Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Dingtuna förskola Förskolechef Malin Lundbergh Barn och utbildningsförvaltning Västerås

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING GRUNDUPPGIFTER VÅR VISION SAMVERKAN BARN/ELEVER SAMVERKAN MEDARBETARE SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE FÖRANKRING AV PLANEN DEFINITIONER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRA ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING POLICY RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE RUTINER FÖR UPPFÖLJNING RUTINER FÖR DOKUMENTATION ANSVARSFÖRHÅLLANDE Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Referensförteckning

3 1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1 Observera att skollagens regler om arbete mot kränkande behandling är oförändrade. 1 Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 3

4 2. GRUNDUPPGIFTER Namn på förskola/skola: Dingtuna förskola Förskolechef/rektor: Malin Lundbergh Ansvarig för planen: Malin Lundbergh Planen gäller från: Planen gäller till: Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Samverkan barn/elever Barnobservationer, trygghetsvandring och samtal med barnen i mindre grupper Samverkan medarbetare Varje medarbetare ska vara väl insatt i gällande plan. Alla ska vara med att göra den och alla ska ha deltagit i trygghetsvandringen. Alla ska vara väl insatta i hur man reagerar om diskriminering eller kräkning förekommer. Vi arbetar mycket med värdegrunden i vardagen och förhåller oss utifrån ICDP, vilket gör att barnen får en större förståelse av hur man ska bemöta varandra respektfullt. Vi reflekterar också kring hur vi kan utforma miljön inomhus och utomhus så att vi minimerar riskerna för kränkning och diskrimenering. Vi ansvarar tillsammans över att hålla planen aktuell Samverkan vårdnadshavare Föräldrar forum en gång per termin, vid föräldramöten och inskolning så informerar vi om planen. Märker vi att föräldrar har en oro så möter vi upp den omgående och erbjuder ett möte Förankring av planen Planen förankras hos varje medarbetare varje år. Planen lyfts upp vid inskolningssamtal och på föräldramöten. Planen hängs synligt upp i tamburen. 4

5 3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. 5

6 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen Utvärdering av förra årets plan varje enhet återkommer med en utvärdering av mål och aktivitet En avdelning har toaletter och skötrum utanför avdelningen och pedagogerna behöver följa med barn till toalett och när de ska tvätta händerna för att ha uppsikt. De andra avdelningarna har skötrum och toaletter på avdelningen men pedagoger upplever ibland att det inte känns okej när föräldrar kommer in och informerar saker när blöjbyte pågår. Många föräldrar tar med sitt barn för att tvätta händerna innan de går hem från förskolan. Det sker kanske när en pedagog är med barn som sitter på pottan eller byter blöja på någon eller torkar någon i rumpan som har bajsat. Det hamnar personer i skötrummen när vi sköter/hjälper barn i intima situationer. Svårt att lösa Vi har insett vikten av en bra rutin med arbetsuppgifter så alla vet vad de ska göra. Att kunna lita på att kollegorna gör och befinner sig där det är bestämt. Det minskar stress och förebygger att pedagoger kränker barn för att de är stressade. När vi är under stress är det större risk att vi inte känner oss ha tid att lösa konflikter på ett bra sätt eller samtalar med barnen på ett lugnt och bra sätt. Grunden till att ha bra arbetsklimat, att känna tillit till kollegor är att alltid kommunicera med varandra. Vikten av att stå upp för barnen om vi sett saker vid konflikter och i alla situationer. Efter förra årets trygghetsvandringar samt årets har barn beskrivit att det var stökigt i tamburen vid påklädning. Barn knuffas vid dörrhandtagen och bråkar om vilken toalett de ska gå på. Vi har toaletter som är olika populära. Vi har också cyklar som har högre status. Vi diskuterar hur vi kan lösa det så att alla får tillgång till dem och inte bara de starkaste, snabbaste barnen. Barn bråkar också om våra skoknektar och vi tänker be vår vaktmästare att snickra fler. Vi har även upptäckt att vi känner stress på grund av våra möbler i tamburen. De är för höga och farliga att ramla eller bli knuffade från. Vi behöver köpa nya, bättre! 4.2. Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Tillsammans med föräldrar genom föräldramöten, föräldrar forum, PN enkäten och utvecklingssamtalen. Samtal med barnen i mindre grupper. Trygghetsvandingar med barnen på förskolan, både inne och ute. Analysera resultaten från medarbetarenkäten, diskutera planen under medarbetarsamtalet. 6

7 4.3. Resultat av utvärderingen av förra årets plan Barnen på Nasse ville inte gå på toaletten för de fick inte vara i fred. Vi har satt upp en stopplinje vid toaletten på Nasse, för att barnen på toaletten ska få lugn och ro. Två barn i taget. På avdelningen Nalle Puh har vi satt upp ett draperi vid ingången till skötrum och toalett för att minska insyn för barnen vid blöjbyte och toalett besök. Vi har köpt in fler stövelknektar till förskolan, det har gjort att det blir lugnare i tamburen vid påklädning. Vi har köpt in nya cyklar till förskolan och det uppskattas, det finns nu fler cyklar att välja på. Eftersom vi delar upp barnen i grupper under dagen så minskar vi risken för oroligheter, barnen finns i mindre sammanhang. Det blir lugnare för barn och pedagoger. Vi har även beställt nya hallmöbler de kommer under december. Utifrån resultatet som har kommit fram går mycket att främja och förhindar genom en bättre organisation av personalens arbete under dagen. Att ha en tydlig arbetsfördelning mellan personalen som är förankrat hos all personal gör att vi blir trygga med vem som gör vad och när. Vi blir då mindre stressade och kan då vara in lyssnande och närvarande pedagoger för barnen. Se till att personal finns tillgänglig vid toalettbesök och på och avklädnings situationer så att barnen känner sig trygga och lugna Uppföljning och utvärdering av årets plan Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Analysera svaren som kommer från PN enkäten som föräldrar och barn har svarat på. Analysera svaren från medarbetarundersökningen och att vid olika reflektionstillfällen systematiskt arbeta med planen genom att dokumentera och diskutera mål och aktivitet och förbättringar. Årets plan utvärderas senast: Ansvarig för att årets plan utvärderas är: Malin Lundbergh 7

8 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER Tidpunkt för kartläggning: 5.1. Metod/aktivitet för kartläggning Vi observerar barnen kontinuerligt både ute och inne. Vi arbetar hela tiden med att vara närvarande och medupptäckande pedagoger. Vi reflekterar kontinuerligt kring barnen och vad som sker i barngrupperna. Vi reflekterar kring det som varit och hur vi ska tänka framåt för att förbättra och se till att alla barn har en trygg tid på förskolan Resultat och analys av kartläggningen Varje dag på förskolan ska vara en trygg miljö. Situationer som man observerat att det kan finnas risker vid är övergångar, toaletter/skötrum, tambur och undanskymda miljöer både inne och ute. Det är viktigt att barn får leka och lära i ett sammanhang tillsammans med bara barn, och med vuxna. Viktigt är dock att vi vuxna har en överblick och ser vad som sker och hör vad som sägs. Vi har observerat att vi kan förekomma mycket genom att vara i mindre grupper. Genom att gå en trygghetsvandring så för vi också syn på miljöer inomhus och utomhus som vi kan förändra utan att ta bort kreativitet och leklust. På så sätt så minskar vi riskerna för kränkningar och diskriminering. Intervjuer med barn från Lille skutt, Nalle Puh och Nasse. Hur är en bra kompis? Någon som lyssnar, någon man kan busa med, någon som inte slåss, puttas, sparkas eller springer inne, Någon som leker med mig, inte måla på varandra, prata snälla saker, gosig, alla får vara med, man mår bra i hjärtat, bra på att städa, tänker på vad man säger, Spindelmannen, Vad gör du för att vara en bra kompis? Kramas, lyssnar, leker med mina kompisar, inte slåss, leker med alla, vill inte göra illa någon, säger inte dumma saker, alla får vara med och leka, samarbeta, inte säga ful ord, trösta varandra, Finns det något som gör dig ledsen? någon kastar grejer på mig, att någon slår mig, att jag längtar efter mamma, en viss kompis, bits och sparkas, när bror slås mig, puttas, när någon säger dumma saker om mig. Vad gör du när du blir ledsen? Säger till en fröken, säger stopp, kan hända att jag slår tillbaka, jag kastar saker, jag gråter, jag skriker, går någon annanstans, går till mamma, berätta för kompis att den gör fel, säger sluta. 8

9 Finns det något som gör dig rädd? Krokodiler, ingenting, spindlar, när någon skrämmer mig, spöken och vargar (vissa) skelett, mörkt, spöken som kommer på natten, björnar, tigrar, Vad gör du när du är rädd? Skriker och slår, springer, går till mamma eller fröken, vet inte, springer till mammas stora säng, gömmer mig, jag också, bakom soffan. Var leker du helst? Inne: Hav, lego, docka, rita, mamma pappa barn, affär, bilar, målarrummet, häst, Vad leker du helst ute? Ute: Cykla, springa, baka sand kaka, rutschkanan, sommarskuggan, brandkår och polis, soppa. 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER 6.1. Främjande åtgärder Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. De är kopplande till läroplanens uppdrag och till de olika diskrimineringsgrunderna. De omfattar även kompetensutveckling av personalen. Vi har pratat om vår värdegrund och vad den står för vi har också haft föreläsning om service utan gränser och utifrån den har vi arbetat efter att vi är varandras arbetsmiljö för att få ett bra arbetsklimat. Vi pratar inte om varandra utan vi pratar med varandra. Vi pratar med den som det berör och beskriver hur vi har upplevt situationen konkret. Om det inte blir någon förbättring så ska chef informeras och det blir ett treparts samtal. Inom Västerås Stads förskoleverksamhet handlar det främjande arbetet om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Det innebär att vi arbetar för en verksamhet med bra arbetsklimat för barn, föräldrar och personal där alla ska bemötas med förståelse och respekt. Vi ser på varje barn som unikt och arbetar för att skapa förutsättningar för alla barns lärande och utveckling i en trygg miljö. Inom förskoleverksamheterna arbetar vi kontinuerligt med värdegrunden. 9

10 6.2. Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Vi är goda förebilder och främjar samarbetet mellan barnen Vi hjälper barnen att förstå och sätta ord på sina känslor. Att barnen får en förståelse för våra olikheter. Det för ett kontinuerligt arbete med normer och värden. Genom att vi är nära barnen i leken. Genom att vara en medforskande pedagog och in lyssnande och empatisk. Arbeta utifrån ICDP förhållningssätt. Vi har jobbat med Super Klara och Stopp min kropp. Vi har böcker som tar upp våra olikheter, tex kultur, religion, mm. Vi samtalar med barnen om olikheter och låter deras reflektioner komma fram. Vi har också tittat på en film om olikheter tillsammans med barnen. Genom ICDP utbildnigen, och på APT, husmöten, hälsoteam och reflektion Förebyggande åtgärder Alla medarbetare Hela året Kontinuerligt och systematiskt under året. Vid bla, reflektion och utvärdring av planen. Alla medarbetare Hela året Se ovan Alla medarbetare Hela året Se ovan Alla medarbetare Hela året Se ovan Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker 10

11 I det förebyggande arbetet bör ingå att: Regelbundet kartlägga barnen trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Analysera karläggningen för att identifiera risker Utvärdera tidigare insatser Utifrån riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet Planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen och även hur de ska följas upp och vem som ansvarar 6.4. Förebyggande arbete på enheten under kommande år Trygghet både i miljön både utomhus och inomhus. Att lyssna in barnen vid konflikter. Vi strävar efter att alltid ha en ordinarie personal med på toaletten. Vi lyssnar in barnens behov om man vill ha öppen eller stängd dörr. I skötrummet så slussar vi in barnen i mindre grupper. Vi försöker att ordinarie personal finns i närheten av de barn som vi vet behöver mer trygghet på förskolan. Dela upp barnen i mindre grupper under hela dagen. Sprida ut oss på gården så att vi har uppsikt överallt. Aldrig dra förutfattade meningar kring vad som skett. Om man inte sett konflikten är det Alla medarbetare Alla medarbetare 11 Oktobermars/april Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Alla barn ska känna sig trygga på toaletten och i skötrummet Alla medarbetare Oktobermars/april Oktobermars/april Vid reflektion och vid utvärderingen av planen Vid reflektion och utvärdering av planen.

12 viktigt att lyssna på alla inblandade och aldrig döma ett barn Alla barn ska känna sig trygga vid övergångar från olika aktiviteter till exempel hallen efter utevistelse och på väg in. Vi är med barnen hela tiden vid övergångar och finns med och handleder och stöttar vid situationer där det behövs. Alla medarbetare Oktobermars/april Vid reflektion varje vecka och utvärderingen av planen. 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Policy Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar 7.2. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vi observerar barnen kontinuerligt både ute och inne. Vi arbetar hela tiden med att vara närvarande och medupptäckande pedagoger. Vi reflekterar kontinuerligt kring barnen och vad som sker i barngrupperna. Vi reflekterar kring det som varit och hur vi ska tänka framåt för att förbättra och se till att alla barn har en trygg tid på förskolan Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Barnpilot, förskolechef, verksamhetschef, mm mm!!! barnombudsman?? MALIN 7.4. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever 1. Vi ingriper direkt när vi upptäcker eller hör att någon utsätts för kränkningar 12

13 2. Vi tar reda på vad som hänt och vilka som är inblandade 3. Samtal med de inblandade 4. Förskolechef, berörda föräldrar och medarbetare informeras (ansvar punkt 1-4: den person som sett eller hört något kränkande). 5. Skriftlig anmälan angående upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling görs till huvudman (ansvar: förskolechef) 7.5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare 1.Vi ingriper direkt när vi upptäcker eller hör att någon utsätts för kränkningar 2. Vi tar reda på vad som hänt och vilka som är inblandade 3.Samtal med de inblandande 4. Förskolechef informeras (ansvar punkt 1-4: den person som sett eller hört något kränkande). 5.Berörda medarbetare och föräldrar informeras (ansvar förskolechef) 6. Skriftlig anmälan angående upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling görs till huvudman (ansvar: förskolechef) OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare ska alltid utredningen göras av förskolechef/rektor 7.6. Rutiner för uppföljning Uppföljning genomförs och dokumenteras på blankett bilaga 1 och 2 (ansvar: utredaren) 7.7. Rutiner för dokumentation Utredning görs och dokumenteras på avsedd blankett bilaga 1 och 2(ansvar: förskolechef) 7.8. Ansvarsförhållande Förskolechef eller verksamhetschef 13

14 Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 14

15 Referensförteckning Skollag 2010:800 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 15