HÄSTHAGEN SJ:s skrotningsplats vid Hästhagen utanför Vislanda har alltid utövat sin dragningskraft på järnvägsforskarna. äro de lok, vagnar och

Transkript

1 HÄSTHAGEN SJ:s skrotningspats vid Hästhagen utanför Visanda har atid utövat sin dragningskraft på äro de ok, vagnar och f.d. kubbmästare som här mött sina öden. Vid Hästhagen har det också bedrivits trafik på 600-banor vid oika industrier. I detta nummer av SmB ger f.f.d. kubbmästaren Uf Fjed ett sammandrag av Hästhagens industrihistoria.

2 Sida 2 SmB 1/89 Kassören har ordet Boksut 1988 Här är siffrorna för 1988 för SJK Småbaneavdening. Vinst- och förusträkning (tkr) Intäkter Medemsavgifter Resor Räntor Bokförsäjning 9,9 Lagerförändring Baansräkning (tkr) 3,6 ' 5 2,0.!._L_ 18,2 Kostnader Medemsbad Porto Kontorsmaterie mm Diverse Årets överskott 6,8 ' 5 0,8 0,3 M 18,2 Tigångar Postgiro Bankkonto Fordringar Förskott Varuager Örby Bo Gyenberg 4,2 25,7 3,8 0,2 45,3 skuder Förskottsbet. avg. 1,5 Diverse skuder 1,5 Avsatt t. bokutgivn.18,0 Eget kapita 15,5 Årets överskott 45,3 Medemsavgiften 1989 har inbetaats av många medemmar. För de övriga är SmB 1/1989 det sista numret, om inte 25:- inbetaas omgående på SmB:s postgiro (SJK Småbaneavdening). RATTELSE I förra numret (4/88) fö tyvärr rubriken på omsaget bort. Rubriken under biden ska vara: "DEUTZ 1866/1915" Detta ångok för 600 mm spårvidd evererades ti Hesingborgs Kopparverk för interna transporter. I Lennart Weanders bok om HRRJ anges att okets öde efter 1906 är okänt. På kända bider från Korverket, tagna något senare, syns kontaktedningsok och det är även känt att Kopparverket 1917 fick ett ackumuatorok från ASEA. På en bid i HRRJ-boken syns ett systerok ti Hesingborg 28, nämigen nr 29 (ti SSA- Sireköpinge). I boken 11 Vägen från gruva och bruk 11 (SJK 37) finns på sid 119 en bid på ett okänt ångok vid Kara gruva. Enigt text ska detta ok ha köpts 1910 och vara tiverkat Det var ett sidotankok. Loket på biden uppvisar mycket stora ikheter med oket i HRRJ-boken och även tiverkningsåret stämmer. Jag vågar nästan påstå att oket i Kara gruva är Hesingborg 28. Vad tror ni? Anders Ring

3 SrnB 1/89 Sida 3 Sven.kQa_gbade!_ _och_ innehö en artike resp. notis om tunnebygget Huvudsta-Kastehomen. Den 7,5 km ånga tunnen är nu färdigborrad och i juni ska avoppsvattnet börja rinna här. B G b o y 11 en erg resseg innehåer en notis om Tjurkö Intresseförening i Bekinge. Man vi speciet värna om minnena efter stenhuggerierna på ön. En rekonstruktion av de gama järnvägsinjerna står på önskeistan. Den 17 juni håer intresseföreningen kuturdag. Mats Freding Kvässtunden nr 46 ( ) innehåer en notis om och ett foto från 1935 från-vissmossen i Svensköp-:--- Leif Bergort Ma_gasi,_nr /19..8 (Personatidning för Göteborgs museer). I en artike med rubriken "Varvsarbetarna som satsar på museerna" kan man äsa att en räsgående ångkran uppstäts utanför industrimuseet. Jag förmodar att det är den kran som användes för växing och astning/ossning på Götaverkens Cityvarv Bo Gyenberg ÖSJ-adet_41188 innehåer uppgifter och ritning på Österströms järnvägs personvagn. Vidare finns en notis om Kopparfors AB:s Schömaok (2030/1958) i Norrsundet. Bo Gyenberg Norbergs_FQtQku.Q.b.. AJ.m.ana.f.k 9.9_innehåer 12 foton av bandat innehå, som at från gama gatuvyer ti uciafirande hos SSU. Varje månads foto kompetteras med en utförig text om motivet. Av småbaneintresse finns fera foton, som uftok (Atas 15/1914) på banan mean Gustav Adofs schakt och astkajen i Kärrgruvan, spår vid Davidsbo såg och bockbanan vid Mossgruvan. Av intresse är även ett fygfoto från ca 1926 över Spärmarhyttans masugn. Amanackan kostar endast 20:- och kan köpas hos Strands Bomsterhande Eftr. Xorberg. Leif Bergort/Bo Gyenberg TrnQr!journ- /198 beskriver en ny vagnsdragare för växing av järnvägsvagnar hos industrier med spårbris. Den tiverkas av 3M Engineering AB i Stockhom. Den första är i drift vid Orebro Energi AB för rangering av kovagnar. Den första modeen kör på ett 25 m enskenespår med en kuggstång vid sidan om. En robotarm kan fäas ut mot önskad järnvägsvagn för skjutning av denna. Dragaren styrs med hydraumotorer. En ny mode arbetar i spåret mean räerna och inte som den första vid sidan om. Den nya modeen utnyttjar vagnshjuens insida för att dra vagnarna. F ra nk Ed gar ign_3232: Stakningar för en ny Jarnväg har utförts på sistone (1939!!) Den 5 km ånga injen skue förbinda den västernorrändska Uvögruvan med Uvö hamn. Gruvdriften har sedan en tid tibaka varit återupptagen med ett 30-ta arbetare syssesatta med provbrytning. Vid Uvö hamn har man också utfört undersökningar för anäggande av en ny kaj. Hats Freding Signn_2/99 Angående JGJ: Järnvägen hade ägt summa 9 ok. De ädsta äro nedskrotade, de nyare finnas kvar i tjänst vid oika industriea anäggningar. Mats Freding

4 Sida 4 SmB 1/89 TV2: visades den norska fimen 11 0rions bäte" från Fimen är en poitisk thrier där merparten av handingen utspeas på och omkring Spetsbergen. I ett avsnitt visas nedagt smaspår, sannoikt härstammande från någon nedagd kogruva på Spetsbergen, där dock a kogruveverksamhet ej har upphört, utan man utvinner ko fortfarande. I ett annat avsnitt kan man se en inbana i drift. Banan användes för kotransporter och inbanestativen är av trä, en konstruktion som påminner om dyika som användes när seket var ungt. Janis Priedits ENSKEDE Järnvägstransporterna ti Ara Enskedemejeri upphörde under 1988 och infartsspåret har övergrusats för att kunna användas som infart för biar ti anäggningen. Lokomotorn (KMV 243/1954) sådes under oktober 1988 ti Kungsörnen AB i Järna. Detta boag hade behov av en starkare okomotor än den gama Västerviksokomotorn (Vk 200/1937). Vk-okomotorn finns fortfarande kvar i Järna men är ti sau. Troigt pris nära kr. L t Ab h /B G 11 b ennar ra amsson o y en erg FALUN GDJ mf i Faun, kombinerad museiförening och skrotfirma (?) har under åren skrotat en de gama sj-motorvagnar, men har nu också skrotat Fauoket 655/ 1953, viket föreningen fick från Grycksbo Pappersbruk Enigt uppgift skedde skrotningen i Faun Finns det någon som känner ti om GDJ mf även har skrotat de båda Fauok som de fick från Rättviks Kakverk 1982? Uf Fjed NORRSUNDET AGEVE har såt ett ok av typ RT40 ti Norrsundet Bruks AB. Boagets gama ok kommer att säjas som skrot. Frank Edgar STENUNGSUND Statoi i stenungsund har hyrt Z från SJ Frank Edgar TORSLANDA Vovo i Tarsanda hyr sedan Z från SJ. Det gama oket, f.d. SJ Z (KMW 145/1945) har återämnats ti SJ och skrotats av Haquist skrot i Ki i november (Jfr 4/88:10) Frank Edgar ALVESTA Avesta Tryckimpregnering AB använder fortfarande sin interna 600-bana, b.a. för intransport av virke ti impregneringstankarna. Traorna dras av gaffetruckar, varför något ok ej behövs. Uf Fjed F.d. SJ Z och 160 (SmB 4/88:11) Båda okomotorerna sådes ti skrotfirman AB O. Haquist Återvinning i Ki. Detta bev atså andra gången som SJ fick säja dessa okomotorer. Sedan SJ pundrat dem på användbara dear, sändes de uppastade på speciavagnar ti Ki, där skrotning verkstädes under oktober resp. november månad Mats Lin d berg

5 SmB 1/89 Sida 5 TYSKAR I SVERIGE II (SmB 4/88:12) Söderhamn. Vid besök i Forssa fanns vid AB Tegeindustris bruk utöver de båda ok, som senare hamnade i Söderhamn, även ett Saaok. Detta ok ppgavs ara köpt frän SJ BYCF. I så fa kan endast oken BYCF 44 (Saa 157/ 1941) och BYCF 49 ( 162/1941) ifrågakomma. Enigt SJ fanns ok 49 kvar ännu 1962, men skue äefter ha sänts ti Visanda för skrotning. Loket kan dock ej återfinnas i skrotpatsens skrotrapporter från denna tid. Någon som närmare kan ange ursprunget på tegebrukets Saaok? Det fanns f.ö. kvar i devis demonterat skick ännu Tegebruket nedades 1967, men som synes var Lernbos båda ok ännu ej transporterade ti Söderhamn sommaren Vavik. NCB:s ok DWK 620/1938 fanns kvar 1985, men var borta sommaren Ev. skrotning har såedes skett 1985 eer Hofors. Loket Faun 733/1955 avstädes 1981 och sags i havskrotat tistånd sommaren skrotades troigen Det Uff Fjed INDUSTRIANGLOK (SmB 4/88: 11+13) En de av dessa ok har varit registrerade i Meersta och Norra Sveriges Angpanneförening. Uppgifter från AF ska ju atid behandas med en vis försiktighet, så även de här angivna årtaen, men de ger en uppfattning om när oken var i drift. Lok registrerade i Södra Sveriges AF, i Yrkesinspektionen, etc., är inte med här. Hesingborg 18/1900. ÄF Panna Hesingborg 249/ /1919. AF Aret 1938 avser förmodigen registreringsåret hos AF och ej försäjningen från Ljusne ti Dannemora, viket troigen skedde ångt senare. Ev. avhämtades adrig oket ti Dannemora, eftersom AF noterar Dannemara Gruvor, Liusne, som siste ägare ti oket. I samband med övergången ti Dannemara Gruvor som ägare, ändrades tydigen ej reg.numret AF taar om nr 4 för Hbg 57 och nr 3 för Hbg 58, viket tyder på att Ljusne ej numrerat oken i föjd med tiverkningsnumren eer också var okens pannor ombytta. 58/1919. AF Atas 20/1889. AF storviks Sufit AB ''HAMMARBY''. Tiverkningsnummer osäkert. AF anger inget tv-nr för pannan. 23/1893. AF /1893. AF /1895. AF (Nya pannan, Bergsunds m.v. 862/1927) 31/1895. AF /1897. AF /1903. AF /1906. AF / / / /1916. AF /1917 LKAB Narvik nr 19 SJ N 1167, 19251LKAB Narvik SJ N 1167, 1974 skrot LKAB Narvik nr sopat, 1979 GDJ mf 20, 1932 GDJ Z87, 1948 Uf Fjed Detta nummer av SmB har sammanstäts - av Björn Wadenström. Bidrag ti nästa nummer ska sändas ti Mats Freding, adress, se sid. 1

6 ' Sida 6 SmB 1/ ' ' ' ' ' ' ' : : : ' : : : : : :.. : : :... :.: Under ett kort besök i Trohättan noterades föjande av småbaneintresse: TROLLHÄTTANs KOMMUNs förrådsgård, beägen invid spåret ti Nohab-området. De två GIA-oken, rapporterade i SmB 3/1988:2 stod fortfarande kvar bakom några stora informationsskytar. NOHAB TRANSPORTTEKNIK AB (Mercurius-koncernen). Boaget bidades i sutet av Verksamheten ingick tidigare som en avdening i Nohab Industri AB. Verksamheten består av ombyggnader av räsfordon och transportutrustningar. Utanför verkstaden stod boagets ok (Jung 12349/1956) med Da 939. Da-oket saknade en buffert. Jung-oket är numera rödmåat. PRODUKTIONSSERVICE AB. På ett sidospår på Nohab-området stod -motoroket, (Nohab 2388/1958), viket enigt en person hos Nohab Transportteknik ej ängre användes, utan nu var ti sau. övrigt. Trohättans museum har under vintern haft en föreäsningsserie med tonvikt på industri- och kommunikationshistoria. Programmet var ett föredrag av Berti Thuin under rubriken 11 Industrijärnvägar inom Trohättan.. Bo Gyenberg De båda GIA-oken på Trohättans kommuns förrådsgård. Foto av Yngve Nisson.

7 SmB 1/89 Sida 7 Trohättan, forts. L ' '... - JUNG 12349/1956 vid Nohab Transportteknik AB här tisammans med SJ Da 939 Foto Bo Gyenberg i Trohättan NOHAB 2388/1958 vid Produktionsservice AB Foto Bo Gyenberg Trohättan

8 Sida 8 SmB 1/89 HÄ3TJIAGEW Hästhagens astpats tikorn 1917 i samband med anäggningen av SJ:s torvpuverfabrik vid Hästhagsrnossen, 3 km sydost om Visanda. Samtidigt byggdes en normaspårsbana mean Hästhagen och Visanda station samt en 600-bana ti torvmossen. År 1932 omändrades torvfabriken ti skrotningspats. Senare tikorn i närheten även sågverk, irnpregneringsverk, tjär- och kougnar. Samtiga anäggningar, som hade interna 600-spårnät, förbands med Hästhagens astpats genom norrnaspåriga stickspår. Under andra värdskriget betjänade Hästhagens astpats även AB Svensk Torvförädings och Södra Sveriges Torvko AB:s stora anäggningar vid Hästhagsrnossen, där det, iksom under SJ-tiden, fanns stora 600-nät. År 1950 etaberade sig en betongvarufabrik, A-Betong AB, vid Hästhagen. Denna industri expanderade snabbt och övertog torvfabrikernas område, efter deras nedäggning. Impregneringsverket korn senare i Södra Sveriges skogsägares ägo, men är nedagt sedan änge, iksom övrig träindustri i området. Kvar av industrierna kring Hästhagens astpats är såedes endast A-Betong och SJ skrotningspats samt Svenska Torv AB, som återupptagit bränntorvtäkten på Hästhagsrnossen. Torvindustrin nyttjar givetvis inte någon form av järnvägstransporter. Det gör däremot A-Betong, som åren ät utvidga sitt järnvägsnät betydigt och skaffa eget växeok. För närvarande använder man f.d. SJ Z Även SJ skrotningspats har ett omfattande 1435-nät av framförat uppstäningsspår, band vika även ingår en de av f.d banan Visanda-Karsharnn, som ombyggts ti 1435 mm på sträckan Hästhagen-Enaryd (2 km). Industribanan Visanda-Hästhagen var f.ö. treskenig (1067/1435) fram ti Karshamnsbanan hade nedagts året innan. Skrotningspatsen, med tihörande spårområde, kornmer inom kort att ti AB Gotthard Nisson, men banan Visanda-Hästhagen torde förbi försäjas i SJ:s ägo, då den ju även fortfarande betjänar A-Betong. Uf Fjed Värdens ängsta inbana rustas SKELLEFrEÅ (TT) Medemmarna i " Värdens Längsta Linbaneförening" i Norsjö i Västerbotten kan andas ut sedan deras ekonomiska probem östs. Arbetsmarknadsdepartementet har nämigen bevijat. foreningen 5,8 mijoner kronor för upprustning av inbanan. Det var 1943 som Boiden tog inbanan i bruk för mamtransporter mean Kristinebergstätet och Boiden. Frnm ti 1987 fraktade Boiden 11,6 mijoner ton mam i de 500 korgar som fanns på banan. ängd är 96 kiometer och Linbaneföreningen fick ärva 13 kiometer i TH 8/1988 (A. Svensson) J-Posten (M. Freding) < mitten av den - mean Bjurfors och Mensträsk. I dag används banan för.. att frakta turister över de naturskona trakterna mean Bjurfors och Mensträsk. > Orenstein & Koppe i samarbete med Oerna Den tyska koncernen O & K, Orer.stem & Koppe AG, har etaberat ett svenskt försäj ningsboag med Svend M An dersen som VD. Sa:ntidigt har ett sanoarbetsavta siut1ts med Oerna Import AB, Uppsaa. Avtaet innebär bi a att Oerna ska ta hand om O & Ks reservdes hantering och service. Enigt Oemas VD Lars Gunnar Rahm har man en edig kapacitet inom företaget som genom samarbetet kommer ti användning. O & K satsar i första hand oå grävmaskinsmarknaden. Man introducerar 6 modeer på den svensko rr,arknaden Två hjuigå ende, 13-15ton,ochfyrabandgående, ton. Svend An dersen säger an O & K u'der första året satsa r på att ta 5% av grävmask nsmarnaden i andet. Mået är cirka 15% av marknaden. Idag finns det i Sverige cirka 400 O & K-maskiner i drift. men inga har såts un der de senaste fyra åren. Grävmaskmerna som evereras ti Norden är av en speciaversion kaad "Nordic". Denna vers1or; har b a bättre judisoering och förarkomfort jämfört med standardvers;onen. framtiden tror Svend Andersen att även andra produkter från O & K kommer att bi aktuea på den svenska marknaden. Det gäer då främst hjuastare, dumpers och väghyv!ar. Han tror dock inte att det bir aktuet under de två närmaste åren.

9 SmB 1/89 Sida 9 GIA ind.usbi ab A D2 DIESEL HYDROSTATIC LOCOMOTIVE D o: :o o:: o H B A K r- Dimensions = A Length ind coupers B Length axe coupers C Wodth O Heoght E Gauge, stepess cangeabe 2190mm 2000mm 970mm 1320mm mm 86 inches F Cearance between whees 79onches G Ciaaranca outsoda whees 38 inches H Whee base 49 ondes Front ovemang inches K Rear overnang 30mm 50 mm 707mm 570mm 723mm 1 inch 2incnes 2Bincnes 22inches 2Bincnes Tractive ettort 1000 EFFORT ' f'- k O. J ' 6.2 i 5 r i"- '""" b k -- ' Technica data :F:-uet_tan_k_cap_a_o_ty Wetght Engone: Oeutz F2L 511 W Stanong tractrve efon Maxspeed 2000kg 18kW SO()kp 11 km/h wo SPI: _, e o 3S_, bs Eectnc system. 24 V anamaror 14 v, 33 A 24 hp Storage battery ss Ah. 12 v 13201bs Gearratoo 15,7 7m.p.h. Wheediameter 350mm 14incnes -OpUons oxv-cat exhaust ceaner; Water scrubber: Straight air brake: Driver' s cab; GIA ndustri ab Canopy; Rotating waming ight; Coupers; Oi injection equipment for changing gauge; Remote contro; Sanding device: Fire extinguisher. Box 59, Grångesberg, Sweden, Phone , Teex gia s

10 .. Sida 10 SmB 1/89 GIAindustriabAIA DHS 40 DIESEL HYDROSTATIC LOCOMOTIVE D E c,-r -Dimensions A Length 1nc coupers 3040mm 120 inches F Coupe centre B Lengt' excj coupers 2740mm 108 inches G Cearance c Width 1300mm 51 inches H Wheet base D Hetght 1585mm 62 inches Front overhang E Gauge. S!epess changeabe mm inches K Rear ovemang Tractive ehort... -nw:rm! O 350mm 86mm 1204mm 768mm 768mm - 14 inches 3.5 inches 47inches 30 inches 30 inches,..., k- 0.} T T 1'11--+-t-i i r r=-f--:::i-\,..::::_ Kb:.-::. r:-:.. -r::..::±:.-::-..:t:-.:-:-. :::::1 ::: ±:_::: ±_::: ±_.::: _ ::..., k :zooo k - FncDon CCIIIffioen,. 11 3D Technicadata Weigth Engine: Deutz F3L912W Startng tractive ettort Maxspeed 6000 kg 30kW 900kp 18 km/h bs 41 hp 19841bs 12m.p.h. FtJej tank capacity Eectrica system. 24 V aternator Storage batery Whee diameter.95l 28 V, 27 A 91 Ah.2x12V 450mm 18 inches -OpUons Exhaust ceaner; Water scrubber; Straight air brake; Driver's cab: GIA industri ab Canopy: Rotating warning ight; Coupers: Remote contro: Sanding device: Fire extinguisher. Box 59, S-n2 01 Grängesberg, Sweden, Phone , Teex gia s IPHD,.,,.