Nationella läkemedelsstrategin

Transkript

1 Natinella läkemedelsstrategin Kmpletteringar till Omvärldsanalys NLS 2019

2 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (Aptekarscieteten)

3 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: Aptekarscieteten Kntaktpersn: Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS 2

4 Synpunkter på befintliga aktiviteter i Handlingsplan NLS 2018 Kmmentarer ch förslag sm berör målmråden ch nuvarande aktiviteter inm handlingsplanen inför kmmande revidering. Exempel på frågeställningar: Finns det någt sm särskilt behöver belysas eller speciella utmaningar att beakta? Angelägna prblem att åtgärda på krtare vs. längre sikt? Förslag till hur samverkansarbetet inm handlingsplanen kan effektiviseras? Finns synergier med andra initiativ eller strategier? Behv av att ytterligare utveckla samrdningen mellan aktiviteter ch/eller aktörer inm ett eller flera mråden i den natinella läkemedelsstrategin ch hur bör i så fall detta ske? Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Kmplettering av denna punkt till synpunkter inskickade våren För en effektiv ch säker läkemedelsbehandling är det viktigt att vi vid en mstrukturering av vården enligt den utredning sm gjrts inm ramen för Gd ch nära vård inte bara blir ett stuprör för vården utan att strukturerna med viktiga kntakter med funktiner utanför vården sm exempelvis kpplingen mellan vård ch öppenvårdsaptek ckså utvecklas. Läkemedel är en behandling sm rdineras av en förskrivare ch aptek ska verkställa denna rdinatin. För att apteken ska kunna förstärka det avsedda syftet med rdinatinen är behvet ch förutsättningarna för samarbete mellan primärvård ch öppenvårdsaptek av str vikt. Apteken är en del av vårdkedjan när läkemedel är den valda behandlingen ch har även en rll vid rådgivning kring egenvård där de ibland är den första kntakten. Öppenvårdsaptekens rll är en del av häls- ch sjukvården ch måste alltid ses sm denna. Aptekarscieteten har i tidigare utredningar förespråkat att apteken skulle lyftas i häls- ch sjukvårdslagen. Här kan NLS vara ett bra frum för att få detta till stånd i framtida lagstiftning. Inm detta mråde är även uppföljning av läkemedel båda innan ch efter gdkännande en viktig parameter. NLS har påbörjat detta arbete med förstudier men NLS är ett bra fra att diskutera denna fråga. Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning Kmplettering av denna punkt till synpunkter inskickade våren Restnteringar har blivit ett allt större prblem. Arbete har gjrts inm ramen för NLS ch det är frtsatt en fråga sm NLS bör se till att den hålls levande. 3

5 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (ehälsmyndigheten)

6 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: ehälsmyndigheten Kntaktpersn: Erika Olssn Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS 2

7 Trendspaning natinellt/internatinellt Trender sm bedöms kunna ha bäring på den natinella läkemedelsstrategin inför revidering av kmmande strategi- ch handlingsplan. Framtidens beslutsstöd fler infrmatinsmängder ch baserat på AI Det sker en snabb utveckling kring kliniska beslutsstöd där allt större infrmatinsmängder kan användas i kmbinatin med självlärande system baserade på AI. De beslutsstöd sm utvecklas idag tillämpar inte bara överdserings-, interaktins-, köns- ch åldersspecifika regler utan använder ckså genetisk infrmatin ch kan därigenm utfärda varningar avseende lämplig dsering eller rdinatin av läkemedel sm är anpassade till den enskilde patienten. För framtidens beslutsstöd finns en str ptential i tillämpningen av självlärande system baserat på AI i vilka även utfallsinfrmatin samt infrmatin från strukturerade genmgångar med patienten kan inkluderas. Allt fler hälsappar Ytterligare ett mråde inm digitaliseringen av vårdtjänster med en stark utveckling ch ett strt utbud är hälsappar. Enligt den medicintekniska lagstiftningen ska en app sm har ett medicinskt syfte klassas sm en medicinteknisk prdukt ch därmed CE-märkas. Endast ett fåtal av de hälsappar sm finns tillgängliga är dck kntrllerade. För att säkerställa patientsäkerhet ch skapa förutsättningar för att dra nytta av möjligheten till datainsamling sm hälsappar erbjuder behöver regelverk ch krav vid införandet samt uppföljning anpassas ch tillämpas. Regelverk sm stödjer digitaliseringen ch dess ptential I samband med att digitaliseringen av häls- ch sjukvården sker i snabb takt börjar utmaningar avseende tillämpningen av rådande regelverk tydliggöras. I överenskmmelsen Visin e-hälsa 2025 sm upprättats mellan staten ch SKL finns beskrivet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens ch e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människr att uppnå en gd ch jämlik hälsa ch välfärd. Ett av de tre insatsmråden sm har pekats ut sm väsentliga grundförutsättningar för att möjliggöra en högre takt i e-hälsutvecklingen är regelverk. Nyttiggörande av digital häls- ch vårddata är även ett pririteringsmråde i regeringens färdplan till life science. Samtidigt finns lagstiftning sm upprättats när andra förutsättningar rådde ch nu förhindrar eller försvårar att data tillgängliggörs. Aspekter sm bör beaktas när regelverk sm stödjer visiner m nyttiggörande av vårddata skapas ch intrduceras inkluderar etiska, integritetsmässiga, legala ch tekniska utmaningarna. Frtsatt arbete mt antibtikaresistens Antibitikaresistens är ett allvarligt ch växande prblem glbalt ch även m Sverige har ett relativt sett gynnsamt läge ökar antibitikaresistensen även här. Det är väsentligt att arbetet inm NLS frtsatt bidrar till att mtverka ökad resistensutveckling ch prblematik sm följer därav. 3

8 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (Flkhälsmyndigheten)

9 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: Flkhälsmyndigheten Kntaktpersn: Jenny Hellman Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS 2

10 Förslag förberedande aktiviteter (justering av text 2019) Heltäckande vaccinatinsregister Behandlingsperiden vid vaccinering kan vara extremt lång, ibland decennier eller längre, vilket innebär att de nrmala jurnalföringsreglerna inte fungerkar. I Sverige saknas idag ett heltäckande natinellt vaccinatinsregister där beflkningen ch vården kan följa de vaccin sm givits. Det natinella vaccinatinsregister sm finns är ett hälsdata register där alla dser inm natinella vaccinatinsprgram registreras från 1 januari Möjlighet till histrisk registrering saknas i detta register eftersm det inte är utfrmat för att individer eller vården ska kunna använda registret för att få fram vilka vaccinatiner sm givits., vilket gör att nyanlända ch äldre persner inte kan använda registret för att förstå vilka vaccin de behöver. SKL har gjrt en kravspecifikatin för att framställa en applikatin med syftet att möjliggöra histrisk registrering samt sökningar i registret. Denna applikatin med ett natinellt vaccinatinsregisterkallas gemensam vaccininfrmatin. Flkhälsmyndigheten ser det sm ytterst angeläget att frtsatt arbete för att få till stånd ett heltäckande natinellt vaccinatinsregister bedrivs. Aktiviteten föreslås genmföras av Flkhälsmyndigheten, SKL, Scialstyrelsen ch Läkemedelsverket. Aktiviteten beaktar perspektiven patient, innvatin ch e-hälsa genm att genm digitaldå utveckling av ett digitalt heltäckande vaccinatinsregister möjliggöra en mer innvativ ch lättillgänglig uppföljning av såväl vaccinatinstäckning på gruppnivå. Samtidigt möjliggörs det för den enskilde patientens att få en digital helhetsbild av sina vaccinatiner. Dessa uppgifter underlättar även rätt rdinatin av kmpletterande vaccinatin till barn sm inte blivit vaccinerade vid rdinarie tidpunkter, liksm ställningstagande senare i livet till vad sm kan behövas inm ramen för arbetsmiljö eller inför utlandsresa. 3

11 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (Inera)

12 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: Inera Kntaktpersn: Christina Kling Hassler, Verksamhetsstrateg, Överläkare Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. a underlag av mvärldsanalys NLS 2

13 Trendspaning natinellt/internatinellt Trender sm bedöms kunna ha bäring på den natinella läkemedelsstrategin inför revidering av kmmande strategi- ch handlingsplan. Upphandlingen ch implementeringen av nya vårdinfrmatinsmiljöer, sm pågår i ett flertal reginer, trde skapa nya ch bättre möjligheter till stöd för läkemedelsprcessen i strt, inklusive dess uppföljning. För att uppnå dessa fördelar krävs dck samrdning av kdverk ch standarder samt natinella tjänster för infrmatinsutbyte. Uppföljning av knsekvenser av införandet av nya vårdsystem på läkemedelsförskrivning: nya vårdsystem innehåller lika beslutsstödsystem ch förändrar arbetsflödet för häls- ch sjukvårdspersnal. Användning av egna jurnaldata (real wrld data) sm beslutsunderlag för behandlingen av patienter kan genereras av de nya systemen. Det behövs uppföljning av påverkan på läkemedelsprcessen ch läkemedelsbehandlingen för patienter. Det pågår flera natinella initiativ för att titta på möjlig användning av FHIR-standarden för infrmatinsutbyte, inte minst i arbetet med den natinella läkemedelslistan. Även Inera kmmer att utvärdera FHIR för ta ställning till m ch hur det kan användas i den natinella infrastrukturen. Synpunkter på befintliga aktiviteter i Handlingsplan NLS 2018 Kmmentarer ch förslag sm berör målmråden ch nuvarande aktiviteter inm handlingsplanen inför kmmande revidering. Exempel på frågeställningar: Finns det någt sm särskilt behöver belysas eller speciella utmaningar att beakta? Angelägna prblem att åtgärda på krtare vs. längre sikt? Förslag till hur samverkansarbetet inm handlingsplanen kan effektiviseras? Finns synergier med andra initiativ eller strategier? Behv av att ytterligare utveckla samrdningen mellan aktiviteter ch/eller aktörer inm ett eller flera mråden i den natinella läkemedelsstrategin ch hur bör i så fall detta ske? Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Sm tidigare påpekats har Handlingsplan NLS alldeles för strt fkus på utdata ch uppföljning. Detta berr säkerligen delvis på att patient- ch vårdperspektivet är glest representerat i gruppen, men även delvis på histriska skäl. För att förbättra patientsäkerhet ch effektivitet brde man lägga mer tyngdpunkt på indata ch arbeta med att skapa bättre stöd för rätt beslut i läkemedelsprcessen. Det ska vara lätt att göra rätt. Detta skulle både skapa bättre möjligheter till uppföljning men även underlätta stöd till förbättringar i prcessen, sm en följd av uppföljning ch analys. 3

14 Förslag på nya aktiviteter under respektive tre övergripande mål Synpunkter på nuvarande aktiviteter relaterade till läkemedelsstrategin mål Utgå utifrån följande definierade urvalskriterier: Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad Aktiviteter sm är betydelsefulla ch sm bidrar till att förverkliga visinen. Aktiviteten bidrar på ett märkbart sätt till att förverkliga någt eller några målmråden Målmråde 1: Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Målmråde 2: Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning Målmråde 3: Samhällseknmiskt ch miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Aktiviteten är aktörssammansatt Två eller flera myndigheter/rganisatiner samarbetar i genmförandet. Aktiviteten har en genmförandeplan Mål med aktiviteten, plan för hur målet ska uppnås ch mätas samt förslag på finansiering. Insatser sm ger förbättringar i hela läkemedelsprcessen pririteras framför aktiviteter sm endast påverkar en del av läkemedelsprcessen Ange hur föreslagen aktivitet beaktar följande perspektiv: Patient Innvatin E-hälsa Kmmentera m förslaget avses kunna ingå sm knkret aktivitet i kmmande handlingsplan eller ingå sm förberedande aktivitet. Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Samtliga natinella aktörer behöver stödja införande av den natinella läkemedelslistan - Betydande utmaningar ch risker har identifierats i arbetet med införandet av NLL. Inte minst tidsplanen är en str utmaning. På uppdrag från sina ägare, reginer ch kmmuner, stödjer Inera införandet av den natinella läkemedelslistan (NLL) genm att bland annat tillföra kmpetens i det arbete sm ehälsmyndigheten driver. Inera har specifik kmpetens inm läkemedelsmrådet, utifrån utveckling ch förvaltning av flera läkemedelstjänster, men även str erfarenhet av natinella breddinföranden. En hel del av Ineras bidrag i arbetet syftar till att identifiera risker ch förutsättningar för nytthemtagning samt mitigera risker. Inera har även påbörjat arbetet med att anpassa några av de natinella tjänster sm förvaltas av Inera till NLL. Stöd till kmmuner för delning av läkemedel ch uppföljning av läkemedelsbehandling Det finns behv av kmplett läkemedelslista sm inkluderar rekvisitinsläkemedel, bättre delningsunderlag, helst digitalt, samt stöd för uppföljning av läkemedel hs kmmunerna. Särskilt äldre patienter förflyttar sig mellan lika vårdgivare inm reginer ch kmmunen, men patientens samlade läkemedelsinfrmatin finns inte tillgänglig. Plyfarmaci är ett utbrett prblem hs äldre patienter. Uppföljningsverktyg, sm exempelvis Phase20, skulle kunna implementeras i Pascal sm används för samtliga dspatienter. Symtmen sm patienten beskriver kan kpplas till befintlig läkemedelsbehandling ch möjliga biverkningar. Biverkansrapprtering - Nu är Sebra, ett system för biverkansrapprtering, färdigt för breddinförande. Det brde ställas krav på att alla vårdgivare sm rdinerar läkemedel skall använda Sebra. I Sebra vre det lämpligt att snabbt kunna utvärdera m en misstänkt biverkan kan vara asscierad med patientens aktuella läkemedel. Denna infrmatin finns i biverkningsöversikten, Bikt, 4

15 sm distribueras via Sil (Svenska infrmatinstjänster för läkemedel). Det finns behv av att implementera Bikt i system sm används i vården, på aptek ch av patient. Rapprtering av vaccinatiner En natinell utredning kring vaccinatinsinfrmatin brde initieras. Ett natinellt vaccinatinsregister brde vara tvingande, med möjlighet för både vård ch patient att ta del av infrmatinen. Alla vaccinatiner ch alla utförare brde rimligen mfattas för en fullständig täckning. Självinmatning måste möjliggöras för patient ch vaccinatinscentraler så att även tidigare vaccinatiner kan registreras så att alla får möjlighet till kmplett översikt. Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning För en jämlik läkemedelsbehandling bör samtliga aktörer ha tillgång till relevant infrmatin, inklusive erfrderliga register ch kdverk, samt kunskaps- ch beslutsstöd i rdinatinskedjan. Initiativ brde initieras för att samtliga läkemedelsföretag ska tillhandahålla infrmatin m restnteringar för deras läkemedel via läkemedelsverkets tjänst. Infrmatinen m restnterade läkemedel kan implementeras i Sil så att den blir tillgänglig för samtliga jurnalsystem. Samhällseknmiskt ch miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Målet brde vara att det sker en natinell distributin av läkemedel ch miljökällan från SLL, alternativt LIF s miljökälla (= läkemedelsindustriföreningen), via Sil. Förslag förberedande aktiviteter Samtliga aktörer i rdinatinskedjan har behv av relevant infrmatin ch samma möjlighet till kunskaps- ch beslutsstöd genm natinella tjänster för en säkrare ch effektivare läkemedelsbehandling. Sverige behöver en samstämmighet kring vilken läkemedelsinfrmatin sm måste finnas tillgänglig för vårdpersnal, aptek ch patient. Dessutm brde det ske en samrdning av skapandet ch tillhandahållandet av kunskaps- ch beslutsstöd inm hela häls- ch sjukvården. Samtliga aktörer i rdinatinskedjan har behv av relevant infrmatin ch samma möjlighet till kunskaps- ch beslutsstöd genm natinella tjänster för en säkrare ch effektivare läkemedelsbehandling. Sverige behöver en samstämmighet kring vilken läkemedelsinfrmatin sm måste finnas tillgänglig för vårdpersnal, aptek ch patient. Dessutm brde det ske en samrdning av skapandet ch tillhandahållandet av kunskaps- ch beslutsstöd inm hela häls- ch sjukvården. 1. Inera bör få ett uppdrag att, tillsammans med vårdgivarna, genmföra prjekt för delning av viktig läkemedelsinfrmatin sm NLL inte kmmer att innehålla. NLL kmmer mfatta infrmatin m förskrivna ch expedierade läkemedel för delning mellan aptek, patient ch vården. NLL är inte tänkt att stödja behvet av läkemedelsinfrmatin i vårdens övergångar. I förarbetet till lagen m NLL pekade staten därför tydligt på vårdgivarna att, med stöd av Inera, dela andra rdinerade läkemedel sinsemellan, genm sammanhållen jurnalföring. Detta skulle ge en mer kmplett bild av patientens läkemedelsbehandling för ökad säkerhet, patientdelaktighet ch trygghet samt bättre möjligheter till uppföljning. Detta arbete har inte pririterats av Ineras Prgramråd men Inera bevakar frågan för att, vid behv, vara beredd att skapa förutsättningarna. 2. Inera måste även arbeta aktivt med de båda tjänsterna Jurnalen ch Läkemedelskllen för en ökad tydlighet vad gäller patientens vy över aktuella läkemedel. Dessa båda källr innehåller redan idag lika läkemedelslistr för samma patient vilket skapar str risk för felanvändning av läkemedel. 5

16 3. Det måste skapas möjlighet för patienten att mata in egenmedicinering för att på så sätt göra läkemedelslistan mer kmplett. 4. Det finns ett behv av att skapa en natinell målbild ch strategier för besluts- ch kunskapsstöd för läkemedel. Införandet av NLL samt införandet av de nya, upphandlade vårdinfrmatinsmiljöerna innebär att lika aktörer kan kmma att ha än mindre samstämmighet i dessa stöd. Detta riskerar att öka tydlighet ch förvirring i patientens läkemedelsbehandling. Det finns ett behv av standarder för att utveckla ch förvalta kunskapsstöd. För en enkel implementering i den natinella IT-arkitekturen måste beslutsstöden följa vissa standarder. Även arbetet med innehållet i beslutsstöden behöver standardiseras så att man säkerställer att beslutsstöd håller hög kvalitet. Ge uppdrag till Inera ch e-hälsmyndigheten att sammanställa en översikt över hur befintliga kunskapsstöd används inm vård, aptek ch hs patient. Prjektet ska syfta till att ta fram underlag för bedömning av vilka kunskapskällr sm ska pririteras för implementering i svenska system. I nuläget är flera viktiga kunskapsstöd inte implementerade i många av systemen, trts att de är framtagna ch tillgängliga. Detta är särskild viktigt med tanke på att nya, upphandlade jurnalsystem även kan innehålla egna specifika beslutsstöd. Översikten ska användas för kravställning ch certifiering av system. Utred vilken rganisatin sm bör ansvara för besluts- ch kunskapsstöd inm läkemedel vad gäller sammanställning, förvaltning, distribuering, stöd till implementering, mvärldsbevakning, ch uppföljning. Aktörer sm måste samverka är: Inera, e- Hälsmyndigheten, Läkemedelsverket, Scialstyrelsen, SBU, m fl. Inrätta en natinell mvärldsbevakning för kunskapsstöd sm kan vara aktuella för implementering i framtiden. Det finns behv av utbildningsinsatser för användning av besluts- ch kunskapsstöd. Finansiellt stöd till frskning ch uppföljning av användning ch effekter av beslutsstödsystem. Initiativ behövs för att priritera ch implementera kunskapsstöd i samtliga system: natinella läkemedelslistan ch andra natinella tjänster sm NPÖ (= natinell patientöversikt) jurnalsystem, expeditinssystem, patientsystem sm t.ex. 1177, Jurnalen. Det finns behv av utbildningsinsatser för användning av besluts- ch kunskapsstöd. 6

17 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (Läkarförbundet)

18 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: Läkarförbundet Kntaktpersn: Synnöve Lindemalm Barnläkare ch Klinisk Farmaklg Barnläkemedelsgruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Nrrbacka S3:04 Karlinska Universitetssjukhuset Stckhlm Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS 2

19 Trendspaning natinellt/internatinellt Trender sm bedöms kunna ha bäring på den natinella läkemedelsstrategin inför revidering av kmmande strategi- ch handlingsplan. Patientsäkerhet - Bättre ch säkrare administrering av läkemedel Läkemedelsbehandling är den vanligaste åtgärden inm sjukvård. Det finns flera initiativ för att förbättra rdinatin ch irdningsställande av läkemedel, men hittills ingen aktivitet för att minska riskerna vid administrering av läkemedel. Inm sjukvård utgör avvikelser vid administrering av läkemedel ca 1/3 av avvikelser inm läkemedelshantering. Inm barnsjukvård är riskerna större då patienterna varierar i strlek, 400 g-200 kg, ch dsering av läkemedel alltid behöver individualiseras. Dessutm är det vanlig att endast en delmängd av en ampull läkemedel används, exempelvis 1/10 eller 1/100. När läkemedel administreras intravenöst är det många gånger en utmaning när en liten vlym läkemedel ska administreras ch aggregatet ch slangar till patienten innehåller en större vlym än själva läkemedelsdsen sm ska till patienten. Ju mindre patienten är dest större är utmaningarna ch riskerna. En tidigare avslutad aktivitet inm NLS Best Practise Irdningsställande håller på att implementeras vid Sveriges barnsjukhus via eped (Erfarenhets & Evidensbaserad Databas för Barnläkemedel). Inm detta prjekt har en mdell för riskskattning av läkemedel ch prcesser utvecklats. Riskreducerande åtgärder presenteras via eped övergripande ch på detaljnivå. Dessutm har ett utbildningsmaterial tagits fram. Restnterade läkemedel ch kmmunikatin - Infrmatinsnav för restnterade läkemedel, pilt inm barnsjukvård Senaste åren har restnterade läkemedel tyvärr blivit ett vanligt förekmmande prblem. Prgnsen är tyvärr att restnterade läkemedel kmmer öka under kmmande år. Flera natinella initiativ har tagits, Läkemedelsverket har till exempel en databas där infrmatin från läkemedelsföretag samlas avseende restnteringar, men detta är frtfarande ett strt prblem. Ett infrmatinsnav med infrmatinsinsamling ch infrmatinsspridning mellan lika intressenter saknas. Inm barnsjukvården har ett unikt samarbete utvecklats mellan landets barnkliniker inm ramen för eped, Evidensbaserat/erfarenhetsbaserat/elektrniskt beslutstöd inm Pediatrik. Det nav sm vi föreslår kmmer att minimera dubbelarbete ch kmplettera den infrmatin sm Läkemedelsverket ansvarar för i sin databas. 3

20 Förslag på nya aktiviteter under respektive tre övergripande mål Synpunkter på nuvarande aktiviteter relaterade till läkemedelsstrategin mål Utgå utifrån följande definierade urvalskriterier: Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad Aktiviteter sm är betydelsefulla ch sm bidrar till att förverkliga visinen. Aktiviteten bidrar på ett märkbart sätt till att förverkliga någt eller några målmråden Målmråde 1: Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Målmråde 2: Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning Målmråde 3: Samhällseknmiskt ch miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Aktiviteten är aktörssammansatt Två eller flera myndigheter/rganisatiner samarbetar i genmförandet. Aktiviteten har en genmförandeplan Mål med aktiviteten, plan för hur målet ska uppnås ch mätas samt förslag på finansiering. Insatser sm ger förbättringar i hela läkemedelsprcessen pririteras framför aktiviteter sm endast påverkar en del av läkemedelsprcessen Ange hur föreslagen aktivitet beaktar följande perspektiv: Patient Innvatin E-hälsa Kmmentera m förslaget avses kunna ingå sm knkret aktivitet i kmmande handlingsplan eller ingå sm förberedande aktivitet. Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Patientsäkerhet - Bättre ch säkrare administrering av läkemedel. Flera önskemål har inkmmit från lika delar av Sverige för att frtsätta tidigare genmförd aktivitet Best Practise irdningsställande med en ny aktivitet kallad Bättre ch säkrare administrering av läkemedel. Aktiviteten är mycket angelägen för att rekmmendera en säker administrering av läkemedel till barn, både på sjukhus ch avancerad vård sm utförs i hemmet. Aktiviteten bidrar på märkbart sätt till Effektiv ch säker läkemedelsanvändning. Men även till miljömässig läkemedelsanvändning, men då med fkus på arbetsmiljö för vårdpersnal ch patient/föräldrar/vårdnadshavare. Aktiviteten bör bestå av aktörer från Läkarförbundet, Vårdförbundet, Patientföreträdare, Läkemedelsverket, Scialstyrelsen, IVO ch SKL. Genmförandeplan, under 2 årsperid med samma upplägg sm för tidigare genmfört prjekt Best Practise, med kartläggning, analys, Delphi-prcess, framtagande av infrmatinsmaterial. Prjektet beaktar alla perspektiv; patient, innvatin ch e-hälsa. Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning Restnterade läkemedel ch kmmunikatin - Infrmatinsnav för restnterade läkemedel, piltprjekt inm barnsjukvård Det är mycket angeläget att kmplettera befintlig infrmatin från Läkemedelsverket med en Nd utifrån vårdens behv. När en restntering av ett läkemedel uppkmmer måste vården göra en medicinsk bedömning för att uppskatta prblemets mfattning. Ersättningsprdukter eller andra 4

21 alternativa lösningar måste göras tillgängliga för vården. Sverige bör på ett mer strukturerat sätt samla infrmatin m hur vården drabbas av restnterade läkemedel. Aktiviteten har en mycket hög angelägenhetsgrad då det idag är ett strt prblem med restnteringar ch under 2019 förväntas prblemet tillta. Aktiviteten berör alla tre målmråden. Aktiviteten berör alla aktörer inm NLS. Huvudaktörer är Läkarförbundet. Läkemedelsverket ch LIF. Läkarförbundet föreslår att aktiviteten utgår ifrån det natinella nätverk sm byggts upp med eped. Här finns ett natinellt samarbete samt en tydlig kppling till Barnläkarföreningen ch alla specialitetsföreningar. Det finns även ett upparbetat samarbete med Inera ch SIL. Infrmatin från eped når alla jurnalsystem i Sverige. Samarbetet inm barnmrådet kan sedan utökas för att mfatta all sjukvård avseende restnterade läkemedel. Aktiviteten beaktar alla perspektiv. 5

22 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (Nätverket för Sveriges Läkemedelskmmittéer (LOK))

23 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: LOK (nätverket för Sveriges Läkemedelskmmittéer) Kntaktpersn: Ellen Vinge, rdf i Läkemedelskmmittén, Regin Kalmar län Reginstab Samrdning Häls- ch sjukvård Regin Kalmar län Bx Kalmar ellen.vinge@reginkalmar.se OBS! Ny e-pstadress ch Maria Palmetun-Ekbäck, rdf i Läkemedelskmmittén, Regin Örebr län, ch rdf i LOK Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: marit.nystrm-cllin@lakemedelsverket.se senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS 2

24 Trendspaning natinellt/internatinellt Trender sm bedöms kunna ha bäring på den natinella läkemedelsstrategin inför revidering av kmmande strategi- ch handlingsplan. Ökade prblem med restnteringar av läkemedel, i Sverige ch i andra länder. Förslag på nya aktiviteter under respektive tre övergripande mål Synpunkter på nuvarande aktiviteter relaterade till läkemedelsstrategin mål Utgå utifrån följande definierade urvalskriterier: Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad Aktiviteter sm är betydelsefulla ch sm bidrar till att förverkliga visinen. Aktiviteten bidrar på ett märkbart sätt till att förverkliga någt eller några målmråden Målmråde 1: Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Målmråde 2: Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning Målmråde 3: Samhällseknmiskt ch miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Aktiviteten är aktörssammansatt Två eller flera myndigheter/rganisatiner samarbetar i genmförandet. Aktiviteten har en genmförandeplan Mål med aktiviteten, plan för hur målet ska uppnås ch mätas samt förslag på finansiering. Insatser sm ger förbättringar i hela läkemedelsprcessen pririteras framför aktiviteter sm endast påverkar en del av läkemedelsprcessen Ange hur föreslagen aktivitet beaktar följande perspektiv: Patient Innvatin E-hälsa Kmmentera m förslaget avses kunna ingå sm knkret aktivitet i kmmande handlingsplan eller ingå sm förberedande aktivitet. Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Stra prblem uppstår i sjukvården när vanliga läkemedel inte finns tillgängliga, eller tillgängliga i små förpackningar när detta är önskvärt ur patientsäkerhetssynpunkt (t ex sm startförpackning eller vid förskrivning av sömnmedel ch andra berendeframkallande medel i begränsad mängd). Patientsäkerheten försämras, ch förskrivaren nödgas fta rdinera större mängder än önskat, eller byta till annat läkemedel sm bedöms mindre lämpligt eller mer riskfyllt för den aktuella patienten. Förslag: a) Verka för bättre tillgänglighet av små förpackningar (sm kan förskrivas inm förmånen). b) Ge apteken möjlighet att bryta större förpackningar för att lämna ut ett mindre antal dser till patienten, när lämplig mindre förpackning inte finns tillgänglig. c) Verka för att infrmatin m aktuella restnteringar kan införas i SIL, ch tas upp i reginernas elektrniska jurnalsystem 3

25 Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning Restnteringarna verkar att öka. Läkemedelsverkets publikatin av restnteringslista ger visst stöd för sjukvården, men är inte kmplett. Stra prblem uppstår i sjukvården när vanliga läkemedel inte finns tillgängliga. Särskilt gäller detta vid brist på berendeframkallande medel (t ex piider, flera sömnmedel) eftersm FASS då inte redvisar lagerstatus på apteken. Det finns risk för jämlik fördelning mellan lika aptek, ch lika delar av landet. Kunskapsstyrningen, patientsäkerheten ch arbetsmiljön (i sjukvården ch på apteken) störs av de många restningarna. I stället för att följa riktlinjer ch rekmmendatiner måste förskrivaren välja läkemedel med sämre evidens eller fler biverkningar, ch möjligen är dyrare än förstahandsvalen. Förslag: Ställ högre krav på leveranssäkerhet av läkemedel, ch inför lagliga möjligheter till sanktiner i de fall då läkemedelsföretaget inte kan leverera varrna inm rimlig tid. Samhällseknmiskt ch miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Utred m förskrivning av läkemedel i mindre förpackningar övervägande medför psitiva effekter på miljön (genm mindre spill av läkemedelssubstanser ch minskad vlym av återlämnade läkemedel) eller m ökad mängd av små förpackningar leder till ökad miljöbelastning på grund av större åtgång av förpackningsmaterial ch ökade vlymer av förpackningar att transprtera till apteken. 4

26 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (Läkemedelsverket)

27 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: Läkemedelsverket Kntaktpersn: Brr Jnzn/Erica Hagblm Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS 2

28 Trendspaning natinellt/internatinellt Trender sm bedöms kunna ha bäring på den natinella läkemedelsstrategin inför revidering av kmmande strategi- ch handlingsplan. LV menar att de frågr LV (under rubriken Trendspaning ) lyfte fram i förra årets mvärldsanalys till NLS har frtsatt aktualitet. LV vill dck uppmärksamma att frågr kring läkemedels tillgänglighet ter sig allt mer angelägna ch att arbete kring att förbättra situatinen bör vidtas av alla aktörer sm har ansvar kring detta. NLS kan vara ett lämpligt sammanhang för dessa frågr då flera av aktörerna finns representerade i strategin. 3

29 Natinella läkemedelsstrategin Kmplettering till Omvärldsanalys NLS 2019 (Sveriges Farmaceuter)

30 Omvärldsanalys NLS inför 2019 Organisatin: Sveriges Farmaceuter Kntaktpersn: Erika Larssn Kmplettering till Omvärldsanalys NLS skickas till CBL-kansliet: senast den 12 april CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag inför revideringsarbetet av kmmande handlingsplan NLS. Underlagen kmmer i sin helhet att publiceras på webbplats NLS. CBL-kansliet sammanställer inkmna underlag av mvärldsanalys NLS 2

31 Trendspaning natinellt/internatinellt Trender sm bedöms kunna ha bäring på den natinella läkemedelsstrategin inför revidering av kmmande strategi- ch handlingsplan. Natinella Läkemedelslistan Det är viktigt att analysera mer vad det kmmer att innebära när NLL införs. Kmmer receptet att bli mer virtuellt dvs skapas när läkemedel efterfrågas? Vilka nya arbetssätt kmmer att behövas? Hur kmmer möjligheterna till kmmunikatin mellan förskrivare ch expedierande farmaceut kunna utvecklas? Behvet av smarta lösningar för dlda recept t ex är viktigt för ungdmars läkemedel. Läkemedelshantering i kmmunal häls- ch sjukvård Samhället står inför stra utmaningar. Andelen äldre ökar, fler lever med krniska ch vårdkrävande sjukdmar, nya ch avancerade behandlingar blir tillgängliga för fler ch den specialiserade vården flyttas i allt högre utsträckning ut från sjukhus till patientens eget bende. Med det ökar kraven på teambaserad vård ch samverkan mellan kmmunal ch landstingsdriven vård. Tillsammans med landstingen har kmmunerna ett strt ansvar för att säkerställa en gd läkemedelsbehandling, inte minst hs äldre patienter. Specifik läkemedelskmpetens behövs även i kmmunerna ch här bidrar aptekare ch receptarier med sin unika läkemedelskmpetens. Vårdens övergångar Många instanser har riktat kritik mt frånvarn av krdinatin inm vården ch dess övergångar. Detta är inte minst relevant när det gäller läkemedelsbehandlingar ch infrmatinsöverförande. Cannabis Intresset för att förskriva medicinsk cannabis på licens har ökat. Men det vetenskapliga läget är inte helt klart ch de studier sm har gjrts är inte entydiga. Bristande krisberedskap Sveriges Farmaceuter välkmnar utredningen m Häls-ch sjukvårdens beredskap inför ch vid allvarliga händelser i fredstid ch höjd beredskap. Dir. 2018:77 Utvecklingen av nätaktörer såsm e-läkare ch e-aptek Aptekssektrn blir i snabb takt allt mer nätbaserad. Vilka krav ställer det på framtidens kmpetensförsörjning ch hur påverkar det framtidens läkemedelsdistributin? Den upplysta patienten / Spetspatienter Patientslikeme.cm är ett nätfrum där användare laddar upp hälsinfrmatin m sig själva, sina sjukdmar ch behandlingar, hur de mår ch annat. Detta hjälper både dem själva ch andra besökare att bättre förstå sin sjukdm ch sina läkemedel genm att jämföra sig själv med andra. Webbsajten samarbetar ckså med frskningsinstitutiner, läkemedels- ch medtechföretag. Man delar infrmatin m sig själv, sin sjukdm ch sin behandling till läkemedelsindustrin ch är med i kliniska prövningar. Den typen av frskning gör det ckså lättare att identifiera de patienter sm har nytta av en behandling, Traitwise är en liknande webbtjänst sm erbjuder verktyg för att samla in hälsinfrmatin i syfte att hitta gemensamma nämnare mellan sjukdmar, symtm ch behandlingar (»traits«). Listan på sådana företag kan göras lång, ch allt sker utanför den vanliga sjukvården. Medicinteknik vs läkemedel Intrduktinen av medicintekniska prdukter skapar begreppsförvirring i ch med att patienter långt ifrån alltid kan skilja på detta. Särskilt när prdukterna står sida vid sida i egenvården på apteken. I ch med att krav på dkumenterade effekter skiljer sig mellan kategrierna finns risker att en övertr skapas alternativt att tilltrn till receptfria läkemedel undermineras m patienter känner att man inte får effekter av medicintekniska prdukter. 3

32 Utredningen m Nära vård ch relevans för NLS Sverige har den högsta persnaltätheten när det gäller läkare ch sjuksköterskr men vad gäller patientmöten ligger vi betydligt sämre till. Detta tillsammans med pensinsavgångar ch arbetsbelastning inm vården sätter behvet av teamarbete i centrum. Någt sm även pängteras av huvudutredare Anna Nergårdh i utredningen m Nära vård ch refrmen med prfessinsneutral vårdgaranti är ett led i detta. Detta kräver ckså att lärsätena är med på nterna ch har en beredskap för att utbilda blivande medarbetare i den nära vården. Exempel på verksamheter där farmaceutisk kmpetens inkluderats är där kliniska aptekare får möjlighet att skriva remisser för uppföljning av läkemedelsrelaterade prblem i primärvården. I ni svenska landsting finns idag aptekare sm arbetar hel- eller deltid inm primärvården, företrädelsevis med läkemedelsgenmgångar. Hur påverkas kunskapsnivåerna av att en str del av de anställda är nya på grund av generatinsskifte? Hur möter vården upp behvet av kntinuitet ch kunskapsöverföring under den här prcessen? Kunskapsstyrning Företrädare för samtliga landsting ch reginer har enats m att arbeta utifrån den gemensamma visinen m natinell kunskapsstyrning samt anpassa befintlig kunskapsrganisatin till den natinella prgrammrådes- ch samverkansstrukturen. Flyktingsituatinen Strömmen av nyanlända är inte lika hög men den är på en frtsatt knstant nivå. Detta ställer frtsatta krav på läkemedelssektrn ch fram för allt aptekssektrn att hitta nya lösningar för att överbrygga språkliga ch kulturella barriärer. Swedish Drug Delivery Frum SDDF Sveriges första natinella satsning på läkemedelstillförsel ch läkemedelsfrmulering: Swedish Drug Delivery Frum frtsätter sin verksamhet. Prjektet, finansierat av Vinnva fram till 2020, har farmaceutiska fakulteten i Uppsala sm akademiskt nav. Syftet bakm prjektet är att etablera världsledande frskning inm läkemedelstillförsel ch läkemedelsfrmulering. Förslag på nya aktiviteter under respektive tre övergripande mål Synpunkter på nuvarande aktiviteter relaterade till läkemedelsstrategin mål Utgå utifrån följande definierade urvalskriterier: Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad Aktiviteter sm är betydelsefulla ch sm bidrar till att förverkliga visinen. Aktiviteten bidrar på ett märkbart sätt till att förverkliga någt eller några målmråden Målmråde 1: Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Målmråde 2: Tillgängliga läkemedel ch jämlik användning Målmråde 3: Samhällseknmiskt ch miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Aktiviteten är aktörssammansatt Två eller flera myndigheter/rganisatiner samarbetar i genmförandet. Aktiviteten har en genmförandeplan Mål med aktiviteten, plan för hur målet ska uppnås ch mätas samt förslag på finansiering. Insatser sm ger förbättringar i hela läkemedelsprcessen pririteras framför aktiviteter sm endast påverkar en del av läkemedelsprcessen Ange hur föreslagen aktivitet beaktar följande perspektiv: Patient Innvatin E-hälsa 4

33 Kmmentera m förslaget avses kunna ingå sm knkret aktivitet i kmmande handlingsplan eller ingå sm förberedande aktivitet. Effektiv ch säker läkemedelsanvändning Rller ch ansvar i receptkedjan För en ökad patientsäkerhet ch effektivitet i läkemedelskedjan, men ckså för att utveckla nya arbetsfrmer, krävs en samsyn på de lika yrkesgruppernas ansvar från rdinatin till expeditin ch åter till rdinatin i vården. I ett särskilt prjekt kring hinder för säker ch effektiv läkemedelsanvändning har NEPI påvisat det stra behvet av en sådan rganisatinsöverskridande prcesskarta. Vi föreslår därför att ett särskilt prjekt utgående från rller ch ansvar för yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, aptekare ch receptarie genmförs. Prjektet bör utöver att ha sm syfte att tydliggöra dagens rller ch ansvar, även beskriva hur dessa kan förändras genm samverkan med nya IT-lösningar. Det bör ha ett tydligt fkus på infrmatik ch vi föreslår därför att Scialstyrelsen uppdras att genmföra ett sådant prjekt i samverkan med i första hand berörda yrkesrganisatiner. LÄNK: - Hög angelägenhetsgrad - Aktiviteten är aktörssammansatt, inte minst utifrån ett prfessinsperspektiv - Relevanta perspektiv är patient, innvatin ch e-hälsa Läkemedel i kmmunerna Kmmunerna har i huvudsak tagit över ansvaret för hemsjukvård. Detta i kmbinatin med lkalisering av specialistvårdpatienter till egna bendet eller särskilt bende ställer större krav på en fungerande läkemedelshantering ch kunskaper m läkemedel. Vi föreslår ett försöksprjekt med en kmmunaptekare sm arbetar tillsammans med Medicinskt Ansvarig Sköterska ch med ett särskilt ansvar för läkemedelsfrågr inklusive kmpetensutveckling inm läkemedelshantering för relevant kmmunpersnal. Detta har tidigare gjrts i Nrrbtten ch Jönköping. Ett prjekt kpplat till detta skulle förslagsvis mäta utfall av lämpliga läkemedel hs äldre ch antalet sjukhusbesök. - Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad då antalet persner sm vårdas i kmmunal- häls ch sjukvård är mfattande. - Aktiviteten är aktörssammansatt ch skulle kunna invlvera kmmuner, en sektr sm idag i princip inte alls mfattas i NLS ch Vårdförbundet med flera. - Perspektiv rörande patientens synvinkel får betraktas adekvat då patienter är i behv av relevant läkemedelsbehandling även i kmmunal häls- ch sjukvård. - Detta är innvatin eftersm det är ett nytt sätt att arbeta. Pharmacy practice + Apteksmarknadsutredningen + Uppföljning av läkemedelsbehandling + Värdering av behandlingseffekt i klinisk vardag Frskning baserad på data sm genereras på aptek är ett slumrande mråde i Sverige ch betydligt mer mfattande ur ett glbalt perspektiv, inklusive våra nrdiska grannländer. Apteket AB hade före mregleringen en frskningsverksamhet sm i viss mån arbetade inm detta fält. Strukturerade läkemedelssamtal skulle kunna vara ett exempel från senare tid. Drygt 100 miljner patientmöten sker årligen på svenska aptek ch det finns en utnyttjad ptential i att dra fördel av den mängd läkemedelsrelaterade data sm samlas där. I Apteksmarknadsutredningen ska aptekens rll för en förbättrad läkemedelsanvändning belysas ch diskussin har sedan tidigare förts rörande vikten av uppföljning av läkemedelsanvändning, inte minst vid intrduktin av nya läkemedel. Vi föreslår ett prjekt där aptekens rll för att fånga upp uppföljningsdata utvärderas. - Hög angelägenhetsgrad - Invlverar flera aktörer såsm myndighet, akademi, bransch, prfessinsrganisatiner - Perspektiv såsm effektiva e-stöd, förbättring för patienter ch innvatin skulle kunna integreras. 5

34 Aptekens kunskapsstöd Aptekare ch receptarier på aptek har i allmänhet väldigt begränsade kunskapsstöd, fta endast FASS ch SPF. Samtidigt förekmmer många avvikelser från gdkända behandlingsrekmmendatiner, både av natinell ch reginal karaktär. Detta riskerar att leda till att patienter inte får rätt rådgivning eller hamnar i situatiner där infrmatinen spretar eller inte överensstämmer mellan lika instanser. Detta innebär i sin tur risker för att patienter känner tveksamhet till sin behandling. Vi önskar en genmlysning av de kunskapsstöd sm finns för apteken för att stötta apteksfarmaceuter i sitt dagliga arbete ch utreda behvet ch möjlighet till tillgänglighet av lättåtkmliga kunskapsstöd sm idag finns för övrig häls- ch sjukvård. - Hög angelägenhetsgrad på grund av nya författningar. - Relevanta aktörer skulle kunna vara Sveriges Farmaceuter, LIF ch SKL. Perspektiv sm beaktas är effektiva e-stöd såväl sm förbättring ur patientsynvinkel ch innvatinsklimat. 6