Maria Renfors (M), andre vice ordförande Melisa Nilsson (S) Jan Rudén (S) Johan Jönsson (M) Wouter Fortgens (M) Otto Ericsson (Oberoende) Håkan Larsson (Oberoende) Lisbeth Svensson (L) Göder Bergermo (L) Lena Hedlund (KD) Linda-Maria Hermansson (C) Emma Ramhult (V) Jimmy Lövgren (MP) Ersättare Katja Nikula (S) Himan Mojtahedi (S) Helena Nävergårdh (M) Daniel Söderström (M) Alexandra Odelsheim (SD) Christian León Lundberg (ST) Mattias Vernberg (C) Martin Hollertz (L) Nedzad Deumic (KD) Annika Åberg Darell (V) 1

2 Kallelse Kommunstyrelsen Övriga närvarande Kicki Nordberg, kommundirektör Marcus Starcke, sektorchef stödfunktioner Daniel Jerling, sektorchef samhällsbyggnad Pia Alhäll, sektorchef utbildning Rickard Persson, sektorchef socialtjänst Erica Bjärsved, ekonomichef Christer Larsson, personalchef Hanna Landén Freij, kommunikationschef Richard Brown, sekreterare Kommunkansliet fredagen den 13 september Bo Pettersson (S) Ordförande Richard Brown Sekreterare 2

3 Föredragningslista Kallelse Kommunstyrelsen Ärende 1 Val av justerare Justering tisdagen den 1 oktober kl Fastställande av föredragningslistan 3 Uppföljning och prognos augusti 2019 Föredragning Erica Bjärsved Handlingarna skickas vid ett senare tillfälle KS 2019/423 4 Utökning av investeringsbudgeten för Stenungsund Arena Föredragning Erica Bjärsved KS 2019/610 5 Utställningsutlåtande och detaljplan för Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av Kyrkeby 4:1) m.fl Föredragning Daniel Jerling KS 2018/603 6 Taxa för tillfällig pendelparkering vid CW-Borgs väg Föredragning Daniel Jerling KS 2019/663 7 Nationell och Regional Transportinfrastrukturplan Föredragning Daniel Jerling KS 2019/660 8 Köp av fastigheten Stenung 2:157 KS 2019/539 9 Uppföljning av kommunstyrelsens beslut om hantering av elever på grund av nya gymnasielagen Föredragning Pia Alhäll KS 2019/184 3

4 Kallelse Kommunstyrelsen Information Samordningsförbundet Älv och Kust Ann-Katrin Österman och Per Liljebäck 11 Föreningsbidrag till föreningar med huvudsäte utanför kommunen 2019 KS 2019/ Svar på uppdrag om IOP-avtal med Stenungsunds IF Föredragning Cecilia Vilén KS 2018/ Riktlinjer för samspelet mellan politiker och tjänstemän KS 2019/ Nytt reglemente för kommunstyrelsen Föredragning Marcus Starcke KS 2019/ Nytt reglemente för tekniska myndighetsnämnden KS 2019/ Nytt reglemente för sociala myndighetsnämnden KS 2019/ Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Föredragning Marcus Starcke KS 2019/ Sammanträdestider för kommunfullmäktige 2020 KS 2019/ Sammanträdestider för kommunstyrelsen och dess utskott 2020 KS 2019/ Uppdatering av dokumentet "undertecknande av värdehandlingar" med bifogad tjänsteförteckning KS 2016/ Bevarande- och gallringsplan för handlingar förekommande i ärenden rörande registerutdrag enligt artikel 15, GDPR KS 2019/631 4

5 Kallelse Kommunstyrelsen Gallring av Synpunktshanteringen i det avställda ärendehanteringssystemet LIS Föredragning Marcus Starcke KS 2019/ Redovisning av hur partistödet användes 2018 samt utbetalning av partistöd för 2020 KS 2019/ Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund Föredragning Marcus Starcke KS 2019/ Redovisning av oavslutade motioner Föredragning Marcus Starcke KS 2019/ Nominering av styrelseledamot till Stiftelsen Profil Stenungsund KS 2019/ Anmälan - Motion om förbud mot passiv insamling av pengar - Alexandra Odelsheim (SD) KS 2019/ Anmälan - Motion om införande av språkkrav i svenska för anställning inom vård och omsorg - Alexandra Odelsheim (SD) KS 2019/ Anmälan - Motion om kameraövervakning - Johan Jönsson (M) KS 2019/ Begäran om entledigande som ledamot i allmänna utskottet - Peter Modig (ST) KS 2018/ Val av ledamot i allmänna utskottet KS 2018/411 5

6 Kallelse Kommunstyrelsen Redovisning av delegationsbeslut KS 2018/ Inkomna skrivelser och protokoll till kommunstyrelsen KS 2018/ Information från kommundirektör - Medborgarlöfte Kommunranking KS 2019/15 35 Indraget serveringstillstånd Föredragning Marcus Starcke och Cecilia Vilén. Ärendet dukas. Tjänstgörande ledamöter har möjlighet att ta del av handlingarna i fysisk form i kommunhuset från och med tisdagen den 17 september. Ärendet avser myndighetsutövning och omfattas till viss del av sekretess. Enligt kommunallagen ska sammanträden hållas inom stängda dörrar när myndighetsutövning behandlas eller när sekretess föreligger. Under denna punkt får därför inte press, allmänhet eller andra tjänstepersoner än de som är nödvändiga för ärendets hantering närvara. 6

7 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Therese Allansson Till kommunfullmäktige Uppföljning och prognos augusti 2019 Förslag till beslut Förvaltningen lämnar ärendet utan förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Utfallet för perioden uppgår till 40,9 mnkr, vilket kan jämföras med 68,2 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för helåret är 57,1 mnkr, vilket är 27,3 mnkr bättre än budgeterade 29,8 mnkr och 1,5 mnkr bättre än aprilprognosen. Den enskilt största posten som förklarar överskottet avser försäljning av exploateringsfastigheter, 23 mnkr. Samtliga sektorer prognostiserar ett underskott och den sammantagna prognosen för sektorerna är ett underskott om 36,2 mnkr. Prognosen är en försämring med 2,7 mnkr jämför med den som presenterades i april. Detta trots att sektorerna i augusti månad blivit tilldelade 6,1 mnkr från välfärdsmiljarderna. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 99,6 mnkr för perioden. Prognosen är 229,1 mnkr, vilket är 77,1 mnkr lägre än årets investeringsram. Avvikelsen beror på projekt som blivit förskjutna i tid. Av de av kommunfullmäktige fastställda målen bedöms 93 % bli uppfyllda eller delvis uppfyllda vid årets slut. Med hänvisning till detta görs också prognosen att Stenungsunds kommun under 2019 kommer att bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsbokslut Stenungsunds kommun aug 2019 Bilaga 1. Verksamhetsplan måluppföljning Bilaga 2. Åtgärder för budget i balans (utsänds senare) 7

8 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef 8

9 t Delårsbokslut 2019 Stenungsunds kommun 9

10 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos...1 Resultaträkning...3 Balanskravsresultat...4 Balansräkning...5 Finansuppföljning...6 Driftbudgetavräkning...7 Kommentarer till augustiresultatet och prognos Augustiresultat samt prognos för bolagen...13 Investeringsuppföljning...14 Personal...17 Måluppfyllelse...20 God ekonomisk hushållning...20 Resultat finansiella mål...20 Resultatprognos av inriktningsmål per augusti

11 Uppföljning augusti 2019 Budget 29,8 mnkr, prognos 57,1 mnkr Periodens resultat och helårsprognos Utfallet för perioden uppgår till 40,9 mnkr, vilket kan jämföras med 68,2 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för helåret är 57,1 mnkr, vilket är 27,3 mnkr bättre än budgeterade 29,8 mnkr och 1,5 mnkr bättre än aprilprognosen. Den enskilt största posten som förklarar överskottet avser försäljning av exploateringsfastigheter, 23 mnkr. Exkluderas försäljning av exploateringsfastigheter är prognosen 34,1 mnkr. Exkluderas även årets förändring av ansvarsförbindelsen är prognosen 21,6 mnkr. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag är 8,8 mnkr bättre än budget. Finansnettot prognostiseras bli 1,8 mnkr sämre än budget och härrör till den finansiella delen av pensionsskulden. Ett överskott för pensioner och arbetsgivaravgifter beräknas till 11,8 mnkr och beror på avsättningen till pensioner och årets pensionsutbetalningar. Samtliga sektorer prognostiserar ett underskott och den sammantagna prognosen för sektorerna är ett underskott om 36,2 mnkr. Prognosen är en försämring med 2,7 mnkr jämför med den som presenterades i april. Detta trots att sektorerna i augusti månad blivit tilldelade 6,1 mnkr från välfärdsmiljarderna. Sektor utbildning prognostiserar ett underskott om 10,0 mnkr, vilket främst återfinns inom grundskolan, sektorsövergripande och kompetens och utveckling. Sektor socialtjänst prognostiserar ett underskott om 18,0 mnkr. Störst avvikelse finns inom vård och omsorg som haft ökade personalkostnader till följd av högre sysselsättningsgrad samt höga kostnader för inhyrd personal. Vidare har verksamheten haft lägre statsbidrag än budgeterat. Sektorn prognostiserar även ett underskott inom IFO, där den största avvikelsen förklaras med högre placeringskostnader för barn, unga och vuxna. Sektor samhällsbyggnad prognostiserat ett underskott på 1,4 mnkr och den största avvikelsen kopplas till vinterväghållningen. Sektor stödfunktioner prognostiserar ett underskott om 6,2 mnkr. Detta består i ett underskott om 11,5 mnkr för Soltak. Underskottet dämpas av försäljning av Tvetenskolan. Försäljning av exploateringsfastigheter inom områdena Munkeröds industriområde, Stora Höga industriområde, Solgårdsterassen och på Gullvivevägen prognostiseras uppgå till 23,0 mnkr. Antalet månadsavlönade anställda den 31 juli var 2 373, en ökning med 55 anställningar jämfört med motsvarande period föregående år. Under samma period har sjukfrånvaron har gått ner från 6,9 % till 6,7 %. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 99,6 mnkr för perioden. Prognosen är 229,1 mnkr, vilket är 77,1 mnkr lägre än årets investeringsram. Avvikelsen beror på projekt som blivit förskjutna i tid. Stenungsundshem och Stenungsunds Energi redovisar positiva resultat för perioden, 25,2 mnkr respektive 3,4 mnkr. Prognosen för helåret för Stenungsundshem uppgår till 32,8 mnkr och för Stenungsunds Energi till 3,7 mnkr. Av de av kommunfullmäktige fastställda målen bedöms 93 % bli uppfyllda eller delvis uppfyllda vid årets slut. Med hänvisning till detta görs också prognosen att Stenungsunds kommun under 2019 kommer att bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning. 1 11

12 Resultaträkning Bokslut Utfall Utfall Prognos Budget (mnkr) Verksamhetens intäkter 449,0 298,8 305,0 453,4 Verksamhetens kostnader , , , ,7 Avskrivningar -82,7-51,3-52,7-84,8-82,7 Verksamhetens nettokostnader ,2-935,6-992, , ,7 Skatteintäkter 1 374,4 919,8 953, , ,9 Generella statsbidrag och utjämning 139,8 92,0 97,3 151,1 137,2 Verksamhetens resultat 79,0 76,2 57,6 81,0 57,4 Finansiella intäkter 7,5 7,0 4,8 5,4 3,0 Finansiella kostnader -18,2-16,4-21,5-29,3-30,6 Resultat efter finansiella poster 68,2 66,8 40,9 57,1 29,8 Extraordinära poster Årets resultat 68,2 66,8 40,9 57,1 29,8 Kommunen redovisar ett utfall per augusti om 40,9 mnkr, vilket kan jämföras med 66,8 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för året pekar på ett överskott om 57,1 mnkr. Intäkterna uppgår till 305,0 mnkr och har ökat med 6,2 mnkr jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar en ökning med 2,1 %. Statsbidragen uppgår till 92,7 mnkr, vilket är 4,8 mnkr lägre än föregående år. Bidragen från Migrationsverket har minskat med 12,7 mnkr och påverkar flera verksamheter väsentligt. Bidragen från Skolverket uppgår till 34,0 mnkr att jämföra med 28,7 mnkr vid samma period föregående år. Bidragen från Skolverket har ökat väsentligt sedan 2016 och beror till stor del på lärarlönelyftet. Bidragen från arbetsförmedlingen uppgår till 13,0 mnkr, vilket är en ökning med 3,2 mnkr. Bidragen från övriga statliga myndigheter har ökat med 1,2 mnkr kan bland annat hänföras till bidrag för yrkeshögskolan. Försäljning av verksamhet uppgår till 65,5 mnkr, vilket är en blygsam ökning med 0,1 mnkr jämfört med föregående år. Taxor och avgifter har ökat från 85,0 mnkr till 90,4 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 6,4 %. Ökningen består främst av intäkter kopplade till avfall och bygglov. Verksamhetens kostnader för perioden uppgår till 1 245,0 mnkr, vilket är 21,3 mnkr högre än vid samma period föregående år och motsvarar 5,2 %. Lönekostnaderna uppgår till 795,5 mnkr, vilket är 38,1 mnkr högre än föregående år. Ökningen motsvarar 5,0 %. Ökningen beror på lönerevisionen men också att antalet anställda blivit fler till följd av ökade volymer inom sektor utbildning. Inom sektor socialtjänst har lönekostnaderna ökat väsentligt, mycket på grund av en ökning i sysselsättningsgrad främst inom sär- 2 12

13 skilt boende. Sektor samhällsbyggnad har också ökat antal anställda där förändringen är störst inom anläggningsverksamheten. Kostnaderna för pensioner uppgår till 33,6 mnkr vilket är 3,6 mnkr lägre än föregående år. Pensionsutbetalningar och förändringen av pensionsavsättningen är 2,3 mnkr respektive 1,7 mnkr högre, men avsättningen för ansvarsförbindelsen har en större positiv resultatpåverkan än föregående år. Köp av huvudverksamhet uppgår till 138,2 mnkr att jämföra med 130,5 mnkr föregående år. Ökningen motsvarar 5,9 %. Köpta platser inom gymnasiet, särskolan samt inom barn- och familjeomsorgen står för merparten av ökningen och beror på både volym- och prisökning. Kostnaderna för fastigheter och fastighetsentreprenader har minskat med 8,5 mnkr och är en effekt av att kommunen gått över till komponentavskrivning, vilket fått till följd att fler inköp redovisas som en investeringsutgift och färre som en driftskostnad. Skatteintäkter, generella statsbidrag och finansiella intäkter och kostnader kommenteras på sidan 11 under Kommentarer till augustiresultat samt prognos. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommunen ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Vid avstämning av balanskravet ska balanskravsjustering i form av realisationsvinster/förluster som uppkommit vid försäljning och orealiserade vinster/förluster i värdepapper och återföring av orealiserade vinster/förluster i värdepapper räknas bort. Kommunen har inga balanskravsjusteringar. Däremot redovisar kommunen de pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998 i balansräkningen. Den förändring som skett under året ska räknas bort från balanskravsresultatet. Balanskravsresultatet för augusti månad uppgår till 35,2 mnkr och prognosen för helåret är 44,6 mnkr. Avstämning av balanskrav, mnkr augusti Prognos- Budget Årets resultat enligt resultaträkningen 75,4 68,2 40,9 57,1 29,8 Balanskravsjusteringar Årets resultat efter balanskravsjusteringar 75,4 68,2 40,9 57,1 29,8 Pensionsförpliktelser före ,6-13,8-5,7-12,5-19,1 Balanskravsresultat 63,8 54,4 35,2 44,6 10,7 3 13

14 Balansräkning Bokslut Utfall Utfall Prognos Budget TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 1 396, , , , ,4 Finansiella anläggningstillgångar 138,1 138,5 136,6 139,0 149,9 Anläggningstillgångar 1 535, , , , ,3 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 122,3 152,1 112,1 115,0 Kassa o bank 17,1 16,1 35,7 30,0 Exploateringsområden 72,7 62,6 76,9 72,0 Summa omsättningstillgångar 212,1 230,8 224,7 217,0 353,4 SUMMA TILLGÅNGAR 1 747, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 185,6 185,8 253,8 253,8 202,1 Årets resultat 68,2 66,8 40,9 57,1 29,8 Summa eget kapital 253,8 252,6 294,7 310,9 231,9 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 549,7 558,4 552,4 544,0 547,8 Avsättning deponi 4,4 4,0 4,2 4,1 4,0 Kortfristiga skulder 360,9 324,5 290,9 311,4 179,0 Långfristiga skulder 578,5 583,5 671,2 682, ,1 Summa skulder 1 493, , , , ,9 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPI- TAL 1 747, , , , ,8 Soliditet 14,5% 14,7% 16,3% 16,8% 9,8% 4 14

15 Finansuppföljning Kommunens totala låneskuld uppgår per den 31 augusti till 570 mnkr, vilket innebär en ökning med 90 mnkr jämfört med årsskiftet. Det pågår flera stora investeringar vilket medfört ett ökat upplåningsbehov. Ett nytt lån har upptagits under perioden och två lån har omsatts och utökats. Sannolikt kommer ytterligare upplåning behöva ske under hösten till följd av den höga investeringsnivån. Till följd av det fortsatt låga ränteläget samt att ett lån med relativt hög ränta har löpt ut har snitträntan per sjunkit med 29 punkter jämfört med bokslut Saldot på checkkontot uppgick per 31 augusti till 27,0 mnkr. Löptid och ränta förfall Rta i % Bokslut 2018 Rta i % Aug -19 Lånebelopp i mnkr Andel <1 år 0,97 % 1,04 % <2 år 1,31 % 2,63 % <3 år 3,26 % 1,70 % <4 år 2,71 % 0,59 % <5 år 0,59 % 0,01 % <6 år S:A 1,36 % 1,07 % Portföljen omfattar Kommunens och Fjärrvärmens lån. i % Snittränta vid vald tidpunkt på kommunens låneportfölj 31/ Aug 2019 procent 1,79 1,59 1,53 1,36 1,07 Kommunkoncernens samlade skulder (mnkr) aug-19 Kommunen Fjärrvärmen Stenungsundshem AB Summa

16 Driftbudgetavräkning Bokslut Utfall tom Budget Prognos Avvikelse Avvikelse tkr 2018 aug i aug i april Politisk verksamhet Kommunövergripande Sektor utbildning Sektorsövergripande Förskola Grundskola Gymnasieverksamhet Särskolan Staben Kompetens och utveckling Kultur / Fritid Sektor socialtjänst Sektorsövergripande IFO Funktionshinder Vård och omsorg Sektor samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Avfall (avgiftsfinansierad) VA-enheten (avgiftsfinansierad) Sektor stödfunktioner Stödfunktioner Måltid (ramfinansierad from 2019) Fastighet (intäktsfinansierad) Kalkylerad kapitalkostnad Avskrivningar Nettokostnad Skatter och finansiella poster Finansverksamheten Resultat före jämförelsestörande poster Exploatering Årets resultat

17 Kommentarer till augustiresultatet och prognos 2019 Politisk verksamhet Resultatet per augusti är positivt och uppgår till 460 tkr. Kostnader för revision och politiska arvoden förväntas på helårsbasis följa budget och prognosen är ett nollresultat, Kommunövergripande De kommunövergripande medlen omfattar bland annat centrala medel avsatta för löneökningar, volymförändringar, ökade driftskostnader till följd av investeringar och medlemsavgift till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF). Prognosen för helår pekar på ett överskott om tkr. Största enskilda prognostiserade avvikelsen beror på lägre investeringsvolym än budgeterat. Vidare förväntas de budgeterade medlen för volymökningar samt de kommunövergripande personalrelaterade kostnaderna generera ett överskott. Kostnaderna för SBRF är 1495 tkr högre än budget och beror på det underskott förbundet redovisade Förbundet har aviserat att de väntar göra ett negativt resultat även Detta är dock inte beaktat i kommunens prognos. Sektor utbildning Sektor utbildning redovisar ett underskott om tkr per augusti. Sektorn prognostiserar ett underskott om tkr för Sektorn har tidigare under året aviserat ett antal åtgärder för att komma tillrätta med budgetunderskottet. Av dessa åtgärder har de allra flesta som varit möjliga att genomföra också genomförts. Sektorsövergripande Det redovisade resultatet för det sektorsövergripande ansvaret är ett underskott om tkr. Underskottet beror dels på ökade kostnader för skolskjutsar, framför allt bussar avseende grundskolan, dels på minskade intäkter från statsbidraget för maxtaxa i förskola och fritidshem. Prognosen för 2019 är ett underskott om tkr. Förskola Verksamheten förskola redovisar ett överskott om tkr. Överskottet kommer från de kommunala förskolenheterna och från intäkter av barnomsorgstaxor. Under den första halvan av året har de kommunala förskolorna haft en överinskrivning av barn vilket gett taxor utöver budget samtidigt som det gett enheterna barnpeng över budgeterad nivå. Antalet barn i verksamheten är lägre under hösten och förskolan kommer då att ta en del av överskottet i anspråk. Prognosen för 2019 ör ett överskott med tkr. Verksamheten upplever fortsatta svårigheter att rekrytera behörig personal, vilket påverkar kostnaderna nedåt. Grundskola Grundskolan redovisar ett underskott om tkr för perioden januari till augusti. Grundskolan har under året aviserat ett stort antal åtgärder för att komma tillrätta med sitt budgetunderskott. De flesta av dessa åtgärder har vidtagits. Den största delen av underskottet ligger på Kristinedalskolan 7-9, Ucklumskolan och Nyborg men även andra skolor har svårt att få sin budget i balans. Det prognostiserade resultatet för 2019 är ett underskott om tkr. Fler skolenheter än vid tidigare uppföljningar ser ut att få sin budget i balans nästkommande år. Gymnasium Gymnasiet redovisar ett underskott om tkr per augusti. Gymnasiet har under de senaste åren haft höga intäkter från migrationsverket avseende gymnasieutbildning för asylsökande. De intäkterna har under året sjunkit snabbare än vad som var beräknat vilket ställer stora krav på gymnasiet att ställa om verksamheten. Vidare har antalet elever som är skrivna i Stenungsund ökat snabbare än vad som 7 17

18 prognostiserats både under innevarande år och föregående år och gymnasiet kommer därför ta del av de centrala pengar som finns avsatta för volymförändringar. Av de åtgärder som gymnasiet aviserat för att få budgeten i balans har de flesta genomförts. Prognosen för 2019 är ett underskott om 450 tkr. Särskola Resultatet för grund- och gymnasiesärskolan är ett underskott om 322 tkr. Särskolan har tilldelats utökade medel i budget 2019 avseende ökat antal elever och ingen avvikelse från gällande budget prognostiseras för Staben Staben redovisar ett underskott om 157 tkr och prognosen pekar på ett underskott om 300 tkr för Underskottet kommer till största del från administrationen där de åtgärder som aviserats för att få budgeten i balans ännu inte genomförts. Åtgärderna ska genomföras under hösten. Kultur och fritid Kultur och fritids redovisade resultat är ett överskott om 495 tkr. Överskottet beror på att verksamhetens kostnader inte är jämnt fördelade över året. Kultur och fritid prognostiserar en budget i balans vid årets slut. Kompetens och utveckling Kompetens och utveckling redovisar ett underskott om 952 tkr för årets första åtta månader. Prognosen för 2019 är ett underskott om tkr. Prognosen omfattar kostnader för hyror avseende de hus som tidigare använts för boende för ensamkommande flyktingbarn. Dessa hus hyrs idag ut men den hyra som kommunen kan ta in motsvarar inte kostnaden för inhyrningen. Tidigare har den merkostnaden täckts av intäkter från etableringsschablonen men det är inte längre möjligt. Den överskjutande hyrans del av prognosen är tkr. Således prognostiserar vuxenutbildningen tillsammans med Arbetsmarknadsenheten ett underskott om 700 tkr. Stor del beror på minskade intäkter från GR till följd av färre utbildningar och färre elever. Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst redovisar ett negativt resultat om tkr. Prognosen för sektorn är ett underskott om tkr för Skillnaden mellan utfall per augusti och prognosen beror på högre lönekostnader under sommarmånaderna som förväntas hämtas hem under hösten. Åtgärder pågår fortsatt för att få budget i balans år Vård och omsorg Resultatet per augusti är negativt och uppgår till tkr. Underskottet per augusti förklaras av högre personalkostnader än vad som budgeterats samt minskade intäkter från statsbidrag. De höga personalkostnaderna förklaras av att personalen erbjudits högre sysselsättningsgrad vilket dock inte lett till minskade kostnader i form av övertids- och vikariekostnader. Vidare har verksamheten höga kostnader för inhyrda sjuksköterskor i hemsjukvården vilket genererar ett underskott om tkr. Under 2018 utgick ett statligt bidrag i form av stimulansmedel om tkr till verksamheten uppgår det endast till tkr. Prognosen för helåret är ett underskott om tkr. IFO/ funktionshinder Verksamheten redovisar ett underskott per augusti om tkr. Prognosen på helår är ett underskott om tkr. Underskottet per augusti förklaras av högre placeringskostnader inom IFO både av barn, unga och vuxna. De ökade placeringskostnaderna beror dels på förlängda placeringar, dels på en ökning av antalet placeringar. Underskottet förklaras också av högre kostnader för försörjningsstöd med flera nya ärenden. Underskottet vägs delvis upp 8 18

19 av att funktionshinder har en positiv prognos om tkr. Vidare prognostiserats ett överskott för sektorledningen om 600 tkr som härrör från vakanta tjänster och oanvända utbildningsmedel. Sektor samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad exklusive avgiftsfinansierad verksamhet redovisar i stort sett en budget i balans per augusti med bara ett litet överskott om 133 tkr. Prognos för 2019 är ett underskott om tkr. Under våren genomfördes ett arbete med syfte att identifiera åtgärder för att nå en budget i balans för sektorn. Ett antal åtgärder blev beslutade och samtliga åtgärder har genomförts eller påbörjats. Ledning Under ledning redovisas ett överskott om 412 tkr. Överskottet beror på lägre kostnader för personal under perioden. Med anledning av några större förväntade kostnader under hösten är prognosen för helåret ett överskott om 200 tkr. Plan redovisar ett underskott om 317 tkr per augusti. Inom planverksamheten kan underskottet härledas till vikande intäkter. Inom trafik har kostnaderna för parkeringsövervakning och övervakning av järnvägsövergångar ökat. Kostnaderna för flytt av övergivna fordon har också ökat genom en effektivare hantering med ett bättre resultat som följd. Prognosen för 2019 är ett underskott om 400 tkr. Bygglov Bygglov redovisar ett överskott om tkr per augusti. Ett aktivt arbete med tillsyn har genererat intäkter i form av sanktionsavgifter. Intäkterna för bygglovsärenden har ökat jämfört med samma period föregående år. De besparingsåtgärder som aviserats under våren, bland annat avseende minskade kostnader för konsulter har genomförts. Prognosen för 2019 är ett överskott om tkr. Miljö Hälsoskydd Miljö och hälsoskydd redovisar ett överskott om 200 tkr för perioden och prognosen för året är en budget i balans. Gata Gata redovisar ett överskott på 199 tkr för perioden och prognosen för året är en budget i balans. Mark exploatering Verksamheten redovisar ett överskott om 611 tkr per augusti. En del av överskottet beror på vakanser som under hösten kommer att tillsättas. Inom Kart & Mät har man arbetat aktivt med att öka intäkterna vilket gett effekt och bidrar till överskottet. Prognosen påverkas negativt av förväntade ombudskostnader i samband med en tvist. Storleken på dessa kostnader är svåra att bedöma och gör prognosen osäker. Prognosen för helåret visar på ett överskott om 200 tkr. Plan Teknik Teknik består av flera delar varav gatuspecialistfunktionen är den skattefinansierade delen. Här ligger budgeten för vinterväghållning, beläggningsunderhåll och gatubelysning. Resultatet för perioden är negativt och uppgår till tkr. Prognosen visar på ett underskott om tkr. Orsaken till underskottet är kostnaden för vinterväghållning. Anläggning Verksamheten består av anläggning, park samt hamnen. Inom verksamhetsdelen anläggning finns en osäkerhet kring intäkterna både från simhallen och uthyrning av idrottshallar. En åtgärd för att öka intäkterna är att sälja in fler arrangemang till Arenan men det får inte full effekt förrän tidigast Nya hyresgäster i Arenan har 9 19

20 ökat intäkterna men också inneburit ökade personalkostnader. En åtgärd för att minska kostnaderna har varit att ta bort hallvärdarna i de större idrottshallarna. Prognosen för 2019 är ett underskott med 200 tkr. Hamnverksamheten som är självfinansierad via avgifter visar på en budget i balans. Färdtjänst Verksamheten redovisar ett underskott om 445 tkr. Prognos för helår är ett underskott om 600 tkr. Underskottet beror dels på ökade priser men även på ett ökat antal resande jämfört med föregående år. Bostadsanpassning Bostadsanpassning redovisar ett underskott om 75 tkr. Prognos för helåret visar på en budget i balans. VA-enheten, avgiftsfinansierad Vatten och avlopp redovisar för perioden ett underskott om tkr. Resultatet ligger i linje med ett planerat underskott som uppskattas till tkr på helåret. Ett omfattande underhåll på ledningsnätet är nödvändigt och pågår. Bemanningssituationen har avsevärt förbättrats och underhållsarbetet har tagit fart. I prognosen har hänsyn tagits till att underhållet av ledningsnätet är eftersatt och att det är troligt att det även fortsättningsvis kommer att behöva utföras akuta åtgärder vid vattenläckor. Avfall, avgiftsfinansierad Avfall inklusive slam redovisar en budget i balans med bara ett litet underskott för perioden om 86 tkr. Prognosen för året är en budget i balans. Exploateringsintäkter Försäljning av exploateringsfastigheter förväntas uppgå till tkr. Utfallet för perioden är tkr vilket bland annat omfattar tomtmark i Munkeröds industriområde om tkr, försäljning av Solgårdsterassen, tomt på Gullvivevägen och i Stora Höga industriområde. Försäljning pågår av ytterligare några tomter inom Stora Höga industriområde. Sektor Stödfunktioner Sektorn totalt redovisar ett underskott i förhållande till budget per augusti om 807 tkr. Prognos för helår beräknas till ett underskott om tkr, vilket är en förbättring i förhållande till uppföljningen per april då sektorn prognostiserade ett underskott om tkr. Underskottet kan uteslutande hänföras till kostnader för Soltak. Viktigt att notera är att stödfunktioner exklusive kostnader för Soltak redovisar en positiv prognos om tkr. Anledningen till den förbättrade prognosen är förbättrade eller oförändrade prognoser för sektorns samtliga funktioner samt en fastighetsförsäljning. Stödfunktioner exklusive fastighet Resultatet per augusti är negativt och uppgår till kr. Prognosen för helåret visar på ett underskott och tkr. Det prognostiserade underskottet beror i sin helhet på kostnader hänförliga till Soltak. Den främsta anledningen till den stora avvikelsen i resultat och prognos gällande Soltak är att Soltaks och kommunens budgetprocesser inte är i fas med varandra. Kommunen fastställer budget tidigare än Soltak vilket har skapat en diskrepans. Det är viktigt att framhålla att kostnadsnivån för kommunen hade varit densamma även vid synkroniserade budgetprocesser. Sektorn följer kostnaderna för Soltak noggrant och arbetar aktivt med att minska dem. Dessutom har allmänna utskottet gett förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på hur kommunens kostnader för Soltak kan sänkas. Sektorn arbetar främst med åtgärder för att minska ärendemängden inom löneområdet, där kommunen debiteras per ärende. Bedömningen är att kostnaderna inte kommer att sänkas innevarande år, men att arbetet skapar förutsättningar för lägre kostnader på sikt. Fastighet 10 20

21 Fastighet redovisar för perioden ett positivt resultat om tkr. Det beror bland annat på kapitalkostnader för ej aktiverade projekt samt ett överskott för lokalvård och vaktmästeri. Prognos för helår beräknas till ett överskott om tkr. En bidragande orsak är försäljning av Tvetenskolan. Prognosen påverkas negativt på grund av ökade kostnader för el och vinterväghållning under hösten samt en högre kostnad för förvaltningsavtalet med Stenungsundshem. Finansverksamheten Årets skatteintäkter och statsbidrag prognostiseras till tkr och är baserad på SKL:s augustiprognos. Prognosen innebär en positiv budgetavvikelse om tkr, där skatteintäkterna står för en positiv avvikelse om tkr. Resterande avvikelse avser de generella statsbidrag där regleringsbidraget och inkomstutjämningen står för den största avvikelsen. Det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen uppgår till tkr. Dessa medel är fördelade till verksamheten efter beslut i KF och finns inte med i finansverksamhetens utfall. Inför kommande räkenskapsår ser skatteintäkterna emellertid ut att vika till följd av bland annat färre arbetade timmar och lägre sysselsättning. Dessutom beräknas regeringens förslag om ny kostnadsutjämning för kommuner innebära en ökad kostnad för Stenungsunds kommun med ca 8,2 mnkr för 2020, vilket ställer ytterligare krav på effektivisering inför Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot för perioden uppgår till tkr och prognosen för helåret är tkr, vilket är tkr sämre än budget. De finansiella intäkterna pekar för helåret på ett överskott om tkr, främst tack vare överskottsutdelning om tkr från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna prognostiseras generera ett underskott om tkr och beror främst på finansiella kostnader för pensionsskulden. Pensioner och arbetsgivaravgifter Den sammantagna prognosen för pensioner och arbetsgivaravgifter för helåret är ett överskott om tkr. Överskottet består i avsättningar till pensioner och årets utbetalning av pensioner som pekar på ett överskott om tkr. Överskottet återfinns inom såväl avsättningen som utbetalda pensioner. Prognosen är baserad på KPA:s beräkningar i augusti månad. Nettot av utbetalning av arbetsgivaravgifter och intäkter av PO-pålägg beräknas i stort följa budget

22 Augustiresultat samt prognos för bolagen Stenungsundshem AB Stenungsunds Energi Stiftelsen Stds Fjärrvärme Utfall Prognos Utfall Prognos Utfall Prognos mnkr helår helår helår 2019 Intäkter 128,8 189,3 29,3 45,7 1,6 2,5 Kostnader -76,3-115,6-20,2-33,0-1,3-1,9 Avskrivningar -22,4-33,5-4,9-7,8-0,3-0,6 Periodens rörelseresultat 30,1 40,2 4,2 4,9 0,0 0,0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -4,9-7,4-0,8-1,2 0,0 0,0 Periodens resultat efter finansiella poster 25,2 32,8 3,4 3,7 0,0 0,0 Stenungsundshem Resultatet före skatt per augusti uppgår till 25,2 mnkr. Intäkterna är 5,5 mnkr högre än budget beroende på tre genomförda försäljningar, en fastighet och två bostadsrätter, något lägre vakansgrad samt ersättning från hyresgäster. Driftkostnaderna är ca 1,1 mnkr högre än budget. Kapitalkostnader är 1,4 mnkr lägre beroende på lägre marknadsräntor. Prognosen för nettoomsättning förväntas bli 4,5 mnkr högre pga försäljning av en fastighet, två bostadsrätter samt maskiner och inventarier om 3,0 mnkr, lägre vakansgrad, försäkringsersättning och ersättning från hyresgäster. Driftkostnader beräknas bli 2,1 mnkr högre beroende på planerat underhåll, reparationer och köpta tjänster. Kapitalkostnader förväntas bli 2,2 mnkr lägre än budgeterat beroende på det låga ränteläget. Stenungsunds Energi och Miljö AB Försäljningen av energi och andel restvärme i produktionen är lägre än budget och prognos för helåret är ett resultat på 3,7 mnkr, vilket är lägre än budgeterat. Planerade underhållsarbeten pågår och kostnaderna förväntas hamna något över budget. Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Intäkter och kostnader beräknas följa budget. Soliditet Sett över en treårs period har soliditeten för bolagen inom kommunkoncernen haft en positiv utveckling. Detta skapar förutsättningar för en finansiell stabilitet för kommande år. Soliditet aug-19 Kommunen 10,7% 14,5% 16,3% Stenungsunds energi 30,3% 31,1% 33,8% Stenungsundshem AB 33,0% 39,0% 42,9% 12 22

23 Investeringsredovisning 2019 Budget Utfall Prognos Budgettkr 2019 tom aug 2019 avvikelse Större investeringar - Friskvårdsanläggning Std Arena Gruppboende LSS Svenshögen Brudhammar förskola Spekeröds förskola, utbyggnad Hallerna idrottshall och skola IT-investeringar Spontning muddring kaj Resecentrum Markinköp Investeringsreserv Sektor utbildning - Förskola Grundskola Gymnasium Kompetens och utveckling Kultur Fritid Sektor socialtjänst - IFO och Funktionshinder Vård och omsorg Sektor samhällsbyggnad - Samhällsbyggnad Vatten och Avlopp Avfall Sektor stödfunktioner - Stödfunktioner Fastighet Måltid SUMMA UTGIFTER Exploatering VA netto Gata netto SUMMA INKOMSTER NETTOINVESTERINGAR

24 Investeringsuppföljning Kommunens nettoinvesteringar uppgår för perioden till 99,6 mnkr. Prognosen är 229,1 mnkr, vilket är 77,1 mnkr lägre än årets investeringsbudget. I tabellen redovisas endast den del av investeringarna som bokförts tom augusti Flera av objekten i redovisningen löper över flera år och totalkostnaden är inte den som redovisas i tabellen. Det pågår flera såväl större som mindre investeringsprojekt i flera olika faser. Vissa förbereds för upphandling, andra är snart klara och andra är avslutade. Bland kommunens större investeringar ingår Stenungsund Arena.Budgeten för projektet är fördelad över flera år och uppgår totalt till 220 mnkr. Prognosen är beräknad till 236 mnkr vilket sammantaget kommer resultera i en negativ avvikelse på 16 mnkr avseende hela projektet. Avvikelsen mot budget kan förklaras av oförutsedda kostnader i form av större betongarbeten, asbestsanering samt att grundfastigheten var i sämre skick än beräknas. Den sista etappen består av en friskvårdsanläggning som invigdes i april Markarbeten för LSS-boende i Svenshögen är i full gång och boendet beräknas stå klart för inflytt under hösten Projektet ligger före tidplan men beräknas totalt hållas inom ram. Byggnation av Brudhammar förskola pågår och ligger före tidplan. Detta innebär att årets utgifter beräknas överskrida budget och att delar av budget 2020 kommer behöva tas i anspråk redan Förskolan beräknas vara inflyttningsklar hösten Totalt beräknas projektet hållas inom ram. Avseende utbyggnad av Spekeröds förskola pågår just nu markarbeten i form av pålning och förberedelse för platta. Utbyggd förskola beräknas stå klar till sommaren Det pågår en bygghandlingsprojektering för Hallerna skola och idrottshall. Markarbeten inför bottenplattan pågår också. Skolan och hallen beräknas kunna börja nyttjas i oktober IT-investeringar omfattar digitaliseringsprojekt och e-strategi. Bland dessa kan nämnas digital in- och ut-checkning inom fritids, e-tjänster samt digitalt vägnät. Projekten har en positiv budgetavvikelse på grund av mindre kostsamma lösningar men också att förvaltningen bedömt att vissa inte ska genomföras då de inte skulle innebära en effektivisering. Spontning muddring kaj har en positiv prognos på grund av att det pågår en utredning kring kajens status. Först efter att utredningen är klar kan muddringen ske. Investeringen avseende resecentrum är uppskjutet två år beroende på avtal med Trafikverket. Markinköp som gjorts under perioden avser markreserv på Södra vägen kopplat till resecentrum. Inga ytterligare markinköp är planerade för perioden. Inom sektorerna utbildning och sektor socialtjänst följer investeringar i allt väsentligt budget. Sektor utbildning har främst investerat i möbler till grundskolor och gymnasiet. Sektor socialtjänst större investeringar avser sängar och takliftar till kommunens särskilda boenden. Sektor samhällsbyggnad har en positiv budgetavvikelse, vilket i huvudsak är avvikelser i tid. Sektorn har under året arbetat med planerat beläggningsunderhåll och omskyltning enligt beslutad hastighetsplan. Sektorn har också arbetat med att rusta upp kommunens lekplatser. Den planerade GCvägen till Svenshögen är uppskjuten i tid och kommer att samordnas med VA-utbyggnaden i området de kommande åren. Inom VA-området är ledningsnätet i behov av underhåll och där pågår ett arbete som kommer att fortsätta under året. Underhåll och utbyte av pumpstationer är ett pågående arbete sedan tidigare och som under året fortgår enligt plan. Den största avvikelsen 14 24

25 jämfört med budget är slamhanteringen på Strävliden som kommer att genomföras kommande år. Sektor stödfunktioner där fastighet ingår har gjort investeringar och underhållsarbeten på kommunens fastigheteter. Ett omfattande underhållsarbete på Nösnäsgymnasiet har genomförts. Inom grundskolan har upprustning av klassrum och utemiljön prioriterats. Investeringar för en effektivare energianvändning har gjorts och omfattas bland annat av byte till LED-belysning

26 Personal Tillsvidare- och visstidsanställda Antalet månadsavlönade anställda den 31 juli var 2 373, en ökning med 55 anställningar jämfört med samma mätdatum Antalet tillsvidareanställda i kommunen var vid mättillfället 2 193, en ökning med 66 anställda jämfört med mätningen Antalet visstidsanställda den 31 juli var 181, vilket är 11 färre än vid samma tillfälle Antalet årsarbetare (ÅA) har ökat från i juli 2018 till i juli Inom sektor stödfunktioner har antalet ÅA ökat med 23, vilket bland annat kan härledas till bemanningsenheten. Sektor utbildning har ökat antal ÅA med 10 och beror på ökade volymer i främst grundskolan. Sektor socialtjänst har ökat antal ÅA med 37, vilket bland annat beror på högre sysselsättningsgrad inom äldreomsorgen. Sektor samhällsbyggnad har ökat antal ÅA med sex och ökningen finns främst inom anläggningsverksamheten. Anställda per sektor 31/ / Sektor Antal Åa Andel Antal Åa Andel Utbildning % % Socialtjänst % % Samhällsbyggnad % % Stödfunktioner* % % Kommun totalt % % *I stödfunktioner ingår tre personer med kommunövergripande uppdrag Sysselsättningsgrad Av de tillsvidareanställda har personer heltidstjänster, 159 fler än vid mätningen Av de tillsvidareanställda har 89 personer en sysselsättningsgrad som är lägre än 70 %, vilket är 4 personer färre än vid samma mättillfälle föregående år. Av dem är 74 kvinnor och 15 män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för perioden januari till juli bland de tillsvidareanställda har ökat marginellt, 94,0 % att jämföra med 93, 4 % som gäller för samma period Personalomsättning Andelen tillsvidareanställda som har slutat i Stenungsund kommun har minskat vilket är positivt. Den största skillnaden är inom sektor utbildning där andelen tillsvidare som slutade var 4,5 % till skillnad från 2018 då andelen var 6,9 %. Antalet chefer som slutat i Stenungsunds kommun är oförändrat jämfört med samma period 2018 (5st)

27 Omvärldsanalys GR-kommunerna befinner sig i en geografiskt stark tillväxtregion. Regionen omfattar 13 kommuner som tillsammans med ytterligare kommuner utanför GR-området utgör en gemensam lokal arbetsmarknadsregion. 10 av de 13 GR-kommunerna har en arbetslöshet lägre än 5 % och sex av dem har 3,3 % eller lägre (Arbetsförmedlingens statistik, juli 2019). Arbetslösheten i Stenungsund kommun är 3,4 %, vilket är lågt om man jämför med Göteborg som ligger på 7,1 % eller hela Sverige 6,9 %. Utmaningen kring kompetensförsörjning är central och kommunerna konstaterar att det tar allt längre tid att finna rätt kompetens. En begränsad restid mellan de olika GR-kommunerna möjliggör att personal kan välja mellan de olika kommunala arbetsgivarna, det sker också en ökad personalgenomströmning mellan de olika huvudmännen, och det har även under senaste åren etablerats en privat sektor för personalgrupper som tidigare i huvudsak arbetat inom offentlig verksamhet. Sammantaget medför detta att kommunerna fått en ökad personalomsättning, som i sin tur påverkar stabiliteten och kontinuiteten på arbetsplatserna. Detta sker samtidigt som kommunerna står inför stora omställningar. Det handlar både om ökad digitalisering, en åldrande befolkning och om ett kraftigt ökat mottagande av nyanlända som ska ta del av samhällsservice i form av till exempel barnomsorg och utbildning. Således kan konstateras att de kommunala arbetsgivarna står inför stora utmaningar som dessutom sker parallellt och påverkar varandra. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under jan juli 2019 var 6,7 % (6,9 % under samma period 2018). Sjukfrånvaron som redovisas avser alla anställningsformer, det vill säga tillsvidareanställda, anställda med tidsbegränsad anställning samt timavlönade. Sjukfrånvaro per åldersgrupp Sjukfrånvaro per kön jan-juli (2018) jan-juli (2019) jan-juli (2018) jan-juli (2019) 29 år och yngre 4,7% 5,8% Kvinnor 7,5% 7,2 % år 6,6% 6,0% Män 3,8% 4,4 % 50 år och äldre 7,9% 7,8% Totalt 6,9% 6,7 % Totalt 6,9% 6,7% Sjukfrånvaron bland kvinnor var 2,8 procentenheter högre än bland män Mätningar bakåt i tiden visar att sjukfrånvaron alltid varit högre bland kvinnor än bland män, men sjukfrånvaroskillnaden mellan könen, har minskat senaste åren. Av den totala sjukfrånvaron under jan juli 2019 består 44,4%, (41,4% år 2018) av långtidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro från sjukdag 60). Långtidssjukfrånvaron har ökat med tre procentenheter från samma period

28 För att motverka de ökande sjuktalen deltar Stenungsunds kommun tillsammans med GRkommunerna i ett ESF-projekt, HälsoGReppet. Målet med projektet är att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa.. De kommunala verksamhetsområden som identifierats som relevanta är vårdoch omsorgssektorn (äldreomsorg, socialtjänst, IFO), samt utbildningssektorn. Projektet har fyra övergripande delmål: 1) Utveckla bättre rehabiliteringsprocesser i GR kommunerna 2) Stärka samverkan mellan aktörer som jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering 3) Öka chefers kunskap om ledarskapets betydelse för hälsa. Arbete med detta påbörjades i kommunen under hösten 2018 inom verksamheten vård och omsorg, sektor socialtjänst. 4) Öka medvetenheten hos medarbetare och chefer kring den egna hälsan och vikten av insatser på arbetsmiljöområdet Genom den styrkebaserade metoden får medarbetare verktyg för att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det ger ökad kunskap kring betydelsen av att fokusera på de arbetsrutiner, lösningar och samarbeten personal emellan som leder till framgång i arbetet. Därmed skapas större förutsättningar för trivsel och god arbetsmiljö. Utbildningens upplägg var att cheferna inom Vård och omsorg gick en utbildning i den styrkebaserade metoden under en och en halv dag. Samtliga medarbetare erbjöds en tvåtimmars föreläsning i styrkebaserat förhållningssätt. Skyddsombud och hälsoinspiratörer erbjöds utöver den allmänna föreläsningen ytterligare en halvdagsutbildning tillsammans med cheferna inom verksamheten. Under hösten 2018 genomfördes medarbetarenkäten i kommunen. För verksamheten vård och omsorg presenterades tidigt idén om att Hälsogreppets satsning skulle användas för att understödja det arbete som chefer och medarbetare gör ute på arbetsplatserna kring medarbetarenkätens handlingsplaner. Detta arbete med medarbetarenkäten under 2019 förväntas i sin tur bidra till förbättrad arbetsmiljö och sänkta sjuktal

29 Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Kommunen ska i enlighet med detta ange både finansiella mål och verksamhetsmål för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Kommunfullmäktige i Stenungsund har i Strategisk plan , Budget 2019 angivit mål som beskriver den politiska viljan. Målen ska stämmas av både i heloch delårsbokslut. I Stenungsunds kommun uppnås god ekonomisk hushållning genom att 70 % av de finansiella målen samt inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. I uppföljning tom augusti 2019 görs prognosen att alla fyra finansiella mål och 90% av inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Med hänvisning till detta görs också prognosen att Stenungsunds kommun under 2019 kommer att bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning. Resultat finansiella mål Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 99,5 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Prognosen för nettokostnadsandelen uppgår till 94,8 % för Sett över den senaste femårsperioden så uppgår nettokostnadsandelen till 94,4 % och målet beräknas därmed bli uppfyllt. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. Prognosen för självfinansieringsgraden uppgår till 65,5 % för Sett över den senaste femårsperioden så uppgår självfinansieringsgraden till 94,3 %. Målet beräknas därmed bli uppfyllt. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Soliditeten förväntas uppgå till 16,8 % vid årets slut. Vid bokslutet 2018 uppgick den till 14,5 %. Målet beräknas därmed bli uppfyllt. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden Kommunen skattesats har inte förändrats, målet är därmed uppfyllt

30 Resultatprognos av inriktningsmål per augusti 2019 De tio inriktningsmålen är grupperade efter kommunvisionens två avgörande inriktningar vilka är Attraktiv och välkomnande och Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Till varje inriktningsmål finns indikatorer som anger det sätt varpå måluppfyllelse mäts. Prognosen för 2019 anger huruvida målet förväntas uppfyllas eller ej vid årsskiftet. Detta görs på skalan Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt. Bedömningen uppfylld får ett mål när ansvarig sektor bedömer att målet kommer att nås i slutet av året. I fall när ett mål spänner över flera sektorer och där flertalet av sektorerna, men inte nödvändigtvis alla, bedömer att målet kommer att nås blir prognosen för året uppfyllt. Delvis uppfylld blir ett mål när en förändring sker i positiv inriktning men ännu inte uppnått det uppsatta målet och när målet av sin natur kan antas vara mer långsiktigt. Det kan också vara så att målet har flera indikatorer och där vissa indikatorer är uppfyllda medan andra inte är det. Bedömningen i augusti är att vid årets slut kommer tre mål att uppfyllas, sex mål kommer delvis att uppfyllas och ett mål kommer ej att uppfyllas. De inriktningsmål som bedöms bli uppfyllda är: Nr. 4. Bostadsbeståndet ska öka med 170 bostäder per år över en femårsperiod. Nr. 6. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbetsplats/arbetsgivare. Nr. 7. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. De inriktningsmål som bedöms bli delvis uppfyllda är: Nr. 1. Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. Nr. 2. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Nr. 5. Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamheten ska öka. Nr. 8. Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande. Nr. 9. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka. Nr. 10. Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka. De inriktningsmål som inte bedöms bli uppfyllda är: Nr. 3. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. 10% 30% Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 60% En mer ingående beskrivning av uppföljning av inriktningsmålen, dess indikatorer samt vilka aktiviteter som sektorerna och verksamheterna arbetar med återfinns i bilaga

31 Visionens inriktning Attraktiv och välkomnande Inriktningsmål och indikatorer (mått) Mål Resultat 2017 Resultat Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. Andelen behöriga elever till något nationellt program. KKiK. > 85,4% 81,4% 85,4% - Resultaten på de nationella proven i årskurs 3. KKiK. > 75,0% 77,0% 75,0% - Andelen elever i årskurs 6 som klarat kunskapsmålen i samtliga ämnen. KKiK. > 80,2% 82,5% 80,2% - Andelen elever i grundskolan som upplever trygghet i skolan ska öka. (Vartannat år GR:s elevenkät och vartannat år Skolinspektionen ) Andelen vårdnadshavare som upplever att förskolan är rolig, trygg och lärorik (GRs föräldraenkät) 2. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. > 84,0% ingen mätning Halvår ,0% - >56,0% 60,0% 56,0% - Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år. (KKiK). > 75,3% 72,0% 75,3% - Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor (Öppna jämförelser) >81,3% 78,2% 81,3% - 3. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. (Svenskt Näringsliv) < Omdöme i SKLs undersökning Insikt. (KKiK) > Bostadsbeståndet ska öka med minst 170 bostäder per år över en femårsperiod. Förändring i bostadsbeståndet. (Egen mätning) Antagna detaljplaner, sett över en femårsperiod. (Egen mätning) > Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamheten ska öka. Andel barn som tar del av kulturskolans verksamhet. (Egen mätning) > Andel barn som tar del av idrottsskolans verksamhet. (Egen mätning) > Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbetsplats/arbetsgivare. Minska sjukfrånvaron från föregående kalenderår. (GRs mätning). < 6,7% 7,0% 6,7% 6,9% Prognos Hållbar utveckling Öka andelen anställda i kommunen som har heltid (GRs mätning) > 72,9% 69,3% 72,9% 75,7% Minska andelen anställda som har en sysselsättningsgrad under 70 %. (Egen mätning) 7. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. < 6,1% 6,6% 6,1% 4,9% Energiförbrukning i kommunala anläggningar. (KWh/m2) (Egen mätning) < Utläckage av producerat dricksvatten. (Egen mätning). < 24% 26% 24% - Användningen av fossila bränslen. (Egen mätning) Matsvinnet på kommunens förskolor, skolor och äldreboenden (gram/person) (Egen mätning) = skolor, 2018 = skolor och förskolor Svinn vid servering Svinn från "tallrik" < 54, Insamlade förpackningar och returpapper, kg/person.(avfall Sverige) >57% 57, Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. (KKIK) < Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. (KKiK) < Fallskador (vårdats på sjukhus) bland personer 80+. (Socialstyrelsen patientreg.) < Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka. Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel %. (Folkhälsomyndigheten - nationell enkät "Hälsa på lika villkor") Självskattade bra hälsa för barn och unga år. (Egen mätning via Elevhälsan i stenungsund men elevhälsoenkät i regionen på gång.) 10. Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka. > 74% 72% 74% 74% > 84% 86% 84% - Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar) andel %. (SCB) 66% 39% 63%

32 Bilaga 1 Verksamhetsplan - måluppföljning :

33 Innehåll 1. Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat Bostadsbeståndet ska öka med minst 170 bostäder per år över en femårsperiod Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamhet ska öka Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbets-plats/arbetsgivare Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka...29 Läsanvisning Vid varje inriktningsmål återges prognostiserad måluppfyllelse, och aktiviteter per sektor. Ett inriktningsmål kan adressera flera sektorer. Det framgår av sammanställningen. Måluppfyllelse Under samtliga inriktningsmål anges prognostiserad måluppfyllelse för inriktningsmålet helår Detta görs på skalan Uppfyllt, Delvis uppfyllt eller Ej uppfyllt. Bedömningen uppfylld får ett mål när ansvarig sektor bedömer att målet har nåtts eller kommer att nås i slutet av året. I de fall ett mål adresserar flera sektorer och flertalet av sektorerna, men inte nödvändigtvis alla, bedömer att målet kommer att nås blir prognosen för året uppfyllt. Delvis uppfylld prognostiseras ett mål när en förändring sker i positiv inriktning och målet till sin natur kan antas var mer långsiktigt. Det kan också vara så att målet har flera indikatorer och vissa indikatorer prognostiseras uppfyllda medan andra inte har den prognosen. Måluppfyllelsen mäts med indikatorer (mått). Det är indikatorn som avgör huruvida ett inriktningsmål bedöms som uppfyllt eller ej. Aktiviteter Fokus i denna bilaga är verksamheternas aktiviteter för att nå de beslutade målen. Aktiviteter bedöms med status Påbörjad eller Färdig samt en färdiggrad i procent. Aktiviteter är konkreta handlingar där verksamheterna beskriver vad de gjort under året. Ett inriktningsmåls samtliga aktiviteter kan ha en färdiggrad om 100 % trots att prognosen för målet är Ej uppfyllt. Det kan bero på att aktiviteter inte påverkat måluppfyllelsen i önskvärd omfattning alternativt krävs mer tid innan resultatet av insatsen syns på inriktningsmålet :

34 1. Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. Stenungsund ska ha en attraktiv och kreativ skola där fler klarar kunskapsmålen i grundskolan och därmed får behörighet till gymnasiet var elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA 10 % fler än 2016, 77 %. Medelvärdet för riket var 69 %. Även elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen hade en positiv utveckling 2017, 83 % mot medelvärdet för riket 76 %. Elever i åk 9, behöriga till yrkesprogram var även det högre än medelvärdet för riket; 87 % för Stenungsund mot 84 % i riket. Betygsstatistiken 2017 visar dock att något färre än tidigare nådde kunskapsmålen i alla ämnen och att det i flera ämnen var färre som klarade kraven. De positiva siffrorna för åk 3, 6 och 9, tillsammans med fokuserat arbete under 2018 och 2019 har ambitionen att vända denna trend. Bedömning Officiella siffror till flera av indikatorerna har ännu inte publicerats. Den tidigare nedåtgående trenden gällande andelen behöriga till något nationellt program bröts läsåret 2017/2018. Preliminära uppgifter pekar på att andelen behöriga elever till nationellt program kvarstår på samma nivå som föregående år. Vidare indikerar preliminär statistik att andelen elever i årskurs 6 som klarat kunskapskraven i samtliga ämnen minskat. Andelen elever som upplever trygghet i grundskolans åk 9 har ökat något sedan föregående år. På samtliga grundskolor pågår kollegialt arbete med ledarskap och lärarskicklighet i syfte att öka elevernas upplevda trygghet. Andelen vårdnadshavare som upplever att förskolan är rolig, trygg och lärorik har ökat marginellt sedan föregående mätning. Detta sammantaget gör att prognosen för måluppfyllelse blir delvis uppfyllt. Aktiviteter Sektor Utbildning Förskola, Grundsärskola, Gymnasieskola och Gymnasiesärskola Titel Status Färdiggrad Genomföra samlade insatser för nyanländas lärande under läsår 2018/2019. Kommentar: Den av kommunfullmäktige antagna utvecklingsplanen för nyanländas lärande är genomförd och utvärderad. Det återstår några punkter att arbeta vidare med och det arbetet sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Som en del av arbetet med nyanländas lärande arbetar förskolan tillsammans med SYSKOM-projektet*, vars deltagare läser 50% på vuxenutbildningen och praktiserar 50% inom förskolan. Projektet avslutas i december I takt med att projektet tar slut och bidraget till deltagarna fasas ut har förskolan under delar av året tagit över kostnaderna för att deltagarna ska kunna slutföra sin utbildning. Inom gymnasieskolan har arbetet med att förbättra studiehandledningen fortgått. Under vecka 44 hade enheten en fortbildningsinsats för alla lärare på nationella program, introduktionsprogram samt studiehandledare. Syftet var att öka kunskap om studiehandledning och implementera en gemensam modell för lärares planering av arbetsområden. Detta arbete kommer att utvecklas till att omfatta alla enheter på gymnasiet under kommande läsår. Välkomsten, vilket är Stenungsunds mottagningsenhet för elever som är nya i Sverige, har flyttats till Kristinedalskolan i syfte att komma närmare verksamheten. *Kompetensförsörjningsprojekt inom området nyanlända med fokus inom rekrytering av bristyrken :

35 Titel Status Färdiggrad Genomföra samlade insatser enligt "Den digitala agendan"* under läsåret 2018/2019. Kommentar: Arbetet med digitalisering inom grundskolan har mycket handlat om att skapa ordning och reda inom digitaliseringsarbetet och att införa en mer likvärdig tillgång till digitala verktyg och läromedel. En kartläggning med syfte att skapa en mer långsiktig plan för grundskolas digitalisering har genomförts. Prioriterade områden har varit att bygga upp strukturer för kompetensutveckling, arbeta med basutbildningar genom kollegialt lärande samt att på alla nivåer försöka förstå och tillämpa den nationella digitaliseringsstrategin och läroplansrevideringarna. Särskolan deltar i detta arbete, men har också haft egna utvecklingsträffar kring digitala kompensatoriska hjälpmedel kopplat till målgruppen. Inom förskolan har kompetensutvecklande insatser skett på ledningsnivå. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för pedagoger i förskolan med hjälp av statliga medel inom ramen för ett filmprojekt genom kulturrådets projekt Skapande skola. Projekt Skapande skola syftar bland annat till att ge barn verktyg att uttrycka sig genom bild och film. Kompetensutveckling av barn och personal har skett inom bland annat imovie och digitalt skapande Samtliga enheter inom gymnasieskolan har genomfört kompetensutvecklingsinsatsen Nösnäslyftet tema digitalisering. Utvärderingar visar att det kollegiala lärandet varit positivt och att lärandet i viss mån lett till förändring i undervisningen. Arbetet kring digitalisering behöver fortsatt prioriteras och utvecklas. Nösnäslyftet fortsätter kommande läsår. Säkerställande av att utbildningen sker på ett sådant sätt att barnen och eleverna utvecklar adekvat digital kompetens är del av det systematiska kvalitetsarbetet. *I "den digitala agendan för Sverige" presenteras regeringens ambitioner inom det digitala området samt förslag på insatser och åtgärder som ska bidra till att nå det IT-politiska målet. För att regeringens politik ska förverkligas och få verklig genomslagskraft behöver den nationella digitala agendan omskapas till regionala digitala agendor. Aktiviteter Sektor Utbildning Förskola Titel Status Färdiggrad Utvidga "Läslyftet i förskolan" under 2019 till att även omfatta barnskötare och under året ska minst hälften av barnskötarna ha genomfört fortbildningsinsatsen. Kommentar: Ca 80 % av alla barnskötare och samtliga förskollärare har under våren genomfört fortbildningsinsatsen "Läslyftet"*. Under höstterminen 2019 fortsätter kompetensutvecklingen med hjälp av statliga medel. Tidigare genomfördes läslyftet i tvärgrupper som var blandade mellan förskolorna, till hösten kommer läslyftet fortsättningsvis ske i arbetslagen. * "Läslyftet i förskolan" är en fortbildningsinsats för personal med inriktning på språk-, läs- och skrivutveckling. Titel Status Färdiggrad Ta fram en strategi för hur andelen förskollärare fördelas i kommunens förskolor i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar. Kommentar: Det har skapats en arbetsgrupp med namn "Attraktiv arbetsplats" vars syfte är arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Arbetsgruppen består av verksamhetschef förskola, ett antal rektorer samt fackliga representanter. I begreppet strategisk kompetensförsörjning ingår både rekrytering och bibehållande av befintlig personal. Arbete med att utarbeta strategin pågår och innefattar att identifiera och tydliggöra vilka faktorer som gör förskolan i Stenungsund attraktiv som arbetsgivare, exempelvis möjlighet till kompetensutveckling, hälsoinspiratörer och en välfungerande vikariesituation. För att skapa likvärdighet mellan förskolorna fokuseras försteförskollärarnas arbete till de förskolor där behovet anses vara störst. Utöver detta riktas en del av försteförskollärarnas arbete mot alla förskolor på uppdrag av verksamhetschef förskola. Fokus är att skapa en likvärdig kvalitet i utbildningen :

36 Aktiviteter Sektor Utbildning Grundskola Titel Status Färdiggrad Utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultaten och skapa studiero. Kommentar: Arbetet med att utveckla ledarskapet i klassrummet är påbörjat och en kartläggning har genomförts utifrån Skolverkets självskattningsverktyg "Koll på studiero". Utifrån kartläggningen har varje skola påbörjat ett lokalt, långsiktigt arbete med att etablera en kultur och organisation för kollegialt lärande inom ledarskap i klassrummet. Utöver detta har en föreläsning anordnats. På sikt väntas arbetet med ledarskapet i klassrummet att leda till ökad måluppfyllelse och utveckling av undervisningen. Särskolan är delaktig i detta arbete. Aktiviteter Sektor Utbildning Grundsärskola Titel Status Färdiggrad Utöka samarbetet i bedömning och tolkning av läroplan, ämnesplaner och betygskriterier tillsammans med grundskolan. Kommentar: Samverkan mellan grundskola och grundsärskola sker genom kontinuerlig dialog mellan berörda lärare och rektorer samt vid lärarkonferenser vid 2 tillfällen/ termin. Individintegrerade elever får besök på sin skola av specialpedagog och rektor för att stämma av elevens lärande. Ledningen på Kristinedalskolan har under läsåret drivit ett stort utvecklingsarbete för att inför nästa läsår skapa bättre förutsättningar för samarbete och integration. Det integrationsarbete som drivits inom fritidsverksamheten på Kristinedal har visat på en positiv utveckling i hur elever från grund- och grundsärskolan kan möta varandra med respekt. Titel Status Färdiggrad Genomföra åtgärder för att trygga miljöerna i matsalen och korridorerna. Kommentar: Det har påbörjats ett arbete med syfte att förbättra tryggheten i korridorer och matsal där elever från både grundskola och grundsärskola möts. Arbetet kommer att fortsätta även kommande läsår. Kristinedalskolans ledning har under läsåret drivit ett utvecklingsarbete för att inför nästa läsår skapa bättre förutsättningar för samarbete och integration. Kristinedalskolan (grund- och grundsärskola) arbetar utifrån värdegrundsordet GULDET som är skapat i samråd med eleverna och står för Gemenskap, Utveckling, Lärande, Delaktighet, Empati och Trygghet. En GULDET-dag har hållits under året där elever och personal från hela skolan deltagit. Inom fritidsverksamheten genomförs ett integrationsarbete, vilket har visat på en positiv utveckling i hur elever från grund- och grundsärskolan kan möta varandra med respekt. Ambitionen är att utöka samarbetet till att även omfatta skoltid, vilket väntas bidra till fortsatt positiv utveckling. Aktiviteter Sektor Utbildning Kultur och Fritid Titel Status Färdiggrad Riktade insatser till barn och unga på fritiden i nära samarbete med grundskolan och gymnasiet. Kommentar: Riktade insatser till barn och unga på fritiden genomförs i form av exempelvis läxhjälp på Hasselgården. Ambitionen är att tillsammans med framför allt grundskolan skapa planerade aktiviteter. I dagsläget saknas dock forum för nära samarbete mellan kultur och fritid, grundskola och gymnasieskola :

37 Titel Status Färdiggrad Utveckla barnbibliotekets uppsökande verksamhet samt öka samarbetet med skolbiblioteken inom kommunen. Kommentar: Uppsökande verksamhet bedrivs inom projektet "Stärkta bibliotek", vilket är ett tillfälligt stöd från kulturrådet med syfte att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet. Kultur och fritid har anställt en person som under 2019 och 2020 jobbar med uppsökande verksamhet för läsfrämjande. Vidare bistår kultur och fritid med stöd till skolbiblioteken i den mån det efterfrågas :

38 2. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Andelen elever på Nösnäsgymnasiet, med examen, ökade med en procentenhet under 2017, till 70 %. Även den genomsnittliga betygspoängen har ökat från 13, till 13, och andelen A och B i år 3 har ökat från 19,7 % till 26,2 % Andelen Stenungsundselever med examen inom fyra år minskade dock med två procentenheter jämfört med föregående läsår och var %, samma siffra som medelvärdet i riket. Bedömning Den officiella statistiken för vårterminen 2019 har ännu inte publicerats. Indikatorn "gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år" innefattar elever folkbokförda i Stenungsunds kommun. Den andra indikatorn " gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor" avser elever på Nösnäsgymnasiet oavsett vilken kommun de är skrivna i. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år har de senaste åren ökat. Nösnäsgymnasiet lägger ner stort arbete på att fånga upp fler elever så att de blir anställningsbara men det är en bit kvar till målet att alla skall få en gymnasieexamen. Måluppfyllelsen varierar mellan olika program. På vissa yrkesprogram erbjuds eleverna arbete under sin sista termin och en del elever förlorar då motivationen att göra klart sin examen. Prognosen för inriktningsmålet är delvis uppfyllt. Aktiviteter Sektor Utbildning Gymnasium och Kompetens och utveckling Titel Status Färdiggrad Skapa flexibla lösningar och yrkesutgångar* för elever som av olika anledningar inte går färdigt gymnasieskolan. Kommentar: Nösnäsgymnasiet har sökt och fått statsbidrag för att utveckla fler yrkesutgångar* på introduktionsprogrammen (IM). En praktiksamordnare har under året arbetat med praktiklösningar för elever. Gymnasiet har även fortsatt att utveckla yrkesutgångarna mot bygg-anläggning och fordon-transport. Till hösten kommer en utbildning mot restaurang att starta. Organisationen kring eleverna på IMY (yrkesintroduktion) kommer att förtydligas från hösten. Med hjälp av Skolverket har kompetensutveckling skett inom att starta lärlingsliknande utbildningar för introduktionsprogrammen, även detta kommer kunna påbörjas för några elever under hösten, med koppling till yrkeslärare på program. För mer informations om Kommunalt aktivitetsansvar (KAA) se Nösnäsgymnasiets Kvalitetsrapport. * En yrkesutgång är en yrkeskompetens som eleven får genom att läsa en viss kombination av kurser inom programfördjupningen. Yrkesutgångarna är framtagna efter samråd med branschrepresentanter och de nationella programråden. De visar vilka kurser som branscherna anser att eleverna bör läsa för ett visst yrke. Aktiviteter Sektor Utbildning Gymnasium Titel Status Färdiggrad Öka likvärdigheten avseende enheternas resultatkvalitet genom fördjupat samarbete mellan enheterna, tydliggörande av ansvarsroller samt genomförande av insatser utifrån analyser på alla nivåer. Kommentar: Enheternas arbete med att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet har skapat ett arbetslagnära måloch utvärderingsarbete, i syfte att skapa meningsfullhet och påverkansmöjlighet. Arbetslagen beskriver att det skett en utveckling och ett lärande i processen. För att skapa likvärdighet inom enheterna har avstämning kring målarbetet skett regelbundet på enhetstid. Planen mot diskriminering och kränkande behandling har omarbetats och förtydligats, med fokus också på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Antal anmälningar i Skalman har ökat på samtliga enheter utom en under läsåret. Ökningen kan sannolikt tolkas som en effekt av en tydligare rutin och ansvarsfördelning :

39 Skolinspektionens enkät påvisar en uppgång för skolans arbete med att förhindra diskriminering och kränkande behandling från index 6,7 i föregående års mätning till index 7,4 i år. Aktiviteter Sektor Utbildning Gymnasiesärskola Titel Status Färdiggrad Utöka samarbetet i bedömning och tolkning av läroplan, ämnesplaner och betygskriterier tillsammans med gymnasieskolan. Kommentar: Gymnasiesärskolan upplever att samarbetet med gymnasieskolan har ökat under året, viket är till elevernas fördel. Det finns en lokal plan för samarbetet mellan de två skolformerna för att underlätta integration mellan gymnasiesärskola och de yrkesprogram inom gymnasieskolan som tar emot integrerade gymnasiesärelever. Arbetet med närvaroplanen, samt arbetet tillsammans med berörd elevhälsopersonal lyfts också fram som framgångsfaktorer. Vidare information om detta finns i rapporten om gymnasiesärskolans systematiska kvalitetsarbete 2018/2019. Titel Status Färdiggrad Säkra praktikplatser och kvalitet i undervisningen på det arbetsplatsförlagda lärandet kopplat till elevernas studieplan. Kommentar: Ett samarbete pågår mellan gymnasiesärskolan och enheterna som tar emot integrerade elever. Frågan om att säkra tillgången på praktikplatser och dess kvalitet lyfts även i aktuella programråd under höstterminen :

40 3. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. Stenungsund ska vara en attraktiv kommun att driva företag i. Kommunens ambition är att skapa goda förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet. I kvalitetsmätningen Insikt gör företagarna en helhetsbedömning av servicen i kommunens myndighetsutövning. Stenungsunds kommuns ranking har förbättrats rejält, från plats 157 till plats 50. Även Svenskt Näringsliv gör en ranking av företagsklimatet beträffande att starta och driva företag. Av landets 290 kommuner låg Stenungsund på plats Bedömning I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet har Stenungsund tappat några placeringar jämfört med tidigare år. Av landets 290 kommuner hamnade Stenungsund på plats och på plats Även omdömet i SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Insikt, är något lägre 2018 (NKI 71) jämfört med 2017 (NKI 72), Noteras att Stenungsunds brandskydd rankas med NKI 88 och Livsmedelskontrollerna med NKI 81 vilket är mycket bra. Stenungsunds kommuns utvecklingsområden i Insikt är Bygglov med NKI 57. Rankingen i Insikt har gått från plats 83, 2017 till plats 116, Med detta som utgångspunkt är prognosen för 2019 att målet inte uppfylls. Aktiviteter Sektor Utbildning Titel Status Färdiggrad Genomföra och implementera GR SAMSYV* - allas ansvar. Kommentar: Aktiviteten har genomförts enligt plan. Spekeröds förskola har varit pilotförskola och började implementera GR SAMSYV under höstterminen 2018, övriga förskolor påbörjade arbetet vårterminen Resultatet visar att pedagogerna på olika sätt, i undervisningen, ger barnen förutsättningar att utveckla sin självbild, kunskap om omvärlden och framtidstro. Grundskolan genomför en programmeringsutbildning med Hogia för 7-9 lärare i matematik. Inom gymnasiet har enhet 3 och delar av enhet 1** deltagit i ett pilotprojekt kopplat till GR SAMSYV. Samtliga Nösnäsgymnasiets enheter har nu påbörjat arbetet med GR SAMSYV. En gemensam utbildning kommer att hållas av Skolverket under hösten på temat Studie- och yrkesvägledning - allas ansvar. * GR SAMSYV är ett EU-projekt med ambition att tydliggöra hur kommunen och arbetslivet kan arbeta tillsammans för att ge goda förutsättningar för alla elever att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. ** Nösnäsgymnasiet består av fyra enheter samt gymnasiesärskolan. Aktiviteter Sektor Samhällsbyggnad Titel Status Färdiggrad Berörda verksamheter deltar på 100 % av företagslotsmötena under året. Kommentar: Berörda verksamheter har hittills medverkat på samtliga LOTS-möten. * Företagslotsmöten är möten mellan företagare och kommunens tjänstemän. Titel Status Färdiggrad Följa upp och vidareutveckla resultatet från det bemötandeprojekt som genomförts inom sektor samhällsbyggnad. Kommentar: På grund av större utredningsuppdrag under våren påbörjas arbetet med att ta fram servicemål först under hösten * Bemötandeprojektets ambition är att ge Stenungsunds invånare, företagare och besökare bästa möjliga möte med kommunen :

41 Titel Status Färdiggrad Utveckla samverkan och öka kunskapen om andra verksamheter inom sektorn genom att arbeta med processkartläggning av sektorns verksamhet. Kommentar: Processkartläggning av sektorns verksamhet, samt prioriterings- och styrprocesser pågår. De områden som återstår är mark- och exploatering samt planprocessen. Detta beräknas vara klart vid årsskiftet. Aktiviteter Sektor Stödfunktioner Titel Status Färdiggrad Dokumentera antalet genomförda marknadsdialoger inför upphandling för att därefter kunna arbeta aktivt med att öka andelen. Kommentar: Marknadsdialoger inför upphandlingar har första halvåret genomförts vid sex av 24 av upphandlingar, vilket motsvarar 25%. Titel Status Färdiggrad Dokumentera direktinformation till potentiella lokala företag vid upphandling för att därefter kunna arbeta aktivt med att öka andelen. Kommentar: Direktinformation vid annonsering av upphandling har första halvåret skett i sex av 24 av upphandlingar, vilket motsvarar 25%. Titel Status Färdiggrad Utveckla näringslivssidorna på stenungsund.se. Kommentar: Utveckling av näringslivssidorna planeras hösten Under våren har sidorna aktualiserats men inte utvecklats. Titel Status Färdiggrad Genomför åtta företagsbesök per år där kommunledning och politisk ledning deltar. Kommentar: Under våren har kommunstyrelsens presidium och kommundirektör träffat tre företag för att bland annat presentera nya förtroendevalda i kommunstyrelsens presidium, inhämta kunskap om företaget och för att samtala om visioner för framtiden. Ambitionen med företagsbesöken är att skapa en plattform för dialog mellan kommun och företag. Vid val av företag beaktas bland annat företag av olika karaktär och storlek. Titel Status Färdiggrad Utöka antalet företagskontakter/dialoger. Kommentar: Arbetet med att utöka antalet företagskontakter/dialoger pågår. Stenungsunds kommun har under våren, i samarbete med Företagarna, anordnat fyra frukostklubbar* som besökts av mellan 50 och 100 företagare varje gång. Stenungsunds kommun har, tillsammans med Tjörns- och Orusts kommuner samt Företagarna arrangerat en företagsgala och deltagit på Arbetsförmedlingens jobbsökarmässa. Stenungsunds kommun deltar på styrelsemötena för Företagarna i Stenungsund, Tjörn och Orust, på mötena för Nordvästsvenska initiativet och på mötena för projektgruppen "Ett enat Bohuslän" som bland annat driver frågor om dubbelspår, vandringsleder och turismnäringsliv :

42 Under året har Stenungsunds kommun deltagit i "Årets Unga Företagare" som arrangerades av GR (Göteborgsregionens kommunalförbund), på Västsvenska Kemi och Materialklustret samt i Vinnväxtprojektet som jobbar med kompetensförsörjning för kemiindustrin. Vecka 36 genomför Mässgruppen Exhibition & Events för första gången en stor företagsmässa på Stenungsund Arena. Stiftelsen Profil Stenungsund har träffats vid två tillfällen och bland annat diskuterat vision för Stenungsunds centrum, Stenungsundshems byggplaner samt Artscape, som är ett konstprojekt som gör konst på bland annat husfasader. *Frukostklubb är en arena för möte mellan kommunen och näringsliv. Värd för frukostklubbarna är företagen själva som får möjlighet att presentera sig och sitt företag. På frukostklubben ingår ofta en föredragning inom ett område som vänder sig till hela gruppen. Titel Status Färdiggrad Genomföra två informationstillfällen per år med företag och potentiella leverantörer i närområdet som målgrupp. Företagen informeras om lagstiftning och hur man går till väga för att lämna anbud i kommunala upphandlingar. Kommentar: Under våren bjöd Stenungsund, Tjörn och Orust kommuner in till ett seminarium om generationsskifte i företagen. Föreläsare var Svenskt Näringsliv. Över 100 personer deltog. STO-kommunerna har också bjudit in till föreläsning om hur man går till väga när man ska sälja, lämna över eller köpa upp ett företag. I höst genomförs en ny gemensam STO-träff för information/utbildning i upphandlingsfrågor :

43 4. Bostadsbeståndet ska öka med minst 170 bostäder per år över en femårsperiod. De tre senaste åren har bostadsbeståndet ökat med över 100 bostäder varje år. Under 2017 färdigställdes 142 lägenheter. De kommande två åren förväntas slutbesked till ett stort antal bostäder såsom Stenunge Strand, Ucklum, Nyborgsvägen och Getskär. Kommunens ambition är också att antalet färdiga detaljplaner ska öka, sett över en femårsperiod. Bedömning Under perioden har bostadsbeståndet ökat med ca 120 bostäder. Merparten av dessa, 77 st., är kopplade till byggnationen av lägenheter på Nyborgshöjd, resterande bostäder har byggts på bland annat Gullvivevägen, Nösnäs 1:89 och Getskärs camping. Siffran gäller fram till och med juli. Prognosen för 2019 är 204 bostäder. De områden som prognostiseras är: Resterande fastigheter på Gullvivevägen, Nösnäs 1:89 (Månsonska planen), Getskärs camping, Doterödsvägen 14 (Myggenäs måleri). Antalet antagna detaljplaner till och med juni är 0. Prognosen för 2019 är två, Kvarnhöjden (bostäder) och Hallerna förskola. Prognosen är att målet uppfylls. Aktiviteter Sektor Samhällsbyggnad Titel Status Färdiggrad Höja kvaliteten och effektiviteten i plan- och byggprocessen. Kommentar: Verksamhet bygglov har infört flertalet digitala verktyg för att säkerställa en effektivare process. Verksamheten har även projektanställt en bygglovsjurist för att höja kvaliteten i handläggningen av bygglovsansökningarna och beslutsförslagen. Titel Status Färdiggrad Arbeta med digitalisering av bygglovsprocessen och utbilda handläggarna i digitala arbetssätt för att få snabbare, effektivare och bättre kommunikation med sökande. Kommentar: Under våren har utbildning skett i Platsbesöksappen * och i Viewer ** och i den nya uppdaterade versionen av Bygg-R. Dessa system möjliggör för bland annat medborgarna att snabbare få information och/eller beslut. * Platsbesöksappen möjliggör för handläggaren att vid platsbesök och samråd se alla handlingar i ett ärende. Protokoll och slutbesked kan skrivas på plats. ** Viewer gör det möjligt att se ritningar i ByggR och att göra ritningar skalenliga. Titel Status Färdiggrad Framtagande av mobilitetsstrategi* för centrumområdet med målbild befolkningsökning Kommentar: Förslag till mobilitetsstrategi är klar och presenteras för kommunstyrelsen under hösten * En mobilitetsstrategi beskriver olika trafiklösningar och mjuka påverkansformer för att få ökat användande av delningsekonomi, såsom bilpooler och ökad kollektivtrafik :

44 Titel Status Färdiggrad Aktivt bistå Trafikverket i utredning* om dubbelspår på södra Bohusbanan. Kommentar: Sektor samhällsbyggnad har kontinuerliga samrådsmöten med Trafikverket. I samarbetet KUSTO försöker intressenterna gemensamt tydliggöra sina behov av framtida möjliga sträckningar. * Utredningen har som mål att utveckla Bohusbanan inom Nationella planen :

45 5. Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamhet ska öka. Kulturskolan och Idrottsskolan är viktiga verksamheter för barns och ungas kreativitet och rörelse. Antalet barn och unga som tar del av verksamheterna ska därför öka. Bedömning Utbudet i kulturskolan är i stort sett detsamma som föregående år men verksamheten har utvecklats genom exempelvis aktiviteter i RUM 1 och gitarrkurser på Hasselgården. Genom dessa insatser nås fler barn och unga. 319 barn har varit inskrivna i Kulturskolan under Det är en marginell ökning jämfört med föregående år då 306 barn var inskrivna. Förvaltningen har påbörjat ett arbete för att utveckla utbudet i Idrottsskolan i samverkan med föreningslivet, bland annat pågår en diskussion om att även inkludera kulturaktiviteter i verksamheten för att locka fler barn. Utbildningar planeras i syfte att öka kompetensen hos idrottsskolans ledare och i förlängningen göra verksamheten mer attraktiv. 294 barn är anmälda till idrottsskolan, vilket är något lägre än 2018 då 309 barn (43%) deltog och 2017 då 326 barn (46%) deltog. Trenden med minskat antal barn i Idrottsskolan är inte ny. Prognosen för inriktningsmålet 2019 är delvis uppfyllt eftersom fler barn och unga tar del av kulturskolans verksamhet samtidigt som deltagandet i Idrottsskolan sjunker. Aktiviteter Sektor Utbildning Titel Status Färdiggrad Skapa fler tillfällen till möten, på fler arenor, mellan pedagoger från kulturskolan och barn i Stenungsund utanför kulturskolans ordinarie verksamhet. Kommentar: Kulturskolan samverkar i Rum1 med övriga enheter inom Kultur & Fritid för att erbjuda aktiviteter såsom musikprojekt, bild & form-lektioner, workshops med mera, för ungdomar i åldern år. De arenor som används för att möta barn och unga har under året anpassats för att nå nya målgrupper, exempelvis bedrivs numera verksamhet på Hasselgården där det finns möjlighet att nå många av de barn som annars varit svåra att fånga upp på kulturskolans traditionella mötesplatser. En rytmikpedagog arbetar i alla förskoleklasser. Titel Status Färdiggrad Utveckla kommunikationen med barn och unga för att öka andelen som deltar i eller tar del av kultur och fritids verksamhet. Kommentar: Arbetet med sociala medier har intensifierats och ett särskilt programblad för kulturhuset Fregattens verksamhet som riktar sig till barn och unga har tagits fram. Som ett led i att öka kommunikationen med unga har feriearbetande ungdomar anställts som kommunutvecklare. Stenungslanten* har kommunicerats och blivit mer känd bland kommunens ungdomar. Genom att på, bland annat, mötesplatserna informera om möjligheterna att söka Stenungslanten har medvetenheten och intresset för dessa medel ökat. * Medel (100 tkr) som unga kan söka för att genomföra projekt och aktiviteter för andra ungdomar. Titel Status Färdiggrad Utveckla utbudet i Idrottsskolan i samverkan med föreningslivet. Kommentar: Arbetet med att tillsammans med Idrottsskolan utveckla Idrottsskolans utbud har påbörjats. Arbetsgrupper har skapats där kultur och fritid, styrelsen i Idrottsskolan samt representanter för föreningslivet deltar. Det finns en ambition att öka intresset för idrottsskolans verksamhet genom att även inkludera kulturverksamhet :

46 Titel Status Färdiggrad Utöka öppettiderna i Kulturhuset Fregatten. Kommentar: Tidigare år har biblioteket varit stängt på helgerna, under sommaren, men på lördagar under juni augusti har biblioteket i år varit lättlöppet. Lättöppet innebär att besökarna endast kan låna och lämna böcker. Samtal pågår med föreningar om möjligheten att genom föreningsanordnade aktiviteter även ha kulturhuset öppet vissa söndagar. Titel Status Färdiggrad Utforma en plan tillsammans med Västra Götalands Idrottsförbund och föreningslivet i Stenungsund med syfte att behålla ungdomar kvar i föreningslivet. Kommentar: Det är en nationell utmaning att behålla ungdomar i föreningslivet. Samtal pågår med Västra Götalands idrottsförbund och övriga kommuner i Västra Götaland för att finna lämpliga och hållbara lösningar :

47 6. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbetsplats/arbetsgivare. Genom att minska sjukfrånvaron från föregående kalenderår, öka andelen anställda i kommunen som har heltid och minska andelen anställda som har en sysselsättningsgrad under 70 %, är Stenungsunds kommun en hälsosam och attraktiv arbetsplats/arbetsgivare. Bedömning Sjukfrånvaron har det första halvåret minskat i förhållande till samma period förra året. Första halvåret 2019 var sjukfrånvaron 6,9% och samma period förra året var siffran 8%. Flera aktiviteter inom ramen för hälsoprojektet Hälsogreppet har genomförts och arbetet med förebyggande sjukpenning och optimerad bemanning fortgår. Andelen anställda som har heltid har ökat från 72,9% 2018 till 75,7% till och med juni Tjänster med en sysselsättningsgrad under 70% fortsätter att minska, från 127 personer (6,1%) 2018 till 120 personer (4,9%) till och med juni Detta sammantaget gör att prognosen för inriktningsmålet 2019 är att målet uppfylls.. Aktiviteter Alla sektorer Titel Status Färdiggrad Genomföra åtgärder kopplat till medarbetarenkäten för att minska sjukfrånvaron. Kommentar: Alla arbetslag som har fått ett medarbetarenkätsresultat har tagit fram handlingsplan över åtgärder, bland annat avseende hälsa/ohälsa. Åtgärderna har genomförts helt eller delvis och stickprovsuppföljning planeras för att följa upp att åtgärderna genomförs som planerat. Enhetsvisa handlingsplaner kopplade till medarbetarenkäten har upprättats. Exempel från sektorerna Sektor utbildning Förskolan uppvisar under vårterminen 2019 en tydlig minskning av sjukfrånvaron jämfört med Sjukfrånvaron i förskolan motsvarade under våren 2019 kommunens genomsnitt. Förskolans ledningsgrupp har genomfört ett arbete gällande bland annat ledarskap och arbetsmiljö utifrån de handlingsplaner som tagits fram utifrån medarbetarenkäten, vilket anses bidragit till den positiva utvecklingen. Även hälsoinspiratörernas arbete antas ha bidragit till den minskade sjukfrånvaron. Vissa förskolor har en heltidsvikarie, vilket antas reducera stress och kan bidra till minskad sjukfrånvaro hos ordinarie personal. Grundsärskolan har utarbetat en särskild handlingsplan tillsammans med tillförordnad rektor, verksamhetschef och extern hjälp. Detta arbete har skapat lugn och tilltro till fortsatt arbete. Nösnäsgymnasiet har en lägre sjukfrånvaro än både genomsnittet i kommunen och sektor utbildning. Den totala sjukfrånvaron för gymnasiet under 2018 var 4,85% och t.o.m. maj 2019 var den 3,87%. En orsak till den lägre sjukfrånvaron är ett aktivt arbete med att få ner antalet långtidssjukskrivningar genom återgång i ordinarie arbete alternativt andra lösningar när detta inte är möjligt. Sektor socialtjänst Alla enheter inom individ och familjeomsorg mäter sin arbetsbelastning och mål samt trivsel via en psykosocial mätsticka vid varje APT-tillfälle. Detta följs upp av respektive chef. Titel Status Färdiggrad Utveckla arbetet med hälsoinspiratörer i varje verksamhet och utvärdera hur det används. Sektorns arbete med hälsoinspiratörer syftar till att skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsplats. Kommentar: Utvecklingen av arbetet med hälsoinspiratörer pågår kontinuerligt. Det senaste halvåret har fokus varit att på samtliga sektorledningar informera om hälsoinspiratörernas uppdrag, vilka de är (110 st) och vad de kan :

48 bidra med. Cheferna har fått möjlighet att redogöra för sina förväntningar och vilka hälsofrämjande insatser de vill se mera av i sina respektive verksamheter. Information om, och uppdragsbeskrivning för hälsoinspiratörer har säkerställts i medarbetar- och chefshandbok. Exempel från sektorerna Sektor utbildning Enheterna inom samtliga verksamheter har utsett eller kommer att utse hälsoinspiratörer. Hälsoinspiratörernas roller och arbetssätt skiljer sig åt mellan olika enheter och arbetet har kommit olika långt på olika enheter. Inom förskolan samverkar hälsoinspiratörerna med förskolornas ledning och bidrar på arbetsplatsträffar och studiedagar. Grundsärskolan har under våren lyft in hälsoinspiratörerna i det arbete som sker utifrån medarbetarenkäten. Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst har 1 hälsoinspiratör/enhet. Finns med som punkt på APT några tillfällen/år. Titel Status Färdiggrad Prioritera förebyggande arbete för en bättre arbetsmiljö när det gäller förslitningsskador, bemötande och förhållningssätt. Kommentar: På temat "Bemötande och förhållningssätt" inbjöds hälsoinspiratörerna under våren till en inspirationsdag där 90 % deltog. Höstens inspirationsdag har temat arbetsmiljö och förslitningsskador. Ambitionen med hälsoinspiratörsdagarna är att de 110 inspiratörerna ska få information, tips och idéer som dom kan ta tillbaka till sina respektive arbetsplatsträffar. Exempel från sektorerna Sektor utbildning Inom förskolan pågår ett värdegrundsarbete gällande bland annat bemötande och förhållningssätt, vilket är en del av det förebyggande arbetet och ett prioriterat mål under Arbetet har sin utgångspunkt i medarbetarenkäten. Gymnasiet arbetar systematiskt med arbetsmiljön genom skyddsronder och samverkansgrupper där arbetsmiljön är en stående punkt. Skyddsrondsprotokollen följs upp av verksamhetschef och fastighetsrepresentant för att sedan följas upp av sektorchef tillsammans med funktionschef fastighet. Gymnasiet har utbildat elevskyddsombud som finns på varje skolenhet. Samtliga skolenheter anmäler tillbud och olycksfall i det digitala verktyget Skalman. Dessa rapporter sammanställs och följs upp på skyddskommittéer inom verksamheten. Samtliga skolenheter arbetar för att skapa en lugn och trygg skolmiljö. Detta arbete återfinns i respektive enhets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sektor socialtjänst All personal genomgår kontinuerligt utbildning i ergonomi och förflyttningsteknik. Studiecirklar kring bemötande förhållningssätt har påbörjats på SÄBO och Hemtjänst. Aktiviteter Sektor Utbildning Titel Status Färdiggrad Genomföra en utbildningsdag i grundskolan kring samverkansavtalet med de lokala samverkansgrupperna. Kommentar: Personalavdelningen har inbjudit till utbildningsdag med extern föreläsare och till lokal utbildning. Genomförande sker under hösten. Syftet är att få inblick i de förändringarna som gjorts i samverkansavtalet på central och lokal nivå. Utbildningen riktar sig till samtliga chefer och skyddsombud/arbetsplatsombud :

49 Titel Status Färdiggrad Pilotprojekt heltidsmentor 2018/2019, gymnasiet. Syftet är att minska lärares arbetsbelastning kring mentorskapet för att de ska kunna fokusera mer på undervisningen. Kommentar: Projektet är nu genomfört och avslutat med goda resultat. För att avlasta lärarna har personer med annan yrkesbakgrund såsom ex socionom eller hälsovetare anställts för att överta mentorns arbetsuppgifter, exempelvis bevakning av frånvaro och kontakt med vårdnadshavare. 58% av lärarna upplever att deras arbetsbelastning minskat under året. Flertalet av lärarna upplever att det är avlastande att någon annan har koll på närvaron och vid frånvaro kontaktar elever. Eleverna upplever att de har lättare att få hjälp och stöd när de behöver. Närvaron har ökat och alla elever som varit frånvarande har fått samtal där de efterfrågas från skolan. Mer info finns kring projektet, se enhet 3 kvalitetsrapport läsåret 2019/2019. Aktiviteter Sektor Socialtjänst Titel Status Färdiggrad Fortsätta arbetet med att implementera "Optimerad bemanning"* enligt handlingsplan. Kommentar: Optimerad bemanning* omfattar all personal dag/kväll och helg inom funktionshinderverksamheten och Vård Omsorg. Rollfördelning mellan samordnare och bemanningsenhet inom SÄBO och ordinärt boende är klar. Följande arbeten pågår: Översyn av ARP (avancerad resursplanering) - fördelning av disponibel tid samt analys av schema kontra bemanningskrav. Arbetet med schemaanalysen fortsätter under hösten. Som stöd för enhetschefer och verksamhet, och för att leda arbetet framåt internt i sektor socialtjänst, kommer en bemanningscontroller att anställas. Bemanningscontrollern kommer att vara placerad inom Vård Omsorg och jobba med att ge stöd till alla de verksamheter som har optimerad bemanning. *"Optimerad bemanning" innebär en effektivare användning av personal och att erbjuda utökad tjänstgöringsgrad för de som önskar och med arbete som utförs på annan enhet. Titel Status Färdiggrad Arbeta aktivt med "Hälsogreppet"* så att alla medarbetare inom sektorn följer metoden. Kommentar: Arbetet med att öka frisknärvaron pågår. Sektorn arbetar med snabba insatser vid korttids- och långtidsfrånvaro. Resurs från personalenheten håller samman arbetet. * "Hälsogreppet" är ett samarbetsprojekt mellan GR, dess medlemskommuner, Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och har det övergripande målet att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa. Aktiviteter Sektor Stödfunktioner Titel Status Färdiggrad Genomföra aktiviteter inom ramen för Eu hälsoprojektet "Hälsogreppet" för att minska sjukfrånvaron. Aktiviteterna specificeras i den lokala projektplanen. Kommentar: Flertalet aktiviteter, för att minska sjukfrånvaron, har genomförts inom ramen för Hälsogreppet. Bland annat utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa genom metoden styrkebaserad organisationsutveckling inom verksamheten vård och omsorg. * "Hälsogreppet" är ett samarbetsprojekt mellan GR, dess medlemskommuner, Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och har det övergripande målet att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa :

50 Titel Status Färdiggrad I syfte att förebygga långtidssjukskrivningar kommer arbetet med förebyggande sjukpenning utökas. Kommentar: Planeringen är att antalet medarbetare med förebyggande sjukpenning kommer att öka. Det beror på att möjligheten till förebyggande sjukpenning prövas mer aktivt inom ramen för arbetet med hälsa och ohälsa. Samtal och samarbete med Försäkringskassan har påbörjats. Viss metodutveckling samt uppföljning och utvärdering kvarstår. Titel Status Färdiggrad Hålla i och permanenta det förhållnings- och arbetssätt med "Optimerad bemanning" som har implementerats inom sektor socialtjänst under Detta beräknas ge fler heltidsanställningar och mindre grad av timtjänstgöring och övertid. Kommentar: Utvecklingen av arbetet med optimerad bemanning inom sektor socialtjänst, fortsätter löpande. Analys sker under hösten. *"Optimerad bemanning" innebär en effektivare användning av personal och att erbjuda utökad tjänstgöringsgrad för de som önskar och med arbete som utförs på annan enhet. Titel Status Färdiggrad Regelbunden uppföljning av tjänster med sysselsättningsgrad under 70 %. Kommentar: Aktiviteten genomförs löpande och nya tjänster med sysselsättningsgrad under 70%, redovisas fortlöpande på kommunstyrelsens sammanträde. Över tid visar mätningarna att både andelen och antalet anställningar med sysselsättningsgrad under 70%, fortsätter att minska. I juni 2018 var det 127 och i juni stycken, även i denna mätning alltså en minskning :

51 7. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. Målet anses uppfyllt genom att minska energiförbrukningen i kommunens anläggningar, minska utläckage av producerat dricksvatten, minska användningen av fossila bränslen och minska matsvinnet på kommunens skolor, förskolor och äldreboenden samt öka den insamlade mängden förpackningar och returpapper. Bedömning Efter årets första sex månader konstateras att energiförbrukningen, efter att den normalårskorrigerats, är lägre än samma period förra året. 105 kwh/m jämfört med 113 kvh/m Allt tyder på att denna trend håller i sig resten av året. Orsaker till lägre förbrukning är bland annat energibesparande åtgärder men också att sommaren inte varit lika extrem som förra året. Dessutom är Stenungsund Arena färdigställd och genererar inte så höga energikostnader som under ny- och tillbyggnad. Även matsvinnet fortsätter att minska. I augustiuppföljningen 2018 var matsvinnet på förskolor och skolor 55 gr/person och nu är det 51 gr/person. Information om utläckage av producerat dricksvatten går inte att få halvårsvis. Beräkningarna görs utifrån den självavläsning av VA-förbrukningen som sker varje höst. Även beträffande den nya indikatorn kring insamlade av förpackningar och returpapper, kg/person är det svårt att prognostisera utfall. Målet prognostiseras trots det, på helårsbasis vara uppfyllt. Aktiviteter Alla sektorer Titel Status Färdiggrad Minska mängden körda mil med egen bil i tjänsten. Kommentar: Kostnaden för bilersättning för egen bil fortsätter att minska, vilket indikerar att mängden körda mil i tjänsten också minskar. I juni 2018 var antalet körda mil med egen bil i tjänsten 14,7 och samma period 2019 var antalet körda mil per anställd 12,9. Minskningen bedöms helt beror på transportpoolens införande. Information om kommunens arbete med att minska antalet körda mil i tjänsten har delgetts sektorledningarna, som ansvarar för åtgärder inom sina respektive verksamheter. Inom vissa verksamheter har åtgärder redan genomförts, exempelvis har man inom gymnasiet genomfört en kartläggning och utifrån resultatet av denna planeras nu en bilpool. Titel Status Färdiggrad Erbjuda utbildning i Skype och satsa på fler digitala möten i syfte att minska resandet i tjänsten. Kommentar: Utbildningen av Skype finns sedan årsskiftet som en del i modulen "Media och kommunikation" i Chefsutvecklingsprogrammet. Information om möjligheter till Skype-utbildning samt vikten av att minska resandet i tjänsten har lämnats till sektorledning för vidare spridning i organisationen. Skypemöten har i viss utsträckning börjat användas. Aktiviteter Sektor Utbildning Titel Status Färdiggrad Införa kärl för källsortering på samtliga enheter. Kommentar: Kärl för källsortering finns på vissa enheter. Successivt och i samverkan med kommunens miljöstrateg placeras kärl ut på fler enheter. På grund av sektor utbildnings prognostiserade underskott har sektorn, på grund av höga kostnader för inköp av kärl, tvingats bromsa aktivitetens införande :

52 Titel Status Färdiggrad Grundskola och gymnasiet ska samverka med måltid för att minska matsvinnet i matsalen. Kommentar: Arbetet med att minska matsvinnet pågår på samtliga förskolans enheter inom ramen för Håll Sverige rents program Grön flagg. Grön flagg syftar till att hjälpa lärare och pedagoger att skapa intresse för hållbarhetsfrågor för att därigenom bidra till en långsiktigt hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Arbetet sker i samverkan med funktion service (måltid) och förskolorna har kommit olika långt i detta arbete. Serviceråd har genomförts med verksamheterna för att lyfta frågan om fortsatt samarbete gällande framtagande om aktiviteter för att minska svinnet. Under våren har mätningar som syftar till att ta fram lämpliga åtgärder genomförts. På gymnasiet sker arbetet i samarbete med elevråd och målet framåt är att medvetandegöra hållbarhetstänket gällande maten. Avsikten är att detta skall integreras i undervisningen under Aktiviteter Sektor Samhällsbyggnad Titel Status Färdiggrad Införa en mötespunkt på arbetsplatsträffar för att ta fram förslag på hur förvaltningen kan bidra till att minska miljöpåverkan. Kommentar: Tre verksamheter har infört mötespunkten på sina respektive arbetsplatsträffar medan fem verksamheter kommer att införa den under hösten. Titel Status Färdiggrad Kartläggning och framtagande av åtgärdsplan för det strategiska miljöarbetet. Kommentar: Upprättande av åtgärdsplan är påbörjad och grundstrukturen är klar. Planen behöver processas inom förvaltningen innan förslag går upp för politiskt beslut. Aktiviteter Sektor Socialtjänst Titel Status Färdiggrad Utreda förutsättningar för införande av det avfallssnåla äldreboendet i samarbete med sektor stödfunktioner (Måltid och Fastighet). Kommentar: Arbetet pågår på delar av Tallåsens äldreboende. Kärl för sopsortering och utrustning för förändrat arbetssätt, är inköpt och på plats. Fokus är att minska engångsartiklar, välja rätt inkontinenshjälpmedel samt minska avfall och matsvinn. Handlingsplan är upprättad och följs. Under hösten utökas arbetet till fler enheter på Tallåsen. Aktiviteter Sektor Stödfunktioner Titel Status Färdiggrad Ta fram energiförbrukning/energieffektivisering per objekt. Kommentar: Energiförbrukning per energislag och objekt har tagits fram. Fortsatt utveckling av modellen sker under hösten. Titel Status Färdiggrad Fortsätta arbetet med att byta ut lysrörsarmaturer till LED. Kommentar: Första halvåret har totalt 150 fastighetsarmaturer bytts ut. Det motsvarar 5% av beståndet. Totalt är nu :

53 drygt 20 % av fastighetsarmaturerna LED. Under hösten planeras, om budgeten tillåter, byte av ytterligare 100 armaturer. Titel Status Färdiggrad Ta fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. Kommentar: Förslag till prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter är framtagen och kommer att redovisas för kommunstyrelsen. För att spegla möjligheten att tillgodogöra sig den producerade energin och därmed också lönsamhetsperspektivet har, i prioriteringsordningen, hänsyn tagits till verksamhetens beskaffenhet och elförbrukningen sommartid. Titel Status Färdiggrad Mäta produktions- och tallrikssvinnet på samtliga skolor, förskolor och äldreboenden. Kommentar: Genomförande sker enligt plan. Produktions- och tallrikssvinn mäts på samtliga skolor och förskolor och under våren har delar av Tallåsens äldreboende varit pilotprojekt för äldreboendena. Efter utvärdering sker implementering på samtliga äldreboenden. Konstateras att det totala svinnet och serveringssvinnet per person är högre i mottagningskök än i tillagningskök. Det beror bland annat på tillagningskökets möjlighet att kyla sin överproduktion. Skillnaden i tallrikssvinn per person är marginell mellan mottagningskök och tillagningskök. Variationen mellan avdelningar inom skola och förskola är stor. Totalt svinn per person är till exempel, som lägst i en skola - 31 gr/person och dag och som högst i en förskola gr/person och dag. Tillförlitliga siffror om kostnader för matsvinn ger kostnadsbesparingar på sikt. Under hösten införs komponentbaserat beställningssystem innebärande portionsbeställningar utifrån önskemål istället för beställningar baserat på hur många personer som bor på boendet utan hänsyn till vad den boende tycker om. Resultatet blir mer individanpassat och rätt för dagen. Under hösten påbörjas mätning av klimatpåverkan på Nösnäsgymnasiets måltider. Titel Status Färdiggrad Utreda förutsättningar för införande av det avfallssnåla äldreboendet i samarbete med sektor socialtjänst. Kommentar: Sektor stödfunktioner Förutsättningarna för införandet av det avfallssnåla äldreboendet har utretts och projektplan är framtagen och implementerad i ett pilotprojekt på Tallåsen. Åtgärdsdelen i projektplanen är klar och samtliga åtgärder är påbörjade men ännu inte helt färdigställda. Kostnaderna för avfallet har initialt ökat men kommer på sikt att sjunka. Orsaken är sortering av fler fraktioner än tidigare vilket innebär fler kärl och fler hämtningar. På sikt kommer mängden restavfall att minska och därmed också kostnaderna. Den stora fraktionen på äldreboenden är inkontinensskydd. Titel Status Färdiggrad Mäta andelen ekologisk och svenskproducerad mat som serveras till förskolor, skolor och äldreboenden för att på sikt öka andelen. Kommentar: Andelen ekologisk mat som serveras mäts varje månad. Leverantören lämnar varje halvår information som möjliggör framtagande av andelen svenskproducerad mat. Kostorganisationerna tillsammans med Stenungsunds, Lilla Edets, Tjörn och Orust kommuner har bjudit in producenter till informationsträff - fokus kött, nästa gång fokus frukt och grönt, för att öka kunskap om bland annat lokalproduktion :

54 8. Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande Ambitionen är att öka tryggheten hos de äldre. Hemtjänsten ska ha en personalkontinuitet som innebär att antalet personal en hemtjänstmottagare möter under en 14-dagarsperiod ska bli färre. Medelvärdet för riket är 15 personer och för Stenungsund 17 personer Ett annat trygghetsmått är att väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ska minska. Här är medelvärdet för riket 57 dagar medan det för Stenungsunds del är 84 dagar. Bedömning Måluppfyllelsen mäts i antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum - särskilt boende och fallskador (vårdats på sjukhus) bland personer 80+. Antalet personal som en hemtjänstmottagare mött under en 14-dagarsperiod är oförändrad jämfört med 2018, 17 stycken. Vad beträffar väntetiden i antal dagar, från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, till särskilt boende har siffran ökat från 53 dagar första halvåret 2018 till 74 dagar Utredning för säkerställande av förändringen pågår men en trolig orsak kan vara att personer med beslut om demensboende väntar på plats medan det i dagsläget finns elva lediga omvårdnadsplatser*. Rapport om fallskadorna för 2018 kommer först vecka 38 men konstateras att fallskadorna i Stenungsunds kommun minskat kontinuerligt sedan 2015 och kommunen ligger under snittet för riket. En försiktig prognos är att inriktningsmålet är delvis uppfyllt. * Särskilt boende delar ofta upp sin verksamhet i omvårdnads- eller demensboende. Aktiviteter Sektor Socialtjänst Titel Status Färdiggrad Utveckla samarbetet mellan individ- och familjeomsorg och särskilt boende, genom att tydliggöra processer och ta fram rutinbeskrivningar som inkluderar båda verksamheterna. Till exempel rollfördelningen, från ansökan om plats på särskilt boende till erbjudet inflyttningsdatum. Åtgärder är genomförda. Rutiner har skapats mellan biståndsenhet och bo-grupp. Bistånd utreder, fattar beslut och registrerar i gemensamt dokument som bo-gruppen utgår ifrån när fördelning av lediga boendeplatser på SÄBO-avdelningar ska genomföras. Samarbete med korttidsenheten har säkerställts. Titel Status Färdiggrad Kartlägga hur mycket fixartjänsten används. Kommentar: Första halvåret har fixartjänsten använts ungefär 40 gånger per månad. Missuppfattningen att tjänsten är kopplad till Stenungsundshem finns och under hösten genomförs därför en utökad informationsinsats, bland annat på seniordagen och till pensionärsorganisationerna. Kartläggning sker varje år och presenteras i en årsberättelse. Titel Status Färdiggrad Informera om fixartjänsten via råden och i hemtjänstbroschyr och beakta fixartjänsten vid biståndsbedömning. Kommentar: Under såväl vår som höst får Trivselträffarna * information om fixartjänsten. I samband med biståndsenhetens utredningssamtal informerar handläggarna om fixartjänsten. Även hemtjänstens personal och i hemtjänstbroschyr informeras hemtjänsttagarna om fixartjänsten. * Trivselträff" är en öppen verksamhet som vänder sig till kommuninvånare i Stenungsund :

55 Titel Status Färdiggrad Informera om olika digitala lösningar i vägledande dokument på hemsidan. Exempelvis användandet av trygghetskamera som indirekt kan minska risken för fallskador då vårdtagaren inte störs av personalen i onödan. Kommentar: Samtliga berörda vägledande dokument har uppdaterats med information om möjliga digitala lösningar. Revidering sker vid behov. I utredningssamtal informeras brukare om vilka digitala möjligheter som finns och tekniska lösningar övervägs alltid i första hand. Titel Status Färdiggrad Prioritera och erbjuda digitala lösningar som uppfyller den biståndsbedömda insatsen. Kommentar: Inom Särskilt boende och Hemtjänst erbjuds digital tillsyn via kamera där det är möjligt. IFO har uppdaterat sina vägledande dokument för biståndsbedömning att först erbjuda trygghetskamera via kamera och i andra hand fysiska besök. Sektorn undersöker nya områden där teknik kan underlätta vardagen för medborgarna, till exempel digitala inköp. Titel Status Färdiggrad Använda metoden "Senior alert"* i förebyggande arbete kring bland annat fallskador. Kommentar: Sektorn har startat upp och använder delar av Senior alert * för riskförebyggande åtgärder. Bland annat när man riskbedömer trycksår, undernäring, fall och munhälsa. Sektorn kommer under hösten erbjuda utbildning för all personal inom hemtjänst kring nutrition och undernäring. * "Senior alert" är ett kvalitetsregister som vänder sig till vårdgivare och professioner som vill arbeta förebyggande för att bland annat minska fallskador :

56 9. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka. Målet uppnås genom att invånare, år, med bra självskattat hälsotillstånd ökar och att självskattad bra hälsa för barn och unga år ökar. Målet ligger i linje med regeringens och Västra Götalandsregionens ambitioner att minska skillnaderna i hälsa och livsvillkor. Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver insatser och samverkan tvärsektoriellt. Bedömning År 2018 var det 71 procent av befolkningen, år, i Sverige som uppgav en bra eller mycket bra självskattad hälsa. Under har andelen av befolkningen i Sverige som skattar sin hälsa som bra eller mycket ökat. De faktorer som påverkar mest är kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland. Andelen är högre bland män (74%) 2018) än bland kvinnor (69% 2018). Andelen är dessutom högre bland unga än bland äldre och högre i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (79% 2018) än gruppen med förgymnasial (54% 2018) respektive gymnasial utbildningsnivå (67%). Den upplevda hälsan är lägre för personer födda i norden jämfört med personer födda i Sverige, övriga Europa eller utanför Europa. Självskattat allmänt hälsotillstånd visar hur människor uppfattar sin egen hälsa och forskning har visat att självskattad hälsa verkar kunna förutsäga en persons framtida hälsa, både fysiskt och psykiskt. Om man upplever att man mår dåligt kan man ha större risk att drabbas av sjukdomar i framtiden. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i flera studier visats kunna förutsäga dödlighet. Stenungsunds kommun ligger stabilt högre än riket, 74% jämfört med rikets 71%. Med hänsyn till att Stenungsund legat stabilt och rentav ökat beträffande självskattat hälsotillstånd prognostiseras målet delvis uppfyllt. Aktiviteter Sektor Utbildning Grundskola, Gymnasium, Kompetens och Utveckling Titel Status Färdiggrad Följa upp hälsosamtalen inom skolhälsovården och utefter analysen arbeta fram åtgärder på individ- och gruppnivå. Kommentar: Alla grundskolor och gymnasiets enheter har fått återkoppling av hälsosamtalen i åk 4, åk 8 samt i gymnasiets år 1. Efter återkoppling och analys har förebyggande insatser på individ och gruppnivå planerats och genomförts, till exempel arbete i klass med den psykosociala arbetsmiljön eller sömn och stress. Hälsosamtalen har även resulterat i främjande arbete som exempelvis introduktionsdagar för elever och arbete kring att strukturera skolarbetet. Aktiviteter Sektor Utbildning Grundskola Titel Status Färdiggrad Genomföra styrda rastaktiviteter för ökad rörelse och ökad gemenskap i grundskolan. Kommentar: Olika former av rastaktiviteter pågår på F-6 skolorna. Enligt Göteborgsregionens enkät svarar 88% av eleverna i åk 2 att det finns bra saker att göra på rasterna. Fortsatt utveckling av lokala aktiviteter kommer att ske under kommande läsår. Aktiviteter Sektor Samhällsbyggnad :

57 Titel Status Färdiggrad Genomföra projektet "Digitaliserat vägnät"* (bil-, cykel- och gångvägnätet) för att i karttjänst kunna visa på tillgänglighet och var det finns säkra skolvägar. Kommentar: Förstudie genomfördes under våren och nu pågår arbetet med att upphandla leverantör som kan utföra arbetet under hösten. Efterarbetet, 20% av aktiviteten, blir klart efter årsskiftet. * Geografiskt Informationssystem (GIS) är en programvara som hanterar insamling, lagring, bearbetning, analys och presentation av geografiska data. Genom att visualisera och analysera data med stöd av kartan avslöjas okända samband, mönster och trender. Titel Status Färdiggrad Prioritera deltagande i trygghetsvandringar för att bidra till att skapa trygga och säkra miljöer. Kommentar: Till och med augusti har sektorn deltagit i samtliga genomförda trygghetsvandringar. Titel Status Färdiggrad Prioritera deltagande i arbete/projekt kring social hållbarhet som "Hasselbacken i utveckling" och "Seniorperspektivet i samhällsbyggandet". Kommentar: Deltagande i de arbeten/projekt som genomförts har prioriterats. Aktiviteter Sektor Socialtjänst Titel Status Färdiggrad Sprida kunskap om "Anhörigstöd på nätet," på Stenungsunds kommuns hemsida, till pensionärsorganisationer, på sociala medier och i råden. Kommentar: Enhetschefer informerar kontinuerligt anhöriga till de omsorgstagare som flyttar in på SÄBO eller de brukare som har insatser i ordinärt boende. Biståndsenheten informerar löpande om anhörigstöd på sociala medier och på hemsidan. Under hösten kommer mer information spridas via rådet för funktionshindrade och pensionärsrådet och till pensionärsorganisationer. Titel Status Färdiggrad Medverka aktivt på seniordagen. Kommentar: Sektorn kommer att delta. En arbetsgrupp, som planerar lämpliga aktiviteter, är tillsatt. Titel Status Färdiggrad Skapa och utveckla träffpunkt för äldre personer i ordinärt boende. Kommentar: Trivselträffar pågår varannan vecka under vår- och hösttermin. Innehåll och tema på trivselträffarna varierar men är till exempel: Information från Demensföreningen, musikunderhållning, lokalinformation, information från Fixartjänsten, Hörselskadades förening informerar eller besök av naturfotograf med lokal förankring. Aktiviteter Sektor Stödfunktioner Titel Status Färdiggrad :

58 Fortsätta arbetet med att tillgänglighetsdokumentera* kommunala fastigheter. Kommentar: Arbetet med att inventera kulturhuset Fregatten och Stenungsund Arena är påbörjat och fortsätter under hösten. I snitt 6 personer om dagen besöker kommunens hemsida och sidan "En mer tillgänglig kommun" där tillgänglighetsdokumentationen finns. *Dokumentation sker via kommunens hemsida till Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Sedan tidigare finns Tallåsens äldreboende, kommunhuset och Nösnäsgymnasiet i databasen. Titel Status Färdiggrad "Rätt mat till rätt person" - Ta fram underlag och skapa förutsättningar för att införa krav på läkarintyg/läkarutlåtande för att beviljas specialkost enligt "Göteborgsmodellen"*. Kommentar: Sammanställning av bakgrundsmaterial är klart och under hösten presenteras ett förslag för politisk behandling och beslut. Under hösten kommer dessutom samtliga specialkostintyg att läggas in i kostdatasystemet Matilda. Effekten blir tillförlitlig statistik, större säkerhet och bättre kostnadsbild. *"Göteborgsmodellen" innebär specialkost eller anpassad kost till barn med dokumenterad allergi eller liknande :

59 10. Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och välkomnande kommun med hög social hållbarhet som inkluderar alla. Integrationen av nyanlända ska vara effektiv, antalet personer som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar) ska därför öka. Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige. Uppdraget omfattar aktiviteter under högst 24 månader där svenska för invandrare, sam-hällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter utgör olika delar. Arbets-förmedlingen är ansvariga för etableringsuppdraget. I arbete omfattas arbete utan stöd, nystartsjobb och arbete med stöd. I studier räknas de som studerar på den utbildning som berättigar studiemedel. Bedömning På grund av god arbetsmarknad och extratjänster* ökade andelen nyanlända som lämnade etableringsuppdraget och började arbeta eller studera under Då extratjänster som subvention nu avslutas väntas, om inga åtgärder vidtas, indikatorn att utvecklas i negativ riktning. För att öka andelen nyanlända som lämnar etableringsuppdraget/programmet och börjar arbeta krävs samverkan samt flexibla lösningar. Målet prognostiseras delvis uppfyllt under förutsättning att alla krafter samverkar för att hitta nya lösningar. *Subventionerad anställning inom offentlig sektor för personer som varit arbetslösa en längre tid eller är nyanlända i Sverige. Aktiviteter Alla sektorer Titel Status Färdiggrad Erbjuda praktikplatser inklusive språkpraktik till nyanlända. Kommentar: Exempel från sektorerna: Sektor utbildning Arbetsförmedlingen anvisar personer för språkpraktik till olika verksamheter. Enheterna tar emot elever för språkträning i praktiska verksamheter. Samtliga enheter inom förskolan arbetar aktivt för att erbjuda praktikplatser och tar vid förfrågan alltid emot praktikanter. Sektor socialtjänst Sektorn har erbjudit 20 platser men underlag från Arbetsförmedlingen har saknats. Individ och familjeomsorg har två personer som har genomgått språkpraktik och som därefter har fått nystartsjobb i sektor socialtjänst. Titel Status Färdiggrad Ta emot extratjänster (eller motsvarande), språkstödjare (eller motsvarande). Kommentar: Enheterna tar emot och administrerar både extratjänster och språkstödjare. Nya extratjänster inrättas inte och de som finns idag kommer att avslutas som subvention. Arbetsförmedlingens pågående omorganisation begränsar möjligheterna att samverka kring målgruppen. Aktiviteter Sektor Utbildning Titel Status Färdiggrad Öka genomströmningen av elever på introduktionsprogram på gymnasiet genom att utveckla samarbetet mellan studiehandledare och undervisande lärare samt ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt :

60 Kommentar: Organisation och arbetssätt för språkintroduktionseleverna har utvecklats och förfinats under året. Tvålärarsystemet är ett framgångsrikt sätt att arbeta, varför systemet prövas också på andra introduktionsprogram från hösten Ett omfattande arbete kring närvaro har genomförts på alla introduktionsprogrammen. Mentorns och elevhälsans roller och samarbete samt dokumentation av frånvarosamtal har förtydligats. Närvarostatistiken för språkintroduktionselever har förbättrats och det sker nu ett systematiskt arbete kring elever med oroande frånvaro. Enhet 1 har beviljats statsbidrag för att utveckla fler yrkesutgångar* på introduktionsprogrammen. En praktiksamordnare har under året arbetat med 46 praktiklösningar för elever, varav 18 för elever på språkintroduktion. Arbetet med att utveckla yrkesutgångar mot bygg/anläggning och fordon/teknik fortgår. Till hösten kommer en utbildning mot restaurangnäringen att starta. *En yrkesutgång är en yrkeskompetens som eleven får genom att läsa en viss kombination av kurser inom programfördjupningen. Titel Status Färdiggrad Utöka antalet utbildningsplatser till yrkesutbildningar med språkstöd inom kompetens och utveckling. Kommentar: Antalet utbildningsplatser till yrkesutbildningar med språkstöd har inte kunnat utökas inom kompetens och utveckling på grund av begränsningar i GRs utbud. Titel Status Färdiggrad Utveckla/utvidga "SYSKOM-projektet"*. Kommentar: Projektet SYSKOM (Systematiserad kompetensförsörjning inom området nyanlända och arbetsgivare) har som målsättning att leverera kompetens till arbetsgivare utifrån deras behov med särskilt fokus på bristyrken där det är svårt att finna arbetskraft. Arbetsförmedlingen har inga liknande projekt idag, varvid en utveckling/utvidgning inte är aktuell. * "SYSKOMprojektet" innebär systematiserad kompetensförsörjning inom området nyanlända och arbetsgivare. Titel Status Färdiggrad Utveckla samarbetet med föreningar i integrationsarbetet. Kommentar: Kompetens och utveckling har inte vidareutvecklat samarbetet med föreningar kring integration då subventionen extratjänst avslutats och föreningarna saknat ekonomiska förutsättningar själva. Kultur och fritid har beviljat bidrag till SIF samt stöd till ensamkommandes förbund. Ett antal föreningar har erhållit riktat stöd för arbete med integration i föreningslivet som genomförs under Från och med i år har kultur och fritid ett nytt bidrag, "särskilda föreningsinsatser", från vilket föreningarna har möjlighet att söka medel för integrationsprojekt, dock har inga ansökningar inkommit ännu. Aktiviteter Sektor Samhällsbyggnad Titel Status Färdiggrad Vid varje markanvisning utreda möjligheten att ställa krav på att en viss andel av lägenheter upplåts för sociala hyreskontrakt. Kommentar: Ingen markanvisning har skett under våren 2019 och sannolikt inte heller under resten av året :

61 Aktiviteter Sektor Stödfunktioner Titel Status Färdiggrad Anordna integrationsplattformar för att skapa mötesytor mellan nyanlända och etablerade Stenungsundsbor, föreningar och företag. Kommentar: I november planeras en "Kultur- och integrationsmässa" i Kulturhuset Fregatten. Mässans syfte är att sprida kunskap om olika kulturer. Stenungsunds och Tjörns kommuner har hos Länsstyrelsen sökt medel för fortsatt och utökat projekt, från projekt "Kulturtolkar" till projekt "Kulturtolkar växlar upp". Ambitionen är att utöka integrationsarbetet till att även innefatta mansgrupper. I nuvarande projekt är fokus kvinnor. Under hösten planeras en hälsoskola för nyanlända i regi Stenungsunds kommun, Primärvården och Folktandvården. Ambitionen är att öka kunskapen om egenvård. Under våren har föräldrastödsprogrammet "Älskade barn" erbjudits på somaliska och i höst är målgruppen persiska/dari och arabiska. Programmet innebär att nyanlända får kunskap om hur det är att vara förälder i Sverige. Titel Status Färdiggrad Via projekt "Uppsökande verksamhet", som riktar sig till föräldralediga nyanlända kvinnor, medverka till att fler kvinnor kommer till familjecentralen. Ambitionen är att förkorta nyanlända kvinnors etableringsprocess. Kommentar: Kulturtolkarna har i samverkan med Svenska Kyrkan och studieförbundet Vuxenskolan varje vecka anordnat träffar med mål att kvinnor ska träffa andra kvinnor för erfarenhetsutbyte och språkträning. På träffarna har inbjudna gäster informerat om olika frågor, exempelvis föreningsliv, arbetsmarknad och hälsa. Kulturtolkarna bedriver, utöver träffarna, uppsökande verksamhet för att introducera Familjecentralen och Öppna förskolan som mötesplatser för att träffa andra föräldrar och träna språk. En till två dagar i veckan har Kulturtolkarna bedrivit "SFI light" (språkskola) för dem som eventuellt inte kan börja SFI på grund av att man exempelvis fått barn. (OBS Projektet heter Kulturtolkar och där är uppsökande verksamhet en del.) :

62 Bilaga 2 Åtgärder för budget i balans Sektor samhällsbyggnad De förslag till åtgärder som det fattats politiskt beslut om har också genomförts. Åtgärderna inom Plan och Bygglov om att inte återbesätta vakanser samt minska kostnader för konsulter är genomförda med full effekt. Inom verksamheten Anläggning har man sett över inköp och minskat kostnader för timanställda. Man har även tagit bort hallvärdarna från de större idrottshallarna. Även dessa åtgärder förväntas ge full effekt under året. Arbetet med att öka intäkterna på Stenungsund Arena genom att sälja fler arrangemang har påbörjats men kommer att få full effekt först under Sektor stödfunktioner Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 27 maj 2019 att tidigarelägga vissa åtgärder som sektor stödfunktioner hade presenterat i arbetet med budget Vilka dessa åtgärder är och hur status på dessa är framgår nedan. - Uppsägning av avtalet för dokument- och ärendehanteringssystemet LIS Avtalet är uppsagt och löper ut i slutet av Åtgärden får effekt först år Flytta budget- och skuldrådgivarna inklusive konsumentvägledaren till kommunhuset Genomförd men på grund av uppsägningstid får åtgärden effekt först år Minska matsvinnet Måltidsfunktionen arbetar aktivt med att minska matsvinnet. Det sker i nära samarbete med andra sektorer och verksamheter. - Energi- och vattenbesparingar, LED belysning samt byte av oljepanna på Jörlandaskolan Fastighet tillsammans med Stenungsundshem prioriterar utbyggnad av LEDbelysning. Arbete har startats upp i kommunhuset, Hasselbackens förskola och vuxenutbildningen. Investeringarna leder till att kommunens energiförbrukning kommer att minska, men på grund av höga energipriser blir nettoeffekten av åtgärden mindre. Vad gäller byte av oljepannan på Jörlandaskolan är det förberedande arbetet i gång. - Minska konsultkostnader fastighet/administration Med anledning av att avstämning mot förvaltningsavtalet med Stenungsundshem kommer att ske under 2019 förväntar sig fastighet ytterligare konsultkostnader. Bedömningen är därför att konsultkostnaderna inte kommer att kunna minskas ytterligare under Gällande SOLTAK AB arbetar sektorn främst med åtgärder för att minska ärendemängden inom löneområdet, där kommunen debiteras per ärende. Arbete bedrivs även med att ta fram åtgärder för att minska antalet helpdesk-ärenden inom IT och för att öka antalet elektroniska fakturor. Ytterligare åtgärder från kommunens sida utreds för närvarande i flera av sektorns funktioner. 62

63 Bilaga 2 Sektor socialtjänst Inom sektor socialtjänst har åtgärder aviserats inom samtliga verksamheter. Verksamheterna har i olika grad lyckats med att genomföra åtgärderna och med att genomföra dem i tid. Insatser har gjorts för att minska kostnaderna för övertid och timvikarier inom samtliga verksamheter. Åtgärder utifrån Kommunstyrelsens protokoll och : Funktionshinder - Minskade personalkostnader LSS - genomfört Särskilt boende - Statsbidrag äldreomsorg genomfört - Nollvikariat vid sjuk/vab/ledighet pågår - Schemaförändringar på nattorganisationen 1,9 åa förläggs i huvudsak till dagtid har påbörjats under hösten och får begränsad ekonomisk effekt under innevarande år - Effektivisera nattorganisation genomförs i november och får begränsad ekonomisk effekt under innevarande år - Samplanering inom avancerad resursplanering (ARP) har påbörjats och genomförs under hösten men ger begränsad ekonomisk effekt under innevarande år - Nyanställningar på deltid - pågår Individ- och familjeomsorgen - Hemtagning och avslut av placeringar HVB och familjehem inom flyktingverksamhet - genomfört - Tidigarelägga avslut av placeringar ej genomfört inte möjligt - Försörjningsstöd genomgång av etableringsschablonen ger ökade intäkter genomgång genomförd ingen förändring - intäkterna är korrekta Kommunal hälso- och sjukvård - Ständig rekrytering genomfört, samtliga konsulter borta från okt-nov och framåt - Bemanningssköterskor som tar omvårdnadsansvar ej genomfört inte möjligt - Ej tillsätta vakans på rehab - genomfört - Minska inköp av hjälpmedel - genomfört - Samutnyttja grundutrustning - genomfört Ordinärt boende - Samplanering inom avancerad resursplanering (ARP) genomfört - Vakant tjänst dagverksamhet - genomfört - Schemaförändringar nattorganisationen 0,5 åa förläggs i huvudsak till dagtid - påbörjas i september - Resursplanera med befintlig personal genomfört, resursplaneringen pågår 63

64 Bilaga 2 Sektor utbildning De åtgärder som sektor utbildning aviserat med syfte att nå budget i balans har med några undantag genomförts. Åtgärder som inte genom förts beror på förändrade förutsättning såsom elevtal och individuella behov. Inom sektorn har åtgärder, som borde genomförts, inte genomförts på två enheter. I båda fallen kommer åtgärder att genomföras på dessa enheter under hösten men förseningen leder till att den ekonomiska effekten blir begränsad under innevarande år. Effekten av åtgärderna som vidtagits inom grundskolan och gymnasieskolan är ännu svåra att utvärdera. Verksamheterna är läsårsorienterade vilket betyder att de lägger sin organisation från augusti. När uppföljningen sker i augusti, samma månad som den nya organisationen träder i kraft, krävs att man räknar om personalkostnaden och det skapar en osäkerhet i prognosen och i detta fall i utvärderingen av åtgärderna. Åtgärder utifrån Kommunstyrelsens protokoll och : Förskolan - Överinskrivning av barn under våren genomfört - Personaljusteringar genomfört på de enheter där det varit aktuellt pga minskat antal barn - Korta vikariat ersätts av befintlig personal - genomfört Grundskolan - Vikariat täcks med överanställd personal - åtgärden är genomförd på de enheter som haft den här situationen - Omställning av personal för att anpassa till lägre elevtal genomfört - Ingen vikarie om den som är frånvarande inte är en klasslärare genomfört - Vikariat täcks med befintlig lärare genomfört - Delar av tjänster tas bort genomfört på de enheter där det varit aktuellt - Elevassistenter allmän minskning genomfört - Se över och behovsanpassa särskilda undervisningsgrupper genomfört - 70% skolledning på Ekenässkolan delvis genomfört, tjänsten som biträdande rektor vakanshålls - Ökad elevpeng för nya elever som fyller upp befintliga klasser genomfört - Minskade kostnader undervisningsmaterial genomfört - Ny organisation Kristinedal F-6 genomfört - Besparing tkr utifrån planerad åtgärdsplan - genomfört Arbetet med åtgärder inom grundskolan har gått enligt plan på alla enheter utom en där beslutade åtgärder inte genomförts eller inte fått någon ekonomisk effekt. Gymnasieskolan - Ökade intäkter genomfört, intäkterna från Migrationsverket har dock fortsatt falla och det är inget verksamheten kan styra över. - Samläsning - genomfört - Personaljusteringar - genomfört - Minskning övriga kostnader - genomfört - Besparing tkr av 2405 tkr dock inte särskild undervisningsgrupp autism - genomfört 64

65 Bilaga 2 Staben - Minskning av skolsköterska 50% och något minskat inköp av skolläkare genomfört - IT-kostnader minskas genomfört - Minskning av två administrativa tjänster ej genomfört. Åtgärden är påbörjad och kommer att genomföras under hösten men får då begränsad ekonomisk effekt under innevarande år. - Välkomsten samordnas med förberedelseklass på Kristinedalskolan genomfört Sektorövergripande - Ändrade regler för skolskjuts - genomfört Kompetens och utveckling - Ökade intäkter genomfört, intäkterna från GR avseende gemensamma utbildningar ligger fortfarande lågt. - Personaljusteringar genomfört - Minskning övriga kostnader - genomfört 65

66 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Sandra Kristensson Till kommunfullmäktige Utökning av investeringsbudgeten för Stenungsund Arena Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att utöka den totala investeringsbudgeten för Stenungsund Arena med 16 mnkr, till en total budget på 236 mnkr. Investeringsmedel tillförs inom befintlig investeringsram för år Sammanfattning av ärendet Kostnaderna för projekt Stenungsund Arena beräknas uppgå till 236 mnkr, vilket innebär ett överskridande av budgeten med 16 mnkr. En analys har genomförts för att utröna skälen till avvikelsen mot budget. Orsakerna till diskrepansen mellan budget och prognos är flera. Bland annat har förvaltningen identifierat utgifter för åren samt en nedskrivningskostnad för den tidigare planerade multihallen som belastar projektet. En ökad utgift uppstod också i samband med konceptbyte från restauratören. Utöver detta har ytterligare utgifter för ÄTA (ändrings- och tilläggsarbeten) tillkommit. På grund av den överhettade byggmarknaden har konsultimmarna blivit dyrare samt att det bullerplank som en fastighetsägare blivit lovad blev dyrare än beräknat. Förvaltningen föreslår att ytterligare 16 mnkr tillförs projektet. Årets prognos för investeringar ligger lägre än budget därför bedöms ingen omprioritering av andra projekt behöva göras. Dock medför det en utökning totalt sett för de närmaste åren. Beskrivning av ärendet Kostnaderna för projekt Stenungsund Arena beräknas uppgå till 236 mnkr, vilket innebär ett överskridande av budgeten med 16 mnkr. Allmänna utskottet fick en redovisning av detta på sitt sammanträde den 26 mars En analys har genomförts för att utröna skälen till avvikelsen mot budget. Orsakerna till avvikelsen mellan budget och prognos är flera. Dels består den av upparbetade utgifter mellan åren Dessa utgifter avser projektering, arkitektarvode samt lönekostnad för projektledare. Dessutom belastas projektet med en nedskrivningskostnad på de förstudier som gjordes för den planerade multihallen. Dessa utgifter har inte tidigare tagits med i prognosen. 66

67 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Kommunfullmäktige beslutade den 21 mars 2016 att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena, vilket medförde att restauratörens koncept ändrades. Det innebar att kommunen behövde bekosta byggnation och inredning i bowlinghall och restaurang. Under byggnationen av friskvårdsanläggningen har ytterligare ÄTA (ändrings- och tilläggsarbeten) tillkommit. Det avser bland annat digitalglas mellan friskvårdslokal och gym samt att projektet belastats med en mer omfattande asbestsanering är beräknat. Under projektets gång har det även framkommit att grundfastigheten var i sämre skick än vad man kunnat förutse vilket lett till bland annat ytterligare betongrenovering samt konstruktionsarbeten. På grund av den överhettade byggmarknaden har konsultimmarna blivit dyrare. Dessutom har det bullerplank som kommunen enligt detaljplanen skulle uppföra mot en närliggande fastighet blivit dyrare än vad som förväntats i budget för Arenan. Det beror på ett flertal faktorer, bland annat ett bullerplanks särskilda beskaffenhet, att beräkningen gjordes för flera år sedan och att särskilda säkerhetsåtgärder behövde vidtas under byggnationen. Sammanställning av ökade utgifter: Upparbetade kostnader Asbestsanering Grundfastigheten sämre skick än beräknat Konsultkostnader Digitalglas Bullerplank Byte av restaurangkoncept/bowling Nedskrivning av multihall 5,0 mnkr 1,0 mnkr 1,1 mnkr 1,0 mnkr 0,5 mnkr 0,9 mnkr 4,9 mnkr 1,6 mnkr Förvaltningen föreslår att ytterligare 16 mnkr tillförs projektet. Då årets prognos för investeringar ligger lägre än budget bedöms ingen omprioritering av andra projekt behöva göras. Dock medför det en utökning totalt sett för de närmaste åren. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag innebär att den totala investeringsbudgeten för projektet utökas med 16 mnkr. Då prognosen för årets investeringar är 79,1 mnkr lägre än budget föreslås att 16 mnkr tillförs projektet Stenungsund Arena inom befintlig investeringsram. Den totala budgeten för Stenungsund Arena etapp 2 uppgår då till 236 mnkr. En ökning av budgeten med 16 mnkr innebär en ökad årlig avskrivningskostnad på 0,5 mnkr samt med nuvarande ränteläge en ökad årlig räntekostnad på 0,2 mnkr. Barnkonsekvensanalys Med anledning av att ärendet rör en utökning av investeringsbudgeten för Stenungsund Arena medför ärendet i sig inga konsekvenser för barn. 67

68 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Erica Bjärsved Ekonomichef 68

69 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Birgitta Wall Till kommunfullmäktige Utställningsutlåtande och detaljplan för Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av Kyrkeby 4:1) med flera Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utställningsutlåtandet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen i enlighet med 5 kap 29 plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Sammanfattning av ärendet Kommunens målsättning är att utveckla tätorterna i närhet av befintlig kollektivtrafik och service. Kvarnhöjden norr om Jörlanda centrum har länge varit utpekad i kommunens översiktsplan för framtida bostadsbebyggelse. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten för blandad bebyggelse om ca 300 bostäder samt förskola/skola på Kvarnhöjden. Planområdet ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spill-och dagvatten Området ska anslutas till kommunens ledningsnät för spillvatten. Spillvattnet leds sedan till det kommunala reningsverket Strävliden, norr om centrala Stenungsund. Kommunens huvudledningsnät för spillvatten har uppdimensionerats och byggts ut samt driftsatts under år 2019 för att kunna avleda den ökade belastningen som genomförande av planen medför. Beskrivning av ärendet Huvudprincipen för utformning av området är att bebyggelsen placeras i grupper med gröna kilar emellan, längs en huvudgata som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Bebyggelsen anpassas till natur och terräng och tar vara på befintliga kvaliteter som grönstruktur och samband. Bebyggelsen föreslås i huvudsak uppföras i 2 våningar. Suterrängvåning får medges och anpassas till terrängen. Flerbostadshus i centrala delen tillåts uppföras i upp till 4 våningar. Flerbostadshus i den södra delen tillåts uppföras i 4 våningar; här utöver får suterrängvåning samt indragen takvåning medges. I planområdets centrala del finns möjlighet att uppföra förskola/skola. Planområdet ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spill-och dagvatten. 69

70 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Området ska anslutas till kommunens ledningsnät för spillvatten. Spillvattnet leds sedan till det kommunala reningsverket Strävliden, norr om centrala Stenungsund. Kommunens huvudledningsnät för spillvatten har uppdimensionerats och byggts ut samt driftsatts under år 2019 för att kunna avleda den ökade belastningen som genomförande av planen medför upprättades ett program till detaljplanen. Planstart skedde 2011 och detaljplanen var ute på samråd under Utställningen ägde rum Planarbetet handläggs med normalt planförfarande i enlighet med plan- och bygglagen 1987:10. Ekonomiska konsekvenser Ett exploateringsavtal har upprättats parallellt med detaljplanen, mellan kommunen och exploatör Peab Markutveckling AB. När avtalet tecknades hade ännu inte Kyrkeby 4:2 bildats. Exploateringsavtalets syfte är att få ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen och reglerar parternas ansvar för utförande och kostnader samt gällande villkor. Upprättat exploateringsavtal godkändes i kommunfullmäktige, Kostnaderna för framtagande av detaljplan och utbyggnad av allmän plats inom detaljplaneområdet samt åtgärder på vägar utanför fördelas så att exploatören betalar 2/3 och kommunen 1/3. Kostnaderna ryms inom projektets exploateringsbudget. Kostnader för utbyggnad av VA i området finansieras av VA-kollektivet samt att exploatören tar 2/3 av kostnader för dagvattenhantering. Kommunen får ökad kostnad för drift och underhåll av 70

71 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ allmän platsmark, gator, grönområden och eventuell lekplats. Framtida driftkostnader ryms inte inom ram. Barnkonsekvensanalys I planarbetet har fokus legat på tillgänglighet till service, skola, förskola, fritid, kollektivtrafik, platser för lek och rekreation, rörelsefrihet och trygghet. Utifrån barnens perspektiv är en trafiksäker boende- och skolmiljö samt vistelseytor i naturen särskilt viktiga aspekter. Planförslaget ger ett tillskott av attraktiva boendemiljöer i och med områdets natursköna läge. Exploatering av planområdet innebär att delar av befintlig natur försvinner, men den naturmark som bevaras i planområdet ger fortsatt goda möjligheter för utflykter, lekar och andra upplevelser i naturen. För att underlätta åtkomst till naturmark från bostadsområdena lämnas stråk med naturmark mellan bebyggelsegrupperna. I flerbostadsområdena finns inga utpekade områden för lek; det står fastighetsägare fritt att själv anlägga sådana på lämplig yta. Vid planering av vägar och GC-vägar i området har säkerheten ur barnens perspektiv varit viktig. När södra in- och utfarten blir en förlängning av Ranehedsvägen ger det god koppling mellan förskola, skola och handel i Jörlanda samhälle, samt kollektivtrafik. En utökning av Ranehedsvägen med ny gångbana på västra sidan och GC-väg på den östra sidan främjar möjligheterna att säkert ta sig fram till fots eller med cykel. Vid planerad förskola/skola finns utrymme som möjliggör trafiksäker hämtning och lämning av barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plankarta, Illustrationskarta, Planbeskrivning, Genomförandebeskrivning, Samrådsredogörelse, Utlåtande, Miljökonsekvensbeskrivning STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Sektorchef Anders Hulterström Verksamhetschef Beslut skickas till Birgitta.wall@stenungsund.se Emelia.antonsson@peab.se 71

72 72

73 ILLUSTRATIONSKARTA DETALJPLAN för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av Kyrkeby 4:1) m.fl. Jörlanda, Stenungsunds kommun Västra Götaland Beslutsdatum Godkännande Antagande Antagandehandling Upprättad Reviderad Birgitta Wall Planarkitekt Jessica Andersson Mark- och exploateringsingenjör bef. stig bef. stig föreslagen ny stig ev dagvattendamm bef. stig föreslagen ny stig bef. stig Förskola, skola Flerbostadshus 4 våningar med indragen vindsvåning Flerbostadshus 4 våningar föreslagen ny stig Flerbostadshus 2 våningar Småhus Jörlanda 381 Jörlanda 379 Småhus Fornlämning Illustrationen är upprättad av 0 10 Jörlanda m 73 Laga kraft

74 Dnr KS 2018/603 (Dnr. 0072/06) Antagandehandling PLANBESKRIVNING Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av Kyrkeby 4:1) m.fl. Stenungsunds kommun 74

75 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Sida 2 (32) 75

76 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. HANDLINGAR Till planen hör följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning (denna handling) - Genomförandebeskrivning - Illustrationskarta - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse - Utställningsutlåtande - Miljökonsekvensbeskrivning, EQC Group AB, reviderad Övriga handlingar: - Program för Kvarnhöjden, Arkeologisk utredning etapp 1, Rapport 2007:21 - Arkeologisk särskild utredning etapp 2, Rapport 2011:23 - Arkeologisk utredning etapp 2, Rapport 2013:25 - Arkeologisk förundersökning, Rapport 2015:14 - Naturvärdesinventering, Naturcentrum, Kulturmiljöunderlag, Acanthus, Teknisk PM Geoteknik, EQC Väst AB, Bergteknisk utredning, Bergab VA - och dagvattenutredning, WSP, reviderad PM Skyfallsutredning, WSP, Solstudie Kvarnhöjden, Jörlanda, Forum Arkitekter AB, Trafikbullerutredning, Norconsult AB, reviderad ÅVS åtgärdsvalstudie, Trafikutredning Ranehedsvägen, WSP, reviderad Sida 3 (32) 76

77 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. - Innehållsförteckning Inledning 4 Planens syfte och huvuddrag 4 Justeringar efter utställning 4 Plandata 5 Läge, areal och avgränsning 5 Markägoförhållanden 6 Tidigare ställningstaganden 6 GR:s strukturbild 6 Kommunala program, ÖP och detaljplaner 8 Förutsättningar och förändringar 10 Riksintressen, Natura 2000 och strandskydd 10 Fornlämningar 12 Natur, terräng och landskap 13 Geotekniska förhållanden 14 Service 14 Trafik och kommunikationer 14 Buller 17 Teknisk försörjning 18 Ny bebyggelse 21 Gestaltningsprinciper 21 Bebyggelse och utformning 21 Konsekvenser av planförslaget 29 Behovsbedömning 29 Trafik och buller 30 Sociala konsekvenser 30 Administrativa frågor 31 Sida 4 (32) 77

78 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Inledning Planens syfte och huvuddrag Kommunens målsättning är att utveckla tätorterna i närhet av befintlig kollektivtrafik och service. Kvarnhöjden norr om Jörlanda centrum har länge varit utpekad i kommunens översiktsplan för framtida bostadsbebyggelse. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten för blandad bebyggelse om ca 300 bostäder samt förskola på Kvarnhöjden. Huvudprincipen för utformning av området är att bebyggelsen placeras i grupper med gröna kilar emellan, längs en huvudgata som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Bebyggelsen anpassas till natur och terräng och tar vara på befintliga kvaliteter som grönstruktur och samband. Bebyggelsen föreslås i huvudsak uppföras i 2 våningar. Suterrängvåning får medges och anpassas till terrängen. Flerbostadshus i centrala delen tillåts uppföras i upp till 4 våningar. Flerbostadshus i södra delen tillåts uppföras i 4 våningar; här utöver får suterrängvåning samt indragen takvåning medges. I planområdets centrala del finns möjlighet att uppföra förskola. Justeringar efter utställning Planbeskrivningen har justerats med uppgifter från kompletterande utredningar och information enligt följande: En bergteknisk utredning är utförd. VA- och dagvattenutredningen har kompletterats bland annat med en redovisning av hur miljökvalitetsnormerna i Anråse å inte försämras av planens genomförande, samt förtydligande principskisser på vägsektioner. Kommunen bedömer att markavvattning inte är en förutsättning för planens genomförande. Information att Stenungsundsexpressen trafikerar hållplatsen Anrås södra har tagits bort från planbeskrivningen, istället hänvisas till hållplats Lundbyvägen. Texten med plankartans bestämmelser har justerats. Plankartan har justerats så att planbestämmelser förtydligas och plankartan stämmer med Pbl 1987:10 enligt följande: N 1 har ersatts av NATUR. PARK 1 har tagits bort och ersatts med egenskapen damm. Planbestämmelsen E teknisk anläggning förtydligas ytterligare med E 1, pumpstation och E 2, transformatorstation. Bebyggandets omfattning (e) har omformulerats/förtydligats. Flerbostadskvarteren förtydligas i plankartan med bestämmelsen e 25, största byggnadsarea i procent av totala fastighetsarean. Placering (p) omformuleras/förtydligas. Utformning (f) omformuleras/förtydligas. Markens anordnande; omformulera markens höjd, ta bort bestämmelser om dagvatten. Sida 5 (32) 78

79 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Administrativa bestämmelser, g tas bort (lekyta på NATUR). Illustrationslinjerna i plankartan tas bort. I samband med bildande av den nya fastigheten Kyrkeby 4:2 har Lantmäteriet utfört en fastighetsbestämning. Plankartans gränser har därför justerats något för att följa den nya fastighetsgränsen. Illustrationskartan justeras i färgskalan. Justeringarna är av redaktionell art för att förtydliga och klarlägga vad som gäller utifrån inkomna yttranden och förändrar inte planens innehåll. Ny utställning av detaljplaneförslaget bedöms inte behövas. Anråseåns dalgång Kyrkeby kile Lv 574 Bohusbanan E6 Jörlanda Ungefärligt planområde Kvarnhöjden Plandata Läge, areal och avgränsning Planområdet ligger på det skogsbeklädda berget Kvarnhöjden, ca 350 m norr om Jörlanda centrum, väster om E6, ca 8 km söder om Stenungsunds centrum. Planen avgränsas i söder av bostadsområdet i Kyrkeby, i öster av fritidshusområdet Kvarnhöjden samt väg 574. I norr avgränsas planen av Anråseåns dalgång och i väster av bergsslänten ner mot Kyrkeby kile. Planområdet omfattar ca 35 ha och är idag helt obebyggt. Sida 6 (32) 79

80 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Ungefärligt planområde, röd markering Markägoförhållanden Efter utställning har markägoförhållandena inom planområdet ändrats. Tidigare berörd fastighet Kyrkeby 4:1 har avstyckats och fått fastighetsbeteckningen Kyrkeby 4:2. Exploatören är nu ägare enligt köp. I övrigt berörs även Kyrkeby 3:34 som ägs av kommunen. För redovisning av ägoförhållanden, servitut, rättigheter och samfälligheter inom och angränsande till detaljplaneområdet, se tillhörande fastighetsförteckning. Tidigare ställningstaganden GR:s strukturbild Stenungsunds kommun ingår tillsammans med 13 kommuner i Göteborgsområdet i Göteborgsregionens kommunalförbund. GR verkar för att stärka samverkan mellan kommunerna bland annat inom regionplanering, miljö och infrastruktur/ trafik. Till huvudstråket hör Jörlanda, Stora Höga och Stenungsund. Innebörden av strukturbilden för Stenungsunds kommuns del är att koncentrera utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel m.m. till orter belägna eller starkt knutna till kollektivtrafikens huvudstråk, d.v.s. tåget på Bohusbanan och Expressbussen på E6:an. Sida 7 (32) 80

81 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Var ligger Kvarnhöjden i GR:s strukturbild? Kvarnhöjden i Jörlanda ligger intill ett av GR-regionens frekventa kollektivtrafikstråk mot Göteborg, med expressbussar med god turtäthet, samt lokala bussar. Den nya bebyggelsens gång- och cykelvägar ska kopplas till hållplatserna. Pendelparkeringen i Jörlanda är väl utbyggd för både bil och cykel, vilket visserligen kan locka till de korta bilresorna, men ökar också möjligheterna till busspendling för Jörlandaborna. Med gångavstånd till hållplatslägena och god utformning av gång- och cykelvägar finns det stor potential att förtäta och utveckla Jörlanda i enlighet med GR:s strukturbild. I visionen om fördubblat tågresande, Målbild Tåg 2035, pågår utredning om att öppna upp för fler tågstationer i Västra Götaland. I Västtågsutredningen finns Jörlanda med som förslag på tänkbart, nytt, framtida tågstopp. Stenungsunds del av GR:s strukturbild Sida 8 (32) 81

82 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Kommunala program, ÖP och detaljplaner Kommunens översiktsplan ÖP06 anger framtida bostadsbebyggelse för området. Planerad bebyggelse inom planområdet följer i huvudsak översiktsplanens utbredning. Ett program för Kvarnhöjden utarbetades under , för hela området som utpekats för bostäder i översiktsplan ÖP06, för att klarlägga förutsättningarna och konsekvenser av ny bostadsbebyggelse i området. Efter programmet minskades planområdet för att begränsa intrånget i riksintresse för natur- och kulturvård. Kommunens kulturminnesvårdsprogram pekar ut byn norra Anrås med omnejd som ett synnerligen välhållet kulturlandskap. Kommunens avgränsning är något snävare än riksintresseområdet för Anrås. Utdrag ur ÖP med ungefärligt planområde (röd markering). Avgränsning kulturminnesvårdsprogram i norr (mörkbrun linje). Detaljplaner Detaljplan 236 från handelsträdgård och infart till ny bebyggelse på Kvarnhöjden. Detaljplan J13 från fritidshusändamål. Detaljplan 175 från ökade byggrätter för 15 fritidshus. Detaljplan 254 från ökade byggrätter för 2 fritidshus. Detaljplan 110 från flerbostadshus, service, handel mm. Detaljplan S 67 från bostadshus, handel mm. Sida 9 (32) 82

83 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Tillfarter genom befintliga detaljplaner, markerade med streckade pilar. Planområdet rödskuggad yta. Denna detaljplan kommer att påverka detaljplanerna 236 och S 67 med in- och utfarterna till planområdet. Kommunala beslut och planprocessen Ett program till detaljplan utarbetades under 2007 för att pröva lämpligheten för bostäder på platsen. Samhällsbyggnadsutskottet, SBU beslutade att godkänna samrådsredogörelsen för programsamrådet, samt att med de ändringar som föreslogs upprätta samrådshandlingar. Beslut om planstart för detaljplanen fattades Detaljplanen har varit på samråd mellan till och samrådsredogörelsen godkändes av SBU beslutade samhällsbyggnadsutskottet att ställa ut detaljplaneförslag i enlighet med plan- och bygglagen 1987:10. Planarbetet handläggs med normalt planförfarande i enlighet med plan- och bygglagen 1987:10. Detta innebär att planen ska ställas ut innan den kan antas av kommunfullmäktige. Sida 10 (32) 83

84 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Förutsättningar och förändringar Riksintressen, Natura 2000 och strandskydd Naturmiljö Riksintresse för kulturmiljö Ungefärligt planområde röd, streckad linje Riksintresse kulturmiljö röd streckad yta Riksintresse för naturmiljö grön streckad yta De norra delarna av planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö, för Anråsåns dalgång och Anrås by (O39). Riksintressebeskrivningen redovisar ett odlingslandskap i kustbygd med bevarade drag i bebyggelsen och landskap från tiden före det laga skiftet vilket tillsammans med fornlämningar och olika kommunikationssystem, såsom vattenvägar, landsväg och järnväg, speglar ett långt utvecklingsförlopp. Ett kulturmiljöunderlag har tagits fram av Acanthus i november Kulturmiljöunderlaget redogör både för riksintressets fysiska yttringar och för områdets upplevelsemässiga värden. Utredningen beskriver att dalgången är en relativt orörd plats där möjligheten till upplevelsen av ett historiskt, havsnära odlingslandskap är möjlig. Landskapet speglar med fornlämningar och historiska bystrukturer en utveckling som pågått i närmare 3000 år. Omgivningspåverkan är i dagsläget relativt låg även om ny bebyggelse skymtar fram i dalgångens norra del. Den senaste tidens utveckling, ombyggnader av fritidshus till åretruntbostäder, villabebyggelse i anslutning till Stora Höga är små förändringar som påbörjat en karaktärsförändring i riksintresseområdet. Ytterligare utbyggnader med urbana förtecken, synliga i dalgången, kommer att förtydliga en förändring av kulturmiljön. Mot bakgrund av denna redan påbörjade förändring är det viktigt att ett orört omland runt dalgången sparas för att områdets kulturhistoriska värden ska bestå. Ny samlad bebyggelse bör inte anläggas så att den är synlig inom dalgången, som utgör kärnan för riksintresseområdet. Som planeringsförutsättningar har angetts att bebyggelse i norra området kan vara lämpligt i 1-2 våningar, om en väl tilltagen trädridå om ca 200 m sparas mellan dalgången och bebyggelsen. Sida 11 (32) 84

85 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Planförslaget För att inte skada riksintresset och skydda dess kärnvärden i Anrås dalgång bör omgivningspåverkan vara låg. Detta säkerställs i detaljplanen genom en skyddande trädridå på 200 meter samt att bebyggelsen i planområdets norra del inte får vara högre än 2 våningar. Ingen ny bebyggelse i planområdets norra del kommer på så sätt att synas från dalgången. Odlingsmark Havsnära hedmark med inslag av en och tall Skogsklädda höjder Anråse å bevuxen med al Gravfält Jordbruksbebyggelse med oskiftad struktur Utskiftade och yngre gårdar Viktiga siktlinjer Dalgången, värdekärnan, med dess kulturhistoriska kvaliteter och viktiga utblickar. Riksintresse för naturvård och kommunikation Planområdets norra och nordvästra delar ligger inom riksintresse för naturvård, Hakefjorden- Marstrandsfjorden-Sälöfjorden (NRO 14135), samt till mycket liten del i norr, Svartedalen med Anråseån (NRO 14121). I huvudsak återfinns inte de naturvärden som beskrivs i de båda riksintressena inom planområdet. Bohusbanan och väg E6 är av riksintresse för kommunikationer och ligger ca 200 respektive 900 m öster om planområdet. Planförslaget Dagvatten från planområdet kommer att fördröjas och renas innan det rinner ut i Hake fjord via Anråsån. Se vidare under rubriken VA, dagvatten. Den planerade exploateringen medför inga restriktioner på Bohusbanan eller E6, t.ex. vad gäller bullernivåer. Sida 12 (32) 85

86 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Natura 2000, naturreservat och strandskydd Stenungsundskusten är utpekad som Natura 2000-område och naturreservat, och omfattas även av strandskydd, ca 300 m väster om planområdet. Vulserödsbäcken i nordöstra planområdet omfattas också av strandskydd. Planförslaget Ingen exploatering föreslås inom strandskyddat område. Fornlämningar Arkeologiska utredningar har genomförts för planområdet, särskild utredning etapp 1, 2007 samt etapp 2, 2011 och En arkeologisk förundersökning av fornlämningar Jörlanda 158, 379 och 381 har utförts under Vid förundersökningen fann man rester av boplatser och gravar i södra planområdet där planen medger byggnation av flerbostadshus, vilket medför att en slutundersökning krävs innan exploatering är möjlig. 158:1 Karta över utredningsområdet i blått och förundersökningsområden i rött samt närliggande fornlämningar. Planförslaget Efter samrådet av denna detaljplan har planförslaget ändrats i den berörda delen, så att väg och byggnader placeras med större marginal från fornlämningarna. Information om att slutundersökning/arkeologisk undersökning krävs innan mark- eller byggnadsarbeten får påbörjas införs på plankartans utställningshandling under UPPLYSNING. Planbestämmelse för att säkra detta finns inte. Kulturmiljölagen styr vad som tillåts när det gäller fornlämningar. Sida 13 (32) 86

87 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Natur, terräng och landskap Planområdet består till huvuddelen av obebyggd naturmark i form av en skogsbeklädd bergshöjd med omgivande låglänt slättland. Området används idag bl.a. för rekreation i form av strövområde, med väl upptrampade stigar i vacker natur. Vissa delar är dock svårtillgängliga, då de består av sanka markområden och kärr. Området sträcker sig från ca +10 m över havet (Vulserödsbäcken) till ca + 40 meter över havet (bergets höjdparti). Det norra planområdet är relativt plant och består av bergsknallar omgivna av delvis sanka och blöta markområden. Vulserödsbäcken med dess bäckravin finns i nordost. Det södra planområdet består av ett bergsparti som stiger i en relativt flack sluttning mot högsta toppen. Sydväst därom finns ett kärr med vattenspegel och berghäll som en sammanhållen miljö. Planområdets södra och sydvästra gräns består av branta partier ner mot Jörlanda samhälle och Kyrkeby. Inom området finns många karaktärsskapande stengärdesgårdar som i huvudsak följer de gamla markägogränserna. Mer eller mindre upptrampade stigar finns i området. I den naturinventering som tagits fram (Naturcentrum, 2007) beskrivs Kvarnhöjden som ett kustnära och isolerat skogsområde där den dominerande naturtypen är produktionstallskog med inslag av björk och enstaka granar. Här och var finns mindre kärr och våtmarker. Generellt har området låga naturvärden, men tre mindre områden med naturvärde pekas ut. Vulserödsbäckens ravin (1) med bl.a. frodig klibbalskog och aspticka bedöms ha höga naturvärden, och omfattas också av strandskydd. Skogsbrynet (2) i plangräns mot Anrås och det mindre kärret (3) sydväst om bergets högsta parti har också naturvärden. De tre naturvärdesområdena beskrivs som öar i ett s.k. trivialt landskap, som ska tas hänsyn till vid exploatering. Längs södra plangränsen beskrivs en hällmarkssluttning (4) med täta enbuskage och täta tuvor av ljung. Fotografier från planområdet Utdrag naturinventering Sida 14 (32) 87

88 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Planförslaget Detaljplanen är anpassad till att ta tillvara naturvärdena såsom delar av stenmurar, sammanhängande natur, stigar inom och genom planområdet. På plankartan är dessa områden allmän plats, NATUR, med betydelsen Naturområde med gångstigar och dagvattenmagasin/dammar. Stenmurar ska bevaras. Geotekniska förhållanden En geoteknisk utredning har utförts av EQC Väst AB och redovisas i Tekniskt PM Geoteknik Markstabiliteten är tillfredställande för befintliga förhållanden inom hela området och närliggande omgivning på grund av små nivåskillnader där större jordmäktigheter påträffats. Den planerade exploateringen bedöms inte medföra att släntstabiliteten blir otillfredsställande. Grundläggning Vid grundläggning inom planområdet rekommenderas olika grundförstärkande åtgärder beroende på typ av markförhållande. I projekteringsskedet rekommenderas att ytterligare undersökningar utförs i husens läge för att få en så optimal grundläggning av byggnaderna som möjligt. Radon Mätresultat visar på att berggrunden inom aktuellt detaljplaneområde utgörs av lågradonnormalradon och nya byggnadskonstruktioner ska utföras radonskyddade. Bergteknik Branta bergsslänter förekommer i planområdets södra del. Risk för nedfallande sten eller bergutfall har undersökts och bedömningen är att det inte föreligger någon större risk. Service I Jörlanda centrum, söder om planområdet, finns Jörlandaskolan för årskurserna F-6, flera förskolor samt livsmedelsbutik, pizzeria, bageri, BVC m.m. Högstadieskola, vårdcentral m.m. finns i Stora Höga, ca 3 km norr om planområdet. Fullt utbyggd offentlig och kommunal service finns i Stenungsunds centrum, ca 8 km norr om Jörlanda. Trafik och kommunikationer Öster om Kvarnhöjden ligger väg 574 och Bohusbanan och ytterligare ca 800 meter österut ligger E6. För norrgående trafik från och till planområdet når man E6 via Stora Högamotet ca 3,5 km norr ut. För södergående trafik från och till planområdet når man E 6 via Jörlandamotet ca 1 km söderut. Trafikmängderna på väg 574 var vid trafikmätning 2016 ca fordon/årsmedeldygn. Hastighetsbegränsningen är idag 80 km/h. En prognos för år 2040 ger en trafikmängd på ca fordon/årsmedeldygn. Sida 15 (32) 88

89 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Ett huvudstråk för gång- och cykel finns utbyggt mellan Jörlanda och Stora Höga, utefter väg 574, med anslutning norrut, genom Stenungsund och vidare norrut mot Kolhättans färjeläge samt även österut mot Spekeröd, längs väg 650. Busshållplats Torödsvägen ligger ca m söder om framtida infart till Kvarnhöjden, med busstrafik till Stenungsund, Stora Höga och Kungälv. Vid hållplats Jörlanda, ca m söder om framtida infart, går Stenungsunds express med tät trafikering till Göteborg och Stenungsund. I anslutning till hållplatsen finns pendelparkering och cykelparkering. Från södra planområdet är det ca 500 m och från den norra delen ca 1,5 km till pendelparkeringen. Det finns även hållplatsläge för Stenungsund Express, Lundbyvägen, placerat ca 1,5 km norr om planområdet. Det är ca 3 km från planområdets infart till Stora Höga station, med tågtrafik på Bohusbanan söderut till Göteborg och norrut till Uddevalla och Strömstad. Planförslaget In- och utfart till planområdet ska i huvudsak ske via väg 574, belägen öster om planområdet, men kan även ske via Ranehedsvägen i söder. De båda in- och utfarterna kopplas samman med en nord-sydlig lokalgata genom planområdet. Anslutning via väg 574, samt vänstersvängfält. Sida 16 (32) Anslutning via Ranehedsvägen vidare genom området. En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) är utförd Huvudinfart i planområdet placeras mellan handelsträdgården, Kyrkeby 1:27, och fritidshusområdet med adress Kvarnhöjden. Området är redan i gällande detaljplan utlagt som in- och utfart för framtida bebyggelse på Kvarnhöjden. Ett vänstersvängfält på väg 574 planeras för att få en trafiksäker lösning. Befintlig gång- och cykelväg flyttas något där den korsar den nya anslutningen till väg 574. En trafikutredning för Ranehedsvägen är utförd och har därefter reviderats med bedömda kostnader för utformningsförslag. Den södra in- och utfarten blir en förlängning av Ranehedsvägen, med god koppling till förskola, skola och handel i Jörlanda samhälle, samt till kollektivtrafik till Stenungsund och Göteborg. Ranehedsvägen har kapacitet för betydligt mer trafik än vad som trafikerar vägen idag förutsatt att parkeringsmöjligheten 89

90 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. längs vägen tas bort. Bostadsområdena längs vägen har ett parkeringstal på minst 1,0 parkeringsplats per bostad, vilket är rimligt med tanke på närheten till kollektivtrafik och kommande GC-väg. Utformningsförslag Ranehedsvägen (från Trafikutredning Ranehedsvägen) En utökning med ny gångbana på västra sidan och ny cykelväg på den östra sidan av Ranehedsvägen främjar möjligheterna för boende att säkert ta sig fram till fots eller med cykel. Detta kan i sin tur kan leda till minskat bilanvändande med syfte att uppfylla mål om ett transportsnålt samhälle. Utformningsprinciper för nya gator Vägarna ska ha en god anpassning till terrängen och framtida tomter. För att minimera ingrepp i den bergiga terrängen, hålla nere hastigheterna och undvika genomkörning föreslås smalare vägbredd med GC-väg separerad med en kant av smågatsten. Vid möte ska bilarna kunna svänga ut på GC-vägen. En mer stadsmässig karaktär på vägutformningen i det centrala och södra området. Där tillåts en bredare väg med upphöjd trottoar/gc och lite högre fart. Nedan visas 3 principskisser på utformning av vägar i området, där vägbredden varierar mellan 5-8,5 meter. Sida 17 (32) 90

91 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Principskisser på förslag på typsektioner för vägar (från VA- och dagvattenutredningen) Gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik Gång- och cykelvägar planeras längs den nord-sydliga huvudgatan genom planområdet och kopplas vid infartsvägarna till befintligt GC-nät, som leder fram till busshållplatser. För att underlätta för gående att ta sig ut i omgivande natur lämnas mellanrum mellan bebyggelsegrupperna. Befintliga stigar kompletteras där det behövs. Med väl utbyggt gång- och cykelnät samt förbättringar av Ranehedsvägen med ny GC-väg ökar möjligheterna för alla boende att säkert ta sig fram till fots eller med cykel. Med relativt bra närhet till kollektivtrafik kan detta bidra till minskat behov av bil till och från området. Parkering Parkering inom hela planområdet ska ske på egen tomt. Buller En trafikbullerutredning har utförts av Norconsult , senast reviderad I utredning beräknas det sammanlagda väg- och tågtrafikbullret med prognostiserade trafikmängder år Ett av bostadshusen i det södra planområdet visar sig få ett något för högt bullervärde. Huset är borttaget varför samtliga föreslagna byggrätter klarar gällande riktvärde för ekvivalent ljudnivå, 55 dba vid fasad. Riktvärdet för maximal ljudnivå på uteplats, 70dBA, överskrids inom delar av planområdet i öster. Uteplats ska ordnas i bullerskyddat läge; uteplatsen (eller balkongen) kan placeras så att den skyddas av huset eller en lokal skärm. Utredningen visar också att befintlig bebyggelse inte kommer att få märkbart ökat buller från ny trafik till och från planområdet. De relativt höga bullernivåerna från befintlig väg och järnväg dominerar bullret även efter exploatering av Kvarnhöjden. Märkbara vibrationer bedöms inte uppstå i de planerade husen. Planförslaget En planbestämmelse, m 1 är införd på plankartan vilket betyder att en skyddad uteplats ska anordnas där maximal ljudnivå från trafik är 70 dba eller lägre. För att säkerställa att gällande riktlinjer för vibrationer inte överskrids vid bostadsbyggnation förtydligas plankartan under Skydd mot störningar att gällande riktlinjer för vibrationer ska klaras vid uppförande av ny bostad. Sida 18 (32) 91

92 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Teknisk försörjning El Ansvarig för elförsörjningen i Jörlandaområdet är Kungälvs energi AB. Inom planområdet finns luftledningar för el och tele. En markförläggning av ledningarna planeras att ske i genomförandet av planförslaget, likaså uppförande av transformatorstationer. Planförslaget Platser för transformatorstationer läggs in i plankartan, på kvartersmark, under planbestämmelse E 2, teknisk anläggning; transformatorstation. Uppvärmning Uppvärmningssätt bestäms inte i detaljplanen. Avfall Hantering av hushållsavfall planeras utifrån renhållningsordning för Stenungsunds kommun. Erforderliga utrymmen för källsortering ska finnas inomhus och utomhus i planområdet. Närmsta återvinningsstation finns söder om planområdet, vid Kyrkebyvägen, Jörlanda. Vatten och spillvatten Det finns inga kommunala vatten- och spillvattenledningar inom planområdet. Närmsta kommunala vatten- och spillvattenledningar ligger parallellt med väg 574 öster om planområdet, samt i Ranehedsvägen söder om planområdet. I Ranehedsvägen finns även en kommunal dagvattenledning. Planområdet skall ingå i det kommunala verksamhetsområdet för vatten-, spill- och dagvatten. Området ska anslutas till kommunens ledningsnät för spillvatten. Spillvattnet leds sedan till det kommunala reningsverket Strävliden, norr om centrala Stenungsund. Kommunens huvudledningsnät för spillvatten har uppdimensionerats och byggts ut samt driftsatts under 2019 för att kunna avleda den ökade belastningen som genomförande av planen medför. Inom planområdet föreslås att spillvatten i möjligaste mån avleds i självfallsledningar förlagda i gatan. Ledningarna ansluts till befintligt nät söder och öster om planområdet. En pumpstation för spillvatten behöver anläggas för bostäderna i det norra planområdet. Planförslaget En VA- och dagvattenutredning har utförts av WSP, senast reviderad Detaljplaneområdet gränsar till kommunens verksamhetsområde för vatten-, spill- och dagvatten. Kommunens verksamhetsområde utökas till att även omfatta bebyggelsen inom det föreslagna detaljplaneområdet. Anslutning till befintlig kommunal vatten- och spillvattenledning sker i områdets östra respektive södra del. För del av norra området rinner spillvattnet med självfall till en gemensam pumpstation (beteckning E 1 i norra delen av plankartan) belägen inom allmän plats, NATUR. Därefter pumpas spillvattnet vidare till självfallsledningen söderut. För att nå pumpstationen kan en ny serviceväg behöva skapas på naturmarken mellan två tomter. Pumpstationen har ett avstånd på Sida 19 (32) 92

93 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. ca 40 m från närmsta fastighetsgräns. Förhärskande vindriktning från sydväst och placeringen är därmed gynnsam för att minska olägenheter av lukt och ljud. En planbestämmelse har lagts in för att säkerställa att fastigheter som utformas med suterrängvåning nedanför gatunivå skall pumpa sitt spill- och dräneringsvatten till gatan. Denna pump bekostas av fastighetsägaren/exploatören. Planbestämmelsen reglerar även att fastighetsmark höjdsätts högre än gator så att dagvatten kan rinna av ytledes vid extrema regn, se nedan skyfall/översvämning. Dagvatten Det finns inga kommunala dagvattenledningar inom planområdet. Området som föreslås bebyggas är idag till största del skogsbeklätt och utgörs av ett ur omgivningen uppstickande bergsparti med generellt tunt jordlager. I områdets östra del finns ett mindre område med mäktigare jordlager som bildar ängs- och åkermark. I svackor i berggrunden finns några mindre kärr och våtmarker med torvförekomst. Förutsättningarna för infiltration och därefter perkolation av dagvatten är kraftigt begränsad då planområdet till största delen enligt jordartskartan utgörs av berg med undantag av två små partier med glacial lera. Området ligger på en höjd och avrinning sker i fyra riktningar. Det norra bostadsområdet har avrinning mot Vulserödsbäcken, vilken mynnar i Anråse å ca 800 m norr om planområdet. Området i nordväst avrinner troligtvis diffust mot Anråse å. Dagvattnet från det centrala området, söder om den möjliga förskoletomten, har sin avrinning västerut. Det södra området har sin avrinning mot bostadsområdet i söder. Slutlig recipient för hela området är Kyrkeby Kile och Hake fjord. Genom en ökad andel hårdgjorda ytor i samband med utbyggnad av detaljplanen kommer mängden avrinnande dagvatten att öka. Principen är att exploateringen inte får öka avrinningen till omgivande recipienter. Dagvattnet föreslås genom åtgärder beskrivna nedan fördröjas och renas innan det når recipienterna. Utredningen föreslår lösningar anpassade till planområdets olika delar; såsom öppna diken, fördröjningsmagasin och en gemensam damm. Planförslaget En VA- och dagvattenutredning har utförts av WSP, senast reviderad I en första del togs principer fram för dagvattenhantering. Lågpunkter samt lågstråk lämpliga för dagvattenavledning identifierades. I det fortsatta arbetet konstaterades att delar av föreslagna bostadsområden placerats inom dessa lågpunktsområden. En skyfallsutredning har därför utförts för att säkerställa att inga instängda områden skapas inom planområdet. (Se separat handling PM Skyfallsutredning Kvarnhöjden, WSP, ). Dagvattenhanteringen har i VA- och dagvattenutredningen föreslagits bestå till stor del av dagvattendiken på båda sidorna av vägarna. Dessa tar hand om vägens dagvatten samt i delar av området även fastigheternas dagvatten. De öppna dagvattendikena ryms inom vägområdet LOKALGATA. Utöver dessa diken kan det även krävas dagvattenanläggningar inom kvartersmark där deltagande fastigheter kan bilda en gemensamhetsanläggning för framtida förvaltande av anläggningen. Det finns även plats reserverad för dagvattenhantering i form av en damm inom allmän platsmark, NATUR, centralt i området. Dagvattendiken samt dagvattendamm har både fördröjande samt renande funktion av dagvattnet. För att nå dagvattendammen kan en ny serviceväg behöva skapas på naturmarken. I norra området kan villatomterna antingen leda takvattnet ytligt inom tomten till dagvattendikena alternativt utforma lokala fördröjningsåtgärder innan avledning till den kommunala dagvattenledningen. Sida 20 (32) 93

94 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Tre utlopp för dagvatten har föreslagits i VA-och dagvattenutredningen. Norra området avleds till utlopp mot Vulserödsbäcken, centrala området avleds via dagvattendamm västerut och södra området ansluts till befintlig dagvattenledning i Ranehedsvägen. Dagvattendammen som ska rena och fördröja dagvattnet från större delen av planområdet har en fördröjningsvolym på 280 m 3 vilket motsvarar nödvändigt fördröjningsbehov utöver dagvattendikena för att fördröja ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. Då både Anråse å samt Kyrkeby Kile är känsliga recipienter är det viktigt att sträva efter att minimera mängden hårdgjorda ytor inom hela planområdet och att ha så mycket växtlighet som möjligt som kan ta upp vatten och även rena det. Miljökvalitetsnormer Inom planområdet rinner Vulserödsbäcken norrut, bäcken mynnar i Anråse å som i sin tur har sitt utlopp i Kyrkeby Kile och Hake fjord. Anråse å samt Kyrkeby Kile är båda klassificerade vattenförekomster. Anråse å är av riksintresse för naturvård bl.a. med anledning av lax- och öringbeståndet. Anråse å har måttlig ekologisk status där vattendraget har problem med försurning i övre delen och övergödning i nedre delen. Anråse Å ska uppnå god ekologisk status Kemisk status för Anråse å klassas som uppnår ej god på grund av att halterna av kvicksilver överskrider miljökvalitetsnormen. Även halterna av polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids, detta gäller för alla Sveriges ytvatten och bedömningen är att dessa ämnen idag främst sprids via atmosfäriskt nedfall. Kyrkeby Kile har måttlig status och identifierade miljöproblem avseende övergödning och främmande arter. För att uppnå kvalitetskraven behöver mängden näringsämnen i dagvattnet från planområdet begränsas, vilket också sker om föreslagna reningsåtgärder för dagvattnet realiseras. Detta är av särskild vikt för utsläppspunkten från norra området som leder ner till Vulserödsbäcken. Dagvatten från vägytor och parkeringsplatser innehåller föroreningar där halterna bör reduceras innan avledning till recipienterna. Föreslagen dagvattenhantering innebär att allt vägvatten passerar dagvattendiken där både rening och fördröjning sker. Hårdgjorda ytor för flerbostadshusen leds till största delen till den gemensamma dagvattendammen där rening sker. Dammen planeras att ha en permanent vattenspegel vilket dels renar flytande föroreningar samt även ger ett trevligare intryck. Kollektiva parkeringsytor ska renas innan avledning till dagvattenanläggningen. I norra området föreslås att dagvattnet från tomtmark leds till lokala fördröjningsåtgärder och även att takvattnet där det går leds genom ränndalar till dagvattendiken. Inom de större kvarteren kan rening genom växtbäddar/biofilter vara en effektiv fördröjningsoch reningsåtgärd innan anslutning till den kommunala dagvattenanläggningen. De åtgärder som föreslås i VA- och dagvattenutredningen, senast reviderad bedöms sammantaget vara tillräckliga för att begränsa riskerna för förorening av nedströms vattenförekomster och inte påverka dess miljökvalitetsnormer negativt. Skyfall WSP har utfört en skyfallsutredning inom planarbetet (PM Skyfallsutredning Kvarnhöjden, daterad ) för att säkerställa att inga instängda områden skapas och att inga skador uppstår på byggnader vid händelse av extrema regn. I skyfallsutredningen har ett 100-årsregn simulerats med varaktighet 10 min, 30 min och 120 min. Simuleringar har gjorts både för befintlig situation samt efter exploatering. Som underlag i modellen har höjddata för området Sida 21 (32) 94

95 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. använts samt antagande att fastighetsmark höjdsätts 0,15 m över marknivå i närliggande gata. Genom dessa antaganden har modellen visat att det nya området klarar sig utan översvämningar mot byggnader. Det finns några områden som identifierats som instängda och de behöver ses över vid detaljprojektering av området. I norr skapar exploateringen ett instängt område, där föreslås att en stor trumma anläggs så att skyfallet kan avledas mot Vulserödsbäcken. Ett annat område som behöver ses över vid detaljprojektering är infarten till området från väg 574. Höjdsättning i området är mycket viktigt för att inga skador ska uppstå på byggnader vid extrema regn. En planbestämmelse finns i plankartan där färdig golvnivå skall vara 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten för att säkerställa att fastigheterna höjdsätts högre än gatan. Skyfallsvägar skapas därmed längs gatorna. Skyfallsutredningen har även identifierat att exploateringen i det södra området, vars avrinning sker ner mot befintligt bostadsområde, förvärrar situationen vid ett kraftigt skyfall. Det är viktigt att sträva efter att mängden hårdgjorda ytor hålls nere. Därför har en planbestämmelse införts för områdena med flerbostadshus som begränsar bebyggelsens omfattning till max 25 % av fastighetens totala area. I syfte att ytterligare fördröja flödet mot befintligt bostadsområde bevaras områden med naturmark i planområdets södra delar. Vidare kan ett avskärande dike anläggas nedanför branten längsmed södra planområdesgränsen. För att minska påverkan kan även dagvattenledningar med större dimension krävas. Ny bebyggelse Gestaltningsprinciper Målsättningen för planarbetet har varit att: Bebygga den norra delen så att riksintresset för kulturmiljön inte skadas. Bygga med god anpassning till terräng och natur. Ta vara på befintliga naturelement såsom stigar, stenmurar, berghällar, dammar mm. Huvudprincipen för utformning av området är att bebyggelsen placeras i grupper med gröna kilar emellan, längs en lokalgata som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Lokalgatan ger struktur och orienterbarhet, med god koppling till både väg 574, busshållplatser och Jörlanda centrum. Bebyggelsegrupper med olika hustyper/modeller, grönska och berg ger variation längs gatan. Befintliga värden har skyddats där så är möjligt: dammar, bergskullar, stenmurar och befintliga stigar. Kopplingar till omgivande bebyggelse och natur skapas genom komplettering av stigar och öppna stråk mellan bebyggelsegrupperna. Bebyggelse och utformning Planförslaget ger möjlighet för ca 300 bostäder i varierad utformning och upplåtelseform. Bebyggelsen föreslås i huvudsak uppföras i 2 våningar. Flerbostadshus i centrala delen tillåts uppföras i upp till 4 våningar. Flerbostadshus i södra delen tillåts uppföras i 4 våningar; här utöver får indragen takvåning medges. Generellt får suterrängvåning medges och anpassas till terrängen. Sida 22 (32) 95

96 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. I planområdets centrala del finns möjlighet att uppföra förskola. Generella bestämmelser för bebyggelsen Samtliga småhus, villor, radhus och kedjehus ges likartade bestämmelser avseende höjd, area och placering. Komplementbyggnader ges också likartade bestämmelser över hela området. Husen ska uppföras med hänsyn till terrängen vilket innebär att suterrängvåning medges utöver angivet våningsantal, där terrängen så medger. Där marknivåer ändras ska nivåskillnader tas upp i murar. Murarna får vara högst 1 m höga och avståndet mellan murarna minst 1 m. Småhus (Friliggande villor) Sammanlagd byggnadsarea per tomt får vara högst 200 kvm varav 60 kvm får vara komplementhus (garage, uthus ed). Bostadshusen tillåts uppföras i 2 våningar. Härutöver får suterrängvåning anordnas där terrängen så medger. Huvudbyggnad respektive komplementbyggnad ska placeras minst 4 meter respektive 1,5 m från tomtplatsgräns/fastighetsgräns och 4 m från gata. Minsta fastighetsstorlek är 750 m 2. Småhus (radhus, kedjehus) Byggnadsarea per tomt får vara högst 140 kvm inklusive komplementbyggnad (garage, uthus ed). Bostadshusen tillåts uppföras i 2 våningar. Härutöver får suterrängvåning anordnas där terrängen så medger. Huvudbyggnad respektive komplementbyggnad ska placeras minst 4 meter respektive 1,5 m från tomtplatsgräns/fastighetsgräns och 4 m från gata. Vid kedjehus får avståndet mellan bostadshus och grannens komplementbyggnad uppgå till max 1 meter. Flerbostadshus Ett par grupper med mindre flerbostadshus planeras dels i det centrala området och dels utmed huvudgatan. Flerbostadshusen ges bestämmelse om högsta tillåtna byggnadsarea, där all byggnation inom fastigheten får vara max 25 % av fastighetens totala area. Vidare får varje huvudbyggnad vara högst 30 meter lång så att husen inte blir alltför storskaliga. Längre byggnadskroppar ska vinklas eller förskjutas i förhållande till varandra. Flerbostadshusen får uppföras i högst 4 våningar i de centrala delarna, högst 2 våningar utmed huvudgatan och högst 4 våningar i södra delen. Härutöver får suterrängvåning anordnas där terrängen så medger. I södra delen får även takvåning medges. Takkupor får anordnas till högst 40 % av byggnadens längd. Avstånd till gräns är detsamma som för småhus. Komplementbyggnader Komplementbyggnader (garage, sophus och andra typer av uthus) ges bestämmelser om högsta byggnadshöjd och takvinklar så att de inte blir alltför dominerande och riskerar att ge granntomter för stora skuggor. Bestämmelserna inrymmer komplementbyggnader med sadeltak eller pulpettak med relativt flacka takvinklar men tillräckligt höga för att klara de vanligaste typer av takbeläggning såsom betongpannor, tegelpannor, plåt och papp. För sadeltak tillåts högsta byggnadshöjd 3,5 m med taklutning upp till 30 grader. För pulpettak tillåts högsta Sida 23 (32) 96

97 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. byggnadshöjd 4 meter med upp till 15 graders taklutning. Alla komplementbyggnader tillåts uppföras med suterrängvåning där så terrängen medger. För tomter med småhus ges bestämmelser för komplementbyggnader om största sammanlagda byggnadsarea på högst 60 kvm. För tomter med flerbostadshus ges bestämmelsen om största sammanlagda byggnadsarea inklusive bostäder om max 25 % av fastighetens totala area. Andelen komplementbyggnader inom respektive fastighet är därmed beroende av hur stor andel bostäder som byggs. Norra delen Mot riksintresset för kulturmiljön, Anrås dalgång i norr, sparas en trädridå om ca 200 m för att bebyggelsen inte ska exponeras mot dalgången. Marken anges som allmän plats, NATUR som innebär att skogen ska bibehållas. Norra delen av området utgörs av lägre bebyggelse i maximalt två våningar så att bebyggelsen inte syns från dalgången. Gränsen för bebyggelsen mot öster utgörs av strandskyddslinjen för Vulserödsbäcken. Bebyggelsen placeras runt en bevarad bergsknalle och stenmurar som utgörs av allmän plats, NATUR, för friluftsområde och lekyta, med öppningar från lokalgatan. Detaljplanen tillåter småhus, både friliggande och sammanbyggda. Norra delen bebyggs med småhus som inte syns från Anrås dalgång. Sida 24 (32) 97

98 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Centrala delen I den centrala delen av området, närmast infarten från väg 574, möjliggörs uppförande av förskola/skola och flerbostadshus i 2-4 våningar samt därutöver suterrängvåning där terrängen så medger. Exploateringsgraden är högre i denna del för att markera centrum och utnyttja närheten till de större vägarna. Centrala delen bebyggs med flerbostadshus och förskola/skola. Sida 25 (32) 98

99 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Sydvästra delen I den sydvästra delen utmed huvudgatan föreslås ett antal områden med bestämmelsen f 1, bebyggelsen ska utgöras av samma hustyp/husmodell, där varje grupp ska vara enhetlig, detta för att karaktären av huvudgatan inte ska bli allt för brokig. Variationer inom gruppen får vara anpassning till terräng, till exempel suterrängvåning och detaljer i mindre omfattning. Utmed huvudgatans östra sida föreslås 2 områden med mindre flerbostadshus. De ska samverka med småhusen på västra sidan av huvudstråket och ges karaktären av små flerbostadshus. Sydvästra delen bebyggs med enhetliga husgrupper. I den sydöstra delen möjliggörs en friare bebyggelse. Sydöstra delen Sydöstra delen ligger högst i terrängen utmed en stickgata öster om huvudgatan. Lite friare bebyggelse kan tillåtas i detta läge som inte exponeras från huvudgatan. Planen medger småhus både friliggande och sammanbyggda samt generella bestämmelser för byggnadsyta, höjd och placering. Sida 26 (32) 99

100 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Referensbilder: terränganpassad småhusbebyggelse, Oslo och Alingsås Sida 27 (32) 100

101 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Södra delen Den södra delen ligger högt och exponerat från södra och sydöstra delarna av Jörlanda. Närheten till Jörlanda centrum med skola, service och kollektivtrafik tas till vara, genom högre exploatering med hus i 4 våningar. Här utöver får suterrängvåning och indragen takvåning medges. En byggnadshöjd om högst 17 meter har införts som bestämmelse på plankartan. Områdets läge högt i terrängen ger de blivande bostäderna möjlighet till fina utblickar över ängarna och mot havet. Utblickar/siktlinjer mellan flerbostadshusen ska vara möjligt när man rör sig längs gatan och i området norr om bebyggelsen. Detta anges på plankartan med avståndsbestämmelse om 12 m mellan husen. Södra delen kan bebyggas med flerbostadshus i 4 våningar. Härutöver får suterrängvåning samt indragen takvåning medges. Se exempel nästa sida. Sida 28 (32) 101

102 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Vy åt norr, från Ranehedsvägen Referensexempel 4-5 våningshus, Göteborg och Malmö Sida 29 (32) 102

103 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Konsekvenser av planförslaget Behovsbedömning Kommunen ska enligt plan- och bygglagen (1987:10) 5 kap 18 och miljöbalken 6 kap 11 göra en s.k. behovsbedömning för alla detaljplaner. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en detaljplan kan innebära s.k. betydande miljöpåverkan och om en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning därmed behöver göras. Detaljplanen för Kvarnhöjden följer kommunens översiktsplan ÖP06, som anger bostäder inom aktuellt område. Planens tänkbara effekter på kort och lång sikt bedöms inte medföra någon risk för miljön, människors hälsa och säkerhet eller olämplig hushållning med mark, vatten och andra resurser. Planen bedöms inte överskrida miljökvalitetsnormerna eller motverka nationella miljömål. Se VA- och dagvattenutredningen, senast reviderad Del av planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövård för Anrås by med omnejd (O39), samt riksintresse för naturvård Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden (NRO 14135). Anråse å som kommer vara dagvattenrecipient, är också utpekad som riksintresse för naturvård (NRO 14121). För att begränsa påverkan på riksintresse för natur har en naturinventering och VA- och dagvattenutredning genomförts. Likaså har ett kulturmiljöunderlag tagits fram för att ge planeringsförutsättningar utifrån riksintresset för kulturmiljövård. Sammantaget bedöms dock ändå att ett genomförande av detaljplanen kan medföra risk för betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med särskild miljökonsekvensbeskrivning har därmed upprättats, enligt Miljöbalken 6 kap 12. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning i yttrande daterat Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) En miljöbedömning med särskild miljökonsekvensbeskrivning, MKB, har upprättats av EQC Group AB, senast reviderad , med slutsats att inget av riksintressena kommer att skadas av planen. Nollalternativet Nollalternativet avser en situation år 2025, då den aktuella planen inte kommit till stånd. Jämfört med nuläget förväntas ingen annan förändring än att skogen växer till sig och att vissa skogspartier har föryngrats genom hyggesbruk. Jämfört med detaljplaneförslaget innebär nollalternativet en mindre tillväxt av orten, med sämre förutsättningar för en breddning av ortens service. Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. MB Hela kommunens kuststräcka väster om E6 omfattas av bestämmelserna i miljöbalkens 4 kap Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Dessa områden är enligt 4 kap. 1 i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Ingrepp får göras endast om de inte påtagligt skadar dessa värden. Bestämmelserna ska dock inte hindra utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Den föreslagna detaljplanen för bostäder bedöms inte skada riksintresset då detaljplanen är en utveckling av den befintliga tätorten. Sida 30 (32) 103

104 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Kulturmiljö Konsekvenserna för riksintresset för kulturmiljö, Anrås (O39) grundar sig bl.a. på det kulturmiljöunderlag som tagits fram. Utifrån ytterligare granskning och fältbesök är MKB:ns bedömning att planförslaget inte innebär att bebyggelsen i norra delen av planområdet exponeras mot Anråsåns dalgång. En utgångspunkt i MKB:n är att stenmurarna i planområdet har betydelse för riksintresset, och bör om möjligt sparas, men att skador på murarna inte kan förorsaka påtaglig skada på riksintresset. Naturmiljö Enligt slutsatsen i MKB:n bedöms detaljplanen inte leda till påtaglig skada på de två riksintressena för naturvård, (NRO och NRO 14121). Skäl till detta är att de naturvärden som är motiv för riksintresse-klassningarna inte återfinns inom planområdet med närmaste omgivningar samt att dagvattnet ska hanteras så att ingen negativ påverkan sker på riksintressenas vattenområden, Vulserödsbäckens nedre lopp, Anråsån eller Hakefjorden. Rom från mindre vattensalamander har hittats i en damm i planområdet. Om dammen måste läggas igen ska det ske efter romläggning så att salamandern kan välja andra dammar att lägga rom i nästkommande år. Övriga dammar i området ska hållas rensade för att säkerställa salamanderns överlevnad. Vanliga grodor och åkergrodor har hittats i och vid Vulserödsbäcken. Lämpliga övervintringsområden är skogsbryn i norra delen av planområdet. Ingen ny exploatering föreslås i dessa områden. Trafik och buller En exploatering av Kvarnhöjden med ny bebyggelse innebär ökad trafikbelastning vid respektive in- och utfart. Framtagen bullerutredning visar att befintlig bebyggelse inte kommer att få märkbart ökat buller från ny trafik till och från planområdet. De relativt höga bullernivåerna från befintlig väg och järnväg dominerar bullret även efter exploatering av Kvarnhöjden. Den största trafikmängden bedöms ske via norra in- och utfarten, då den har god framkomlighet till väg 574, Jörlanda centrum, Stenungsund samt till E6. In- och utfart söderifrån via Ranehedsvägen bedöms i första hand nyttjas av de boende i södra delen av planområdet, särskilt om barn ska skjutsas till förskola/skola. Med två tillfartsvägar behöver inte all trafik passera bostäderna vid en infart, utan kan spridas över området beroende på vart trafiken ska. Det totala trafikarbetet bedöms därmed minska något eftersom de boende kan ta den närmsta vägen, istället för att köra omvägar. Sociala konsekvenser Den nya bebyggelsen på Kvarnhöjden föreslås kopplas ihop med Jörlanda samhälle genom att Ranehedsvägen förlängs norrut in i området. Det nya bostadsområdet kopplas då både visuellt och rent faktiskt med det befintliga samhället (förskola, skola, affärer) och blir på så sätt en utveckling och utbyggnad av Jörlanda, istället för att bli ett avskilt bostadsområde med främsta koppling mot väg 574 och vidare mot E6. Sida 31 (32) 104

105 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av 4:1) m.fl. Det ökade bostadsunderlaget tillsammans med den fysiska kopplingen (Ranehedsvägens förlängning) ger ett bättre underlag för befintlig och eventuell ny handel och verksamheter i Jörlanda. Fler boende i Jörlanda genererar också starkare underlag till t.ex. kollektivtrafik. Att bebyggelsen i stora delar föreslås placeras längs den nord-sydliga lokalgatan inom området ökar möjligheterna till möten mellan boende och besökare i området. Det finns också en trygghetsaspekt kvälls- och nattetid, med fler ögon längs gång- och cykelvägen. En god belysning och utformning av gata och GC-väg är en förutsättning. Även om stora delar av den skogsbeklädda Kvarnhöjden försvinner, fortlever möjligheten till promenader och rekreation i området om än av annan karaktär. I vissa delar ökar tillgänglighet och utblickar (gator istället för svårtillgänglig terräng), medan den i andra delar minskar (bebyggd kvartersmark). Tillgängligheten till naturen, från området är viktig, med många kopplingspunkter via grönkilar, samt stigar till och runt om området. Konsekvenser för barn I planarbetet har fokus legat på tillgänglighet till service, skola, förskola, fritid, kollektivtrafik, platser för lek och rekreation, rörelsefrihet och trygghet. Utifrån barnens perspektiv är en trafiksäker boende- och skolmiljö samt vistelseytor i naturen särskilt viktiga aspekter. Planförslaget ger ett tillskott av attraktiva boendemiljöer i och med områdets natursköna läge. Exploatering av planområdet innebär att delar av befintlig natur försvinner, men den naturmark som bevaras i planområdet ger fortsatt goda möjligheter för utflykter, lekar och andra upplevelser i naturen. För att underlätta åtkomst till naturmark från bostadsområdena lämnas stråk med naturmark mellan bebyggelsegrupperna. I flerbostadsområdena finns inga utpekade områden för lek; det står fastighetsägare fritt att själv anlägga sådana på lämplig yta. Vid planering av vägar och GC-vägar i området har säkerheten ur barnens perspektiv varit viktig. När södra in- och utfarten blir en förlängning av Ranehedsvägen ger det god koppling mellan förskola, skola och handel i Jörlanda samhälle, samt kollektivtrafik. En utökning av Ranehedsvägen med ny gångbana på västra sidan och GC-väg på den östra sidan främjas möjligheterna att säkert ta sig fram till fots eller med cykel. Vid planerad förskola/skola finns utrymme som möjliggör trafiksäker hämtning och lämning av barn. Administrativa frågor Genomförandetiden är 10 år från den dag då planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats. Samhällsbyggnad Plan Birgitta Wall Planarkitekt Jessica Andersson Mark-och exploateringsingenjör Sida 32 (32) 105

106 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. Dnr KS 2018/603 (Dnr: 0072/06) Antagandehandling Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare del av Kyrkeby 4:1) m.fl. Stenungsunds kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av bostäder samt att bedriva förskoleverksamhet inom en del av planområdet. Avsikten är att det ska finnas möjlighet att uppföra såväl friliggande villor som flerbostadshus, parhus och/eller radhus. En genomförandebeskrivning ska redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Det geografiska område som omfattas av detaljplanen benämns nedan planområdet. Genomförandebeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den skall vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Organisatoriska frågor Tidplan Målsättningen är att nedanstående tider ska gälla för planarbetet: Samråd Maj-juni 2013 Utställning Q Antagande Q Laga kraft Q

107 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. Tidpunkten för laga kraft förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas. Då detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsbildning ske och beslut om bygglov fattas. Med hänsyn till planområdet och de arbeten som krävs med infrastrukturanläggningar bör området byggas ut etappvis. En första etapp kommer troligtvis att innefatta byggnation av de centrala delarna med byggnation I en andra etapp kan de södra delarna av planområdet påbörjas med byggnation Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är 10 år räknat från det datum då planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden ska planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång, fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare. Efter genomförandetidens utgång kan dock detaljplanen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter behöver beaktas eller att fastighetsägare har rätt till eventuell ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt). Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Med huvudmannaskap avses bland annat ansvaret för iordningställande och underhåll av allmän platsmark inom planområdet. Ansvarsfördelning Anläggning Genomförandeansvarig Driftansvarig Allmän plats LOKALGATA Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun NATUR Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun Damm Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun Lek Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun Vatten, spillvatten och dagvatten Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun 2 107

108 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. Kvartersmark Förskola/Skola Fastighetsägare Fastighetsägare Bostäder Fastighetsägare Fastighetsägare Teknisk anläggning; pumpstation Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun Teknisk anläggning; transformatorstation Kungälvs energi Kungälvs energi Gator Exploatör/Fastighetsägare Fastighetsägare Vatten, spillvatten och dagvatten Exploatör/Fastighetsägare Fastighetsägare Avtal Plankostnadsavtal Plankostnadsavtal har tecknats mellan planenheten och exploatör respektive mark- och exploateringsenheten. Avtalet reglerar fördelningen av plankostnader utifrån parternas nytta av planens genomförande (2/3 exploatör respektive 1/3 Stenungsunds kommun). Exploateringsavtal Innan detaljplanens antagande har ett exploateringsavtal tecknats mellan kommunen och exploatören. Avtalet syftar till att reglera parternas ansvar för utförande samt fördelning av kostnader vid genomförande av detaljplanen. I avtalet regleras bland annat erforderliga marköverlåtelser, ansvarsfördelning för utbyggnad av allmän platsmark och kvartersmark, utbyggnad och finansiering av allmänna anläggningar såväl inom som utanför planområdet, fastighetsbildningsåtgärder, utbyggnad och anslutning till VA-nät, dagvattenhantering m.m. Markanvisning När detaljplanen vunnit laga kraft kan kommunen sälja mark genom exempelvis en markanvisningsutlysning. I samband med eventuell försäljning kommer avtal tecknas mellan kommunen och köpare för att reglera ansvars- och kostnadsfördelning för de åtgärder som krävs för att genomföra byggnationen, exempelvis fastighetsbildningsåtgärder, slutundersökning av fornlämning, VA-anslutning m.m. Avtal med Trafikverket Innan detaljplanen antas har ett avtal träffats med Trafikverket gällande trafiksäker in- och utfart till och från väg 574 till planområdet. Avtalet reglerar bland annat ansvarsfördelning för iordningställande, finansiering m.m. Avtal med Kungälvs Energi Respektive fastighetsägare ska teckna avtal med Kungälv Energi gällande omläggning och flytt av befintlig elledning (24kV)

109 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. Avtal med Gilltorp 5:1 Överenskommelse för fastighetsreglering av mark för in- och utfart samt GC-väg i anslutning till väg 574 har tecknats med ägare till Gilltorp 5:1. Avtal med Kyrkeby 1:27 Avtal gällande flytt av in- och utfart för fastigheten Kyrkeby 1:27 ska tecknas med dess fastighetsägare. Fastighetsrättsliga frågor Kommunens kvartersmark planeras att försäljas och bebyggas genom markanvisning. Fastighetsägare Planområdet berör två fastigheter; Kyrkeby 3:34 som ägs av Stenungsunds kommun och Kyrkeby 4:2 (tidigare del av Kyrkeby 4:1) som enligt tecknat köpeavtal ägs av exploatör. En fullständig sammanställning av ingående och närmast kringliggande fastigheter redovisas i fastighetsförteckning tillhörande detaljplanen. Mark ingående i allmän plats, inlösen Detaljplanen medför en rättighet samt en skyldighet för kommunen, såsom huvudman för allmän plats, att lösa in sådan mark. Enligt planförslaget redovisas allmän plats (LOKALGATA och NATUR) inom följande fastigheter: Kyrkeby 3:34 Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) Gilltorp 1:16 Gilltorp 1:28 Gilltorp 5:1 Kyrkeby s:7 Fastighetsbildning Avsikten är att genom avstyckning dela fastigheterna Kyrkeby 3:34 och Kyrkeby 4:2 i flera fastigheter. Antalet nya fastigheter är beroende av vilka boendeformer som väljs inom områdets olika delar. Detaljplanen medger en blandning av flerbostadshus, friliggande hus samt radhus/kedjehus. De delar av planområdet som utgörs av allmän plats överförs till lämplig kommunal fastighet, förslagsvis Kyrkeby 3:34. Vid detaljplaneområdets in- och utfart i öster, vid länsväg 574, behöver åtgärder genomföras för att anslutningen ska bli trafiksäker. Detta innebär att åtgärder vidtas på mark som ingår i den privatägda fastigheten Gilltorp 5:1 samt samfälligheten Kyrkeby s:7. Med anledning av detta behöver berörd mark fastighetsregleras från Gilltorp 5:1 och Kyrkeby s:7 till en kommunal fastighet, förslagsvis Kyrkeby 3:34. En överenskommelse om fastighetsreglering har därför tecknats med fastighetsägare till Gilltorp 5:1 och en överenskommelse med delägare i Kyrkeby s:7 kommer upprättas i samband med lantmäteriförrättning. Stenungsunds kommun har ansökt om lantmäteriförrättning för dessa åtgärder

110 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. För att uppnå en ändamålsenlig fastighetsindelning kan även överföring av kvartersmark ske genom fastighetsreglering mellan Kyrkeby 3:34 och Kyrkeby 4:2. Detta regleras vidare i exploateringsavtalet. Allmänna ledningar inom allmän plats och kvartersmark bör säkerställas med ledningsrätt. Stenungsunds kommun ansöker om fastighetsbildning för regleringar av kvartersmark mellan exploatörens och kommunens fastigheter samt överföring av allmän platsmark från exploatör till kommunen. Dessa fastighetsbildningsåtgärder samordnas lämpligen till ett tillfälle. Kostnadsfördelning för fastighetsbildningsåtgärder regleras vidare i exploateringsavtalet. Övriga fastighetsbildningsåtgärder kan behöva genomföras i separata förrättningar. Samfälligheten Kyrkeby s:2 som tidigare gick genom området har upphävts av Lantmäteriet. Gemensamhetsanläggningar och samfälligheter Gemensamhetsanläggningar reglerar drift och underhåll av gemensamma anläggningar inom kvartersmark i planområdet. Genom att bilda en gemensamhetsanläggning blir berörda fastighetsägare gemensamt ansvariga för anläggningens utförande och framtida drift. Ansökan om bildande av gemensamhetsanläggning görs hos lantmäterimyndigheten. Vid förrättningen fattas bl.a. beslut om fördelning av kostnader, åtgärder, andelstal, drift- och underhållsfrågor mm. Förvaltningen av respektive anläggning verkställs genom bildande av en samfällighetsförening. Inom planområdet kommer troligtvis ett antal gemensamhetsanläggningar att bildas för gemensamma ytor inom kvartersmark, till exempel parkering, dagvatten m.m. Respektive fastighetsägare (exploatören/kommunen) ansvarar för och bekostar inrättande av erforderliga gemensamhetsanläggningar på sin kvartersmark. Servitut och ledningsrätt Inom planområdet kan finnas befintliga servitut, dessa ska om de påverkas av exploateringen omprövas alternativt upphävas om de anses som onyttiga. Privata ledningar på annans fastighet kan säkerställas genom bildande av servitut. Planområdet belastas av ledningsrätter som kan bli berörda av exploateringen. Vid eventuella omläggningar av ledningar till följd av exploateringen ska även eventuell ledningsrätt omprövas så ledningens nya läge gäller. De delar av befintliga allmänna ledningsområden som eventuellt hamnar på kvartersmark till följd av den nya detaljplanen bör säkerställas med ledningsrätt, till förmån för respektive ledningshavare. Ledningshavarna är dock skyldiga att bevaka sina rättigheter och samråda med exploatören avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Avtal avseende omläggning av ledningar bör tecknas mellan ledningshavare och berörd fastighetsägare. Tekniska frågor Kommunen ansvarar för utbyggnaden av alla anläggningar inom allmän platsmark. Exploatören betalar ett exploateringsbidrag exempelvis för kostnader för anläggande av lokalgatan. Detta regleras närmare i exploateringsavtalet. För utbyggnad av anläggningar inom kvartersmark ansvarar respektive exploatör/fastighetsägare

111 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. Gator Ny in- och utfart till och från området kommer att anläggas i öster och anslutas till länsväg 574, som även kommer förbättras med ett nytt vänstersvängfält. Inom planområdet anläggs en ny lokalgata där utrymme avsatts för gång- och cykelvägar. Området ansluter i söder till Ranehedsvägen som kommer förbättras bland annat med ny GC-väg. Vid den nya in- och utfarten till planområdet från länsväg 574 finns ett flertal befintliga ledningar att ta hänsyn till. Bland annat kommunala vatten- och spillvattenledningar med ledningsrätt, fiberkabel, telekablar samt gatubelysning. Parkering Parkeringar ska anordnas på kvartersmark. Vatten, spillvatten, dagvatten och brandpost Planområdet ska anslutas till det kommunala VA-nätet. En VA- och dagvattenutredning har upprättats som visar förslag på lösningar för hantering av VA och dagvatten inom området, se vidare VA- och dagvattenutredning Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl senast reviderad (efter utredningen har fastigheten Kyrkeby 4:2 bildats). Det kommer att krävas utbyggnad av VA-nät och dagvattenanläggningar inom planområdet. Kommunen ansvarar för utbyggnad av vatten, spillvatten och dagvattenhantering inom allmän plats. Kommunen ansvarar för att förbindelsepunkt upprättas vid fastighetsgräns respektive kvartersgräns. Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för utbyggnad av dagvattenhantering på den egna kvartersmarken samt vatten och spillvattenledningar fram till av kommunen anvisad förbindelsepunkt. Hantering av dagvatten, utbyggnad av vatten och avloppsanläggningar och anslutningar till kommunalt VA-nät ska ske i samråd med kommunens VA-enhet. Färdig golvnivå föreslås till 0,3 m ovan utanförliggande gata för att förbättra dräneringen av fastigheterna och minska risken för lokal översvämning. För varje delområde gäller att exploateringen inte innebär ökad avrinning från respektive område till omkringliggande recipienter eller befintlig dagvattenledning. Förslag på lösningar för att tillgodose detta redovisas under respektive delområde i upprättad VA- och dagvattenutredning. Vidare utredning samt dagvattenprojektering ska ske i samråd med kommunens VA-enhet. Placering av brandpost ska ske i samråd med Räddningstjänsten. Övriga ledningar Kungälv Energi ansvarar för elnät inom planområdet. Exploateringen kräver att vissa ledningar markförläggs och att transformatorstationer uppförs. Föreslagen placering av transformatorstationer framgår av plankartan. Samråd med Kungälvs energi ska ske i samband med projektering. Respektive berörd fastighetsägare ska upprätta avtal med Kungälvs energi avseende hantering av befintliga luftburna ledningar, se punkten Avtal ovan. Möjlighet finns att dra fram fiber i området, utförare är inte bestämt. El- och teleledningar går över området och behöver flyttas och/eller markförläggas

112 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. Göteborg energi, Telenor, Skanova, IP-only, Kungälv energi och TDC Sverige AB har bekräftat via ledningskollen att de har ledningar i området. Ledningarna är främst placerade i anslutning/närhet till Länsväg 574. Geoteknik En geoteknisk utredning (Teknisk PM Geoteknik, EQC Väst AB, ) samt en bergsteknisk utredning (Bergab ) finns över området. Vid detaljprojektering rekommenderas ytterligare undersökningar och utredningar med avseende på bärighet, sättningar och stabilitet för all byggnation inom detaljplaneområdet. Vid grundläggning av det planerade detaljplaneområdet rekommenderas olika grundförstärkande åtgärder inom delar av området beroende på typ av markförhållande. Se vidare upprättat Teknisk PM Geoteknik (EQC Väst AB, ). Arkeologi Arkeologin redovisas mer i Miljökonsekvensbeskrivning och planbeskrivning. En arkeologisk förundersökning av fornlämningar Jörlanda 158, 379 och 381 har utförts av Västarvet genom Bohusläns museum. Den mark som berörs av fornlämningar behöver slutundersökas och tas bort innan byggnation kan ske. Berörd fastighetsägare ansvarar för kontakt med Länsstyrelsen om fortsatta arkeologiska åtgärder. Natur En Miljökonsekvensbeskrivning har upprättats (EQC Group AB, senast reviderad ) och utreder dessa frågor mer ingående. En samlingsplats ska iordningställas vid kärret delvis som kompensationsåtgärd för att klätterskogen försvinner vid genomförande av denna detaljplan. Detta kan förslagsvis ske genom iordningställande av grillplats med sittplatser. Det befintliga stignätet i området ska kompletteras, Kommunen ansvarar för röjning av nya stigar. Fördelning av kostnader för åtgärder på naturmark regleras i upprättat exploateringsavtal. Tekniska utredningar Se i planbeskrivningen för genomförda utredningar/undersökningar. Respektive exploatör/fastighetsägare ansvarar för att ta fram eventuellt tillkommande tekniska utredningar för att genomföra planen. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för kommunen Stenungsunds kommun får kostnader till följd av anläggande av allmänna platser samt vatten, spillvatten och dagvatten, övriga trafikanordningar, förrättningskostnader, markregleringar, eventuell byggnation av förskola m.m. Vidare får Stenungsunds kommun utgifter för framtida underhåll och drift av kommunaltekniska anläggningar på allmän plats inom planområdet

113 Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare Kyrkeby 4:1) m.fl. Vid försäljning av kommunens kvartersmark avsedd för bostäder får Stenungsunds kommun intäkter. Vidare tar exploatören, i form av exploateringsbidrag, del av kostnader för anläggande av allmänna platser och andra nödvändiga trafikåtgärder. Kommunen får intäkter för anslutningsavgifter för vatten- och spillvatten enligt gällande VA-taxa vid anslutningstillfället. Ekonomiska konsekvenser för exploatörer Exploatören får kostnader till följd av åtgärder på sin kvartersmark, fastighetsbildningsåtgärder, exploateringsbidrag för allmänna platser, bygglov, anslutningsavgifter för vatten och spillvatten, el, tele m.m. Vid försäljning av exploatörens kvartersmark avsedd för bostäder får exploatören intäkter. Ekonomiska konsekvenser för exploatören regleras i övrigt i exploateringsavtalet. Administrativa frågor Planens genomförandetid är 10 år från den dagen planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats. Planeringsarkitekt Birgitta Wall Mark- och exploateringsingenjör Jessica Andersson 8 113

114 1 Dnr 0072/06 Handläggare: Matilda Svenning Samhällsbyggnad Plan Detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl. Stenungsund kommun Västra Götalands län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Bakgrund Kommunens målsättning är att utveckla tätorterna i närhet av befintlig kollektivtrafik och service. Kvarnhöjden norr om Jörlanda centrum har länge varit utpekad i kommunens översiktsplan för framtida bostadsbebyggelse. Syftet med föreliggande detaljplan är att pröva möjligheten för blandad bebyggelse om ca bostäder samt en förskola på Kvarnhöjden. Genomförande av samråd och samrådsmöte Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade , att godkänna samrådshandlingar och skicka ut planförslaget på samråd i enlighet med 5 kap 20, plan- och bygglagen (1987:10). Samrådstiden varade till och med Underrättelse om samråd skickades ut till berörda fastighetsägare, myndigheter och kommunala instanser samt övriga berörda enligt särskild sändlista och fastighetsförteckning. Under samrådstiden har handlingarna funnits tillgängliga på kommunens hemsida, i kommunhusets foajé samt i kulturhuset Fregatten. Ett samrådsmöte för berörda och övriga intresserade hölls i Jörlandagården, och besöktes av ca 70-tal personer. Minnesanteckningar från mötet, se bilaga 1. Sammanfattning Under samrådstiden har 43 yttranden inkommit, varav 10 utan erinran eller synpunkter som till stor del kan beaktas i fortsatt detaljplanearbete. 114

115 2 Allvarligaste invändningarna handlar om att inte uppnå målen om ett transportsnålt samhälle, avstånd till kollektivtrafik, säkerställande av riksintresse för kulturmiljö, bevarande av stenmurar, samt risker för höga bullernivåer, ingrepp i fornlämning, och påverkan på våtmarker och skyddsvärda groddjur. Synpunkten att bebyggelsen bör samlas mer i södra planområdet med god tillgång till service och kollektivtrafik, har också framförts. Från närboende handlar invändningarna i huvudsak om att inte bygga alls eller bygga på färre ställen, p.g.a. vikten av att spara grönområden och rekreationsytor. Tillfartsväg via Ranehedsvägen kritiseras, pga ökad trafik, buller och risker, medan andra vill behålla två utfarter för att inte belasta endast den norra utfarten. Förslag har uppkommit om två utfarter mot lv 574. Synpunkterna gäller även avstånd till befintlig bebyggelse och höjder på ny bebyggelse, framför allt 4-5-våningshusen. Kommunens målsättning är att utveckla tätorterna i närhet av befintlig kollektivtrafik och service, där Jörlanda samhälle länge har varit utpekat i kommunens översiktsplan för framtida bostadsbebyggelse. Efter utbyggnaden av Stora Höga står nu Jörlanda på tur. Enligt översiktplanen ÖP06 ska de olika kommundelarna utgöra egna sammanhållna och avgränsade enheter, med bibehållna landskapsrum emellan, öppna kuststräckor och nära till natur och strövområden. Samhällsbyggnad Plan bedömer att planförslaget är uppbyggt utifrån dessa huvudprinciper. För att det nya området ska stärka kommundelscentrum, service och kollektivtrafik, på både kort och lång sikt, bör den nya bebyggelsen länkas till centrum. På så sätt skapas en mer sammanhållen kommundel, med ett tydligt centrum, som får större möjligheter till utveckling. Trafikflödesmässigt bör dock en direktkoppling till lv 574 vara områdets huvudinfart. Översiktsplanen redovisar en möjlig utveckling av Jörlanda samhälle till ca 3000 personer på en tjugoårsperiod, med utbyggnadsområden runt om Jörlanda centrum, som blir kärnan i kommundelen. Kvarnhöjden blir den första pusselbiten i denna omvandling, med ca personer på sikt. Kyrkebyområdet blir då ett centralt bostadsområde, istället för att som idag ligga i utkanten av centrum, trafikmatat med en återvändsgata. Samhällsbyggnad Plan bedömer att det allmänna intresset att länka de olika delarna av Jörlanda till en sammanhållen enhet, i detta fall väger tyngre än det enskilda intresset (trafikökning, buller, risk). I samråd med kommunens trafikenhet bedöms Ranehedsvägen ha kapacitet för detta, om hastigheten regleras på ett bra sätt och parkeringen längs gatan tas bort. 115

116 3 En relativt hög exploateringsgrad bör fortsatt prövas i det södra planområdet, utifrån resonemang om närhet till kollektivtrafik och service. Lämplig utformning, byggnadshöjder och placering får utredas vidare, utifrån en avvägning mellan exploateringsgrad, terränganpassning, buller, landskapsbild, omgivningspåverkan, fornlämningar och bevarad natur/rekreationsområden. Kvarnhöjden bedöms vara väl försörjt av kollektivtrafik, men planförslaget kan utvecklas vad gäller de faktiska avstånden till hållplatserna m.m. Planförslaget ska också förtydligas vad gäller riksintresse för kulturmiljö, och avvägningar mellan t.ex. terränganpassad bebyggelse/väg och bevarandet av stenmurar. Inkomna synpunkter med kommentarer Nedan följer sammanställning och kommentarer till inlämnade synpunkter. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på Samhällsbyggnad Plan. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 1. Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap l PBL (1987:10) och nu kända förhållanden att frågor som berör riksintresse för kulturmiljövården, miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten, samt hälsa och säkerhet med avseende på geoteknik och trafikbuller måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande av detaljplanen inte ska prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Prövningsgrunder enligt PBL 12 kap. 1 Riksintresse för kulturmiljövården Kulturmiljöunderlaget ger en god beskrivning och analys av kända värden inom riksintresset och har på ett bra sätt redogjort för hur de kulturhistoriska värdena ska kunna bestå. Likaså har kommunen angett planeringsförutsättningar för att i framtiden motverka negativ påverkan på riksintresset. För vissa delar har kommunen också bedömt att behov föreligger av att fördjupa kunskapen genom fortsatta utredningar, såsom trädridåns omfattning och acceptabla höjder på ny bebyggelse. För de kulturhistoriska spår som identifierats uppe på Kvarnhöjden, främst stenmurar, har betonats att dessa bör sparas och synliggöras vid uppförande av ny bebyggelse. I miljökonsekvensbeskrivningen görs delvis en annan bedömning avseende betydelsen av fördjupade studier, liksom påverkan av bebyggelsens exponering mot dalgången, vilket uttrycks enligt följande: "Innan en sådan studie utförs kan man dock ställa sig frågan om en eventuell exponering av bebyggelse/ / överhuvudtaget kan innebära en påverkan på riksintresset." På sidan 22 i MKB:n framförs dock att förslaget om fortsatt utredning av husplacering och hushöjd ska "leva vidare i det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet." I detta sammanhang betonas även att avståndet mellan utblickspunkt och den sydliga 116

117 4 planerade bebyggelsen är stort / / vilket gör att man kan ifrågasätta om en exponering av (delar av) dessa hus kan leda till så stor visuell störning att riksintresset påverkas påtagligt." Länsstyrelsen anser att det är betydelsefullt att studierna genomförs och anser dessutom att kommunen inte i så hög grad ska fokusera på utvalda utblickspunkter, utan istället utgå från helheten i miljön och landskapsrummet. I MKB:n redovisas resultatet från kartering av stenmurar inom berörd del av Kvarnhöjden, samt att ytterligare murar registrerats än de som markerats på karta. Varför dessa inte redovisats på framtaget kartmaterial framgår inte. På sidan 26 anges att: "Om man sparar en stenmur är det önskvärt att en längre sträcka av muren sparas." Det uttrycks även att: "/ /om man å andra sidan planerar för täta öppningar är det bättre att den rivs helt och hållet." Likaså gör kommunen bedömningen att det är tveksamt att överhuvudtaget lokalisera tomtgräns till murar, då de lätt blir "ihop trängda med uthus och belamrade av diverse ting av de boende." Då ett flertal hus enligt illustrationsplanen föreslås ligga i anslutning till stenmurar kan ställningstagandet tolkas som om murarna i dessa partier ska tas bort. Enligt Länsstyrelsens bedömning överensstämmer detta dåligt med kulturmiljöunderlagets synpunkt om att stengärdesgårdar bör sparas och synliggöras vid uppförande av ny bebyggelse. På sidan 29 i MKB:n redogörs för de arkeologiska utredningar som hittills genomförts inom ramen för detaljplanearbetet. Där noteras även att inga kopplingar gjorts till riksintresset. Utredningen styrs av 2 kap KML och syftet med detta instrument är att nå fördjupad kunskap om den faktiska fornlämningsbilden. Länsstyrelsen vill därmed betona att syftet med undersökningen primärt inte ska vara att göra någon koppling till riksintresset. Slutligen vill Länsstyrelsen understryka att då resultatet från den kompletterande utredningen inte kunnat inarbetas i MKB eller planbeskrivning saknas ett viktigt underlag för planering och bedömning av konsekvenser. I planbeskrivningen anges att: "Fortsatta utredningar får visa om särskild hänsyn behöver tas till fornlämningar. Exempelvis kan Jörlanda 158:1 i södra planområdet föranleda skyddsavstånd till bebyggelse." Resultatet från denna undersökning kan därmed komma att påverka både konsekvensbeskrivning liksom planens utförande. Miljökvalitetsnormer för vatten Anråseån är vattenförekomst med miljökvalitetsnormer för vatten. Även recipienten är klassad som vattenförekomst Trots detta nämns miljökvalitetsnormer för vatten endast vid ett tillfälle i planbeskrivningen, och då i generella termer och att de inte bedöms överskridas tillföljd av planen. De normer som kan vara aktuella har inte redovisats och några resonemang kring påverkan på dessa har inte förts. Normer och status, samt resonemang och bedömning av påverkan för vattenförekomster, ska redovisas. Gällande normer och aktuell status för alla vattenförekomster hittas på Det är av stor vikt att miljön runt och vattenkvaliteten i Anråsån, Vulserödsbäcken, samt Natura 2000-objektet Stenungsundskusten, väster om planområdet, inte påverkas av exploateringen och dagvattenutsläpp. Därför vill Länsstyrelsen poängtera vikten av att den fortsatta dagvattenutredningen görs så tidigt som möjligt i processen och att de frågetecken som kommit upp i Dagvattenutredning del l klargörs. Lokalisering av dagvattendamm bör i första hand ske utanför strandskyddat område. Geoteknik Länsstyrelsen och SGI (yttrande dat , bifogas) kan notera att kommunen 117

118 5 bedömer att en fördjupad geoteknisk utredning krävs i det fortsatta planarbetet. SGI gör bedömningen att de geotekniska förutsättningarna bör vara relativt gynnsamma för planerad användning, men förutsätter att de aviserade utredningen genomförs i planskedet. Föranleder utredningsresultaten behov av åtgärder/restriktioner behöver de säkerställas i plan. Trafikbuller Länsstyrelsen anser inte att avsteg från huvudregeln i Boverkets allmänna råd (2008: l) kan motiveras för planområdet. Gällande riktvärde för buller, 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad, ska klaras för samtliga bostäder. Därför kan byggrätterna med avseende på höjd och placering behöva anpassas efter områdets bullersituation. Vad gäller maxnivåerna behöver kommunen exempelvis ordna avskärmningar för att 70 dba maximalljudnivå ska klaras vid uteplatserna. Råd enligt 2 kap PBL Förhållande till ÖP I kommunens gällande översiktsplan, ÖP-06, är området utpekat för framtida bostadsbebyggelse. Riksintresse för naturvård Planområdets norra och nordvästra delar ligger inom riksintresse för naturvården, Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden samt Svartedalen med Anråsån. De naturmiljöer som pekas ut i riksintressena finns inte inom planområdet och bedöms inte påverkas. Länsstyrelsen gör ingen annan bedömning. Kollektivtrafik och hållbart resande Kommunen kan utveckla planbeskrivningen med hur den faktiska tillgängligheten till kollektivtrafiken förväntas bli inom planområdet, och redovisa avstånden för de bostäder som hamnar långt från närmaste busshållsplats och inte bara avstånden från de planerade väganslutningarna. Transformatorstation I planbeskrivningen framgår att två transformatorstationer behövs för elförsörjningen. Placeringen är inte avgjord, utan kommer att studeras i det fortsatta planarbetet. Sypunkter enligt annan lagstiftning Väganslutningar Enligt Trafikverkets yttrande (dat , bifogas) föreslår kommunen huvudinfart till området från väg 574, som finns redovisad i tidigare gällande detaljplan. Vidare föreslår kommunen ett vänstersvängfält på väg 574 för en trafiksäker lösning. Innan åtgärder påbörjas på det statliga vägnätet behöver en åtgärdsvalsstudie tas fram, där berörda aktörer tillsammans kommer fram till tänkbara lösningar. Norr om den planerade infarten finns en infart till en handelsträdgård och i söder finns en infart till ett fritidshusområde. I åtgärdsvalsstudien bör en översyn av dessa göras för att skapa en trafiksäker lösning för hela sträckan. I ett avtal som tecknades mellan kommunen och Vägverket i februari 2003 framgår att väganslutningen till handelsträdgården ska stängas när ny väg ansluts i samband med exploatering av området. Trafikverket lyfter nu även frågan om väganslutningen till fritidshusområdet kan stängas om det kopplas till 118

119 6 den planerade lokalvägen. Innan detaljplanen antas behöver åtgärdsvalsstudie och eventuella avtal som reglerar genomförande, drift och underhåll vara klara. Groddjursinventering Det behövs, enligt Länsstyrelsens bedömning, en inventering av groddjur i de våtmarker som påverkas av exploateringen. Groddjur är beroende på art fridlysta enligt 4 och 6 artskyddsförordningen. Vattenverksamhet Om markavvattning är en förutsättning för planens genomförande bör tillstånd till vattenverksamhet och dispens från markavvattningsförbudet prövas innan detaljplanens antagande. Behovsbedömning Kommunen har bedömt att förslaget innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delade i yttrande daterat kommunens åsikt. En miljöbedömning med särskild miljökonsekvensbeskrivning har upprättats enligt Miljöbalken 6 kap 12. Beredning Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter vid Länsstyrelsens beredningsmöte för samhällsbyggnadsärenden Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. Kommentar: Vad gäller trädridåns omfattning, hushöjder och stenmurar har kommunen samrått med Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet efter samrådstiden, och kommit fram till att frågorna behöver förtydligas ytterligare i form av djupare resonemang och analyser i planbeskrivningen, men att inga ytterligare externa utredningar krävs. De utredningar som har gjorts (kulturmiljöutredning och MKB) är omfattande och bedöms vara tillräckliga vid sidan av riksintressebeskrivning och kommunens kulturminnesvårdsprogram. Länsstyrelsen påpekar i sitt yttrande att kulturmiljöutredning och MKB i vissa delar motsäger varandra, och i delar siktar högre än vad planförslaget uppnår. Kommunen vill poängtera att det är två olika utredningar, och att sammanvägningen sker i planbeskrivning och planförslag. Exempelvis fördjupar MKB:n frågorna kring stenmurar, och månar om ett större bevarande. Samhällsbyggnad Plan vill framföra att även om stenmurarna finns nämnda i riksintressebeskrivningen och att det är önskvärt att behålla och synliggöra dem i möjligaste mån, så kan inte områdets utformning i första hand utgå från dessa, då de ligger relativt tätt och i långa sträckor. Bevarandet av stenmurarna anses i första hand vara en kulturmiljöfråga, men bedöms inte riskera påtaglig skada på riksintresset (se resonemang i MKB). Frågan beaktas i fortsatt planarbete, men vid utformning av området behöver avvägning ske mot flera andra frågor (lämplig vägdragning i terrängen, avvattning, exploateringsgrad etc). Vad gäller fornlämningar kommer kommunen ha fortsatt kontakt med Länsstyrelsen, närmast om hur fornlämningarna i det södra området hanteras i fortsatt planarbete. Planbeskrivningen kompletteras inför utställningen med normer, status samt resonemang och bedömning av påverkan på vattenförekomster, vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten. Dagvattenutredningen ska utreda de frågor som 119

120 7 efterfrågas. Eventuell dagvattendamm bör placeras utanför strandskyddat område. Den geotekniska utredningen kompletteras vad gäller bergtekniska frågor, och frågan om ev. säkerställande i detaljplan ska beaktas. Riktvärdena för buller ska bevakas. Muntligt samråd med länsstyrelsen har skett efter samrådstiden för att klargöra kravet om avskärmningar. Kommunen och länsstyrelsen är överens om att planbeskrivningens förslag om att lokala skärmar vid respektive byggnad fortsatt kan gälla för maximal ljudnivå utomhus vid uteplatser. Planbeskrivningen förtydligas vad gäller den faktiska tillgängligheten till kollektivtrafiken från de bostäder som ligger på störst avstånd från dagens hållplatser. Placering av transformatorstationer utreds i fortsatt planarbete. En inventering av groddjur ska genomföras. Nödvändiga tillstånd och dispenser ska sökas om befintliga våtmarker berörs av markavvattning. Åtgärdsvalsstudie ska utföras tillsammans med Trafikverket vad gäller infartsfrågor, där eventuella förändringar för befintliga områden (handelsträdgård och fritidshusområde) också kan diskuteras. 2. Lantmäteriet Vid genomgång av planens samrådshandlingar (daterade ) inkomna till Lantmäteriet har följande noterats. Plankarta Grundkarta För tydlighetens skull bör traktnamn finnas på kartan, liksom synliga fastighetsbeteckningar. Teckenförklaringen för grundkartans beteckningar stämmer inte med representationen i själva kartbilden och det är omöjligt att se skillnad mellan höjdkurva, rättighetslinje och fastighetsgräns. Koordinater bör finnas med på kartan då hänvisning till koordinatsystem finns. Genomförandebeskrivning Fastighetsrättsliga frågor Att "all fastighetsbildning" ska vara genomförd innan bygglov beviljas är en otydlig formulering, då inget finns som styr omfattningen av fastighetsbildning. Eftersom många hänvisningar görs till framtida utredningar och kommande exploateringsavtal och många genomförandefrågor därför fortfarande är outredda har Lantmäteriet svårt att komma med detaljerade synpunkter i detta skede. I övrigt har Lantmäteriet inga synpunkter på samrådshandlingen. Kommentar: Synpunkterna gällande plankartan ska åtgärdas till utställning. Genomförandefrågorna ska förtydligas. 3. Trafikverket Kommunen önskar Trafikverkets synpunkter i ärendet. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheterna att bygga blandad bebyggelse om ca bostäder samt förskola på Kvarnhöjden norr om Jörlanda. Kommunens målsättning är att utveckla tätorterna i närhet till befintlig kollektivtrafik och service. Området är utpekat som framtida bostadsbebyggelse i översiktsplanen. Kvarnhöjden gränsar i öster till väg 574 som Trafikverket är väghållare för. Intill vägen ligger järnvägen Bohusbanan och ytterligare öster om järnvägen ligger E6, båda av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap

121 8 Trafikverkets synpunkter Hållbara transporter Ca meter söder om den planerade infarten finns busshållplats med busstrafik till Stenungsund, Stora Höga och Kungälv. Ytterligare ca meter söderut finns busshållplats Jörlanda med expressbusstrafik till Stenungsund och Göteborg. Där finns pendelparkering och cykelparkering som planeras att byggas ut. Stora Höga tågstation ligger ca 3 km norr om den planerade infarten. Längs väg 574 finns en gång- och cykelbana mot Jörlanda och Stora Höga. Gång- och cykelvägar planeras längs lokalgatan och kopplas vid infartsvägarna till befintligt gång- och cykelnät som leder fram till busshållplatser. Trafikverket tycker att det är positivt med kommunens målsättning att utveckla tätorter nära kollektivtrafik och service. Särskilt den södra delen av planområdet har god tillgång till service och kollektivtrafik i Jörlanda och vi kan ur det perspektivet tycka att det hade varit att föredra att samla bebyggelsen mer i söder. Enligt genomförandebeskrivningen påbörjas troligtvis byggnationen av de norra och centrala först. I så fall skapas inte en lika tydlig koppling till service och kollektivtrafik i Jörlanda från början vilket vore olyckligt. Buller Kommunen har låtit ta fram en bu1lerutredning som inkluderar vägbuller från väg 574 och E6 samt järnvägsbuller från Bohusbanan. Beräkningarna visar att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå klaras vid tvåvåningshusen men överskrids vid fyravåningshusen i den östra delen av planområdet. Trafikverket bedömer att avsteg från riktvärdena inte kan motiveras och rekommenderar därför att kommunen endast planerar för tvåvåningshus i den här delen av området. Riktvärdet för maximalljudnivå överskrids i stora delar av området vid både tvåoch fyravåningshusen. Kommunen bedömer att riktvärdet kan klaras med åtgärder såsom att uteplatser och balkonger orienteras åt väster i skydd av husen eller lokala skärmar. Enligt Trafikverkets riktlinjer för buller och vibrationer vid planering av bebyggelse gäller samma riktvärden som för bostäder även för undervisningslokaler. Barn anses utgöra en särskilt utsatt grupp och det är viktigt att utomhusmiljöer där barn ofta vistas skyddas från störande trafikbuller. Vi anser därför att förskolan ska lokaliseras så att riktvärdena inomhus och utomhus klaras. Till granskningsskedet önskar Trafikverket ta del av en uppdaterad bullerutredning som visar hur riktvärdena för trafikbuller kan klaras. Vibrationer Enligt handlingarna utgörs områdets undergrund av berg. Det är viktigt att i det fortsatta planarbetet utesluta att området inte är vibrationsstört. Riktvärdet för vibrationer i bostad innebär att vibrationsnivån inomhus i rum för sömn och vila inte ska överstiga 0,4 mm/s vägd RMS. Utformning av anslutningsväg Kommunen föreslår att den huvudsakliga infarten till området sker från väg 574. En infart till framtida bebyggelse finns med i gällande detaljplan. Kommunen föreslår att det byggs ett vänstersvängfält på väg 574 för att skapa en trafiksäker lösning. Innan åtgärder kan göras på det statliga vägnätet behöver en åtgärdsvalsstudie tas fram där berörda aktörer tillsammans diskuterar tänkbara lösningar. Kommunen planerar att genomföra en åtgärdsvalsstudie efter sommaren i år. Norr om den planerade infarten finns en infart till en handelsträdgård och i söder finns en infart 121

122 9 till ett fritidshusområde. En översyn av dessa bör göras i åtgärdsvalsstudien för att skapa en trafiksäker lösning för hela sträckan. I ett avtal som tecknades mellan kommunen och Vägverket i februari år 2003 (Trafikverkets diarienummer SA :1270) står det att väganslutningen till handelsträdgården ska stängas när ny väg ansluts i samband med exploatering av området. Kanske kan även anslutningen till fritidshusområdet stängas på sikt om det kopplas ihop med den planerade lokalvägen? Innan detaljplanen antas behöver åtgärdsvalsstudien och eventuella avtal som reglerar genomförande, drift och underhåll vara klara. Kommentar: Samhällsbyggnad Plan förstår synpunkten om att de södra delarna bör byggas ut först, nära kollektivtrafik och service. Frågan får beaktas i fortsatta diskussioner om genomförande. Fortsatt planarbete får visa i vilken omfattning det är möjligt att bygga i södra planområdet utifrån frågor om fornlämningar, buller och bevarat naturområde. Riktvärdena för buller ska beaktas. Samrådsförslaget utformades utifrån bullerutredningen, och de högre husen i söder placerades på sådant sätt att riktvärdena för ekvivalent ljudnivå för fyra våningar skulle klaras. Trafikverket har tolkat bullerutredningen annorlunda och framhåller att endast tvåvåningshus klarar riktvärdena. Frågan får klargöras under fortsatt planarbete, utifrån reviderat planförslag. I den uppdaterade bullerutredningen ska även bullersituationen kring förskolan förtydligas. Frågan om vibration får också klargöras i fortsatt planarbete. Åtgärdsvalsstudie ska utföras tillsammans med Trafikverket vad gäller infart från lv 574, där eventuella förändrade infarter för befintliga områden (handelsträdgård och fritidshusområde) också kan diskuteras. Avtal för genomförandet, drift och underhåll ska tecknas innan antagande. 4. Västtrafik Västtrafik ställer sig tveksamt till den föreslagna bebyggelsen med utgångspunkt från diskussioner som förts i GR om uthållig tillväxt. Västtrafik saknar ett resonemang kring i vilken utsträckning den föreslagna bebyggelsen uppfyller målen om ett transportsnålt samhälle. Det är rätt, som beskrivs i planen, att tillgången till kollektivtrafik är förhållandevis god, men man kan ifrågasätta i vilka ärenden den utgör ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Avståndet till busshållplatsen Kvarnhöjden överstiger 600 meter för flertalet av fastigheterna, inklusive den föreslagna förskolan, vilket måste anses vara låg standard. En annan placering av förskolan, ett mer utvecklat gångvägssystem och eventuellt en flytt av busshållplatsen skulle kunna gynna resandet med kollektivtrafik. Vi noterar att planförslaget beskriver hur invånarna kan nå befintlig kollektivtrafik till fots, med cykel och bil, vilket är positivt även om vi inte delar planförfattarens tro på att detta kommer att vara tillräckligt för att uppnå ett hållbart resande. Vi förutsätter att framtida gång- och cykelbanor utformas på bästa sätt så att tillgängligheten för alla resenärer tillgodoses. Kommentar: Kvarnhöjden ligger intill ett av GR-regionens kollektivtrafikstråk mot Göteborg, med expressbussar med god turtäthet, samt lokala bussar. Den nya bebyggelsens gång- och cykelvägar ska kopplas till hållplatserna. Pendelparkeringen i Jörlanda är väl utbyggd för både bil och cykel, vilket visserligen kan locka till de korta bilresorna, men ökar också möjligheterna till 122

123 10 busspendling för Jörlandaborna. Frågan om avstånd och koppling till busshållplats får fortsatt studeras, liksom vikten av god utformning av gång- och cykelbanor. 5. Statens geotekniska institut, SGI Statens geotekniska institut, SGI, har av Länsstyrelsen Västra Götaland erhållit rubricerat ärende med önskemål om yttrande. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten for blandad bebyggelse om ca bostäder samt förskola. Underlag Plan- och genomförandebeskrivning samt illustrations- och plankarta; samrådshandlingar daterade Kvarnhöjden, Kyrkeby 4: l m fl. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande, utarbetat av WSP Kommentar: Den geotekniska utredningen kompletteras vad gäller bergtekniska frågor, och om ev. säkerställande i detaljplan. 6. Bohusläns museum Bohusläns museum har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. Ärendet gäller detaljplan som syftar till att uppföra för cirka bostäder och förskola inom planområdet. De tänkta åtgärderna är beskrivna i samrådshandling daterad , ert dnr 0072/06, som inkom till museet Efter granskning museet meddela följande. Kulturhistorisk bakgrund Den norra delen av planområdet ligger inom ett riksintresse får kulturmiljön, Anråsåns dalgång och Anrås by (O39). Inom riksintresset ingår enskilda objekt och sammanhängande miljöer med högt värderade kulturhistoriska värden. Anrås är även uttaget som en kommunal kulturmiljö. Inför planarbetet har ett kulturmiljöunderlag utarbetats, vilket bl.a. redogör för det omgivande landskapets kulturhistoriska värden (Acanthus). Bohusläns museum har utfört två arkeologiska utredningar inom planområdet (Bohusläns museum 2007:21 och 2011:23). Inom planområdet södra del är en boplats belägen, Jörlanda 158. Boplatsen är registrerad som ett bevakningsobjekt i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Boplatsen ligger 40 m ö h och dess exakta läge är något oklart. Den ligger inom en äldre åkerlycka. Platsen har bedömts vara ett lämpligt boplatsläge. Invid åkerlyckan ligger två röjningsrösen där vissa stenar, enligt uppgift, är skörbrända och sotiga. Utlåtande ur fornlämningsperspektiv Inom planområdets södra del ligger en boplats, Jörlanda 158. I syfte att undvika ingrepp i fornlämnig med tillhörande skyddsområde, bör exploatering ej ske i närhet till fornlämningen. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet fattar beslut om fornlämningsområdens storlek. Om Jörlanda 158 inte kan undantas i samband med exploatering bör en arkeologisk undersökning utföras av boplatsen. Tillstånd från Länsstyrelsen krävs inför ingrepp i fast fornlämning. Bohusläns museum vill framföra, att fornlämningar samt kulturhistoriska lämningar markeras på plankartan. Utlåtande ur bebyggelseperspektiv Ur bebyggelseperspektiv har museet har inget att erinra mot förlaget, under 123

124 11 förutsättning att de åtta punkter som framkommer i Kulturmiljöunderlaget, av Acanthus per juli 2012, under rubriken INFÖR FRAMTIDEN följs i det fortsatta arbetet med detaljplanen. Acanthus skriver också i sammanfattningen att Ytterligare utbyggnad med urbana förtecken, synliga i dalgången, kommer att förtydliga en förändring av kulturmiljön. Mot bakgrunden av denna redan påbörjade förändring är det viktigt att omland runt dalgången sparas för att områdets kulturhistoriska värden ska bestå Ny samlad bebyggelse bör inte anläggas så att den är synlig inom dalgången som utgör kärnan för riksintresset. Sammanfattning Om ingrepp i Jörlanda 158 inte kan undvikas bör en arkeologisk undersökning utföras. Bohusläns museum anser därmed bör samråd ske med länsstyrelsen inför fortsatt planarbete. Kommentar: Huruvida ingrepp i fornlämningen Jörlanda 158 eller andra fornlämningar i södra området blir aktuellt får utredas vidare i fortsatt planarbete. Det är bra om ingrepp i fornlämningarna kan undvikas, men platsen ligger väl till i förhållande till kollektivtrafik och service, vilket talar för bostäder i södra planområdet. Avvägning får ske mellan bl.a. önskad exploateringsgrad, bevarade fornlämningar och bevarade naturområden. Noteras att ytterligare arkeologisk undersökning kan krävas samt att tillstånd krävs av länsstyrelsen om ingrepp blir aktuellt. Önskemål om att fornlämningar m.m. markeras på plankarta noteras. De punkter som förts fram i kulturmiljöunderlaget ska fortsatt beaktas i planarbetet, men avvägningar mellan kulturmiljö och andra frågor kommer bli aktuella, exempelvis vad gäller beaktande av stenmurar. Att bebyggelsen inte ska synas mot Anråsåns dalgång gäller fortsatt. 7. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Kommentar: Noteras. 8. Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra då vi inte har några anläggningar i området. Kommentar: Noteras. 9. Skanova Skanovas anläggning inom aktuellt exploateringsområde består av markförlagd kanalisation innehållandes kablar samt direktförlagda kablar (ej i kanalisation). I området finns även luftnät. Läget för dessa framgår av bifogad karta. Skulle byggnation bli aktuellt i de områden där Skanovas anläggningar befinner sig så önskar vi ligga kvar i befintligt läge. Skulle undanflyttningar av Skanovas anläggningar bli aktuellt så bekostas dessa av exploatören. För offert och beställning av undanflyttning kontakta Skanova minst fyra månader innan påbörjat arbete. För digitala kartor samt utsättning av kablar hänvisas till 124

125 12 Kommentar: Information om befintliga ledningar, eventuell flytt av befintliga kablar och ledningar m.m. noteras inför fortsatt planarbete. 10. Polismyndigheten Polismyndigheten har ur ordning/säkerhetsaspekt ingen att erinra emot detaljplanen. Kommentar: Noteras. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 11. Barn och utbildning Barn och utbildning har inga sypunkter på detaljplan gällande förskola och bostäder på Kvarnhöjden 4:1 m.fl. Kommentar: Noteras. 12. Socialtjänsten Socialtjänsten har inbjudits till att skriftligen inkomma med synpunkter på samrådshandlingar avseende detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl. Följande synpunkter lämnas: Viktigt att de stigar och dylikt som ska underlätta för människor att ta sig ut i omgivande natur återställs på ett sätt som gör naturen tillgänglig för rullstolar, permobil etc. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att lek- och fritidsytor finns i planering av nya bostadsområden för aktiviteter i området och på så vis uppmuntra till fysiska aktiviteter. Kommentar: Områdets uppbyggnad med bebyggelse och grönska emellan, ger goda möjligheter att uppleva naturen även från gång- och cykelväg. I flerbostadshusområden bör det finnas lekplats. De bevarade grönområdena kan också uppmuntra till fysisk aktivitet, vilket är positivt för folkhälsan. 13. Miljö och hälsa Miljöavdelningens yttrande avseende rubricerar ärende. Bullernivåerna inom plan vid fasad skall inte överstiga 55 d(b) A ekvivalent nivå vid ny planläggning på Kyrkeby 4:1. Då det är inte är planläggning inom tät statsbebyggelse eller förtätning inom tät stadsbebyggelse. Åtgärd som grävning, schaktning mm för anläggning inom strandskydd kräver en strandskyddsdispens eller att planen upphäver strandskyddet. Då det inte finns särskilda skäl i lagens mening för sådana åtgärder som ett magasin eller damm inom strandskydd, bör de inte vara med i planen som förslag. Under planprocessen bör utredning visa hur aktuella önskemål kan åstadkommas utanför strandskyddsområde. Kommentar: Riktvärdena för buller ska beaktas, liksom frågor om strandskydd. Eventuell dagvattendamm bör placeras utanför strandskyddat område. 125

126 Gata/park Det kan bli problem med att högerregeln efterlevs i t-korsningen vid infarten/förskolan. En bättre lösning kanske hade varit en mindre cirkulationsplats/minirondell. I den sydvästra delen med villabebyggelse längs gatan kan det bli trafiksäkerhetsproblem när bilarna måste backa ut på gatan från garageuppfarterna. Vägen svänger ganska kraftigt och sikten är inte optimal. Om det är möjligt så bör denna backning undvikas och annan lösning väljas. En kombinerad gång- och cykelbana bör anläggas på ena sidan av gatan inom planområdet och fortsätta in mot Jörlanda centrum på Ranehedsvägen. Anslutningen av befintlig cykelväg i den södra delen bör studeras noggrant. Den exakta anslutningspunkten är inte bestämd, men i plankartan är den anslutande gcvägen tydligt markerad i en smal remsa. Kanske är det bättre att skriva att gc-väg får ordnas inom naturmark? Kommentar: Trafikutformningen studeras vidare i samråd med Gata/park för att beakta de frågor som uppkommit. Synpunkt om gc-väg och utformning av planbestämmelse utreds vidare. 15. Mark och teknik VA Dagvatten: Det bör klargöras i steg 2 i dagvattenutredningen hur vi löser dagvattenhanteringen från suterränghusen samt från fastigheter som ligger lägre än tillfartsgatan. Befintliga fastigheter som angränsar till planområdet bör skyddas från ökad dagvattenavrinning genom åtgärder som fastställs i detaljplanen. Dagvattenutloppet för det södra området bör utredas i steg 2 i dagvattenutredningen. Enligt dagvattenutredningen är förutsättningarna för infiltration och därefter perkolation kraftigt begränsade och detta bör justeras i planbeskrivningen. Vatten och spillvatten: Huvudledningsnätet för spillvatten kräver ökad kapacitet för att kunna klara den ökade belastningen som planen medför. VA vill vara med i VAD-utredningen som aktiv part. Det bör klargöras i VA-utredningen hur vi löser spillvattenhanteringen från suterränghusen samt från fastigheter som ligger lägre än tillfartsgatan. Området ligger idag utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten, spillvatten och dagvatten. VA inom det planerade området skall ligga inom kommunalt huvudmannaskap. En översyn av utökat verksamhetsområde ska ske innan planens genomförande och i samband med detta bör omkringliggande befintliga fastigheter som ej ännu är anslutna tas i beaktande. Kvartersmark: Avstyckning av tomter bör ske så att fastigheter alltid angränsar till lokalgatan då det är praxis för VA-huvudmannen att enbart anlägga ledningar på allmän platsmark (lokalgata) och inte inne på kvartsmark. Mark & exploatering Inget att erinra. 126

127 14 Renhållning Transportvägar inom området där hämtning av avfall kommer ske: Transportvägen skall ha en fri höjd av minst 4,7 meter och en bredd av minst 3,5 meter. Transportväg för hämtningsfordon får ej utgöras av gång eller cykelväg, skolgård, förskolegård eller innergård. Angöringsplats för hämtningsfordon får ej vara skymd av till exempel backkrön, kurva, bebyggelse eller växlighet. Vändmöjligheter måste finnas. Vid vänding krävs 18 meter i diameter eller vi T- korsning ett djup av 15 meter. Hämtställen: Hämtstället (där avfallsbehållaren är placerad) skall placeras så nära fastighetsgräns som möjligt. Dragväg: Väg mellan avfallsutrymmet/hämtstället och hämtningsfordonet skall vara jämt, plan, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager. Trappsteg, kullersten och kantsten får ej förekomma. Dragväg skall i största möjliga mån undvikas. Utöver ovanstående förespråkar man gemensamma avfallsutrymmen. Vid sophus och inbyggda avfallsutrymmen kan renhållningsenheten bistå med beräkningar vad det gäller storlek och utföranden. Kart och mät Inget att erinra. Kommentar: Fortsatt utredning om vatten, dagvatten och spillvatten (VAD) sker i samråd med VA-enheten, bl.a. vad gäller suterränghus, avrinning m.m. Planbeskrivning ändras angående möjlighet till infiltration. Utökat VAverksamhetsområde noteras. Att öka kapaciteten för huvudledningsnätet utanför planområdet, är en fråga som kommunens VA-enhet ska ansvara för och driva. Övriga frågor om VA och renhållning får beaktas i fortsatt planarbete. 16. Räddningstjänsten I samrådsyttrande lämnade Räddningstjänsten följande synpunkter: 1. I programmet står ''I skissen är en tätare och även högre bebyggelse föreslagen i de mer centrala delarna av området." Insatstiden till området gör att om bostäder önskas byggas i mer än tre våningar behöver byggnaderna förses med ytterligare brandskyddsåtgärder utöver vad som anges i byggnormen. (BBR kapitel5.1) 2. Området skall förses med brandvattensystem enligt VAV P83. Brandposternas placering bestäms i samråd med räddningstjänsten. Nu liggande förslag ger byggrätter på 5 våningar vilket innebär att punkt l kvarstår. Nya byggregler innebär dock att rätt hänvisning nu är BBR kapitel Även punkt 2 kvarstår. Kommentar: Noteras. 127

128 15 Grannkommun 17. Kungälvs kommun Planområdet ligger inte i direkt anslutning till Kungälvs kommun och har därför ingen erinran på planförslaget. Däremot tror Kungälvs kommun att den stora omfattningen av bebyggelsetillskott som planeras i Jörlanda kan få konsekvenser för kollektivtrafik och pendelparkeringar i Kode, pga taxegräns/zongräns. Kungälvs kommun och Stenungsunds kommun behöver gemensamt arbeta med kollektivtrafikfrågorna för att öka andelen kollektivtrafikresenärer och där Västra Götalandsregionens pris- och sortimentsstrategi har stor påverkan nära kommungränser/zongränser. Kommentar: Samarbete över kommungränser kring kollektivtrafikfrågor är positivt, men ryms inte inom detta detaljplanearbete. Jörlanda pendelparkering är väl utbyggd och bedöms i första hand nyttjas av Jörlandaborna. Sakägare 18. Fastighetsägare till Anrås 4:5 Jag ifrågasätter bygget på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl., med tanke på att vi behöver bevara den lilla skog som finns kvar för oss boende runt Jörlanda med omnejd. Överallt läser man om hur viktig skogen är för människan. Den får oss att koppla av o må bra rent fysiskt. Redan en kort stund bland träden för oss mätbart friskare, blodtrycket går ner o pulsen. Andra studier visar att barn får bättre motorik av att vistas i knölig natur, barn rör sig också mer i naturen, stresshormonerna går ur kroppen, koncentrationen ökar och håller i sig lång tid efteråt. Skogen har rätt att existera för sin egen skull. Skogen är ett rum där människan kan vistas, stänga av omvärlden och få rekreation. I dagens samhälle är det mycket viktigt att vi har tillgång till skogens rogivande effekt på människan. Och i ökad folkhälsa ligger stora samhällsekonomiska ärenden. När jag studera kartan o börjar titta noga så är det inte mycket skog kvar norrut mot Anrås ej heller väster mot havet. På dessa områden borde mer skog få vara kvar. Lätt att bli lurad, om man inte går ut i skogen o tittar vilket jag gjort med karta i hand. Det är viktigt för mig att det bli färre bostäder o mycket mer skog kvar än vad som är tänkt. Det är viktigt att Jörlanda får förbli lantligt med öppna ängar betande djur o mycket skog där våra fåglar kan häcka o andra vilda djur söka skydd. Mer människor o mindre skog- mindre vilda djur o det är väl inte vad vi vill. Många lägenheter och annan form av boende står ju tomma i Stenungsund i dagsläge. Det borde vara av intresse att få sålt, hyrt ut dessa boende innan start av nya bostäder. Kommentar: Kvarnhöjden har länge varit utpekad i översiktsplanen för framtida bostadsbebyggelse. Bedömningen att marken är lämplig att bebygga har avgjorts i det arbetet. Detaljplanen ska istället arbeta med hur detta kan utformas. Strukturen utgår från bevarad natur mellan bebyggelsegrupper för att spara en del av skogen, även om stora delar försvinner. Detaljplaneområden byggs ut etappvis och målet är att kommunen ska växa både i Stenungsund och Jörlanda. 128

129 Fastighetsägare till Kyrkeby 1:81 För att göra även min familjs röster hörda i denna detaljplan vill jag bara understryka vikten av att byggnationen hålls på låg höjd för att hålla samman nuvarande byggnation med framtidens. Jörlanda är gammal landsbygd och att bygga in flervåningshus skulle störa hela känslan för området både för nuvarande befolkning som för nykommande. Dessutom bör goda avstånd mellan befintliga bostäder och nybyggnation hållas, genom att spara sådana grönområden som finns i nuläget för att bevara möjligheter till lek och rekreation, den gröna miljöns positiva påverkan för oss människor kan inte längre glömmas bort vid nyplanering av bostadsområden! Kommentar: För att bevara grönområden mellan husen behöver en högre exploateringsgrad/täthet uppnås där byggnation sker. Närmast förskola och huvudinfart kan ny bebyggelse komma att placeras nära befintlig bebyggelse. I andra delar blir avståndet större. Höjder och placering av den nya bebyggelsen får utredas vidare, med avvägningar mellan dessa intressen. Inriktningen för detaljplanen är bebyggelsegrupper med natur emellan, vilket går i linje med önskemål om växtlighet mellan ny och befintlig bebyggelse. Frågan bör beaktas i fortsatt planarbete, även på de platser där ny och befintlig bebyggelse ligger nära. Utformning, byggnadshöjder och grönytor får fortsatt utredas. 20. Fastighetsägare till Källsby 5:1 Vår grundinställning är att det vore skonsammast både för naturen och mot de boende i närområdet om Kvarnhöjden förblev i sitt nuvarande oexploaterade skick, men vi inser också att det att det trots allt är bättre att använda berg- och skogsmark än ren jordbruksmark till nya bostäder. Men eftersom vår skogsmark gränsar till hela det nya området är det bara att konstatera att våra ägor kommer att få agera fritidsområde för de boende där, vilket kommer att medföra stort slitage på växtlighet och mark. Ur vårt perspektiv kommer byggnationen att innebära enbart nackdelar, utan kompensation, såvida vi inte får sälja tomter. Vår far sökte redan på 60-talet lov att sälja tomter, i det vi kallar "Gästabocken". Han fick nej, emedan vatten och avlopp ej var ordnade. Den stötestenen kommer snart i mycket bättre läge. Därför anser vi att om detaljplanen kommer att realiseras så skall vår mark komma med i kommunens framtida byggplanering. Kommentar: En framtida exploatering västerut prövas inte i denna detaljplan, men får heller inte omöjliggöras, då översiktsplanen redovisar möjlig utvidgning åt det hållet. Området omfattas dock av riksintresse för natur, samt riksintresse för kulturmiljövård, vilket kan försvåra framtida exploatering. Sakägare, fritidshusområdet Kvarnhöjden. Kommentar efter punkt Kvarnbergets fritidsförening Kyrkeby 1:61 Vi, Kvarnbergets Fritidsområde Ekonomisk Förening (bildad ), representerar 29 fastigheter belägna i direkt anslutning till planområdet. Föreningen äger parkmarken Kyrkeby mellangård 1 6 bestående av ca 4ha samt underhålla och driva områdets vägar, vattenledningar, pump/pumphus samt föreningens mark. 129

130 17 Området, med där i liggande fastigheter (bostäder), ligger i direkt anslutning till planområdet och påverkas i stor utsträckning av planen på 3 av 4 sidor. Det är framför allt fastigheternas ursprungliga värde som fritidsområde som påverkas, då möjligheterna till ett boende nära orörd natur och djurliv påverkas samt ökad trafikbelastning kring området. Det ursprungliga värdet som fritidsområde försvinner och husen som i många fall är på ca m 2 avsedda för fritidsboende påverkas negativt. Bebyggelsen regleras idag av detaljplanera byggnadsplan nr.13 från 1960, samt detaljplan för 1:45-1: I ev. det fortsatta planarbetet bör detta beaktas sammanfattat enligt nedan. Detaljplanerna ändras/förnyas så att nuvarande fastigheter anpassas till att fungera som permanenta bostäder lika ny tänkt bebyggelse genom utökade byggrätt m.m. Möjligheten att ansluta samtliga fastigheter till kommunalt va och avlopp görs. Fastighetsbildningen justeras så att dels fastigheterna (tomterna), om möjligt, anpassas till permanent bebyggelse och dels justeras för att stämma med verkligheten. Befintliga gångstråk till havet samt stigar behålls. Bullerskyddande åtgärder, för fastigheterna i norra delen, utförs så snart vägen byggs och ritas in i planen fastigheter (1:32-36). Avstånd till ny bebyggelse från befintliga stugor beaktas med lämpligt minst 6 gånger byggnadshöjden på ny bebyggelse. Tillåten höjd på ny bebyggelse beaktas så de anpassas till landskapet och ej bryter landskaps konturer i området (max 2 våningsplan bör vara lämpligt). Vi stödjer, för det fortsatt planarbetet, att det ska finnas två in- och utfarter till det nya området. En in- och utfart i anslutning till handelsträdgården, skulle skapa ett alltför hårt tryck på LV 754, och dessutom inte stödja tanken med en utveckling av Jörlanda centrum vad gäller handel, service och närhet till kollektivtrafik. Befintlig in- och utfart från LV 754 till Fritidsområdet ska behållas och skall göras säkrare. En ev. samordning med in- och utfart till planområdet ser vi inte som möjlig utan att större förändringar tvingas göras vad beträffar Karl XII:s väg och vägarna inom Fritidsområdet. De nya hastighetsbegränsningarna på LV 574 bör ändras. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare skall beaktas dels på grund av eventuella ändrade förhållande, dels för eventuella kostnader för att upprätta nya planer, dels för va/avlopp samt ev. gatukostnader. Om nya byggrätter skapas (förtätning) inom området, och där av konsekvenser, inte skall belasta fastighetsägare ekonomiskt, utan skall kunna anses påtvingade som en följd av kommunens planarbete. Ovanstående frågor skall vara utredda, avtalade samt justerad i detaljplan/er antagna innan planen för Kvarnhöjden antas. Det nya Detaljplaneförslaget avviker från Översiktsplanen; ÖP 06, där området söder (sydväst) om fastighet, Mellangård 1:6, ej i denna är avsedd för bostadsbebyggelse. Vi förutsätter att PBL, kap 2 1, beaktas avseende enskildas intresse och påverkan. 130

131 18 Vi är positiva till utveckling av Jörlanda och Kvarnhöjden, men det bör göras varsamt och i en omfattning som passar in i miljön, och där exploatör/markägares kommersiella intressen inte enbart får styra stadsbilden. Vi ser även att genomförandet sker med en lämplig etappindelning, som gör att området inte kommer att utgöra en byggarbetsplats under flera år framöver. Vi förutsätter även att samhällsservicen och trafiksituationen ses över i planarbetet, exempelvis skolor, vårdmöjligheter, trafiksäkerhet, kollektivtrafik och möjligheter till aktiv fritid genom båtplatser, idrottsanläggningar m.fl. Ovanstående krav/påpekande hindrar inte att enskilda fastighetsägare inom området lämnar sina egna synpunkter. Om ytterligare upplysningar eller förtydligande behövs, nås vi med kontaktuppgifter. Svar eller kallelse till möte som kan förtydliga synpunkter emotses. 22. Fastighetsägare till Kyrkeby 1:40 Vi som äger fastigheten Kyrkeby 1:40 är positiva till utveckling av Jörlanda och ny bebyggelse på Kvarnhöjden. Vår fastighet som hör till fritidshusområdet ligger i direkt anslutning till planområdet och påverkas i stor utsträckning av planen då möjligheterna till ett boende nära orörd natur påverkas negativt samt den ökade trafikbelastningen kring området. I det fortsatt planarbetet vill vi tillföra några synpunkter som sammanfattas här nedan. Detaljplanerna ändras/förnyas så att nuvarande fastigheter anpassas till att fungera som permanenta bostäder. Möjlighet att ansluta samtliga fastigheter till kommunalt va och avlopp. Befintliga gångstråk och stigar behålls. Avstånd till ny bebyggelse från befintliga bostäder beaktas med 6 gånger byggnadshöjden på ny bebyggelse. Höjden på byggnaderna beaktas så de passar in i landskapet, max 2 vån. Torde vara lämpligt. Området mellan ny och befintlig bebyggelse bör få vara bevuxet med träd och buskar för att så långt det är möjligt behålla fastigheter som det var tänkt från början nämligen som fritidsboende. Vi stödjer det fortsatt planarbetet med att det ska finnas 2 in- o utfarter till det nya området, en ut- o infart från LV 754 kommer skapa total kaos. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare skall beaktas dels på grund av eventuella ändrade förhållande, dels för eventuella kostnader för att upprätta nya planer, dels för vatten o avlopp samt ev. gatukostnader. Vi anser även att andra ev. förändringar inom området och därav konsekvenser inte skall belasta fastighetsägare ekonomiskt, utan skall anses påtvingade på grund av kommunens planarbete. Ovanstående synpunkter skall vara utredda, avtalade samt justerad i detaljplan/er innan planen för Kvarnhöjden antas. Vi är positiva till Jörlanda o Kvarnhöjden utvecklas men det bör göras på ett sätt som passar in i miljön. Men låt inte kommersiella intressen få styra stadsbilden. Planera arbetet i etapper så att det inte blir en stor byggarbetsplats under många år. 131

132 Fastighetsägare till Kyrkeby 1:44 Jag fastighetsägare till Kyrkeby 1:44 är positiv till utveckling av Jörlanda och bostadsbebyggelse på Kvarnhöjden i stort, men har synpunkter och följande förslag som bör beaktas. Området där min fastighet ingår det befintliga Kvarnhöjden ligger i direkt anslutning till planområdet och påverkas i stor utsträckning av planen då möjligheterna till ett boende nära orörd natur och djurliv påverkas negativt samt den ökade trafikbelastningen kring området. I ev. det fortsatt planarbetet bör detta beaktas sammanfattat enligt nedan. Detaljplanerna ändras/förnyas så att nuvarande fastigheter anpassas till att fungera som permanenta bostäder lika nytänk t bebyggelse genom utökade byggrätter så att detta ger en möjlighet till utveckling. Möjligheten att ansluta samtliga fastigheter till kommunalt va- och avlopp görs. Fastighetsbildningen justeras så att dels fastigheterna (tomterna), om möjligt, anpassas till permanent bebyggelse och dels justeras dör att stämma med verkligheten. Befintliga gångstråk till havet samt stigar behålls. Kommunen övertar driften av befintligt VA anläggning lika som inom det nya planområdet. Avstånd till ny bebyggelse från befintliga bostäder beaktas med lämpligt minst 6 gånger byggnadshöjden på ny bebyggelse. Tillåten höjd på ny bebyggelse beaktas så de anpassas till landskapet och ej bryter landskapskonturer i området (max 2 våningsplan bör vara lämpligt), hus på upp till fem våningar verkar vara helt fel i ett samhälle som Jörlanda. Jag stödjer, för det fortsatt planarbetet, att det ska finnas två in- o utfarter till det nya området. En in- och utfart i anslutning till handelsträdgården, skulle skapa ett alltför hårt tryck på denna utfart till LV 574, och dessutom inte stödja tanken med en ut veckling av Jörlanda centrum vad gäller handel, service och närhet till kollektivtrafik. Befintlig in- och utfart från LV574 till Fritidsområdet ska behållas och skall föras säkrare. En ev samordning med in- och utfart till planområdet ser vi inte som möjlig utan att större förändringar tvingas göras vad beträffar Karl XII:s väg. De nya hastighetsbegränsningarna på LV574 bör ändras. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare skall beaktas dels på grund av eventuella ändrade förhållande, dels för eventuella kostnader för att upprätta nya planer, dels för va/ avlopp samt ev. gatukostnader. Om nya byggrätter skapas, (förtätning), inom området skall även detta beaktas. Jag anser även att andra ev. förändringar inom området och där av konsekvenser inte skall belasta fastighetsägare ekonomiskt, utan skall kunna anses påtvingade som en följd av kommunens planarbete. Ovanstående frågor skall vara utredda, avtalade samt justerade i detaljplan/er innan planen för Kvarnhöjden antas. Jag är positiva till utveckling av Jörlanda och Kvarnhöjden men det bör göras varsamt och i omfattning som passar in i miljön och där exploatör/markägares kommersiella intressen inte får styra stadsbilden. Samt i en lämplig etappindelning som gör att det inte blir en byggarbetsplats under många år. Jag förutsätter även att samhällsservicen och trafiksituationen ses över i planarbetet (ex skolor, 132

133 20 vårdmöjligheter, trafiksäkerhet, kollektivtrafik och möjligheter till aktiv fritid så som båtplatser, idrottsanläggningar m.m.) Kommentar till punkt 21-23: I fortsatt arbete föreslår Samhällsbyggnad Plan att frågan om att utöka planområdet till att även innefatta fritidshusområdet utreds. Utgångspunkten skulle då vara att utöka byggrätten för de hus som omfattas av ursprunglig detaljplan och utreda eventuell gemensam infart med nybyggda området. Kostnadsfördelning får regleras i exploateringsavtal, men de åtgärder som ev. krävs inom fritidshusområdet för att möjliggöra utökad byggrätt, så som bullerplank mot lv 574, belastar rimligtvis fritidshusområdet. Om planfrågorna för fritidshusområdet blir för omfattande eller om överenskommelse om exploateringsavtal inte uppnås, får frågorna hanteras i en separat detaljplan som initieras och bekostas av fritidshusföreningen. Anslutning till kommunalt VA är aktuellt oavsett om planområdet utökas med fritidshusområdet. I fortsatt planarbete ska gångstråk och stigar utredas vidare. Bullerskydd för fastigheterna i norra delen utreds vidare. Närmast förskola och huvudinfart kan ny bebyggelse komma att placeras nära befintlig bebyggelse. I andra delar blir avståndet större. Höjder och placering av den nya bebyggelsen får utredas vidare, med avvägningar mellan dessa intressen. Inriktningen för detaljplanen är bebyggelsegrupper med natur emellan, vilket går i linje med önskemål om växtlighet mellan ny och befintlig bebyggelse. Frågan bör beaktas i fortsatt planarbete, även på de platser där ny och befintlig bebyggelse ligger nära. Samhällsbyggnad Plan bedömer att ett så stort nybyggnadsområde bör ha två inoch utfarter och föreslår den inriktningen för fortsatt planarbete. Detta för att koppla området till Jörlanda centrum och kollektivtrafik, samt att inte belasta en punkt med allt trafikarbete. Etappindelningen för byggnationen får utredas vidare. Vad gäller planområdets utbredning så kan förändringar ske mellan vad översiktsplanen redovisar och vad detaljplanearbetet anger, efter diverse utredningar och avvägningar. En avvägning mellan enskilda och allmänna intressen ska alltid göras i en detaljplan. Den övergripande samhällsservicen i Jörlanda ska beaktas i detaljplanen, men kan inte lösas i separata detaljplaner, utan får ske kommundelsvis, t.ex. genom kommundelsstämmor, översiktsplanöversyn och lokalresursplanering. Fritidshusområdet kommer troligen ingå i kommunens verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp, och kommunen övertar därmed drift av VAanläggning. Sakägare vid Ranehedsvägen. Kommentar efter punkt Brf Nordäng Vi boende i bostadsrättsföreningen Nordäng på Ranehedsvägen motsätter oss bestämt förslaget att förlänga Ranehedsvägen till det nya området som planeras på Kvarnhöjden. Vi protesterar mot förlängning av Ranehedsvägen grundat på följande skäl: Ökad genomfartstrafik medför sämre miljö för våra barn 133

134 21 Ökad genomfartstrafik medför ökad olycksrisk för våra barn Ökad genomfartstrafik medför ökad bullernivå för oss boende Den enda gröna oasen i norra Jörlanda försvinner Barnens gröna lek- och rekreationsplats försvinner Förskolans rekreationsplats försvinner Modern stadsplanering görs så att ny/tillkommande trafik inte leds genom befintliga bostadsområden, utan att denna leds ut på trafikleder utanför bostadsområden. Vi motsätter också byggandet av 4 till 5-vånings höghus på södra Kvarnhöjden, då dess hus dels blir för dominanta och inte passar in i Jörlandas bebyggelse och del att de kommer att skugga Brf Nordäng under kvällstid. 25. HSB Brf Kyrkeby, 83 underskrifter Vi överklagar förslaget på utbyggnad på Kvarnberget. Jörlanda är en småstadsidyll och när få fortsätta att få vara det. Att en planarkitekt inte kan ha en bättre känsla för en ort som Jörlanda är mycket skrämmande, vi är inte en storstad! Vi respekterar att man bygger på Kvarnhöjden, men den del av Kvarnberget som ligger närmast bostadsföreningen i Kyrkeby med 4-5 våningshus måste tas bort från planerna om politikerna i Stenungsunds kommun vill fortsätta att vara en attraktiv kommun att bo i. Marknadsvärdet för oss som bor närmast berget kommer att också bli mycket lägre när man då får denna vulgära bebyggelse ovanför. Vi har valt Jörlanda för att det är en småstadsidyll och att våra barn skall kunna röra sig fritt utan en massa biltrafik och att skogen som används av de boende, dagis och fritids som en mycket uppskattad del av den pedagogiska delen i barnens uppväxt, samt att det även är nära till en skog som är skillnaden till att bo i en storstad. Att ta bort och störa djurlivet som även den uppskattas mycket av de boende. Att planera för en så stor trafik på Ranehedsvägen är helt förkastligt för våra barn och även bullernivån för de som bor närmast vägen. Gör istället en rondell på väg 574 som gör att trafiken kan förbli säker. Det passar inte in med höghus! Utan 1-2 plans hus är det högsta man bör få bygga i Jörlanda. Argumenten till att det utökar servicen i Jörlanda är helt fel. BVC flyttar till Stora Höga och all handel kommer att förbli i större köpcentrum. Den som kommer att gynnas av en utbyggnad är närbutiken och att det möjligtvis kan bli möjlighet till en tågstation även i Jörlanda. Bifogar en lista på överklagande i boende i föreningen. 26. Kyrkeby 1:30, boende 1 (Kyrkeby 48), delägare fastighetsägare Kyrkeby 1: Kyrkeby 1:30, boende 2 (Kyrkeby 48), delägare fastighetsägare Kyrkeby 1:51 (likalydande skrivelser) Efter att ha varit på samrådsmöte tisdagen den 28 maj kl.17:00 i Jörlandagården och fått information om hur ni politiker tänker gällande förändring av detaljplanen för Kvarnhöjden så skulle jag vilja lämna följande synpunkter. Jag är nära granne då vi bor i Kyrkebyn 48 samt äger huset Kvarnhöjden 20 så ni kan räkna min röst som dubbel eftersom vi kommer att bli påverkade av utbyggnationen i bägge hushållen. Det är framför allt 2 saker som jag är emot och som definitivt kommer påverka omgivningen negativt samt inte smälter in i övrig bebyggelse som finns i Jörlanda. Nummer 1 det planerade flervåningshuset med 4-5 våningar blir enligt min åsikt katastrofala för området. Dels kommer det inte att passa in eftersom det blir alldeles 134

135 22 för högt i förhållande till resten av bebyggelsen i Jörlanda. Sedan så försvinner den så kallade klätterskogen där alla i området använder för utflykter och barnen leker samt bygger kojor där. Det finns nämligen ingen annan skog på gångavstånd där vi kan låta våra barn leka. Ni ska också kontakta skolan samt förskola och fritids för de använder klätterskogen nästan dagligen för sina utflykter eftersom det är lagom gångavstånd för barnen. Då pratar jag så klart om skola, förskola samt fritids i Jörlanda. Vart ska de gå på utflykt eller luffen som de kallar det i förskolan? Ett höghus kommer också att ge de som bor där insyn rakt in i våra hus som kommer att få bo i anslutning till höghuset, det var inte därför vi flyttade till Jörlanda utan det var för det trevliga området som det är idag med 1-2 våningshus på lagom avstånd ifrån varandra. Nummer 2 in och utfarten som planeras på Ranehedsvägen stryk den helt och hållet och i så fall låt den vara en cykel samt gångväg. Ranehedsvägen klarar inte av mer trafik det är tillräckligt som det är idag eftersom det står parkerade bilar längs med vägen så går det inte att mötas utan vägen är idag i princip enfilig. Jag vill inte ha mer trafik på den vägen för mina barn ska kunna ta sig säkert till skolan. Det var återigen inte därför som vi flyttade hit det var för att det inte fanns så mycket trafik men en ny infart kommer att göra att trafiken blir ungefär dubbelt så hög eftersom boende i området kommer köra kortaste vägen till affären samt förskola, fritids och skola vilket blir då södra infarten på Ranehedsvägen. Sist skulle jag vilja säga att jag inte alls är emot byggnationen på Kvarhöjden utan det är 2 saker ni ska ta bort och där vet jag att många med mig tycker likadant. Ta bort höghuset samt låt bara in och utfarten till Ranehedsvägen vara en gång och cykelväg så är jag nöjd. Jag hoppas verkligen att ni politiker lyssnar på oss medborgare och tänk er själva om ni skulle bli granne med ett höghus eller få en gata att helt plötsligt ha dubbelt så mycket trafik. Ni får gärna återkomma med svar eller åsikter om ni vill att jag ska förtydliga något. 28. Kyrkeby 1:30, boende (Kyrkeby 62) Infartsväg via Ranhedsvägen Med två tillfartsvägar behöver inte all trafik passera bostäderna vid en infart, planbeskrivningen s.20. Lokalgatan som kommer ut på Ranhedsvägen innebär ökad trafik för oss som bor i det redan befintliga området. Vi har köpt våra bostäder med förutsättningen att det inte finns någon genomfartstrafik. De som köper de planerade bostäderna på Kvarnhöjden köper sina med förutsättningen att det är en genomfartsväg. Vi värnar om våra barns säkerhet, de korsar denna väg för att komma till skolan varje dag. Argumentet att det är för att framtida boenden skall ha närhet till skola, förskola och affär håller inte heller. En förskola ska ju byggas i området, affären och skolan kan man ta sig till genom att ta stora vägen in i samhället. Avståndet är det samma! Ni skriver också att det är de som bor i södra delen som ska använda denna infart men alla som ska till skola och affär kommer att använda Ranhedsinfarten. Varför inte bara använda den väg som är planerad vid Harthills. De som köper sina bostäder där vet då om att det blir trafik förbi deras hus. Vi har valt att bo i ett område där det inte är mycket trafik och vill fortsätta ha det så! 135

136 23 Om ni nu måste ha två vägar in i området, dra vägen ut via cykelvägen mot Toröds busshållplats (väg 574). Bygg en rondell så hålls även farten nere och trafiken behöver inte ledas in i det redan befintliga området. Skogsområdet Den så kallade klätterskogen som ligger i angränsning mot BRF Kyrkebyn används idag flitigt av både barn och vuxna i området samt skola/förskola. Detta är en av världens bästa lekplatser. Förskolan, dagbarnvårdare och skolan använder detta område i utbildningssyfte. Förskolan har sina luffar här, skolan har sin utevistelse vilket är en del i läroplanen. Hur ska de uppfylla dessa krav i läroplanen om de inte kan utnyttja det som finns i närområdet. Att ta sig någon annanstans kostar pengarm, vilket vi alla vet att det inte finns! Ni argumenterar om att det ska finnas grönområden kvar i det nya området men ni tar bort grönområdet från den redan bebyggda delen. Ta inte bort den skogen vi har och använder, låt södra delen vara ett grönområde! Planerade bostäder Det området som är planerat i södra delen bör inte vara 5 våningshus. De som köpt sina bostäder i redan befintliga området har köpt det med skogen som granne inte med insyn från höghus. Det finns många andra ställen att bygga höghus på men södra Kvarnhöjden borde inte vara ett av dem. Det passar inte in i den lantliga miljön som finns här i Jörlanda där de högsta husen är 2 våningar. I det förslag som ligger har man inte tagit hänsyn till de redan befintliga bostäderna. Man har bara sett till de tänkta bostäderna för att det ska locka köpare. 29. Kyrkeby 1:30, boende (Kyrkeby 65) Vi bor sedan 1 maj 1992 i HSB Kyrkeby bostadsrättsförening, Jörlanda. Vi har med intresse tagit del av detaljplan för bostäder på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 jämte bilagor. Här kommer våra synpunkter. Vi har inget emot en utveckling av kommunen och Jörlanda med nybyggnation. En sådan är viktig och nödvändig. Men vi har synpunkter hur en sådan utbyggnad sker, i vilken form, i vilken koncentration och var. Kvarnhöjden är idag ett område med fristående villor och sommarstugor. Dessutom, och inte minst viktigt, är Kvarnhöjden en oas för både barn och vuxna som bor i Jörlanda. Området används av våra förskolor och skolor för undervisning och lek för våra barn. Det är också en förbindelse mellan bostadsområdena och havet och de naturskyddade strandägarna. I området finns ett varierat djurlig med räv, grävling, harar, rådjur m.fl. och en mängd olika fåglar. Att exploatera ett sådant område för kraftig nybyggnation innebär att värdefull natur för rekreation, lek, lärande försvinner samt att djurlivet försvinner. Vi ser helst att kommunen använder gammal åkermark för nybyggnation istället. Sådan finns det gott om i Jörlanda. Det bör också bli billigare än att spränga i kuperad och bergig natur. Vi ogillar skarpt förslaget om att bygga 4-5 vånings flerfamiljshus. Jörlanda är en gammal jordbruksbygd där huset som byggs på senare tid består av högst två till tre våningshus. Även husen inom industriområdena i Jörlanda Stora Höga har en högsta höjd på två till tre våningar. Att då bygga 4-5 våningshus uppe på bergen i Kvarnhöjden blir högst märkligt och väldigt olämplig! Jörlanda är även efter en nybyggnation på Kvarnhöjden en del av jordbrukslandskapet och se då till att inte förstöra det intrycket! 136

137 24 I förslaget anges Ranehedsvägen som en väg att ta sig till och från det nybyggda Kvarnhöjden. Ranehedsvägen är redan idag en alldeles för hårt belastad väg. De boende på Ranehedsvägen och deras besökare måste använda hela ena sidan av vägen för parkering då befintlig boende- och gästparkering inte räcker till. Det gör att inte två bilar kan mötas på Ranehedsvägen utan att en bil måste köra åt sidan, stanna, för att först släppa fram den andra bilen. Våra barn leker, cyklar och vistas på båda sidor om Ranehedsvägen och har redan idag på det sättet en farlig miljö med risk för incidenter och skador. Vi är mycket förvånade och skrämda över att kommunen då lägger ett förslag om att ha Ranehedsvägen som en matarled till och från Kvarnhöjden. Har in inte alls studerat nuläget för Ranehedsvägen!?! Kommunen har ett stort ansvar för att alla boende, att alla som vistas i kommunen, får en så säker och trygg boende och trafikmiljö som möjligt. Om Trafikverket inte kan acceptera en infart via nuvarande Kvarnhöjdsvägen till det nya Kvarnhöjden ja då kanske inte nybyggnation ska ske på Kvarnhöjden! När kommunen utvecklar nya områden för boende har kommunen ett stort ansvar att säkerställa att miljön blir den allra bästa för alla boende, både i de nytillkomna områdena och i de redan befintliga. I det förslag ni lämnat här har ingen hänsyn tagits till de boende som idag finns i grannområdena till nya Kvarnhöjden. Ni lägger all vikt vid miljön för de nytillkomna på bekostnad av oss som redan bor i Jörlanda! Det är inte OK! Jörlanda har idag ett väldigt litet centrum, Ni talar om utveckling av detta centrum. Vi undrar hur och var? Det finns ingen yta att expandera på! Parkeringen vid ICA butiken är ofta full, tät trafik till och från sopstation i Jörlanda, fullt på pendelparkeringen och fullt även på parkeringen vid Jörlanda gården (för pendelparkerare). Vi saknar en tydlig beskrivning av hur utveckling av centrum i Jörlanda ska se ut? Vi vill se den innan nybyggnation av fastigheter sker. Västtrafik och kommunerna runt omkring Göteborg har storsatsat på kollektiv trafik. Den har gynnat de flesta men absolut inte boende i Jörlanda! Vi har idag SNU expressen som på morgon- och eftermiddagsturerna till och från Göteborg är så fulla att alla inte får sittplats och vissa turer på morgonen är så fulla att bussarna köar förbi Jörlanda. Utefter Bohusbanan stannar tågen på alla stationer utom i Jörlanda! Vid en expansion av bostäder i Jörlanda är det nödvändigt att samtidigt utveckla kollektiv trafiken med fler bussar men också med tågstopp i Jörlanda! Den utbyggnationen måste stå klar redan när de första nya bostäderna blir inflyttningsklara. 30. Kyrkeby 1:30, boende (Kyrkeby 67) Får härmed inkomma med komplettering till tidigare avgivna synpunkter. Det anges på sidan 4 i planbeskrivningen att man tillåter några flerbostadshus i södra planområdet vara 4-5 våningar, för närhet och ökat underlag till handel och service i Jörlanda centrum. Detta är något märkligt. Underlaget till handel och service ökas självfallet redan genom själva exploateringen av Kvarnhöjden och har inget att göra med att man förlägger 4-5 våningshus mycket nära bergskanten i det södra området. Tvärtom riskerar Jörlandas samhälle att bli mindre attraktivt i de redan befintliga delarna av samhället om utbyggnaden i den södra delen sker såsom i planbeskrivningen. 137

138 25 Det är centralt att man inte förstör det rekreationsområde som ligger precis där de planerade höghusen om 4-5 våningar ska lokaliseras. Det är i det skogsområdet i den södra delen av Kvarnhöjden som bl a skola och daghem i Jörlanda gör utflykter då det är det enda närliggande skogsområdet av den typen nära centrala Jörlanda. En trädridå - som i den norra delen av området - om minst 200 meter ifrån bergskanten är behövlig i det fall man går vidare med planen för flerbostadshusen. Det tidigare utbyggnadsförslaget av Kvarnhöjden - utan höghusen - möjliggjorde ett bibehållande av det södra skogsområdet och hade även ett rimligt avstånd till befintlig bebyggelse. 31. Kyrkeby 3:52, boende (Ranehedsvägen 138) Efter att ha tagit del av förslaget till detaljplan för Kvarnhöjden i Jörlanda genom samrådsmötet har vi följande synpunkter. 1. Höghusen uppe på berget närmast befintlig bebyggelse bör strykas, alternativt bör den delen av området begränsas till lägre bebyggelse. 2. Den föreslagna bilvägen anslutande Ranehedsvägen bör strykas alternativt ersättas med en gång/cykelvägsanslutning till befintlig g/c-väg. 3. En större del av befintlig ängs/skogsmark bör bevaras närmast befintlig bebyggelse, i just det område där höghusen planerats. De höga (4-5v) flerbostadshusen som planeras uppe på berget passar inte in i miljön i Jörlanda, där få hus är högre än två våningar. Detta förvärras av placeringen uppe på Kvarnhöjden som i sig ger en betydande höjdskillnad mot befintliga hus. Den bilväg som planeras ansluta till Ranehedsvägen med motiveringen att knyta den nya bebyggelsen till centrum skulle öka trafiken betydligt längs Ranehedsvägen där många barn och djur visats. Om en anknytning till Jörlanda centrum och kollektivtrafiken önskas skulle en gång/cykelväg anslutande till den befintliga uppnå detta. En av Jörlandas största föredelar är närheten till naturen och skogen/ängsmarken på Kvarnhöjden är mycket uppskattade av oss boende i området. Dessutom används dessa av barnen i området, både på fritiden och genom Jörlandaskolan och förskolan. Sammanlagt skulle förslaget innebära en försämring av miljön för oss befintligt boende i området med påföljande värdeminskning av våra fastigheter. 32. Kyrkeby 3:52, boende (Ranehedsvägen 168) Som boende i BRF Nordäng på Ranehedsvägen, så har jag åsikter om den södra, tänkta infarten, som är föreslagen att gå mellan 2 bostadsområden och det dessutom redan finns en rikt trafikerad väg parallellt på andra sidan huset. Varför skall man förlänga Ranehedsvägen så att ca 200 bilar skall passera genom en gata som redan är belamrad med parkerade bilar där barn springer rakt ut mellan bilarna. Bullernivån blir dessutom oacceptabel för befintliga boenden i Kyrkebyn och på Ranehedsvägen. Det finns en liten infart från stora vägen, nedanför fastigheterna vid busshållplatsen och en förlängning av den rakt upp mot höjden (se den röda linjen jag gjort i bif. karta), måste vara bättre alternativ än att dra hela trafiken genom Ranehedsvägen. Jag bor vid punkt på er karta. I mitt förslag är det även en lägre lutning upp mot berget och säkert ett billigare alternativ. Vad gäller husen har jag ingen mer 138

139 26 åsikt än en förhoppning att det inte blir svarta lådor (funkishus) utan mer bykänsla som i närliggande bebyggelse. Det är ju inte Oslo utan Bohusläns kustbygd. Kommentar till punkt 24-32: Kommunens målsättning är att utveckla tätorterna i närhet av befintlig kollektivtrafik och service, där Kvarnhöjden länge har varit utpekad i kommunens översiktsplan för framtida bostadsbebyggelse. För att det nya området ska stärka kommundelscentrum, service och kollektivtrafik, på både kort och lång sikt, bör den nya bebyggelsen länkas till centrum. På så sätt skapas en mer sammanhållen kommundel, med ett tydligt centrum, som får större möjligheter till utveckling. Trafikflödesmässigt bör dock en direktkoppling till lv 574 vara områdets huvudinfart. Översiktsplanen redovisar en möjlig utveckling av Jörlanda samhälle till ca 3000 personer på en tjugoårsperiod, med utbyggnadsområden runt om Jörlanda centrum, som blir kärnan i kommundelen. Kvarnhöjden blir den första pusselbiten i denna omvandling, med ca personer på sikt. Kyrkebyområdet blir då ett centralt bostadsområde, istället för att som idag ligga i utkanten av centrum, trafikmatat med en återvändsgata. Samhällsbyggnad Plan bedömer att kopplingen till Jörlanda centrum via Ranehedsvägen är viktigt ur allmänt intresse för att Kvarnhöjden ska vara en del av Jörlanda samhälle, och den trafikökning som det medför bedöms, i samråd med trafikenheten, acceptabel. I fortsatt arbete bör dock utredas hur Ranehedsvägen kan utformas som lokalgata med reglerad hastighet och inte som en matarled/genomfartsled. Parkeringen längs gatan behöver tas bort och parkeringsbehovet lösas inom de olika fastigheterna. Det är dessutom rimligt att ett så stort nybyggnadsområde som Kvarnhöjden har två in- och utfarter, för att inte belasta en punkt med allt trafikarbete. Samhällsbyggnad Plan anser att exploatering närmast Jörlanda samhälle fortsatt är viktig, men planarbetet får visa i vilken omfattning det är möjligt utifrån frågor om fornlämningar, buller och bevarat naturområde. Utformning och placering behöver studeras vidare. Hela planområdet har en inriktning med bebyggelsegrupper med grönska emellan, för att spara rekreationsytor för både boende och förskola, om än i helt annan skala. Förskolans/skolans, samt befintliga boendes möjlighet till rekreation får utredas och redovisas tydligare i fortsatt planarbete. Vad gäller risk för värdeminskning på befintliga fastigheter, är resultatet vanligen tvärt om. Värdet på befintliga fastigheter i närheten av ett nybyggnadsområde, ökar snarare än sjunker, där Stora Högas utveckling kan exemplifiera detta. När hela planområdet är utbyggt har en stor förändring skett i Jörlanda. Utbyggnaden sker dock etappvis, med möjlighet till annan utveckling/utbyggnad parallellt, som t.ex. centrumområdet, kollektivtrafik och skola/förskola. 139

140 27 Övriga 33. Föräldrarådet Jörlanda skola Vi föräldrar på Jörlanda förskola och Jörlanda skola har några synpunkter på planerna för det nya området Kvarnhöjden i Jörlanda som vi hoppas att ni ska ta hänsyn till när ni tar beslut om detaljplanen. Många tycker att det är bra att det byggs nya bostäder i Jörlanda och framförallt hoppas vi på fler hyresrätter men det finns två saker med planen som de flesta (vi har gjort en enkät bland föräldrarna) inte uppskattar; Ranehedsvägen som genomfartsväg och att all skog i södra delen försvinner. När det gäller Ranehedsvägen är vi mycket oroade över den ökade trafiken som kommer att ske både genom själva samhället (förbi ICA och övriga affärer) och tvärs igenom de två bostadsområdena. I detta område är det många barn som rör sig, både till och från skolan men även på fritiden. Vi skulle vilja att Ranehedsvägen förblir en återvändsgata och att man eventuellt lägger till ytterligare en infart till området ungefär mitt emot Torödsvägen om det behövs två infarter till området. När det gäller placeringen av hus så skulle vi gärna se att ni lämnade en del skog även i den södra delen av området. Denna del av skolgen (sk Klätterskogen) används flitigt av barnen i Jörlanda. Varje vecka gör barnen i förskolan och i de lägre årskurserna i skolan utflykter till denna skog. Det är den enda skog som ligger på gångavstånd även för de minsta barnen och som är på ett lagom avstånd att hinna fram och tillbaks till på en förmiddag eller eftermiddag. Vi vill gärna att våra barn har möjlighet att komma ut i naturen ofta och inte bara vid större heldagsutflykter. Jag skulle vara tacksam för någon form av återkoppling på att ni har tagit emot synpunkterna. Kommentar: Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen, se kommentar till punkt 32. Vad gäller sparade grönområden, är huvudprincipen för området att bebyggelsen placeras i grupper med sparad natur emellan. Förskolans/skolans, samt befintliga boendes möjlighet till rekreation bör dock utredas och redovisas tydligare i fortsatt planarbete. 34. Fastighetsägare till Kyrkeby 1:26, 1:66 och 1:77 Vi har tagit del av förslag för detaljplan för bostäder, blandad bebyggelse med 4-5våningshus och småhus samt förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1. Vi vill påminna Samhällsbyggnad Plan och bygg att detta område är det sista kustnära skogs och bergsområde, med ett rikt djur och fågelliv, i hela Stenungsunds Kommun som inte är bebyggt. Ett vackert landskap, som kommer att bli förändrat till oigenkännlighet. Ett grönområde som försvinner för alla barn inom barnomsorgen. En lagom sträcka att gå till från förskolor, för små barn och barn med särskilda behov. En skog att ströva omkring i, även för äldre, och oss med hund, som inte har möjlighet att ta sig till elljusspåret i Toröd... Att lägga en förskola vid ett Kärr (Långedamm) är inte heller lämpligt. Enligt Kungörelsen om detaljplanen står det... Blandad bebyggelse, bostäder... Några flerbostadshus i södra planområdet tillåts vara 4-5 våningar,... för närhet och ökat underlag för handel och service i Jörlanda centrum, söder om planområdet.... Trafiksituationen runt affären och Ranehedsvägen, där många 140

141 28 barn går till och från skolan varje dag, är redan idag ej hållbar. Med en större befolkning i Jörlanda behövs fler parkeringar, större pendelparkering, större affär, etc,etc,etc... Med en utbyggnad av Kvarnhöjden borde det vara lämpligt att lägga en rondell vid Torödsinfarten. Det skulle underlätta för trafiken från Toröd och från Kvarnhöjden samt minska trafiktrycket för Ranehedsvägen, och att sänka hastigheten för trafiken som kommer från motorvägen. Vid Hartills bör det göras något åt cykelbanan, vilken är en farlig utfart när cyklister passerar. Vi som bor här i Kyrkeby kommer att bli utsatta för buller och oljud från sprängningar och byggnation under flera års tid, om byggnationen för detaljplanen Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 sätts i verket. Vi motsätter oss alla eventuella planer för bil, cykel och promenadvägar som sammankopplar det nya bostadsområdet Kvarnhöjden Kyrkeby 4:1 med Kyrkeby väg. Vi vill inte ha höghus ovanför våra fastigheter, med insyn rakt ner i våra hem och trädgårdar. Vårt önskemål är att om höghus absolut måste uppföras, bör de ligga i östra delen av det planerade området av Kyrkeby 4:1, Kvarnhöjden. Vi bor här i Kyrkeby med skog och berg omkring oss och vill känna att vi fortfarande bor på landet och inte i en stadsbebyggelse. Kommentar: Kvarnhöjden har länge varit utpekad i översiktsplanen för framtida bostadsbebyggelse. Bedömningen att marken är lämplig att bebygga har avgjorts i det arbetet. Detaljplanen ska istället arbeta med hur detta kan utformas. Strukturen utgår från bevarad natur mellan bebyggelsegrupper för att spara en del av skogen, även om stora delar försvinner. Detaljplaneområden byggs ut etappvis och målet är att kommunen ska växa både i Stenungsund och Jörlanda. Vad gäller sparade grönområden, se kommentar till punkt 33. Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen och exploatering inom planområdet, se kommentar till punkt 23 och 32. Lämpliga infarter från lv 574, ska diskuteras med trafikverket i form av en sk åtgärdsvalsstudie (se punkt 3), där frågan om rondell kan väckas. Generellt bedömer dock Samhällsbyggnad Plan att Kvarnhöjden starkare knyts till Jörlanda centrum, om kopplingen sker via Ranehedsvägen. I åtgärdsvalsstudien ska också utformningen av den norra in- och utfarten också behandlas, där också cykelbanan vägs in. 35. Fastighetsägare till Kyrkeby 1:50 Angående södra planområdet som vi kallar klätterskogen där det planeras att byggas 4-5 våningshus. Tycker vi dels att så höga hus ej passar in i landskapsbilden här i Jörlanda. Och dessutom kommer viktigt utflyktsområde för Jörlandas förskole-, skol- och fritidshemsbarn att försvinna. Det görs utflykter hit dagligen av dessa barn då detta område ligger på lagom gångavstånd för barnen. Att ansluta Ranhedsvägen till det nya området skulle öka trafiken betydligt i det nuvarande samhället. Vilket vi ser som väldigt negativt både ur trafiksäkerhetssynpunkt och trevnad för oss som brukar gå och cykla denna sträcka. Enligt vår bedömning så kommer våran fastighet att minska stort i ekonomiskt värde om detaljplanen genomförs så som den är ritad idag. Särskilt med tanke på de planerade 4-5våningshusen. Vi kommer att få sämre möjligheter till nära 141

142 29 naturupplevelser och skogspromenader. Vi flyttade inte hit för att bo i ett tättbebyggt område utan för att bo nära naturen men ändå med gångavstånd till skola, kollektivtrafik och affär. Kommentar: Vad gäller sparade grönområden, se kommentar till punkt 33. Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen och exploatering inom planområdet, se svar till punkt 23 och 32. Vad gäller eventuell värdeminskning, se kommentar till punkt Fastighetsägare till Kyrkeby 1:54 Jag fastighetsägare till Kyrkeby 1:54 är positiv till utveckling av Jörlanda och bostadsbebyggelse på Kvarnhöjden i stort, men har synpunkter och följande förslag som bör beaktas. Området där min fastighet ingå det befintliga Kvarnhöjden ligger i direkt anslutning till planområdet och påverkas i stor utsträckning av planen då möjligheterna till ett boende nära orörd natur och djurliv påverkas negativt samt de ökade trafikbelastningen kring området. I ev. det fortsatta planarbetet bör detta beaktas sammanfattat enligt nedan. Detaljplanerna ändras/förnyas så att nuvarande fastigheter anpassas till att fungera som permanenta bostäder lika ny tänkt bebyggelse genom utökade byggrätt så att detta ger en möjligt till utveckling. Möjligheten att ansluta samtliga fastigheter till kommunalt va och avlopp görs. Fastighetsbildningen justeras så att dels fastigheterna (tomterna), om möjligt, anpassas till permanent bebyggelse och dels justeras för att stämma med verkligheten. Befintliga gångstråk till havet samt stigar behålls. Kommunen övertar driften av befintligt VA anläggning lika som inom det nya planområdet. Avstånd till ny bebyggelse från befintliga stugor beaktas med lämpligt minst 6 gånger byggnadshöjden på ny bebyggelse. Tillåten höjd på ny bebyggelse beaktas så de anpassas till landskapet och ej bryter landskaps konturer i området (max 2 våningsplan bör vara lämpligt), hus upp till fem våningar verkar vara helt fel i ett samhälle som Jörlanda. Jag stödjer, för det fortsatt planarbetet, att det ska finnas två in- och utfarter till det nya området. En in- och utfart i anslutning till handelsträdgården, skulle skapa ett alltför hårt tryck på LV 754, och dessutom inte stödja tanken med en utveckling av Jörlanda centrum vad gäller handel, service och närhet till kollektivtrafik. Befintlig in- och utfart från LV 754 till Fritidsområdet ska behållas och skall göras säkrare. En ev. samordning med in- och utfart till planområdet ser vi inte som möjlig utan att större förändringar tvingas göras vad beträffar Karl XIIs väg. De nya hastighetsbegränsningarna på LV 574 bör ändras. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare skall beaktas dels på grund av eventuella ändrade förhållande, dels för eventuella kostnader för att upprätta nya planer, dels för va/avlopp samt ev. gatukostnader. Om nya byggrätter skapas (förtätning) inom området, skall även detta beaktas. Jag anser även att andra ev. förändringar inom området, och där av konsekvenser inte skall 142

143 30 belasta fastighetsägare ekonomiskt, utan skall kunna anses påtvingade som en följd av kommunens planarbete. Ovanstående frågor skall vara utredda, avtalade samt justerad i detaljplan/er antagna innan planen för Kvarnhöjden antas. Det nya detaljplaneförslaget avviker från översiktsplanen ÖP 06 där området söder (sydväst) om fastighet mellangård 1:6 ej i denna är avsett för bostadsbebyggelse. Jag förutsätter att PBL, kap 2 1, beaktas avseende enskildas intresse och påverkan. Jag är positiv till utveckling av Jörlanda och Kvarnhöjden men det borde göras varsamt och i omfattning som passar in i miljön, och där exploatör/markägares kommersiella intressen inte får styra stadsbilden. Samt i en lämplig etappindelning som gör att det inte blir en byggarbetsplats under många år. Jag förutsätter även att samhällsservicen och trafiksituationen ses över i planarbetet, (ex skolor, vårdmöjligheter, trafiksäkerhet, kollektivtrafik och möjligheter till aktiv fritid genom båtplatser, idrottsanläggningar mm.) Om ytterligare upplysningar eller förtydliganden behövs, nås jag med nedanstående kontaktuppgifter. Kommentar: Se kommentar till punkt Fastighetsägare till Kyrkeby 1:63 Jag och min hustru motsätter oss all form av byggnation, speciellt höghus, när det gäller bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl. Höghus om max 3 våning passar betydligt bättre mitt i området vid eventuell byggnation. Att placera en infart via Ranehedsvägen är ej lämpligt, då en rondell/infart via Torödsvägen vore ett föredra. Kommentar: Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen och exploatering inom planområdet, se kommentar till punkt 23 och 32. Vad gäller förslag till rondell, se kommentar till Fastighetsägare till Kyrkeby 2:15 Efter att ha tagit del av förslaget till detaljplan för Kvarnhöjden i Jörlanda genom samrådsmötet har vi följande synpunkter. 1. Höghusen uppe på berget närmast befintlig bebyggelse bör strykas, alternativt bör den delen av området begränsas till lägre bebyggelse. 2. Den föreslagna bilvägen anslutande Ranehedsvägen bör strykas alternativt ersättas med en gång/cykelvägsanslutning till befintlig g/c-väg. 3. En större del av befintlig ängs/skogsmark bör bevaras närmast befintlig bebyggelse, i just det område där höghusen planerats. De höga (4-5v) flerbostadshusen som planeras uppe på berget passar inte in i miljön i Jörlanda, där få hus är högre än två våningar. Detta förvärras av placeringen uppe på Kvarnhöjden som i sig ger en betydande höjdskillnad mot befintliga hus. Den bilväg som planeras ansluta till Ranehedsvägen med motiveringen att knyta den nya bebyggelsen till centrum skulle öka trafiken betydligt längs Ranehedsvägen där många barn och djur visats. Om en anknytning till Jörlanda centrum och kollektivtrafiken önskas skulle en gång/cykelväg anslutande till den befintliga uppnå detta. 143

144 31 En av Jörlandas största föredelar är närheten till naturen och skogen/ängsmarken på Kvarnhöjden är mycket uppskattade av oss boende i området. Dessutom används dessa av barnen i området, både på fritiden och genom Jörlandaskolan och förskolan. Sammanlagt skulle förslaget innebära en försämring av miljön för oss befintligt boende i området med påföljande värdeminskning av våra fastigheter. Kommentar: Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen och exploatering inom planområdet, se kommentar till punkt 23 och 32. Vad gäller sparade grönområden, se kommentar till punkt Fastighetsägare till Kyrkeby 2:42 Jag bor på Kyrkeby 2:62 dvs nordväst om planerade nybyggnation på Kvarnhöjden. Jag är uppvuxen och har bott i Kyrkeby, Jörlanda i hela mitt 45-åriga liv. Den senaste planeringen av byggnationer på Kvarnhöjden med tillhörande omnejd ser bättre ut än vad som presenterats tidigare. Det är dock fortfarande stora delar av det närliggande skogsområdet som kommer försvinna i samband med byggnadsplanerna. Det är viktigt för oss som bor i området och även för nya Jörlandainvånare att ha tillgång till ett skogsområde för promenader med barn och hundar. Det är viktigt att Jörlanda förblir ett område med lantlig känsla, med närhet till både hav och skog samt öppna ängar med betande djur. Dessa rogivande områden behövs mer och mer i dagens stressande samhälle. Nya byggnationer bör skapas för att behålla denna känsla och med planeringen av villor så långt norrut i området kommer stora delar av det promenadvänliga stråket att försvinna, vilket förstör den sköna och rogivande känslan som området innebär idag. Nybyggnationen innebär ju att invånarantalet i Jörlanda kommer att öka, vilket i sig medför att det kommer att vara fler människor i rörelse på vägar, i skog och i mark dvs behovet av promenadvänliga områden ökar ännu mer. Det är viktigt för mig och min familj att byggnationen förstör så lite som möjligt av skogsområdet, varför planeringen av villaområdet så långt norrut verkar onödig. Det är ju viktigt för många att få havsutsikt (vilket varit ett koncept som Stenungsunds kommun använt sig av speciellt på Hallerna) och då har bergsområdet på Kvarnberget (Kvarnhöjden) bättre förutsättningar än det lägre placerade skogspartiet i norra delen av planeringsområdet. Det är dock viktigt för oss som bor i detta rogivande området att förändringen inte blir för stor, utan att det sker med måtta och med känsla för i alla fall försöka behålla viktiga skogsområden för oss redan befintliga invånare och även för tillkommande nya invånare. Starten av byggnationen bör inte ske förrän det verkligen uppstår efterfrågan av boende inom Stenungsunds kommun. Många lägenheter och annan form av boende står ju tomma i Stenungsund idag. Borde vara intressant att få sålt, hyrt ut dessa boenden innan nya startas. Det har även kommit till min kännedom att dagsvattnet planeras att släppas ut i naturen dvs ut skogen, ut på åkrar och ut i havet, Det är inte önskvärt med utsläpp i Kyrkeby kile samt i närheten av Anrås ån. Området är naturskyddat och flera fågelarter häckar här samt att havs- och å-miljön innehåller djurliv som är viktiga 144

145 32 att bevara. Om byggnationen ska utföras eller när den utförs måste det ske på ett sätt som värnar om naturen. Kommentar: Kvarnhöjden har länge varit utpekad i översiktsplanen för framtida bostadsbebyggelse. Bedömningen att marken är lämplig att bebygga har avgjorts i det arbetet. Detaljplanen ska arbeta med hur detta kan utformas. Strukturen utgår från bevarad natur mellan bebyggelsegrupper för att spara en del av skogen, även om stora delar försvinner. Befintliga boendes möjlighet till rekreation bör dock utredas och redovisas tydligare i fortsatt planarbete. Detaljplaneområden byggs ut etappvis och målet är att kommunen ska växa både i Stenungsund och Jörlanda. Dagvattenhanteringen utreds och ska fördröjas inom planområdet. Utredningen ska ta hänsyn till naturvärden som Anråsån och Kyrkeby kile. 40. Fastighetsägare till Kyrkeby 3:7 Enligt kommunens förslag ska en tillfartsväg gå via Ranehedsvägen. Se den röda pilen. Motståndet mot det förslaget är kompakt, vilket bl a framgick på ett samrådsmöte i Jörlandagården. Nytt förslag: Bygg istället en rondell på väg 574 vid den gröna ringen. Det medför följande fördelar. 1. En tillfartsväg skapas till Kvarnhöjdens södra del med den säkerhet en rondell medför. Tillfarten via Ranehedsvägen kan slopas. 2. Rondellen tar även hand om trafiken till och från Toröd, som därigenom får en säkrare anslutning till väg 574. Rondellen markerar tydligt ankomst till Jörlanda tätort norrifrån. Den sänker naturligt hastigheten för trafiken, även om man behåller 70-skyltningen. Kommentar: Vad gäller förslag till rondell, se kommentar till Kyrkeby 3:53, boende (Ranehedsvägen 118) samt fastighetsägare till Håberg 2:1 1. Vi vill inte ha genomfartstrafik på Ranehedsvägen, då det kommer att bli väldigt mycket trafik och det är många barn och djur som vistas runt vägarna som det kommer att bli ökad fara för. 2. Inte heller vill vi ha höghus på det enda nära naturområdet där många barn och vuxna vistas dagligen. Det är ett uppskattat skogsområde för utflykter och lek för förskolebarn vilket hade varit tråkigt om det hade tagits bort. Kommentar: Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen och exploatering inom planområdet, se kommentar till punkt 23 och 32. Vad gäller sparade grönområden, se kommentar till punkt Fastighetsägare till Källsby 1:41 Jörlanda har en befolkning på ca 800 personer (789 personer år 2010). Den föreslagna utbyggnaden av Kvarnhöjden är på bostäder. Detta torde betyda i grova drag en fördubbling av befolkningen vilket får anses vara ett alldeles för stort projekt! Ca 100 bostäder låter även stort i ett samhälle som Jörlanda. På samrådsmötet på Jörlandagården den 28 maj nämndes att Kommunen vill utnyttja befintlig service vid projektering av nya bostadsområden. 145

146 33 När det gäller Jörlanda kan man fråga sig vilken service man då tänker på? Idag finns en liten ICA butik och en skola och i övrigt saknas det mesta. Kommer Jörlanda Skolan att ha kapacitet ta emot nya barn i den omfattning som det nya bostadsområdet indikerar? Naturligtvis finns det kollektivtrafik i form av buss service men detta är väl inte unikt för Jörlanda. Däremot finns ingen tågtrafik som stannar vid Jörlanda station och ingen förändring tycks vara närliggande i tiden. Kommunen tjänstemän har ju även varit negativa till en positiv utveckling av Jörlanda Stations hus. Det verkar inte heller som Kommunen arbetar aktivt för att få tågstopp i Jörlanda vilket man skulle kunna förvänta sig. Utbyggnaden av Kvarnberget kommer dock sannolikt, med den stora tillkommande befolkningen, att kraftigt belasta Jörlanda i alla avseenden! Hus på upp till 5 våningar i den södra delen av det nya område, i direkt anslutning till existerande område i Kyrkeby, är helt förkastligt! Man talar om att bevara så mycket grönområden som möjligt på Kvarnhöjden mellan de nya fastighetsgrupperingarna men detta synsätt och denna hänsyn tycks då inte gälla de etablerade områdena i Kyrkeby. Detta måste vara något feltänk! Som nämndes vid mötet är detta naturområde nyttjat i hög grad av förskolan i Jörlanda, en möjlighet som skulle gå förlorad och det finns inga realistiska alternativ för denna aktivitet. Den föreslagna södra infarten till Kvarnhöjden området måste vara helt felaktigt och skapa en ohållbar trafiksituation genom östa Kyrkeby och i centrala Jörlanda. Som föreslogs på mötet torde det räcka med en infart och då den norra! Själv bor jag på Källsbyvägen och kan föreställa mig vilket enormt ökat tryck det blir med tillkommande trafik till Källsnäs badplats och båtplats där parkeringsplatserna inte idag förslår alls under fina sommardagar. Är detta något som finns med i samhällsplaneringen när man planerar bostadsutbyggnad av den här storleksordningen? Jag hoppas verkligen att en mer realistisk inställning inträder i den fortsatta planeringen utbyggnaden av Kvarnhöjden! Kommentar: När hela planområdet är utbyggt har en stor förändring skett i Jörlanda. Utbyggnaden sker dock etappvis, med möjlighet till annan utveckling/utbyggnad parallellt, som t.ex. centrumområdet, kollektivtrafik och skola/förskola. Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen och exploatering inom planområdet, se kommentar till punkt 23 och 32. Vad gäller sparade grönområden, se kommentar till punkt Privatperson Skriver till er med anledning att det skall bebyggas på Kvarnhöjden. Är positivt till bebyggelsen men har två saker jag vill invända mot. Det ena är att ni planerar att Ranehedsvägens vändplan tas bort och att det istället blir väg upp till Kvarnhöjden den vägen. Kan se fördelar med att den behålls som den är idag och görs säkrare med cykelbana och att det är gång, cykelbana den vägen upp på berget. Det minskar trafiken för alla de barnen som leker och vistas i dess områden. Istället kan en väg upp göras mellan den befintliga vägen idag till Kvarnhöjden och Harthills. Det andra är att ni väljer att behålla skogen mot Stora Höga där ingen använder skogen till något vettigt idag och istället bygger bort den enda klätterskogen som 146

147 34 barnen i Jörlanda förskola och skola väljer att gå på luffen flera gånger i veckan och de barnen som bor väljer att leka i. Det finns ingen alternativ skog som är lagom långt bort. Den i Toröd är alldeles för långt bort och den i Källsby likaså och det är otrygg väg dör dem att gå dit. Det får konsekvenser för förskola och skolan genom att de bygger bort klätterskogen som avdelningen går till för aktiviteter med dagis, det är även dit skolan går. Kommentar: Vad gäller avvägningar kring Ranehedsvägen och exploatering inom planområdet, se kommentar till punkt 23 och 32. Vad gäller sparade grönområden, se kommentar till punkt 33. Vad gäller skogen i norr, visar andra yttranden att närboende nyttjar även denna skog. Avvägning mellan bebyggelse och sparad natur ska utredas vidare i fortsatt planarbete. 147

148 35 Föreslagen inriktning inför utställning, samt utredningar Som inriktning för det fortsatta planarbetet föreslår Samhällsbyggnad Plan att följande ska gälla: Huvudprincipen med bebyggelsegrupper med bevarad natur emellan, ska fortsatt gälla. Området bör ha två in- och utfarter till området, bland annat pga sin utbredning. Området bör länkas till befintlig kollektivtrafik och serviceort Jörlanda i söder. Ranehedsvägens förlängning prövas fortsatt som lokalväg, och lämplig utformning studeras. Huvudinfart till Kvarnhöjden ska dock vara norra infarten från lv 574. En relativt hög exploateringsgrad bör fortsatt prövas i det södra planområdet, utifrån resonemang om närhet till kollektivtrafik och service. Lämplig utformning, byggnadshöjder och placering får utredas vidare, utifrån en avvägning mellan exploateringsgrad, terränganpassning, buller, landskapsbild, omgivningspåverkan, fornlämningar och bevarad natur/rekreationsområden. Det bör utredas om planområdet kan utökas med befintligt fritidshusområde, för bättre helhet kring VA, infart, boendeform m.m. I den fortsatta planeringen behöver följande frågor utredas i planbeskrivning, separata utredningar eller komplettering av framtagna utredningar: Miljökonsekvensbeskrivning Arkeologi Vatten, avlopp, spillvatten Kapacitet huvudledningsnät för spillvatten Trafikföring, gatuutformning Geoteknik, bergteknik Buller och vibration Åtgärdsvalsstudie, infartsväg lv 574 Groddjursinventering Dispenser för strandskydd, markavvattning, ev. tillstånd vattenverksamhet Gestaltning av bebyggelse, väg till och inom planområde 148

149 Dnr KS 2018/603 (Dnr 0072/06) Detaljplan för bostäder och Förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:2 (tidigare 4:1) m.fl. UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Bakgrund 2007 upprättades ett program till detaljplan för Kvarnhöjden. Samhällsbyggnadsutskottet beslutade att godkänna samrådsredogörelsen för programsamrådet. Beslut om planstart fattades Därefter har ett planförslag upprättats och varit ute på samråd t.o.m Inkomna synpunkter från samrådet sammanställdes i en samrådsredogörelse. Efter samrådet har kompletterande utredningar upprättats och planhandlingarna justerats inför utställningen. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en blandad bebyggelse om cirka 300 bostäder samt en förskola/skola på Kvarnhöjden. Bebyggelsen föreslås i huvudsak bli 2 våningar. Några flerbostadshus i centrala planområdet får uppföras i 4 våningar och i södra planområdet får flerbostadshus uppföras i 4 våningar samt takvåning. Hur granskningen har bedrivits Samhällsbyggnadsutskottet beslutade att godkänna samrådsredogörelsen och med föreslagna justeringar upprätta utställningshandlingar. Därefter beslutade Samhällsbyggnadsutskottet att ställa ut planförslaget enligt plan- och bygglagen (1987:10) 5 kap. 23. Utställningshandlingarna har funnits utställda i entrén i Stenungsunds kommunhus och på Kulturhuset Fregatten. Handlingarna har också funnits tillgängliga på kommunens hemsida. Utställningstiden varade till och med Planarbetets bedrivande Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen 1987:10. 1(30) 149

150 SAMMANFATTNING Under utställningstiden har 30 yttranden inkommit; av dessa är 14 från remissinstanser, 11 från berörda sakägare och 5 från övriga. Synpunkter från sakägare är i huvudsak: Störningar från mer trafik utmed Ranehedsvägen. Störningar från trafik utmed ny infartsväg i norra planområdet. Planområdet är ett fint naturområde som inte bör bebyggas. Ny bebyggelse för nära befintliga hus i fritidshusområdet. Ny bebyggelse för nära befintliga hus i fritidshusområdet kan ge olägenheter såsom skuggor och insyn. Höga hus (4-5 våningar) passar inte i området. 5 Sakägare samt ett flertal boende i bostadsrättsföreningarna brf Nordäng och brf Kyrkebyn har kvarstående synpunkter från samrådet. Synpunkter från Länsstyrelsen och Lantmäteriet medför att planbeskrivningen och plankartan justeras. Justeringar är av redaktionell art för att förtydliga och klarlägga vad som gäller utifrån inkomna yttranden; ny utställning av planförslaget bedöms inte behövas. SAMMANSTÄLLNING OCH KOMMENTARER PÅ INKOMNA YTTRANDEN Nedan följer sammanställning och kommentarer till inlämnade synpunkter. Synpunkterna finns i sin helhet på Samhällsbyggnad Plan. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 1. Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som rör risken för blockras samt påverkan på vattenrecipienten Anråse å behöver klargöras närmare för att inte riskera att ett antagande av detaljplanen prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: riksintresse kommer att skadas påtagligt mellankommunal samordning blir olämplig strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser Länsstyrelsen finner det dock inte helt uteslutet att: 2(30) 150

151 säkerheten avseende blockfall är undanröjd (se ovan) detaljplanen kan genomföras så att icke-försämringskravet avseende miljökvalitetsnormerna för Anråse å uppfylls Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Geoteknik SGI skriver i sitt yttrande att de bedömer stabiliteten inom planområdet som tillfredsställande utifrån de utredningar som gjorts men att risken för block ras måste bedömas samt vid behov hanteras så att människors säkerhet blir acceptabel innan antagande. Länsstyrelsen gör ingen annan bedömning. SGI:s yttrande bifogas. Miljökvalitetsnormer för Anråse å Planläggningen leder till fler hårdgjorda ytor och därigenom risk för förorenat dagvatten. I miljökonsekvensbeskrivningen saknas en tydlig redogörelse kring hur man ska undvika en försämring av vattenkvalitén. Dagvattenutredningen anger ett antal tekniska lösningar för att minska påverkan på vattenkvalitén men det saknas ett resonemang kring slutsatserna i dagvattenutredningen. Anråse å har måttlig ekologisk status. Planförslaget ger utrymme för åtgärder som kan innebära en risk för att icke-försämringskravet i miljökvalitetsnormerna inte uppnås. Länsstyrelsen anser att de planerade åtgärderna behöver konsekvensbedömas avseende på om åtgärderna riskerar att äventyra icke försämringskravet. Synpunkter enligt annan lagstiftning Omhändertagande av dagvatten Planens genomförande innebär att flera mindre våtmarksområden behöver torrläggas för att möjliggöra bostadsbyggande. Det innebär att den naturliga fördröjningen av dagvatten som finns idag måste ersättas med en annan typ av fördröjning som dessutom tar höjd för kommande exploatering. Skyfallsutredningen har identifierat att avrinningen i det södra planområdet sker ner mot befintligt bostadsområde. Framtida prognoser visar att sådana skyfall kan öka, vilket vid ett kraftigt skyfall kan ge stora mängder dagvatten på befintligt bostadsområde som kan förvärra situationen. Dessa frågor kommer att beaktas vid en anmälan om vattenverksamhet och riskerar att påverka planens genomförande. Därför behöver man beskriva hur man avser att förebygga stillastående vatten eller snabbt forsande vatten till de närliggande recipienterna. Förslag för att minska denna påverkan har angivits, vilket är att anlägga dagvattenledningar med större dimension samt sträva efter att minska mängden hårdgjorda ytor inom området. Det har dock inte beskrivits i planhandlingarna hur man avser att minska de hårdgjorda ytorna. Markavvattning Länsstyrelsen skrev i sitt samrådsyttrande daterat att om markavvattning är en förutsättning för planens genomförande bör tillstånd till vattenverksamhet och dispens från markavvattningsförbudet prövas innan detaljplanens antagande. Länsstyrelsen ser inte att denna synpunkt har hanterats i vare sig MKB, planbeskrivning eller dagvattenutredning. 3(30) 151

152 Dagvattenhantering Länsstyrelsen vill understryka att bestämmelsen Dagvatten ska fördröjas och renas inom kvartersmark saknar stöd i PBL. Om hantering av dagvatten ska regleras behöver detta ske inom en gemensamhetsanläggning eller på allmän platsmark. Vibrationer Trafikverket anger i sitt granskningsyttrande daterat att riktvärdet för vibrationer i bostad innebär att vibrationsnivån inomhus i rum för sömn och vila inte ska överstiga 0,4 mm/s vägd RMS. Trafikverket förutsätter att nödvändiga åtgärder i grundläggningen vidtas för att uppfylla ovan nämnda riktvärde. Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets synpunkter. Kommentar: En bergteknisk utredning utförs efter granskningen. Inga åtgärder behöver vidtas. Dagvattenutredningen kompletteras med en redovisning av hur miljökvalitetsnormerna i Anråse å inte försämras av planens genomförande. I strävan efter att begränsa mängden hårdgjorda ytor i områden för flerbostadshus, förtydligas plankartan med bestämmelsen e 25, största tillåtna totala byggnadsarea är 25 % procent av fastighetsarean. Kommunen bedömer att markavvattning inte är en förutsättning för planens genomförande. Planen kommer att genomföras etappvis under en relativt lång tid och om det vid en mer detaljerad projektering visar sig att markavvattning krävs kommer nödvändiga tillstånd att sökas. Planbestämmelsen Dagvatten ska fördröjas och renas inom kvartersmark tas bort. Plankartan förtydligas under skydd mot störning med att gällande riktlinjer för vibrationer ska klaras vid uppförande av ny bostad. 2. Lantmäteriet Begreppet fastighet och tomtplats I planförslaget har egenskapsbestämmelser för kvartersmark rörande bebyggandets omfattning och placering relaterats till begreppet fastighet/tomtplats. Lantmäteriet vill påminna om att begreppet tomt enligt PBL är ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål (definitionen i 1 kap. 4 PBL). Begreppet tomt har inte någon betydelse i äganderättsligt hänseende, medan däremot fastighet är ett fastighetsrättsligt begrepp. En fastighet kan ibland innehålla flera tomter och ibland kan en tomt vara uppdelad i flera fastigheter. Eftersom tomt inte är ett fastighetsrättsligt begrepp medför det att det i vissa situationer kan vara svårt att definiera vilken omfattning tomten har och var tomtgränsen går. Begreppet fastighet är därför ofta att föredra i planbestämmelser. 4(30) 152

153 Minsta fastighetsstorlek I plankartan finns en bestämmelse om fastighetsstorlek som står tillsammans med en annan egenskapsbestämmelse om bebyggandets omfattning (e3). Bestämmelse om minsta fastighetsstorlek betecknas d enligt Boverkets riktlinjer. Det blir tydligare om bestämmelsen separeras från övriga bestämmelser i plankartan. Illustrationslinje i plankartan Enligt legenden i plankartan ska det finnas illustrationslinjer i plankartan. Det är dock svårt att se skillnad på dessa illustrationslinjer och gällande rättighetsgräns samt väg i grundkartan. Det bör övervägas att ta bort illustrationslinjerna i plankartan då dessa inte är juridiskt bindande och plankartan med dess planbestämmelser i övrigt är ett juridiskt bindande dokument. Övrigt I planbeskrivningen på sid står att sammanlagda byggnads- arean för friliggande villor får vara högst 200 kvm, varav 50 kvm får vara komplementhus. I planbestämmelsen står istället att 60 kvm får utgöras av komplementhus. Kommentar: Planbestämmelserna om fastighet/tomtplats är vald så att det antingen blir en fastighet med flera tomtplatser (tex en bostadsrättsförening) eller flera fastigheter (tex egna hem). Minsta fastighetsstorlek betecknas i detta fall med e eftersom detaljplanen upprättas enlig ÄPBL (1987:10), vilket också förtydligas på plankartan. Illustrationslinjerna i plankartan tas bort. Planbeskrivningen korrigeras så att plankartans bestämmelser återges korrekt. 3. SGI SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte. SGI:s synpunkter SGI lämnade , dnr , ett yttrande över samrådshandlingen för aktuellt planområde. En geoteknisk utredning utfördes i planskedet och i samrådshandlingarna angavs att bl.a. fördjupad utredning av geoteknik och bergteknik bedömdes erfordras i det fortsatta planarbetet. SGI bedömde att de geotekniska förhållandena var relativt gynnsamma för planerad användning samt förutsatte att de aviserade utredningarna skulle utföras i planskedet. I detta skede har EQC varit på plats och utfört en geoteknisk utredning. I handlingen bedöms stabiliteten för befintliga förhållanden samt för planerad exploatering vara tillfredsställande. SGI gör på lämnat underlag ingen annan bedömning. 5(30) 153

154 I södra delen av området finns branta bergsslänter där det är oklart om och hur bedömning av risk för ras av block i nuvarande situation har skett. För att säkerställa att ingen sådan risk föreligger inom planområdet eller dess närmaste omgivning rekommenderar SGI att en bergteknisk sakkunnig inspekterar de aktuella områdena. Ett bergtekniskt PM bör ge svar på detta samt förslag på åtgärder för att minska eventuella sådana risker. Krävs det åtgärder eller restriktioner ska dessa på ett plantekniskt godtagbart sätt säkerställas i planen. Kommentar: En bergteknisk utredning har utförts efter granskningen av Bergab ( ). Utredningen visar att inga åtgärder behöver vidtas. 4. Trafikverket Trafikverket finner det positivt att kommunen har som målsättning om att utveckla tätorter med redan goda kollektiva förbindelser. Nedan framförs Trafikverkets synpunkter, vilka kommunen bör beakta inför antagande. Trafikbuller Trafikverket noterar att kommunen låtit uppdatera trafikbullerutredningen från samrådsskedet, samt att revideringar har genomförts gällande förslag på placering och höjd av delar av tidigare föreslagen bebyggelse. Vid planeringen av Kvarnhöjden används de gamla riktvärdena för buller enligt PBL (1987:10), vilka säger att ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) ej får överskrida 55 dba. För uteplats i anslutning till bostad gäller maximalnivå 70 dba. Trafikverket har tidigare yrkat på att inga avsteg från riktvärdena kan motiveras, och ändringar gällande bebyggelsens utformning har efterfrågats. Enligt den nya bullerutredningen, baserad på det reviderade planförslaget, uppfylls riktvärdet på 55 dba för samtliga bostadshus och våningsplan, liksom för förskolan. Typiska ekvivalentnivåer i området beräknas till dba och inga särskilda bullerskyddsåtgärder bedöms därmed bli erforderliga. Riktvärdet för maximal ljudnivå på uteplats, 70 dba, kan dock beroende på var uteplats placeras komma att överskridas inom vissa östliga delar av planområdet. Trafikverket förutsätter att bullerdämpande åtgärder, i form av exempelvis omorientering av dessa uteplatser, vidtas. Vibrationer Trafikverket bedömer att godståg och tung trafik i närområdet kan ge upphov till vibrationer, då bebyggelsen ligger på berg. Riktvärdet för vibrationer i bostad innebär att vibrationsnivån inomhus i rum för sömn och vila inte ska överstiga 0,4 mm/s vägd RMS. Trafikverket förutsätter att nödvändiga åtgärder i grundläggningen vidtas för att uppfylla ovan nämnda riktvärde. Hållbara transporter Trafikverket har tidigare framfört önskemål om att koncentrera bebyggelsen mer i söder, då tillgången till befintlig service och kollektivtrafik är betydligt bättre där i planområdets norra delar. Trafikverket kan i den nya planbeskrivningen inte se att några större förändringar avseende lokaliseringar har genomförts, men kvarstår fortfarande vid sin tidigare hållningspunkt. 6(30) 154

155 Trafikverket anser att det är av stor vikt att goda GC-kopplingar utformas för att visionen om hållbart resande ska kunna uppnås. Vidare anser Trafikverket fortsatt att det vore önskvärt om de södra delarna byggs ut före de centrala och norra delarna. Väganslutningar Två nya infarter till planområdet planeras, dels en huvudinfart i öster från väg 574 samt en infart i den södra delen, via Ranehedsvägen. En gemensam åtgärdsvalsstudie (ÅVS) mellan Trafikverket och Stenungsunds kommun genomfördes Huvudinfarten till planområdet placeras mellan handelsträdgården, Kyrkeby 1:27, och fritidshusområdet med adress Kvarnhöjden. Området är redan i gällande detaljplan utlagt som infart till framtida bebyggelse på Kvarnhöjden. Ett vänstersvängfält på väg 574 planeras för att få en trafiksäker lösning. Befintlig gång- och cykelväg flyttas något där den korsar den nya infarten från väg 574. Innan detaljplanen antas måste ett medfinansieringsavtal gällande ovan nämnda åtgärder upprättas mellan Trafikverket och Stenungsunds kommun. Avtalet ska bland annat reglera ansvarsfördelning för iordningställande och finansiering. Sammanfattningsvis Trafikverket har tagit del av den uppdaterade trafikbullerutredningen, baserad på reviderat planförslag, och förutsätter att riktvärden för trafikbuller uppfylls. De uteplatser som idag utsätts för överskridande nivåer bör omorienteras. Vad gäller eventuella vibrationer förutsätter Trafikverket att åtgärder vidtas så att inte riktvärdet om o,4mm/s RMS överskrids. Vidare anser Trafikverket att det hade varit önskvärt om bebyggelsen hade koncentrerats mer till planområdets södra delar, med avseende på bättre tillgänglighet till service och kollektivtrafik. Kommunen bör säkra att gång- och cykelförbindelser utformas på ett bra sätt som uppmanar boende till att nyttja hållbara färdmedel. Medfinansieringsavtal för byggande av vänstersvängfält vid infart från väg 574 måste slutas mellan Trafikverket och kommunen innan detaljplanen antas. Övrigt Trafikverket ser fram emot fortsatt deltagande i ärendet. Kommentar: Planbestämmelse (m 1 ) på plankartan anger att max ljudnivå för uteplats är 70 dba, vilket innebär att uteplats ska ordnas i bullerskyddat läge. Plankartan förtydligas under skydd mot störningar att gällande riktlinjer för vibrationer ska klaras vid uppförande av ny bostad. Omlokalisering av bebyggelsen till en större koncentration i södra delen av planområdet kommer inte att ske. Kommunen vill ha en jämn fördelning av bostäder utmed hela planområdet bl.a. med hänsyn till boende utmed Ranehedsvägen men också med hänsyn till natur- och kulturmiljön, utbyggnadstakt och ekonomi. Medfinansieringsavtal för byggande av vänstersvängfält vid infart från väg 574 har tecknats mellan Trafikverket och kommunen. 7(30) 155

156 5. Vattenfall Vattenfall har i samrådsskedet redogjort för elanläggningar inom och i närheten av detaljplanområdet och denna information gäller alltjämt. Kommentar: I samrådet angav Vattenfall att de inte har någon erinran eftersom de inte har några anläggningar i området. 6. Polisen Inom de delar i detaljplanen som vi kan beröras av, i vårt arbeta, har Polisområde Södra Fyrbodal inget att erinra. Kommentar: Tack för synpunkten. 7. Sjöfartsverket Sjöfartsverket ser inte att föreslagen detaljplan kan komma att påverka sjöfarten och har därmed inga synpunkter. Kommentar: Tack för synpunkten. 8. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Kommentar: Tack för synpunkten. 9. Skogsstyrelsen Många skogslevande insekter har sitt födosök i angränsande bryn mot jordbruksmark. För att minska planförslagets negativa effekt på miljökvalitetsmålet levande skogar anser Skogsstyrelsen att utpekad brynmiljö i norr bör ha en skötselplan där biologisk mångfald är en del av målsättningen. Kommentar: Kommunen kommer inte att upprätta en skötselplan för brynmiljön i det norra skogsområdet i detta skede. Frågan kan komma att aktualiseras när detaljplanen vunnit laga kraft och kommunen blir huvudman för naturmarken. 10.Västtrafik Västtrafik saknar ett resonemang kring i vilken utsträckning den föreslagna bebyggelsen uppfyller målen om ett transportsnålt samhälle. Med utgångspunkt från diskussioner som förts i GR om uthållig tillväxt vore det önskvärt om den tillkommande bebyggelsen kunde koncentreras för att få bättre tillgänglighet till befintlig kollektivtrafik. I planförslaget har flertalet av fastigheterna, inklusive den föreslagna förskolan, ett avstånd till expressbusshållplatsen överstigande 600 meter. Konsekvensen av en sådan bebyggelse tros bli en relativt låg kollektivtrafikandel. Vi saknar också den i sammanställningen av samrådet, föreslagna utredningen av tillgängligheten till kollektivtrafiken. I planen står det att Stenungsundsexpressen trafikerar hållplatsen Anrås södra, men den är numera indragen för expressbuss. För en tillkommande expressbusshållplats på sträckan mellan Jörlanda och Stora Höga är exploateringsgraden i planområdet för lågt då tillkommande hållplatser innebär restidsförlängningar på sträckan Göteborg - Stenungsund. 8(30) 156

157 I och med att planen innehåller en spridd bebyggelse av småhus och bostadsrätter i ortens utkant riskerar det skapa ett bilberoende. Det finns därför risk att planen medför att kollektivtrafikandelen sjunker. Förskolan i planen bidrar med lokala arbetsplatser, men utöver det ger planen inga nya möjligheter till lokala arbeten. En blandning av bostäder och verksamheter skulle kunna minska behovet av längre arbetsresor vilket gynnar personer med låg socioekonomisk status och ofta även kvinnor. Genom att placera förskolan i södra delen av planområdet hade personalen getts bättre möjlighet att ta sig till arbetsplatsen på ett hållbart sätt. Planen ger goda förutsättningar att på ett tryggt och säkert sätt gå och cykla till Jörlanda centrum, vilket skulle kunna öka antalet hållbara korta resor med bättre folkhälsa som följd. Men planområdets topografi och avstånd till servicefunktionerna i Jörlanda innebär troligtvis att kollektivtrafik, gång och cykel har svårt att utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Avstånd och topografi innebär även att funktionshindrade ges små möjligheter att nyttja kollektivtrafiken för sitt dagliga resande. Varje bostad i det planerade området har tillgång till minst en parkeringsplats vilket visar på att normen i området är bil. Då de flesta resor till arbetet kommer att ske med bil riskerar det befästa ett beteende som ökar bilresandet även i andra ärenden vilket i sin tur ger en lägre andel resor med hållbara transporter och till följd av det en försämrad folkhälsa. Till viss del kan det ökade befolkningsunderlaget som planen medför bidra positivt till ökade möjligheter till fritidsaktiviteter så som ungdomsaktiviteter i föreningsform i närområdet, men Västtrafiks bedömning är att även fler fritidsresor med bil kommer att alstras till följd av planen. Kommentar: Tillgängligheten till kollektivtrafiken är beskriven i planbeskrivningen under rubrikerna Trafik och kommunikationer respektive Gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Kommunen bedömer att ytterligare utredningar inte behövs. Information att Stenungsundsexpressen trafikerar hållplatsen Anrås södra tas bort från planbeskrivningen, istället hänvisas till hållplats Lundbyvägen. 11. Svenska kraftnät Svenska kraftnät har i ett yttrande daterat svarat på berörd remiss. Utöver tidigare lämnat remissvar har Svenska kraftnät ingenting att erinra mot upprättat förslag. Eftersom vi inte har några synpunkter och Svenska kraftnät inte har några ledningar i anslutning till aktuellt område anser vi att detta ärende är avslutat från Svenska kraftnäts sida. Kommentar: Tack för synpunkten. 12. LFV (flygtrafikledning) LFV har i egenskap av sakägare för CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. 9(30) 157

158 VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för "Minimum Sector Altitude". LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. Kommentar: Berörda flygplatser har beretts tillfälle att yttra sig (Göteborg Landvetter, Göteborg City, Trollhättan-Vänersborg). Inga svar har inkommit. Inga byggnadsverk över 20 meter ingår i detaljplanen. 13. Kungälvs kommun Kungälvs kommun har tagit del av utställningshandlingarna, men lämnar inga synpunkter på planförslaget Detaljplan för bostäder på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl. Kommentar: Tack för synpunkten. 14. Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun har inget att erinra. Kommentar: Tack för synpunkten. 15. Orust kommun Vi har inga synpunkter på det rubricerade planförslaget. Kommentar: Tack för synpunkten. Sakägare 16. Anrås 6:3 Området gränsar till vår fastighet som f.ö. ligger inom Riksintresse för kulturmiljövård. Vår generella inställning är att det finns förståelse för att Stenungssunds kommun vill bygga ut de södra delarna av kommunen. Men vi känner oss tvingade att komma med invändningar på den nu presenterade detaljplanen. Det finns sedan tidigare många inkomna krav/ifrågasättanden till kommunen angående utbyggnaden av Kvarnhöjden från både boende och myndighet att de nu planerade 4-5-våningshusen ersätts med något som passar in i landskapsbilden på ett mer smakligt sätt än vad som nu är presenterat. Att dessa trots allt finns kvar i detaljplanen visar på en synnerligen nonchalant inställning till oss som redan bor inom det berörda området till förmån till att kommunen ska kunna fullfölja sina exceptionella planer att förvandla Stenungsunds kommun från en naturskön och rekreationsvänlig plats att bo på till en urbaniserad förort till Göteborg. 10(30) 158

159 Att se kustlinjen utmed Hakefjorden förvandlas från en både vacker kulturstark horisontlinje till ett uppbrutet landskap kantat med höghus är svårt att tolka som något annat än Stenungsunds kommuns iver att exploatera kommunen. Av denna anledning bör de nu planerade 4-5 vånings husen omvärderas av kommunen så att känslan av kustsamhälle finns kvar för oss som trots allt redan är bosatta i kommunen. Anspråk: Omvärdera att höghusen byggs till förmån för bebyggelse som passar in i landskapsbilden. Det finns också sedan tidigare invändningar mot att ta bort ett uppskattat och värdefullt naturområde för Jörlandainvånarna och ersätta det med "parker" i området. Området som planeras att bebyggas är idag ett viktigt område för Jörlandainvånarna men i detaljplanen syns inte tydligt hur detta kommer att kunna fortsätta att vara så. Detaljplanen behöver utveckla med det avseendet. Vår fastighet gränsar till norra delen och denna stora utbyggnad som kommunen vill göra kommer därför att medföra ett större slitage på våra ägor vilket kommunen bör se över. Hur kan det säkras att detta slitage minimeras? Det grönområde som nu är satt som "gräns" mellan den planerade urbaniseringen av Kvarnhöjden och de angränsande fastigheterna är idag ansett av Länsstyrelsen att utgöra gränsen mellan exploateringsområdet och området för Riksintresse för kulturvård. Det är dock svårt att finna Stenungsunds kommuns långsiktiga plan för området. I planen nämns att Jörlanda kommer att fortsätta att byggas ut de närmaste åren med ca 3000 nya invånare (första etappen ca. l000inv.). Var kommer detta i så fall ske? I det norra grönområdet? Anspråk: Stenungsunds kommun behöver förtydliga sina planer för fortsatta utbyggnader av Jörlanda samt bevarandet och förtydligande av gränsen mellan planerad utbyggnad av Kvarnhöjden och området för Riksintresset att bevara området för kulturvård. Den största oron ligger dock på konsekvensen av ökad bullernivå utmed väg 574. Den är redan idag, efter Stora Högas stora exploatering, högt trafikerad under hela dygnet. Från att för ca. 10 år sedan ha något hög trafikmorgon och kväll till att ha ett konstant högt trafikläge med privatbilism samt ökad tung trafik till industriområdena och leveranser till handlare och andra aktörer i Stora Höga. Idag är hastighetsbegränsningen utmed hela 574 (160) mellan Jörlanda och Stora Höga allt för hög. Dessutom är problemet med dagens trafik att trafikanter inte respekterar dessa utan mer parten av trafikanter kör högt över gränsvärdet. Utifrån detta perspektiv måste planen visa på hur man kommer att ta hand om dessa problem. Det gäller alltså att inte bara titta på in och utfarter till det planerade området utan kommunen måste också visa på hur man säkrar miljön för oss som bor i anslutning till området. Med erfarenhet av hur trafiken har utvecklats inom området mellan Jörlanda och Stora Höga vid Stora Högas exploatering behöver denna aspekt även omfattas i detaljplanen gällande Kvarnhöjden. De redan höga bullerproblemen fråndragens trafik och utbyggdjärnvägstrafik är ett problem som kommunen och trafikverket måste visa hur man skyddar befintliga fastigheter från att utsättas ännu mer av den ökning av trafiken som kommer med den planerade utbyggnaden av detaljplanen. Hastigheten på väg 574 är idag den högsta in till Stenungsund (och fortsatt till Orust). 11(30) 159

160 Anspråk: Stenungsunds kommun måste visa på hur man planerar, att skydda sina medborgare som bor utefter infarterna mellan de södra orterna i kommunen. Att bygga ut vidare och därmed öka trafiken ytterligare utan tydlig plan på bullerbekämpning för berörda fastigheter utmed 574 är inte acceptabelt. Detta behöver synas i planerna innan planen kan godkännas. Kommentar: Fastigheten Anrås 6:3 gränsar till planområdet i norr där ett 200 meter brett skogsområde avskiljer ny bebyggelse från aktuell fastighet. Nya byggnader inom planområdet är i huvudsak tvåvånings småhusbebyggelse. På ett par platser tillåts flerbostadshus i fyra våningar. I den södra delen tillåts utöver fyra våningar även indragen takvåning och suterräng. Denna blandning av våningsantal ger förutsättningar för en blandad bebyggelse med både småhus för egna hem samt lägenheter i olika storlekar och upplåtelseformer. Landskapsbilden kommer att förändras eftersom ett orört naturområde tas i anspråk för bebyggelse. Planområdet, Kvarnhöjden, fanns med som ett framtida bebyggelseområde i kommunens översiktsplan Arbete med en ny översiktsplan för kommunen pågår, där ingår utredningsområden för Jörlanda. Bevarandet av gränsområdet mellan riksintresset för kulturmiljön i Anrås och ny bebyggelse kommer inte att förändras utan förbli ett skogsområde. Framtidsprognoser för trafik på väg 574 och E6 är att den kommer att öka. Utbyggnaden av planområdet, Kvarnhöjden, bedöms inte medföra någon påtaglig trafikökning på väg 574 förbi aktuell fastighet. I och med att trafiken förväntas öka generellt så kan också bullret från trafiken komma att öka. 17. Kyrkeby 1:30 BRF med 73 bostadsrätter. Vi har fått oss tillhanda och läst överklaganden som från 2013 och framåt som inkommit till er gällande planerad byggnation av Kvarnberget, genomfartstrafik på Ranehedsvägen samt planerad väg i slutet av Ranehedsvägen ovanför befintliga byggnader i bostadsrättsföreningen Kyrkebyn. Överklaganden som framkommit till er har vi inte sett några positiva reaktioner på och vi undrar varför detta inte tagits i beaktning och påverkat era tilltänkta beslut. För vår del i bostadsrättsföreningen Kyrkebyn ser vi att fortsatt planering, projektering och uppstart av tilltänkt byggnation påverkar oss i stor negativ effekt. Dessa effekter är bl.a. olägenheter genom trafikbuller, ökad trafikintensitet, barnens säkerhet i kontakt med övrig befintlig byggnation. Vi emotsätter oss härmed att Ranehedsvägen byggs ut för genomfartstrafik samt att det byggs väg på den planerade sträckan på södra Kvarnberget ut mot Kyrkebyn. Vi emotsätter oss även bebyggelse av höghus i närheten av befintlig byggnation, hela bruksbyn Jörlanda består idag av en och tvåplansbyggnationer, vilket gör att detta inte passar in i befintlig miljö. Det vi kan utläsa är att kommunen har ett stort ansvar för säkerställning av miljön för alla boenden, både i befintligt boende och tilltänkt nybyggnation. Detta anser vi inte har tagits i beaktning för vår del i Kyrkebyn. 12(30) 160

161 Vi upplever däremot att mycket vikt läggs vid miljön för planerad nybyggnation vid ovan nämnda Kvarnberget på bekostnad av oss som redan bor i Jörlanda. Vi ifrågasätter härmed stark all byggnation som ni planerar att uppföra på den södra delen av Kvarnhöjden, bl.a. baserat på att vi behöver bevara den lilla del av skog som finns kvar för oss boende i Jörlanda. Skogen för Jörlanda är viktig i flera avseenden. Dels är den viktig för barnen att i en naturlig miljö ska kunna träna motorik och få leka samt att dagis och skolbarn besöker berget löpande i sin utbildning. Skogen är ett naturligt rum där vi människor kan vistas, stänga av omvärlden och få rekreation. Vi belyser bortfallet med höjdangivelser av den planerade vägen på södra Kvarnberget som ligger mot Kyrkebyn. Vi saknar även en barnkonsekvensanalys för de boende barnen i Kyrkebyn och Ranehedsvägen vilket vi anser att ni måste ta i beaktning. Kommentar: En trafikutredning har utförts för Ranehedsvägen. Utredning visar tre scenarier för ökning av trafikmängder. I det scenario med störst trafikökning klaras gällande riktvärden för trafikbuller (ekvivalent ljudnivå) vid bostadshus. Den maximala ljudnivån ligger idag över gällande riktlinjer (82 dba ska vara max 70 dba) och förändras inte med aktuellt förslag. Bedömningen är att trafikökningen inte blir så stor att trafiksäkerheten äventyras. Planområdet ligger på en höjd, väl avskilt från befintlig bebyggelse i Jörlanda. Bedömningen är att de högre husen i planområdets södra del inte påverkar befintlig bebyggelsemiljö i Jörlanda. Kommunen har under en längre tid planerat att planområdet, Kvarnhöjden, ska bebyggas, bl.a. genom översiktsplanen från Kvarnhöjden kommer succesivt att förändras i och med att ny bebyggelse växer fram. Kommunen har gjort avvägningar mellan behovet av nya bostäder och värden för friluftsliv, natur och kultur. Bedömningen är att de naturområden som sparas från exploatering samt de gröna kilarna mellan bebyggelsegrupperna bidrar till att områdets värden för friluftsliv, natur och kultur tas tillvara i största möjliga utsträckning. Det finns ännu inga exakta höjder för planerad väg. Först när vägen projekteras inför byggnation kommer de exakta höjderna att fastställas. Konsekvenserna för oskyddade trafikanter beträffande trafik via Ranehedsvägen är beskriven i trafikutredningen. En separat barnkonsekvensanalys har inte tagits fram men barnens perspektiv har vägts in under hela planprocessen. 18. Kyrkeby 1:34 Undertecknade är sakägare i egenskap av ägare till fastigheten Kyrkeby 1:34. Förslaget föranleder synpunkter och yrkande med avseende på 1 hänsyn till befintlig fritidsbebyggelse och 2 infartsväg till området 13(30) 161

162 Yttrande 1. Vi menar att planförslaget är ofullständigt med avseende på en beskrivning av miljökonsekvenser i vid bemärkelse för den befintliga fritidsbebyggelsen. Konsekvenserna av en lokalisering av en omfattande bostadsbebyggelse i direkt anslutning till befintliga fritidshus utmed planområdets östra del sakn Vi saknar även en barnkonsekvensanalys för de boende barnen i Kyrkebyn och Ranehedsvägen vilket vi anser att ni måste ta i beaktning. Den föreslagna bebyggelsen i upp till fyra våningar är placerad i direkt anslutning till befintlig bebyggelse med små fritidshus med endast en smal remsa naturmark mellan dessa olika bebyggelsetyper. De för den befintliga bebyggelsen så viktiga naturvärdena spolieras helt till följd av denna exploatering. Det är otillfredsställande att förslaget helt saknar överväganden med avseende på effekterna för det befintlig områdets framtida miljö och användning. Vi menar att ny bebyggelse i högre grad bör anpassas till den befintliga. Vi yrkar på att den nya bebyggelsen uppförs till en lägre höjd och på större avstånd från den befintliga. Vi menar att i likhet med övervägandena i planområdets norra del att förslaget bör revideras med avseende på en "skyddande trädridå" på ca 50 meter samt att "bebyggelsen (utmed planområdets östra gräns) inte får vara högre än två våningar." Vi menar vidare att den föreslagna högre exploateringsgraden i den centrala delen av området, närmast infarten från väg 574, "för att markera centrum" och utnyttja närheten till de större vägarna", är olämplig. Den föreslagna bebyggelsen utgår från principen om en blandning av upplåtelseformer och bebyggelsetyper. Det innebär flexibilitet och möjlig anpassning till framtida bostadsbehov och - efterfrågan. Något "centrum" i en sådan bebyggelse strider mot förslagets grundtanke och upplevs som främmande såväl i den tillkommande bebyggelsen som i Kvarnhöjden som helhet, inräknad befintlig bebyggelse. Vi yrkar på att den nya bebyggelsen i sin helhet ska vara blandad bebyggelse och att förslaget med avseende på den tätare exploateringen i planområdets mittdel ändras för att uppnå en bättre helhetsmiljö. 2. Huvudinfarten till (det nya) Kvarnhöjden är en väg med anslutning till väg 574. Den senare har en ganska hög trafikbelastning med fordon/årsmedeldygn år 2016 och prognosticerade fordon år En infart till området är utlagd i en äldre detaljplan från år Infartsvägen är lokaliserad söder om handelsträdgården, mellan denne och befintlig fritidsbebyggelse. Området är idag skogbevuxet och utgör ett visuellt skydd för fritidshusen i områdets norra del. I planprogram för detaljplan (sid 16) för Kvarnhöjden framhålles att "För att få ett väl fungerande trafiksystem inom området och en god anpassning ska vägarnas dragning studeras i det fortsatta planarbetet. I dessa studier ska även trafiksäkerheten vid korsningen mellan den nya infarten och väg 574 (ska) studeras." Så har inte skett. Infartsvägen ingår inte i planförslaget. 14(30) 162

163 Vi menar att utformningen av infartsvägen är avgörande för bedömningen av planförslagets lämplighet. Det aktuella förslaget ger inte tillräcklig vägledning för en bedömning av den miljö i vid bemärkelse som blir såväl det direkta som det indirekta resultatet av planförslaget. Av följande skäl. I förslaget redovisas att riktvärdena för ekvivalent ljudnivå (55 dba) klaras för den föreslagna bebyggelsen, respektive att maximal ljudnivå på uteplats (70 dba) överskrids inom delar av planområdet i öster. Man konstaterar också att förhållanden för befintlig bebyggelse med avseende på buller inte försämras till följd av planförslaget. Åtgärder för eventuella bullerdämpning diskuteras inte, trots att riktvärdena överskrids. Det är rimligt att anta att framtida bullerdämpning föranleder behov av ytor i anslutning till infartsvägen. Den visuella effekten av infartsvägen och öppenheten mot såväl väg 574 som järnväg kan även medföra behov av ytor för att återställa skyddsplantering. Vidare framhålles i planförslaget att "ett... område som bör ses över vid detaljprojektering är infarten till området från väg 574". Ställningstagandet är orsakat av Skyfallsutredningen ( ). Marknivåerna för den blivande infartsvägen respektive marknivån för befintlig bebyggelse kan innebära ett instängt område mellan vägarna och fritidsbebyggelsen. Det innebär ett område som vid extrema skyfall kan vattenfyllas och leda till skador på befintlig bebyggelse och fastigheter. De stora vattenmängder som kan uppstå vid extremväder är främst föranledda av den tillkommande bebyggelsen och de hårdgjorda ytor som blir följden av en relativt hög exploatering. Förslag till markreservation vid infartsvägen för att säkerställa att tillräckliga ytor avsätts bör ingå i planen. Och förslag till markbehandling för att motverka skador på befintlig bebyggelse vid extrema regn bör naturligtvis framgå av den detaljplan för bebyggelse som föranleder dessa behov. Dessa frågor: bullerdämpning, trafiksäkerhetshöjande åtgärder och omhändertagande av dagvatten vid extremväder - bör således framgå av planen och behandlas i ett sammanhang. Frågan om infartsvägens läge och infartsområdets utformning är i själva verket av sådan betydelse för den framtida boendemiljön för den berörda delen av fritidsbebyggelsen att ställningstaganden i en tidigare plan, år 2003 och utan dessa analyser, är otillräckliga. Frågorna bör sammanvägas till en helhet och denna bör framgå av det aktuella detaljplaneförslaget. Vi yrkar på att infartsvägen ska ingå i det aktuella detaljplaneförslaget. Det är en fråga av sådan betydelse för bedömningen av egenskaperna i den miljö som blir resultatet av det aktuella detaljplaneförslaget att detta bör kompletteras i detta avseende. Ett detaljplaneförslag bör utformas således att de berörda boende utan svårigheter kan bilda sig en uppfattning om innebörden av förslaget för den framtida miljön. Detta är inte möjligt med föreliggande förslag. Förslaget bör därför kompletteras. Kommentar: Denna detaljplan tar hänsyn till befintlig fritidshusbebyggels genom att spara stora obebyggda delar närmast fritidshusen (NATUR). Som närmst kommer nya tomter 10 meter från tomtgränser i fritidshusområdet. 15(30) 163

164 Kommunen bedömer att de tillåtna fyravåningshusen i planområdets centrala del är värdefulla att behålla och att tillräcklig hänsyn tagits till helhetsmiljön. Kommunen har under en längre tid planerat att planområdet, Kvarnhöjden, ska bebyggas. Dels genom översiktsplanen från 2006 och dels genom att upprätta detaljplan 2003 där infartsvägen från väg 574 ingår. Infartsvägen planeras norr om aktuell fastighet och i gällande detaljplan avskiljs infartsvägen av ett ca 14 meter brett naturområde. Trafiksäkerheten vid korsningen ny infartsväg/väg 574 är studerad och återges i Förenklad åtgärdsvalsstudie, Figur 1 Infartsväg enligt detaljplan 236 från 2003 Infartsvägen är inte detaljprojekterad ännu men gällande detaljplan anger ett tillräckligt utrymme för att dagvatten ska kunna omhändertas, antingen genom diken utmed vägen alternativt inom naturområdet närmast aktuella tomter. I trafikbullerutredningen från 2017 framgår att buller från trafik utmed den föreslagna infartsvägen klarar gällande riktvärden för buller från trafik med god marginal. Kommunen bedömer därför att bullerreducerande åtgärder inte behövs. 19.Kyrkeby 1:35 Vi motsäger oss å det bestämdaste denna detaljplan. Detta innebär för oss, på fastigheterna Kyrkeby 1:35 och Kyrkeby 1:36, att den planerade infartsvägen till det nya bostadsområdet, skola samt förskola kommer att påverka vårt boende negativt, pga ökad trafik direkt utanför våra fastigheter. Redan idag är väg 574 hårt belastad med ökad trafik och hög hastighet. Den planerade nybyggnationen av flerfamiljshus, i direkt anslutning till Kvarnhöjdens Fritidsområde, kommer att påverka de boende i vårt område - inte minst gäller detta de planerade 4-våningshusen, som kommer att byggas i direkt anslutning till våra fastigheter. I och med att de planerade husen blir så höga, kommer det att påverka ljusinsläppet från väster och all eftermiddagssol och kvällssol försvinner. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:34. 16(30) 164

165 De planerade fyravåningshusen får ha en högsta byggnadshöjd på 14 meter. I redovisade solstudier framgår att skuggor från de föreslagna fyravåningshusen kan nå ett fåtal av de närmast belägna husen i öster sen eftermiddag/kväll under sommarhalvåret. Övriga tider under dagen är fria från skuggor. En trädridå på ca 10 meter sparas mellan fritidshusen och ny bebyggelse. Stor del av befintliga träd är ca 15 meter höga och orsakar redan idag skuggor som är längre än vad de föreslagna fyravåningshusen kan ge. 20. Kyrkeby 1:36 Gemensamt yttrande med 1: Kyrkeby 1:37 Vi anser att den planerade byggnationen med 5 st flerfamiljshus på 2-4 våningar placerade i den centrala delen av planförslaget medför en betydande olägenhet för oss boende i norra delen av Kvarnhöjdens fritidshusområde, och vår fastighet i synnerhet, samt att det påverkar vår livsmiljö och omgivningen negativt med hänsyn tagen till landskapsbilden. Den del av Kvarnhöjden som vi bor i är ett gammalt befintligt fritidshusområde som delvis börjat byggas om till åretrunt- och villabebyggelse. Detta är relativt små förändringar i ett planområde med kulturhistoriska värden. Hela området präglas av en historisk landsbygd med bystruktur och inom Jörlanda har man tidigare försökt bevara karaktären av bykänsla genom att bygga enplanshus och småskaligt samt försökt anpassa ny bebyggelse till den existerande bebyggelsen och den befintliga miljön. När man nu planerar ny bebyggelse inom Jörlanda kommun anser jag att man i så stor utsträckning som möjligt ska sträva efter att bevara Kyrkebys unika karaktär och inte tillåta en alltför stor exploatering. Att bebygga stora delar av planområdet med höga flerfamiljshus skulle totalt förändra bilden och karaktären av den småskalighet som präglat fastigheterna runt planområdet. Vi anser att tillägg i bebyggelsen skall göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas och att byggnaderna utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskaps-bilden. Vi motsätter oss inte en bebyggelse inom planområdet men anser inte att området bör bebyggas med flerfamiljshus i den omfattning och med den byggnadshöjd som angivits. Om man tittar specifikt på vår fastighet kommer enligt planförslaget ett meter högt och upp till 30 meter långt flerfamiljshus byggas meter från vår tomtgräns/gäststuga och ca meter från vårt hus. Höjden och storleken på huskroppen kommer att medföra att vår tomt och uteplats skuggas och eftersom den planerade huskroppen dessutom ligger med långsidan åt vår tomt kommer vi att ha total insyn både på vår tomt och in i vårt hus från ett stort antal hyresgäster från det höga flerfamiljshuset. Vårt hus har i princip hela boendeytan riktad mot väster och vår altan som vi vistas mycket på ligger också i väster. Att få ett högt meter högt flerfamiljs hus rakt framför vår altan samt vårt vardagsrum kommer att upplevas mycket störande med total insyn både vad gäller vår altan samt vårt vardagsrum. 17(30) 165

166 Vi kommer inte att överhuvudtaget kunna röra oss ostört varken på vår tomt eller i vårt hus Vi kommer dessutom att få försämrat ljusinsläpp i vår fastighet eftersom merparten av våra fönster finns åt väster samt vår utsikt från vardagsrummet kommer att skymmas av en stor huskropp. I planförslaget beskrivs en framtagen solstudie som säger att ingen långvarig skuggning finns för existerande bebyggelse men eftersom vi redan idag delvis skuggas av den skog som växer vid tomtgränsen, och denna blandskog är endast cirka 6-12 meter hög, är vi helt på det klara med att dessa stora hus kommer att skugga vår tomt och försämra ljusinsläpp under nästan hela dagen och hela året. I samrådsredogörelsen som upprättades efter det samråd som hållits med berörda parter maj-jun 2013 skriver man att syftet med föreliggande detaljplan är att pröva möjlighet för blandad bebyggelse om ca bostäder samt förskola på Kvarnhöjden. I detaljplanen som presenteras nu 2018 har man istället för att minska antalet bostäder, och inte förtäta området Kvarnhöjden i alltför stor omfattning, istället ökat antalet bostäder till ca 300. Under samrådstiden har många olika synpunkter inkommit från olika sakägare/ fastighetsägare. Framförallt understryker man vikten av att hålla ner höjden på planerad byggnation för att anpassa denna till redan befintlig samt att hålla goda avstånd mellan befintliga bostäder och nybyggnation och att det sparas skog eller grönområde mellan ny och befintlig bebyggelse. Många har också skrivit att avstånd till ny bebyggelse från befintliga fastigheter/hus bör vara 6 x byggnadshöjden på ny bebyggelse. I planförslaget skulle det innebära nybyggnation av ett lågt enplanshus istället för ett högt 4 våningshus som närmaste granne med vår fastighet, med det planerade avstånd som finns i dagens planförslag. I kommunens kommentarer i samrådsredogörelsen kan man också läsa: "Inriktningen för detaljplanen är bebyggelsegrupper med natur emellan vilket går i linje med önskemål om växtlighet mellan ny och befintlig bebyggelse. Frågan bör beaktas i fortsatt planarbete även på de platser där ny och befintlig bebyggelse ligger nära." Detta har i alla fall inte uppnåtts i den del av planområdet där vår fastighet ligger! I PBL 3 kap 8 står "Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan." Denna text finns även i 5 kap 12 "Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan." Trots att många skrivelser inkommit under samrådstiden till Stenungsunds kommun, Samhällsbyggnad Plan, där man påpekat det olämpliga i att bygga höga hus på det planerade området har man fortsatt placera ut höghus i området så det verkar inte som om vi, enskilda sakägare, har någon påverkansgrad alls i detta. 18(30) 166

167 När samrådstiden ägde rum till var inte jag ägare till Kyrkeby 1:37 utan den har kommit i min ägo först under 2017 varför jag inte tidigare har kunnat inkomma med synpunkter på förslaget till detaljplan. Vid tiden för samrådet ägdes fastigheten av min moster Thyra Landen som vid denna tidpunkten var 90 år gammal. I planförslaget står att omgivningspåverkan bör vara låg och att man bör ta till vara befintliga kvaliteter såsom grönstruktur och anpassa bebyggelse till miljö och terräng och nyttja de omgivande kvaliteterna så mycket som möjligt med gröna kilar mellan områdena. Man har också skrivit att en bebyggelse i norra området kan vara lämpligt med i 1-2 våningar om en väl tilltagen trädridå sparas mellan dalgång och bebyggelse. Där har man sparat ett cirka 200 meter långt skogsparti mot dalgången. Varför har man inte tagit samma hänsyn till den centrala delen av planförslaget? Här har man istället lagt planerade höghus, 4 våningar eller mer, orimligt nära befintliga bebyggelse, cirka 15 meter från vår tomtgräns, utan någon hänsyn tagen till omgivningspåverkan. Med det avstånd som är tänkt mellan vår fastighet och ny bebyggelse finns heller inte så stor möjlighet, varken att spara någon trädridå eller att skapa några gröna kilar. Enligt bygglagen 2 Kap. 36 skall detaljplanen vara utformad med skälig hänsyn till befintlig bebyggelse- äganderätts- och fastighetsförhållande som kan inverka på planens genomförande. Vi tycker inte att den detaljplan som nu presenterats har tagit tillräcklig hänsyn till den befintliga bebyggelsen i Kvarnhöjdens fritidshusområde och framförallt inte till de fastigheter som ligger i den centrala och norra delen av fritidshusområdet. Vi är också mycket oroade över de ekonomiska konsekvenser i form av värdeminskning som den planerade byggnationen kan ha på våra fastigheter, framförallt för oss i den norra delen av Kvarnhöjdens fritidshusområde. I samrådsredogörelsen kan man läsa inlägg från fastighetsägare som är oroade över värdeminskning på befintliga fastigheter i samband med nybyggnation och där kommunen svarar att normalt brukar värdet på omgivande fastigheter gå upp. Vi har svårt att tro att så är fallet om man får ett upp till 25 meter högt bostadshus meter rakt framför sin tomt och uteplats. Sammanfattning: Vi tycker att planen för bostäder på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl. ska bebyggas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden så att naturförutsättningarna tas till vara på, även för Kvarnhöjdens fritidshusområde, och att vi som grannar inte utsätts för betydande olägenheter. Vi kan acceptera byggnation av lägre 1-2 plans hus inom planområdet men kräver att de hus som är högre än 1-plan flyttas bort från norra delen av Kvarnhöjdens fritidshusområde till en plats där 2-plans bebyggelsen inte kan påverka befintliga fastigheter i så stor utsträckning. De kan flyttas antingen längre söder/västerut eller längre norrut så vi befintliga fastighetsägare i den norra delen av Kvarnhöjdens fritidshusområde inte besväras av den insyn som blir fallet om den aktuella detaljplanen skulle antagas. 19(30) 167

168 Vi motsätter oss helt bebyggelse av ett högt 2-4-våningshus som närmaste granne och anser att avståndet mellan vår fastighet och ny bebyggelse är alldeles för litet. Vi kräver också en högre grad av grönområde mellan vår fastighet och ny bebyggelse. Enligt Plan och Bygglagen 8 kap 9 står: " En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn tagen till stads-eller landskapsbilden och till natur och kulturvärdena på platsen." vidare står också tomten ska ordnas så att naturförutsättningarna så långt som möjligt tas till vara samt att betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Att då ta ner skog mellan befintlig bebyggelse och nytt område utan att anlägga annat större grönområde anser vi är oförenligt om man inte ökar avståndet mellan ny och befintlig bebyggelse. Och I PBL 1 kap. 1 står: Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Vi tycker att de enskildas intressen har blivit alltför åsidosatta i detta planförslag. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:34, 35 och 36. De föreslagna fyravåningshusen kan inte bli meter höga. De planerade 4- våningshusen får ha en högsta byggnadshöjd på 14 meter enligt detaljplanens bestämmelser. Befintlig trädridå utgörs av blandskog med varierad höjd där flertalet håller cirka 15 meter, vilket bedöms som ett tillräckligt effektivt insynsskydd. Det är ännu inte fastlagt hur de nya husen kommer att placeras. Detaljplanen anger de yttre ramarna för den nya bebyggelsen och illustrationerna visar ett av flera sätt området kan bebyggas. Kommunen har i arbetet med denna detaljplan gjort de avvägningar som krävs enligt plan- och bygglagen. 22.Kyrkeby 1:38 Utifrån den information och de handlingar som presenterats i förslag till detaljplan gällande bostäder och förskola på Kvarnhöjden Kyrkeby 4:1 m.fl. har vi, ägare till Kyrkeby 1:38, nedanstående invändningar: Att i direkt anslutning till vår fastighet och tomtgräns få ett 4-våningsflerfamiljshus (20-25 meter högt) kommer att medföra total insyn över både tomt och in i vår fastighet. Här ser vi inte att skälig hänsyn till befintlig bebyggelse tas. Vi anser att lämplig bebyggelse i direkt anslutning till vårt fritidsområde borde utgöras av villabebyggelse max två plan. Vi anser även att det bör sparas viss skog mellan dessa vårt och kommande område som bebyggs. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:34, 35, 36 och (30) 168

169 23. Kyrkeby 1:50 Angående södra planområdet som vi kallar klätterskogen där det planeras att byggas 4 våningshus. Vi tycker dels att så höga hus ej passar in i landskapsbilden här i Jörlanda. Och dessutom kommer viktigt utflyktsområde för Jörlandas förskole-, skol- och fritidshemsbarn att försvinna. Det görs utflykter hit dagligen av dessa barn då detta område ligger på lagom gångavstånd för barnen. Att ansluta Ranehedsvägen till det nya området skulle öka trafiken betydligt i det nuvarande samhället. Vilket vi ser som väldigt negativt både ur trafiksäkerhetssynpunkt och trevnad för oss som brukar gå och cykla denna sträcka. Enligt vår bedömning så kommer våran fastighet att minska stort i ekonomiskt värde om detaljplanen genomförs så som den är ritad idag. Särskilt mad tanke på de planerade 4våningshusen. Vi kommer att få sämre möjligheter till nära naturupplevelser och skogspromenader. Vi flyttade inte hit för att bo i ett tättbebyggt område utan för att bo nära naturen men ändå med gångavstånd till skola, kollektivtrafik och affär. Det är en mycket dålig ide att bygga stora byggnader så nära oss. På vissa ställen så har ni alltså planerat att bygga 4våningsbyggnader på ett avstånd av bara 20 meter från riktigt små bostadshus, det tycker jag verkar vara ogenomtänkt. Hur hade den som har ritat detta tyckt om hen bodde i ett litet hus i skogen och det smälldes upp ett så stort hus så nära. Kommentar: Kommunen har under en längre tid planerat att planområdet, Kvarnhöjden, ska bebyggas, bl.a. genom översiktsplanen från Kvarnhöjden kommer succesivt att förändras i och med att ny bebyggelse växer fram. Kommunen har gjort avvägningar mellan behovet av nya bostäder och värden för friluftsliv, natur och kultur. Bedömningen är att de naturområden som sparas från exploatering samt de gröna kilarna mellan bebyggelsegrupperna bidrar till att områdets värden för friluftsliv, natur och kultur tas tillvara i största möjliga utsträckning. De högre hus som planeras i det södra planområdet har planbestämmelser att avståndet mellan husen inte får vara mindre än 12 meter. Detta med hänsyn till att bakomvarande bostadshus ska ha utblickar mellan de nya husen. Kommunen bedömer att tillräcklig hänsyn tagits till angränsande bostadsområde. Beträffande trafiksäkerhet på Ranehedsvägen se kommentarer till Kyrkeby 1: Kyrkeby 1:54 Att så lite natur som möjligt förstörs. Ett förslag är att området närmast fastigheterna 1:45 till 1:49 och 1:50 till 1:54 slopas. Alternativt flyttas till andra sidan berget/vägen enligt kartan. På så sätt minimeras risken för insyn och vår skyddande känsla bevaras. Kommentar: Ny bebyggelse föreslås mer än 50 meter från nämnda fastigheter och ca 60 meter från den aktuella fastigheten. Kommunen bedömer att ett tillräckligt stort naturområde sparas mellan fastigheterna i fritidsområdet och det nya planområdet. 21(30) 169

170 25.Kyrkeby 1:61 Kvarnbergets Fritidsområde Ekonomisk Förening (bildad ), representerar 29 fastigheter belägna i direkt anslutning till det nya planområdet. Föreningen äger parkmarken Kyrkeby mellangård l6 bestående av ca 4ha och vi underhåller områdets vägar, vattenledningar, pump/pumphus samt föreningens mark. Vårt område ligger i direkt anslutning till det nya planerade området och kommer i stor utsträckning att påverkas av det. Nedan har vi listat punkter som vi anser kommer att ha stor negativ påverkan på vårt område och för oss som bor här. Fastigheternas ursprungliga värde som fritidsboende (norra området) kommer att påverkas negativt, då möjligheterna till ett boende nära orörd natur och djurliv blir något helt annat. Trafikbelastning kring området kommer också att öka och störande ljud kommer uppkomma och förändra miljön. Det ursprungliga värdet som fritidsområde försvinner och husen som i många fall är på ca 32-60rn2 avsedda för fritidsboende påverkas negativt. Bebyggelsen regleras idag av detaljplanerna byggnadsplan nr 13 från 1960 samt detaljplan för 1:45-1: Nybyggnation av flervåningshus i nära anslutning till vårt område är under all kritik. Det kommer innebära att utsikten från befintliga bostäder som idag består av skog och små hus ersätts av stora skymmande byggnader och vägar. Det kommer också att innebära en stor insyn i fastigheter belägna i vårt område, vilket är kränkande för den personliga integriteten. Idag nyttjas naturområdet mellan vårt område och havet flitigt av boenden i området, för rekreation. Dessa möjligheter kommer försämras vid en nybyggnation av bostäder. Vi föreslår därför att detaljplanen ändras på följande sätt: Bullerskyddande åtgärder, för fastigheterna i norra delen (l :32-36), utförs så snart vägen byggts. Avstånd till ny bebyggelse från befintliga stugor beaktas med lämpligt avstånd (minst 6 gånger byggnadshöjden). Tillåten höjd på ny bebyggelse beaktas så de anpassas till landskapet och ej bryter landskapskonturer i området. Max 2 våningsplan är lämpligt, inte minst med tanke på att hela Jörlanda består av småhus. I och med en byggnation av ett nytt område i nära anslutning till vårt område föreslår vi att följande ändringar görs i vårt område: En möjlighet för nuvarande fastigheter i vårt område att anpassas till att fungera som permanenta bostäder, lika ny tänkt bebyggelse genom utökad byggrätt mm. En justering av våra tomter för att anpassas till att stämma med verkligheten och permanenta bostäder. 22(30) 170

171 Vi stödjer, det fortsatta planarbetet, att det ska finnas två in- och utfarter till det nya området. En in- och utfart i anslutning till handelsträdgården, skulle skapa ett alltför hårt tryck på LV 754, och dessutom inte stödja tanken med en utveckling av Jörlanda centrum vad gäller handel, service och närhet till kollektivtrafik. Befintlig in- och utfart till vårt område ska behållas men måste göras säkrare då vägen utanför kommer trafikeras mer, i och med nybyggnationen. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare ska beaktas dels på grund av eventuella ändrade förhållande, dels för eventuella kostnader för att upprätta nya planer, dels för va/avlopp samt ev. gatukostnader. Om nya byggrätter skapas, (förtätning), inom området ska även detta beaktas. Vi anser även att andra ev. förändringar inom området, och där av konsekvenser, inte ska belasta fastighetsägare ekonomiskt, utan ska kunna anses påtvingade som en följd av kommunens planarbete. Vi är positiva till utvecklingen av Jörlanda och Kvarnhöjden, men det bör göras varsamt och i en omfattning som passar in i miljön, och där exploatör/markägares kommersiella intressen inte enbart får styra stadsbilden. Vi ser även att genomförandet sker med en lämplig etappindelning, som gör att området inte kommer att utgöra en byggarbetsplats under flera år framöver. Kommentar: Beträffande synpunkter om bullerskydd, avstånd till ny bebyggelse samt byggnadshöjder se kommentarer till Kyrkeby 1:34, 35, 36 och 37. Synpunkterna om förändrade byggrätter mm inom fritidshusområdet kan inte avgöras i detta planarbete för Kvarnhöjden, utan måste utredas separat. För att initiera en sådan utredning behöver fastighetsägarna inkomma till kommunen med ansökan om planbesked. Kyrkeby 3:52 Vi boende i bostadsrättsföreningen Nordäng på Ranehedsvägen i Jörlanda motsätter oss fortfarande bestämt att förlänga Ranehedsvägen till det planerade nya området Kvarnhöjden 4:1 m.fl. Vi protesterar igen mot förlängning av Ranehedsvägen för biltrafik grundat på följande skäl: Ökad genomfartstrafik medför sämre miljö för våra barn Ökad genomfartstrafik medför ökad olycksrisk för våra barn Ökad genomfartstrafik medför ökat buller för oss boende Den enda gröna oasen i norra Jörlanda minskar i storlek Förskolans rekreationsplats försvinner då det blir trafik som passerar alldeles intill 23(30) 171

172 Trafiken runt Jörlanda har ökat sedan trafikmätningen gjordes 2013 och bör göras om avseende antal fordon buller. Det behövs en ny mätning att ta ställning till för oss boende runt Ranehedsvägen. Hur påverkas befintligt VAnät när VA från kvarnhöjden kopplas in på det befintliga nätet? Blir dagens VA-nät ersatt av nytt bättre dimensionerat nät? Hur stor del av kvarnhöjdens bostäder ska kopplas söderut till Ranehedsvägen? Kartor över ny väg, gång- /cykelbana och VA-ledningar har aldrig presenterats. Detta underlag måste vi få oss tillkänna för att kunna göra en riktig konsekvensbedömning för vår förening och dess boende. Modern stadsplanering görs så att tillkommande trafik inte leds genom befintliga bostadsområden där barn leker och förflyttar sig. Motorfordonstrafiken ska givetvis ledas via väg 574 till Jörlandas centrum. I dag knyter man ihop orters olika delar med gång- och cykelbana när det inte rör sig om längre avstånd än vad det är från Kvarnhöjden till affär och skolor. Förlängning av Ranehedsvägen ska ur ett miljöperspektiv göras endast med gång- och cykelbana. Med denna GC-lösning förblir området runt Ranehedsvägen den idyll som alla vi boende har valt att bo i och förskolans rekreationsplats blir kvar för barnens bästa. För det finns väl ett miljötänk även i Stenungsunds kommun hoppas vi. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:30. Ny trafikmätning är inte aktuell. Kommunen bedömer att de beräkningar och antaganden om framtida trafikökning är tillräcklig för att bedöma konsekvenserna av detaljplanens södra infart. (se trafikutredning Ranehedsvägen). Hur VA-nätet ska förstärkas finns beskrivet i planbeskrivningen under rubriken Teknisk försörjning. Vattenförsörjningen kommer att förstärkas genom ledning från Kungälv och befintlig spillvattenledning ska uppdimensioneras. Ny väg, gång-/cykelbana är ännu inte detaljprojekterade. Beträffande VAlösningar kommer dessa inte att påverka befintliga VA-brukare. 26. Boende i Brf Nordäng, Ranehedsvägen 178, Kyrkeby 3:52 Förslaget att bebygga området Jörlanda-Kvarnhöjden-Anrås och ut mot havet skulle innebära förlust av något unikt och idag nästan försvunnet. Det är ett stycke mark som skänker rekreation åt alla som vill oavsett ålder, ursprung eller ekonomiska tillgångar. Lättillgängligt även utan bil, lättgången, variationsrik och väl avgränsad terräng för promenader, strövtåg, jogging och även cykling. En blandskog med stor artrikedom av växter (även sällsynta) och trädslag, naturlig ängs- och mossmark, åar, dammar, ett område med en obruten kontakt med havet. Där syns bland annat älg, rådjur, räv, grävling, ekorre, snok och salamander och ett stort antal vanliga och ovanliga fåglar. Det finns lingon, blåbär, björnbär och olika sorters ätlig svamp för den som vill plocka. Ett stycke vild och samtidigt tam natur med gamla husgrunder, jordkällare och långa stengärdsgårdar som har sin historia att berätta om tidigare generationers liv. 24(30) 172

173 Vårt råd till er på kommunen är som man kan se på många andra ställen i Sverige, att istället utveckla detta område med uppmärkta naturstigar, enkla kartor och informationsskyltar. Det är ett fantastiskt ställe för pedagogiska utflykter om skog- och havsnära ekosystem som utgångspunkt för samtal om klimatpåverkan och hållbar utveckling. Till detta ett steg i ökad medvetenhet om naturens inverkan på människors välbefinnande som kraftkälla för läkning och återhämtning, inspiration och motion och en del i allmänbildning i kulturoch lokalhistoria. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:30. Övriga, ingår inte i fastighetsförteckningen 27. Kyrkeby 1:57 En byggnation av den omfattningen kommer att ha stor påverkan på min närmiljö. Jag har valt att bo på Kvarnhöjden Fritidsområde för att jag vill bo nära naturen. Jag använder området så gott som dagligen som strövområde. Med tanke på de många stigarna som är väl upptrampade i skogen, så är jag inte ensam om att använda detta värdefulla skogsområde för rekreation - det är ett fantastiskt och unikt värde som hela Jörlanda har nytta av, och inte går att jämföra med cykelvägar eller elslingor i Toröd. Vi som gillar riktig natur ska väl inte behöva sätta oss i en bil och åka till Svartedalen för att se skog? Den plan som är presenterad för oss är väldigt otydlig. Det framgår inte riktigt hur höga hus det är fråga om, eller hur det kommer att se ut från mitt hus. Jag vill absolut inte att min horisont mot området ska brytas. Förslaget är att lämna en orörd markremsa mellan Kvarnhöjdens Fritidsområde och det nya området, samt att anpassa höjden på husen, så att horisontlinjen inte bryts. På det sättet blir störningen mindre, både visuellt och ljudmässigt. Till skillnad från mina grannar har jag inte underrättats brevledes om denna detaljplan och möjligheten att överklaga. Jag vill gärna veta varför jag inte underrättats, samt säkerställa att jag framledes underrättas som alla andra. Emotser en förklaring. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:30. Bedömningen är att de fastigheter som gränsar till eller ligger närmast planområdet är direkt berörda av den nya detaljplanen och har därför underrättats i samband med utställning av detaljplanen. Er fastighet samt övriga fastigheter på östra sidan om vägen Kvarnhöjden har därför inte underrättats. 28. Kyrkeby 3:42 Jag var igår o tittade på utställningen över den kommande byggnationen på Kvarnhöjden, jag frapperades över svårigheten att utläsa de olika byggnadernas placering. Det enda jag kunde se utan besvär var fyravåningshusen i södra delen samt förskolan i de centrala delarna, resten var i princip omöjligt att se skillnad på. Jag önskar att ni använder er av fler lätt urskiljbara färger i stället för olika nyanser av brunt. 25(30) 173

174 Kommentar: Den planerade bebyggelsen är inte detaljprojekterad ännu. Detaljplanen redovisar endast vad som tillåts där illustrationskartan visar ett förslag till hur bebyggelsen kan placeras inom ramen för detaljplanens bestämmelser. Illustrationsplanen ska justeras i färgskalan så att läsbarheten förbättras. 29.Kyrkeby 1 :25, 26, 66 och 77 På kartan för detaljplanen ser vi att skogsområdet där flerbostadshusen 4 våningar ska placeras nyttjas idag av skola, förskola, för barn med speciella behov och för dagbarnvårdare för sin verksamhet. Det är nu en lagom gångväg för små barnfötter att få komma ut i skogsmark för att leka och bygga hyddor etc. etc. Att hitta ett nytt sådant fint skogsområde i närområdet för skola och förskola att leka i, lära sig om naturen och för undervisning, blir inte lätt. Ska dom behöva åka buss? Trafiksituationen runt affären och Ranehedsvägen, där många barn går till och från skolan varje dag, är redan idag ej hållbar. Med en större befolkning i Jörlanda behövs fler parkeringar, större pendelparkering, större affär etc. etc. etc. Med en utbyggnad av Kvarnhöjden borde det vara lämpligt att lägga en rondell vid Torödsinfarten. Det skulle underlätta för trafiken från Toröd och från Kvarnhöjden samt minska trafiktrycket för Ranehedsvägen, och sänka hastigheten från motorvägen. Vid Hartills bör det göras något åt cykelbanan, vilken är en farlig utfart när cyklister passerar. Vi som bor här i Kyrkeby kommer att bli utsatta för buller och oljud från sprängningar och byggnation under flera års tid, om byggnationen för detaljplanen Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 sätts i verket. Vi motsätter oss alla eventuella planer för bil, moped, cykel och promenadvägar som sammankopplar det nya bostadsområdet Kvarnhöjden Kyrkeby 4:1 med Kyrkeby väg. Kyrkeby väg är en smal gammal sandväg där två bilar knappt kan mötas. Vi bor här i Kyrkeby med skog och berg omkring oss och vill känna att vi fortfarande bor på landet och inte i en stadsbebyggelse. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:30. En trafikutredning har utförts för Ranehedsvägen. Kommunen bedömer att förslagen till trafiklösningar i utredningen är tillräckliga. Cykelbanan vid den blivande norra infarten till planområdet kommer att byggas om i samband med utbyggnaden av planområdet. Aktuella fastigheter ligger väster om planområdet och är inte berörda av föreslagna trafiklösningar till och från planområdet. Eventuella störningar från anläggnings- och byggnadsarbeten inom planområdet kan påverka närboende. Särskilda regler finns t.ex. för sprängningsarbeten och det regleras inte i detaljplanen. 26(30) 174

175 30. Okänd Vi har tagit del av förslag till detaljplan för bostäder, blandad bebyggelse med 4 5 våningshus samt förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1. Vi vill påminna Samhällsbyggnad Plan om att detta område är det sista kustnära skogs och bergsområde i hela Stenungsunds Kommun som inte är bebyggt. Kyrkeby 4:1, Kvarnhöjden är en stor del av ett sammanhållet vackert Kulturlandskap som formats av många generationers arbete, från strandängarna vid Kyrkeby kile över åkrarna och det berg och skogsområde som nu detaljplaneras för stadsbebyggelse. I området som nu skall bebyggas finns det gärdesgårdar som går utefter hela berget och skogsområdet från Jörlanda samhälle i sydväst till Anrås i norr, stigar, grävda diken, gamla husgrunder och en jordkällare från förr. En Häradsväg lär också ha gått genom landskapet. Kyrkebys gårdar hade sina utmarker med ängar i området, där ungdjuren betade på somrarna, där kunde man se alla slags blommande örter och i dikeskanterna växte nattviol. Sorgligt nog är dessa ängar (lyckor) igenväxta nu, delvis planterade med gran. Vi är många som tar våra dagliga promenader genom området, en del med hund, andra joggar. Skogen ligger nära samhället, vilket gör att man snabbt tar sig dit. För den som har kort om tid, kan en snabb promenad på 20 min vara bra, andra kan promenera skogen runt på en timma, eller bara strosa omkring, Ett lagom stort område där man inte kan gå vilse. Skogen består av blandskog, små gran och ekplantor, etc. till stora björkar, tallar och granar, vilka släpper igenom solljuset. Från tidig vår till långt in på sommaren kan man njuta av fågelsång från trastar, bofink, lövsångare och fåglar av alla slag. Vanlig hackspett, gröngöling och spillkråka finns i området samt mindre hackspett och uggla, för att nämna några. En orrehöna lade en kull kycklingar sommaren Orre, fasan samt rapphöns var vanliga här på talet. Dammarna som nu i stort sett är igenväxta med mossa, olika sorts gräs och ängsull hade en blå vattenspegeln fram till början av -60-talet, trots det sjuder där av liv, grodorna håller konsert tidig vår, där finns även paddor och salamander. Snok, trollsländor och den lilla rara fjärilen, blåvinge. Med kommande bebyggelse lär rådjursfamiljen, som nu håller till i skogen få flytta, även räv och grävling som har sin lya och gryt här. Det är gott om ekorrar i skogen. En och annan hare kan man också möta, som kommer hoppande över stigen. En stor älgtjur har redan i år hälsat på, ätit upp sommaräpplena, han kommer säkert tillbaka i oktober för att smaka på resten av äpplena. Förr om åren brukade en älgko med sina två kalvar hälsa på. Med detta sagt vill jag visa på att detta skogs och bergsområde har ett rikt djur och fågelliv, en stor variation av träd och buskar och mycket att upptäcka längs stigarna, ett sätt att uppleva årstidernas variationer, möta andra som är ute och promenerar, byta ett par ord och gå vidare. Vi kommer att sakna våra promenadstigar om det blir bebyggelse här, alla har inte bil eller kan ta sig till elljusspåret i Toröd för att komma ut i naturen. Med stadsbebyggelse på Kvarnhöjden 4:1 blir det inte mycket av denna fina natur kvar, vi får asfalterade gator utmed huslängorna att promenera på. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:30. 27(30) 175

176 31. Okänd Jag flyttade till Kvarnhöjden 2015 med min sambo. Vi blev snabbt förtrollade av vilken fantastisk liten egen oas det är här uppe på Kvarnhöjden. Vår härliga skog som nästan omfamnar oss, bjuder på fina motionsspår, bär och svamp. Den är vi väldigt rädda om och vill att kommunen och PEAB tar hänsyn till och bevarar denna skyddande känsla som skogen ger oss. Jag vill alltså att det bevaras så mycket skog som möjligt mellan nuvarande område och det nya. Kommentar: se kommentarer till Kyrkeby 1:30. Kvarstående synpunkter efter granskningen som inte tillgodosetts Följande har framfört synpunkter som inte tillgodosetts fullt ut Samrådet 1. Anrås 4:5 2. Kyrkeby 1:40 3. Kyrkeby 1:44 4. Kyrkeby 1:51 5. Kyrkeby 1:81 6. Källsby 5:1 Boende i Brf Kyrkebyn/Kyrkeby 1:30: st namnunderskrifter, lista bifogades i samrådet 8. Kyrkeby Kyrkeby Kyrkeby Kyrkeby 67 Boende i Brf Nordäng/Kyrkeby 3:52: 12. Ranehedsvägen Ranehedsvägen 168 Granskningen 14. Anrås 6:3 15. Kyrkeby 1: Kyrkeby 1: Kyrkeby 1: Kyrkeby 1:35 28(30) 176

177 19. Kyrkeby 1: Kyrkeby 1: Kyrkeby 1: Kyrkeby 1: Kyrkeby 1: Kyrkeby 1: Kyrkeby 3: Ranehedsvägen 178, boende i BRF Nordäng/Kyrkeby 3:52 Justeringar av planhandlingarna inför antagande Planbeskrivningen justeras med nya uppgifter från kompletterande utredningar och information enligt följande: En bergteknisk utredning utförs. VA- och dagvattenutredningen kompletteras med en redovisning av hur miljökvalitetsnormerna i Anråse å inte försämras av planens genomförande, samt förtydligande principskisser på vägsektioner. Kommunen bedömer att markavvattning inte är en förutsättning för planens genomförande. Information att Stenungsundsexpressen trafikerar hållplatsen Anrås södra tas bort från planbeskrivningen, istället hänvisas till hållplats Lundbyvägen. Texten med plankartans bestämmelser justeras. Plankartan justeras så att planbestämmelser förtydligas och plankartan stämmer med Pbl 1987:10 enligt följande: N 1 ersätts av NATUR. PARK 1 tas bort, ersätts med egenskapen damm. Bebyggandets omfattning (e) omformuleras/förtydligas. Flerbostadskvarteren förtydligas i plankartan med bestämmelsen e 25, största byggnadsarea i procent av totala fastighetsarean. Placering (p) omformuleras/förtydligas. Utformning (f) omformuleras/förtydligas. Markens anordnande och vegetation; bestämmelse om markens höjd samt dagvatten tas bort. Plankartan kompletteras med texten sprängsten och sprängskadat berg ska täckas över med ny växtmark. Administrativa bestämmelser, g tas bort (lekyta på NATUR). Förtydligande gällande E, teknisk anläggning, med E 1 för pumpstation och E 2 för transformatorstation. 29(30) 177

178 Illustrationslinjerna i plankartan tas bort. Illustrationsplanen justeras i färgskalan. Justeringarna förändrar inte planens innehåll och är av den art att en ny utställning av detaljplaneförslaget bedöms inte behövas. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att med gjorda justeringar godkänna utställningsutlåtandet och detaljplanen i sin helhet samt att anta detaljplanen i enlighet med 5 kap 29, plan- och bygglagen (1987:10). MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Utställningsutlåtandet har upprättats i samarbete med berörda tjänstemän inom Stenungsunds kommun. Samhällsbyggnad, Plan Birgitta Wall Planarkitekt 30(30) 178

179 Stenungsunds kommun, , rev Kvarnhöjden Detaljplan för bostäder Miljökonsekvensbeskrivning 179

180 [Välj datum] 1 (32) Miljökonsekvensbeskrivning Jakobi Utveckling Sven Hultins gata 9D, Göteborg

181 Dokumenttitel: Organisation: Stenungsunds kommun Projektledare: Adress: Kvarnhöjden Detaljplan för bostäder Miljökonsekvensbeskrivning Birgitta Wall från 1 januari 2016, Erik Olmars (fr o m ), Daniela Kragulj Berggren ( ), Matilda Svenning (t o m ) Samhällsbyggnad Plan birgitta.wall@stenungsund.se Konsult Uppdragsledare: MKB-ansvarig: MKB-handläggare: Ansvarig Landskap och visuella aspekter: Naturvärdesinventering: Mindre hackspett: Groddjursinventering: Axel Josefson, EQC Group AB (huvudkonsult) Marie Jakobi, Jakobi Utveckling Marie Jakobi, Linnea Ingesdotter, Jakobi Utveckling Monika Levan, Radar arkitektur & planering AB Naturcentrum AB Jakob Sörensen, Calluna AB Elisabeth Östlund Fält, Ogün Çağlayan Türkay, Jakob Sörensen, Mattias Stahre och Håkan Sandsten, Calluna AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Miljökonsekvensbeskrivning 2 181

182 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Metod Behovsbedömning Upprättande av MKB Avgränsning Områdesbeskrivning Alternativ Nollalternativ Huvudalternativ - detaljplan Alternativ lokalisering Alternativa utformningar Miljö Kulturmiljö Nuläge Effekter och konsekvenser av nollalternativet Effekter och konsekvenser av planförslaget Inarbetade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Naturmiljö Nuläge Effekter och konsekvenser av nollalternativet Effekter och konsekvenser av detaljplanen Inarbetade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Kompensationsåtgärder Övriga möjliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Samlad bedömning Sammanfattning av inarbetade skyddsåtgärder, försiktighetsmått samt kompensationsåtgärder Sammanfattning av miljökonsekvenser Beaktande av miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Miljökontroll- och uppföljning Referenser

183 Sammanfattning Stenungsunds kommun avser att upprätta en detaljplan för Kvarnhöjden, norr om Jörlanda centrum, för att utveckla ett bostadsområde. Detaljplanen möjliggör cirka 300 bostäder i tre delområden med blandad bebyggelse samt en förskola. Visionen är att anpassa bebyggelsen till miljön och terrängen och att nyttja de omkringliggande kvaliteterna och naturen så mycket som möjligt. Kvarnhöjden är ett avgränsat, skogsklätt höjdområde som omges av flackare öppna områden. Området består främst av obebyggd naturmark med produktionstallskog. I Stenungsunds kommuns översiktsplan utpekas Kvarnhöjden som ett område som främst avses att användas för utbyggnad av bostäder och integrerad verksamhet. Området ingår delvis i riksintresse för kulturmiljö Anrås, riksintresse för naturvård Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden samt riksintresse för friluftsliv Södra Bohusläns kust. Delar av planområdet avrinner till Vulserödsbäcken, som ingår i riksintresse för naturvård Svartedalen med Anråse å. Vulserödsbäcken omfattas av strandskydd. Miljökvalitetsnormer finns för Anråse å. Med inarbetade skyddsåtgärder, bland annat i form av flödesutjämning och rening av dagvatten, kompensationsåtgärder för grodor samt en skogsridå mot riksintresse för kulturmiljö norr om planområdet, kommer de planerade åtgärderna på Kvarnhöjden inte att påverka och därmed inte heller påtagligt skada något av riksintressena. Inte heller miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att överskridas

184 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Stenungsunds kommun avser att upprätta en detaljplan för Kvarnhöjden, norr om Jörlanda centrum, mellan Kungälv och Stenungsund (Figur 1). Det har under en längre tid varit utpekat i kommunens översiktsplan som ett område som är lämpligt för exploatering av bostäder, bland annat därför att det ligger i närheten av befintlig kollektivtrafik och service. Syftet med detaljplanen är att utreda Kvarnhöjdens potential och möjligheter till att utveckla området till ett bostadsområde med cirka 300 bostäder av blandad bebyggelse samt en förskola. Visionen är att anpassa bebyggelsen till miljön och terrängen och att nyttja de omkringliggande kvaliteterna och naturen så mycket som möjligt. Bebyggelsen avses därför att placeras i grupper som är skilda med gröna kilar och sammanbundna med en huvudgata som går i nord-sydlig riktning. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör detaljplanen gällande bostadsområde på Kvarnhöjden. En första version av denna MKB togs fram inför detaljplanesamrådet ( ) och har därefter reviderats utifrån inkomna samrådssynpunkter och kompletterande utredningar. Syftet med denna MKB är att beskriva och bedöma miljökonsekvenserna av detaljplanen. Tonvikt ska ligga på de miljöfrågor som pekats ut i behovsbedömning och avgränsning samt de synpunkter som har framkommit i samråd. I länsstyrelsens yttrande om behovsbedömning och avgränsning av MKB framgår att fokus ska ligga på påverkan av riksintresse för kulturmiljövård (Länsstyrelsen 2011). I länsstyrelsens yttrande över planen 2013 framkommer synpunkter på riksintresse, miljökvalitetsnormer för vatten, trafikbuller samt groddjur. Riksintressena för naturvård utanför planen bedöms inte påverkas. Avgränsningen av miljöaspekter framgår av avsnitt I MKB-arbetet ingår även att arbeta för att minska planens påverkan på miljön genom att föreslå skadebegränsande åtgärder

185 Figur 1. Översiktskarta. Den röda markeringen visar läget för Kvarnhöjden (ESRI, 2015_1). 1.2 Metod Behovsbedömning Kommunen har bedömt att en miljöbedömning med särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättats (i enlighet med PBL 4 kap 34 och MB 6 kap ). Bedömningen grundar sig på att detaljplanen för Kvarnhöjden följer kommunens översiktsplan ÖP06, som anger bostäder inom aktuellt område. Planens tänkbara effekter på kort och lång sikt bedöms inte medföra någon risk för miljön, människors hälsa och säkerhet eller olämplig hushållning med mark, vatten och 6 185

186 andra resurser. Planen bedöms inte överskrida miljökvalitetsnormerna eller motverka nationella miljömål. Del av planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövård för Anrås by med omnejd (O39), samt riksintresse för naturvård Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden (NRO 14135). Anråse å som kommer vara dagvattenrecipient, är också utpekat som riksintresse för naturvård (NRO 14121). För att begränsa påverkan på riksintresse för natur har en naturinventering och dagvattenutredning genomförts. Likaså har ett kulturmiljöunderlag tagits fram för att ge planeringsförutsättningar utifrån riksintresset för kulturmiljövård. Sammantaget bedöms dock ändå att ett genomförande av detaljplanen kan medföra risk för betydande miljöpåverkan. (Stenungsunds kommun 2013) Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanen kommer att innebära betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen befarar att det även kan finnas risk för påtaglig skada på riksintressena för naturvård och kulturmiljö. (Länsstyrelsen 2011) I ett samrådsyttrande daterat pekar Länsstyrelsen på att frågor som berör riksintresse för kulturmiljövården och miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten behöver lösas på ett tillfredsställande sätt. (Länsstyrelsen 2013, Stenungsunds kommun 2013_1) Upprättande av MKB De svenska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och miljöbedömningar utgår från EU:s direktiv. Krav på vad en MKB ska innehålla finns i Miljöbalken (MB) 6 kap samt plan- och bygglagen. En MKB ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande påverkan som detaljplanen kan ge upphov till. Information samlas in genom studier av tidigare utredningsmaterial, översiktsplaner, skötselplaner samt annat material från länsstyrelsen, kommuner, artdatabanken med mera. Konsekvenserna av genomförandet av planen bedöms i en fyrgradig skala vilken beskrivs översiktligt i tabell 1. En MKB behöver endast upprättas för de detaljplaner som länsstyrelsen bedömer har betydande miljöpåverkan. Tabell 1. Förenklad beskrivning av konsekvensskalan. Intressets värde Betydande påverkan Måttlig påverkan Liten påverkan Högt: Riksobjekt, regionalt värde Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Måttligt: Kommunalt värde Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Lågt: Lokalt värde Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser 7 186

187 1.2.3 Avgränsning Det aktuella området redovisas i översiktskarta i Figur 1 och Figur 2. Det är de konsekvenser som genomförandet av detaljplanen kan ge upphov till som utreds i MKB. Influensområdet för miljökonsekvenserna kan dock vara större än utredningsområdet och influensområdets storlek kan variera för olika miljöaspekter. Influensområdet för vatten kan till exempel sträcka sig ända ut i havet, medan influensområdet för grodor motsvarar det område av skogen och bäcken där grodorna rör sig över året. Miljökonsekvenser har olika karaktär i olika skeden och varar under olika lång tid. Konsekvenserna i denna MKB beskrivs både under bygg- och drifttid. Konsekvenserna beskrivs cirka 10 år efter det att detaljplanen vunnit laga kraft, det vill säga år 2030 (så kallat referensår). Naturmiljöavsnittet fokuseras till påverkan på groddjur, vilka är skyddade enligt artskyddsförordningen, samt vatten (miljökvalitetsnormer) då det endast är dessa aspekter som bedöms skulle kunna ge betydande miljöpåverkan om skadebegränsande åtgärder inte vidtas. En inventering av mindre hackspett gjordes Planområdet bedöms inte vara någon lämplig häckningsmiljö för mindre hackspett (rödlistad i kategorin nära hotad, NT) då skogen består främst av produktionstallskog. Tre områden har pekats ut som möjliga födosöksområden för mindre hackspett, varav ett kommer att tas bort. Påverkan bedöms inte som betydande varför mindre hackspett inte behandlas vidare i denna MKB. För mer information se rapport från inventering av mindre hackspett. (Calluna 2014) Jörlanda Figur 2. Orienteringskarta med planområdet markerat med gult. 1.3 Områdesbeskrivning Kvarnhöjden ligger cirka 350 meter norr om Jörlanda centrum, väster om E6, cirka 8 km söder om Stenungsunds centrum samt cirka 36 km norr om Göteborg (se Figur 1 och Figur 2)

188 Området består av ett skogbeklätt höjdparti som idag främst täcks av produktionstallskog. Skogen är isolerad på alla håll omgiven av jordbruksmark eller bebyggelse. Området har troligen tidigare varit ljunghed och än i dag är ljungen en karaktärsart i de öppnare delarna. Det traditionella brukandet av ljungheden har för länge sedan helt upphört vilket medfört att landskapet beskogats. Det finns flertalet mindre dammar och kärr inom området i olika igenväxningsstadier (se Figur 3). Ett par av dessa är anlagda medan andra är naturliga fattigkärr. I ravinen i den nordöstra delen av planområdet rinner Vulserödsbäcken som rinner ut i Anråse å (som i sin tur rinner ut i havet). Vulserödsbäcken rinner genom en ravin med frodvuxen alskog. Bäckravinen skiljer sig tydligt från den omgivande tallskogen i avseende på såväl högre naturvärden som lägre påverkansgrad. Den södra delen av Kvarnhöjden är mer höglänt än den norra delen. Nivåerna i söder ligger mellan 20 till 42 m ö h medan det i norr ligger mellan 15 till 25 m ö h. Marken är näringsfattig och här finns inga naturvärden rapporterade. I den nordöstra delen av inventeringsområdet rinner Vulserödsbäcken omgiven av en rik lundflora samt lövskog med en dominans av al ( Figur 4). Här finns höga naturvärden, vilket även dokumenterats i den naturvärdesinventering som gjorts för området. (Naturcentrum 2007) Ett starkt karaktärsdrag för området är de många stenmurar som löper genom skogen som markerar tidigare gränser för utmarkerna. Figur 3. De låglänta delarna av Kvarnhöjden består av fattigkärr och våtmarker (Foto: O. Çağlayan)

189 Figur 4. Omgivningarna kring Vulserödsbäcken har höga naturvärden (Foto: J. Sörensen). 2 Alternativ 2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att detaljplanen för Kvarnhöjden inte genomförs. Nuvarande markanvändning med naturmark, produktsskog och närströvområde kvarstår. En följd av nollalternativet är att den bebyggelse som planförslaget omfattar behöver uppföras på andra platser inom kommunen som har lika goda kollektiva förbindelser. Då Jörlanda ligger nära de ekonomiskt expansiva områdena Stenungsund och Göteborg, är det troligt att ökad exploatering av dessa områden kommer att ske fram till referensåret ÖP06 har i Jörlanda gett möjlighet till exploatering av totalt cirka 300 nya bostäder. Trafiken kommer att öka på omkringliggande vägar till år Huvudalternativ - detaljplan Målsättningen med detaljplanen har varit att bevara värdena inom riksintresse för natur- och kulturmiljövård, anpassa bebyggelsen till naturen och terrängen samt att utveckla områdets befintliga kvaliteter av grönstruktur och samband. Sammantaget ger detaljplanen möjlighet att bygga cirka 300 nya bostäder, huvudsakligen uppdelade i tre områden, se Figur 5. Områdena föreslås vara separerade med gröna kilar av orörd naturmark och sammankopplade med en huvudgata som går igenom området. Området har naturliga kopplingar till

190 kollektivtrafiken och Jörlanda centrum. Gång- och cykelväg (GC-väg) planeras i anslutning till huvudgatan och vidare till befintliga GC-nät. Den norra delen av området kommer att bestå av cirka 200 meter naturmark som kommer att ägas av kommunen och inte får avverkas, för att bevara kulturmiljövärdena i riksintresse Anrås. Byggnaderna får högst ha två våningar för att de inte ska synas från Anrås. I de centrala delarna av området möjliggör planen byggnation av flerbostadshus, upp till fyra våningar och två våningar för övriga hus, samt en förskola. I de sydligaste delarna med koppling till Jörlanda möjliggörs högre flerbostadshus på 4 våningar. Uteplatserna planeras åt väster för att husen ska kunna fungera som bullerskydd mot väg 574 öster om Kvarnhöjden. Huvudinfarten till området föreslås vara från väg 574 mellan en handelsträdgård (Kyrkeby 1:27) och fritidshusområdet i östra delen av Kvarnhöjden. Vägen är sedan tidigare utlagd som infart till området och omfattas inte av detaljplanen. Ytterligare en tillfartsväg föreslås från söder genom att Ranehedsvägen förlängs för att förenkla tillgången till Jörlanda samt kollektivtrafik till och från Stenungsund och Göteborg. Gemensamma p-platser möjliggörs vid flerbostadshusen och enskilda p-platser på tomt på villatomterna. Vid detaljplanearbetet har eftersträvats att så långt som möjligt bevara de naturoch kulturmiljövärden som finns området. Området kommer att anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Dagvattenhanteringen kan och kommer att anpassas så att miljökvalitetsnormer inte kommer att överskridas. Inga större flöden kommer att släppas ut till recipient. Möjliga åtgärder beskrivs i dagvattenutredningen (WSP 2014). En till två transformatorstationer kommer att behövas för att försörja området med el. För fördjupad beskrivning se planbeskrivning, illustrationsplan och dagvattenutredning. 2.3 Alternativ lokalisering Enligt kommunens ÖP finns även möjlighet finns bygga bostäder i Kyrkeby, sydväst om Jörlanda centrum, där cirka bostäder kan byggas beroende på exploateringsgrad. Möjlighet finns även att bygga bostäder på andra platser i kommunen, se ÖP. Om bostäder inte byggs på Kvarnhöjden medför det dock att färre antal bostäder kan byggas i kommunen totalt sett. (Stenungsunds kommun 2009). 2.4 Alternativa utformningar I detaljplanesamrådet från 2013 föreslogs fyra flerbostadshus i den södra delen av planområdet. Efter arkeologisk förundersökning konstaterades att byggnation av ett av flerbostadshusen skulle leda till förlust av viktiga kulturmiljövärden, varför detta togs bort ur planen

191 Figur 5. Planförslag. Kvarvarande skogsmark betecknas "Allmän plats natur" (ESRI, 2015_

192 Bostäder i den södra delen låg i detta tidigare detaljplaneförslag mycket nära den stora dammen i den södra delen av planområdet, vilket skulle göra den svårtillgänglig för allmänheten. Bostäderna har därför flyttats längre bort från dammen. För ytterligare alternativa utformningar se planbeskrivningen. 3 Miljö 3.1 Kulturmiljö Förutsättningar och påverkan på riksintresse Anrås beskrivs ingående i Kulturmiljöunderlag Kvarnhöjden, riksintresseområdet Anrås (Acanthus 2016) Nuläge Riksintresse Anrås Planområdets nordligare delar omfattas av riksintresse för kulturmiljö Anrås (O39), se Figur 6 och Figur 7. Riksintresset avser att bevara ett odlingslandskap i kustbygd med bevarade drag i bebyggelse och landskap från tiden före det laga skiftet, vilket tillsammans med fornlämningar och olika kommunikationssystem, så som vattenvägar, landsväg och järnväg, speglar ett långt utvecklingsförlopp. Uttryck för riksintresset är fornlämningar och stenhägnader (stenmurar) som markerar utmarksgränserna och en bykärna i byn Kyrkeby som är dominerad av framkammarstugor i två våningar. Landsvägen (bygatan) går ännu genom byn ner till sjön. (RAÄ 2009) Dalgången genom norra och södra Anrås (norr om planområdet) är av stort kulturhistoriskt värde. Före skiftenas genomförande låg Norra Anrås by samlad i en klunga öster om nuvarande järnväg. Vid laga skifte delades byn upp och en gård flyttades ut. Tre gårdar låg dock kvar på byplatsen. Samtliga anråsgårdar var på 1800-talet helt eller delvis kringbyggda. Flera äldre byggnader finns bevarade. Byplatsen för de södra gårdarna i dalgången var ursprungligen öster om nuvarande järnväg. Från denna bytomt flyttades två gårdar ut vid laga skifte på 1830-talet och kom att ligga västerut omedelbart nedanför Kvarnhöjden. (Acanthus 2012) Inom området finns rikligt med fornlämningar. Ett gravfält ligger mellan gårdsoch fritidshusbebyggelsen och kustlinjen är en upplevelse i sig. Dalgången är en relativt orörd plats där möjligheten till upplevelsen av ett historiskt, havsnära odlingslandskap är möjlig. Landskapet speglar med fornlämningar och historiska bystrukturer en utveckling som pågått i närmare 300 år. Små sommarstugor som anlades på 1950-talet har på senare tid byggts om till stora åretrunthus. Eftersom antalet sommarstugor i dalgången inte är så stort har upplevs dessa förändringar inte som så omfattande. Däremot finns exempel på ny bebyggelse som med placering, storlek och färgsättning präglar stora delar av dalgången. Mer samlad bebyggelse har uppförts i de södra delarna av Stora Höga. Delar av denna bebyggelse kan skymtas mellan träden mot Norra Anrås, en förändring som inte upplevs vare sig påtaglig eller störande. (Acanthus 2016)

193 Figur 6. Översiktskarta över riksintresse kulturmiljö - Anrås (O39). Riksintressegränser är ofta mycket grovt dragna. Gränsen för riksintresset har i den södra delen, vid Kvarnhöjden, sannolikt dragits i skogsområdet utanför jordbrukslandskapet för att skapa en buffertzon som kan förhindra ny bebyggelse som kan ses från riksintresseområdets kärnområde. Den norra delen av detaljplaneområdet som omfattas av riksintresset är idag relativt svårforcerat. Igenväxning, barr- och lövsly och i vissa delar påtagligt fuktig mark gör att det skulle krävas skötselinsatser och anordnade gångstigar för att göra det tillgängligt för rekreation eller pedagogiska ändamål. Enstaka stigar återfinns dock. Stora delar av Kvarnhöjden har utgjorts av utmark till byn Kyrkeby, belägen sydväst om Kvarnhöjden. (Acanthus 2016)

194 Figur 7. Kulturmiljöer i riksintresset (Acanthus, 2012) Effekter och konsekvenser av nollalternativet I nollalternativet genomförs inte detaljplanen. Riksintresset liksom stenmurarna och fornlämningarna i planområdet bevaras. Stenmurarna kommer att vara mer övervuxna än i dag. Riksintresset kan komma att påverkas av att ytterligare sommarstugor byggs om till åretruntbostäder och att ytterligare bostäder uppförs i randområdena, vilka kan komma att ses från viktiga utblickspunkter i riksintresset. Konsekvenserna bedöms bli stora och negativa (måttlig påverkan på regionalt/nationellt intresse) Effekter och konsekvenser av planförslaget Riksintresse Anrås Det norra bostadsområdet i detaljplanen ingår anläggs inom riksintresseområdets södra del. En utblicksanalys som gjorts av Acanthus (2016) från viktiga utblickspunkter i riksintresset visar att så länge byggnaderna inte blir högre än 1-2 våningar och skogsridån på 200 meter finns kvar intakt mellan ny bebyggelse och dalgången, kommer bebyggelsen inte att synas från riksintresset. Inga fornlämningar inom riksintresset påverkas. Det är troligt att uppförande av planerade bostäder på Kvarnhöjden kommer att innebära att fler personer vandrar till fots genom skogen till riksintresset. Detta bedöms som positivt eftersom det innebär att fler personer får kännedom om riksintresset och möjlighet att uppleva det

195 Utan inarbetade skyddsåtgärder med begränsning av antalet våningar på byggnaderna finns risk för att byggnaderna kan synas från riksintresset. Detta bedöms dock inte skada riksintresset påtagligt. Med inarbetade skyddsåtgärder bedöms riksintresset Anrås inte påverkas negativt och inte heller skadas påtagligt av de planerade åtgärderna Inarbetade skyddsåtgärder och försiktighetsmått För att bevara kärnvärdena i riksintresset och upplevelsen av en förhållandevis orörd miljö i dalgången är det viktigt att de nya bostäderna på Kvarnhöjden inte syns över trädtopparna eller genom skogen från viktiga utblickspunkter inom riksintresset. Den norra delen av området (200 meter) kommer att bevaras som trädbeklädd naturmark som ägs av kommunen. Avverkning får inte ske. Husens höjd har anpassats för att inte riskera att påverka riksintresset visuellt. 3.2 Naturmiljö Nuläge Skyddade områden Skyddade områden framgår av Figur 8 och Figur 9 och beskrivs nedan. Delar av planområdet ingår i riksintresse för naturvård Hakefjorden-Marstrandsfjorden- Sälöfjorden (NRO 14135). Riksintresset avser att skydda naturtyper som är klassade som marint våtmarkskomplex, marina strandängar, naturbetesmark, ädellövskog och havslandskap. Området består till stora delar av marina naturtyper och är viktiga uppväxtområden för kommersiellt viktiga fiskarter. Det finns även områden som har höga ornitologiska värden med viktiga rast- och övervintingsområden för sjöfåglar och vadare. En art- och individrik häckfågelfauna förekommer inom och det finns områden med ädellövskog som har ovanligt rik flora och fauna. Norra delen av planområdet avvattnas till Vulserödsbäcken, som ligger inom riksintresse Svartedalen med Anråse å. Riksintresset avser att skydda de skyddsvärda naturtyperna barrskog, ädellövskog, våtmarker och vattendrag som finns i området. Det finns ett stort antal rödlistade arter inom många olika organismgrupper inom området, i Anråse å finns bland annat finns ål samt lekoch uppväxtområden för lax och havsöring samt bestånd av flodpärlmussla. Det råder strandskydd kring Vulserödsbäcken. Gränsen för strandskyddet framgår av Figur 9. Naturvärdesobjekt Inom utredningsområdet har tre naturvärdesobjekt pekats ut (ett med höga naturvärden och två med naturvärden) samt ett område som skulle kunna vara aktuellt som potentiellt restaureringsobjekt (nr 4). Groddjur En inventering av groddjur utfördes under våren 2014, uppdelat på ett tillfälle i mitten av april och ett i mitten av maj, se Figur 10. Inventeringen visar att Vulserödsbäcken och den norra delen av detaljplaneområdet har störst värde för groddjuren och utgör kärnområdet. I området kring Vulserödsbäcken gjordes flera fynd av framför allt vanlig groda (Rana temporaria) men även åkergroda (Rana arvalis). Omgivningarna kring bäcken med småvatten, en rik lundflora samt rikligt med död ved och andra element som stengärdesgårdar, gör att

196 Figur 8. Naturmiljö- och friluftslivsintressen (strandskydd redovisas i Figur 9). området bedöms vara en värdefull biotop för grodor. Grodor och vattensalamandrar födosöker och rör sig längs Vulserödsbäcken, men fortplantar sig troligen hellre i dammar och småvatten än i det rinnande vattnet. Under inventeringen identifierades ett tiotal möjliga miljöer för groddjur, vilka är koncentrerade till den norra delen av området. Endast i en av dammarna sågs en groda (obestämd). På den sydöstra delen av höjden, vid en av dammarna med öppen vattenspegel, gjordes fynd av rom, troligtvis av mindre vattensalamander (Lissotritus vulgaris). Inga fynd av individer av grodor gjordes i denna del av inventeringsområdet. Övervintring kan ske både vid Vulserödsbäcken och i omgivande skogsmiljöer. Direkt väster om bäcken finns ett brynmiljöområde som även kan vara värdefullt som övervintringsområde. Åkergroda påträffas i hela landet utom i fjällkedjan och är enligt artdatabanken Sveriges vanligaste grodart. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning och det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Artdatabanken bedömde 2015 arten som Livskraftig (LC) i Sverige, men åkergrodan kräver ändå ökad uppmärksamhet eftersom situationen på kontinenten är dålig. Dessutom kräver artskyddsförordningen inte bara gynnsam bevarandestatus i ett nationellt perspektiv, utan även regionalt och lokalt

197 Figur 9. Riksintressen för naturvård och strandskydd (ESRI, 2015_2). Regionalt i Västra Götaland verkar åkergroda vara väl spridd och inte minska. Allt talar för att åkergrodan har en gynnsam bevarandestatus även i ett regionalt perspektiv i Västra Götaland. I ett lokalt perspektiv saknas inventeringsdata för att bedöma populationsutveckling på Kvarnhöjden, så bedömning om bevarandestatus lokalt blir osäker. I brist på det kan man försöka värdera om grodans fysiska miljö och habitat har förändrats under de senaste decennierna, vilket skulle kunna ha påverkat populationen negativt. Genom kartstudier av

198 historiska och nutida kartor är det tydligt att det inte har skett någon större fysisk förändring på Kvarnhöjden sedan ekonomiska kartan ritades på 1970-talet. Något enstaka hus har tillkommit och väg 574 har breddats med en upplyst cykelväg. Inga avverkningar av skogen är rapporterade till Skogsstyrelsen. Inga betydande areella habitatförluster har skett i ett lokalt perspektiv. Ovanstående talar för att populationen av åkergrodor på Kvarnhöjden har gynnsam bevarandestatus lokalt i nuläget. (Calluna 2016) Åkergroda är en allmän art i Sverige, men i andra delar av utbredningsområdet har man identifierat hot mot den och är därför fridlyst enligt 4 Artskyddsförordningen. Åkergroda är inte upptagen i den svenska rödlistan, men har ett starkt skydd genom artskyddsförordningen vilket innebär att det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda åkergroda. 2. avsiktligt störa åkergrodan, särskilt under åkergrodans parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. 3. avsiktligt förstöra eller samla in rom i naturen. 4. skada eller förstöra åkergrodans fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos åkergrodan, men det finns några undantag (som framförallt syftar till att barn ska kunna studera grodor och yngel). Trots förbudet, får åkergrodans rom och yngel samlas in, om: 1. a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling b) det insamlade djuret återutsätts på den plats där det samlades in. c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte. 2. enstaka exemplar tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen. Den vanliga grodan och den mindre vattensalamandern är fridlysta i hela landet enligt Artskyddsförordningen 6 och listas i artskyddsförordningens bilaga 2. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in vilt levande exemplar samt att ta bort eller skada deras ägg, rom eller larver. Vanlig groda är också upptagen i habitatdirektivets bilaga 5. Detta innebär att om det är nödvändigt ska åtgärder vidtas för att säkerställa att insamling i naturen av arten, eller exploatering av den, är förenligt med bibehållandet av en gynnsam bevarandestatus. Vanlig groda är inte rödlistad i Sverige, men har liksom övriga groddjur drabbats hårt av de förändringar som skett i det gamla kulturlandskapet, speciellt den omfattande dränering och torrläggning som tidigare skett av våtmarker och andra permanenta vattenområden. För den vanliga grodan är kunskapen om populationsstorlek och status dåligt känd. Eftersom arten ingår i habitatdirektivets bilaga 5 finns krav på att artens status övervakas. Om man vill utföra en åtgärd som riskerar att påverka groddjur på ett sätt som är förbjudet enligt 6 artskyddsförordningen krävs dispens enligt Artskyddsförordningen 15. Det är inte alltid lätt att skilja på åkergroda eller vanlig groda vid grodinventering. Man behöver ofta fånga in dem för att kunna se vilken art det är. Åkergroda och vanlig groda har ungefär samma ekologi och förekommer ofta på samma ställen i Sverige

199 Figur 10. Områden med fynd av groddjur och möjliga miljöer för groddjur

200 Vattenmiljö och miljökvalitetsnormer I Vulserödsbäcken finns ett livskraftigt öringbestånd. Lekbottnar har de senaste åren iordningsställts i anslutning till planområdet och uppströms området med hjälp av bidrag från Länsstyrelsen. Bäcken hyser även uppväxtområden för öring. I Anråse å finns ål. Vulserödsbäcken har aldrig behövt kalkas medan större delen av Anråse å behöver kalkas för att reproduktion av fisk ska kunna säkerställas. De norra delarna av planområdet avvattnas till Vulserödsbäcken, se Figur 11. För Vulserödsbäcken inom finns inga miljökvalitetsnormer. Vulserödsbäcken mynnar i Anråse å som är en vattenförekomst med miljökvalitetsnormer. Anråse å har måttlig ekologisk status (kvalitetskrav 2015 var god ekologisk status) och uppnår ej miljökvalitetsnormen god kemisk status till följd av förekomst av kvicksilver och bromerad difenyleter. (VISS 2015) Effekter och konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att detaljplanen inte genomförs. Vid referensåret 2030 kommer Kvarnhöjden fortfarande att bestå av skogstäckta bergshöjder, med produktionstallskog och visst inslag av björk samt gran, omgivet av låglänt slättland. De mindre kärren och våtmarkerna kommer att finnas kvar och har fortsatt att utvecklas enligt successionsordningen, vilket innebär att flera av de mindre kärren troligen har vuxit igen. Livsmiljöerna för vanlig groda och åkergroda kommer därmed att påverkas negativt till följd av igenväxningen. Konsekvenserna bedöms bli små och negativa för groddjuren. Riksintresset för naturvård Svartedalen med Anråse åns dalgång (NRO 14121), riksintresset för naturvård Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden (NRO 14135), riksintresset för kulturmiljö Anrås (O39) samt Natura 2000-området finns kvar opåverkade och värdena har fortsatt att utvecklas. Samtliga naturvärdesobjekt kommer att bevaras och kan fortsätta att utvecklas. Vattenkvaliteten och därmed kemisk och ekologisk status för Anråsån kommer att vara samma som idag, om inga aktiva åtgärder vidtas för att förbättra statusen Effekter och konsekvenser av detaljplanen Riksintressen Delar av planområdet som ligger inom riksintresset Hakefjorden- Marstrandsfjorden-Sälöfjorden kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Inga av de naturvärden som skyddas av riksintresset finns i detta område och de värden som riksintresset avser att skyddas bedöms därför inte påverkas. Inom Svartedalen med Anråse åns riksintresse kommer ingen exploatering ske, men om inte åtgärder och försiktighet vidtas under byggtiden skulle Anråse å kunna påverkas genom föroreningar och grumling av Vulserödsbäcken som rinner ut i Anråse å vid Vulserödsbäcken. Med inarbetade skyddsåtgärder bedöms vattenkvaliteten i Vulserödsbäcken inte påverkas negativt och därmed inte heller miljökvalitetsnormerna för Anråse å

201 Med inarbetade åtgärder bedöms riksintressena för naturvård inte skadas påtagligt. Groddjur Utan skadebegränsande åtgärder i nuvarande planförslag kommer dammen i nordost där en groda setts försvinna liksom dammen som används som lekplats för trolig mindre vattensalamander. Utan åtgärder kommer grodornas rörelser troligen att försvåras av trädgårdar, hus och gator, särskilt i den norra delen av inventeringsområdet där mest rörelse sker. En låg mur eller ett trappsteg är en stor barriär för en groda. För mindre vattensalamander ger trädgårdar ofta goda övervintrings- och fortplantningsområden. Föremål som ligger ute utnyttjas ofta av groddjur för övervintring. Även en liten kvadratmeterstor, fiskfri trädgårdsdamm kan utnyttjas för lek av groddjur om den är fiskfri, det finns vegetation i vattnet och om kanten på dammen inte är för brant. Eftersom dagvattnet som leds till Vulserödsbäcken renas med biodiken kommer grodorna i Vulserödsbäcken inte att påverkas av diffusa föroreningar. Den damm där rom av mindre vattensalamander påträffades kan komma att fyllas igen helt eller delvis, beroende på vilka skyddsåtgärder som vidtas för att bevara dammen. I sämsta fall kommer dammen att försvinna helt. I bästa fall bevaras dammen genom att de bostäder som planeras här tas bort ur planen bara djurens rörelser till och från dammen att påverkas. Bedömning av bevarandestatus Den nya detaljplanen kan inte påverka åkergrodans bevarandestatus i ett (nationellt eller) regionalt perspektiv. Arealen av habitatförlusten är för liten för att kunna ha en negativ regional påverkan. Det är ingen liten restpopulation med avgörande regional betydelse som hotas. Dessutom ligger området nära havet och kan därför inte fungera som en viktig spridningsväg mellan två större populationer eftersom det inte kan finnas ett större kärnområde med regional betydelse för åkergroda väster om Kvarnhöjden (i havet). För gynnsam bevarandestatus i ett lokalt perspektiv måste det, även efter genomförande av detaljplanen, finnas tillräckligt stor areal av livsmiljöer och tillräckligt många vilo- och lekplatser för att en metapopulation ska kunna fortleva. Den areal på Kvarnhöjden som i nuläget är tillgänglig som livsmiljö för åkergroda är ungefär 60 hektar. Planen innebär att ungefär 15 hektar förändras från skog till byggnader, tomtmark, allmän mark, gator osv och därmed blir otillgänglig för åkergroda. Detaljplanen är inritad mitt i området så det finns även en risk att randområden i söder blir svårtillgängliga för grodor. En del av planområdet kan så småningom bli tillgänglig för åkergroda igen, men under byggnadstiden behöver den norra delen av området vara tillräckligt stor för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus i ett lokalt perspektiv. Det saknas information om lekplatser för åkergroda för att kunna bedöma deras betydelse för bevarandestatus lokalt. En fungerande dynamik mellan metapopulationer kräver flera lekvatten som djuren kan röra sig emellan. Det innebär inte att alla lekvatten måste vara optimala eller fungera för reproduktion varje år, men något av lekvattnen behöver fungera nästan alla år. Ett mosaikartat småvattenlandskap fungerar som en garanti för att något fungerande lekvatten finns inom spridningsavstånd

202 Vår inventering av Kvarnhöjden och tidigare bedömningar (Naturcentrum 2007) visar att det är området längs Vulserödsbäcken som är mest värdefullt för groddjur och andra naturvärden. Längs bäcken påträffades flest groddjur och flest lämpliga grodmiljöer. Den nya detaljplanen ligger nära bäckravinen men berör inte vattendraget direkt. Grodor och vattensalamandrar födosöker och rör sig längs Vulserödsbäcken, men fortplantar sig hellre i dammar och småvatten än i det rinnande vattnet. Övervintring sker troligen dels vid Vulserödsbäcken på frostfritt djup och även på torrare mark än vid Vulserödsbäcken. Det betyder att groddjuren troligen rör sig bort från bäcken vid minst två tillfällen under året: vid lek och före övervintring. Inventeringen gjordes vid tiden för groddjursvandring och lek i mitten av april och i mitten av maj då leken av de funna arterna har avslutats. Vi identifierade ett tiotal möjliga miljöer för groddjur och de är koncentrerade till den norra delen av området. Det är alltså den norra halvan av inventeringsområdet som har störst värde för groddjuren. Det är svårt att bedöma hur bevarandestatus lokalt skulle påverkas av detaljplanens genomförande. Den påverkade arealen är ganska liten i förhållande till hela Kvarnhöjden, men den ligger centralt och kan hindra vissa grodrörelser. Utan kunskap om åkergrodornas lekvatten är det inte lätt att veta hur deras rörelser ser ut. Inventeringsresultaten och vår erfarenhet tyder på att de allra flesta grodor rör sig längs Vulserödsbäcken, men ett lekvatten för obestämda groddjur finns nära detaljplaneområdets centrum. Hur de rör sig dit och om det är åkergroda eller vanlig groda har betydelse. Att inte veta vilken art det är, gör bedömningen svår. Åkergroda är en allmän och livskraftig art i Sverige och i Västra Götaland och det är därför sannolikt att det finns lekvatten och livsmiljöer i tillräcklig mängd och att metapopulationen på Kvarnhöjden är sammankopplad med andra metapopulationer i närheten och att bevarandestatus på lokal nivå inte hotas av detaljplanen, men det är en osäker bedömning. (Calluna 2016) Bedömning av konsekvenser Utan åtgärder bedöms konsekvenserna för groddjuren i området att bli små till måttliga (måttlig till betydande påverkan på lokalt värde) och negativa då den största delen av populationen återfinns vid och i närheten Vulserödsbäcken och det är osäkert om det finns fler lekvatten. Med inarbetade skyddsåtgärder, försiktighetsmått och kompensationsåtgärder (ersättning av lekdammar som tas i anspråk) bedöms konsekvenserna bli små (liten påverkan på lokalt värde) och negativa. Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekt nr 3 (Kvarnhöjdstjärnen) kommer att bevaras, men ligga omsluten av byggnader, vilket kommer att resultera i att förhållandena i detta område kommer att förändras. Området kommer att bli mer attraktivt för rekreation vilket ger en ökad störning för naturmiljön då fler människor rör sig i området. Naturvärdesobjekt nr 1 och 2 kommer inte att påverkas av detaljplanen. Naturvärdesobjekt nr 4 kommer delvis att tas i anspråk av detaljplanen. Området hyser inga naturvärden utan är utpekat som ett möjligt restaureringsobjekt

203 Vattenmiljö och miljökvalitetsnormer Planförslaget innebär att skogsmark kommer att bebyggas och områden hårdgöras. Ytan som bidrar till dagvattenavrinningen ökar med ca 6,6 hektar. Utan åtgärder kommer flödena att nå Vulserödsbäcken snabbare och föroreningar från trafiken riskerar att följa med ut i bäcken (WSO 2014). Med inarbetade skyddsåtgärder i form av flödesutjämning och rening av dagvattnet bedöms påverkan på Vulserödsbäcken som liten. Miljökonsekvensnormerna blir små och negativa. Figur 11. Karta över avrinningsområden, våtmarker och möjlig huvudstruktur för dagvattenhantering

204 Figur 12. Planförslag och lämpliga grodmiljöer, fynd av rom av mindre vattensalamander och grodor

205 3.2.4 Inarbetade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Åtgärder för följande arter och miljöaspekter har inarbetats i detaljplanen: Groddjur Grodornas livsmiljö (kärnområde) i och i närheten av Vulserödsbäcken bevaras. Om fortplantningsmiljö för mindre vattensalamander (dammen/kärret) tas i anspråk kommer risk för att individer av mindre vattensalamander förolyckas att minimeras, till exempel genom att undvika artens fortplantningsperiod. Vattenmiljöer För att detaljplanen inte ska påverka miljökvalitetsnormerna negativt kommer det att eftersträvas att avrinningsförhållandena ska vara likadana före som efter exploateringen och motsvara de naturliga utflödena innan exploateringen Kompensationsåtgärder Om dammarna där groda och grodrom hittats tas i anspråk kommer kompensationsåtgärder att utföras. Exempel på kompensationsåtgärder kan vara att: Röja andra igenväxta dammar/blötområden på vegetation och gräva ur dessa för att skapa en större permanent öppen vattenspegel som gynnar groddjur. Fisk eller kräftdjur kommer inte planteras in i dessa dammar då det skulle missgynna groddjuren på grund av predation. Utöka den befintliga dammen mot söder (minst motsvarande den yta som minskas i den norra delen av dammen). Om dammen bevaras skulle tallarna i södra delen kunna tas bort för ökad solinstrålning vilket gynnar grodorna Övriga möjliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Naturvärden En del av de avverkade trädstammarna kan läggas ut i kvarvarande skogsområden för att öka mängden död ved i dessa, vilket gynnar ett stort antal arter. Slänter bör inte besås eller gödslas. Arter som finns i omgivningarna etablerar sig snabbt på blottlagda jordytor och den lokala floran bibehålls. Kring träd som sparas i ytterkanterna bör en zon om 15 stamdiametrar sparas för att öka trädens chanser att överleva. Grodor Åtgärder för att underlätta vandringsmöjligheter för grodor under vägen och genom bostadsområden i den norra och mellersta delen kan utföras. Exempel på åtgärder är att inte anlägga raka lodräta murar eller trappsteg utan istället stenmurar eller vegetationsbeklädda slänter som grodorna kan passera över och att anlägga trädgårdsdammar med slänter. Med god planering av höjder, murar och andra barriärer behöver inte bostadsområdena ge definitiva vandringshinder för groddjuren. Åtgärder som syftar till att underlätta för övervintring i villaområdet eller närliggande skogsområden kan också genomföras. Exempel på strukturer som

206 gynnar övervintring är stenmurar, stenhögar, rotvältor, död ved, rishögar och liknade i närheten av dammarna och kärren. Vid avverkning av skogen inför byggnationen kan en del stockar/ved att sparas och läggas upp som så kallade biodepåer. Biodepåer är antingen gropar fyllda med sten och ved om vartannat eller stenhögar alternativt vedhögar staplade direkt på marken. Dessa bör ligga i sydläge i närheten av dammarna men ändå inte för nära så de översvämmas vid högt vattenstånd eller kraftig regn. Biodepåer är möjliga att anlägga så att de estetiskt även passar in i en parkmiljö. 4 Samlad bedömning 4.1 Sammanfattning av inarbetade skyddsåtgärder, försiktighetsmått samt kompensationsåtgärder Följande skyddsåtgärder och förbättringsmått avses att vidtas: För att minska negativa konsekvenser på riksintresset för kulturmiljö (Anrås) kommer en 200 meter bred skyddszon i den norra delen av området att bevaras som trädbeklädd naturmark som kommer att ägas av kommunen. Avverkning får inte ske. Husens höjd har anpassats för att inte riskera att påverka riksintresset visuellt. För att detaljplanen inte ska påverka miljökvalitetsnormerna negativt kommer det eftersträvas att avrinningsförhållandena är likadana före som efter exploateringen och motsvara de naturliga utflödena innan exploateringen. Grodornas livsmiljö i och i närheten av Vulserödsbäcken bevaras. Om fortplantningsmiljö för mindre vattensalamander (dammen/kärret) tas i anspråk kommer risk för att individer av mindre vattensalamander förolyckas att minimeras, till exempel genom att undvika artens fortplantningsperiod. Följande kompensationsåtgärder avses vidtas: Om en damm där groda eller mindre vattensalamander förekommer tas i anspråk kommer kompensationsåtgärder att utföras, till exempel genom att röja igenväxta blötområden på vegetation och gräva ur dessa för att skapa en större permanent öppen vattenspegel som gynnar groddjur. Utöka den befintliga dammen mot söder (minst motsvarande den yta som minskas i den norra delen av dammen). Om dammen bevaras skulle tallarna i södra delen kunna tas bort för ökad solinstrålning vilket gynnar grodorna

207 4.2 Sammanfattning av miljökonsekvenser Miljökonsekvenserna sammanfattas översiktligt i Tabell 2. Tabell 2. Sammanfattning av miljökonsekvenser. Miljöaspekt Konsekvenser nollalternativ Konsekvenser Kulturmiljö Groddjur Vattenmiljö Med inarbetade skyddsåtgärd i form av en ridå med 200 meter skog/naturmark uppstår inga negativa konsekvenserna på riksintresset och ingen påverkan sker på riksintresset. Med kompensationsåtgärder i form av förbättring av kvarvarande dammar alternativt nya dammar samt åtgärder för att minimera påverkan på mindre vattensalamander under byggtiden, bedöms gynnsam bevarandestatus inte påverkas och de negativa konsekvenserna blir små. Med inarbetade skyddsåtgärder i form av flödesutjämning och rening av dagvatten blir konsekvenserna små. planförslag Ingen påverkan på riksintresset. Små negativa konsekvenser uppstår till följd av naturlig igenväxning av kärren/dammarna. Inga negativa konsekvenser. 4.3 Beaktande av miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet inom 16 områden, så kallade miljökvalitetsmål. De anger vilka kvaliteter miljön ska ha det angivna målåret, vilket för de allra flesta målen är Syftet med miljökvalitetsmålen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. En bedömning av hur planen påverkar miljökvalitetsmålen sammanfattas i Tabell 3 med figurer enligt följande: Ja, alternativet bedöms bidra till att uppnå miljömålet Alternativet varken bidrar till eller försämrar möjligheterna att uppnå målet Nej, alternativet bedöms inte bidra till att uppnå miljömålet

208 Tabell 3. Bedömning av detaljplanens bidrag till uppfyllande av miljökvalitetsmålen. Endast relevanta miljökvalitetsmål har tagits med. Miljökvalitetsmål Bedömning Bedömning Kommentar planförslag nollalt. Begränsad Planen kan bidra till att uppnå miljömålet klimatpåverkan genom att området ligger nära hållplatser för kollektivtrafik. Målet motverkas något av en mycket begränsad ökning av lokala utsläpp av växthusgaser. Nollalternativet medför att bostäder får uppföras på andra platser inom kommunen som inte ligger lika centralt och utan lika goda kollektiva förbindelser till pendelmål. Då trafiken kan öka på andra platser i nollalternativet bedöms miljömålet motverkas i nollalternativet. Frisk luft Planen alstrar mer trafik men bidrar samtidigt till att begränsa utsläpp till luft av arbetspendling genom att ligga nära hållplatser för kollektivtrafik. Luftcirkulationen är god då området ligger på en höjd. Nollalternativet medför att bostäder får uppföras på andra platser inom kommunen som inte ligger lika centralt och utan lika goda kollektiva förbindelser till pendelmål. Då trafiken kan öka i nollalternativet motverkas miljömålet. Bara naturlig Planen varken bidrar eller motverkar försurning miljömålet jämfört med nollalternativet. Nollalternativet bidrar till att uppfylla miljömålet genom att Vulserödsbäcken har god vattenkvalitet och ej behöver kalkas. Ingen Planen påverkar inte övergödningen i övergödning närliggande vattendrag och havet då marken inom planområdet är näringsfattig. Nollalternativet varken bidrar till eller motverkar miljömålet. Levande sjöar Med skyddsåtgärder för flödesutjämning och vattendrag samt rening av dagvatten påverkar planen inte omgivande vattendrag. Nollalternativet varken bidrar till eller motverkar miljömålet. Grundvatten av Planen påverkar inte grundvattenkvaliteten god kvalitet eller grundvattennivåer. I nollalternativet sker ingen förändring. Hav i balans samt Planen påverkar inte havsmiljöerna. I levande kust och nollalternativet sker ingen negativ påverkan skärgård på havsmiljön från området

209 Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Planen medför att dammar och kärr försvinner. Nollalternativet bidrar till att uppfylla miljömålet då våtmarkerna bevaras. Planen medför att produktionsskog hårdgörs vilket ger ökad fragmentering och motverkar miljömålet men en del i norra delen avsätts som naturmark och får ej avverkas vilket bidrar till uppfyllande av miljömålet. Borttagandet av stengärdesgårdar har en negativ inverkan på kulturmiljön. Sammantaget varken bidrar eller motverkar planen till uppfyllande av miljömålet. Nollalternativet bidrar till att uppfylla miljömålet då hela produktionsskogen och stenmurarna bevaras. Planen medför att angränsande riksintresse för kulturmiljö samt odlingslandskap inte påverkas negativt. I nollalternativet bevaras hela skogsområdet. Planen medför att småskalig, naturnära bebyggelse har goda möjligheter att utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Naturvärden och i viss mån kulturvärden tas till vara och utvecklas. Kollektivt resande främjas. Byggnader och vägar lokaliseras så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Planen bidrar därmed till att uppfylla miljömålet. Nollalternativet innebär att bostäder får uppföras på andra platser inom kommunen. Planen medför att naturmiljöer i form av dammar och kärr tas bort vilket medför ökad fragmentering av landskapet även om en avverkningsfri sparas i den norra delen. Den biologiska mångfalden minskar sammantaget. I nollalternativet bevaras den biologiska mångfalden och kan fortsätta att utvecklas. 4.4 Miljökvalitetsnormer Med inarbetade åtgärder i form av flödesutjämning samt rening av dagvattnet från de hårdgjorda ytorna kommer miljökvalitetsnormerna i Anråse å inte att påverkas negativt av detaljplanen

210 4.5 Miljökontroll- och uppföljning Miljöuppföljning och -kontroll är befogat om det finns stora svårigheter i att bedöma konsekvenserna eller om stora miljövärden riskerar att påverkas av en verksamhet och man vill säkerställa att negativ påverkan inte sker. Vattenkvaliteten behöver följas upp under byggtiden. Vattenprover tas i nuläget i Vulserödsbäcken 2 gånger per år, men uppströms Kvarnhöjden, i närheten av Vulseröd. I Anråse å tas vattenprover löpande nedströms Vulserödsbäckens mynning i ån. Vid upphandling av entreprenör ställs krav på miljökontroll under byggskedet. Det är viktigt att det inte blir större påverkan än vad som har angetts i denna MKB. Det är viktigt att grumligt vatten inte släpps ut i Vulserödsbäcken vid sådana tider på året att lekbottnar för öring eller andra naturvärden i ån kan påverkas negativt. 5 Referenser Acanthus (2016). Kulturmiljöunderlag. Kvarnhöjden, riksintresseområdet Anrås, Stenungsunds kommun. Utförd för Stenungsunds kommun, Samhällsbyggnad Plan Acanthus arkitekter & kulturvård. Calluna AB (2014). Kvarnhöjden, Jörlanda Livsmiljö för mindre hackspett. Jakob Sörensen, Calluna AB. Calluna AB (2016). Eftersök av grodor samt större vattensalamander, Kvarnhöjden i, Stenungsunds kommun, Elisabeth Östlund Fält, Jakob Sörensen och Håkan Sandsten Esri (2015_1). DeLorme, NAVTEQ, USGS, NRCAN, METI, ipc, TomTom. Esri (2015_2). DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community. Länsstyrelsen (2011). Yttrande till samråd om behovsbedömning tillhörande förslag till detaljplan för Kvarnhöjden i Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Dnr Dossienummer F 719. Länsstyrelsen (2013). Förslag till detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl. i Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Samrådsyttrande Dnr Naturcentrum (2007). Naturvärdesinventering av Kvarnhöjden. Jörlanda, Stenungsunds kommun. Petter Broman, Naturcentrum AB, RAÄ (2009). Riksintressen. Västra Götaland Göteborgs- och Bohus län. Riksantikvarieämbetet Stenungsunds kommun (2009). Gällande översiktsplan (ÖP 06) för Stenungsunds kommun, antagen Stenungsunds kommun (2013). DETALJPLAN för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl. i Stenungsunds kommun. Daterad Dnr 0072/06. Stenungsunds kommun (2013_1). Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl Dnr 0072/06. VISS (2015). Utdrag ur Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Datum för uttag WSP (2014).VA- och dagvattenutredning Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl. Del 1 och 2. Stenungsunds kommun

211 [Välj datum] 1 (32) Miljökonsekvensbeskrivning Jakobi Utveckling Sven Hultins gata 9D, Göteborg

212 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Veronica Götzinger Till kommunfullmäktige Taxa för tillfällig pendelparkering vid CW-Borgs väg Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att parkeringsavgift om 30 kr/dag ska tas ut på vardagar på två tillfälliga pendelparkeringar på delar av fastigheterna 3:174, 3:234 och 4:244 vid CW-Borgs väg och Strandvägen. Sammanfattning av ärendet Det pågår detaljplanearbete för bostäder, trygghetsbostäder och lokaler för verksamheter inom ett område vid CW-Borgs väg. Kommunen äger fastigheterna 3:174, 3:234 och 4:244 där flertalet byggnader nu är rivna. Det kommer dröja några år innan byggnation väntas kunna påbörjas och fram till dess föreslås att två områden tillfälligt användas som pendelparkering. Förslaget är att en parkeringsavgift om 30 kr/dag ska tas ut på vardagar. Beskrivning av ärendet Det pågår detaljplanearbete för bostäder, trygghetsbostäder och lokaler för verksamheter inom ett område vid CW-Borgs väg. Kommunen äger fastigheterna 3:174, 3:234 och 4:244 där flertalet byggnader nu är rivna. Det kommer dröja några år innan byggnation väntas kunna påbörjas och fram till dess föreslås två områden markerade på bifogad karta tillfälligt användas som pendelparkering. Det föreslås att en parkeringsavgift om 30 kr/dag ska tas ut på vardagar. Avgiften är en taxa och beslutas av kommunfullmäktige. Kommunen har i dagsläget ingen taxa för parkering. Parkeringsplatserna är belägna inom kvartersmark och taxan ska därmed vara marknadsmässig. Den föreslagna taxan om 30 kr/dag har tagits fram genom jämförelse med vad privata aktörer och kommunala bolag tar betalt i Stenungsund och närliggande jämförbara kommuner. Parkeringsavgifternas storlek varierar men den föreslagna summan bedöms rimlig. 212

213 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Ekonomiska konsekvenser Det blir en intäkt genom parkeringsavgiften och en kostnad för parkeringsövervakningen. Kostnaden bedöms täckas av intäkten. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska konsekvenser Det framgår av kommunallagen att kommunfullmäktige ska besluta om taxor och avgifter. Förslaget bedöms i övrigt vara förenligt med gällande lagstiftning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Veronica Götzinger Sektorchef Verksamhetschef 213

214 Tjänsteskrivelse Dnr 2019/ Stefan Svedhem Till kommunstyrelsen Nationell och Regional Transportinfrastrukturplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föra fram nedanstående infrastrukturåtgärder som inspel till Nationell och Regional Transportinfrastrukturplan : Stenungsunds kommuns inspel till Nationell Transportinfrastrukturplan: - Ökad kapacitet på Södra Bohusbanan enligt pågående ÅVS/Idéstudie o Dubbelspår helt eller partiellt med krav på kvartstrafik och tillförlitlighetsökning Stenungsunds kommuns inspel till Regional Transportinfrastrukturplan: - Planskilt Nösnäsmot o Åtgärden inkluderar planskildhet för både Bohusbanan och Lv160/Göteborgsvägen/Ucklumsvägen) o Delvis kopplat till Södra Bohusbanans utveckling. - Åtgärdspaket Lv160 enligt pågående ÅVS o Delmängder som berör Stenungsunds kommun mellan Spekeröd och Almön - Cirkulationsplats Industrivägen / Doterödsvägen o Säkerhetsåtgärd och framkomlighet för industrins leveranser och lokalbussarnas depå. o Kommande utfart då järnvägsövergång vid Doterödsvägen stängs. - Tillfartsväg Hallerna / Stora Höga o För att kunna stänga de tre plankorsningarna över Bohusbanan då dubbelspår byggs krävs en matarled öster om järnvägen. o Stödjer utbyggnad av Hallerna vilket kräver stängd jvg-överfart vid väg 647. o Kopplat till Södra Bohusbanans utveckling. - Bro mellan Orust och fastlandet (norr Svanesund) med koppling till E6 / Svenshögen o Drivs som helhet av Orust kommun o ÅVS krävs för att utreda vägåtgärder inom Stenungsunds kommun. Förvaltningen ska löpande informera kommunstyrelsen om processen och dess utfall. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds befolkningstillväxt enligt befintliga planer och visionen 2035 kräver stora investeringar i transportinfrastruktur. Flertalet av dessa sker i samråd med Trafikverket och ska därför inkluderas i Trafikverkets Regionala eller Nationella planer. 214

215 Tjänsteskrivelse Dnr 2019/ Planerna revideras var fjärde år och löper i 11 år. Nästkommande period är och beslutas inför denna period. För att investeringsobjekt skall kunna planeras måste berörd kommun spela in brister/åtgärdsförslag till Trafikverket respektive GR/VGR beroende på åtgärd. Inspel av dessa brister/åtgärdsförslag startar under Beskrivning av ärendet Stenungsunds befolkningstillväxt enligt befintliga planer och visionen 2035 kräver stora investeringar i transportinfrastruktur. Flertalet av dessa sker i samråd med Trafikverket och skall därför inkluderas i Trafikverkets Regionala eller Nationella planer. I den Nationella planen ingår objekt som berör järnväg och europavägar medan övriga statliga vägnätet hanteras i den Regionala planen. Samtliga ärenden i den Regionala planen skall först beredas och prioriteras inom Göteborgsregionen och därefter Region Västra Götaland. Ärenden i Nationella planen hanteras av Trafikverket efter samråd med respektive kommun. Planerna revideras var fjärde år och löper i 11 år. Nästkommande period är och beslutas inför denna period. Inspel av brister startar under Objekten i Regional plan kommer att kräva delfinansiering av kommunen i varierande omfattning baserat på kommande nyttoberäkningar, normalt under 50%. Objekt i Nationella planen kommer till största del finansieras av Trafikverket. Stenungsunds kommuns inspel till Nationell Transportinfrastrukturplan: - Ökad kapacitet på Södra Bohusbanan enligt pågående ÅVS/Idéstudie o Dubbelspår helt eller partiellt med krav på kvartstrafik och tillförlitlighetsökning Stenungsunds kommuns inspel till Regional Transportinfrastrukturplan: - Planskilt Nösnäsmot o Åtgärden inkluderar planskildhet för både Bohusbanan och Lv160/Göteborgsvägen/Ucklumsvägen) o Delvis kopplat till Södra Bohusbanans utveckling. - Åtgärdspaket Lv160 enligt pågående ÅVS o Delmängder som berör Stenungsunds kommun mellan Spekeröd och Almön - Cirkulationsplats Industrivägen / Doterödsvägen o Säkerhetsåtgärd och framkomlighet för industrins leveranser och lokalbussarnas depå. o Kommande utfart då järnvägsövergång vid Doterödsvägen stängs. - Tillfartsväg Hallerna / Stora Höga o För att kunna stänga de tre plankorsningarna över Bohusbanan då dubbelspår byggs krävs en matarled öster om järnvägen. o Stödjer utbyggnad av Hallerna vilket kräver stängd jvg-överfart vid väg

216 Tjänsteskrivelse Dnr 2019/ o Kopplat till Södra Bohusbanans utveckling. - Bro mellan Orust och fastlandet (norr Svanesund) med koppling till E6 / Svenshögen o Drivs som helhet av Orust kommun o ÅVS krävs för att utreda vägåtgärder inom Stenungsunds kommun. Förvaltningen ska löpande informera kommunstyrelsen om processen och dess utfall. Ekonomiska konsekvenser Ärendet har i sig inga ekonomiska åtagande eller påverkan. Respektive åtgärd som sedan ges gehör och beslutas kommer få budgetpåverkande effekt och beslutas av kommunstyrelsen separat. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KUSTO skrivelse Bohusbanan KUSTO skrivelse Ett starkt Bohusstråk Trafikutredning Stenungsund STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Sektorchef 216

217 1 (3) Mall för inspel av utpekade brister Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Koncernkontoret regional utveckling/ Kollektivtrafik och infrastruktur Rubrik på föreslagen brist: Södra Bohusbanan kapacitet för pendling (Kungälv, Uddevalla, Stenungsund, Tjörn och Orusts kommuner) Svart streckad linje i kartbilden visar södra Bohusbanan. Befolkningsutveckling i kommunerna vid Södra Bohusbanan, ökad rörlighet på arbetsmarknaden samt Bohuskustens dragningskraft på besökare, bidrar till ett högt resbehov som behöver mötas med stärkta kollektiva resmöjligheter med tåg. Södra Bohusbanan bidrar idag inte tillräckligt till regionförstoringen och målet om ökat kollektivt resande, då banans kapacitet för frekvent och pålitlig tågtrafikering brister. Bohusbanan, Gbg, Brunnsbo ligger redan med som en brist i bilaga 5 till gällande plan. En ÅVS (idéstudien) för Södra Bohusbanan är genomförd 2011, och projektering av åtgärder på banan inom Göteborg pågår. Arbetet med att genomföra utredda åtgärder, samt utreda och avhjälpa återstående brister för att uppgradera Södra Bohusbanan till ett fungerande pendlingsstråk, behöver tas vidare. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

218 (3) Bristbeskrivning - Kapacitet och framkomlighet: Bristande utrymme och få mötesmöjligheter leder till otillräcklig kapacitet och framkomlighet - Pålitlighet: Enligt statistiken är % av turerna på Södra Bohusbanan försenade, vilket i resenärernas medvetande upplevs som att tåget aldrig är i tid. - Tillgänglighet: Lång restid, bristande turutbud och låg tillförlitlighet tillvaratar inte stråkets potential och bidrar inte till nödvändig omfördelning av persontransporter från väg till järnväg. - Intermodalitet: Bohusbanan saknar på flera punkter funktionella resecentra; knutpunkter eller stationer med placering och utformning som skapar goda förutsättningar ur ett hela-resan -perspektiv. - Södra Bohusbanan har stor betydelse för arbets- och utbildningspendling samt för rekreation och tillgänglighet till kusten för boende och besökare i regionen. Nyttor Önskat resultat av avhjälpt brist: - Förutsägbarhet: Ett pålitligt tågsystem, med tåg som kommer i tid. - Kort restid: Restidskvoten tåg/bil 0,8 dvs. 40 minuter för tågresor Uddevalla - Göteborg. - Hög turtäthet: Kvartstrafik under högtrafiklägen längs sträckan Uddevalla - Göteborg för att tillgodose tillgänglighetsbehovet. - God intermodalitet: Väl fungerande och strategiskt lokaliserade resecentra/bytespunkter som kopplar övriga transportslag till tåg. Nyttor av kapacitet för pendling på banan: - Global nytta av ökat kollektivt resande utifrån klimatmålet. - Lokal och regional nytta av bättre kollektivtrafik som bidrar till regionförstoring, regionalt utbyte av kompetens/arbetstillfällen/boende. - Omfördelning av resor från väg till järnväg, till nytta för framkomligheten på E6 - Regional nytta av ökad tillgänglighet till kusten för boende och besökare 218

219 (3) Motivering till koppling av brist till systemanalysens funktioner Funktioner i systemanalysen Hög kapacitet och tillförlitlighet för effektiv godshantering med huvudsaklig inriktning på järnväg Hög tillgänglighet till Göteborgs hamn från både hav och land God tillgänglighet för Vänersjöfarten Välfungerande och tillgängligt arbets- och studiependling Förbättrad tillgänglighet till noder för näringslivet och turism för alla transportslag Säkra tillgängligheten till Landvetter flygplats Motivering Ökad kapacitet för gods på E6 om bilpendlare flyttas över till kollektivt resande på Södra Bohusbanan - - Södra Bohusbanan har stor betydelse för arbets- och studiependling i delregionen kring Bohusstråket Södra Bohusbanan har stor betydelse för regionens tillgänglighet till Bohuskusten, och för delregionens tillgänglighet till sina större tätorter, samt regioncentrum. - Koppling till beslutad strategi (frivillig) Strategier Det goda livet Budget 2016 Klimatstrategi Regional trafikförsörjningsprogrammet Godstransportstrategin VG2020 Målbild tåg 2035 Strategi för ökad cykling Motivering Konkurrenskraftigt utbud av kollektivtrafik, hållbara transporter Utvidgad arbetsmarknad, hållbara transporter, nöjda kollektivresenärer Effektiva persontransporter, mobilitet Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Värna hela regionens utveckling, samhällsekonomisk effektivitet (flytta bilpendling till tåg för att främja gods på E6) Föredömlig kollektivtrafik, hållbar utveckling, modell för samspelet mellan stad och land Tågresandet ska trefaldigas, öka kapacitet och hastighet, uppnå målbilden Vardagscyklande till målpunkter i anslutning till tätort (resecentrum för fungerande byten cykel-tåg) 219

220 220

221 221

222 222

223 223

224 RAPPORT STRATEGISK TRAFIKUTREDNING STENUNGSUND SWECO SOCIETY AB Stefan Andersson Emma Jeppson Roland Petersson Charlotte Berglund repo001.docx Sweco 224

225 repo001.docx Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon Sweco Society AB RegNo: Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Emma Jeppsson Telefon direkt Mobil emma.jeppsson@sweco.se 225

226 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Metod 3 3 Förutsättningar för trafikflödesanalys 4 4 Utredningsområdet Vägnätet Gång- och cykeltrafik Järnvägen 8 5 Åtgärdsförslag Korsningen Industrivägen/Doterödsvägen Industrivägen/Bohusbanan Norra Vägen Doterödsvägen/Bohusbanan Södra Vägen Gång/cykelpassage vid resecentrum Gång/cykelpassage vid Circle K Nösnäsmotet Förlängning av Inre Ringleden 27 6 Trafikanalys Nuläget, år Prognos för Scenarier Scenario Scenario Scenario Scenario Utblick mot Slutsatser 41 Bilaga 42 Bilaga (43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 226

227 2(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 227

228 1 Bakgrund och syfte Stenungsunds kommun planerar för stora om- och utbyggnader av Stenungsunds centrala delar. Utbyggnaderna avser såväl handel, kontor och bostäder samt även en satsning på ett nytt resecentrum. Utanför den centrala delen, bl a i Hallerna, finns ytterligare planer på att bygga bostäder. Kommunen bedömer grovt att exploateringarna kommer att genomföras inom en 10-årsperiod. I föreliggande utredningen används 2027 som slutår, men årtalet kan lika gärna vara år Exploateringarna innebär att resor och trafik kommer att öka varför en viktig fråga är hur infrastrukturen behöver utvecklas. Bohusbanan korsar tre vägar i plan inom Stenungsund; vid Ucklumsvägen, Doterödsvägen och Industrivägen vilka med ökande trafikmängder skulle kunna bli kritiska med hänsyn till köbildning i samband med bomfällning. Vid Ucklumsvägen finns risk att köerna växer ut på väg 160 och skapar ett säkerhetsproblem. Vid Nösnäsmotet, som kopplar ihop Ucklumsvägen med väg 160, förekommer redan idag viss köproblematik. Denna är inte kopplad till bomfällningar utan snarare till att trafikflödena tidvis är för höga i förhållande till kapaciteten. Kommunen har i samband med tidigare planering tagit fram ett nytt vägnät i den centrala delen och även skisserat principiella åtgärder för korsningarna mellan väg och järnväg. För att komma vidare i processen behövs underlag som ger en uppfattning om hur tillväxten påverkar trafiksystemet och vilka åtgärder som skulle kunna bli aktuella. Därför har kommunen beslutat att genomföra en strategisk trafikanalys. I denna analys redovisas ett flertal åtgärdsförslag som Stenungsunds kommun tagit fram som möjliga lösningar på befintliga och eventuella framtida trafikproblem. Flera av åtgärdsförslagen syftar till att minska barriären från järnvägen samt att öka trafiksäkerhet och tillgänglighet för ortens invånare. Syftet med analysen har varit att utifrån de enskilda åtgärdsförslagen kombinera dessa till tre scenarier, beräkna trafikmängder och effekter på trafikens fördelning i vägnätet. 2 Metod Enkla principskisser har tagits fram baserat på kommunens åtgärdsförslag. Där det bedömts vara kritiskt har även enkla höjdstudier gjorts för att kontrollera genomförbarhet. Detta gäller framförallt vid Nösnäsmotet där förutsättningarna är låsta genom höjdlägena för både väg 160 och Bohusbanan. De enskilda åtgärdsförslagen har sedan kombinerats till sammanlagt tre vägnätsscenarier. En översiktlig trafikmodell har tagits fram för att kunna analysera framtida trafikmängder i de tre vägnätsscenarierna. 3(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 228

229 3 Förutsättningar för trafikflödesanalys En trafikflödesanalys har gjorts med hjälp av makrosimuleringsverktyget Visum. Med hänsyn till att analyserna avser dygnstrafikflöden tas en översiktlig hänsyn till att trafikens vägval påverkas av stora trafikflöden. Detta då det främst är under högtrafikperioderna på morgon och eftermiddag som framkomligheten blir begränsad. Under övriga tider av dygnet är framkomligheten oftast god. I Visum har en trafikmodell byggts upp som geografiskt omfattar centralorten. Nedanstående punkter sammanfattar utgångspunkterna för modellen. Vägnät baserat på underlagskarta från OpenStreetMap Hastigheter på vägarna från Trafikverkets databas NVDB Befolkningsstatistik från SCB från 2017 på NYKO4-nivå Sysselsättningsstatistik från SCB från 2016 NYKO4-nivå Antaganden om genomfartstrafik och in-/utfartstrafik. Kommunens trafikmätningar från åren Trafikverkets trafikmätningar från 2017 på Industrivägen, väg 160 och E6. För att få en uppfattning om hur väl modellen beskriver nuläget jämförs de beräknade värdena mot de uppmätta värdena. De uppmätta och beräknade värdena skiljer sig i vissa fall men modellen bedöms fungera som stöd för trafikens beräkning av flöden och fördelning på den strategiska nivå som utredningen syftar till. En prognos för 2027 har tagits fram baserat på nedanstående förutsättningar. Befolkningstillväxten utgår från kommunens kända planer och som bedöms vara genomförda inom den närmaste 10-årsperioden fram till Totalt omfattar planerna ca lägenheter, vilket grovt uppskattats motsvara ca antal personer. Arbetstillfällena antas ha en lägre relativ tillväxttakt jämfört med befolkningstillväxten. Detta innebär en ökning av antalet sysselsatta med ca I Figur 1 illustreras den geografiska fördelningen av antal boende och sysselsatta i respektive statistikområde. Trafikalstringen för 2027 baseras på 2017 års resvanor, dvs ingen hänsyn tas till eventuella förändringar mot större andelar resor med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Prognos för genomfartstrafiken, dvs den trafik som har både start och mål utanför Stenungsund, baseras på Trafikverkets generella uppräkningstal. Dessa anger att personbilstrafiken kommer att öka med ca 1% årligen mellan För lastbilstrafiken är motsvarande siffra 1,8%. 4(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 229

230 Figur 1 Antagen ökning av sysselsatta och befolkning från år 2017 till 2027 Vid beräkningarna av den framtida biltrafiken tas ingen hänsyn till eventuella effekter på resandet till följd av otillräcklig kapacitet i vägnätet. I verkligheten kan effekten, till följd av minskad framkomlighet och längre restider, bli att trafikanterna väljer annan tidpunkt, byter målpunkt, byter färdmedel eller helt avstår från att resa. 4 Utredningsområdet Det område som analysen har fokuserat på avgränsas av Ucklumsvägen i söder, E6 i öst, Industrivägen i norr och Skagerack i väst, se Figur 2. Stenungsunds infrastruktur begränsas idag av järnvägen som är en stor barriär mellan stadens centrum i väst och bostadsområdena öster om järnvägen. Utredningsområdets avgränsning gäller infrastrukturen och de fysiska åtgärdsförslag som beskrivs. Tillkommande invånare och övriga trafikanter utanför utredningsområdet men som belastar området finns med i analyserna. 5(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 230

231 Figur 2 Utredningsområdet 4.1 Vägnätet Stommen i vägnätet inom den centrala tätorten utgörs av en huvudled, Göteborgsvägen, som kopplar ihop kommunen i nord-sydlig riktning. Norr om Stenungsunds järnvägsstation övergår Göteborgsvägen i Uddevallavägen. Göteborgsvägen har två körfält i södergående riktning från korsningen Göteborgsvägen/Doterödsvägen till Nösnäsmotet. I nordlig riktning har Göteborgsvägen ett körfält som kompletteras med separata körfält för vänstersvängande vid korsningspunkterna. Runt Stenungsund tätort finns ett nätverk av kringleder som tillsammans med Göteborgsvägen/Uddevallavägen utgör basen i nätverket, dessa vägar är Industrivägen i norr samt Ucklumsvägen som sträcker sig söder och öster om tätorten. Största delen av Industrivägen och Ucklumsvägen har en hastighetsbegränsning på 70 km/h vilket innebär att många trafikanter använder dessa vägar för att ta sig runt staden, då framkomligheten är bättre än på de mindre vägarna. Mycket av den tunga trafiken som kommer från E6:an både från norr och söder använder Industrivägen för att ta sig in till stadens centrala delar samt industriområdena i de norra och nordvästra delarna av staden. Lastbilstrafiken utgör ca 11% av den totala trafiken på vägen. Längst i väster ligger stadens centrumkärna med Stenungs torg som största målpunkt. Här finns ett köpcenter ett stort utbud av detaljhandel, dagligvaror, serviceverksamhet och restauranger. Stadens resecentrum ligger ca 600 m norr om Stenungs torg och där sammanstrålar stadens buss och tågtrafik. 6(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 231

232 Öster om järnvägen ligger ett stort område med bostäder och inom detta område finns ett stort antal lokalgator, dessa gator har endast ett fåtal möjliga förbindelser till kringlederna. Järnvägen går strax öster om stadskärnan och begränsar möjligheterna för stadens invånare att förflytta sig mellan de östra och västra delarna av staden. Möjliga järnvägsövergångar för vägtrafik finns vid Industrivägen/Uddevallavägen, Doterödsvägen/Göteborgsvägen och Ucklumsvägen/Göteborgsvägen. 4.2 Gång- och cykeltrafik Figur 3 Nätverk för gång- och cykeltrafik (källa: Stenungsundstätort har ett väl utbrett nätverk för gång- och cykeltrafikanter. I anslutning till Göteborgsvägen, Stenunge allé och senare Uddevallavägen finns en cykelbana som kopplar samman stadens norra och södra delar och för den som vill ta cykeln över till Tjörn så finns det även möjlighet till det. I stadens östra delar finns ett antal förbindelser i både nord-sydlig och öst-västlig riktning med undantag för de områden som är mest kuperade. För att ta sig mellan stadens västra och östra delar måste trafikanterna korsa järnvägsspåret och det kan de göra på följande platser, Industrivägen(plankorsning), vid nuvarande resecentrum(gångbro), Doterödsvägen(plankorsning), strax norr om Fregatten (gång- och cykelbro), Södra vägen(plankorsning), Solgårdsvägen (plankorsning), Ucklumsvägen (plankorsning). Eftersom de flesta överfarterna är plankorsningar innebär dessa en stor trafiksäkerhetsrisk för trafikanterna, på senare år har ett antal dödsolyckor inträffat. 7(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 232

233 4.3 Järnvägen Persontrafiken på järnväg är begränsad till tre linjer med destinationerna Göteborg, Uddevalla samt Strömstad. Trafiken till Göteborg och Uddevalla avgår var 30:e minut under högtrafik och tågen till Strömstad går mer sällan med fem avgångar per vardag. Dessutom trafikeras järnvägen genom Stenungsund av godståg. Idag har järnvägen endast enkelspår men det finns planer på att utöka Södra Bohusbanan till dubbelspår. Dubbelspår på Södra Bohusbanan finns inte med i de nationella planerna för vilket innebär att förutsättningarna kring dubbelspår är oklara men bör ändå tas hänsyn till vid projektering av närliggande infrastruktur. 5 Åtgärdsförslag I detta kapitel redovisas de enskilda åtgärdsförslagen som kommunen tagit fram. Varje åtgärdsförslag redovisas var för sig med en kort beskrivning av förutsättningarna med avseende på dagens infrastruktur. Dessutom redovisas en principiell lösning av hur ett framtida åtgärdsförslag skulle kunna utformas. För att minska barriäreffekterna och för att skapa säkra passager med järnvägen som har god framkomlighet för alla trafikslag föreslås att alla korsningar med järnvägen sker planskilt. En förutsättning för studien har varit att järnvägen skall påverkas minimalt, dvs inte förändras i plan och profil. Övriga vägar kan då gå över eller under järnvägen. Den fria höjden för gång, cykel och fordonstrafik är lägre än för spårbunden trafik vilket gjort att nedanstående förslag i första hand går under järnvägen. Den maximala lutningen för gång- och cykeltrafik bör inte överskrida 5% och lutningen för övrig fordonstrafik 8%. Eftersom det krävs övergångskurvor och vid korsningar, anslutningar mm behövs vilplan, blir medellutningarna på en längre sträcka oftast betydligt mindre. Den minsta radien för vägtrafikens övergångskurvor är betydligt större än för cykeltrafiken. Höjderna som anges är centrum väg/ramp och utgår från grundkartans höjder vilka är ungefärliga. I ett tidigt skede och utan inmätningar bör maxlutning på långa sträckor undvikas då man i ett senare skede saknar möjlighet att korrigera för avvikelser mot antagen höjd. Fri höjd på 4,8 meter för fordonstrafik och 2,5 3,2 meter för gång- och cykeltrafik krävs medan det krävs ett fritt mått på 6,5 meter 50 mm över RÖK 1 för järnväg. 8(43) 1 RälsÖverKant repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 233

234 5.1 Korsningen Industrivägen/Doterödsvägen Nuläge Korsningen Industrivägen/Doterödsvägen är idag en trevägskorsning med väjningsplikt för trafikanter från Doterödsvägen. Från Industrivägen finns ett separat svängfält för trafikanter som kommer österifrån och ska svänga vänster in på Doterödsvägen. Industrivägen har ett högt trafikflöde med ca fordon/vardagsdygn (Trafikverkets mätning 2017) och av dessa utgör ca 11% tunga fordon. Doterödsvägen har ett betydligt lägre flöde med ca fordon/vardagsdygn (trafikmätning Stenungsund kommun från juli 2017). Ett förbud mot genomfart för tung trafik finns på Doterödsvägen. Det höga trafikflödet på Industrivägen innebär att trafikanter från Doterödsvägen kan ha svårt att komma ut på Industrivägen under högtrafikperioder. Figur 4 Korsningen Doterödsvägen/Industrivägen Åtgärdsförslag I det nya förslaget ersätts befintlig korsning med en enfältig cirkulation med samma dimensioner som Industrivägen / Yttre Ringleden. Det nya åtgärdsförslaget skulle förbättra flödet in och ut från Doterödsvägen. 9(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 234

235 Figur 5 Förslag på ny cirkulation i korsningen Industrivägen/Doterödsvägen Genomförbarhet Att bygga en cirkulation som ersätter den befintliga korsningen bedöms vara genomförbart. Det finns gott om utrymme runt om korsningen som idag utgörs av grönområden. Strax väster om korsningen finns ett vattendrag som går parallellt med Doterödsvägen för att sedan korsa Industrivägen strax före korsningen, detta vattendrag bör tas hänsyn till vid den nya byggnationen. Under byggtiden bör cirkulationen konstrueras i etapper så att trafiken på vägens funktion kan upprätthållas. 5.2 Industrivägen/Bohusbanan Nuläge Längst i norr inom det angivna utredningsområdet ligger plankorsningen Industrivägen/- Bohusbanan. Strax väster om järnvägskorsningen möter Industrivägen Uddevallavägen vilket blir start/slutpunkt för Industrivägen. Korsningen med Uddevallavägen är en trevägskorsning med separata svängfält mot Industrivägen från både norr och söder. Eftersom vägen och järnvägen ligger i samma plan uppstår störningar då tåg passerar på Bohusbanan, vilket kan leda till köbildning på Industrivägen och Uddevallavägen. Korsningen styrs med hjälp av trafiksignaler som reglerar flödet mellan Industrivägen, Uddevallavägen samt järnvägstrafiken på Bohusbanan. Industrivägen är en av de större kringlederna och har en hastighet på 70 km/h förutom närmast järnvägskorsningen där hastigheten sänks till 50 km/h. Industrivägen närmast järnvägskorsningen trafikeras av ca 10(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 235

236 fordon/vardagsdygn (trafikverkets mätningar från 2017) och Uddevallavägen av ca 9500 fordon/vardagsdygn (Stenungsund kommuns trafikmätningar från dec 2018). Strax norr om korsningen finns även ett industrispår som korsar Uddevallavägen. Figur 6 Korsningen Industrivägen/Bohusbanan/Uddevallavägen (källa: Åtgärdsförslag Som åtgärdsförslag föreslås en planskild korsning där bilvägen går under järnvägen i ett tråg. Förslaget innebär att både Industrivägen och Uddevallavägen måste sänkas och järnvägen placeras på bro, detta gäller även det industrispår som korsar Uddevallavägen. Norr om industrispåret fortsätter tråget i ca 170 meter och inom detta avstånd går vägen från ca -6 m djup och upp till marknivå. Även söder om Industrivägen sträcker sig tråget ca 170 m. Hjälmarevägen korsar Uddevallavägen ca 130 m söder om Industrivägens korsning vilket innebär att kopplingen till Hjälmarevägen hamnar inom tråget vilket innebär att Hjälmarevägen måste sänkas en kortare sträcka. På Industrivägen öster om järnvägsbron anläggs en slänt istället för ett tråg. Precis som för trågen så kommer vägen att behöva kompenseras med max 5% lutning för att komma upp i marknivå och även denna 11(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 236

237 sträcka kommer att bli ca 170. Inom detta avstånd bör inga anslutningar till Industrivägen placeras, detta innebär att utfarten till Kraftverksvägen bör flyttas ca 140 m österut. En gång- och cykelbana placeras bredvid järnvägsspåret och korsar Industrivägen ungefär där den befintliga överfarten finns idag. Förslaget har dock inte med någon gång- och cykelbana i väst/östlig riktning, en sådan lösning måste utredas vidare. 12(43) Figur 7 Åtgärdsförslag för en planskild Industriväg med Bohusbanan Genomförbarhet Åtgärdsförslaget kommer att bli svårt att genomföra då det är många kritiska moment som måste lösas. Under byggtiden bör Bohusbanan stängas av för att byggnationerna kring järnvägsbroarna ska kunna utföras så effektivt som möjligt. Godståg till de kemiska industrierna i nordväst skulle kunna upprätthållas norrifrån om ett nytt industrispår an- repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 237

238 läggs från norr. Under byggtiden skulle Uddevallavägen behöva en ny tillfällig sträckning väster om den nuvarande vägen. Detta skulle innebära att kommunen behöver tillåtelse att utnyttja marken väster om Uddevallavägen som idag innefattar ett antal mindre verksamheter. Industrivägen skulle under byggtiden behöva stängas av närmast korsningen vilket innebär att anslutningen till Uddevallavägen inte blir tillgänglig utan trafiken måste nyttja antingen järnvägsövergången vid Doterödsvägen eller vid Ucklumsvägen för att komma till stadens västra delar. En annan utmaning är att Göteborgsvägen och Industrivägen måste sänkas och placeras i ett tråg vilket innebär att en ny barriär skapas ca 170 meter kring järnvägskorsningarna. Detta innebär att eventuella anslutningsvägar antingen måste sänkas till samma nivå och inkluderas i tråget eller placeras utanför dessa gränser. De vägar som direkt påverkas är Hjälmarevägen och Kraftverksvägen. 5.3 Norra Vägen Nuläge Norra vägen sträcker sig från Doterödsvägen i söder och går norrut längs med järnvägsspåret. Där Västergårds allé ansluter övergår Norra vägen i Kraftverksvägen. Norra vägen används för boende i området, besökare till äldreboendet Tallåsen och till viss del för personer som pendlar med tåg eller buss från resecentrumet och parkerar på Norra vägen och nyttjar den gångbro som finns här. Vägen har en hastighet på 50 km/h och korsningarna är oreglerade bortsett från korsningen till Doterödsvägen där det råder väjningsplikt för trafikanter som kommer från Norra vägen. 13(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 238

239 Figur 8 Karta över befintlig sträckning av Norra vägen (källa: Åtgärdsförslag En förlängning av Norra vägen med anslutning mot Industrivägen föreslås som åtgärd. Förlängningen skulle innebära att boende längs med Norra vägen inte behöver köra söderut till Doterödsvägen för att exempelvis ta sig till stadens Norra delar och dessutom skulle vägen avlasta Göteborgsvägen som idag har väldigt stora trafikmängder. I denna utredning föreslås två olika sträckningar: 1) Vägen sträcker sig rakt norr ut och ansluter till Industrivägen mitt emot utfarten till Kraftverksvägen, se Figur 9. 2) Vägen sträcker sig längs med Västergårds allé med anslutning till Industrivägen där länsväg 653 ansluter, se Figur 9. Alternativ 1: För att göra denna anslutning behöver ca 480 m väg anläggas. I beräkningen antas Kraftverksvägen behöva läggas om helt. Denna sträcka motsvarar ca halva avståndet. En ny korsning mot Industrivägen behöver också konstrueras. En ny gångoch cykelbana anläggs i anslutning till den nya vägen. Alternativ 2: Via Västergårds allé är sträckan ca 540 meter, här finns en befintlig väg men hela denna sträcka behöver anpassas för att klara större trafikflöden. Det finns endast ett fåtal byggnader utmed sträckan vilket underlättar en breddning. Även korsningen med 14(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 239

240 Industrivägen bör anpassas efter nya förutsättningar med en ökad trafikmängd. Där Västergårds allé idag möter Mariavägen föreslås en ny sträckning som går rakt norrut men som möter Industrivägen i samma korsningspunkt som nuvarande utfart från Mariavägen. I denna lösning kvarstår befintlig gång- och cykelbana strax öster om järnvägen. Om en förlängning av Norra vägen planeras och kombineras med en planskildhet för Industrivägen rekommenderas alternativ 2 med en korsning som hamnar längre österut. Figur 9 Två alternativa lösningar för förlängning av Norra vägen (källa: bakgrundskarta Genomförbarhet Alternativ 1: Den förlängda vägen kommer att löpa längs med järnvägen och en ny gång och cykelbana får anläggas i anslutning. Längst i norr finns en industritomt som används som lager eller uppställningsplats, delar av denna mark behöver lösas in och användas för den nya vägen. Möjligtvis kommer befintlig del av Norra vägen också att behöva rustas upp. Alternativ 2: Lösningen bygger på att det är möjligt att bredda vägen längs Västergårds allé. Möjligtvis kommer befintlig del av Norra vägen också att behöva rustas upp. 15(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 240

241 5.4 Doterödsvägen/Bohusbanan Nuläge Bohusbanan ligger idag i samma plan som Doterödsvägen vilket innebär att trafikanterna måste korsa järnvägen för att ansluta till Göteborgsvägen eller Strandvägen, se Figur 10. Korsningen styrs med trafiksignaler som reglerar trafiken i samtliga riktningar samt järnvägstrafiken. Enligt de trafikmätningar som Stenungsunds kommun gjorde under juli 2017 hade Göteborgsvägen söder om korsningen ca fordon/vardagsdygn, Doterödsvägen ca 5600 fordon/vardagsdygn, Strandvägen 1700 fordon/vardagsdygn och Göteborgsvägen norr om korsningen ca fordon/vardagsdygn. Figur 10 Korsningen Doterödsvägen/Bohusbanan/Göteborgsvägen/Strandvägen Åtgärdsförslag Två alternativa åtgärdsförslag finns för denna korsning, 1) att göra korsningen planskild 2) att stänga plankorsningen Alternativ 1: Här föreslås en planskild korsning i form av en tunnel som går under järnvägen och under Göteborgsvägen. Utrymme finns inte för ramper i alla kopplingar vilket innebär att kopplingen mellan Doterödsvägen och Göteborgsvägen försvinner. Istället så ansluter Doterödsvägen till Strandvägen ca 170 m väster om järnvägen. Anledningen till att anslutningen ligger så långt österut är att avståndet behövs för att vägens lutning inte ska bli för stor. En ny väg anläggs väster som järnvägen som ansluter till Stenunge allé och går över Strandvägen på en bro och fortsätter sedan parallellt med Strandvägen en sträcka för att 16(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 241

242 sedan ansluta till CW Borgs väg. Syftet med vägsträckan är att skapa en anslutning till och från Stenungstorg till Strandvägen och området däromkring. Även Norra och Södra vägen påverkas av det nya åtgärdsförslaget då korsningarna till Doterödsvägen ligger för nära det tråg som föreslås. Enligt förslaget byggs en vägbro över Doterödsvägen som ansluter norra och södra vägen med varandra. För att ta sig från Södra vägen till Doterödsvägen måste trafikanterna ta sig via Norra vägen och sedan österut på Lilla Doterödsvägen för att sedan ansluta till Doterödsvägen. Järnvägsbron förbereds för dubbelspår genom att bygga två broar, att bygga två broar möjliggör även att järnvägstrafiken kan upprätthållas under byggtiden. Enligt förslaget tillkommer även en planskild gång och cykelöverfart vid Doterödsvägen och denna inkluderas i tunneln under järnvägen. Alternativ 2: Alternativet innebär att Doterödsvägen stängs för genomfart mot Göteborgsvägen och Strandvägen. Detta skulle innebära att trafiken måste hitta andra vägar i nätverket för att ta sig till stadens västra delar. De större genomfartslederna Industrivägen, Yttre Ringleden samt Ucklumsvägen kommer med stor sannolikhet att bli mer belastade i detta alternativ. Om järnvägsövergången stängs bör en ny planskild gång- och cykelpassage anläggas. En tunnel rekommenderas för detta ändamål som går under järnvägen samt Göteborgsvägen. I anslutning till tunnelns mynningar kommer ramper på ca 150 m att behöva byggas. 17(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 242

243 18(43) Figur 11 Åtgärdsförslag för en planskild Doterödsväg Genomförbarhet Alternativ 1: Att bygga en planskild korsning för Doterödsvägen/Bohusbanan är en stor utmaning då byggnationen sker i stadens centrum där nuvarande infrastruktur och bebyggelse begränsar möjligheterna. Möjligheten att leda om trafiken är dessutom mycket begränsad. Att bygga en tunnel under järnvägen innebär att en ny barriär skapas i centrum eftersom tunneln kommer att omges av ett tråg på ca 170 m i östlig och västlig riktning. Tråget innebär att eventuella anslutningsvägar måste hamna antingen utanför tråget eller integreras i tråget. Detta innebär att i västlig riktning kommer trågets slutpunkt att hamna i anslutning till CW Borgs väg vilket innebär att de verksamheter som finns mellan CW Borgs väg och korsningen kommer inte att bli nåbara från Strandvägen. För att ansluta repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 243

244 Stenungstorg med området kring Strandvägen föreslås en lokalgata som går parallellt med Göteborgsvägen för att sedan gå i nordöstlig riktning och ansluta till CW Borgs väg. För att göra denna väg möjlig behöver kommunen göra anspråk på marken i området. I detta område planeras nya bostäder och kontor, om det är möjligt att kombinera trafiklösningen med den framtida exploateringen bör studeras närmre. Norra och Södra vägen ansluter till Doterödsvägen ca 25 m öster om järnvägen, denna korsningspunkt kommer att behöva flyttas på grund av tråget. I föreslagen lösning kvarstår en koppling mellan Norra och Södra vägen i nordsydlig riktning och så får trafikanterna används sig av Lilla Doterödsvägen för att ta sig ut till Doterödsvägen. Detta skulle innebära att en upprustning av Lilla Doterödsvägen och berörda korsningar kommer att behövas då dessa vägar inte är dimensionerad för den ökade trafikmängden som detta scenario skulle innebära. Under byggtiden kommer Bohusbanan att behöva stängas av för att kunna anlägga en järnvägsbro samt tråget som ska gå under järnvägen. Doterödsvägen behöver också stängas av och i samband med det stängs korsningen Doterödsvägen/Göteborgsvägen permanent. Framtida koppling kommer istället att bli Doterödsvägen/Strandvägen. Då det antagligen inte kommer att gå att upprätthålla trafiken på Göteborgsvägen under byggnationen måste andra alternativa vägar finns tillgängliga, exempelvis en förlängning av Norra och Södra vägen. Alternativ 2: Det finns svårigheter att bygga en planskild gång- och cykeltunnel på platsen för korsningen med hänsyn till befintlig infrastruktur och placering av de ramper som konstruktionen kräver. Vart tunneln skulle placeras kräver en vidare analys med hänsyn till ett framtida dubbelspår och den närliggande infrastrukturen där exempelvis stora förändringar planeras kring Stenungstorg. Eftersom det inte kommer att vara möjligt att nå Doterödsvägen från Göteborgsvägen så kommer ett svängfält att kunna tas bort från Göteborgsvägen vilket innebär mer tillgängligt utrymme längs Göteborgsvägen. 5.5 Södra Vägen Nuläge Södra vägen börjar ca 50 m öster om järnvägen och sträcker sig från Doterödsvägen och söderut parallellt med järnvägen i ca 560 m. Vägen har en skyltad hastighet på 50 km/h och korsningarna i anslutning till vägen är oreglerade bortsett från korsningen mot Doterödsvägen där trafikanter från Södra vägen har väjningsplikt. Vägen används för boende i området, inga övriga målpunkter finns i anslutning. 19(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 244

245 Figur 12 Befintlig sträckning av Södra vägen (källa: Åtgärdsförslag För denna väg föreslås en förlängning söderut till Ucklumsvägen, detta skulle innebära en förlängning på ca 750 m. Föreslagen sträckning bör gå längs med järnvägen för att undvika större höjdskillnader. I söder ansluter den nya vägsträckningen till Kvarnbergsvägen. Detta innebär att Kvarnbergsvägen bör rustas upp och eventuellt breddas för att klara en större mängd trafik och detta gäller även korsningen mot Ucklumsvägen. En ny gång- och cykelbana anläggs i anslutning till den nya vägen. 20(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 245

246 Figur 13 Förlängning av Södra vägen mot söder Genomförbarhet Den föreslagna lösningen står inför ett antal utmaningar, en stor del av sträckan ligger på kanten av en bergsknalle vilket innebär att det kommer att behöva sprängas för att kunna bygga en väg där. På berget ligger det fastigheter väldigt nära vilka kan behöva lösas in för att möjliggöra vägen, en av dessa ligger nära anslutningen till järnvägen och där kan det bli mycket svårt att ta sig förbi om inte fastigheten löses in. En framtida trafiklösning kan komma att innefatta ett dubbelspår för järnvägen, en förlängning av Södra vägen samt en gång- och cykelbana. Tillsammans kommer dessa investeringar att kräva ett omfattande markintrång. 21(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 246

247 5.6 Gång/cykelpassage vid resecentrum Nuläge Stenungsund kommun planerar att bygga ett nytt resecentrum i anslutning till Stenungstorg och i samband med detta vill de anlägga en ny planskild gång/cykelpassage för att öka tillgängligheten till stationen. Figur 14 Befintlig och framtida placering resecentrum (källa: OpenStreetMap) Åtgärdsförslag I samband med byggnationen av det nya resecentrumet behövs en ny gång- och cykelpassage i anslutning. Här föreslås en tunnel som placeras strax söder om det nya resecentrumet. Öster om järnvägen ansluts gång- och cykelöverfarten till södra vägen. Byggnationen kräver att ramper byggs på vardera sidor om järnvägen som kommer att bli ca 150 m långa. Genomförbarhet I samband med byggnationen av det nya resecentrumet bör även denna gång- och cykeltunnel byggas. Lösning bör vara möjlig så länge den tas hänsyn till i ett tidigt planarbete. Kopplingen mot Södra vägen bör placeras så att den inte inkräktar på befintliga fastigheter öster om järnvägen. En närmare utredning bör utföras gällande placering av ramperna. 22(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 247

248 5.7 Gång/cykelpassage vid Circle K Nuläge Idag finns här en överfart som ligger i samma plan som järnvägen och som ansluter till Solgårdsvägen i öster. Övergången har inga bommar men den har en trafiksignal som påvisar ankommande tåg. I anslutning till järnvägsövergången finns ett övergångsställe över Göteborgsvägen till området där en bensinstation ligger och där kan gång- och cykeltrafikanterna ansluta till gång- och cykelbanor som går norrut längs med Stenunge allé eller fortsätta västerut mot Orust och Tjörn. Det finns även en gång- och cykelbana som går längs med västra sidan av järnvägen, denna sträcker sig norrut till järnvägsövergången som ansluter till Södra vägen och söderut till ca 300 m söder om Ucklumsvägen. Figur 15 Dagens gång/cykelpassage vid Circle K (källa: Åtgärdsförslag För att öka säkerheten och minska barriärerna föreslås en ny planskild gång/cykelpassage. Här föreslås en tunnel som sträcker sig under järnvägen och även under Göteborgsvägen. På respektive sida av järnvägen kommer ramper att behöva byggas som är ca 150 m långa. På östra sidan föreslås en ramp som går jämsides med Solgårdsvägen. Placering av en ramp på västra sidan behöver utredas närmre med hänsyn till närliggande fastigheter och infrastruktur. En möjlig lösning för platsen skulle även kunna vara att bygga en gång- och cykelbro som placeras längre norrut än den befintliga plankorsningen och därmed ta hjälp av det berg som finns där för att fästa bron på. Denna lösning behöver dock ses över med hänsyn till 23(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 248

249 en eventuell förlängning av Södra vägen där sträckningen hamnar inom detta område. Denna lösning har dock inte räknats på. Genomförbarhet Placeringen av tunneln och dess mynningar är en stor utmaning i denna lösning. I väster ligger en bensinstation och eventuellt behöver tunnelns uppgång och ramp inkräkta på området kring denna. Även anslutningen till Solgårdsvägen kan bli problematisk med hänsyn till utrymme för rampen. På östra sidan finns närliggande fastigheter samt en befintlig väg, dessutom bör lösningen ta hänsyn till ett framtida dubbelspår för järnvägen vilket innebär att utrymmet närmast järnvägen kommer att krympa. 5.8 Nösnäsmotet Nuläge Nösnäsmotet är idag knytpunkten mellan trafiken från väg 160, väg 649 och Göteborgsvägen. I området vid Nösnäsmotet möts trafikströmmar mellan centrala Stenungsund, Tjörn/Orust, Göteborg och Nösnäs/Hallerna. En ÅVS har utförts för Nösnäsmotet eftersom motet idag har ett flertal problem bland annat med trafiksäkerhet och kapacitet. Rekommendationerna från denna ÅVS är att ersätta det befintliga trafikmotet med en cirkulation samt bygga en vägtunnel i anslutning som ska ansluta till vägar på båda sidor järnvägen. Figur 16 Nösnäsmotet med koppling mot Ucklumsvägen (källa: 24(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 249

250 Åtgärdsförslag Det åtgärdsförslag som presenteras bygger på rekommendationerna från den ÅVS som utförts med en cirkulation och en planskild koppling öster om järnvägen, däremot föreslås en ny utformning. Det nya motet föreslås ligga på samma plats som det befintliga och kommer att innefatta en tvåfältig cirkulation med fem anslutningar, varav en anslutning är mot den vägtunnel som planeras att gå under järnvägen och ansluter till vägnätet i öster. Övriga tillfarter i cirkulationen kommer från centrum, väg 160 norrifrån, väg 160 söderifrån samt från Hogia. För trafik som ska till och från Hogia beräknas denna tillfart och väganslutning få samma placering som idag. På grund av anslutningen till tunneln som går under järnvägen kommer trafikplatsen att hamna under befintlig marknivå. Den hamnar därmed även under en framtida beräknad vattennivå. Detta medför att vägarna måste säkras från vatten. Detta kan ske med vattentäta tråg eller en tät konstruktion i väster för att skydda trafikplatsen mot förhöjda vattennivåer. Väg 160 kommer att gå ovanför cirkulationen på en bro. Tunneln under järnvägen innefattar fyra körfält samt en gång- och cykelbana. Anledningen till att den östra anslutningen planeras med två körfält i respektive färdriktning är att magasinen annars blir korta och det blir risk för köer. Även Göteborgsvägen får två körfält i respektive färdriktning, de övriga infarterna bedöms endast behöva ett körfält i respektive riktning. Järnvägsbron förbereds för dubbelspår genom att bygga två broar, att bygga två broar möjliggör även att järnvägstrafiken kan upprätthållas under byggtiden. 25(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 250

251 Figur 17 Illustration av föreslagen åtgärd för Nösnäsmotet 26(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 251

252 Genomförbarhet Byggnationen av Nösnäsmotet är komplex och kräver att konstruktionen görs stegvis så att trafiken kan upprätthållas. En stor svårighet med konstruktionen kommer att bli att bygga ett nytt trafikmot på samma plats som det befintliga och exakt hur detta ska kunna gå till för att kunna upprätthålla trafiken måste utredas i detalj. För att underlätta för trafiken under byggtiden kan det vara en fördel att bygga förlängningen av Södra vägen först. Placeringen och utformning av den vattentäta konstruktioner kommer att behöva utredas vidare för att säkerställa att placeringen klarar att hålla borta en förhöjd vattennivå, ett alternativ är att placera respektive vägsträckning inom vattentäta tråg. 5.9 Förlängning av Inre Ringleden Idag ansluter Inre Ringleden till Doterödsvägen i Norr och övergår i Nytorpshöjdsvägen i söder. Från Inre Ringleden kan man inte ta sig söderut mot Ucklumsvägen utan behöver då ta sig österut via Uppegårdsvägen för att sedan fortsätta söderut via Yttre Ringleden. Inre Ringleden Figur 18 Översikt över Inre Ringleden (källa OpenStreetMap) Åtgärdsförslag En förlängning av Inre Ringleden till Ucklumsvägen innebär en snabbare förbindelse till Ucklumsvägen och tätortens södra delar. Den nya vägen kan komma att avlasta Yttre Ringleden, Doterödsvägen och Göteborgsvägen. 27(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 252

253 På den föreslagna sträckningen går idag en gång- och cykelväg, i samband med vägbygget måste denna ersättas och förslagsvis anläggs en ny utmed den nya vägen. Figur 19 Föreslagen förlängning av Inre Ringleden (källa OpenStreetMap) Genomförbarhet En förlängning av Inre Ringleden är svår och har flera utmaningar gällande terräng och befintlig bebyggelse. Området har stora höjdskillnader vilket innebär att det på vissa sträckor kan behöva sprängas eller stora fyllnadsmassor för att få vägen i rätt nivå. Föreslagen sträckning av vägen passerar utanför en förskola och en skola vilket medför ökade trafiksäkerhetsproblem. Detaljutformningen måste ske med stor hänsyn till de oskyddade trafikanterna och den stora mängden barn om förslaget skall genomföras. En ökad trafik på befintlig väg och även en ny sträckning av vägen förbi området skulle kunna upplevas som otryggt och trafikfarligt och noggranna åtgärder krävs för att minska trafiksäkerhetsproblemen och öka tryggheten. Vägen föreslås genom ett redan uppbyggt område och bullerpåverkan kan bli stor vilket kräver en bullerutredning. 28(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 253

254 6 Trafikanalys 6.1 Nuläget, år 2017 I Figur 20 redovisas beräknade trafikflöden för år Allmänt ligger de beräknade trafikflödena kring +/- 20% jämfört med de uppmätta värdena vilket är tillfredställande för denna typ av modell. Skillnaderna beror främst på att modellen är en förenkling av verkligheten och att resandet baseras på zoner där individernas resvanor och val antas vara lika. En annan förklaring är att det finns en osäkerhet i mätvärdena samt att de är hämtade från olika årtal. Modellen har kalibrerats med hjälp av trafikmätningar gjorda mellan år 2016 och De trafikmätningar som modellen har kalibrerats mot framgår av Figur 21. Resultatet från trafikanalyserna redovisas som totalt antal fordon/vardagsdygn och redovisas för utvalda vägavsnitt som är relevanta för scenarierna. Dessa punkter redovisas i samtliga scenarier för att det ska vara möjligt att se skillnader mellan dem. Figur 20 Beräknade trafikmängder för år 2017 (fordon/vardagsdygn) 29(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 254

255 Figur 21 Trafikmätningar från år (fordon/vardagsdygn) 6.2 Prognos för 2027 Trafikmängderna ökar olika mycket i olika delar av vägnätet beroende på läget för den tillkommande bebyggelsen. Eftersom beräkningarna utgår från dagens resvanor så ökar biltrafiken, som utförs av invånare i Stenungsund, proportionellt med befolkningstillväxten. När det gäller genomfartstrafik, dvs trafik som inte har ett ärende inom modellområdet, så påverkas ju denna snarare av utvecklingen i kommunerna runt Stenungsund. I tabellen nedan jämförs beräknade värden för sex vägavsnitt från Trafikverkets SAMPERS-modell med modellen som använts i föreliggande utredning. Värdena från kommunens modell avser en beräkning som utgår från dagens vägnät och 2027 års trafikefterfrågan. SAMPERS-modellen har i stället 2040 som prognosår för trafikefterfrågan. 30(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 255

256 Tabell 1 Jämförelse av beräknade trafikmängder mellan Trafikverkets och kommunens modeller SAMPERS Flöde x 1000 (f/vd) Differens Flöde x 1000 (f/vd) Absolut (f/vd) Relativ Per år Kommunens modell Differens Absolut (f/vd) Relativ Per år V 160, syd Ucklumsvägen 15,0 17,4 2,4 16% 0,6% 20,1 24,1 4,0 20% 1,8% V 160, Stenungsbron 18,7 20,9 2,2 12% 0,4% 21,1 25,0 3,9 18% 1,7% Uddevallavägen, norr Industrivägen 10,8 11,9 1,1 10% 0,4% 8,4 9,8 1,4 17% 1,6% Industrivägen, väst Ucklumsvägen 11,8 13,9 2,1 18% 0,6% 8,5 10,3 1,8 21% 1,9% Ucklumsvägen, väst Yttre Ringleden 5,1 5,8 0,7 14% 0,5% 10,5 13,5 3,0 29% 2,5% Industrivägen, väst Yttre Ringleden 9,9 11,4 1,5 15% 0,5% 9,5 11,9 2,4 25% 2,3% Som framgår av tabellen så ger kommunens modellberäkningar betydligt större trafikökningar jämfört med SAMPERS-modellen. Detta beror i huvudsak på att SAMPERSmodellen utgår från en väsentligt lägre befolkningstillväxt i Stenungsund jämfört med kommunens modell. Kommunens antagna tillväxt på 10 år medför en mycket större årlig tillväxt av trafiken jämfört med SAMPERS-modellen. 7 Scenarier Utifrån nulägesmodellen har de tre scenarierna utformats och tillsammans med prognosen för år 2027 simulerats. Dessutom har ett 0-scenarie beräknats. Resultaten från dessa framgår i avsnittet nedan. Analysresultaten är indikativa och ska framförallt användas för att se förändringar i flöden mellan de olika scenarierna och nulägesberäkningen. 31(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 256

257 7.1 Scenario 0 Detta scenario utgår från att inga åtgärder genomförs i det övergripande vägnätet, dvs ett 0-scenario. Figuren nedan redovisar beräknade trafikflöden för år 2027 för detta vägnät Figur 22 Beräknade trafikflöden för Scenario 0 för år 2027 (fordon/vardagsdygn) Med dagens trafikflöden förekommer minskad framkomlighet främst i samband med eftermiddagens högtrafikperiod, mellan kl 16 och 17, i Nösnäsmotet samt i korsningen mellan Göteborgsvägen och Doterödsvägen. I Nösnäsmotet är det framförallt påfarten till väg 160 i riktning mot Tjörn som har otillräcklig kapacitet vilket leder till köer som växer mot norr/stenungsunds centrum. Orsaken till köbildningen är att trafikströmmen från söder på väg 160 samt påfartstrafiken från Stenungsund ska växla ihop till 1 körfält på bron. Storleken på de båda flödena ligger nära eller över växlingskapaciteten. I korsningen Doterödsvägen/Göteborgsvägen förekommer tidvis kö som växer norrut till följd av signalsystemets funktion. Med växande trafikflöden till följd av befolkningstillväxt, fler arbetstillfällen och ökat handelsutbud kommer framkomlighetsproblemen i Nösnäsmotet och Doterödsvägen/- Göteborgsvägen att förstärkas 32(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 257

258 7.2 Scenario Åtgärder I Figur 23 presenteras de åtgärder som har kombinerats för scenario 1. Scenariot bygger på att järnvägsövergången vid Doterödsvägen stängs och att förlängningarna av Norra och Södra Vägen agerar som matarvägar för de flöden som ska västerut. I detta scenario antas Nösnäsmotet vara ombyggt och inkludera en planskild koppling österut vilket medför att järnvägsövergången vid Ucklumsvägen stängs och kopplingen österut blir mot Södra vägen. En ny cirkulation byggs i korsningen Industrivägen/Ucklumsvägen och planskilda gång/cykelöverfarter byggs vid Circle-K, det nya resecentrumet samt vid Doterödsvägen. 1. Ny cirkulation i korsningen Doterödsvägen/Industrivägen 2. Förlängning av Norra vägen till Industrivägen 3. Planskild korsning Bohusbanan/Industrivägen 4. Stängd järnvägsövergång vid Doterödsvägen 5. Planskild gång/cykelpassage vid Doterödsvägen 6. Planskild gång/cykelpassage vid Resecentrum 7. Förlängning av Södra vägen till Ucklumsvägen 8. Planskild gång/cykelpassage vid Circle-K 9. Nytt Nösnäsmot med planskild koppling österut över Bohusbanan (Ucklumsvägens korsning över Bohusbanan och anslutning mot v 160 stängs) Figur 23 Illustration av åtgärder inkluderade i Scenario 1 (källa: bakgrundskarta OpenStreetMap) Trafikflödesanalys I Scenario 1 innefattar förlängningar av Norra och Södra vägen samt en ny utformning av Nösnäsmotet med en planskild järnvägsövergång med anslutning österut mot förlängningen av södra vägen. 33(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 258

259 I detta scenario avlastar södra vägen Göteborgsvägen samt Yttre Ringleden, sträckan som går från Nösnäsmotet och norrut till Doterödsvägen får ett flöde på fordon/- vardagsdygn medan den södra kopplingen som går från Nösnäsmotet och till Ucklumsvägen får ett flöde på fordon/vardagsdygn. Trafikökningen på Göteborgsvägen uppgår till ca fordon/vardagsdygn och Uddevallavägen till fordon/vardagsdygn. Norra vägens förlängning får inte så stor effekt på nätverket som södra vägen, den nya förbindelsen får ett flöde på fordon/vardagsdygn. I beräkningen får endast en väg ett minskat flöde och det är Doterödsvägen som minskar med ca 1300 fordon. Anledningen är att Doterödsvägen inte längre är en genomfartsled för trafik som ska in till centrum, i denna lösning får trafikanterna istället ta sig västerut via Industrivägen i norr eller via Nösnäsmotet i söder. Yttre Ringleden samt Inre Ringleden får små trafikförändringar på ca fordon/vardagsdygn. Industrivägen (närmast järnvägen) ökar med ca fordon, Figur 24 Beräknade trafikflöden för Scenario 1 för år 2027 (fordon/vardagsdygn) För att bedöma om kapaciteten är tillräcklig för Nösnäsmotet i det skissade förslaget har en beräkning gjorts i Capcal där respektive infart har analyserats med hänsyn till belastningsgrad. I detta scenario bedöms infarterna få en önskvärd standard med hänsyn till belastningsgrad i samtliga tillfarter bortsett från den östra (anslutningen till Södra 34(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 259

260 vägen) som får godtagbar standard. Resultatet av denna kapacitetsberäkning presenteras i Tabell 2 och definitionen av de olika standarderna återfinns i Bilaga 1. Tabell 2 Resultat från kapacitetsberäkningar av infarterna till den nya utformningen av Nösnäsmotet utförda med Capcal Kapacitetsberäkningar med prognos för år 2027 Scenario Infart Belastningsgrad Scenario Scenario Åtgärder Väg 160 N Väg 160 S Hogia Östra infarten Centrum Önskvärd Standard Önskvärd Standard Önskvärd Standard Godtagbar Standard Önskvärd Standard I Figur 25 presenteras de åtgärder som har kombinerats för scenario 2. Även detta scenario bygger på att järnvägsövergången vid Doterödsvägen stängs men som matarvägar används en förlängning av Norra Vägen samt Inre Ringleden. I detta scenario antas Nösnäsmotet vara ombyggt och inkludera en planskild koppling österut vilket medför att järnvägsövergången vid Ucklumsvägen stängs. Nösnäsmotet får en ny koppling i öst där en ny väg anläggs som ansluter till Kvarnbergsvägen. 35(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 260

261 1. Ny cirkulation i korsningen Doterödsvägen/Industrivägen 2. Förlängning av Norra vägen till Industrivägen 3. Planskild korsning Bohusbanan/Industrivägen 4. Stängd järnvägsövergång vid Doterödsvägen 5. Planskild gång/cykelpassage vid Doterödsvägen 6. Planskild gång/cykelpassage vid Resecentrum 7. Planskild gång/cykelpassage vid Circle-K 8. Nytt Nösnäsmot med planskild koppling österut över Bohusbanan (Ucklumsvägens korsning över Bohusbanan och anslutning mot v 160 stängs) 9. Förlängning av Inre Ringleden till Ucklumsvägen Figur 25: Illustration av förändringar inkluderade i Scenario 2 (källa: bakgrundskarta OpenStreetMap) Trafikflödesanalys I detta scenario försvinner förbindelsen mellan Doterödsvägen och Göteborgsvägen vilket innebär att de platser där trafikanterna kan korsa järnvägen på är via Industrivägen i norr och vid Nösnäsmotet i söder. Detta innebär att vägarna som ansluter till dessa järnvägsövergångar blir mer belastade och detta syns på Industrivägen som närmast Bohusbanan ökar med ca fordon/vardagsdygn, den östra kopplingen till Nösnäsmotet får ett ökat flöde med fordon/vardagsdygn (jämfört med det beräknade flödet för 2017 på Ucklumsvägen strax öster om järnvägen). Även Yttre Ringleden, Inre Ringleden samt den nya förlängningen av Inre Ringleden får kraftiga ökningar, ökningen är störst söderut. Den nya förlängningen av Inre Ringleden får ett totalt flöde på ca fordon/vardagsdygn och den norra delen får ett ökat flöde på fordon/vardagsdygn. På yttre Ringleden ökar den norra delen med 800 fordon medan den södra delen ökar med fordon/vardagsdygn. Både Göteborgsvägen och Uddevallavägen får en större belastning då trafiken får ta längre omvägar för att nå målpunkter kring Stenungsunds centrum då övergången vid 36(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 261

262 Doterödsvägen inte längre finns tillgänglig. Uddevallavägens norra del ökar med ca fordon/vardagsdygn och Göteborgsvägen södra del ökar med fordon/vardagsdygn. Figur 26 Beräknade trafikflöden för Scenario 2 (fordon/vardagsdygn) Även för detta scenario har kapaciteten i form av belastningsgrad analyserats för det nya utformningsförslaget av Nösnäsmotet. I detta scenario bedöms samtliga infarter få en önskvärd standard. Resultatet av denna kapacitetsberäkning framgår av Tabell 3 och definitionen av de olika standarderna återfinns i Bilaga 1. Tabell 3 Resultat från kapacitetsberäkningar av den nya utformningen av Nösnäsmotet utförda med Capcal Kapacitetsberäkningar med prognos för år 2027 Scenario Infart Belastningsgrad Väg 160 N Önskvärd Standard Väg 160 S Önskvärd Standard Scenario 2 Hogia Önskvärd Standard Östra infarten Önskvärd Standard Centrum Önskvärd Standard 37(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 262

263 7.4 Scenario Åtgärder I Figur 27 presenteras de åtgärder som har kombinerats för scenario 3. Detta scenario bygger på att Industrivägen, Doterödsvägen samt Ucklumsvägen görs planskilda mot Bohusbanan. Lösningen innehåller även tre planskilda gång/cykelöverfarter vid Circle-K, Resecentrum samt vid Doterödsvägen. En cirkulation byggs vid korsningen Doterödsvägen/Industrivägen och i övrigt så består Nösnäsmotet enligt befintlig utformning. 1. Ny cirkulation i korsningen Doterödsvägen/Industrivägen 2. Planskild korsning Bohusbanan/Industrivägen 3. Planskild korsning Bohusbanan/Doterödsvägen 4. Planskild gång/cykelpassage vid Resecentrum 5. Planskild gång/cykelpassage vid Circle-K 6. Planskild korsning Bohusbanan/Ucklumsvägen Figur 27: Illustration av förändringar inkluderade i Scenario 3 (källa: bakgrundskarta OpenStreetMap) Trafikflödesanalys Resultatet av scenario 3 visar på kraftigt ökade trafikvolymer på den södra delen av Göteborgsvägen motsvarande fordon/vardagsdygn. Ökningen beror delvis på en ökad sysselsättning kring Stenungstorg i kombination med ett ökat antal boende i området kring Hallerna samt Yttre Ringleden som tar sig västerut via Ucklumsvägen och sedan norrut på Göteborgsvägen. På Ucklumsvägen närmast korsningen ökar trafiken med fordon/vardagsdygn. 38(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 263

264 Den nya plankorsningen vid Doterödsvägen med kopplingen till Strandvägen används i detta scenario främst som en genomfartsled för att nå andra målpunkter väster om järnvägen och även för att ta sig söderut mot Nösnäsmotet. Strandvägen ökar sitt flöde med ca fordon/vardagsdygn medan Doterödsvägen får ett minskat flöde med ca färre fordon/vardagsdygn. Även Göteborgsvägen norr om Strandvägen ökar med fordon/vardagsdygn och Uddevallavägen ökar med ca fordon/vardagsdygn. Trafikökningen på den norra delen av Yttre Ringleden uppgår till 200 fordon/vardagsdygn och Industrivägen ökar med fordon/vardagsdygn närmast järnvägsövergången vilket tyder på att trafikökningarna främst påverkar de södra och västra delarna av vägnätet. Figur 28 Beräknade trafikflöden för Scenario 3 (fordon/vardagsdygn) 8 Utblick mot 2040 Efter 2027 finns inom kommunen ytterligare planer på tillväxt av främst bostäder och handel. Planerna på bostadsbyggande innebär att befolkningen skulle kunna växa med ytterligare ca personer fram till Beroende på i vilken takt omställningen sker mot större 39(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 264

265 andel resor som utförs till fots, med cykel eller kollektivtrafik så kommer detta att påverka biltrafikvolymerna och därmed eventuella framkomlighetsproblem olika mycket. Vid Spekeröd har kommunen tagit fram ett förslag för att möjliggöra volymhandel inklusive livsmedel samt kontor och småindustri, lager och partihandel. Planområdet omfattar totalt ca 10 hektar. Enligt ett tidigare framtaget planprogram skulle området innefatta externhandel med kvm byggnadsyta (BTA). Figuren nedan visar områdets läge i nära anslutning till trafikplats Stora Höga. Figur 29 Läge för planerat externhandelsområde vid Spekeröd (Källa: Planbeskrivning) Externhandelsområdet vid Spekeröd kommer att bli en betydande målpunkt för handel och därmed attrahera en stor mängd kunder från både Stenungsund och närliggande kommuner. Läget intill trafikplatsen innebär sannolikt att majoriteten av kunderna kommer att vara bilburna. Exploateringsplanerna för centrala Stenungsund innebär även dessa en kraftig utökning av handelsytorna som kommer att attrahera fler kunder. Det centrala läget möjliggör att, jämfört handelsområdet vid Spekeröd, fler kunder kommer att kunna välja gång, cykel eller kollektivtrafik. Det är svårt att bedöma hur ett eventuellt handelsområde vid Spekeröd kommer att påverka trafikflödena i centrala Stenungsund, inte minst mot bakgrund av de stora exploateringarna i centrala Stenungsund. Ett utvecklingsscenario är att handelsområdet vid Spekeröd främst kommer att attrahera kunder utanför centrala Stenungsund och därmed i mindre utsträckning kommer att påverka trafiksituationen i centrala Stenungsund. I avsnitt 6.2 ovan jämförs 2027 års prognos med Trafikverkets SAMPERS-prognos för Kommunens översiktliga planering till år 2040 innebär ytterligare tillväxt av befolkning och handelsytor. Därmed skiljer sig Trafikverkets och kommunens förutsättningar än mer. 40(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 265

266 9 Slutsatser En generell slutsats från utredningen är att de förslag till utbyggnad av planskildheter mellan väg och järnväg, som studerats översiktligt i denna utredning, är mycket komplexa. Det krävs därför fördjupade studier där man tar fram mer detaljerade utformningsförslag som utgångspunkt för att kunna utreda deras genomförbarhet m h t geotekniska förutsättningar och konstruktionslösningar. De mest komplexa åtgärderna att genomföra har bedömts vara att bygga planskildheter med järnvägen vid Doterödsvägen och Industrivägen. Utmaningarna för dessa lösningar är att väg och järnväg ligger nära varandra samt att kunna upprätthålla trafiken under byggskedet på Göteborgsvägen och Uddevallavägen som idag är hårt trafikerade. Att bygga planskilda gång- och cykeltunnlar vid resecentrum, Circle-K och vid Doterödsvägen bör vara genomförbara, här bör dock en fortsatt utredningen genomföras kring placering av ramper och tunnel med hänsyn till nuvarande infrastruktur och framtida byggnationer. Något som också bör tas hänsyn till i ett tidigt planeringsstadium är sociala aspekter för att säkerställa att gång- och cykeltrafikanter kommer att vilja och våga använda tunnlarna. I rapporten redovisas bland annat effekterna av att skapa ytterligare vägförbindelser utmed den östra sidan av järnvägen. En förlängning av Södra vägen ger en viss trafiknytta och har avlastande effekt på Göteborgsvägen. Södra vägen förefaller vara intressant att studera vidare i det fortsatta planeringsarbetet. Analyserna visar däremot att förlängningen av Norra vägen ger små effekter. Det skulle kunna finns ett tillfälligt behov av denna förlängning om planerna med en planskild Industriväg eller en planskild Doterödsväg genomförs. Då behövs alternativa vägar som kan ta funktionen för Göteborgsvägen och Uddevallavägen under byggtiden. Åtgärdsförslaget för Nösnäsmotet är omfattande och ser ur ett övergripande perspektiv ut vara möjligt att genomföra. Även kapaciteten för biltrafiken bedöms överslagsmässigt vara tillräcklig. För att säkerställa detta måste fördjupade analyser utföras. För att bedöma om kapaciteten i cirkulationen är tillräcklig för att klara framtida trafikflöden rekommenderas en mikrosimulering. Av de tre scenarier som analyserats ur ett trafikflödesperspektiv så får de olika effekt på nätverket. Scenario 1 ser ut att få en jämnare fördelning på de olika vägarna medan scenario 2 och 3 får störst ökningar på och kring Göteborgsvägen och Ucklumsvägen. I utblicken fram till år 2040 konstateras att kommunen har ytterligare planer för bostadsutbyggnader som innebär tillväxt med ca invånare. Dessutom finns planer på exploatering av ett externhandelsområde vid Spekeröd som omfattar ca kvm handelsyta (BTA). Med hänsyn till att exploateringen i centrala Stenungsund innefattar omfattande handelsytor är det svårt att bedöma hur externhandelsområdet vid Spekeröd kommer att påverka resmönstret. 41(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 266

267 Bilaga 42(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 267

268 Bilaga 1 Kapacitetsanalys av Nösnäsmotet För att bedöma om den nya utformningen av Nösnäsmotet kommer att kunna hantera framtida trafikmängder har en kapacitetsbedömning gjorts med hjälp av Capcal. Som resultat från analyserna erhålles bland annat belastningsgrad. Belastningsgraden avser förhållandet mellan det verkliga trafikflödet och det teoretiska mättnadsflödet (kapacitetsgräns). Exempelvis innebär ett verkligt trafikflöde om 700 fordon/timma och ett mättnadsflöde om fordon/timma att belastningsgraden uppgår till 0,7. Trafikverket och Sveriges kommuner genom SKL har tagit fram riktvärden för att kunna förhålla sig till de resultat i form av belastningstal som erhålles från CAPCAL. De riktvärden som används i analysen baseras Vägars och Gators Utformning, Trafikverkets publikation 2012:181 och framgår av tabellen nedan. Tabell 4 Riktvärden för belastningsgrad Belastningstal Standardnivå Cirkulation Önskvärd Mindre, lika med 0,8 Godtagbar Större än 0,8 och mindre än 1 Överbelastad Större än eller lika med 1 43(43) repo001.docx RAPPORT SESTAN p:\27207\ _mobilitetsstrategi_stenungsunds_kommun\000\10_original\leverans\190625_strategisk_trafikutredning\pm\pm_stenungsund_trafik_2019 _06-25.docx 268

269 Protokoll Allmänna utskottet Dnr: KS 2019/539 Köp av fastigheten Stenung 2:157 Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att erbjuda ägaren till Stenung 2:157, att kommunen köper Stenung 2:157 för kr. Erbjudandet gäller fram till 1 oktober 2020 med tillträde senast 1 april Kostnad för markköpet belastar projektet för resecentrum. Sammanfattning av ärendet Ägaren till Stenung 2:157, vars fastighet är belägen på Södra vägen 12, har inkommit med ett brev där i vilket det framkommer att ägaren vill sälja fastigheten till kommunen och vill att kommunen erbjuder en ersättning. I brevet framgår att det beror på kommunens planer på ett nytt resecentrum och perrong intill fastigheten som kan medföra störande buller och insyn större delen av dygnet och för oron över framtida utbyggnad av dubbelspår. Hur området och funktionerna omkring resecentrum ska utformas kommer att klargöras i det pågående arbetet med detaljplanen. Innan detaljplanen antas kan inte förvaltningen med säkerhet bedöma hur marken ska användas. Planarbetet är i ett tidigt skede, alla utredningar är inte slutförda. Vid detaljplanens samråd kommer ett förslag på detaljplan att presenteras som sakägare och myndigheter kan lämna synpunkter på. I förslaget som förvaltningen arbetar med kommer en gång- och cykelpassage under järnvägen placeras i förlängningen av Västanvindsgatan. Den östra anslutningen till passagen hamnar då inom Stenung 2:161 som är belägen direkt söder om Stenung 2:157. Förvaltningen ser som möjligt att Stenung 2:157 kan planläggas för allmänt ändamål för att där kunna tillgodose resecentrumets behov. En värdering har gjorts av en auktoriserad värderare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Brev från fastighetsägaren, Stenung 2:157 Beslut skickas till kjells001@gmail.com Justerare Rätt utdraget intygar 269

270 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Lisa Bertilsson Till kommunstyrelsen Köp av fastigheten Stenung 2:157 Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att erbjuda ägaren till Stenung 2:157, att kommunen köper Stenung 2:157 för kr. Erbjudandet gäller fram till 1 oktober 2020 med tillträde senast 1 april Kostnad för markköpet belastar projektet för resecentrum. Sammanfattning av ärendet Ägaren till Stenung 2:157, vars fastighet är belägen på Södra vägen 12, har inkommit med ett brev där i vilket det framkommer att ägaren vill sälja fastigheten till kommunen och vill att kommunen erbjuder en ersättning. I brevet framgår att det beror på kommunens planer på ett nytt resecentrum och perrong intill fastigheten som kan medföra störande buller och insyn större delen av dygnet och för oron över framtida utbyggnad av dubbelspår. Hur området och funktionerna omkring resecentrum ska utformas kommer att klargöras i det pågående arbetet med detaljplanen. Innan detaljplanen antas kan inte förvaltningen med säkerhet bedöma hur marken ska användas. Planarbetet är i ett tidigt skede, alla utredningar är inte slutförda. Vid detaljplanens samråd kommer ett förslag på detaljplan att presenteras som sakägare och myndigheter kan lämna synpunkter på. I förslaget som förvaltningen arbetar med kommer en gång- och cykelpassage under järnvägen placeras i förlängningen av Västanvindsgatan. Den östra anslutningen till passagen hamnar då inom Stenung 2:161 som är belägen direkt söder om Stenung 2:157. Förvaltningen ser som möjligt att Stenung 2:157 kan planläggas för allmänt ändamål för att där kunna tillgodose resecentrumets behov. En värdering har gjorts av en auktoriserad värderare. Beskrivning av ärendet Ägaren till Stenung 2:157, vars fastighet är belägen på Södra vägen 12, har inkommit med ett brev där det står att ägaren vill sälja fastigheten till kommunen och vill att kommunen erbjuder en ersättning. I brevet framgår att det beror på kommunens planer på ett nytt resecentrum och perrong intill fastigheten som kan medföra störande buller och insyn större delen av dygnet och för oron över framtida utbyggnad av dubbelspår. 270

271 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Det pågår arbete med detaljplanering av nytt resecentrum i läge Centrumalternativet som beslutades av Kommunfullmäktige Just nu pågår tekniska utredningar av hur resecentrum ska utformas. Inriktningen efter den framtagna funktionsutredningen, daterad , är att resecentrum ska placeras väster om befintlig järnväg. Hur området och funktionerna omkring resecentrum ska utformas kommer att klargöras i det pågående arbetet med detaljplanen. Innan detaljplanen antas kan inte förvaltningen med säkerhet bedöma hur marken ska användas. Planarbetet är i ett tidigt skede, alla utredningar är inte slutförda. Vid detaljplanens samråd kommer ett förslag på detaljplan att presenteras som sakägare och myndigheter kan lämna synpunkter på. I förslaget som förvaltningen arbetar med kommer en gång- och cykelpassage under järnvägen placeras i förlängningen av Västanvindsgatan. Den östra anslutningen till passagen hamnar då inom Stenung 2:161 som är belägen direkt söder om Stenung 2:157. Förvaltningen ser som möjligt att Stenung 2:157 kan planläggas för allmänt ändamål för att där kunna tillgodose resecentrumets behov. På uppdrag av förvaltningen har en värdering utförts av Nai Svefa, auktoriserad värderare samhällsbyggarna, som bedömt marknadsvärdet till kr. På uppdrag av ägaren till Stenung 2:157 har följande värderingar utförts och tillsänts kommunen: - Marknadsvärdering utförd av Bjurfors, bedömt marknadsvärde: kr +/ kr. - Marknadsvärdering utförd av Svensk fastighetsförmedling, bedömt marknadsvärde: 271

272 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ kr +/ kr När en detaljplan har antagits och vunnit laga kraft löses mark som behövs för genomförandet av detaljplans allmänna platser och allmänna anläggningar in för marknadsvärdet plus 25 % enligt plan och bygglagen samt expropriationslagen (gäller från och med 1 augusti 2010). Förvaltningen anser att det är positivt om fastigheter kan köpas in genom frivillig överenskommelse med fastighetsägarna i stället för tvångsvis inlösen. Det är i dagsläget dock inte helt säkert om Stenung 2:157 behöver lösas in med anledning av resecentrum. Förvaltningen har i föreslaget till beslut tagit hänsyn till detta samt värderingarna utförda på fastighetsägarnas begäran och föreslår att kommunen ska erbjuda köp av Stenung 2:157 för kr. Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för ett eventuellt fastighetsinköp belastar projektet för resecentrum och ryms inom projektets budget. Barnkonsekvensanalys Beslutet bedöms inte ge någon konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Brev från fastighetsägaren, Stenung 2:157 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Sektorchef Veronica Götzinger Verksamhetschef Beslut skickas till kjells001@gmail.com 272

273 Från: Kjell Simonsson Skickat: den 28 juni 2019 Till: Lisa Bertilsson Ämne: Inlösen fastighet Södravägen 12 Hej! Jag bor på Södravägen 12, fastighet Stenung 2:157. På grund av kommunens planer på nytt resecentrum och perrong i anslutning mot min tomt som medför störande buller och insyn större delen av dygnet dessutom oron över framtida utbyggnad av dubbelspår mm. ansökte jag till kommunen om inlösen av fastigheten. Kommunen anlitade Swefa som värderare. Swefas värdering på 3,2 miljoner ligger under marknadsvärdet. Mitt område är mycket attraktivt och då hade budgivning varit möjlig. Jag har kontaktat några lokala mäklare för en värdering (se bifogade dokument). Mina grannar har blivit inköpta av kommunen och jag har tagit del av deras processer. Jag önskar en likvärdig behandling av min fastighet. Mvh Kjell Simonsson 273

274 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr: KS 2019/184 Hantering av elever på grund av nya gymnasielagen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utforma utbildningspaket för de ungdomar som fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier men saknar behörighet att komma in på den kommunala vuxenutbildningens ordinarie utbildningar. Finansiering sker 2019 genom att kommunstyrelsen ianspråktar upp till 400 tkr av kommunstyrelsens oförutsedda. Finansiering för år 2020 för återstående upp till 600 tkr får beaktas i budgetarbetet. Återkoppling ska ske inom sex månader till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Den nya gymnasielagen ger före detta ensamkommande asylsökande barn möjligheten att få uppehållstillstånd för gymnasiestudier. De personer som uppfyller vissa kriterier kunde under sommaren 2018 få uppehållstillstånd om de studerar eller planerar att studera på gymnasiet. En kontinuerlig uppföljning kommer nu ske för att kontrollera att eleven fortsatt läser gymnasiekurser enligt studieplan vilket kopplas direkt till rätten att få ha kvar eller förlänga sitt uppehållstillstånd. Problemet för vissa i målgruppen som har fått uppehållstillstånd, är att de inte kan komma in på den kommunala vuxenutbildningen på grund av för svaga svenskkunskaper. De kan heller inte läsa vidare vid gymnasieskolan då är för gamla. Om eleven inte kan läsa vidare kommer detta leda till att eleven inte längre kan få ett förlängt uppehållstillstånd. Enligt Sveriges kommuner och Landsting finns dock en flexibilitet i lagen, som dock ej är prövad än. Denna flexibilitet innebär att det på kommunal nivå går att utforma utbildningar som möjliggör för fortsatta studier även för den som har svaga svenskkunskaper. Exempelvis kan detta innebära en viss grad av grundnivåstudier i svenska kombinerat med yrkespaket på gymnasial nivå. Förvaltningen bedömer att detta specialutformade utbildningspaket skulle kosta cirka 1 miljon kronor under 2019 och Kostnaden kan också påverkas av om Tjörns kommun väljer att erbjuda utbildningsplatser för de ungdomar som är bosatta i Tjörns kommun vilket vid ett bifall skulle kunna ta ner kostnaden för Stenungsunds kommun samt kostnaden per elev. Detta beror samtidigt på vilka utbildningsformer berörda elever kan bli aktuella för. Justerare Rätt utdraget intygar 274

275 Protokoll Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förslag till beslut på sammanträdet Bo Pettersson (S): Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utforma utbildningspaket för de ungdomar som fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier men saknar behörighet att komma in på den kommunala vuxenutbildningens ordinarie utbildningar. Finansiering sker 2019 genom att kommunstyrelsen ianspråktar upp till 400 tkr av kommunstyrelsens oförutsedda. Finansiering för år 2020 för återstående upp till 600 tkr får beaktas i budgetarbetet. Maria Renfors (M): Återkoppling ska ske inom sex månader till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med förslagen och konstaterar att så sker. Justerare Rätt utdraget intygar 275

276 Protokoll Välfärdsutskottet Dnr: KS 2019/304 Föreningsbidrag till föreningar med huvudsäte utanför kommunen 2019 Beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att betala ut föreningsstöd enligt nedan: Organisation Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn BRIS Region Väst Hjärnkraft Fyrbodal Totalt Belopp kr kr kr kr 750 kr kr Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har att besluta om bidragsansökningar från föreningar som inte är kommunanknutna eller som inte har en direkt koppling till kultur- och fritid, individ- och familjeomsorg eller vård- och äldreomsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanställning av inkomna ansökningar 2019 Beslut BSU Förslag till beslut på sammanträdet Agneta Pettersson Bell (ST): Välfärdsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att betala ut föreningsstöd enligt nedan: Organisation Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och Belopp kr kr Justerare Rätt utdraget intygar 276

277 Protokoll Välfärdsutskottet drogberoende DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn BRIS Region Väst Hjärnkraft Fyrbodal Totalt kr kr 750 kr kr Lisbeth Svensson (L): Välfärdsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar att betala ut föreningsstöd enligt nedan: Organisation Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn BRIS Region Väst Hjärnkraft Fyrbodal Totalt Belopp kr kr kr kr 750 kr kr Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag och ställer dessa mot varandra. Ordföranden konstaterar att välfärdsutskottet beslutar i enlighet med Agneta Pettersson Bells (ST) förslag. Beslut skickas till Brottsofferjouren: marie-louise.e.gill@telia.com BRIS: fanny.skareby@bris.se Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende: ahfad@telia.com Hjärnkraft Fyrbodal: hjarnkraft.fyrbodal@telia.com DHB Västra: info@dhbvastra.se Justerare Rätt utdraget intygar 277

278 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Nina Bergman Till kommunstyrelsen Föreningsbidrag till föreningar med huvudsäte utanför kommunen 2019 Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att betala ut föreningsstöd enligt nedan: Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust kr Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende kr DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn kr BRIS Region Väst kr Hjärnkraft Fyrbodal 750 kr Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har att besluta om bidragsansökningar från föreningar som inte är kommunanknutna eller som inte har en direkt koppling till kultur- och fritid, individ- och familjeomsorg eller vård- och äldreomsorg. Beskrivning av ärendet Det har inkommit fem ansökningar om bidrag. Förvaltningen bedömer att samtliga ansökningar uppfyller kraven och kan behandlas. Organisation Ansöker om Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust kr Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende kr DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn kr BRIS Region Väst kr Hjärnkraft Fyrbodal 750 kr Totalt kr Ekonomiska konsekvenser Finansiering sker inom ram eftersom budgeten för ändamålet uppgår till 240 tkr. Barnkonsekvensanalys 278

279 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Gynnande beslut väntas direkt eller indirekt gynna barn i flera av de sökande organisationerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanställning av inkomna ansökningar 2019 Beslut BSU STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef Pia Solefors Verksamhetschef Beslut skickas till Brottsofferjouren: marie-louise.e.gill@telia.com BRIS: fanny.skareby@bris.se Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende: ahfad@telia.com Hjärnkraft Fyrbodal: hjarnkraft.fyrbodal@telia.com DHB Västra: info@dhbvastra.se 279

280 Bilaga Dnr KS 2019/ Marita Hjelm Sammanställning inkomna ansökningar från föreningar med huvudsäte utanför kommunen Förening Ansökan Beskrivning (utdrag ur ansökningshandlingar) Ansökan tidigare år Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn kr Hjälper kostnadsfritt dem i regionen, som utsatts för brott, med stödjande och förmedlande insatser. Jourens ambition är att komma i kontakt med alla brottsoffer som de fått information om genom polisen och telefoncentralen. Vid årets början var 10 personer engagerade som stödpersoner vilka har deltagit i vidareutbildningar under året års ärenden uppgick till 238 jämfört med 169 ärende år kr Möjligheten att som närstående få hjälp inom missbruksvården i den offentliga sektorn är begränsad och föreningen finns till för att stödja och stärka anhöriga och närstående till med missbruksproblem. Föreningen driver en mottagning öppen för både telefon och besök samt finns det anhörighetsgrupper som träffas tillsammans med utbildad handledare. Föreningen har en anställd, finns i Göteborg men har kranskommunerna som upptagningsområde kr Föreningen ansöker om bidrag till kurs- och aktivitetsprogram som vänder sig till familjer med döva, hörselskadade och språkstörda barn. Föreningen anordnar bland annat helgkurser i teckenspråk, familjedagar/helger, skidresa, aktivitetsdagar, målgruppsträffar. Dessa kurser och aktiviteter är viktiga för familjer som har barn och ungdomar med funktionsnedsättningar då de kan skapa kontaktnät och utbyta erfarenheter. Bris region Väst kr Målet för BRIS är att stärka barns och ungdomars rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor och ska särskilt bistå barn i utsatta situationer. Under 2018 hade BRIS samtal med barn och unga via chatt, mail och telefon. 36% av samtalen handlar om psykisk ohälsa. Kuratorerna tar även uppdrag som kan gälla att företräda barnet i kontakter med myndigheter eller upprätta anmälningar. Beviljades kr år 2017 och kr år 2018 Beviljades kr år Ansökte ej 2017 Beviljades 2000 kr 2017 och Har 2019 även erhållit 600 kr i verksamhetsbidrag från Kultur- och fritid för 4 medlemmar. Beviljades kr år 2017 och kr år

281 Bilaga Dnr KS 2019/ Hjärnkraft FyrBoDal 750 kr Föreningen arbetar för personer med förvärvade hjärnskador och arrangerar träffar, vattengymnastik, studiecirklar, utflykter mm. Föreningen söker om bidrag för 5 medlemmar boende i Stenungsunds kommun vilket motsvarar kommunens verksamhetsbidrag med 150:- per medlem person. Från 2020 har föreningen för avsikt att söka verksamhetsbidrag som söks 15 april varje år. Har ej sökt tidigare. 281

282 Protokoll Bildnings- och socialutskottet Dnr: KS 2019/304 Föreningsbidrag till föreningar med huvudsäte utanför kommunen 2018 Beslut Bildnings- och socialutskottet beslutar att fördela medel enligt nedan. Organisation Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn BRIS Region Väst TOTALT Belopp kr kr kr kr kr Sammanfattning av ärendet Bildnings- och socialutskottet har i uppdrag att besluta om bidragsansökningar från föreningar som inte är kommunanknutna eller som inte har en direkt koppling till Kultur- och Fritid, individ- och familjeomsorg eller vård- och äldreomsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanfattning över inkomna bidragsansökningar Yrkande på sammanträdet Janette Olsson (S): Organisation Brottsofferjouren Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust Anhörighetsföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende DHB Distriktsorganisation för döva och hörselskadade barn BRIS Region Väst TOTALT Belopp kr kr kr kr kr Justerare Rätt utdraget intygar 282

283 Protokoll Bildnings- och socialutskottet Beslut skickas till Brottsofferjouren, DHB, BRIS, Anhörigföreningen, Justerare Rätt utdraget intygar 283

284 Protokoll Välfärdsutskottet Dnr: KS 2018/571 Svar på uppdrag om IOP-avtal med Stenungsunds IF Beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att avslå Stenungsunds IF förslag till IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap). Kommunstyrelsen beslutar ge förvaltningen i uppdrag att färdigställa utredning kring IOP och ta fram förslag på riktlinjer i likhet med t.ex. Motala kommun. Redovisas på Välfärdsutskottet senast Sammanfattning av ärendet Stenungsunds IF inkom 25 oktober 2018 med ett förslag på IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) mellan kommunen och föreningen. Bildnings- och socialutskottet beslutade den 31 oktober 2018 att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) tillsammans med Stenungsunds IF för att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. Utifrån ett juridiskt perspektiv anser inte förvaltningen att IOP är den lämpligaste samverkansformen utifrån det underlag som inkommit då detta står mycket nära det ordinarie föreningsstödet. Då idén om IOP med fokus på integration och förebyggande arbete kan förstärka nuvarande kommunala insatser anser förvaltningen att ett bredare grepp bör tas kring frågan. Utifrån detta ser förvaltningen att fler föreningar, med utgångspunkt i bland annat LUPPundersökningens resultat, kan vara med och utforma en samverkansplattform gemensamt med kommunen. Fokus för ett framtida IOP bör vara att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut BSU Förslag till IOP-avtal Justerare Rätt utdraget intygar 284

285 Protokoll Välfärdsutskottet Förslag till beslut på sammanträdet Agneta Pettersson Bell (ST): Bifall till första stycket i tjänsteskrivelsen: Kommunstyrelsen beslutar att avslå Stenungsunds IF förslag till IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap). Samt att Kommunstyrelsen beslutar ge förvaltningen i uppdrag att färdigställa utredning kring IOP och ta fram förslag på riktlinjer i likhet med t.ex. Motala kommun. Redovisas på Välfärdsutskottet senast Beslut skickas till Stenungsunds IF Justerare Rätt utdraget intygar 285

286 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Björn Wikman Till kommunstyrelsen Svar på uppdrag om IOP-avtal med Stenungsunds IF Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att avslå Stenungsunds IF förslag till IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap). Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att vidare utreda möjligheten att upprätta ett idéburet offentligt partnerskap med fokus på att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds IF inkom 25 oktober 2018 med ett förslag på IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) mellan kommunen och föreningen. Bildnings- och socialutskottet beslutade den 31 oktober 2018 att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) tillsammans med Stenungsunds IF för att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. Utifrån ett juridiskt perspektiv anser inte förvaltningen att IOP är den lämpligaste samverkansformen utifrån det underlag som inkommit då detta står mycket nära det ordinarie föreningsstödet. Då idén om IOP med fokus på integration och förebyggandearbete kan förstärka nuvarande kommunala insatser anser förvaltningen att ett bredare grepp bör tas kring frågan. Utifrån detta ser förvaltningen att fler föreningar, med utgångspunkt i bland annat LUPPundersökningens resultat, kan vara med och utforma en samverkansplattform gemensamt med kommunen. Fokus för ett framtida IOP bör vara att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. 286

287 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Beskrivning av ärendet Stenungsunds IF inkom 25 oktober 2018 med ett förslag på IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) mellan kommunen och föreningen. Bildnings- och socialutskottet beslutade den 31 oktober 2018 att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna för ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) tillsammans med Stenungsunds IF (SIF) för att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. Det av SIF förslagna IOP-avtalet (se bilaga Förslag till IOP-avtal) skulle undersökas utifrån frågeställningarna juridik, rimliga kostnader, kriterier och övriga konsekvenser. Vad är ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) och vad skiljer sig detta från bidrag och samverkansavtal? Kommun Normerande bidrag Idéburen organisation Kommun Idéburet offentligt partnerskap Idéburen organisation Kommun Upphandling Idéburen organisation Det två vanligaste modellerna för samverkan mellan offentliga aktörer och idéburna aktörer är normerade bidrag (föreningsbidrag) och upphandlande tjänster. Det normerade bidraget svarar mot behovet att det ska finnas idéburna organisationer i vårt samhälle. Bidragen utgår för att försvara existensen av organisationerna, för att samhället gör bedömningen att denna existens är av godo för oss alla. Vid upphandling säkerställs att konkurrensen tillvaratas, men verksamheten styrs av den upphandlande myndigheten och det finns en risk att föreningarna stöps om till underleverantörer. Ett IOP är en samverkansmodell mitt emellan normerade bidrag och upphandling som innebär att den idéburna organisationen bidrar till samhällsutvecklingen på ett mer konkret sätt än vad bidragen ger utrymme för, men som inte bygger på marknadsmekanismer och kommersiella kontrakt likt en upphandling 1. Enligt Forum för Frivilligt Socialt Arbete kan ett IOP-avtal ingås när: verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen

288 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget varken den offentliga organisationen eller den idéburna organisationen vill göra den idéburna organisationen till underleverantör, utan istället en fortsatt fri och självständig aktör det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda bägge parter är med och finansierar verksamheten (med pengar eller andra insatser) verksamheten inte detaljregleras från kommunens sida verksamheten avses att drivas under längre tid Sammanfattnings bedömer Forum för Frivilligt Socialt Arbete att ett IOP bör ingås när verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället. Partnerskapet ingås genom att parterna kommer överens om vilken verksamhet som ska bedrivas av den idéburna organisationen, med vilka mål och inom vilka ramar samt att kommunen lämnar ett ekonomiskt stöd till driften. Denna överenskommelse bör också nedtecknas i ett kontrakt. Förebild - Trollhättans stad och IFK Trollhättan Projektet Sporty Friday som drevs i uppstartsfasen av IFK Trollhättan i samverkan med bland annat fem andra idrottsföreningar i området. I uppstartsprocessen finansierades projektet av Allmänna Arvsfonden. Numera finansieras och drivs Sporty Friday av Trollhättans Stad, där IFK Trollhättan är en av huvudaktörerna tillsammans med tidigare aktörer. Projektet riktar sig till barn och ungdomar i åldern 12 till 25 år samt tillhörande familjer. Sporty Friday bedrivs på Granngårdens motionsanläggning på Lextorp, i södra delen av Trollhättan. I Lextorp bor många människor med utländsk bakgrund och det är även den delen av kommunen där det bor högst andel i åldern 12 till 25 år. I området spelar föreningslivet en betydelsefull roll för att bli delaktig i ett socialt sammanhang och därmed få en roll i det civila samhället. Dessutom bidrar Sporty Friday med stora möjligheter för barn och ungdomar att utvecklas som individer, hitta nya intressen, bygga sociala relationer, stärka hälsa och välbefinnande samt erhålla nya kunskaper. I Sporty Fridays arbete är inkludering och integration oerhört centralt. Stenungsunds IF:s förslag till IOP i korthet Stenungsunds IF har i sitt förslag till IOP fokuserat på följande aktiviteter: Skolfotboll där Stenungsunds IF skulle komma ut till Kristinedalskolan för att spela fotboll på näridrottsplatsen en eftermiddag i veckan mellan klockan Kostnaden beräknas till 20 tkr för ett helår. Nattfotboll där Stenungsunds IF skulle komma ut till näridrottsplatsen (vid sämre väder, inne i idrottshallen) på Kristinedalskolan på fredagar alternativt lördagar mellan 288

289 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ klockan till Kostnaden beräknas till 70 tkr för ett helår. Skollovsfotboll där Stenungsunds IF skulle arrangera fotbollsträningar på SIF-Gården under sport-, påsk- och höstlov för alla barn genom en öppen träning mellan kl till under två till tre dagar per lov. Kostnaden beräknas till 10 tkr för ett helår. Förvaltningens bedömning Juridik - Utifrån ett juridiskt perspektiv anser inte förvaltningen att IOP är den lämpligaste samverkansformen utifrån det underlag som inkommit då detta står mycket nära det ordinarie föreningsstödet. Det finns inte heller idag en tillräckligt genomarbetad långsiktig plan, vilket är några av utgångspunkterna i ett IOP-avtal. Rimliga kostnader - Utifrån ett kostnadsperspektiv anser förvaltningen att den reviderade budgeten är rimlig men bör finansieras genom bidrag för särskilda föreningsinsatser 2 snarare än genom ett IOP enligt vad som anförts ovan. För att på kort sikt möta det behov som finns i området ansåg förvaltningen att en mindre verksamhet ska startas upp med inriktning mot nattfotboll under Detta var också något föreningen ställde sig positiv till. Kostnaden för detta under ett halvår uppgår till 35 tkr. Förvaltningen har på delegation betalat ut detta föreningsstöd och nattfotboll kommer att arrangeras under hösten Kriterier - Utifrån den juridiska bedömningen är kriterierna svåra att utvärdera då ett bidrag i form särskilda föreningsinsatser är mer lämpligt utifrån föreningens förslag om samverkan. Efter diskussion med föreningen är båda parter överens om en mindre försöksverksamhet. Detta baseras på det behov förvaltningen idag bedömer skulle komplettera ordinarie kommunal verksamhet på bästa sätt. I detta fall skulle nattfotbollen bidra till mest nytta då skolfotboll och skollovsfotboll i någon grad redan idag finns. Övriga konsekvenser - Då ett IOP-avtal är svårt att teckna utifrån vad som angetts ovan är konsekvenserna svåra att förutsäga. Nattfotboll kan dock ha positiva konsekvenser utifrån att det blir en större rörelse av vuxna personer i området under fredags- och lördagskvällar. Dessutom finns det goda exempel från Trollhättan stads projekt Sporty Friday som stärker argumentet för att satsa på denna aktivitet. 2 Bidraget syftar till att stimulera och utveckla föreningarnas verksamhet och kan sökas för särskilda projekt, nya verksamheter, försöksverksamheter och liknande. Ansökan inlämnas i god tid före planerad aktivitet och ska innehålla utförlig redogörelse beträffande syfte/ målsättning, projektplan och ekonomi. Ansökningar kan inlämnas under hela året och beviljas efter särskild prövning. Senast två månader efter det att projektet slutförts ska utvärdering och ekonomisk redovisning lämnas in till Kultur och Fritid. 15%20mars% pdf 289

290 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Sammanfattningsvis är förvaltningens bedömning är att det finns en potential i ett djupare samarbete kring frågor som berör integration av barn unga samt förebyggandearbete mot kriminalitet, droger och skadegörelse. Utifrån frågan om ett IOP som uppkommit ser emellertid förvaltningen att ett större grepp behöver tas kring frågan för att följa ett IOP:s syfte. Detta skulle kunna ske i samverkan med föreningslivet för att undersöka möjligheten om ett djupare samarbete i exempelvis formen av ett IOP. Detta bör emellertid genomarbetas gemensamt utifrån syftet med IOP. I en större utredning om IOP-avtal kan exempelvis den senaste LUPP-undersökningen användas för att också ge föreningarna en bild av vad som efterfrågas. Förvaltningen bedömer dock att nattfotboll är den, av de föreslagna aktiviteterna i avtalet, som skulle ha mest effekt samtidigt som det skulle fungera som en försöksverksamhet för ett framtida IOP. Goda erfarenheter av denna typ av aktivitet finns också från Trollhättans kommun. Förvaltningen har därför betalat ut ett föreningsstöd inom den ordinarie verksamheten för att möjliggöra för Stenungsund IF att arrangera nattfotboll. Verksamheten startas upp under hösten Ekonomiska konsekvenser Utredningskostnaderna för ett framtida IOP-avtal sker inom ram. Barnkonsekvensanalys Med utgångspunkt i LUPP 2017 så finns det flertalet faktorer som kan påverkas av ett framtida IOP-avtal. Ett utdrag från LUPP:en framhåller att: Var fjärde årskurs 8-elev i Stenungsund tycker att det finns för lite att göra på fritiden och nästan tre av tio gymnasieungdomar i årskurs 2 (gy2). Det är mycket vanligare att tjejer i årskurs 8 är medlemmar i en förening än tjejer på gymnasiets årskurs 2 det skiljer mellan nästan 70 och drygt 40 procent (hos killarna gäller drygt 60 procent i årskurs 8, knappt 50 procent i gy2). Bara var tredje årskurs 8-tjej uppger att de alltid är trygga i skolan (och varannan kille) andelen är något mindre än snittet i Göteborgsregion. Ungefär var tredje årskurs 8-elev och var fjärde gy2-ungdom uppger att de under det senaste halvåret blivit utsatta för brott eller hot om brott. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förvaltningen bedömer att besluten inte påverkar någon kommunal verksamhet direkt. Ett framtida IOP kan emellertid få konsekvenser för kommunala verksamheter, vilket dock inte kan förutsägas i dagsläget. 290

291 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Juridiska bedömningar Utifrån hur IOP ska tillämpas är förvaltningens bedömning att det föreslagna avtalet från Stenungsunds IF inte uppfyller detta. Bedömningen sker utifrån att det förslaget kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget då den föreslagna verksamheten inte avses att drivas under längre tid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut BSU Förslag till IOP-avtal STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef Pia Solefors Verksamhetschef Beslut skickas till Stenungsunds IF 291

292 Protokoll Bildnings- och socialutskottet Dnr: KS 2018/571 Uppdrag om IOP-avtal Beslut Bildnings- och socialutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna för ett Idéburet Offentligt Partnerskap tillsammans med Stenungsunds IF för att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. Detta ska undersökas utifrån frågeställningarna: Kriterier Rimliga kostnader Juridik Övriga konsekvenser Beslutsunderlag IOP-Avtal med Stenungsunds IF Yrkande Janette Olsson (S): Bildnings- och socialutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna för ett Idéburet Offentligt Partnerskap tillsammans med Stenungsunds IF för att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. Detta ska undersökas utifrån frågeställningarna: Kriterier Rimliga kostnader Juridik Övriga konsekvenser Justerare Rätt utdraget intygar 292

293 DEN 25 OKTOBER 2018 IOP-AVTAL STENUNGSUNDS KOMMUN MED STENUNGSUNDS IF FREDRIK ROOS STENUNGSUNDS IF 293

294 Stenungsunds IF och Stenungsunds Kommun tecknar ett IOP-avtal, där Stenungsunds IF tar socialt ansvar och kommer ut för att spela fotboll på Näridrottsplatsen på Kristinedalskolan och Hasselbacken och andra bostadsområden i närheten är välkomna samt att Stenungsunds IF ordnar även med fotboll under skolloven (höst, sport och påsk) på SIF Gården, som en fritidsaktivitet. Det handlar om att integrera barn och ungdomar in i samhället samt att förebygga och motarbeta kriminalitet, droger och skadegörelse. I samband med framförallt Nattfotbollen, så är det bra om Stenungsunds Kommun närvarar med personal från t.ex. Hasselgården, så att det blir en bra sak för dem att komma i kontakt med barnen och ungdomarna som är där. Skolfotboll Stenungsunds IF kommer ut till Kristinedalskolan (under 2019) för att spela fotboll på Näridrottsplatsen en eftermiddag/vecka mellan kl och det under våren och hösten. Alla som vill får komma dit och lira fotboll ihop med Stenungsunds IF och våra ledare. Det rör sig om ca tillfällen på våren tillfällen på hösten. Nattfotboll Stenungsunds IF kommer till Näridrottsplatsen (vid sämre väder, så inne i Kristinedals Idrottshall) på Kristinedalskolan på Fredagar alt. Lördagar mellan ca kl Alla som vill lira lite fotboll istället för att hänga på andra ställen är välkomna från Mars tom September. Det rör sig om ca tillfällen under Skollovsfotboll Stenungsunds IF ordnar med fotboll på STENUNGSUNDS IF Gården under höst-, sport- och påsklov för alla barnen genom s.k. öppen träning mellan kl under 2-3 dagar/lov. Det rör sig om ca 7-9 tillfällen under Antal deltagare Vi räknar med att nå runt barn/ungdomar totalt med dessa olika aktiviteter. Antal ledare Vi tänker oss 1-2 vuxna personer + ett par av våra ungdomar vid varje tillfälle. Skolfotbollen, 1-2/tillfälle Nattfotbollen, 2-3/tillfälle Skollovsfotboll, 3-4/tillfälle 294

295 Avtalsperiod 1/ / Ekonomi Stenungsunds Kommun går in med :-/år i avtalet. Utvärdering efter 2019 och inför 2020 genomförs mellan parterna under hösten 2019 och därefter tas beslut om en fortsättning för Pengarna kommer användas till material, såsom fotbollar och annat nödvändigt fotbollsmaterial, typ koner, västar mm, samt till ledaromkostnader. Även till att köpa lite frukt och dryck för att skapa en trivsam och hälsosam miljö bland deltagarna och ledarna. Marknadsföring Föreningen kommer marknadsföra detta genom sina kanaler, men också ihop med andra samarbetspartners som Stenungsundshem, Lokaltidningen STO mm och även ihop med Stenungsunds Kommun, typ Fritid, skolorna och Hasselgården. Stenungsunds IF (hemsida + sociala medier + våra lag) Annonser + artiklar i lokal media Affischer Reklamutdelning på Hasselbacken Information via Stenungsunds Kommun (Fritid, skolor, Hasselgården mm) 295

296 Riktlinjer för samspelet mellan politiker och tjänstemän Typ av dokument Riktlinjer Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Diarienummer KS 2019/702 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad 296

297 Riktlinjer för samspelet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner Detta dokument ska vara vägledande för samspelet mellan tjänstemannaorganisationen och politiken i Stenungsunds kommun. Samspelet mellan politiker och tjänstemän bygger på att det finns ett förtroendefullt klimat mellan politiken och tjänstemannaorganisationen. Förtroendet är viktigt för att förebygga missförstånd och tystnadskultur. All kommunikation i Stenungsunds kommun ska utgå ifrån kommunens fyra ledord: o o o o Öppenhet Insyn Delaktighet Helhetssyn Politiker är medborgare- och partiföreträdare och är de som är ytterst ansvariga. Tjänstemän är sakkunniga och verkställer politiska beslut. Politiken fattar beslut i grupp. Tjänstemän fattar beslut som enskild, på uppdrag från politiken. Vi politiker önskar en tydligare kultur som här leder till kommunens ledord. En politiker ska alltid kunna ställa relevanta och enkla frågor till alla tjänstemän men det är viktigt att man vet syftet med frågan. Politiker ska alltid kunna möta tjänstemän, på alla nivåer till exempel i partigrupper och beredningar. Det är dock viktigt att politiken samordnar sig, så långt det är möjligt då tjänstemännen har många uppdrag. Sektorschef ska alltid tillfrågas. Likväl är det viktigt att medborgare och tjänstemän ska kunna kontakta politiker på lika villkor. Det handlar om relevansen i ledorden och vikten av att politiker får information/ insyn för att kunna fatta bra beslut som gagnar helheten. En politiker ska alltid kunna göra studiebesök i verksamheterna men det är viktigt att man beaktar: o o o o o att man har ett syfte med besöket att informera innan om verksamheten behöver förbereda något. att kontrollera med ordförande, för att besök i verksamheterna ska spridas meddela sektorschef före tillfråga verksamhetschef så besöket inte stör verksamheten. 297

298 298

299 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Nytt reglemente för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta Reglemente för kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunfullmäktige beslutar att nuvarande Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i slutet av 2018 att flytta viss myndighetsutövning från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över och revidera relevanta styrdokument i syfte att möjliggöra flytten av myndighetsutövning, säkerställa att det som står i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen också står i reglementet, modernisera språk och i förekommande fall anpassa reglementena efter Sveriges kommuners och landstings rekommendationer. Förvaltningen har sett över reglementet för kommunstyrelsen och föreslår att ett nytt antas. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , , att ge kommunstyrelsen i uppdrag att revidera relevanta styrdokument i syfte att - möjliggöra överföring av ansvar för viss myndighetsutövning mot enskild från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna, - se över och säkerställa att det som framkommer i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen också finns i reglementen och arbetsordningar, - modernisera språk i styrdokumenten och i förekommande fall anpassa dem efter Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer. Omfördelningen av ansvar för myndighetsutövning mot enskild avser nedanstående ansvarsområden: - Ärenden enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden enligt alkohol- och tobakslagen, inklusive serveringstillstånd, flyttas till teknisk myndighetsnämnd 299

300 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade flyttas till social myndighetsnämnd. Förvaltningen har utifrån ovanstående uppdrag sett över kommunstyrelsens reglemente och arbetat fram ett förslag till nytt reglemente. I det nya reglementet har de delar som reglerade kommunstyrelsens ansvar för ärenden enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag, alkohollagen, lagen om tobak och andra liknande produkter, lagen om automatspel, lotterilagen samt parkeringstillstånd enligt trafikförordningen tagits bort. I övrigt har reglementets språk och utformning moderniserats. Dessutom har det som tidigare endast stod i uppdragsbeskrivningen nu skrivits in i reglementet. Kapitlet Kommunstyrelsens arbetsformer har därför utökats. Förslaget till nytt reglemente har stämts av med Demokratiberedningen. Ekonomiska konsekvenser Beslutet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för Stenungsunds kommun. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 kommunallagen anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan nämnderna klargöras. Det ska bland annat anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Det behöver inte i detalj framgå samtliga uppgifter som en nämnd ansvarar för. Beskrivningen av nämndens arbetsuppgifter behöver dock vara formulerad på ett sådant sätt att det inte finns någon tvekan om vilken nämnd som bär ansvaret för en viss uppgift. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Reglemente för kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun Nu gällande reglemente 300

301 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef stödfunktioner Beslut skickas till 301

302 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN I STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Dnr KS 2019/585 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Sektor stödfunktioner Reviderad 302

303 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN I STENUNGSUNDS KOMMUN Utöver vad som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsen ansvarar även för de uppgifter och den verksamhet som inte lagts på annan nämnd. 1 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsen är under kommunfullmäktige det ledande politiska organet för styrning, ledning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ansvarar för utförandet av all verksamhet. Därmed är kommunstyrelsen kommunens enda verksamhetsnämnd. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande följa upp fastställda mål och återrapportera till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen ska även bereda eller yttra sig i alla ärenden som ska avgöras av kommunfullmäktige. I sin beredning ska kommunstyrelsen särskilt beakta lagligheten och de ekonomiska förutsättningarna

304 2 Kommunstyrelsens ledning, styrning och uppföljning Kommunstyrelsen följer upp samt samordnar styrningen och ledningen av den kommunala verksamheten, vilket bland annat innebär att kommunstyrelsen ska: tillse att verksamheten bedrivs ändamålsenligt övervaka att de av kommunfullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning utförs ändamålsenligt och ekonomiskt utöva uppsikt över övriga nämnds och gemensamma nämnders beslut följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av kommunfullmäktige fastställda program och direktiv, årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivs i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen konstaterar att det har funnits brister, ska kommunstyrelsen samtidigt lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de kommunala företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. ha uppsikt över verksamhet som bedrivs tillsammans med andra kommuner genom avtalssamverkan enligt lag. Anställa kommundirektör och utfärda instruktion för direktör initiera och följa upp förändringar i förvaltningsorganisationen. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten i kommunen och de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i utvecklas, och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret. 3 Kommunstyrelsens ansvar för ekonomi och medelsförvaltning Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens egendoms- och medelsförvaltning och därmed följa av kommunfullmäktige beslutade riktlinjer. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att: underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett handha egen donationsförvaltning i enlighet med kommunfullmäktiges särskilda riktlinjer förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser bereda budget och andra långsiktiga frågor av ekonomiska karaktär. Kommunstyrelsen ska behandla årsredovisningen senast i mars varje år

305 I tillämplig mån ska årsredovisningen även omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Kommunstyrelsen ska, senast i juni, till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret och lämna upplysningar om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. 4 Kommunstyrelsens personalansvar Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Kommunstyrelsen är arbetsgivare för kommunens alla anställda och ansvarar för arbetsmiljöfrågor. I kommunstyrelsens personansvar ingår bland annat följande uppgifter: med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning besluta om stridsåtgärder avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare lämna uppdrag som avses i 6 kap. 3 lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter personal- och lönepolitik. 5 Kommunstyrelsens ansvar för frågor rörande omsorg och utbildning Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, stöd och service till funktionshindrade och insatser i arbetsmarknadsåtgärder. Kommunstyrelsen ansvarar inte för myndighetsutövning mot enskild. När det i lag eller annan författning hänvisas till den nämnd som avses i 2 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453) fullgör kommunstyrelsen de uppgifter som författningen avser med undantag för myndighetsutövning mot enskild. Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör nyanlända, såvitt det inte rör myndighetsutövning mot enskild. Kommunstyrelsen är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom utbildningsområdet. I uppdraget ingår att ansvara för tillsyn av enskild förskoleverksamhet och annan enskild pedagogisk verksamhet. I uppdraget ingår även myndighetsutövning mot enskild inom detta område. 6 Kommunstyrelsens ansvar för fritidsfrågor Kommunstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar för goda möjligheter till fritidsaktiviteter för kommunmedlemmarna genom att bland annat: erbjuda ändamålsenliga anläggningar och lokaler samarbeta och stödja föreningslivet medverka till ett rikt och omväxlande utbud av fritidsaktiviteter

306 7 Kommunstyrelsens ansvar för kulturfrågor Kommunstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar för ett rikare kulturliv för invånarna genom att bland annat: bedriva biblioteksverksamhet medverka till ett rikt och omväxlande utbud av arrangemang vårda kommunens kulturvärden och lokalhistoria bedriva kulturskola. 8 Kommunstyrelsens ansvar för samhällsbyggnadsfrågor och tekniska frågor Kommunstyrelsen ansvarar för samhällsbyggnadsfrågor och tekniska frågor, såvitt det inte rör myndighetsutövning mot enskild. I ansvaret ingår bland annat: fysisk planering energiplanering mark och exploatering trafikplanering miljö- och naturvård lokala trafikföreskrifter utbyggnad och förvaltning av gatumark, parkmark, hamnanläggningar och den allmänna vatten- och avloppsanläggningen kommunens renhållning förvaltning, utarrendering, utrustning eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen att ha en tillfredsställande mark- och planberedskap upprätthålls för att främja bostadsförsörjningen och övrigt samhällsbyggande den mätningsverksamhet som är behövlig för samhällsbyggandet 9 Kommunstyrelsens övriga uppgifter Kommunstyrelsen är tillika civilförsvars-, beredskaps-, kristids-, arbetslöshetsnämnd, pensionsmyndighet och väghållningsmyndighet. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig enligt dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter som utförs inom kommunstyrelsens verksamhet. Kommunstyrelsen får träffa ramavtal för inköp till kommunens verksamhet samt i övrigt besluta om upphandling och inköp. Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetsmarknadsåtgärder konsumentfrågor enligt konsumentköplagen sysselsättnings- och näringslivsfrågor och för åtgärder att allmänt främja näringslivet i kommunen 5 306

307 kulturminnesvård planuppdrag då program inte upprättas kommunens informationsverksamhet digitalisering av kommunens verksamheter arbetet med att effektivisera administrationen utvecklingen av brukarinflytandet budget- och skuldrådgivning upphandlings- och inköpsfrågor kommunens anslagstavla som finns på kommunens hemsida regionala frågor 10 Kommunstyrelsens processbehörighet Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av kommunfullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, om inte kommunfullmäktige själv beslutar att föra talan i målet

308 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSFORMER OCH ORGANISATION 11 Kommunstyrelsens sammansättning Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 10 ersättare. Kommunstyrelsens presidium består av en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Kommunstyrelsens ordförande ska ha titeln kommunalråd. Kommunstyrelsens andre vice ordförande ska ha titeln oppositionsråd. 12 Kommunstyrelsens ordförande Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland kommunstyrelsens ledamöter en ordförande. Kommunstyrelsens ordförande får närvara och deltaga i överläggningarna men inte i beslut vid myndighetsnämndernas sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Kommunstyrelsens ordförande ska: utfärda kallelse till kommunstyrelsens sammanträde närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens förvaltning och med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, tillse att kommunstyrelsen och utskottens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål, vara tillgänglig för allmänheten och för kommunens förtroendemän på avtalade tider, representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat, samt i övrigt tillse, att kommunstyrelsens och utskottens uppgifter fullgörs. Kommunstyrelsens ordförande ska på heltid ägna sig åt uppdraget. 13 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden, förste vice ordförande eller andre vice ordförande kan delta i ett sammanträde fullgör den som varit ledamot i kommunstyrelsen längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag ersätter förste vice ordförande och fullgör ordförandens uppgifter. 14 Förste vice ordförande och oppositionsrådet Förste vice ordförande och oppositionsrådet ska på heltid ägna sig åt uppdraget. Kommunalrådet, förste vice ordförande och oppositionsrådet får närvara och deltaga i överläggningarna men ej i beslut vid myndighetsnämndernas och utskottens sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild

309 15 Kommunstyrelsens presidium Kommunstyrelsens presidium består av ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden. Kommunstyrelsens presidium ska planera, leda och ansvara för kommunstyrelsens sammanträden. Det innebär bland annat att ansvara för årsplaneringen, ansvara för att kommunstyrelsen får ta del av intressant och relevant information inom ansvarsområdet och att kommunstyrelsen får ta del av trender i samhället och regionen. Kommunstyrelsen presidium ska bistå utskotten i deras arbete. Det innebär bland annat att stödja utskotten i ärendeberedningen. Kommunstyrelsens presidium representerar kommunen som arbetsgivare i officiella sammanhang och efter förfrågan från kommunfullmäktiges presidium även i andra sammanhang. Kommunstyrelsens presidium ska tillsammans med utskottens presidium ha gemensamma presidiemöten. Vid dessa möten ska föredragningslistorna till kommande sammanträden med kommunstyrelsen och utskotten fastställas. På presidiemötena avgörs också om ärenden behöver beredas. 16 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot ska underrätta sin ersättare i god tid före sammanträdet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt på sammanträdet. 17 Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller förste vice ordförande inte kan kalla till sammanträdet ansvarar andre vice ordförande för att detta sker

310 Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till ledamöter och ersättare senast 10 dagar före sammanträdet. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och handlingar. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 18 Sammanträdesdag Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. 19 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från motsatt block senast 10 dagar efter sammanträdet. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. 20 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 21 Delgivning Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommunsekreteraren eller annan anställd som styrelsen bestämmer. 22 Närvarorätt Kommunstyrelsens sammanträden är öppna. Vid kommunstyrelsens sammanträden kan tjänstemän vara föredragande i ärenden som rör deras respektive verksamhetsområde. 23 Hänskjuta fråga till kommunfullmäktige När kommunstyrelsen fattar beslut på kommunfullmäktiges vägnar ska ett ärende hänskjutas till kommunfullmäktige för avgörande om en majoritet av ledamöterna begär det. 24 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska undertecknas av kommunstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som kommunstyrelsen bestämmer, (enligt dokumentet Undertecknande av värdehandlingar). I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar för kommunens räkning

311 KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT 25 Inom kommunstyrelsen ska det finnas ett allmänt utskott och ett välfärdsutskott. Kommunstyrelsens utskott består vardera av 5 ledamöter och 5 ersättare. Utskotten bereder ärenden till kommunstyrelsen och ska följa upp verksamheterna vad gäller ekonomi, kvalitet, måluppföljning och verkställighet av beslut fattade av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen ska beredas om beredning behövs. Kommunstyrelsen och utskotten har gemensamma presidiemöten under vilka det avgörs om ett ärende ska beredas av ett utskott. När ärenden beretts ska utskotten lägga fram förslag till beslut. 26 Ledamöter i utskotten väljs av kommunstyrelsen bland dess ledamöter och ersättare för den tid som kommunstyrelsen bestämmer. Kommunstyrelsen utser för utskotten en ordförande och en vice ordförande. Till ordförande i Välfärdsutskottet bör kommunalråd eller förste vice ordförande i kommunstyrelsen väljas. Till ordförande i allmänna utskottet bör den person, kommunalråd eller förste vice ordförande, väljas som inte valdes till ordförande i välfärdsutskottet. Vice ordförande bör väljas från oppositionen/ oppositionerna. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag får kommunstyrelsen utse annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 27 Utskottens ansvarsområden Allmänna utskottet ska ha hand om och bereda samhällsbyggnadsfrågor och kommunövergripande frågor. Inom allmänna utskottets ansvarsområde ligger bland annat ansvaret för trafiksäkerhet, fysisk planering, kollektivtrafik, köp av fastigheter samt andra frågor som rör sektor samhällsbyggnads ansvarsområde. Inom allmänna utskottets ansvarsområde ligger även bolagsfrågor, måltidsfrågor, näringslivsfrågor, upphandling, kommunikation samt andra frågor som rör sektor stödfunktioners ansvarsområde. Välfärdsutskottet ska ha hand om och bereda utbildnings- och sociala frågor. Inom välfärdsutskottets ansvarsområde ligger bland annat förskoleverksamheten, grundskolan, kulturfrågor, arbetsmarknadsfrågor, föreningsfrågor och andra frågor som rör sektor utbildnings ansvarsområde

312 Inom välfärdsutskottets ansvarsområde ligger även äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, funktionshinderfrågor samt andra frågor som rör sektor socialtjänst ansvarsområde. 28 Utskottens sammanträden Utskottet sammanträder på dag och tid som kommunstyrelsen bestämmer och i övrigt när ordföranden anser att det behövs. Utskottet ska också sammanträda när minst två ledamöter begär det. Utskotten får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har utskottsordföranden utslagsröst. Kommunalrådet, kommunstyrelsens förste vice ordförande och oppositionsrådet får närvara och deltaga i överläggningarna men inte i beslut vid utskottssammanträde där man inte ingår som ledamot eller ersättare. Det som finns föreskrivet i kommunallagen om en nämnds sammanträde och om ersättares tjänstgöring gäller för utskotten. Även 16 i detta reglemente gäller även för utskotten. 29 Kallelse till utskottens sammanträde Kallelse ska utfärdas till utskottens sammanträden. Det som har föreskrivits i 17 i detta reglemente om kallelse till kommunstyrelsen gäller i tillämpliga delar även för utskotten. Kallelse ska dock skickas ut fem dagar före sammanträdet. 30 Protokoll vid utskottens sammanträden Protokoll ska föras i utskotten. Protokollet ska justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot. Ett utskott kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. I övrigt gäller det som anges i 5 kap kommunallagen om protokoll och dess innehåll med mera. 31 Hur ärenden avgörs och andra bestämmelser Det som anges i 5 kapitlet kommunallagen om hur ärenden avgörs gäller i tillämpliga delar i utskotten. Jävsbestämmelserna för nämnd i kommunallagen ska tillämpas. Utskotten har rätt att inhämta yttranden och upplysningar från beredningar och tjänstepersoner i kommunen. Vid utskottens sammanträden är tjänstepersoner föredragande i de ärenden som berör deras verksamhetsområden

313 DELEGERING FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Med de begränsningar som framgår av 5 kap 1-2 kommunallagen, nämligen bland annat att beslutanderätten inte avser ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, uppdrar kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att besluta i följande grupper av ärenden. avge yttranden som ankommer på kommunfullmäktige, om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen, samt om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med kommunfullmäktige, även i de fall då det är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan träffa överenskommelse om betalning av fordran, antaga ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt i budget och andra styrdokument besluta om avskrivning av kommunens fordran, som icke i varje enskilt fall överstiger kronor medge utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev organisatoriska förändringar som inte är av principiell natur köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel inom en kostnadsram på 6 miljoner kronor vid varje ärende. Ärenden utöver denna kostnadsram tillställs kommunfullmäktige för beslut. planuppdrag samt planprogram under förutsättning att riktlinjerna för det aktuella området i ÖP beaktas anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan och bygglagen 5 kap 27 och 38. En förutsättning för kommunstyrelsens befogenhet är att planen eller bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. Kommunstyrelsens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid. Kommunstyrelsen har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande besluta att avslå en begäran om att upprätta en ny, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan

314 Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen Stenungsunds kommun Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum KF Dnr 2018/151 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 314

315 Utöver vad som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1. Ledningsfunktionen Kommunstyrelsen är kommunens verksamhetsnämnd med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för att fullmäktiges uppdrag genomförs och för att förvaltningens verkställighet följer fattade beslut. Kommunstyrelsen bereder och yttrar sig i de ärenden som föreläggs kommunfullmäktige. Beredningen beaktar särskilt laglighet och ekonomiska förutsättningar. 2. Styrfunktionen Kommunstyrelsen samordnar styrningen av den kommunala verksamheten vilket bl.a. innebär att: övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt, ansvara för att rapportering sker till fullmäktige om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i, löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3-4 kommunallagen är uppfyllda beträffande de aktiebolag som kommunen innehar aktier i, årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivs i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i enligt 10 kap. 3-4 kommunallagen under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de kommunala företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, initiera och följa upp förändringar i förvaltningsorganisationen. 3. Ekonomiska frågor Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens egendoms- och medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige beslutade föreskrifter. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att: 2 315

316 underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, i den mån det ej ankommer på annan tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett handha egen donationsförvaltning bereda budget och andra långsiktiga frågor av ekonomiska karaktär. 4. Personalfrågor Kommunstyrelsen är kommunens organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har bland annat hand om följande uppgifter: med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet besluta om stridsåtgärd inom arbetsrätten avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare lämna uppdrag som avses i lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter anställning av kommunchef personal och lönepolitik. 5. Omsorg och utbildning Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och utbildningsområdet och har bland annat hand om följande uppgifter: (med undantag av myndighetsutövning mot enskild som handläggs av sociala myndighetsnämnden) individ- och familjeomsorg funktionshinder vård- och äldreomsorg allmänna skolväsendet enskilda skolväsendet annan pedagogisk verksamhet uppdragsutbildningen flyktingfrågor. 6. Fritid Kommunstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar för goda möjligheter till fritidsaktiviteter för invånarna genom att bland annat: erbjuda ändamålsenliga anläggningar och lokaler samarbeta och stödja föreningslivet medverka till ett rikt och omväxlande utbud av fritidsaktiviteter

317 7. Kultur Kommunstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar för ett rikare kulturliv för invånarna genom att bland annat: bedriva biblioteksverksamhet medverka till ett rikt och omväxlande utbud av arrangemang vårda kommunens kulturvärden och lokalhistoria bedriva kulturskola. 8. Teknik Kommunstyrelsen har vidare att fullgöra uppgifter, som enligt lag åligger kommunen (med undantag av myndighetsutövning mot enskild samt beslut i tillsynsfrågor som hanteras av tekniska myndighetsnämnden) i fråga om bland annat: fysisk planering energiplanering mark och exploatering trafikplanering miljö- och naturvård lokala trafikföreskrifter utbyggnad och förvaltning av gatumark, parkmark, hamnanläggningar och den allmänna vatten- och avloppsanläggningen kommunens renhållning förvaltning, utarrendering, utrustning eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen att ha en tillfredsställande mark- och planberedskap upprätthålls för att främja bostadsförsörjningen och övrigt samhällsbyggande (SFS 2000:1383) den mätningsverksamhet som är behövlig för samhällsbyggandet anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser vid enkelt planförfarande färdtjänst och riksfärdtjänst. 9. Kommunstyrelsens övriga uppgifter Kommunstyrelsen är tillika civilförsvars-, beredskaps-, kristids-, arbetslöshetsnämnd, pensionsmyndighet och väghållningsmyndighet. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig enligt dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter som utförs inom kommunstyrelsens verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetsmarknadsåtgärder konsumentfrågor enligt konsumentköplagen sysselsättnings- och näringslivsfrågor och för åtgärder att allmänt främja näringslivet i kommunen kulturminnesvård kommunala bidrag till bostadsanpassning planuppdrag då program inte upprättas ärenden enligt alkohol och tobakslagstiftning ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen kommunens informationsverksamhet 4 317

318 utveckling av informationsteknologin arbetet med att effektivisera administrationen utvecklingen av brukarinflytandet skuldsanering enligt skuldsaneringslagen upphandlings- och inköpsfrågor reformering av kommunens regelbestånd kommunens anslagstavla som finns på kommunens hemsida förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd omvärldsbevakning och analys regionala frågor 10. Delegering från kommunfullmäktige Med de begränsningar som framgår av 5 kap 1 2 kommunallagen, nämligen bland annat att beslutanderätten inte avser ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, uppdrar kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att besluta i följande grupper av ärenden. vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt i budget och andra styrdokument avge yttranden som ankommer på kommunfullmäktige, om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen, samt om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige, även i de fall då det är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel inom en kostnadsram på 6 miljoner kronor vid varje ärende. Ärenden utöver denna kostnadsram tillställs kommunfullmäktige för beslut. i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan träffa överenskommelse om betalning av fordran, antaga ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal godkänna investeringsbudgeten för Stenungsunds Energi och Miljö AB besluta om avskrivning av kommunens fordran, som icke i varje enskilt fall överstiger kronor medge utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev organisatoriska förändringar som inte är av principiell natur planuppdrag samt planprogram under förutsättning att riktlinjerna för det aktuella området i ÖP beaktas anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan och bygglagen då bestämmelserna om enkelt planförfarande i 5 kap 7, får tillämpas. En förutsättning för kommunstyrelsens befogenhet är att planen eller bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. Kommunstyrelsens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid. Kommunstyrelsen har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande besluta att avslå en begäran om att upprätta en ny, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan teckna för kommunen bindande avtal med anledning av antaget anbud 5 318

319 11. Ansvars- och rapporteringsskyldighet Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med av fullmäktige fastställda måldokument, policys och planer och de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska årligen upprätta mål för verksamheten. Kommunstyrelsen ska behandla årsredovisningen senast i mars varje år. Årsredovisningen ska omfatta även sådan kommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Kommunstyrelsen ska, senast i juni, till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret och lämna upplysningar om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten i kommunen och de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i utvecklas, och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret

320 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSORDNING 1 Kommunstyrelsens sammansättning Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 10 ersättare. 2 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot ska underrätta sin ersättare i god tid före sammanträdet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt på sammanträdet. 3 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden (kommunalråd), 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande (oppositionsrådet) kan delta i ett sammanträde fullgör den som varit ledamot i kommunstyrelsen längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag ersätter 1:e vice ordförande och fullgör ordförandens uppgifter. 4 Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller 1:e vice ordförande inte kan kalla till sammanträdet ansvarar 2:e vice ordförande för att detta sker. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till ledamöter och ersättare senast 10 dagar före sammanträdet. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och handlingar. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 5 Sammanträdesdag Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs

321 6 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från motsatt block senast 10 dagar efter sammanträdet. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. 7 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 8 Delgivning Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommunsekreteraren eller annan anställd som styrelsen bestämmer. 9 Närvarorätt Kommunstyrelsens sammanträden är öppna. Vid styrelsens sammanträden kan tjänstemän vara föredragande i ärenden som rör deras respektive verksamhetsområde. 10 Hänskjuta fråga till kommunfullmäktige När kommunstyrelsen fattar beslut på kommunfullmäktiges vägnar ska ett ärende hänskjutas till kommunfullmäktige för avgörande om en majoritet av ledamöterna begär det. 11 Kommunstyrelsens ordförande (kommunalråd) Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter ett (1) kommunalråd. Kommunalrådet är kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsens ordförande ska på heltid ägna sig åt uppdraget. Kommunalrådet får närvara och deltaga i överläggningarna men ej i beslut vid myndighetsnämndernas sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Kommunstyrelsens ordförande ska: närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens förvaltning och med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, tillse att kommunstyrelsen och utskottens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål, vara tillgänglig för allmänheten och för kommunens förtroendemän på avtalade tider, representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat, samt i övrigt tillse, att kommunstyrelsens och utskottens uppgifter fullgörs. 12 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande (oppositionsrådet) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande (oppositionsrådet) får närvara och deltaga i överläggningarna men ej i beslut vid myndighetsnämndernas sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande ska på heltid ägna sig åt uppdraget

322 13 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska undertecknas av kommunstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som kommunstyrelsen bestämmer, (enligt dokumentet Undertecknande av värdehandlingar). I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar för kommunens räkning. KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT 14 Utskottens sammansättning Inom kommunstyrelsen ska finnas ett Välfärdsutskott med fem ledamöter och fem ersättare och ett Allmänt utskott med fem ledamöter och fem ersättare. 15 Ordföranden Kommunstyrelsen väljer, för den tid styrelsen bestämmer, ordförande och vice ordförande till utskotten. Till ordförande i Välfärdsutskottet bör kommunalråd eller 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen väljas. Till ordförande i Allmänna utskottet bör den person, kommunalråd eller 1:e vice ordförande, väljas som inte valdes till ordförande i Välfärdsutskottet. Vice ordförande bör väljas från oppositionen/ oppositionerna. 16 Ersättarnas tjänstgöring Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. 17 Ersättare för ordföranden Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag får styrelsen utse annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 18 Utskottens arbetsformer Utskottet sammanträder på dag och tid som kommunstyrelsen bestämmer och i övrigt när ordföranden finner det erforderligt. Utskottet ska också sammanträda när minst två ledamöter begär det. Kallelse till utskotten utfärdas skriftligen och sänds till ledamöterna senast 5 dagar före sammanträdet. Vad som föreskrivs om kommunstyrelsens sammanträden, hinder att närvara vid sammanträde och inkallande av ersättare gäller i tillämpliga delar på utskotten. Utskotten får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Utskotten har rätt att inhämta yttranden och upplysningar från beredningar och tjänstemän i kommunen. Vid utskottens sammanträden är tjänstemän föredragande i de ärenden som berör deras verksamhetsområden. Kommunalrådet, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionsrådet får närvara och deltaga i överläggningarna men ej i beslut vid utskottssammanträde där man inte ingår som ledamot eller ersättare

323 De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen, och som faller inom ramen för Välfärdsutskottets och Allmänna utskottets beredningsområden, ska beredas om beredning behövs. Kommunstyrelsen och utskotten har gemensamma presidiemöten och där avgörs om ärenden ska beredas av utskott eller ej. När ärendet har beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut till kommunstyrelsen. I fråga om jäv, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering samt reservation ska vad som är föreskrivet i kommunallagen om kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning. Protokollet ska efter justering anslås på kommunens anslagstavla som finns på kommunens hemsida

324 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Nytt reglemente för tekniska myndighetsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta Reglemente för tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunfullmäktige beslutar att nuvarande Reglemente för tekniska myndighetsnämnden Stenungsunds kommun upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i slutet av 2018 att flytta viss myndighetsutövning från kommunstyrelsen till tekniska myndighetsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över och revidera relevanta styrdokument i syfte att möjliggöra flytten av myndighetsutövning, säkerställa att det som står i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen också står i reglementet, modernisera språk och i förekommande fall anpassa reglementena efter Sveriges kommuners och landstings rekommendationer. Förvaltningen har sett över reglementet för tekniska myndighetsnämnden och föreslår att ett nytt antas. I det nya reglementet framkommer nämndens nya ansvarsområden. Förslaget har varit på remiss hos tekniska myndighetsnämnden. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , , att uppdra åt kommunstyrelsen att revidera relevanta styrdokument i syfte att - möjliggöra överföring av ansvar för viss myndighetsutövning mot enskild från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna, - se över och säkerställa att det som framkommer i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen också finns i reglementen och arbetsordningar, - modernisera språk i styrdokumenten och i förekommande fall anpassa dem efter Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer. Kommunfullmäktige beslutade att flytta ansvaret för ärenden enligt alkohol- och tobakslagen, inklusive serveringstillstånd, från kommunstyrelsen till tekniska myndighetsnämnden. Förvaltningen har utifrån ovanstående uppdrag sett över reglementet för tekniska myndighetsnämnden och arbetat fram ett förslag till nytt reglemente. Utöver att nämndens nya 324

325 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ ansvar nu framgår i reglementet, har även nämndens ansvarsområde formulerats om i tydliggörande syfte och språket har moderniserats. Det nya reglementet har stämts av med demokratiberedningen. Förslaget har även varit på remiss hos tekniska myndighetsnämnden som beslutade att till kommunstyrelsen framföra att nämnden inte har några särskilda kommentarer vad gäller förslaget till reglemente för tekniska myndighetsnämnden. Ekonomiska konsekvenser Beslutet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för Stenungsunds kommun. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 kommunallagen anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan nämnderna klargöras. Det ska bland annat anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Det behöver inte i detalj framgå samtliga uppgifter som en nämnd ansvarar för. Beskrivningen av nämndens arbetsuppgifter behöver dock vara formulerad på ett sådant sätt att det inte finns någon tvekan om vilken nämnd som bär ansvaret för en viss uppgift. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Reglemente för tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun Reglemente för tekniska myndighetsnämnden, Stenungsunds kommun (nuvarande reglemente). Yttrande från tekniska myndighetsnämnden (protokollsutdrag) STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef stödfunktioner Beslut skickas till Tekniska myndighetsnämnden 325

326 REGLEMENTE FÖR TEKNISKA MYNDIGHETSNÄMNDEN STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum KF Dnr 2018/147 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 326

327 REGLEMENTE FÖR TEKNISKA MYNDIGHETSNÄMNDEN I STENUNGSUNDS KOMMUN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen och övrig lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Allmänt om tekniska myndighetsnämndens uppgifter Tekniska myndighetsnämnden är den nämnd som fullgör kommunens mot enskild myndighetsutövande uppgifter inom ramen för plan- och byggväsendet (med undantag för översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser), miljö- och hälsoskyddsområdet samt livsmedelsområdet. Av detta följer att nämnden bland annat ska: utöva tillsyn, göra ingripanden, meddela påföljder samt fullgöra övriga uppgifter som följer av bestämmelserna i plan- och bygglagen (med undantag för översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser) och annan lag eller förordning som reglerar kommunens myndighetsutövande och tillsynande rättigheter inom detta område. svara för den prövning och tillsyn som ankommer på kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet och livsmedelsområdet. fullgöra uppgifter enligt lag om tobak och liknande produkter, alkohollagen och spellagen samt annan lag eller författning som innebär myndighetsutövning men som inte faller inom ramen för annan nämnds ansvarsområde. Tekniska myndighetsnämnden ska verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö, följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende samt lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. 2 Tekniska myndighetsnämndens specifika ansvarsområden Av bestämmelserna i 1 följer att tekniska myndighetsnämnden bland annat ska ansvara för följande: Beslut om bygglov, förhandsbesked, startbesked och andra till bygglovsprocessen hörande beslut. Tillsyn och andra uppgifter inom byggväsendet, exempelvis funktionskontroll av ventilationssystem och kontroll av hissar och andra motordrivna anordningar. Tillsyn och tillståndsgivning enligt lagen om tobak och liknande produkter. Tillsynen avser bland annat försäljning av tobaksvaror i detaljvaruhandeln och partivaruhandeln samt tillsyn av rökfria miljöer (som inte är upplåtna endast till personal). Beslut om serveringstillstånd, tillsyn och övriga uppgifter enligt alkohollagen. Registrering och tillsyn av registreringslotterier Tillsyn enligt strålskyddslagen och tillhörande förordning vad gäller kosmetiska solarier och radonhalter i bostäder och lokaler som allmänheten har tillträde till. Ordna smittrening vid fall av allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Utfärda sanitetsintyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Prövning och tillsyn som ligger på kommunen enligt lag om gaturenhållning och skyltning. Framställning till polismyndighet rörande beslut om flyttning av fordon i vissa fall enligt lag om flyttning av fordon

328 Kontrollera efterlevnaden av lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. 4 Tekniska myndighetsnämndens redovisningsskyldighet Tekniska myndighetsnämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur man fullgjort de uppgifter som delegerats från kommunfullmäktige till nämnden. Rapportering ska ske i den ordning som fullmäktige särskilt beslutar om. 5 Tekniska myndighetsnämndens processbehörighet Tekniska myndighetsnämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt ansvarsområde. Nämnden har rätt att överklaga andra myndigheters beslut inom sina ansvarsområden. 6 Övriga uppgifter Tekniska nämnden ansvarar också för: Att lämna yttranden inom sitt ansvarsområde. Att uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. Tekniska myndighetsnämnden är personuppgiftsansvarig, enligt dataskyddsförordningen, för behandling av personuppgifter inom tekniska myndighetsnämndens verksamhet

329 ARBETSFORMER 7 Tekniska myndighetsnämndens sammansättning Nämnden består av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. 8 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot ska, i god tid före sammanträdet, underrätta sin ersättare. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet, även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt, dock inte förslagsrätt eller rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde fullgör den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag får nämnden utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 10 Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller en vice ordförande inte kan kalla till sammanträdet ska den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) göra detta. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till varje ledamot och ersättare 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och handlingar

330 I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 11 Sammanträdesdag Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden beslutar. Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordförande anser att det behövs. 12 Närvarorätt Tekniska myndighetsnämnden får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om tekniska myndighetsnämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Kommunalrådet, förste vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet får närvara och delta i överläggningarna men inte i beslut vid myndighetsnämndens sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Annans närvarorätt beslutas i varje enskilt fall. 13 Yrkande En ledamot som yrkar något ska göra det skriftligt. Yrkandet ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 14 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 15 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från oppositionen senast 10 dagar efter sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. 16 Delgivning Delgivning med tekniska myndighetsnämnden sker med sekreteraren, ordföranden och vice ordföranden samt verksamhetschef för bygglov eller miljö- och hälsoskydd. 17 Kurser, konferenser och liknande Ordföranden avgör om en förtroendevald får delta i kurs, konferens och liknande. Kommunfullmäktiges ordförande avgör om nämndens ordförande får delta i kurs, konferens och liknande

331 18 Jäv Kommunallagens regler om jäv gäller. Tekniska myndighetsnämnden kan komma att fatta myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter. Detta sker exempelvis då kommunen söker bygglov eller vid miljötillsyn av kommunens verksamheter. De av nämndens ledamöter och ersättare som samtidigt har förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen är då jäviga i ärendet

332 Reglemente för Tekniska myndighetsnämnden Stenungsunds kommun Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum KF Dnr 2018/147 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 332

333 1. Allmänna bestämmelser Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen och övrig lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. 2. Tekniska myndighetsnämndens ansvarsområden Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter enligt EU-förordningar samt svenska lagar och förordningar inom följande områden: Plan- och byggområdet, Miljö- och hälsoskyddsområdet, Livsmedelsområdet. 3. Specifika ansvarsområden Nämnden fullgör utöver ovanstående kommunens uppgifter inom följande områden: Tillsyn enligt förordningen om hissar och andra motordrivna anordningar. Uppgifter enligt förordningen om obligatorisk ventilationskontroll. Uppgifter som åligger kommunen enligt lag om energideklarationer för byggnader. Uppgifter som åligger kommunen enligt strålskyddslagen. Ordna smittrening vid fall av allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Utfärda sanitetsintyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Prövning och tillsyn som ligger på kommunen enligt lag om gaturenhållning och skyltning. Framställning till polismyndighet rörande beslut om flyttning av fordon i vissa fall enligt lag om flyttning av fordon. Kontrollera åtlydnad av lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Tillsyn avseende rökfria miljöer (som inte är upplåtna endast till personal) enligt 2 och 4 tobakslagen. Yttrande avseende tillstånd enligt alkohollagen. 4. Övriga uppgifter Nämnden ansvarar också för: Att lämna yttranden inom sitt ansvarsområde. Att uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden

334 5. Nämndens rapporteringsskyldighet Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur man fullgjort de uppgifter som delegerats från fullmäktige till nämnden. Rapportering ska ske i den ordning som fullmäktige särskilt beslutar om. 6. Processbehörighet Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt ansvarsområde. Nämnden har rätt att överklaga andra myndigheters beslut inom sina ansvarsområden. 7. Personuppgiftsansvarig Tekniska myndighetsnämnden är personuppgiftsansvarig, enligt dataskyddsförordningen, för behandling av personuppgifter inom tekniska myndighetsnämndens verksamhet

335 NÄMNDENS ARBETSFORMER 1. Tekniska myndighetsnämndens sammansättning Nämnden består av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. 2. Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot ska, i god tid före sammanträdet, underrätta sin ersättare. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet, även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt, dock inte förslagsrätt eller rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 3. Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde fullgör den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag får nämnden utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 4. Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller en vice ordförande inte kan kalla till sammanträdet ska den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) göra detta. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till varje ledamot och ersättare 7 dagar före sammanträdesdagen

336 Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och handlingar. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 5. Sammanträdesdag Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden beslutar. Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordförande anser att det behövs. 6. Närvarorätt Tekniska myndighetsnämnden får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om tekniska myndighetsnämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Kommunalrådet, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet får närvara och delta i överläggningarna men inte i beslut vid myndighetsnämndens sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Annans närvarorätt beslutas i varje enskilt fall. 7. Yrkande En ledamot som yrkar något ska göra det skriftligt. Yrkandet ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 8. Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 9. Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från oppositionen senast 10 dagar efter sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. 10. Delgivning Delgivning med tekniska myndighetsnämnden sker med sekreteraren, ordföranden och vice ordföranden samt verksamhetschef för bygglov eller miljö- och hälsoskydd

337 11. Kurser, konferenser och liknande Ordföranden avgör om en förtroendevald får delta i kurs, konferens och liknande. Kommunfullmäktiges ordförande avgör om nämndens ordförande får delta i kurs, konferens och liknande. 12. Jäv Kommunallagens regler om jäv gäller. Tekniska myndighetsnämnden kan komma att fatta myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter. Detta sker exempelvis då kommunen söker bygglov eller vid miljötillsyn av kommunens verksamheter. De av nämndens ledamöter och ersättare som samtidigt har förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen är då jäviga i ärendet

338 Protokoll Tekniska myndighetsnämnden Dnr: TMN 2019/10 Yttrande över förslag till reglemente för tekniska myndighetsnämnden Beslut Tekniska myndighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsen framföra att nämnden inte har några särskilda kommentarer vad gäller förslaget till reglemente för tekniska myndighetsnämnden. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i slutet av 2018 att flytta viss myndighetsutövning från kommunstyrelsen till tekniska myndighetsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över och revidera relevanta styrdokument i syfta att möjliggöra flytten av myndighetsutövning, säkerställa att det som står i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen också står i reglementet, modernisera språk och i förekommande fall anpassa reglementena efter Sveriges kommuners och landstings rekommendationer. Förvaltningen har sett över reglementet för tekniska myndighetsnämnden och föreslår att ett nytt antas. I det nya reglementet framkommer nämndens nya ansvarsområden. Nämndens generella ansvarområde har formulerats om i tydliggörande syfte. Den nya definitionen innebär inte att nämndens ansvarsområde har utökats eller ändrats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Reglemente för tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun Reglemente för tekniska myndighetsnämnden, Stenungsunds kommun (nuvarande reglemente). Tjänsteskrivelse Förslag till Reglemente för tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun Reglemente för tekniska myndighetsnämnden, Stenungsunds kommun (nuvarande reglemente). Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerare Rätt utdraget intygar 338

339 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Nytt reglemente för sociala myndighetsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta Reglemente för sociala myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunfullmäktige beslutar att nuvarande Reglemente för sociala myndighetsnämnden Stenungsunds kommun upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i slutet av 2018 att flytta viss myndighetsutövning från kommunstyrelsen till sociala myndighetsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade också att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över och revidera relevanta styrdokument i syfte att möjliggöra flytten av myndighetsutövning, säkerställa att det som står i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen också står i reglementet, modernisera språk och i förekommande fall anpassa reglementena efter Sveriges kommuners och landstings rekommendationer. Förvaltningen har sett över reglementet för sociala myndighetsnämnden och föreslår att ett nytt antas. I det nya reglementet framkommer nämndens nya ansvarsområden. Förslaget har varit på remiss hos sociala myndighetsnämnden och förvaltningen har därefter justerat förslaget i enlighet med sociala myndighetsnämndens yttrande. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , , att uppdra åt kommunstyrelsen att revidera relevanta styrdokument i syfte att - möjliggöra överföring av ansvar för viss myndighetsutövning mot enskild från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna, - se över och säkerställa att det som framkommer i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen också finns i reglementen och arbetsordningar, - modernisera språk i styrdokumenten och i förekommande fall anpassa dem efter Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer. Kommunfullmäktige beslutade att flytta ansvaret för bostadsanpassningsbidrag, parkeringstillstånd för rörelsehindrade samt lagen om automatspel och lotterilagen till sociala myndighetsnämnden. 339

340 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Förvaltningen har utifrån ovanstående uppdrag sett över reglementet för sociala myndighetsnämnden och arbetat fram ett förslag till nytt reglemente. Utöver att nämndens nya ansvar nu framgår i reglementet, har även nämndens ansvarsområde formulerats om i tydliggörande syfte. Språket i reglementet har moderniserats. Det nya reglementet har stämts av med demokratiberedningen. Förslaget har även varit på remiss hos sociala myndighetsnämnden och nämnden beslutade att framföra följande kommentar till kommunstyrelsen: Sista stycket under 2 Sociala myndighetsnämnden fullgör utöver ovanstående även uppgifter avseende kommunens hälso- och sjukvård i enlighet med avtal mellan kommun och Västra Götalandsregionen ska strykas då det avser kommunstyrelsens ansvarsområde. Förvaltningen har justerat förslaget till reglemente i enlighet med sociala myndighetsnämndens yttrande. Ekonomiska konsekvenser Beslutet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för Stenungsunds kommun. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 kommunallagen anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan nämnderna klargöras. Det ska bland annat anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Reglemente för sociala myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun Reglemente för sociala myndighetsnämnden, Stenungsunds kommun (nuvarande reglemente). Yttrande från sociala myndighetsnämnden (protokollsutdrag) STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef stödfunktioner 340

341 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Beslut skickas till Sociala myndighetsnämnden 341

342 342

343 REGLEMENTE FÖR SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Dnr KS 2019/587 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Sektor stödfunktioner Reviderad 343

344 REGLEMENTE FÖR SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen och övrig lagstiftning gäller för nämnden bestämmelserna i detta reglemente. 1 Allmänt om sociala myndighetsnämndens uppgifter Sociala myndighetsnämnden är den nämnd som fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter mot enskild inom socialtjänstens område. När det i lag eller annan författning hänvisas till den nämnd som avses i 2 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453) fullgör sociala myndighetsnämnden de uppgifter som författningen avser när det kommer till myndighetsutövning mot enskild. 2 Övriga ansvarsområden Utöver vad som framkommer i 1 i detta reglemente ansvarar sociala myndighetsnämnden även för kommunens myndighetsutövande uppgifter inom följande områden: Bostadsanpassningsbidrag Färdtjänst Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning Stöd och service för funktionshindrade 3 Övriga uppgifter Nämnden ansvarar också för: Att lämna yttrande inom sitt ansvarsområde. Att uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. 4 Nämndens rapporteringsskyldighet Nämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur man fullgjort de uppgifter som delegerats från kommunfullmäktige till nämnden. Rapportering ska ske i den ordning som kommunfullmäktige särskilt beslutar om. 5 Processbehörighet Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt ansvarsområde. Nämnden har rätt att överklaga andra myndigheters beslut inom sina ansvarsområden. 6 Personuppgiftsansvarig Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet enligt detta reglemente

345 ARBETSFORMER FÖR SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN 7 Sociala myndighetsnämndens sammansättning Nämnden består av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. 8 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamoten ska i god tid före sammanträdet underrätta sin ersättare. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt, dock inte förslagsrätt eller rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde fullgör den ledamot som varit med längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag får nämnden utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 10 Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller vice ordföranden inte kan kalla till sammanträdet ska den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) göra detta

346 Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till varje ledamot och ersättare sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av en föredragningslista och handlingar. I undantagsfall kan kallelse ske på annat sätt. 11 Sammanträdesdag Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden beslutar. Ordföranden/vice ordföranden har rätt att inkalla extra nämnd när behov uppkommer. 12 Närvarorätt Sociala myndighetsnämnden får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om sociala myndighetsnämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Kommunalrådet, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet får närvara och deltaga i överläggningar men inte i beslut vid myndighetsnämndens sammanträden. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Annans närvarorätt beslutas i varje enskilt fall. 13 Yrkande En ledamot som yrkar något ska göra det skriftligt. Yrkandet ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 14 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställs för justeringen av protokollet. 15 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från oppositionen senast tio dagar efter sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. 16 Delgivning Delgivning med sociala myndighetsnämnden sker med ordföranden, sektorchef, avdelningschef eller enhetschef

347 17 Kurser, konferenser och liknande Ordföranden avgör om en förtroendevald får delta i kurs, konferens och liknande. Kommunfullmäktiges ordförande avgör om nämndens ordförande får delta i kurs, konferens och liknande

348 Reglemente för Sociala myndighetsnämnden Stenungsunds kommun Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Dnr 2018/148 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 348

349 Allmänna bestämmelser Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen och övrig lagstiftning gäller för nämnden bestämmelserna i detta reglemente. 1. Sociala myndighetsnämndens ansvarsområden Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende myndighetsutövning mot enskild inom socialtjänstens område. Till socialtjänstens område räknas det som sägs i lag eller författning om socialnämnd och som avser myndighetsutövning mot enskild. 2. Specifika ansvarsområden Nämnden fullgör utöver ovanstående kommunens uppgifter inom följande områden: Uppgifter avseende kommunens hälso- och sjukvård i enlighet med avtal mellan kommun och Västra Götalandsregionen. Kommunens uppgifter inom verksamhet för personer med funktionsnedsättningar. 3. Övriga uppgifter Nämnden ansvarar också för: Att lämna yttrande inom sitt ansvarsområde. Att uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. 4. Nämndens rapporteringsskyldighet Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur man fullgjort de uppgifter som delegerats från fullmäktige till nämnden. Rapportering ska ske i den ordning som fullmäktige särskilt beslutar om. 5. Processbehörighet Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt ansvarsområde. Nämnden har rätt att överklaga andra myndigheters beslut inom sina ansvarsområden. 6. Personuppgiftsansvarig Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet enligt detta reglemente

350 1. Sociala myndighetsnämndes sammansättning Nämnden består av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. 2. Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamoten ska i god tid före sammanträdet underrätta sin ersättare. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt, dock inte förslagsrätt eller rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 3. Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde fullgör den ledamot som varit med längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag får nämnden utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 4. Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller vice ordföranden inte kan kalla till sammanträdet ska den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) göra detta. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till varje ledamot och ersättare sju dagar före sammanträdesdagen

351 Kallelsen bör åtföljas av en föredragningslista och handlingar. I undantagsfall kan kallelse ske på annat sätt. 5. Sammanträdesdag Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden beslutar. Ordföranden/vice ordföranden har rätt att inkalla extra nämnd när behov uppkommer. 6. Närvarorätt Social myndighetsnämnd får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om social myndighetsnämnd beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Kommunalrådet, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet oppositionsrådet får närvara och deltaga i överläggningar men inte i beslut vid myndighetsnämndens sammanträden gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Annans närvarorätt beslutas i varje enskilt fall. 7. Yrkande En ledamot som yrkar något ska göra det skriftligt. Yrkandet ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 8. Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställs för justeringen av protokollet. 9. Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från oppositionen senast tio dagar efter sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. 10. Delgivning Delgivning med sociala myndighetsnämnden sker med ordföranden, sektorchef, avdelningschef eller enhetschef

352 11. Kurser, konferenser och liknande Ordföranden avgör om en förtroendevald får delta i kurs, konferens och liknande. Kommunfullmäktiges ordförande avgör om nämndens ordförande får delta i kurs, konferens och liknande

353 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Therese Allansson Till kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutar att införa följande som punkt A.10.4 i delegationsordningen: Delegationsbeslut Delegat Lagrum Villkor Kommentar Beslut om att en anställd ska ha rätt att använda betal- och kreditkort i tjänsten EKCH Kommunstyrelsen beslutar vidare att införa följande som punkt A i delegationsordningen: Delegationsbeslut Delegat Lagrum Villkor Kommentar Beslut om stadigvarande eller tillfälligt försäljningstillstånd, detalj- eller partihandel. Administrativ chef 5 kap. 3 LTLP Kommunstyrelsen beslutar att på grund av omorganisation i förvaltningen ändra delegat i punkt A.11.2-A.11.11, A.12.1-A.12.5 och A.15.1-A.15.2 från kanslichef till administrativ chef på sektor stödfunktioner. I de punkter där det finns en referens till personal- och ekonomiutskottet ändras dessa till allmänna utskottet. Kommunstyrelsen beslutar att på grund av omorganisation i förvaltningen ändra delegat i punkt B.1.1.-B från funktionschef fastighet till ekonomichef. Sammanfattning Förvaltningen ser att kommunen bör minimera betalning via handkassa. Detta för att säkra de ekonomiska processerna och minska kontanthanteringen. Vidare kräver viss typ av inköp handel via nätet som kräver kortbetalning. Med anledning av detta föreslår förvaltningen Kommunstyrelsen delegerar till ekonomichefen att besluta om en verksamhet ska kunna nyttja betal- och kreditkort i tjänsten. Effekten skulle bli en säkrare arbetsmiljö för medarbetaren samt en bättre intern kontroll avseende inköp. Egna utlägg i tjänsten skulle också undvikas och den enskilda medarbetaren behöver inte ligga ute med pengar för kommunens räkning. Grundprincipen är att inköp ska betalas via faktura och betalkort endast ska användas i undantagsfall. Beslut om att godkänna betalkort kommer därför ske med restriktivitet. Förvaltningen föreslår ett tillägg i delegationsordningen för att möjliggöra beslut om stadigvarande eller tillfälligt försäljningstillstånd i detalj- och partihandeln enligt den nya lagen om tobak och liknande produkter (LTLP). Vidare föreslår förvaltningen att den 353

354 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ delegation som rör serveringstillstånd, tobakslagstiftning och lotteri och automatspel ändras på ett sådant sätt administrativ chef på sektor stödfunktioner får delegation. Detta på grund av en omorganisation i förvaltningen. Motsvarande ändring föreslås avseende den delegation funktionschef fastighetschef har haft. Delegation övergår enligt förslaget till ekonomichef. Hänvisningarna till personal- och ekonomiutskottet ändras vidare till allmänna utskottet. Förvaltningen kommer att se över hela delegationsordningen med tillhörande laghänvisningar inför ikraftträdandet av de nya reglementena för kommunstyrelsen och myndighetsnämnderna. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag på delegationsordning med markerade ändringar STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Erica Bjärsved Ekonomichef 354

355 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Sophie Nygren Till kommunfullmäktige Sammanträdestider för kommunfullmäktige 2020 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att fastställa sammanträdestiderna för 2020 till följande datum: 23 januari allmänpolitisk debatt 6 februari 5 mars 16 april 14 maj 10 juni (onsdag kl.17.00) 10 september 8 oktober 12 november 17 december Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fattar beslut om sammanträdestider för Sammanträdena är på torsdagar klockan om inget annat anges. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför beslutet i sig inga konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Helena Maxon Administrativ chef 355

356 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Beslut skickas till Kansliet 356

357 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Sophie Nygren Till kommunstyrelsen Sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och dess utskott 2020 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa sammanträdestiderna för kommunstyrelsen och dess utskott för 2020 till följande datum: Kommunstyrelsen måndagar kl.10.00, om inget annat anges 13 januari, 10 februari, 25 februari (bokslutsdagen), 5 mars (torsdag kl enbart beslut om ombudsinstruktioner), 23 mars, 27 april, 25 maj, 15 juni, 24 augusti, 21 september, 26 oktober, 30 november Allmänna utskottet tisdagar kl januari, 18 februari, 24 mars, 21 april (endast ekonomisk uppföljning), 5 maj, 2 juni, 1 september, 29 september, 3 november, 8 december Välfärdsutskottet onsdagar kl januari, 19 februari, 25 mars, 22 april (endast ekonomisk uppföljning), 6 maj, 3 juni, 2 september, 30 september, 4 november, 9 december Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen fattar beslut om sammanträdestider för Kalendariet innebär ett ytterligare kommunstyrelsesammanträde i juni och ytterligare ett utskottssammanträde i samband med att den ekonomiska prognosen per mars är färdig. Dessutom är förslaget att välfärdsutskottets starttid ändras från till Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför beslutet i sig inga konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

358 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Helena Maxon Administrativ chef Beslut skickas till Kansliet 358

359 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Maria Härström Till kommunstyrelsen Uppdatering av dokumentet "undertecknande av värdehandlingar" med bifogad tjänsteförteckning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna dokumentet Undertecknande av värdehandlingar med tjänsteförteckning daterad Sammanfattning av ärendet Dokumentet undertecknande av värdehandlingar med tjänsteförteckning beskriver vilka som är firmatecknare och vilka som får underteckna handlingar gällande exempelvis borgens-, låne- och köpehandlingar. Det nya förslaget till dokument har uppdaterats utifrån nya namn. Beskrivning av ärendet Dokumentet undertecknande av värdehandlingar med tjänsteförteckning som reviderades i kommunstyrelsen den 21 januari 2019 har uppdaterats utifrån nya namn. Dokumentet beskriver vilka som är firmatecknare och vilka som tecknar kommunen när det gäller olika typer av handlingar som till exempel borgens-, låne- och köpehandlingar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Undertecknande av värdehandlingar daterat Tjänsteförteckning daterad STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommundirektör Erica Bjärsved Ekonomichef Beslut skickas till maria.harstrom@stenungsund.se 359

360 STENUNGSUNDS KOMMUN Undertecknande av värdehandlingar Typ av dokument Dokumentägare Sektor stödfunktioner/ Ekonomi Beslutat av Kommunstyrelsen Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum KS Framtagen av Ekonomichef Dnr 777/16 och 2019/27 Reviderad KS 2019-XX-XX 360

361 STENUNGSUNDS KOMMUN UNDERTECKNANDE AV VÄRDEHANDLINGAR och tills vidare. Betalningsföreläggande Ekonomichef och ekonom var för sig. Borgenshandlingar Kommunstyrelsens ordförande eller kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande kontrasigneras av ekonomichef eller kommundirektör. Firmatecknare Kommunstyrelsens ordförande eller kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande kontrasigneras av ekonomichef eller kommundirektör. Förrättningsombud Ombud för kommunen vid förrättning hos fastighetsbildningsmyndighet och enligt lagen om enskilda vägar, med behörighet att ansöka om sådan förrättning och att företräda kommunen i övrigt som anges i 12 kap. 14 rättegångsbalken. Mark- och exploateringsingenjörer, verksamhetschef för Exploatering, sektorchef samhällsbyggnad, var för sig. Inteckningar Göra framställning till tingsrätten om att ta ut och döda inteckningar i fastighet som ägs av kommunen. Mark- och exploateringsingenjörer, verksamhetschef för Exploatering, sektorchef samhällsbyggnad, ekonomichef, ekonom, två i förening. 361

362 Köpehandlingar Upprätta och underteckna köpehandlingar som rör köp och försäljning av fastigheter som ska godkännas av fullmäktige eller annan som är delegerad av fullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande eller kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande kontrasigneras av sektorchef samhällsbyggnad, ekonomichef eller kommundirektör. Upprätta och underteckna köpehandlingar som är delegerade till tjänstemän Mark- och exploateringsingenjörer, verksamhetschef för Mark Exploatering eller sektorchef samhällsbyggnad kontrasigneras av ekonomichef eller ekonom. Lånehandlingar Kommunstyrelsens ordförande eller kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande kontrasigneras av ekonomichef eller kommundirektör. Paket Försändelser som avser utkvittering av paket etc. får undertecknas av: Vaktmästare. Postanvisningar Värdeförsändelser och dylikt ska undertecknas av: Sektorchef stödfunktioner, ekonomichef, ekonom. Servitut Ingå avtal om servitut och nyttjanderätt för ledningar, väg eller annan mindre anläggning. Sektorchef samhällsbyggnad, verksamhetschef för Exploatering, mark- och exploateringsingenjörer, två i förening. 362

363 STENUNGSUNDS KOMMUN TJÄNSTEFÖRTECKNING Titel Namn Kommunstyrelsens ordförande Bo Pettersson Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Agneta Pettersson Bell Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Maria Renfors Kommundirektör Kicki Nordberg Sektorchef stödfunktioner Marcus Starcke Ekonomichef Erica Bjärsved Ekonom Roland Persson - - Therese Allansson - - Maria Härström - - Sandra Kristenson Sektorchef samhällsbyggnad Daniel Jerling Verksamhetschef Exploatering Veronica Götzinger Mark- och exploateringsingenjör Therese Brattfors - - Lisa Bertilsson - - Jessica Andersson - - Johanna Augustsson Vaktmästare Jeanette Svensson - - Hans Arvidsson 363

364 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Erika Samuelsson Till Kommunstyrelsen Bevarande- och gallringsplan för handlingar förekommande i ärenden rörande registerutdrag enligt artikel 15, GDPR Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta bevarande- och gallringsplanen för ärenden som rör registerutdrag enligt artikel 15 EU:s dataskyddsförordning (nr 679/2016) (GDPR). Sammanfattning av ärendet Enligt artikel 15 EU:s dataskyddsförordning (nr 679/2016) (GDPR) har vem som helst rätt att vända sig till kommunen för att få en sammanställning på eventuella personuppgifter som rör honom eller henne och information om hur de behandlas i kommunen. Detta förfarande kallas ett registerutdrag. Ett sådant registerutdrag kan innehålla integritetskänsliga uppgifter och Datainspektionen rekommenderar att informationen gallras så fort som möjligt. Kommunstyrelsen har bestämmanderätt i frågan om deras allmänna handlingar kan gallras och behöver fatta ett formellt beslut om detta. Förvaltningen har tagit fram en bevarande- och gallringsplan rörande handlingar i ärenden som rör registerutdrag. Beskrivning av ärendet Enligt artikel 15 EU:s dataskyddsförordning (nr 679/2016) (GDPR) har vem som helst har rätt att vända sig till kommunen för att få bekräftelse på om personuppgifter som rör honom eller henne behandlas av kommunen genom ett så kallat registerutdrag. Behandlas personuppgifterna av kommunen har den registrerade dessutom rätt att få ytterligare information om på vilket sätt uppgifterna behandlas. Detta innebär att kommunen är skyldig att upprätta en sammanställning av sådan information som kommunen är skyldig att lämna till den registrerade. Denna sammanställning blir en allmän handling och är i stora delar offentlig. Ur ett dataskyddsperspektiv kan sammanställningen anses omfatta integritetskänslig information och bör gallras så snart som möjligt efter att den har expedierats. Emellertid behöver informationen vara tillgänglig en tid, så att den registrerande har möjlighet att föra klagomål och för att kommunen ska kunna visa för Datainspektionen de åtgärder som vidtagits enligt dataskyddslagstiftningen. Kommunstyrelsen bestämmer över hur sina allmänna handlingar ska hanteras. Det innebär att inga handlingar får gallras eller slängas om det inte följer av ett 364

365 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ formellt beslut. I dagsläget saknas instruktioner för att gallra handlingar som förekommer i ärenden angående begäran om registerutdrag. Förvaltningen har tagit fram en bevarande- och gallringsplan rörande vilka handlingar som kan ingå i ett ärende som berör ett registerutdrag, om de ska diarieföras, och vilken gallringsfrist de ska omfatta. Barnkonsekvensanalys I bedömningen om att kunna gallra vissa typer av handlingar i ärende som rör registerutdrag enligt artikel 15, GDPR har hänsyn tagits till att handlingarna potentiellt kan innehålla mycket integritetskänsliga uppgifter. I detta sammanhang har barnperspektivet beaktats, då detta kan innefatta känsliga uppgifter om barn, exempelvis inom skolväsendet. Juridiska bedömningar Bedömningen har gjorts i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR), tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar och i hänseende till arkivlagstiftningen. Denna bevarande- och gallringsplan har tagits fram i samråd med kommunens dataskyddsombud. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bevarande- och gallringsplan STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Helena Maxon Administrativ chef 365

366 Bilaga Dnr KS 2019/ Bevarande- och gallringsplan för handlingar som uppkommer i en begäran om registerutdrag enligt artikel 15 EU:s dataskyddsförordning (nr 679/2016) (GDPR) Handlingstyp Bevarande/Gallring Anmärkning -Inkommande begäran om Bevaras Diarieförs i Evolution registerutdrag -Ifylld blankett för precisering av begäran om registerutdrag Korrespondens med den registrerade och Datainspektionen. Bevaras Mottagningsbevis/ Delgivningskvitto Registerutdragssammanställning Underlag till registerutdragssammanställning Myndighetsbeslut med besvärshänvisningar Handlingar som rör överklagan av beslut så som: 6 månader efter att lagakraftvunnen dom i ärendet 6 månader efter lagakraftvunnen dom i ärendet 6 månader efter lagakraftvunnen dom i ärendet Bevaras Bevaras Korrespondens som innehåller avgörande uppgifter för handläggning av ärendet bevaras, så som exempelvis påverkar handläggningen av ärendet och överklagade Korrespondens av tillfällig eller ringa betydelse för ärendet gallras efter 6 månader. Handlingar som utgör underlag till kopia av personuppgifterna, och övrig sammanställd informationen, som den registrerade ska ges tillgång till enligt artikel 15 GDPR. Handlingar som utgör underlag till kopia av personuppgifterna, och övrig sammanställd informationen, som den registrerade ska ges tillgång till enligt artikel 15 GDPR. Diarieförs i Evolution Diarieförs i Evolution 366

367 Bilaga Dnr KS 2019/ Omprövning av beslut - Utredning och yttrande till högre instans - Domar - Datainspektionens beslut 367

368 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Erika Samuelsson Till kommunstyrelsen Gallring av Synpunktshanteringen i det avställda ärendehanteringssystemet LIS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att gallra informationen i Synpunktshanteringen i dokument- och ärendehanteringssystemet LIS. De ärenden i vilka det finns en anteckning från det senaste året får emellertid inte gallras innan ett år från senaste anteckning har förlöpt. När detta har skett kan även denna information gallras. Sammanfattning av ärendet Synpunktshanteringen är en modul i dokument- och ärendehanteringssystemet LIS där inkommande synpunkter, medborgarförslag, klagomål och felanmälningar från allmänheten har administrerats mellan LIS används inte längre och avtalet med leverantören är uppsagt. De allmänna handlingarna i dokument- och ärendehanteringssystemet behöver hanteras. De flesta handlingarna har förts över till kommunens nya dokument- och ärendehanteringssystem Evolution. Synpunkterna i synpunktshanteringen har dock inte först över. Kommunstyrelsen som är arkivmyndighet har bestämmanderätt i frågan om handlingarna kan gallras. En gallringsutredning har genomförts med ett förslag om gallring. Beskrivning av ärendet Synpunktshanteringen är en modul i ärendehanteringssystemet LIS där inkommande synpunkter, i form av klagomål, felanmälningar och medborgarförslag, från allmänheten har hanterats. Exempelvis har det förekommit synpunkter som handlat om klagomål på skolskjuts, felanmälan om en trasig vägskylt eller förslag på att bygga en lekplats. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och bestämmer över hur allmänna handlingar ska hanteras. Detta innebär att inga handlingar får gallras eller slängas om det inte följer av en särskild instruktion av kommunstyrelsen, det vill säga exempelvis en dokumenthanteringsplan. I och med att modulen, Synpunkthanteringen i dokument-och ärendehanteringssystemet LIS avvecklades vid årsskiftet 2018/2019 och det saknas kompletta instruktioner för hur de allmänna handlingarna i systemet ska hanteras behövs frågan utredas. För att bedöma om handlingarna i systemet skulle kunna gallras har en gallringsutredning genomförts. Vid utredningen har följande ändamål i arkivlagen beaktats: rätten att ta del av 368

369 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, samt forskningens behov. Förvaltningens samlade bedömning är att det är möjligt att gallra informationen i Synpunktshanteringen. De ärenden i vilka det finns en anteckning det senaste året får emellertid inte gallras innan ett år från senaste anteckning har förlöpt. Därefter ska även denna information gallras. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar En gallringsutredning har genomförts i enlighet med arkivlagen 10. Bedömningen har gjorts att beslut om gallring kan tas utan att försumma de tre ändamål som anges i arkivlagen 3. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Gallringsutredning STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Helena Maxon Administrativ chef 369

370 Bilaga Dnr KS 2019/ Erika Samuelsson Gallringsutredning av Synpunktshanteringen i LIS Synpunktshanteringen är en modul i ärendehanteringssystemet LIS där inkommande synpunkter, i form av klagomål, felanmälningar och medborgarförslag, från allmänheten har hanterats. Synpunkterna har hanterats i Synpunktshanteringen sedan 2009 och avvecklades i samband med att LIS 2018 byttes ut mot det nya ärendehanteringssystemet Evolution. Synpunkterna behandlas istället vidare i ett nytt system vid namn Os-Ticket. Informationen i Synpunktshanteringen i LIS har ej flyttats vidare till det nya systemet, utan ligger kvar arkiverat i LIS. Avsikten är att permanent stänga ner LIS och man behöver således hantera de allmänna handlingarna. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och bestämmer över hur allmänna handlingar ska hanteras. Detta innebär att inga handlingar får gallras eller slängas om det inte följer av en särskild instruktion av kommunstyrelsen, dvs exempelvis en dokumenthanteringsplan. Synpunkterna i Synpunktshanteringen berör flera av kommunens enheter, men endast i en av kommunens enheters dokumenthanteringsplan (Grundsärskola, fritidshem inkl. grundsärskola) finns hanteringsanvisningar för att informationen ska bevaras. Förvaltningen anser dock inte att det finns tillräckliga instruktioner för hanteringen av synpunkterna, i och med att detta inte upptas i de övriga dokumenthanteringsplaner, och vill pröva om informationen trots allt kan gallras. Synpunktshanteringen Synpunkterna i Synpunktshanteringen berör hela kommunens verksamhetsområde och omfattar därmed en stor bredd av olika synpunkter. Exempel på synpunkter är en felanmälan om en trasig vägskylt, klagomål angående skolskjuts eller förslag på att bygga en lekplats. När en synpunkt inkommit till kommunen har medborgarservice fördelat detta till en ansvarig handläggare i Synpunktshanteringsmodulen. Om synpunktslämnaren önskat återkoppling har handläggare i vissa fall skickat E-post via modulen, men i de flesta fall hanterat återkopplingen utanför systemet. Om synpunkten leder till ett ärende av en mer utredande karaktär har handläggaren istället valt att lägga upp det som ett diariefört ärende. Synpunktshanteringen kan främst ses som ett system för att administrera synpunkter till rätt handläggare. Systemet svarar huvudsakligen på frågan på vad det är för synpunkt som har inkommit och till vilken handläggare synpunkten har fördelats. Sekretess och känsliga uppgifter I systemet har synpunktslämnares kontaktuppgifter registrerats knutet till synpunkten. En del av synpunkterna omfattas av Offentlighet- och sekretesslagen 21 kap: angående sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften 370

371 Bilaga Dnr KS 2019/ förekommer. Det kan exempelvis handla om synpunkter som rör synpunktslämnares hälsotillstånd. Gallringsutredning För att kunna bedöma hur informationen i Synpunktahanteringen ska hanteras behövs en gallringsutredning genomföras. Huvudregeln är att arkiven ska bevaras. I arkivlagen 10 medges dock att sådana allmänna handlingar som inte behövs för att arkiven ska tillgodose ändamålen 3 arkivlagen får gallras. Följande ändamål ska beaktas: 1 rätten att ta del av allmänna handlingar 2 behovet av information för rättskipningen och förvaltningen 3 forskningens behov. Syftet med modulen för Synpunkthanteringen har huvudsakligen varit att administrera inkommande synpunkter ut i verksamheten och inte ett system för uppföljning av på vilket sätt synpunkterna har besvarats. Detta innebär att informationen i systemet inte ger allmänheten någon betydande insyn av kommunens beslutsformning eller verksamhet. De flesta synpunkterna som förekommer i Synpunktshanteringen har även en tillfällig betydande karaktär, då det har besvarats och åtgärdats i nära anknytning till att synpunkten inkommit. Synpunkterna anses därmed att snabbt bli inaktuella för allmänheten och även för förvaltningen. De synpunkter som ansetts av större betydelse har diarieförts och kommer således att bevaras. För att säkerställa att synpunkterna är inaktuella bör de dock bevaras en tid innan de kan gallras. Ett bevarande av synpunkterna i Synpunktshanteringen kan betraktas som låg relevans för forskningen, då det även finns spår av kommunmedlemmarnas synpunkter bland diarieförda handlingar och i andra verksamhetsprocesser. Slutsatsen är att information kan gallras utan att försumma de ändamål som anges i arkivlagen 3. Dock ska informationen i ett synpunktsärende gallras först ett år efter att sista anteckning har gjorts för att säkerställa att den har blivit inaktuell. De synpunkter som är yngre än ett år skrivs ut på papper och hålls ordnade fram till att de kan gallras. Att skriva ut uppgifterna på papper bedöms inte att orsaka några större inskränkningar i sökmöjligheter då det handlar om ett ytterst fåtal ärenden. 371

372 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Richard Brown Till kommunfullmäktige Redovisning av hur partistödet användes 2018 samt utbetalning av partistöd för 2020 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att notera partiernas redovisning av hur partistödet har använts 2018 och beslutar att betala ut partistöd för år 2020 enligt följande: Centerpartiet kronor Liberalerna kronor Kristdemokraterna kronor Miljöpartiet kronor Moderaterna kronor Socialdemokraterna kronor Stenungsundspartiet kronor Sverigedemokraterna kronor Vänsterpartiet kronor Sammanfattning av ärendet Kommunen får ge partistöd för att stärka partiernas ställning i den lokala demokratin. Varje år ska partierna inkomma med underlag till kommunen som redovisar hur partierna har använt föregående års partistöd för att erhålla stöd för nästkommande år. Redovisningen ger möjlighet för kommunen att granska att partistödet används till det syfte som stödet ges. Av kommunallagen framgår att beslut om utbetalning av partistöd ska fattas av kommunfullmäktige varje år. Kommunfullmäktige får enligt kommunallagen och Stenungsunds kommuns regler för partistöd besluta att inte betala partistöd till parti som inte lämnat in redovisning och granskningsrapport. Samtliga partier som hade mandat i kommunfullmäktige 2018 har lämnat in ansökan om partistöd för år 2020 med tillhörande rapport. Partistöd kan därför betalas ut till alla partier. Beskrivning av ärendet Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Kommunfullmäktige fastställde den 19 maj regler för partistöd i Stenungsunds kommun. Enligt dessa 372

373 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ regler ska fördelningen av partistöd endast betalas ut för mandat där en vald ledamot är fastställd med stöd av 2 kap 10. Den 13 juni beslutade kommunfullmäktige att fastställa att partistödet för 2020 utgår med en budgetsumma motsvarande 45 % av det i juli året före budgetåret gällande prisbasbelopp, multiplicerat med antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Partistödet består av ett bidrag per parti och ett bidrag per mandat som fördelas enligt följande: 20 % av prisbasbeloppet per parti och år 80 % av budgeterat belopp per mandat och år År 2019 beräknas prisbasbeloppet till kronor. Ekonomiska konsekvenser Summan för partistöd är beslutad av kommunfullmäktige och avsatt i budget. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridisk bedömning Det framgår av kommunallagen att kommuner får ge stöd till partier för att stärka deras ställning i den lokala demokratin. Det framgår också att partierna årligen ska redovisa hur de har använt partistödet samt att kommunfullmäktige årligen ska besluta om utbetalning av partistöd. Av kommunens regler för partistöd framkommer att partistöd inte ska betalas ut till partier som inte har lämnat in en redovisning av partistödets användning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Underlag från Centerpartiet Underlag från Liberalerna Underlag från Kristdemokraterna Underlag från Miljöpartiet Underlag från Moderaterna Underlag från Socialdemokraterna Underlag från Sverigedemokraterna Underlag från Vänsterpartiet 373

374 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Helena Maxon Administrativ chef Beslut skickas till Maria Holmberg 374

375 375

376 376

377 377

378 378

379 379

380 380

381 381

382 382

383 383

384 384

385 385

386 386

387 387

388 388

389 389

390 390

391 391

392 392

393 393

394 394

395 395

396 396

397 397

398 398

399 399

400 400

401 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att fastställa reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Sammanfattning av ärendet Förbundsfullmäktige för Göteborgsregionens kommunalförbund har tagit fram ett förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Revideringarna avser i första hand den förändrade rollen för förbundet genom att regionplaneuppdraget upphör, men innefattar även uppdateringar på grund av den nya kommunallagen samt en mindre revidering rörande hantering av medelshanteringpolicy. Förslaget till reviderad förbundsordning har skickats till förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktigeförsamlingar för fastställande. Beskrivning av ärendet Bakgrund Förslag till reviderad förbundsordning har skickats till förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar för fastställande. Kommunfullmäktiges beslut ska vara kommunalförbundet tillhanda senast Revidering med anledning av att regionplaneuppdraget har upphört Göteborgsregionens kommunalförbund har sedan 1988 innehaft rollen som regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Det innebär att förbundet haft en myndighetsutövande roll samt haft möjligheten att upprätta en regionplan i enlighet med PBL. Förbundet har inte nyttjat möjligheten utan istället valt att regionplanera genom breda politiska överenskommelser, bland annat genom ett flertal rådslagsprocesser. I regeringens proposition 2017/18:266 En ny regional planering föreslogs att nya bestämmelser om regional fysisk planering skulle införas i PBL. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag och förändringarna i PBL infördes från och med Förändringen i PBL innebär att regional planering, och upprättande av formell regionplan, ska ske i Stockholms län och Skåne län. Förändringen innebar att Göteborgsregionens kommunalförbund förlorat sin roll som regionplaneorgan i enlighet med PBL. 401

402 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Utifrån ovanstående föreslås att förbundsordningen revideras genom att skrivningen i 3, följande områden: Regionplanering Regionplaneorgan enligt PBL stryks. Övriga förslag till revideringar I 5 har hänvisningar till lagparagrafer uppdaterats utifrån förändringarna i den nya kommunallagen. I 6.1 har ordet årligen strukits utifrån bedömningen att det inte är nödvändigt att årligen anta medelshanteringspolicyn för förbundet utan tillräckligt att riktlinjerna ligger fast till dess förändringar görs. Ekonomiska konsekvenser Förslaget bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för kommunen. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förbundsordningen ska enligt 9 kap. 1 kommunallagen fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Förslaget bedöms vara förenligt med gällande lagstiftning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från förbundsfullmäktige Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef Beslut skickas till Göteborgsregionens kommunalförbund, (gunnel.rydberg@goteborgsregionen.se), senast

403 Förbundsfullmäktige Protokoll Göteborgsregionens kommunalförbund Plats: Ullevi Restaurang och Konferens Protokollsutdrag 30. Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund Diarienummer Beslut Förslag till reviderad förbundsordning godkänns och sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Sammanfattning Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 24 maj 2019 behandlat förslag till reviderad förbundsordning. Revideringarna avser i första hand den förändrade rollen för förbundet genom att regionplaneuppdraget upphör, men innefattar även uppdateringar på grund av den nya kommunallagen samt en smärre revidering rörande hantering av medelshanteringspolicy. Beslutsunderlag Protokollsutdrag 52 Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Vid protokollet Gunnel Rydberg Förbundssekreterare Justeras: Pernilla Övermark Ordförande Axel Darvik Justerare My Högfeldt Justerare (1)

404 Förbundsfullmäktige ärende 15 Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Maria Sigroth, avdelningschef, Gunnel Rydberg, förbundssekreterare Datum: , diarienummer Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att godkänna förslag till reviderad förbundsordning enligt bilaga samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Sammanfattning av ärendet Ett förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund har tagits fram, enligt utsänd bilaga. Revideringarna avser i första hand den förändrade rollen för förbundet genom att regionplaneuppdraget upphör, men innefattar även uppdateringar på grund av den nya kommunallagen samt en smärre revidering rörande hantering av medelshanteringspolicy. Beslutsunderlag Protokollsutdrag 52 Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. BESKRIVNING AV ÄRENDET Bakgrund och bedömning Regionplaneuppdraget Göteborgsregionens kommunalförbund har sedan 1988 innehaft rollen som regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Det innebär att förbundet haft en myndighetsutövande roll samt haft möjligheten att upprätta en regionplan i enlighet med PBL. Förbundet har inte nyttjat möjligheten utan istället valt att regionplanera genom breda politiska överenskommelser, bland annat genom ett flertal rådslagsprocesser. I regeringens proposition 2017/18:266 En ny regional planering föreslogs att nya bestämmelser om regional fysisk planering skulle föras in i PBL. Riksdagen beslutade i enligt med propositionens förslag och förändringarna i PBL infördes från och med Förändringen i PBL innebär att regional planering, och upprättande av en formell regionplan, ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Förändringen innebar att Göteborgsregionens kommunalförbund förlorat sin roll som regionplaneorgan i enlighet med PBL. Utifrån ovanstående föreslås att förbundsordningens revideras genom att skrivningen i 3, följande områden: Regionplanering - Regionplaneorgan enligt PBL. stryks. Reviderad förbundsordning 1 (2) 404

405 Förbundsfullmäktige ärende 15 Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Maria Sigroth, avdelningschef, Gunnel Rydberg, förbundssekreterare Datum: , diarienummer Övriga förslag till revideringar I paragraf fem har angivna hänvisningar till lagparagrafer uppdaterats utifrån förändringar i den nya kommunallagen. I paragraf 6.1 har ordet årligen strukits utifrån bedömningen att det inte är nödvändigt att årligen anta medelshanteringspolicyn för GR utan tillräckligt att riktlinjerna ligger fast till dess förändringar görs. Helena Söderbäck Maria Sigroth Gunnel Rydberg Förbundsdirektör Avdelningschef Förbundssekreterare Reviderad förbundsordning 2 (2) 405

406 Förbundsstyrelsen Protokollsutdrag Göteborgsregionens kommunalförbund Plats: Nimbus, Öckerö kommun Protokollsutdrag 52. Förslag till reviderad förbundsordning för GR med anledning av att regionplaneuppdraget upphör Diarienummer: Beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att godkänna förslag till reviderad förbundsordning enligt bilaga samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Sammanfattning av ärendet Riksdagen har beslutat förändra plan- och bygglagen (PBL) så att regional planering och upprättande av en formell regionplan nu ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Förändringen innebar att Göteborgsregionens kommunalförbund förlorat sin roll som regionplaneorgan i enlighet med PBL. Härmed behöver förbundsordningen för GR revideras avseende den förändrade rollen för förbundet. Ett förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund är under utarbetande och kommer att sändas ut till förbundsstyrelsens sammanträde 24 maj för att sedan kunna föreläggas förbundsfullmäktige 18 juni. Vid protokollet Gunnel Rydberg Förbundssekreterare Justeras: Axel Josefson Ordförande Miguel Odhner Justerare Justeras: 1 (1) 406

407 Förbundsordning Gäller fr.o.m xx Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m xx 1 407

408 Förbundsordning 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad. 2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunal förbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund, Fyrbodals kommunal förbund och Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund, också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom). 3 Ändamål och verksamhet Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala själv styrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljö mässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m xx 2 408

409 Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL. Utbildning Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. 4 Organisation och befogenheter 4.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige. 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning. Ta upp lån och teckna borgen för lån. Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m xx 3 409

410 Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bo satta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighets utövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbunds direktör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m xx 4 410

411 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 9 Kap 6 och Kl 4 Kap 28. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i Kl 9 Kap 6 och Kl 5 Kap Finansiering 6.1 Lån och borgen Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy. 6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårs perioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m xx 5 411

412 7 Revision 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge sin berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. 8 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägnings tiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång 10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m xx 6 412

413 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt. Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m xx

414 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Redovisning av oavslutade motioner Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar informationen om oavslutade motioner. Sammanfattning av ärendet Av arbetsordningen för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarna framgår att de motioner som inte är färdigberedda ska redovisas på kommunfullmäktige i april och oktober varje år. En motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Beskrivning av ärendet En motion ska enligt kommunallagen 5 kap. 35 om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes Enligt arbetsordningen för kommunfullmäktige ska styrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte är färdigberedda. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Totalt finns sex obesvarade motioner. Motionerna är: Synliggöra alla skatter för anställda och arvoderade av Stenungsunds kommun Maria Renfors (M). Motionen anmäldes till kommunfullmäktige Uppdraget att besvara motionen gavs till kommunstyrelsen. Miljöråd i Stenungsund Lisbeth Svensson (L). Motionen anmäldes till kommunfullmäktige Uppdraget att besvara motionen gavs till en beredning. Arbetsskor till personalen inom vård och omsorg Alexandra Odelsheim (SD). Motionen anmäldes till kommunfullmäktige Uppdraget att besvara motionen gavs till kommunstyrelsen. Förbud mot raketer och fyrverkerier i Stenungsunds kommun (Jimmy Löfgren (MP). Motionen anmäldes till kommunfullmäktige Uppdraget att besvara motionen gavs till kommunstyrelsen. Kommunalt partnerskap Eva Öhlin (O). Motionen anmäldes till KF Uppdraget att besvara motionen gavs till kommunstyrelsen. 414

415 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Äldre än ett år Utöka och bredda kulturskolans verksamhet Lisbeth Svensson (L). Motionen anmäldes till kommunfullmäktige Uppdraget att besvara motionen gavs till kommunstyrelsen. Utöver de sex motionerna ovan har en berednings motionssvar resulterat i ett uppdrag till kommunstyrelsen om att utreda möjligheten att erbjuda matdistribution i form av kylda matlådor. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför beslutet i sig inga konsekvenser för barn. En mer utförlig barnkonsekvensanalys görs i anslutning till besvarandet av respektive motion. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Marcus Starcke Sektorchef 415

416 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Nominering av styrelseledamot till Stiftelsen Profil Stenungsund Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att nominera Marcus Starcke, sektorchef stödfunktioner, till styrelseledamot i Stiftelsen Profil Stenungsund. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun ska nominera en styrelseledamot till Stiftelsen Profil Stenungsund. Med anledning av att kommunens nuvarande styrelseledamot ska avsluta sin anställning i kommunen behöver en ny ledamot nomineras. Beskrivning av ärendet Stiftelsen Profil Stenungsund bildades 2001 och syftar till att föra ut Stenungsunds kvaliteter och möjligheter, genom marknadsföring och utveckling i samverkan, för att locka hit företag och invånare. Stiftelsen ska med dess medel bland annat verka för att utveckla och förbättra näringsklimatet samt demokratin och servicen i kommunen. Stiftelsens angelägenheter handhas av en styrelse som består av sex ledamöter och tre ersättare. Stenungsunds kommun ska enligt stiftelsens stadgar nominera en styrelseledamot som också ska inneha ordförandeposten i styrelsen. Övriga ledamöter nomineras en vardera av Stenungsundshem AB, Hogia AB, Södra Bohuslän Turism AB och två ledamöter nomineras gemensamt av företagen Borealis AB, Perstorp Oxo AB och Nouryon Surface Chemistry AB. Stiftelsens styrelse utser och entledigar styrelseledamöter. Med anledning av att Stenungsund kommuns nuvarande styrelseledamot ska avsluta sin anställning i kommunen och har för avsikt att begära sitt entledigande från stiftelsens styrelse behöver en ny ledamot nomineras. Förvaltningen föreslår att Marcus Starcke, sektorchef stödfunktioner, nomineras. Ekonomiska konsekvenser Beslutet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. 416

417 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Juridiska bedömningar Beslutet bedöms överensstämma med gällande lagstiftning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stadgar för stiftelsen Profil Stenungsund STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommundirektör Beslut skickas till Stiftelsen Profil Stenungsund 417

418 Förbud passiv insamling utav pengar. En del av argumentationen mot ett tiggeriförbud har varit att det inte är lagligt möjligt, och att man vill avvakta dom från Högsta förvaltningsdomstolen. Nu har det kommit en dom angående Vellinges förslag till ett tiggeriförbud. Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens dom samt förvaltningsrättens och länsstyrelsens avgöranden i tiggeriförbudsfrågan. Kommunen har möjlighet att reglera även sådan insamling av pengar som kallas passiv (tiggeri) för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Förbudet (har) getts i ett förhållandevis snävt avgränsat geografiskt tillämpningsområde och det saknas anledning att ifrågasätta kommunens bedömning av behovet såvitt avser de aktuella platserna Statsminister Stefan Löfven (S) kommenterade domen: Det är bra att det här har prövats i högsta instans i högsta förvaltningsdomstolen. Med det beskedet har vi en ny praxis uppenbarligen, då vet vi det. Vi välkomnar beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen men med de farhågorna att många nu kommer att argumentera för att det räcker med lokala förbud. För att vi inte skall hamna i limbo och frågan bollas fram och tillbaka är det viktigt att Stenungsunds kommun snarast omprövar sin ställning i frågan om lokala tiggeriförbud, och inför ett sådant. Med hänvisning till ovan föreslår vi kommunfullmäktige: -Att i våra lokala ordningsstadgar för Stenungsunds kommun under 12 (insamling av pengar) även infoga lydelsen Passiv insamling av pengar (tiggeri) är förbjuden: -Att årligen lyssna på näringsidkare och Stenungsunds invånare och utefter deras önskemål revidera tiggeriförbudet till de platser där tiggeri upplevs störa den allmänna ordningen. För Sverigedemokraterna Alexandra Odelsheim, SD Glenn Ottosson, SD 418

419 Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Birger Jarls torg 13 Telefon E-post: HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 17 december 2018 KLAGANDE Vellinge kommun Vellinge MOTPART Länsstyrelsen i Skåne län Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 27 mars 2018 i mål nr SAKEN Lokala ordningsföreskrifter HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens dom samt förvaltningsrättens och länsstyrelsens avgöranden i de delar de avser Vellinge kommuns beslut att anta tillägg till punkt 11 i lokala ordningsföreskrifter om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) vid särskilt angivna områden och fastställer kommunens beslut i denna del (dnr KS 2017/264). Mål nr (10) Expeditionstid måndag fredag 08:00 16: BAKGRUND DOM 2 Ordningslagen (1993:1617) syftar bl.a. till att trygga ordningen och säkerheten på offentliga platser och vissa andra områden. Med offentlig plats avses bl.a. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål. Lagen innehåller endast ett fåtal regler om allmän ordning. Behovet av ytterligare bestämmelser är avsett att tillgodoses genom lokala ordningsföreskrifter meddelade av kommunerna. Sådana föreskrifter kan avse vitt skilda frågor, men ett grundläggande krav är 419

420 att de måste behövas för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. De får inte heller lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. För att bl.a. säkerställa detta ska beslutade föreskrifter anmälas till länsstyrelsen, som ska upphäva föreskrifter som inte uppfyller dessa krav. Kommunfullmäktige i Vellinge kommun beslutade vid en revidering av tidigare gällande lokala ordningsföreskrifter att bl.a. införa ett förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) på särskilt angivna och avgränsade offentliga platser inom kommunen. Förbudet skulle gälla på Stortorget och Lilla torg i Vellinge centrum, Bäckatorget och västra delen av Skanörs centrum, Skanörs hamn, ett område vid Höllvikens bibliotek samt Nyckelhålsparken i Höllviken. Beslutet anmäldes till länsstyrelsen som, såvitt är aktuellt nu, upphävde förbudet med hänvisning till att det inte framkommit att själva insamlandet av pengar orsakat ordningsstörningar. Den aktuella föreskriften stred därmed mot en grundläggande förutsättning för kommunens rätt att meddela föreskrifter, nämligen att föreskriften ska behövas för att upprätthålla den allmänna ordningen. Kommunen överklagade länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten, som avslog överklagandet. Förvaltningsrätten fann att kommunen inte visat att det förekommit olägenheter eller störningar av sådan omfattning och karaktär att det Mål nr DOM 3 Mål nr med hänsyn till den allmänna ordningen på angivna platser var motiverat att införa ett förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri). Kammarrätten, som instämde i förvaltningsrättens bedömning, avslog kommunens överklagande dit. YRKANDEN M.M. Vellinge kommun yrkar att kammarrättens dom ska upphävas och att kommunens beslut ska fastställas. Länsstyrelsen i Skåne län anser att överklagandet ska avslås. Sveriges Kommuner och Landsting, som avgett yttrande i målet, anser sammanfattningsvis att lokala ordningsföreskrifter kan avse såväl aktiv som passiv penninginsamling och bör kunna införas på särskilda och tydligt avgränsade platser samt att det bör ankomma på kommunen att bedöma om det finns ett behov av sådana föreskrifter. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Frågan i målet Frågan i målet är om en kommun får reglera s.k. passiv penninginsamling genom lokala ordningsföreskrifter. Rättslig reglering Enligt 3 kap. 8 ordningslagen får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Regeringen har bemyndigat kommunerna att meddela ordningsföreskrifter genom 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för 420

421 DOM 4 Mål nr kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). I 3 kap. 12 ordningslagen anges bl.a. att ordningsföreskrifterna inte får lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Av 3 kap. 13 framgår att kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva sådana föreskrifter som avses i 8 omedelbart ska anmälas till länsstyrelsen och att länsstyrelsen ska upphäva en föreskrift som strider mot lagen. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning Den kommunala föreskriftsrätten Genom de i målet aktuella föreskrifterna har kommunen föreskrivit dels att det, med vissa angivna undantag, krävs tillstånd från Polismyndigheten för insamling av pengar i bössor eller liknade på offentlig plats, dels att passiv insamling av pengar (tiggeri) inte får ske på vissa avgränsade områden som framgår av till föreskrifterna bifogade kartor. I förarbetena till ordningslagen diskuterades tämligen ingående hur bemyndigandet till kommunerna att meddela lokala ordningsföreskrifter skulle utformas mot bakgrund av främst det förhållandet att sådana bestämmelser kan avse vitt skilda frågor och att behovet av föreskrifter varierar mellan olika orter, men även utifrån vad som var lämpligt med hänsyn till strävandena mot ett ökat kommunalt självbestämmande. I stället för att införa en katalog över sådana ämnen som får regleras lokalt vilket övervägts tidigare stannade man för ett bemyndigande enligt vilket kommunerna får meddela de ytterligare bestämmelser som behövs i ordningshänseende. Ett på så sätt utformat bemyndigande ansågs ge kommunerna nödvändig flexibilitet avseende såväl hänsyn till lokala förhållanden som möjlighet att anpassa reglerna utifrån samhällsutvecklingen. Bemyndigandet kom därmed i allt väsentligt att motsvara de tidigare reglerna i allmänna DOM 5 Mål nr ordningsstadgan (1956:617). I lagen togs dessutom in en bestämmelse också med förebild i allmänna ordningsstadgan om att de lokala ordningsföreskrifterna inte får lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. De vittgående befogenheterna ansågs emellertid fordra en effektiv garanti för att de kommunala besluten var lagliga, lämpliga och ändamålsenliga. En statlig möjlighet att ingripa mot lokala föreskrifter med oriktigt eller olämpligt innehåll var därför en förutsättning för det vidsträckta bemyndigandet. Den statliga kontrollen skulle utövas genom att länsstyrelsen gavs befogenhet att upphäva sådana föreskrifter som strider mot lagen (prop. 1992/93:210 s. 138 ff. och 152 f.). Kommunerna har således erhållit ett öppet bemyndigande som inte begränsar de lokala ordningsföreskrifterna till visst innehåll. Inte heller regleras vilken typ av föreskrifter förbud, tillståndsplikt, anmälningsplikt osv. som kan meddelas. Kommunernas föreskriftsrätt är emellertid inte utan begränsningar. Förutom generella inskränkningar, såsom 421

422 att bestämmelserna inte får komma i konflikt med föreskrifter av högre valör eller gälla sådana ämnen som måste regleras genom lag, följer av ordningslagen att förskrifterna måste ha ett visst syfte och dessutom inte får vara för långtgående. Härtill kommer att de måste ges en tillräckligt tydlig utformning. Några skarpa gränser mellan dessa begränsningar kan emellertid inte dras. Föreskrifterna måste syfta till att upprätthålla den allmänna ordningen Bemyndigandet finns i 3 kap. 8 ordningslagen som stadgar att en kommun, efter regeringens bemyndigande, får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Bestämmelserna måste alltså ha till syfte att upprätthålla ordningen i kommunen eller delar av denna. Således kan en kommun inte genom lokala ordningsföreskrifter meddela bestämmelser som syftar till något annat, t.ex. att vid torghandel säkerställa god livsmedelshygien. DOM 6 Mål nr Eftersom bestämmelserna måste ha detta syfte inställer sig frågan vad som avses med uttrycket den allmänna ordningen. Kommunernas möjlighet att meddela ordningsföreskrifter har en lång historia och har av tradition avsett vitt skilda ämnen som inte alltid enligt vanligt språkbruk behöver associeras med ordningsfrågor. Avgörande är att regeln ska ha till syfte att komma till rätta med eller förebygga någon typ av störning i det offentliga rummet. I förarbetena anges som exempel på ordningsföreskrifter tillståndskrav för uppsättande av markiser, banderoller, juldekorationer och reklam, förbud mot förtäring av alkoholdrycker på offentlig plats, förbud mot eller krav på tillstånd för tillfällig handel, krav på märkning av containrar liksom allmänna bestämmelser för campingplatser (prop. 1992/93:210 s. 142 ff.). I förarbetena anges också att penninginsamling kan regleras genom ordningsföreskrifter (a. prop. s. 142). Tillståndsplikt för penninginsamling har mot denna bakgrund tagits in i Sveriges Kommuner och Landstings s.k. normalförslag för lokala ordningsföreskrifter (cirkulär 1995:41). Vidare har justitieutskottet under senare tid uttalat att det under vissa omständigheter är möjligt att reglera penninginsamling i form av tiggeri på offentlig plats genom lokala ordningsföreskrifter (2016/17:JuU18 s. 85). Penningsinsamling på offentlig plats utgör alltså en sådan företeelse som får regleras genom lokala ordningsföreskrifter. Härvid måste framhållas att det vid prövningen av om en föreskrift har ett sådant syfte att den utgör en ordningsföreskrift inte krävs att kommunen visar att något har kommit att utgöra en störning av viss omfattning eller grad för att den aktuella företeelsen ska få regleras. Kommunerna är oförhindrade att i förebyggande syfte besluta olika ordningsföreskrifter avseende sådant som typiskt sett kan innebära störningar, t.ex. lastning av varor, schaktning och grävning, högtalarutsändningar, förtäring av alkohol osv. Av det sagda följer att det inte heller kan krävas av en kommun att den presenterar någon utredning till stöd för att föreskriften behövs. DOM 7 422

423 En ordningsföreskrift får inte vara för långtgående När det konstaterats att en bestämmelse utgör en ordningsföreskrift alltså att den syftar till att upprätthålla ordningen i kommunen eller delar av denna inställer sig frågan om föreskriften är för långtgående för att kunna accepteras, dvs. om den lägger onödigt tvång på allmänheten eller annars innebär obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap. 12 ordningslagen). Någon närmare vägledning beträffande hur den bedömningen ska göras ges varken i förarbetena till ordningslagen eller till dess föregångare allmänna ordningsstadgan, utan den närmare avgränsningen har överlämnats till rättstillämpningen. Av praxis följer att lokala ordningsföreskrifter inte får vara för långtgående avseende geografiskt tillämpningsområde, tidsmässig giltighet och sakligt innehåll. Lokala ordningsföreskrifter får således inte ges ett större geografiskt tillämpningsområde än vad som är påkallat i det enskilda fallet. Tillämpningsområdet måste alltså begränsas till de områden där störningen faktiskt utgör eller kan antas utgöra ett problem (RÅ 1974 B 1010, RÅ 1977 Bb 101, RÅ 1982 Ab 106 och RÅ :55). Exempelvis har ett förbud mot förtäring av spritdrycker, vin eller starköl på samtliga offentliga platser i en kommun ansetts för långtgående (RÅ 1997 ref. 41). Vidare måste lokala bestämmelser, i den mån detta är relevant, begränsas till sådana tidpunkter då en reglering är påkallad (jfr RÅ 1965 I 11). Vissa föreskrifter kan exempelvis vara berättigade nattetid men framstå som obefogade under dagtid. Likaså kan vissa föreskrifter anses påkallade under viss årstid, men vara obehövliga under annan tid på året. Slutligen får det sakliga innehållet i en ordningsföreskrift inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars innebära obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. I förarbetena framhålls att kommunerna bör avhålla sig från att besluta föreskrifter som är onödiga och att det därför är angeläget att kommunerna noga prövar om de verkligen behövs liksom bestämmelsernas geografiska tillämpningsområde (prop. 1992/93:210 s. 142). Det finns alltså en nära koppling Mål nr DOM 8 Mål nr mellan en föreskrifts sakliga innehåll och dess geografiska tillämpningsområde. Allmänt sett gäller således att ju mer avgränsat en ordningsföreskrifts tillämpningsområde är, desto mer ingripande kan föreskriften tillåtas vara. Från praxis kan nämnas att det har ansetts vara fråga om en alltför långtgående bestämmelse när en kommun förbjudit förtäring av öl klass II (s.k. folköl) på allmän plats (RÅ 1980 Bb 26). En sådan föreskrift kan visserligen sägas syfta till att upprätthålla ordningen, men den träffar beteenden som kan anses allmänt accepterade, såsom att förtära relativt sett alkoholsvag öl vid en picknick, och kommer dessutom att gälla inom områden där ett förbud inte är befogat. Av betydelse i sammanhanget är att prövningen av om en viss företeelse bör regleras genom ordningsföreskrifter, och vilken typ av regel som i så fall är påkallad (förbud, tillståndsplikt osv.), främst måste ankomma på kommunerna själva. De är de som bäst känner till de lokala förhållandena och det är den ordning som bäst tillgodoser principen om den kommunala självstyrelsen (prop. 1992/93:210 s. 140). En följd av att det har överlämnats till kommunerna att meddela ordningsföreskrifter är att dessa inte bara kommer att spegla skiftande lokala förhållanden utan även de beslutande organens, dvs. kommunfullmäktiges, bedömning av 423

424 behovet av en viss reglering. Mot denna bakgrund bör vid en överprövning en kommuns bedömning underkännas endast om det står klart att en ordningsföreskrift är för långtgående eller för ingripande på den aktuella platsen. En ordningsförskrift måste vara möjlig att tillämpa Förutom att lokala ordningsföreskrifter till sitt innehåll måste avfattas med hänsyn till ovan angivna begränsningar måste de utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att tillämpa dem (RÅ 1992 ref. 75, jfr även RÅ 1980 Bb 26 och SOU 1985:24 s. 185 ff.). Föreskrifterna måste således formuleras så att allmänheten kan förstå deras innebörd och de som övervakar efterlevnaden kan avgöra när föreskrifterna följs respektive överträds. DOM 9 Högsta förvaltningsdomstolens bedömning i detta fall Ett förbud mot penninginsamling på offentlig plats syftar till att komma till rätta med vad som kan uppfattas som en typ av störning och utgör därmed en ordningsföreskrift som i och för sig kan meddelas av kommunen. Som framgått ovan finns det inte stöd i ordningslagen för att uppställa ett krav på att kommunen måste visa att det förekommit sådana ordningsstörningar som motiverar att ett förbud införs. Förbudet kan således inte underkännas på den grunden. Frågan är därmed om ett förbud mot penninginsamling är alltför långtgående i den meningen att det lägger onödigt tvång på allmänheten eller annars gör obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Härvid kan konstateras att kommunen har avgränsat tillämpningsområdet för föreskriften om passiv penninginsamling till vissa särskilt angivna platser där det enligt kommunens mening uppstått eller kan komma att uppstå ordningsproblem. Förbudet har således ett förhållandevis snävt avgränsat geografiskt tillämpningsområde och det saknas anledning att ifrågasätta kommunens bedömning av behovet såvitt avser de aktuella platserna. Förbudet kan mot den bakgrunden inte anses som onödigt eller obefogat långtgående. Det förhållandet att kommunen infört ett förbud och inte stannat för en tillståndsplikt föranleder inte annan bedömning. En avslutande fråga är om kommunen gett bestämmelsen en tillräckligt tydlig utformning. Det är inte givet hur passiv insamling av pengar ska skiljas från annan penninginsamling insamling av pengar i bössor eller liknande för vilken kommunen har föreskrivit tillståndsplikt. Emellertid anser Högsta förvaltningsdomstolen att det genom tillägget tiggeri i föreskriften med tillräcklig tydlighet framgår vad som avses. Det är exempelvis möjligt att göra en gränsdragning gentemot sådan insamling som sker till förmån för en hjälporganisation. Bestämmelsen har således getts en sådan utformning att den är möjlig att tillämpa. Vellinge kommun har alltså haft möjlighet att reglera sådan insamling av pengar som betecknats som passiv (tiggeri) för att upprätthålla den allmänna ordningen Mål nr DOM 10 Mål nr på offentlig plats. Förbudet är geografiskt begränsat och kan inte inom aktuella områden anses lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den 424

425 enskildes frihet. Vidare har föreskriften getts en sådan utformning att den är möjlig att tillämpa. Den aktuella föreskriften kan därmed inte anses strida mot ordningslagen. Vellinge kommuns överklagande ska därför bifallas. I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Anita Saldén Enérus, Per Classon, Kristina Svahn Starrsjö och Ulrik von Essen. Föredragande har varit justitiesekreteraren Daniel Sandberg. Förvaltningsrätten i Malmös dom den 8 februari 2018 i mål nr Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 23 oktober

426 Info r spra kkrav i svenska fo r ansta llning inom vård och omsorg. Det a r positivt att personer med utländsk härkomst va ljer att arbeta inom a ldreomsorgen men da ma ste ocksa spra kkunskaperna i svenska ra cka till. Den som beho ver va rd och omsorg ska ka nna sig trygg i att fo rsta vad personalen sa ger och menar samt att själv bli förstådd. Sa a r inte alltid fallet, bristfa lliga kunskaper i svenska spra ket hos personalen kan inneba ra en risk för att omsorgstagaren inte får den va rd hon/han beho ver. Uto ver detta utgo r otillra ckliga kunskaper i svenska en risk fo r att allvarliga misstag kan intra ffa na r det ga ller medicinering och va rdplan. Dessutom riskerar befintlig personal ett merarbete na r de uto ver sina ordinarie arbetsuppgifter fa r extraarbete som kommunikatörer mellan omsorgstagare och personal. Ett merarbete som i sin tur o kar risken fo r o kad arbetsbelastning fo r personalen med utbra ndhet och sjukskrivningar som fo ljd. Det finns en mycket stor brist pa personal inom a ldreomsorgen och detta kommer med stor sannolikhet att öka ännu mer. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och integrationsskapande arbetsgivare. Fo r att o ka mo jligheterna att rekrytera ny personal med utla ndsk bakgrund bo r specifika spra kkrav genom ett obligatoriskt spra ktest enligt Socialstyrelsens rekommendationer genomfo ras. A ven den personal som redan arbetar inom a ldreomsorgen men som anser sig ha otillra ckliga spra kkunskaper i svenska bo r fa tillga ng till ett spra klyft, pa betald arbetstid. Med hänvisning till ovanstående text yrkar vi på: Att: kommunfullmäktige ger berörda utskott i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra ett obligatoriskt spra ktest med spra kkrav enligt Socialstyrelsens rekommendationer vid nyansta llning i a ldreomsorgen vilket motsvarar godka nd kurs i det gymnasiegemensamma ämnet svenska eller svenska som andraspråk i vård- och omsorgsprogrammet eller genom annan motsvarande utbildning. Att: kommunfullmäktige ger berörda utskott i uppdrag att ta fram en plan fo r att genomfo ra spra klyft fo r befintlig omsorgspersonal om behov finns. Alexandra Odelsheim (SD) Glenn Ottosson (SD)

427 Stenungund Motion - Kameraövervakning Bakgrund Stenungsund är tyvärr inte undantagen den brottslighet och ökning av densamma som numera finns i landet. Vid flera tillfällen kan vi läsa om Inbrott, butiksstölder men också om våldtäkter och misshandel. I kommunundersökningar kan vi se att tryggheten är en högt prioriterad fråga för våra kommuninvånare. På senare tid har vi också fått se exempel på brottslighet vi tidigare varit förskonade från som exempelvis kidnappning, bilbränder och skadegörelse mot polisfordon. Detta är något vi mycket skyndsamt och med krafttag måste förhindra. Att utreda och införa kameraövervakning är ett steg i detta. Som proaktivt verktyg att förhindra brott och skadegörelse men också för att säkerställa bevis och att underlätta utredning. Mot bakgrund av detta föreslår därför Moderaterna: Att kommunen utreder och kontinuerligt arbetar med vilka områden i Stenungsunds kommun som skall kameraövervakas. Att kommunen skyndsamt söker tillstånd för att utföra övervakningen Att kommunen skyndsamt implementerar övervakningen Johan Jönsson Moderaterna info@stenungsundmoderaterna.se 427

428 Anteckning Dnr KS 2018/361 Redovisning av delegationsbeslut Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har överlåtit viss beslutanderätt till tjänsteman enligt av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Beslut fattade på delegation ska anmälas till kommunstyrelsen. Delegationsbeslut som tas av utskotten ska enligt den antagna delegationsordningen anmälas på kommunstyrelsens nästkommande sammanträde. Detta görs genom att protokollen anmäls i sin helhet. Beslutsunderlag Delegationsbesluten från tjänstemän skickas separat Utskottens protokoll finns tillgängliga på 428

429 Nyanställningar juli 2019 Handläggare: Rickard Sandin, personalfunktionen Anställningsdatum Anställningsform Befattning Gäller tom SSG P_1 Tills vidare P_9840 Vaktmästare 1, P_1 Tills vidare P_3680 Barnskötare 1, P_1 Tills vidare P_2070 Rektor 1, P_1 Tills vidare P_9205 Inköpare 1, P_1 Tills vidare P_2995 Lärare 1, P_1 Tills vidare P_9840 Vaktmästare 1, P_1 Tills vidare P_2801 Kommunikatör 1, P_1 Tills vidare P_1650 Undersköterska 1, P_1 Tills vidare P_1373 Arbetsterapeut 1, P_1 Tills vidare P_1650 Undersköterska 1, P_1 Tills vidare P_7634 Parkarbetare 1, P_1 Tills vidare P_1984 Vårdbiträde 1, P_1 Tills vidare P_1650 Undersköterska 1, P_1 Tills vidare P_A814 Omsorgshandledare/Usk 1, P_1 Tills vidare P_D562 Anläggningsarbetare VA 1, P_15 Allmän visstid P_H989 Planarkitekt/Plansamordn , P_3 Besttid eg vik P_1650 Undersköterska , P_3 Besttid eg vik P_4565 Samhällsvägledare , P_3 Besttid eg vik P_1650 Undersköterska , P_3 Besttid eg vik P_3518 Stödassistent , P_3 Besttid eg vik P_3518 Stödassistent , P_3 Besttid eg vik P_3399 Personlig assistent , P_3 Besttid eg vik P_3145 Familjehemssekreterare , P_3 Besttid eg vik P_4901 Verksamhetsekonom , P_9 Viss tid prov P_3399 Personlig assistent , P_9 Viss tid prov P_1650 Undersköterska , P_9 Viss tid prov P_A691 Lärare förskola , P_9 Viss tid prov P_A691 Lärare förskola , P_1 Tills vidare P_1650 Undersköterska 1,0 1 Rickard Sandin, :14 429

430 P_1 Tills vidare P_3518 Stödassistent 0, P_3 Besttid eg vik P_3518 Stödassistent , P_9 Viss tid prov P_1650 Undersköterska , P_9 Viss tid prov P_1650 Undersköterska , P_1 Tills vidare P_3304 Skolkurator 0, P_1 Tills vidare P_1650 Undersköterska 0, P_3 Besttid eg vik P_3518 Stödassistent , P_3 Besttid eg vik P_1739 Miljöinformatör ,7 Antal anställningar juli månad Antal anställningar t.o.m. juli 2019 jul-19 totalt 2019 P_1 Tills vidare Tillsvidareanställning (fast anställning) P_3 Besttid eg vik Vikarie under bestämd tid, arbetar i stället för någon som är ledig av någon anle P_15 Allmän visstid Allmän visstidsanställning, extra förstärkning under en bestämd tid P_25 Viss tid >67 år Tidsbegränsad anställning när arbetstagaren har fyllt 67 år. 0 1 P_9 Viss tid prov Provanställning för en tillsvidareanställning P_22 Obeh skollagen Obehörig lärare 0 7 Totalt Tidsbegränsad anställning som förväntas förlängas. Slutdatum visas ej i beslutstödssystemet Hypergene. 2 Rickard Sandin, :14 430

431 Förbu ndsf ullmä ktige 2OL9-2O22 Protokoll , Kl Göteborgsregionens kommu na lförbu nd Plats: Ullevi Restaurang och Konferens, Göteborg eörrs0rgs REGION EN $ 31. Fastställande av tid för förbundsfullmäktiges sammanträden 2O2O Diarienummer: 20L9-oo zz6.oto Beslut Fullmäktiges sammanträden zozo äger rum tisdagen den 9 juni samt tisdagen 15 december. {l,r 431 J usteras: 20 (24)

432 Förbundsstyrelsen Protokollsutdrag Göteborgsregionens kommunalförbund Plats: Ullevi Restaurang och Konferens, Göteborg Protokollsutdrag 67. Sammanträdestider och plats för förbundsstyrelsens möten år 2020 Diarienummer: Beslut Styrelsens sammanträden under år 2020 äger rum och förläggs enligt följande: fredag den 21 februari (v 8) i Kungälvs kommun fredag den 2 april (v 14) i Tjörns kommun fredag den 8 maj (v 19) i Mölndals kommun (DKR eftermiddag) tisdag den 9 juni (v 24) på Ullevi restaurang och konferens torsdag - fredag den september (v 39) (styrelsekonferens) fredag den 16 oktober (v 42) i Lerums kommun (DKR eftermiddag) fredag den 27 november (v 48) i Lilla Edets kommun Sammanfattning av ärendet Föreliggande förslag till sammanträdestider för 2020 har stämts av mot beslutade sammanträdestider för styrelsen för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Sammanträdestider för Göteborgs stads fullmäktige, Västra Götalandsregionens fullmäktige och BHU (Beredningen för hållbar utveckling) är i skrivande stund inte framtagna. Beslutsunderlag Tidplan för presidium, förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige SKICKAS TILL Medlemskommunerna Vid protokollet Gunnel Rydberg Förbundssekreterare Justeras: Axel Josefson Ordförande Miguel Odhner Justerare Justeras: 1 (1)