Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55 ~ ~ ÖREBRO 1~1NS LANDSTi~IG 1 zo~~ ~o- Centrala diariet ` f r1, r~ } ~ ~. ~~,' ~ ~ Y_..~,,. Motion till landstingsfullmäktige iörebro 1än landsting Jämlika bil ettkostnader för resande i länet J Kollektivtrafiken äger vi tillsammans och den finns för att underlätta resandet, göra det billigare och mer miljövänligt. Tanken äx att vi alla ska ges möjligheten att på ett jämlikt sätt resa till och från arbete, utbildning, sjukvård etc. Vi ska helt enkelt kunna ta oss dit vi behöver och hem igen. När vi kallas till vården erbjuds vi gratis sjukresor till och från vården med kollektivtrafik. Men den som har färdtjänst eller medicinska behov av att resa på annat sätt får resa med sjukresefordon mot avgift. För ett antal åx sedan harmoniserades färdtjänst avgiften och sjukreseavgiften det var bra nu är frågan om vi kan ta ett steg till och göra avgiften lika för den som inte kan resa med kollektivtrafiken och därför bevilj ats färdtjänst och den som kan använda bussar och tåg i vårt 1än. Två exempel på hur det ser ut idag: 1 Om jag som färdtjänstresenär ska uträtta äxenden på Mariebergsköpcentrum så får jag betala 40 kr i vardera riktningen d.v.s. 80 kr. Det finns ett högkostnadsskydd om jag rest 16 ganger tidigare samma månad då iar jag resa gratis månaden ut. Men j ag kan inte använda mitt månadskort för det gäller bara till och från j obbet. Kan j ag ta bussen betalar jag bara ca 20 kr enkelresa och dessutom far jag åka hem på biljetten om jag åker inom tre timmar och har jag ett rabatterat månadskort då reser jag på det. 2 När jag som färdtjänstresenär blh kallad till Lindesbergslasarett och är boende i Örebro, så kan jag beställa sjukresa avgiften blir då 100 kr och så ska jag hem också totalt 200kr. Det finns ett högkostnadsskydd för sjukresor så när jag betalat 1400 inom ett år fåx j ag resa gratis. Om jag kan åka tåg eller buss då far j ag åka gratis redan första gången. En färdtjänst- sjukresa inom länet kosta mellan 40 och 125 kr per resa, beroende resans längd. Bussbiljetten kostar mellan 10 kr stadstrafiken i Kumla enkel, men du reser hem på den inom tre timmar. och 122 kr enkel Örebro till Hällefors. Sedan finns det naturligtvis mängder med rabattkort. Men för den som har beviljats färdtjänst så måste köpet av ett rabatterat månadskort styrkas av arbetsgivare eller CSN. Och som förtroendevald kan du fa någon form av rabattkort. Skälen till att man beviljats färdtjänst kan vara många. Men jag hittar inget rimligt skäl till varför man ska betala mer. De reser dessutom många gånger långa vägar i trånga fordon tillsammans med flera d.v.s. kollektivt precis som vi andra gör i bussar och på tåg. Mot bakgrund av ovanstående föreslår j ag landstingsfullmäktige besluta Att utreda höj ligheterna att införa j ämlika bilj ettkostnader/egenavgifter för resor inom Örebro 1än ~~ s+gyp /i J }.9 r ;' s ~d,i ~ r s Maria Rönnbäck Centerpartiet

56 Namn: Yvonne Nordlund Adress: Datum: 2014-OF-27.. Medbor J arförslaj Garpvagen 53 A Postadress: Garphyttan Box 1613 Tel: Örebro läns landsting ÖREBRO ~jrebro tåns LAND 'ING E-post: 20~~ 3. y. h. nordlund@hotmail.se centrala diariet Medborgarförslag (kortfattat namn): g ; ~ -!~ 1 Sarvard ett I sanda exam el a lonsam e envard ~ ~.~ ;. y~. r` r ~~ Motivering (Lämna en mer utförlig beskrivning av ditt förslag och motivera varför det lör genomföras): "För sårvård och förbandsmaterial finns en överenskommelse om gemensam tillämpningsrutin. De produkter som hör till basutbudet kan ordineras av sjuksköterska. Är produkterna mer avancerade krävs ordination av läkare. Såväl basutbud som avancerat sågförband ingår i det besök som görs för omläggningen. Det är inte möjligt utifrån sjukvårdspersonalens ansvar för omläggning att detta material skulle utlämnas till någon annan för att utföra omläggningen. För sådant material som patienten själv använder i sin egenvård svarar patienten själv. Materialet räknas som handelsvaror och får köpas på apotek. Det är inte möjligt att ha något "mellanläge" mellan ordinerade produkter och egenvårdsmaterial." Både US.Ö och vårdcentralernå har olika rutiner beroende på hur cheferna tolkar överenskommelsen. Förr fick patienten med sig material hem för att sköta sin omläggning på egen hand. Detta sparade både pengar och tid för både patienten och vården. Vi som kan vår kapp och har f~tr~irh~zt a.= 5k~~d tiour ~~t~~,~u~ d~qu ~~ui ~a ~~f"t C~~SSGtOi'ii ~I"~ fut~vdl'vså~ be~a~~~ har nu plötsligt berövats vårt förtroende från vårdcentralerna: Vi måste läggas om på VC pga av personalen inte litar på att vi behöver omläggningar utan går dit enbart för att skaffa oss gratis material! Detta är inte hållbart för oss som är yrkesverksamma då det t ex handlar om att åka till VC på morgonen innan jobbet för omläggning. Sedan jobba innan man på vägen hem, än en gång åka till VC för ny omläggning! För mig skulle det handla om förlorad inkomst på 330/ dag, sjukresa 100 kr/dag samt vårdavgift 2x80 kr ca 540 kr! Haga vårdcentral förklarar stolt att för dem handlar det primärt om pengar (vinster), de vill ha sina patienter hos sig så mycket det går. USÖ har sina sparbeting och rekommenderar att jag köper mina bandage själv (ca 2000 kr/månad!) "Patienten i fokus" och "Egenvård?" Var finns stöttningen för oss som behöver vård för att överleva? VarFör får jag inte vara med i processen för att hålla vårdkostnaderna låga? Finns det någon möjlighet att bandage kan ingä i förskrivningsrätten? Under hösten kommer landstinget att arbeta med förändringar i regelsystem och informationsinsatser riktade till såväl landstingets medarbetare som till länets invånare. Då kan man hoppas att patienten får ett förtroende som en ansvarfull och kunnig individ, att om det finns förutsättningar kunna lägga om sina egna sår i samverkan med specialistvården och primärvården. Bandage och annat sågmaterial ska lämnas ut för en viss period och såret ska kontrolleras enligt överenskomna tider. Att stärka patientens ställning och öka delaktigheten är viktiga frågor för att förbättra vården, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Vi ska alltid ha patientens fokus framför våra ögon! Personuppgifterna behandlas enligt PuL. Q Jag godkänner att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredragningslistor på landstingets hemsida. Jag godkänner inte att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredragningslistor på landstin ets hemsida. Namnunderskrift(-e ~; ~' Namnförtydligande: Yvonne Nordlund i J % ~-~ i~

57 ' }^ Zo~4 -o~- 0 9 v~ 216-~7=~~-~ ~ ~~ Centr~l~ d~ari~# örbro läns landsting La ~dsti ngsf u 1 I mä ktige Box ~ Qrebro fikat antal vårdplatser inom rehab~~iterin~en vid USt~ USA dar - enligt up~gif# -- ganska ny~~gen anställt två neurokirurger. Denna orr~ständighet samt att vården och rehabiliteringen sedan hänge varåt i stort behov att ytterligare vårdplatser gör att Vårdinstanserna inom kliniken måste utökas. dag föreskår därför att rehabiliteringskliniken snarast möjligt ti~iförs åtminstone -- två nya vårdplatser. Med vänlik hälsning,,...~=_ -. `.:-x Leif De~~~ _,,1 Kar~slundsgatan 23D rebrc~ Tel. O7t~-S f

58 .. Orebro den 23 maj 2014 Till ~ ÖREBRQ LÄNS LANDSTING ~ 3 Cer~trata diariet Orebro läns landsting Landstin g sfullmäkti g e ~, ~ E ~ ~.y ~~~ ~-~ Motion Utred möjligheten att erbjuda vaccin mot Rotavirus Väldigt många små barn drabbas årligen av så allvarlig magsjuka att de behöver sjukhusvård. Rotavirus är den vanligaste orsaken till magsjuke och svår diayre hos barn mellan sex månader och två års ålder. Magsjuke förorsakad av rotavirus ger kräkningar, vattnig diayre och feber. Symtomen visar sig inom en till tre dagar och infektionen börjar ofta med kräkningar följda av fyra till åtta dagars kraftig diayre. Viruset är mycket smittsamt och kan vara svårt att stoppa, till exempel inom familjen eller på en förskola med blöjbarn. Uttorkning är vanligt vid rotavirusinfektion som även kan orsaka dödsfall. Studier på bland annat Astrid Lindgrens barnsjukhus visar dessutom att i hälften av fallen smittas även en familjemedlem av viruset. Vaccinet ger ett 90-procentigt skydd vilket gör att merparten av barnen skulle slippa sjukhusvård med vaccinet, som ges i två eller tre doser före sexmånaders ålder. Både ur mänsklig synpunkt och ur sjukvårdens synpunkt är det angeläget att slippa den enorma belastning som dessa infektioner innebär under vinterhalvåret då det redan är pressat. Smittskyddsinstitutet kommer att utreda om rotavirusvaccin bör ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Vaccination ska ske innan barnet är 6 månader. Vaccinet är redan obligatoriskt i ett fyrtiotal länder runt om i världen, bland annat Finland, Belgien och USA. Vi föreslår därför Landstingsfullmäktige besluta att: - Undersöka hur många barn som skulle vara aktuella att vaccinera mot rotavirus i Örebro läns lanåsting. Vilken kostnad det skulle innebära för Örebro läns landsting om kostnadsfri rotavirusvaccination av barn i åldern 0-6 månader erbjuds. Erbjuda rotavirusvaccination till självkostnadspris avseende barn i åldern 0-6 månader i a~aktan av.. ett eventuellt tillägg i det nationella vaccinationsprogrammet eller införande i Orebro läns landsting.

59 Bilaga 145 Förslag Regionalt program för ehälsa Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström

60 2

61 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal... 4 Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten... 4 Nationell handlingsplan... 5 ehälsa i kommunerna... 5 Syfte med regionalt program ehälsa... 6 Mål för regionalt program ehälsa... 7 Projekt / förstudier... 7 Nyttoeffekt... 8 Ekonomi/finansiering... 8 Förslag till organisation för styrning... 9 Politisk styrning... 9 Styrgrupp... 9 Styrgruppens uppdrag och ansvar... 9 Fortsatt process beslutsförslag... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering Litteratur Beslut om att anta/ställa sig bakom programmet

62 Inledning 2010 antogs ett Regionalt program för ehälsa av samtliga kommuner i regionen och av Örebro läns landsting. Programmet utgick ifrån Nationell IT-strategi för vård- och omsorg Dokumentet var ett övergripande stöddokument och beskrev en gemensam viljeinriktning för kommunerna och landstinget i Örebro län under en tre- till femårsperiod. Detta program resulterade i ett antal projekt och förstudier under som genomförts i samverkan mellan länets kommuner och Örebro läns landsting (införandet av HSA-katalog, säker inloggning via e-legitimation, nationell patientöversikt - NPÖ och förstudier angående invånartjänster). I dialog och samverkan mellan regionförbundet, länets kommuner och Örebro läns landsting utformas nu ett nytt regionalt program för ehälsa för tiden Bakgrund Nationell strategi 2010 bytte IT-strategin namn till Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg. Den nya strategin handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Här sattes mer fokus på införandet, användningen och nyttan av tekniken. Man ville understryka vikten av att IT nu skulle vara en naturlig del i hälso- och sjukvården och socialtjänstens verksamhetsutveckling. Det tidigare tunga fokus på teknik, IT-lösningar och infrastruktur lämnas och istället riktas strålkastarna mot nyttan för invånare och verksamheter. På så sätt understryks att begreppet ehälsa innefattar så mycket mer och ska vara till gagn för individen. Arbetet inom nationell ehälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva etjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Medarbetare ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap när de fattar beslut om lämpliga insatser. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. 4

63 Nationell handlingsplan En nationell handlingsplan som benämns, Handlingsplan landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet, antogs av SKL i juni 2012 och man rekommenderar landsting, regioner och kommuner att ställa sig bakom den. Denna handlingsplan avser perioden och innehåller förslag till mål, former och finansiering för att svara upp mot högt ställda förväntningar från invånare, professionella medarbetare inom vård och omsorg och beslutsfattare. Planeringen tar sin utgångspunkt i vad som bör vara uppnått år Tidshorisonten är tillräckligt lång för att tillåta påtagliga utvecklingssprång, men inte så lång att den är oöverblickbar. Naturligtvis kan det under perioden utvecklas tekniska lösningar som ger möjligheter som nu inte är förutsebara. Detta kommer att bedömas och påverka de årliga verksamhetsplanerna. Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. ehälsotjänster för invånaren har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet inom hela ehälsoområdet. Handlingsplanen innehåller några övergripande mål och skrivningar om varför vi ska samarbeta kommun landsting: Målet är att effektivisera, stärka och stödja kommunerna och landstingens arbete med att implementera den nationella ehälsostrategin genom gemensamt regionalt samarbete. Målet är att stärka individens ställning genom ökad tillgänglighet och fler kanaler genom ehälsotjänster som i första hand berör socialtjänst gällande äldrevård, barn och ungdomar samt elevhälsan. ehälsa i kommunerna För att påskynda och underlätta utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten har staten och SKL gett möjlighet för läns- och regionförbund att söka stimulansbidrag. Dessa medel har för Örebroregionen beviljats regionförbundet för 2013 och används till gemensamma aktiviteter och för att finansiera samverkansprojekt enligt en upprättad handlingsplan. En ehälsosamordnare för regionen är utsedd, denna har till uppgift att samordna kommunernas ehälsoarbete och visst samarbete med landstinget. Stimulansbidragen ska även användas så att de också kommer de idéburna och privata utförarna till del. Satsningen för handlar om hur kommunerna ska utveckla socialtjänsten med stöd av ehälsa. Syftet är att göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, patient, anhörig eller medarbetare. ehälsa är ett område som knyter ihop många olika kompetenser. Detta gör att det är allt viktigare att samverka mellan kommuner, landsting och privata vårdaktörer. 5

64 Regionförbundet kommer att ansöka om ytterligare stimulansmedel för Målen för denna satsning är att öka: Användningen av etjänster inom socialtjänsten för att stödja och underlätta för den enskilde samt för att effektivisera verksamheten. etjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. etjänsterna ska vara ett komplement till andra former av service och kontakter med socialtjänsten. De ska inte innebära en försämring för den stora grupp människor som inte använder sig av Internet. Andelen berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Andelen av berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt. Användningen av Nationell Patientöversikt (NPÖ) i kommunerna och hos enskilda vårdgivare. Behörig personal ska både kunna ta del av och tillgängliggöra information i NPÖ. Detta avser information som dokumenteras enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. Andelen kommuner som beslutar om mål och handlingsplaner för att etablera och finansiera ett koncept för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Digital teknik har stor potential att bidra till att äldre personer och andra med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma och känna sig trygga och delaktiga i samhället. Konceptet inkluderar bland annat digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt övriga etjänster för trygghet, service och delaktighet. Det regionala programmet för social välfärd utarbetades 2011 av regionförbundet och anger ett antal målbilder som ska prioriteras till och med Programmet togs fram i en process där regionens kommuner, landstinget, offentliga aktörer och frivilligorganisationer var delaktiga. Här lyfts IT-teknik fram som ett viktigt område för stöd och delaktighet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Syfte med regionalt program ehälsa Syftet med det regionala programmet för ehälsa är att stärka och hålla samman ehälsoarbetet inom regionen. Programmet ska ge förutsättningarna till: 1. Att arbeta utifrån gemensamma underlag för vägledning och styrning till kommunerna och landstinget i planering och satsningar inom IT i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. 2. Att länets kommuner och landstinget arbetar gemensamt med införandet av den nationella ehälsostrategin. 3. Att bilda en gemensam styrning för realisering av det gemensamma ehälsoprogrammet. 6

65 Mål för regionalt program ehälsa Målet för det regionala programmet för ehälsa är: Att medborgare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Att personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst får tillgång till ett välfungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten. Medarbetare ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap när de fattar beslut om lämpliga insatser. Att informationen som hanteras inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna användas som stöd för beslut, styrning, verksamhetsuppföljning och forskning. Projekt / förstudier Kommunerna, landstinget och regionförbundet ska gemensamt genomföra olika förstudier för att få bra beslutsunderlag till eventuella projekt samt gemensamt styra införandeprojekten. Prioritering ska ske samt identifiering av olika ansvarsområden. Gemensamma beslut ska också tas om att etablera effektiv systemförvaltning. De samverkansprojekt som idag är aktuella är: Fortsatt/utökat införandeprojekt; Nationell patientöversikt NPÖ. Fortsatt/utökat införandeprojekt; Samordnad vårdplanering inom öppenvård, samordnad individuell plan SIP, via systemet Meddix. Förstudier och införandeprojekt av personliga etjänster för invånare, d.v.s. brukare, patienter, anhöriga och elever. Fortsatta och utökade projekt för gemensamma sidor (kommun landsting) på 1177 Vårdguiden, som vänder sig till invånare (exempel: gemensam sida om ung och mår dåligt i Örebro län). Införande av mobila tjänster för informationsdelning och dokumentation. Realisering av gemensam styrning och systemförvaltning av ehälsa. Förstudie och eventuellt införandeprojekt för vårdplanering på distans. 7

66 Nyttoeffekt Att för regionen hålla en röd tråd med en sammanhållen styrning och realisering av de olika strategierna om ehälsa (Strategi för esamhället SKL, Nationell ehälsostrategi, Socialdepartementet och Digital agenda) för att undvika divergerande och parallella projekt, samt för en ökad kostnadseffektivitet. Att möjliggöra utvecklingen av ehälsa i hela regionen samt att på en regional nivå bidra till att överbrygga det digitala gapet, det vill säga, att minska skillnaderna mellan kommun/kommun och mellan kommun/landsting. Att länets invånare har tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsooch sjukvård och socialtjänst samt åtkomst till dokumentation från tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva etjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd, samt tillgång till bästa tillgängliga kunskap som säkerställer en hög kvalitét och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalité och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång av data av hög kvalité med full respekt för individens integritet. Ekonomi/finansiering Under föregående programperiod har olika stimulansmedel finansierat projektledare för realiseringen inom kommunerna var budgeten kr för kommunernas gemensamma projekt. Landstinget finansierade sina egna projektledare. För 2013 och 2014 har särskilda medel från socialdepartementet och SKL tilldelats kommunerna för att påskynda och underlätta utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten. Dessa medel används till gemensamma aktiviteter och för att finansiera samverkansprojekt enligt en upprättad handlingsplan. Tilldelade medel för 2013 var kr. Tilldelningen för 2014 är kr. ehälsosatsningarna inom landstinget finansieras via egen budget. Inför kommande perioder söker landsting, kommuner och regionförbundet de statliga stimulansmedel som erbjuds. Del av finansiering för de nationella tjänsterna regleras via SKL. Förutom finansiering krävs lokala anpassningar till journal- och omsorgssystem, konsulttjänster och teknik i form av bärbara läsplattor, mobiler och klienter. 8

67 Den lokala realiseringen, beroende på typ av projekt, innebär lokala anpassningar till journaloch omsorgssystem, konsulttjänster och teknik i form av bärbara läsplattor, mobiler och klienter. Beslut gällande finansiering och prioritering, i förhållande till tillgängliga stimulansmedel och egen finansiering, måste fattas för varje nytt projekt. För att vidmakthålla och lämna över projekten till förvaltning ansvarar kommuner respektive landsting för att finansiera sin andel. Årliga planer för budget, genomförande och systemförvaltning inom det Regionala programmet för ehälsa ska beslutas av kommunchefs- och landstingsdirektörsgruppen. Förslag till organisation för styrning Politisk styrning Ett fortsatt regionalt utvecklingsarbete inom ehälsoområdet kräver politiska beslut och satsningar. Grunden för detta program är regeringens nationella ehälsostrategi. Det regionala samverkansrådet i Region Örebro län utgör politisk styrgrupp för ehälsoprogrammet. Styrgrupp En styrgrupp bildas för 2014 som består av företrädare från kommuner, landstinget och regionförbundet, denna verkar utifrån de upprättade och beslutade planerna. Förändringar i organisation och styrning kan ske utifrån regionbildningen Styrgruppens uppdrag och ansvar Styrgruppen tar fram övergripande plan- och budget för ingående förstudier, projekt och systemförvaltning för det gemensamma programmet för ehälsa som beslutas på årsbasis. Styrgruppen ansvarar för omvärldsbevakning och samordning av nationell e-hälsa och bevakning av lagstiftningen inom området. Styrgruppen ansvarar för att ta fram förslag till hur de nationella besluten ska omvandlas till lokala införanden inom regionen samt hur dessa ska samordnas med universitetet och länsstyrelsen gällande regional digital agenda. Styrgruppen har utsedda uppdragsgivare/projektägare, för de gemensamma förstudierna och projekten inom programmet för ehälsa. Skriftliga uppdrags- och projektdirektiv tas fram som beslutas och följs upp. Styrgruppen ansvarar för samordning av gemensam systemförvaltning där det finns etablerat, samt att nivå för gemensam systemförvaltning föreslås för varje genomfört projekt (gemensam kommuner landsting alternativt gemensam kommun kommun). Styrgruppen har möte 1 gång/månad och rapporterar till kommunchefs- och landstingsdirektörsgruppen 2 ggr per år samt vid behov. 9

68 Regionalt Samverkansråd Regional chefssamverkansgrupp Styrgrupp ehälsa Referensgrupper för samverkan Nationell e-hälsa Lagstiftning Exempel förstudier SKL Patientdatalagen Personliga e-tjänster Cehis.se CE-märkning Gemensamma sidor 1177 Inera.se Socialstyrelsens Vårdplanering på distans Socialstyrelsen föreskrifter Universitetet Patientsäkerhetslagen Länsstyrelsen Datainspektionen Exempel projekt SIP, Meddix öppenvård Anslutning NPÖ Mobila tjänster Systemförvaltning (användargrupper, drift, support, leverans, test) Förvaltning Meddix Samordnad vårdplanering Förvaltning invånartjänster 1177 Vårdguiden UMO MVK Förvaltning vårdtjänster NPÖ Pascal NOD Förvaltning teknisk infrastruktur Tjänsteplattform för integration nationellt Katalogtjänst (HSA) E-leg (SITHS) Sjunet Nationella säkerhetstjänster (Spärr/Samtycke/ Loggar) Bild 1. Skiss över organisation och styrning Utvärdering Programmet ska utvärderas inom projekt och systemförvaltning enligt fastställd modell. Samarbetet med Örebro Universitet och den nyinrättade professuren i ehälsa ska ske, för att hitta former för utveckling och utvärdering av det regionala ehälsoarbetet. Litteratur Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Socialdepartementet Strategi för e-samhället. Sveriges kommuner och landsting Handlingsplan Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. Center för ehälsa i samverkan Empati och high tech, Delresultat från LEV-projektet. Regeringskansliet ehälsa i kommunerna För bättre service självständighet och ökat medbestämmande. Sveriges kommuner och landsting Regionalt program för Social välfärd. Regionfullmäktige i Örebroregionen Örebro läns regionala digitala agenda Länsstyrelsen Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, remissversion

69 Beslut om att anta/ställa sig bakom programmet Organisation Datum Örebro läns landsting Regionförbundet Örebro Askersund kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå Kommun Lekebergs kommun Lindesberg kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 11

70 Periodrapport Uppföljningsrapport JULI 2014

71 Resultat januari juli 213 mnkr (-222 mnkr) Nettokostnadsökning 3,3 % (2,8 %) Skatter och statsbidrag 5,8 % (2,3 %) Helårsprognos 250 mnkr (-178 mnkr) Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden förväntas successivt förbättras. Utsikterna för Storbritannien och USA är goda och återhämtningen i euroområdet väntas fortsätta, om än i långsam takt. Samtidigt är det globala inflationstrycket lågt i omvärlden. I Sverige fortsätter konjunkturen att stärkas framför allt driven av en stark hushållssektor och ökande bostadsinvesteringar. När efterfrågan i omvärlden tar fart ökar även tillväxten i de mer exportberoende delarna av näringslivet. En starkare konjunktur leder till stigande efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknadsläget väntas gradvis bli bättre. Riksbankens direktion har beslutat i juli om att sänka reporäntan med 0,5 procentenheter till 0,25 procent för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Den låga räntan bidrar till högre efterfrågan i hela ekonomin, vilket leder till att inflationen stiger. BNP för andra kvartalet ökade med 1,9 procent jämfört med motsvarande period Antalet arbetslösa för riket uppgick i juli till , vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,7 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än i fjol. I Örebro län uppgick antalet öppet arbetslösa till personer en minskning med personer jämfört med motsvarande period Resultatanalys Periodens resultat Landstinget redovisar per juli ett överskott på 213 mnkr, vilket är 435 mnkr bättre än samma period Föregående år hade effekten av ändrad diskonteringsränta för pensionsskulden bokförts, vilket innebar en jämförelsestörande post på 314 mnkr. Justerat för denna var juliresultatet ett överskott på 92 mnkr, vilket innebär en resultatförbättring på 121 mnkr. Förvaltningarnas resultat uppgår per juli till -2 mnkr, vilket är en förbättring med 30 mnkr jämfört med föregående år. Landstingsgemensamt ger ett överskott på 215 mnkr i juli. Helårsprognos Helårsprognosen uppgår till 250 mnkr (-178 mnkr), vilket är 200 mnkr högre än budget. Prognosen är oförändrad mot delårsbokslutet per april. Kostnadsminskningen för förmånsläkemedlen påverkar på sikt det statsbidrag som landstinget erhåller för finansieringen av dessa läkemedel. Effekten av detta är ännu inte beaktat i prognosen. Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden uppgick för perioden till mnkr (4 268 mnkr). Nettokostnadsutvecklingen för januari juli uppgår till 3,3 procent (2,8 procent) justerat för jämförelsestörande poster. Prognosen innebär en nettokostnadsökning på 2,9 procent. Prognosen innebär att nettokostnadens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 97 procent. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår för perioden till 890 mnkr (830 mnkr), vilket innebär en ökning med 7,2 procent. Justerat för att statsbidraget för minskad sjukskrivning per juli i fjol redovisades som generellt bidrag är intäktsökningen 5,6 procent. Intäktsökningen hänför sig i stor utsträckning till de specialdestinerade statsbidragen, där bidrag erhållits i början av 2014, men avser föregående år, resultatpåverkan med 25 mnkr. Både den sålda vården och patientavgifterna för sjukvården har minskat någon procentenhet, medan patientavgifterna för tandvård ökar med 4 procent. För USÖ:s områden uppvisas minskningar avseende såld högspecialiserad vård där utfallet är drygt 6 mnkr lägre än föregående år till och med juni. Detta främst beroende på verksamhet som köparlandstingen tagit hem inom framför allt område thorax och kärl. Intäkter för utskrivningsklara patienter uppgår per juli till 17 mnkr, vilket är 6 mnkr mer än föregående år, vilket indikerar att situationen är fortsatt mycket besvärlig hos framför allt Örebro kommun. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår till mnkr (5 098 mnkr). Ökningen av verksamhetskostnaderna mellan åren uppgår till 3,7 procent. Per juli uppgår lönekostnaden till mnkr och har ökat med 4,1 procent (5,4 procent) jämfört med samma tidpunkt föregående år. Jämfört med föregående år är alla löner färdigförhandlade och därmed är skuldsaldon för innestående jour, övertid och semester också uppräknade. Det innebär en tidigare kostnadsökning än förra året. Det är inom område primärvård och områden på USÖ som ökningstakten är som störst, vilket delvis förklaras av strategiska beslut och medvetna satsningar. Pensionskostnaderna har ökat med 9,6 procent och uppgår totalt till 321 mnkr per juli. Kostnaden för inhyrd personal uppgår till 46 mnkr per juli och har ökat med 1 mnkr mellan åren. Kostnaderna fortsätter att öka i primärvården och minska i psykiatrin. Område Lindesbergs lasarett har nu lika stora kostnader som psykiatrin för inhyrda läkare. Kostnaderna för läkemedel har sammantaget ökat med 12 mnkr eller 2,5 procent från 479 till 491 mnkr. Det är kostnaden för rekvisitionsläkemedel som ökar med 14,9 procent och uppgår till 163 mnkr. Samtidigt minskar kostnaden för läkemedel inom förmånen med 9 mnkr eller 2,7 procent. Köpt somatisk vård har preliminärt minskat med 10 mnkr eller 6,3 procent. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård fortsätter att

72 minska med 3 mnkr eller 13,7 procent. Avskrivningarna har ökat med 8 mnkr eller 5,8 procent i jämförelse med 2013 och uppgår till 154 mnkr. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. I år prognostiserar SKL ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och lite större lönehöjningar, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. SKL:s aprilprognos innebär en upp revidering mot tidigare prognos. Till följd av reviderade skatteunderlagsprognos ökar skatteintäkterna mot budget med 19 miljoner kronor. Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning mot föregående år med 5,9 procent. Pensionsportföljen mnkr Placerat t.o.m (bokf) 1 460,9 Placerat 2014 (bokf) 185,9 Totalt placerat (bokf) 1 646,8 Marknadsvärde 1 796,1 Övervärde 150,3 % avkastning ,9% Kvar att placera ,0 Likviditet mnkr Kassa 105,8 Fonder 613,8 Total likviditet 719,6 Ökning under året 33,1 Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella bidrag jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster Finansnetto Finansnetto uppgår per juli till 15 mnkr (-309 mnkr) och innehöll föregående år en engångskostnad på 314 mnkr för omräkning av pensionsskulden till följd av sänkt diskonteringsränta. Justerat för detta är finansnettot 10 mnkr bättre än föregående. Bland finansiella poster finns en reavinst som gjorts i pensionsmedelsförvaltningen och påverkar resultatet positivt med 8 mnkr. Utdelningen på aktier och andelar är 15 mnkr högre än förra året. På kostnadssidan har en nedskrivning av bokfört värde på ett antal placeringar gjorts i delårsbokslutet med totalt 12 mnkr. Dessa återförs succesivt under året. Helårsprognosen för finansnettot uppgår till 1 mnkr att jämföra med budgeterade -11 mnkr. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 7% Skatteintäkter 2,9% 2,7% 2,8% 2,3% Verksamhetens nettokostnader 5,8% 5,9% 3,3% 3,5% 2,9% 2,9% Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2013 Prognos 2014 Jan Juli Helår Lönekostnadsutveckling (justerat för jämförelsestörande poster) Finansiell ställning Investeringar Per juli har materiella investeringar gjorts för 153 mnkr (270 mnkr), varav 81 mnkr avser byggnader och 72 mnkr utrustningsinvesteringar. Helårsprognosen uppgår till 561 mnkr med fördelningen 370 mnkr på byggnader och 191 mnkr för utrustningsinvesteringar. Årets totala investeringsbudget uppgår till 955 mnkr varav 537 mnkr är överfört från föregående. 6% 5,4% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 4,1% 2,5% Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Jan Juli 4,2% 3,7% Utfall 2013 Prognos 2014 Helår Likviditet och övriga finansiella tillgångar Likviditeten (definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen) har minskat något under sommaren till 858 mnkr, varav 614 mnkr avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 720 mnkr, vilket innebär en ökning med 33 mnkr sedan årsskiftet. Av årets budgeterade investering i pensionsmedelsförvaltningen, 230 mnkr, har 164 mnkr verkställts per juli. Totalt uppgår bokfört värde till mnkr inklusive återinvesterade avkastningar och marknadsvärdet uppgår per sista juli till mnkr.

73 Resultaträkning (mnkr) Redovisning jan juli 2014 Redovisning Prognos Budget Redovisning jan juli helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NET TOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS/ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster PERIODENS/ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSE STÖRANDE POSTER { Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital - därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET K APITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

74 Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Prognos Resultat helår 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Folktandvården Hälsovalsenheten Tandvårdsenheten Summa -109,3 7,8 29,2-1,0-73,3-103,3 3,0 12,1 3,1-85,1-140,0-1,0 20,0 5,0-116,0-14 4,1 4,3 25,3 2,8-111,7 NÄMNDEN FÖR FORSKNING 0,6 1,3 0,0 0,6 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE 31,3 23,8 11,2 16,8 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING 7,7 3,3 0,0 1,6 NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA 3,4 1,1 0,0 0,2 GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 0,6 2,6 0,0 2,7 L ANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige Revisionsnämnden Patientnämnden Summa LANDSTINGSST YRELSEN 0,8 0,7 0,5 2,0-0,4 0,7 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0-0,8 0,1 0,0-0,7 Landstingsstyrelsens nämnder Ledningskansliet och projekt Summa SUMMA VERKSAMHETER LANDSTINGSGEMENSAMT TOTALT 0,5 25,1 25,6-2,1 215,3 213,2 0,5 20,2 20,7-32,0-190,4-222,4 0,0 8,0 8,0-96,8 346,8 250,0 0,8 16,9 17,7-72,8-105,2-178,0 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Landstingsgemensamt är budgeterat till 50,4 mnkr. Investeringar (mnkr) Redovisning jan juli 2014 Redovisning Prognos Budget Redovisning jan juli Byggnader Inventarier Finansiella TOTALT

75 Uppföljningsrapport med analyser Mål 12 Tillgänglighet Telefontillgänglighet medelvärde i procent alla vårdcentraler Örebro län Period januari juli 2014, Kontakt Jan Rosengren telefon: , Örebro läns landsting Målvärde 90% januari -13 januari -13 februari -13 februari -13 mars -13 mars -13 april -13 april -13 maj -13 maj -13 juni -13 juni -13 juli -13 juli -13 augusti -13 augusti -13 september -14 september -13 Andel patienter som fått tid inom 7 dagar enligt bedömning medelvärde i procent, alla vårdcentraler Örebro län Kontakt Jan Rosengren telefon: , Örebro läns landsting Målvärde 90% oktober -14 oktober -13 november -14 november -13 decemeber-13 december -13 januari -14 januari -14 februari-14 februari-14 mars-14 mars-14 april-14 april-14 maj-14 maj-14 juni-14 juni-14 juli-14 juli Primärvården: Under juli har primärvården uppnått målen för tillgängligheten. 92 % har kommit fram på telefon samma dag och 93 % av dem som bedömts ha behov har fått tid till läkare inom 7 dagar. Motsvarande siffror för juli 2013, telefontillgänglighet 90 % och läkarbesök 93 %. Föregående månad, juni var telefontillgängligheten 89 % och 87 % för läkarbesöken.

76 2 (2) DATUM Ledningskansliet, Jan Rosengren BETECKNING Tillgänglighet läkarbesök specialistvården: Per sista juli 2014 väntade patienter på ett första besök. Jämfört med motsvarande period 2013 Tillgänglighet läkarbesök (7 918 specialistvården: väntande) är det en ökning med 7,7 %. Jämfört med föregående månad, juni, då patienter väntade på Per ett sista första juli besök 2014 är väntade det en ökning 8528 med patienter 842 patienter. på ett första Måluppfyllelse besök. Jämfört till vårdgarantin med motsva- för besök var i juni 2014, 82 % och motsvarande rande siffra period juli var 82 (7918 %. väntande) är det en ökning med 7,7 %. Jämfört med före-gående månad, juni, då 7686 patienter väntade på ett första besök är det en ökning med Tillgänglighet 842 patienter. operation/behandling: Måluppfyllelse till vårdgarantin Per sista juli för 2014 besök väntade var i 4 juni , patienter 82 % på en operation/behandling. Jämfört mot juli och 2013 motsvarande (4 109 väntande) siffra är juli det 2013 en ökning var 82 %. med 20 %. Jämfört med föregående månad, juni, då patienter väntade på operation/ behandling är det en ökning med 523 patienter. Måluppfyllelsen till vårdgarantin för operation/behandling var i juli 2014, 64 % och Tillgänglighet i juli 2013 var operation/behandling: måluppfyllelsen 69 %. Per sista juli 2014 väntade 4846 patienter på en operation/behandling. Jämfört mot juli 2013 (4109 väntande) är det en ökning med 20 %. Jämfört med föregående månad, juni, då 4323 patienter väntade på operation/behandling är det en ökning med 523 patienter. Måluppfyllelsen till vårdgarantin för operation/behandling var i juli 2014, 64 % och i juli 2013 var måluppfyllelsen 69 %.

77 ~ Sveriges Kommuner och Landsting MEDDELANDE FR~4N Vårt dnr STYRELSEN NR 2 14/ Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Gunilla Thörnwall Bergendahl Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Rekommendation till landsting och regioner om delta gande i och stöd tiii samverkansmode)i för läkemedel Dnr 14/2735 Bes I ut Sjukvårdsdelegationen har, på delegation från styrelsen, beslutat att rekommendera landsting och regioner att aktivt medverka i samverkansmodellen, att verka för att dess intentioner uppfylls. Landsting och regioner föreslås var och en och i enlighet med egna delegationsordningar fatta beslut i enlighet med samverkansmodellen vilket innebåx Att godkänna inrättandet av en beställarstyrelse/styrgrupp, ett råd för Nya Terapier (NT-råd), en Förhandlingsdelegation, en funktion för Livscykel respektive Marknad, samt en stöd- och samordningsfunktion hos SKL för ovanstående funktioner Att godkänna föreslagen årlig budget för ovanstående funktioner från och med den 1 j anuari 2015 om totalt 11 mkr, att fördelas mellan landstingen och regioner efter antal invånare, samt att uppdra åt styrgruppen att därefter årligen revidera budgeten och vid behov återkomma till landsting och regioner om justering behövs. Att godkänna att landsting och regioner kan faktureras efter antal invånare redan under 2014, om det krävs att funktionerna i vissa delar börjar gälla redan under innevarande år och genererar kostnader utöver vad som redan är budgeterat och anslaget. Att uppdra till SILL att tillsammans med Stockholms läns landsting, Västra.. Götalandsregionen, Region Skåne samt Landstinget i Östergötland, upprätta avtal och uppdragsbeskrivningar för funktionerna Livscykel och Marknad enligt förslaget. Att uppdra åt styrgruppen att uppdra till oberoende part att utvärdera samverkansmodellen. Eventuella kostnader för detta ska fördelas mellan landstingen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

78 ~ Sveriges Kommuner och Landsting Utöver liggande förslag föreslår sjukvårdsdelegationen följande förtydliganden; Att landstingsdirektörerna, på förslag från hälso- och sjukvårdsdirektörerna, beslutar om ledamöteristyrgruppen. Att hälso- och sjukvårdsdirektörerna beslutar om ledamöterint-rådet. Att återkoppling och avstämning från styrgruppen sker till SKLs sjukvårdsdelegation. Attiden mån nationellt samordnade upphandlingar genomförs på landstingens uppdrag, ska dessa företrädesvis utföras av SKL Kommentus,i samarbete med Marknadsfunktionen. Bakgrund På landstingsledningarnas initiativ och önskemål har tre olika landstingsgemensamma aktiviteter bedrivits under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med landstingsrepresentanter under de senaste åren; NLT-gruppen (Nya LäkemedelsTerapier), Projekt ELIS (Effektivisering av läkemedelsupphandlingisamverkan), Projekt OtIS (ordnat InförandeiSamverkan). Aktiviteterna ingåriden nationella läkemedelsstrategin och syftar förenklat till att sjukvårdshuvudmännen via frivillig samordning, koordinering, erfarenhetsutbyte och gemensamma strategier Fattar mer välgrundade, snabba och samordnade beslut runt användning av nya läkemedel, för att därigenom möjliggöra en mer jämlik läkemedelsbehandling. Uppträder mer gemensamt som krayställare och starka köpare, vilket kan leda till en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Landstingsgemensam samverkansmodell för läkemedel redovisasibilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Anders Knape Ordförande

79 ~'~'~-~'~ÖREBRO LÄNS LANDSTING Cerrtrala åiariet,, ~ %~ ~.~ ~.~ ~Y~~1~~5 ~Com~m~r~~r och Landstin

80 2 (20) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Samverkansmodellens föreslagna sex huvudfunktioner... 4 Resursåtgång, finansiering och nyttoaspekter... 5 Förslagtill beslut... 6 Varför en samverkansmodell för läkemedel?... 7 Bakgrund...~... 8 NLT-gippen ochhorizon scanning... 8 Sammanfattande erfarenheter av arbetet inomnlt-gruppen... 8 Två nationella projekt inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin... 8 ELIS-projektet... 9 Genomförande... 9 Sammanfattande erfarenheter från ELIS-projektet OtIS-projektet Genomförande Sammanfattande erfarenheter från OtIS-projektet Utvecklad samverkan med TLV runt prissättning Förslag till samverkansmodell Beställarfunktion styr'grupp/styrelse Gemensamma beslutsgrupper för Prisförhandling och Rekommendation Förhandlingsdelegation för ökad prispress NT-råd -för vägledande rekommendation Utförarfunktioner - landstingsbaserat operativt stöd för gemensam nytta Livscykel för horizon scanning samt införande- och uppföljningsprotokoll 14 Marknad -för strategisk marknadsbevakning och upphandlingssamverkan SKLs roll samordning och övergripande koordinering Rapportering Resursbehov och lnansler~ng... 18

81 3 (20) Förord På landstingsledningarnas initiativ och önskemål har tre olika landstingsgemensamma aktiviteter bedrivits under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med landstingsrepresentanter under de senaste åren; NLT-gruppen (Nya LäkemedelsTerapier} Projekt ELIS (Effektivisering av läkemedelsupphandling ISamverkan) Projekt OtIS (Ordnat Införande i Samverkan). Aktiviteterna ingår i den nationella läkemedelsstrategin och syftar förenklat till att sjukvårdshuvudmännen via frivillig samordning, koordinering, erfarenhetsutbyte och gemensamma strategier Fattar mer välgrundade, snabba och samordnade beslut runt användning av nya och mer kostsamma läkemedel, för att därigenom möjliggöra en mer järrlik läkemedelsbehandling för patienterna. Uppträder mer gemensamt som krayställare och starka köpare, vilket kan leda till enmer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, bättre läkemedelpriser och därigenom snabbare åtkomst till nya behandlingsmetoder. Idenna promemoria redovisas ett förslag till en landstingsgemensam samverkansform inom läkemedelsområdet isyfte att uppnå ovanstående. Förslaget är en sammanvägning av erfarenheter, överväganden och resultat från projekten.iförslaget har även beaktats den av Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) föreslagna utvecklade samverkan med landstingen och SKL som initierats under senhösten 2013 och som nu är under uppstart. Förslaget har tagits fram av SKL:s avdelning för Vård och Omsorg tillsammans med projektansvariga inomprojekt ELIS och OtIS. Följande grupper och personer har särskilt beretts möjlighet ått lämna synpunkter på förslaget: Styrgrupperna för ELIS.respektive OtIS NSK:s regiongrupp (Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning) Landstingens kontaktpersoner iläkemedelsfrågor LfU (Landstingens nätverk för Upphandlingschefer) Hä1so- och sjukvårdsdirektörerna IVlats Bojestig och Lennart Iselius Representanter för fyrlänsgruppen d.v.s. läkemedelscheferna Karin Lendenius, Maria Landgren, Magnus Thyberg ochulrika alhiss. Februari 2014 Gunilla Thörnwall Bergendahl, samordnare läkemedel, SKL Johan Assarsson, projektledare ELIS-projektet Jan Liljemark, projektledare OtIS-projektet Mikael Svensson, biträdande projektledare OtIS, delprojektledare ELIS

82 4 ~20~ Sammanfattning Idenna promemoria redovisas ett förslag till en landstingsgemensam samverkansform inom läkemedelsområdet. Förslaget syftar förenklat till att sjukvårdshuvudmännen via frivillig samordning, koordinering, erfarenhetsutbyte och gemensamma strategier Fattar mer välgrundade, snabba och samordnade beslut runt användning av nya och mer kostsamma läkemedel, för att därigenom möjliggöra en mer jämlik läkemedelsbehandling för patienterna. Uppträder mer gemensamt som krayställare och starka köpare, vilket kan leda till en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, bättre läkemedelpriser och därigenom snabbare åtkomst till nya behandlingsmetoder. Förslaget är avsett för läkemedel men skulle på sikt kunna byggas ut till att omfatta apotekstjänster av olika slag samt medicinsk teknik och metoder. Samverkansmodellens föreslagna sex huvudfunktioner Gemensam beställa~funktion. En övergripande styrgrupp/styrelse föreslås, representerad av ledande tjänstemänilandstingen, avdelningsdirektören för VO/SKL, samt eventuellt GD vid TLV som adjungerad. Styrgruppennomineras/beslutas av landstingsledningarna. Förhandlingsdelegation fös ökadprispress. En ny förhandlingsdelegationmed formellt förhandlingsmandat via fullmakt föreslås, som på landstingens uppdrag, tillsammans med TLV, kan förhandla med företagen om rabatter m.m. på ett urval av läkemedel där konkurrens saknas och där traditionell upphandling inte bedöms framgångsrik. Förhandlingsdelegationen kan komma att se olika ut beroende på läkemedel. Beräknad kostnad 0,3 mkr. NTHråd fös vägledande rekon~n~endation. Den nuvarande NLT-gruppens arbetsuppgifter övertas av ett NT-rådsom utses av hälso- och sjukvårdsdirektörerna. NT-rådet ska på ett tydligt landstingsmandat besluta om rekommendationer på samma medicinska grund och etiska plattform som TLV, med hälsoekonomiska underlag och inära samarbete med förhandlingsdelegationen. Beräknad kostnad 0,3 mkr. Landstingen föreslås uppdra åt fyrlänsgruppen d.v.s Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne samt Landstinget iöstergötland, att i ett avtalsreglerat samarbete, för alla landstings räkning, bedriva visst gemensamt grundläggande analys- och samordnings- och koordineringsarbete m.m. inom området nya läkemedels livscykelperspektiv ochmarknadsbevakning; Livscykel utan spaning ingen aning. Precis som tidigare ska horizon scanning och bedömningsrapporter utföras via fyrlänsgruppens försorg men arbetet utvecklas till att omfatta även införande- och uppföljningsprotokoll för ett urval av nya läkemedel. Förutom NT-rådet är samtliga landsting mottagare och dessa ska erbjudas att lämna synpunkter på produkterna och kunna använda resultaten. Beräknad kostnad 5,9 mkr. Ma~knuc~ föj~ strategisk jna~knadsbevakning och upphandlings.samve~kan. Enny mindre landstingsgemensam funktion kallad Marknad föreslås. En viktig deli marknadsfunktionens uppdrag, förutom marknadsbevakning, blir att skapa gemensam nytta samt delaktighet, incitament att deltaigemensamt strategiskt