Procalcitonin (PCT) jämfört med C-reaktivt protein (CRP)
|
|
- Simon Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Procalcitonin (PCT) jämfört med C-reaktivt protein (CRP) Systematisk översikt och praxisstudie PCT jämfört med CRP på infektionspatienter vårdade på intensivvårdsavdelning (IVA). Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) G Westberg, T Vikerfors, L Berggren, L Persson, G Liljegren,
2 Introduktion Frågeställningen som ska besvaras är om procalcitonin (PCT) som biomarkör vid svåra infektioner på intensivvårdspatienter påverkar durationen av antibiotikaanvändning. Anledningen till denna översikt är att metoden har börjat komma i bruk inom intensivvården i ÖLL. Förutom den systematiska litteraturöversikten sammanställs även en praxisstudie där metoden används på USÖ s intensivvårdsavdelning. PCT är en prekursor till calcitonin som är involverad i calciumomsättningen och produceras av calcitoninproducerande celler ( C-celler) i thyreoidea och levern samt i stort sett av alla övriga celler i kroppen. I samband med svåra infektioner utsöndras PCT i blodbanan. Mätning av PCT kan vara en värdefull markör vid svåra fall med sepsis och skulle kunna utnyttjas som ett komplement till CRP i diagnostiken. PCT tolkas enligt en mall som framgår av tabell. PCT mätes med immunoassey-teknik på kemlab, USÖ. Det tar cirka timmar från provtagning till erhållet svar. P-PCT kostar på USÖ 0 kronor och kan erhållas dagtid. P-CRP kostar på USÖ,90 kronor och kan erhållas dygnet runt. Litteratursökning Databaserna PubMed, Cochrane, metasökmotorn TRIP-database och Cinahl söktes. Söktermerna PCT, CRP, septicaemia, infection, antibiotic treatment, antibiotics och critically ill, intensive care, intensive care unit användes vid sökning i PubMed och termen procalcitonin användes i Cochrane, TRIP och Cinahl. Sökord och sökstrategi framgår av tabell. Begränsningar till engelska och vuxna gjordes vid sökningen Ingen begränsning till studietyp gjordes initialt. Om randomiserade kontrollerade studier eller välgjorda observationsstudier skulle påträffas begränsades underlaget till dessa studietyper. Kvalitetsgranskning och relevans Studierna bedömdes beträffande intern och extern validitet enligt granskningsmall från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) för randomiserade studier respektive observationsstudier. Vid första urvalet exkluderades studier som ej hade relevans för vår frågeställning, t ex patienter med mindre svåra infektionstillstånd som ej vårdas på intensivvården samt studier som behandlar PCT/CRP i förhållande till bakteriell infektion och ej bedömde tid för antibiotikabehandling. Exkluderade studier redovisas ej. Resultat Vid litteratursökningen påträffades fem randomiserade kontrollerade studier och en observationsstudie. Se tabell. Studierna bedömdes vara av medelhög kvalitet. Studierna var publicerade under tiden 00 och 00. Samtliga studerade antibiotikabehandlingens duration hos svårt sjuka patienter vårdade på intensivvårdsavdelning. Man jämförde patienter som behandlades enligt riktlinjer utefter PCT-värden jämfört med gängse rutinbehandling. De fem randomiserade studierna visade att antibiotikabehandlingens längd minskade med - dagar. Det var dock ingen signifikant skillnad mellan antibiotika behandlingens tid hos patienter med negativa respektive positiva blododlingar i observationsstudien. Ingen skillnad i mortalitet kunde påvisas. Kostnadseffektiviteten är oklar. I tre av artiklarna framgår att författarna haft viss anknytning till leverantör alt tillverkare av analysverktyg varför resultaten måste tolkas med viss försiktighet.
3 Sammanfattning: Procalcitonin är en prekursor till calcitonin och utsöndras i blodbanan i samband med svåra infektioner. Procalcitonin skulle kunna vara en värdefull markör vid svåra fall med sepsis och utnyttjas som ett komplement till CRP i diagnostiken. Metoden har börjat användas på en del sjukhus och inom intensivvården i ÖLL. Vid en genomgång av litteraturen framkom ett måttligt vetenskapligt stöd för att antibiotikabehandlingens längd kan minskas med några dagar. I tre av studierna fanns anknytning till leverantören/tillverkare av analysverkyg varför resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Ingen skillnad i mortalitet kunde visas och kostnadseffektiviteten oklar. Praxisstudie på IVA, USÖ Introduktion CRP har länge använts som markör vid svåra infektioner på USÖ:s intensivvårdsavdelning. Frågeställningen var att utvärdera om procalcitonin skulle tillföra ett värdefullt komplement till CRP vid svåra infektionen hos patienter på IVA, USÖ. Metod och material Effektvariabel: Påverkar beslutsmallen för PCT antibiotikabehandlingens duration? Provtagning avgränsdes till vuxna IVA patienter som bedömdes ha ett intensivvårdskrävande infektionstillstånd. Barn och patienter med mindre svåra infektionstillstånd som ej vårdas på IVA exkluderades. Blodprov togs dagligen på 0 konsekutiva patienter vårdade på IVA, USÖ under tiden nov 0 till och med jan 0. PCT analysen utfördes på kemlab med BRAHMS immunoassey-teknik instrument på kemlab, USÖ. ienterna behandlades med antibiotika enligt klinisk praxis. Två oberoende granskare fick retrospektivt tillgång till labdata och kliniska uppgifter och ordinerade antibiotika utan att veta vilka beslut om antibiotikabehandling som tidigare tagits kliniskt. Kön, ålder, diagnoser vid vårdtillfället och anamnes av tidigare sjukdomar, aktuell anamnes samt röntgenutlåtanden och odlingssvar hade inhämtats av undertecknad ur patienternas journaler på respektive klinik under vilken patienten vårdats på IVA. Uppgifterna dokumenterades skriftligen och lades i blanka kuvert. Varje patientdokument hade kodats inne i kuvertet för att inga personuppgifter skulle framgå för såväl bedömare som uppgiftslämnare. Uppgifter om temp, CRP och leukocyter (LPK) inhämtades. Mättillfällena varierade mellan patienterna alltifrån till dagar. Minst tre mättillfällen sattes upp som krav för att vara med i studien. Hos två av patienterna saknades detta och hos en patient saknade journalhandlingar varför patienter kunde evalueras. De två oberoende bedömarna, erfarena specialistkompetenta infektionsläkare på USÖ bedömde in- och utsättning av antibiotika för varje patient enligt följande: Bedömaren öppnade slumpmässigt ett kuvert av de kuverten som slumpmässigt låg blandade i en hög. I varje kuvert presenterades patientens kön, ålder- och diagnos vid vårdtillfället. Information gavs även angående tidigare sjukdomar, vad som föranlett inläggning och en kortfattad sjukhushistoria under vårdtiden för PCT tagning. Svar på odlingar och röntgen fanns även att tillgå. Vid behov kunde anamnes kompletteras muntligen. Muntlig information om aktuell temp, CRP och LPK värden presenteras för varje vårddag efter att patienten kommit till IVA. Bedömaren skrev härefter ned dessa data på blankt papper och
4 fick för varje dag bedöma om antibiotika ska sättas in eller ut utefter nuvarande rutiner och vårdprogram. Bedömaren skrev ja eller nej till antibiotika varje vårddag på den blankett där bedömaren skrivit ned temp, CRP och LPK. PCT värden gavs sedan muntligen och nedskrevs av bedömarna med hjälp av Brahms beslutsmall, tabell. Statistik Deskriptiv statistik och grafer utförda i programmet SPSS Resultat: ientkarakteristika Sammanlagt 0 konsekutiva patienter över år som vårdades på IVA under tiden december 00 och januari 00 studerades med avseende på temp, CRP, LPK och PCT. Av de 0 patienterna var det tre som hade mindre än tre mättillfällen varför patienter kunde evalueras. Medelåldern var + år, den yngsta år och den äldsta år. Sju var kvinnor och tio män. Sju patienter avled under vårdtiden. Se tabell. Sex patienter hade huvuddiagnos pneumoni, tre var opererade för aortaaneurysm/dissektion, en hade kolit, en KOL, en njurinsufficiens, en hjärtsvikt, en patient vårdades för utomkvedshavandeskap, en patient hade tarmvred, en patient hade opererats för rektalcancer och fått en ileostomi och en patient med tumör utgående från uterus hade opererats med sigmoideostomi. Se tabell. P-CRP och P-PCT jämförelser CRP och PCT analyser jämfördes för varje patient och vårdtid (dagar) illustrerat med grafer enligt figur. Hos flertalet av patienterna följer PCT-värdena kurvan för CRP. Sammanfattning av praxisstudie: Dagliga mätningar utfördes av CRP, LPK och PCT vid sammanlagt mättillfällen. Antibiotikabehandling gavs i % av mättillfällena. I den retrospektiva analysen skulle båda bedömarna, ha givit antibiotika vid % av mättillfällena. Bedömare nr ett var säker i varje beslut medan nr två var osäker i 0 %. Om man strikt följde beslutsmallen enligt Brahms för PCT skulle antibiotika ha givits i 0 % av tillfällena. Således kunde vi ej se någon förkortad behandlingstid av antibiotika jämfört med sedvanlig klinisk behandlingsmodell om man följde beslutsmallen enligt Brahms för PCT. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar en tendens till minskad antibiotikaduration hos patienter där man behandlar enligt Brahms riktlinjer efter PCT värde jämfört med gängse rutinbehandling med antibiotika men slutsatserna är ej övertygande och kostnadseffektiviteten oklar. Ingen skillnad i mortalitet kunde visas. Pilotstudien som utförts på patienter vårdade på IVA, USÖ under perioden december 0 jan 0 visade att PCT värdena hos de flesta patienter följde CRP värdena och kännedom om PCT värdet minskade ej antibiotikaförbrukningen om man strikt följde Brahms beslutsmall för PCT. Eftersom praxisstudien var begränsad till patienter kan några säkra slutsatser ej dras. Fortsatt forskning inom detta område är nödvändig för att på ett systematiskt sätt samla mer kunskap på området. Det finns i nuläget ett för svagt vetenskapligt underlag för att kunna rekommendera PCTguidad antibiotikabehandling. I vissa situationer hos svårt sjuka patienter kan PCT vara vägledande som ett komplement till CRP för att ta beslut om antibiotikabehandling ska avslutas.
5 Referenser. Nobre V, Harbarth S, Graf JD, Rohner P, Pugin J. Use of procalcitonin to shorten antibiotic treatment duration in septic patients. Am J Respir Crit Care Med. 00 Mar ;():9-0.. Simon P, Milbrandt E B, Emlet LL. Procalcitonin-guided antibiotics in severe sepsis. Critical Care 009, :09 (doi:0./cc).. Schroeder S, Hochreiter M, Koehler A-M, Schweiger B, Bein B, Keck S, von Spiegel T. Procalcitonin (PCT)-geided algorithm reduces length of antibiotic treatment in surgical intensive care patients with severe sepsis: results of a prospective randomized study. Langenbecks Arch Surg (009) 9:-.. Hochreiter M, Köhler T, Schweiger M, Sixtus Keck F, Bein B, v Spiegel T, Schroeder S. Procalcitonin to guide duration of antibiotic therapy in intensive care patients: a ramdomized prospective controlled trial. Critical Care 009, ;R (doi:0./cc 90).. Venkatesh B, Kennedy P, Kruger PS, Looke D, Jones M, Hall J, Barruel GR. Changes in serum procalcitonin and C-reactive protein following antimicrobial therapy as a guide to antibiotic duration in the critically ill: a prospective evaluation. Anaesth Intensive Care 009;:0-. Bouadma L, Luyt C-E, Tubach F, Cracco C, Alvarez A, Schwebel C, Schortgen F, Lasocki S, Veber B, Dehoux M, Bernard M, Pasquet B, Régnier B, Brun-Buisson C, Chastre J, Wolff M. Use of procalcitonin to reduce patients exposure to antibiotics in intensive care units (PRORATA trial): a multicentre randomised controlled trial. Lancet 00, febr ;(9):-
6 Tabell Databas PubMed Sökord Antal träffar Granskade Urval Urval Utvalda artiklar # Procalcitonin # C-reaktive protein 0 # Septicemia and infection # Antibiotic treatment and antibiotics 900 # Critically ill and 0 intensive care and intensive care unit # # AND # # # AND # # # AND # #9 # AND # 0 #0 # AND # # # AND # # # AND # Cochrane Procalcitonin 0 TRIP Procalcitonin Cinahl Procalcitonin
7 Tabell PCT-värde Antibiotika Nytt PCT Kommentar > 0, ja Efter h Vid upprepade värden under,0 talar stark emot svår bakteriell infektion >0, - < 0, ja Efter h Vid upprepade värden under,0 talar stark emot svår bakteriell infektion 0, 0, nej Efter -h Om inte kliniken klart talar för antibiotika < 0, nej Efter -h Om inte kliniken klart talar för antibiotika Denna tolkningsmall är skapad för antibiotikabeslut vid misstänkt pneumoni. Upprepade värden <,0 talar starkt emot svår bakteriell infektion. Alla PCT-resultat bör värderas tillsammans med klinik och övriga biomarkörer.
8 Tabell Författare årtal Ref nr Nobre V, Harbarth S, Graf JD, Rohner P, Pugin J. Am J Respir Crit Care Med. 00 Mar ;():9-0. Simon P, Milbrandt E B, Emlet LL Critical Care 009, :09 (doi:0./cc ) Studie design Prospektiv randomiserad studie Randomiserad kontrollerad studie, Ej blindad ient/ population patienter med svår sepsis efter bukkirurgi. patienter randomiserades till behandling enligt PCT riktlinjer, patienter randomiserades till kontrollgruppen. 9 patienter med misstänkt svår sepsis eller septisk chock Intervention Jämfört med Effektmått Resultat Evaluera den kliniska nyttan av PCT som hjälp vid antibiotikabehandling hos patienter vårdade på intensivvården med svår sepsis Antibiotikabehandlingen avbröts hos interventionsgruppen när PCT nivåerna hade sjunkit 90% eller mer från den ursprungliga nivån men ej före dag (om PCT nivåerna var < mg/l och dag (om PCT nivåerna var > mg/l) Svåra sepsispatienter med antibiotika behandling enligt nuvarande standardbehandling på intensivvården. Antibiotika behandlingens längd bestämdes av kliniker på konventionellt sätt Duration av antibiotikabehandling (dagar). Duration av antibiotika behandling. ienter i PCT gruppen hade, dagar kortare median duration av antibiotikaterapi än kontrollgruppen vid första behandlingen. (p=0,). Antibiotikabehandling baserad på en serie PCT värden resulterade i dagars reduktion av antibiotika terapi (p=0.0) ienter som behandlades enligt riktlinjer efter PCT värden hade i medianvärde.-dagar kortare antibiotika behandling vid första infektionsepisoden (n=9, p=0.)
9 Schroeder S, Hochreiter M, Koehler A-M, Schweiger B, Bein B, Keck S, von Spiegel T. Langenbecks Arch Surg (009) 9: - Hochreiter M, Köhler T, Schweiger M, Sixtus Keck F, Bein B, v Spiegel T, Schroeder S Critical Care 009, ;R (doi:0./cc 90) Prospektiv randomiserad studie Prospektiv randomiserad kontrollerad studie patienter med svår sepsis efter bukkirurgi. patienter randomiserades till antibiotikabehan dling utefter PCT riktlinjer och patienter randomiserades till kontrollgruppen 0 kirurgpatienter som intensivvårdades patienter erhöll antibiotika enligt riklinjer efter PCT värden. Kontrollgruppen med patienter fick antibiotika i dagar enligt schema Utvärdera PCT som hjälp vid antibiotikabehandlingens längd hos kirurgiska patienter vårdade på intensivvården med svår sepsis Utvärdera PCT som hjälp vid antibiotikabehandlingens längd hos kirurgiska patienter vårdade på intensivvården med svår sepsis Antibiotikabehandlingens längd hos konventionellt behandlade kirurgiska patienter med svår sepsis på intensivvården Antibiotika behandlingens längd hos konventionellt behandlade kirurgiska patienter med svår sepsis på intensivvården Duration av antibiotika behandling. Duration av antibiotika behandling. Antibiotikabehandlingens längd hos PCT gruppen var.+. dagar jämfört med kontrollgruppen.+0. dagar (p<0.00). Antibiotikabehandlingens längd hos PCT gruppen var.9+/-. jämfört med kontrollgruppen på.9 +/- 0. dagar, (P<0.00)
10 Venkatesh B, Kennedy P, Kruger PS, Looke D, Jones M, Hall J, Barruel GR Anaesth Intensive Care 009;:0- Bouadma L, Luyt C-E, Tubach F, Cracco C, Alvarez A, Schwebel C, Schortgen F, Lasocki S, Veber B, Dehoux M, Bernard M, Pasquet B, Régnier B, Brun- Buisson C, Chastre J, Wolff M Lancet 00, febr ;(9): - Prospektiv Observationsstudie Multicenter prospektiv randomiserad kontrollerad studie svårt sjuka patienter med misstänkt sepsis. patienter hade positivt odlingssvar (CP) och hade negativt odlingssvar (CN). 0 patienter med misstänkt bakteriell infektion på intensivvårdsavd elning. patienter randomiserades till antibiotikabehandling enligt PCTguidade riktlinjer 9 patienter randomiserades till kontrollgrupp Studera förhållande till PCT värdet och odlingssvaret (positivt eller negativt) och studera tiden för antibiotikaanvändning hos odlingspositiva patienter Utvärdera om PCT-guidade riktlinjer minskar antibiotikabehandlingens längd hos patienter med bakteriell infektion som vårdas på intensivvårdsavd elning. Jämförelse av CRP värdet och odlingssvaret (positivt eller negativt) och tiden för antibiotikaförbrukning hos odlingsnegativa patienter Kontrollgruppen erhåll antibiotika enligt aktuella behandlingsrutin er på intensivvårdsavdelning. Serumkoncentration av PCT och CRP Duration av antibiotika behandling (dagar) Duration av antibiotika behand- Ling och överlevnad PCT koncentrationerna var signifikant högre i CP jämfört med CN gruppen. Ingen signifikant skillnad kunde ses i CRP profilen mellan grupperna CP och CN. Det var ingen signifikant skillnad mellan antibiotika behandlingens tid hos patienter med serumpositiva och patienter serumnegativa odlingar PCT-guidad duration av antibiotika-behandling för kortades signifikant hos patienter med misstänkt bakteriell infektion vårdade på intensivvårdsavdelning. % av patienterna som randomiserades till PCR gruppen fullföljde dock ej de PCT-guidade riktlinjerna (klinikerna vägrade starta/sluta antibiotikabehandling även om riktlinjerna rekommenderade detta eller att patienterna flyttades till annan avdelning före PCTprovtagning). Det förelåg ingen skillnad i överlevnad mellan grupperna
11 Tabell ientkarakteristika Ålder + år Män/kv 9%/% Avlidna % Vårdtid dagar Tabell Antal Huvud-diagnos Pneumoni Kolit Postop aortaaneurysm/dissektion KOL Njurinsufficiens Hjärtsvikt Rupt X Rectalcancer Uteruscancer Shuntop pga ileus
12 Fig. Jämförelse CRP och PCT för varje patient och vårdtid (dagar) illustrerat med grafer enligt nedan : 0,00 00, ,00,00 0, ,00 0, 0, , 0, ,
13 00 0,00,00,00,00,00,00 0, ,00,00 0,00,00 0,00
14 CRPmg/L, 0, 0, 0, 0, 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00
15 ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 CRP mlg/l , 0,0 0, 0, 0, 0,0
16 PCT,00,0,00,0,00 0, ,00,00 0,00,00 0,00 0
17 0 0, 0 0,0 0 0, 0,0 0 0, 00,00 0,00, ,00,00 00,00 0,00
18 0 00 0,00,00 0,00,00,00, ,00,00,00,00,00,00 0,00
19 CRP ml/l , 0, 0,0 0, 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 0,0 0 0,0 0,0 00 0,0 0,0 0 0,0 0 0,0
Procalcitonin vid akuta infektioner. - Kan det minska onödig antibiotikaförskrivning? Anders Ternhag, specialistläkare, med.dr.
Procalcitonin vid akuta infektioner - Kan det minska onödig antibiotikaförskrivning? Anders Ternhag, specialistläkare, med.dr. Juni 2009 Innehåll Inledning... 3 Procalcitonin som biomarkör: en kortfattad
Läs merProcalcitonin vid akuta infektioner. - Kan det minska onödig antibiotikaförskrivning? Anders Ternhag, specialistläkare, med.dr.
Procalcitonin vid akuta infektioner - Kan det minska onödig antibiotikaförskrivning? Anders Ternhag, specialistläkare, med.dr. Innehåll Inledning... 3 Procalcitonin som biomarkör: en kortfattad bakgrund...
Läs merProcalcitonin Stramadagen 26 maj 2010
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merDiagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merSepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merCandida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018
Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018 Ola Blennow: Candidainfektioner på IVA- epidemiologi Helena Hammarström: Betaglukan
Läs merHej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs mer2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar
2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merDet kommer en sommar nästa år igen!
Det kommer en sommar nästa år igen! Benmärgstransplantation; autolog, allogen/urd. Presentation av egen forskning. Half-time seminar 2009-06-10 Anncarin Svanberg, ssk, doktorand Institutionen för Medicinka
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merProvtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör
Provtagningsrutin Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Blst + ev diff Kemlab, SY Lila rör CRP Na, K, Krea, Urea, Ca, Alb Asat, Alat,,
Läs merEffekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs merE-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merAntibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama Håkan Hanberger SIR- IVA-Strama 2009-11-25 Informationsväg Mikrobiologi SIR Intensivvårdsdata Inrapporteras till
Läs merSka vi verkligen fråga alla?
Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merDel 6_8 sidor_18 poäng
Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merKonvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter
3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merProtesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merKan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.
Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merTermin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.
Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.
Läs merFallseminarium. SILFs höstutbildning Hesselby slott Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén
Fallseminarium SILFs höstutbildning Hesselby slott 181021 Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén 2018-11-07 1 25-årig man 25-årig läkarstudent. MRSA-bärare. Nyligen varit på kurs i Sudan 4 veckor. Pga cystitbesvär
Läs merSymptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom
Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom Ett förbättringsarbete inom gastromottagningen CLV Charisis D. ST läkare Internmedicin Jönsson K-Å. överläkare gastroenterologi, Docent Medicinkliniken
Läs merMödradödlighet i Sverige
Mödradödlighet i Sverige Maternal Mortality in Sweden. Classification, Country of birth, and Quality of care Annika Esscher September 2014 1 Varför studera mödradödlighet i Sverige??? Varje fall är en
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merSIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pär Lindgren Johan Petersson
SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pär Lindgren Johan Petersson Diagnoser och lite annat 2014-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret 2 Varför kan det bli fel? Underlåtenhetssynder Dålig följsamhet
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merBIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)
LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du
Läs merKarlskoga lasaretts kvalitetsresa
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merEffekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Läs merKvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs mer