örebro-kuriren Sista dagen vid Västra Laxsjöns sågverk. Bild på sågyerkets kontaktledningslok

Transkript

1 o ARG.2 i Avdeningens adress: c/o Uf Pjed, Lia vägen 48, ALVESTA c-.~ -~ ~~ o ' Redaktörens adress: Mats Freding, Ridstiger. 8, JÖNKÖPING Te OBS!! Ny adress ti red KM har ordet Avdeningsavgift Försag har väckts om att uttaga en mindre "avdeningsavgift" (ca. 10,- per år) av småbaneavdeningarnas ncede:rnma.r, för att i första hand finansiera en ökad utgivning a.v småbanebadet, men också för att samtidigt på ett enket sätt registrera. vika som önskar vara medemmar i avdeningen. Om medemsavgift införs kommer detta att ske fr o m Eget postgirokonto kommer i så fa att öppnas. Synpunkter på detta försag emotses tacksamt, hest skriftigen ti kubbmästaren eer redaktören. Medemskontakt Eftersom avdeningens medemmar är spridda över ett geografiskt sett stort område uppstår svårigheter att kunna sama medenm1arna ti möten etc. Försök ska dock göras att anordna åtminstone ett större möte per år, där frågor om avdeningens utformning m m kan diskuteras och va av funktionärer kan håas. Medemmar som inte kan de taga i ett sådant möte kan givetvis brevedes komma. med försag och synpunkter. Småbanebadet Som tidigare nämnts konner tidningens utgivning oc!:. omfång att öka så småningom. Antaet nummer bir minst 4 per år och innehået att utgöras av artikar, inventeringar av småbanor, forskningsresutat, motoroksteckningar, kartor, ritningar, frågor och svar m m. Efter ysningax Önskemå har framförts om att samtiga svar på efterysningar ska pubiceras i småbanehadet. Svar på efterysningar ska därför i fortsättningerj stäas ti redaktören. Frågestäare, som önskar snabbt svar på sin efterysning, kan anmäa detta ti red. varefter der.ne omgående förmedar inkomna svar innan småbanebadets nästföjande nummer utkommer. Uf Fjed Som synes hax badet nu genomgått vissa förändringar, både ayoutmässigt och trycktekniskt. Fr o m detta n1~mer använder vi oss av offsettryckning, viket ger bättre återgivning av såvä text som ka.rtor/ri tningax. Badets nya "huvud" har ritats av medemmen Jan Ericson, som också i fortsättningen ovat medverka med diverse iustrationer, b a en serie teckningar av motorok. Tack för det, Jan Ti sist ber jag er observera min nya adress, som gäer fr o m PRESSEN Mats Freding örebro-kuriren Sista dagen vid Västra Laxsjöns sågverk. Bid på sågyerkets kontaktedningsok (fabrikat AEG) (Mats Freding) Dagbadet Sundsva ;2-22 : "Skönviks träbana märkigt försök". Tvåsidig artike om träbanan i Gastsjön med ~i_der och karta. (Bo Gyer.berg)

2 Nr Anmäda forskningar Kje Gustafsson Hans Svensson P.ke Jönsson Björn Wadenström Ritningsserien Denna gång presenteras ett Oberrrseok av årgång ca Originaet är hämtat ur Sonessons kataog 1920 och har insänts av Björn Wadenström. Har ni några ritningar på småbanemateria (ej nödvändigtvis enbart ok utan även vagnar etc) som ni vi ha med i ritningsserien är jag tacksam om ni översänder dessa ti red. Gava gasbruks järnväg Sida 2 Nybergets J (Nyberget - Morgårdshammar) Gotändska industribanor och banorna i Komården, Gavabanan, Åker - skottvång Tunabergs Trävaru AB:s skogsbanor f-~ -~ \ ',' Setoner af motoroomotv. Efterysningar Är det någon som kan ange viket Kristinehamnstiverkat ok utöver nr 43/1886, vägande 9 ton, som har funnits vid Gava gasbruk Vid mina sonderingar i arkiv och andra instanser taas det om ett mindre C-koppat ok vid sidan om Kristinehamnsoket och i en intervju med en okförare säger denne b a "det fanns fyra ok vid banan, två vägande 9 ton, ett vägande 12 ton (Fauoket) och ett om 17 ton (tyska oket). De båda 9 tonsoken var ti verkade av JSristinehamns M W" Ake Jönsson Under 1940-taet fanns i Handeskaendern ett boag med namnet AB Stea Torvindustri, Bettna. Är det någon som har några uppgifter om detta boag, speciet om det var prod-c;_cerande eer enbart försäjningsboag B G 11 b o y en erg Det har funnits en hästbana från Lindsgruvan på Lindshöjden ti Vassesjön, gränsen mean Grythyttan och Järnboås, trafikerad troigen på 1890-taet. Vet någon dess närmare sträckning. Erik Sundström Känner någon ti köpare av föjande 5 sreaspåriga Jungmotorok, vika en uppgift från Arn.Jung Lokomotivfabrik G.m.b.H. evererats ti Sverige Jung 11084/ 1950, Jung 11085/1950 båda spv 750 mm och av typ VL244B, Jung 11515/1952 spv 750 mm, typ VL244, Jung 11460/1952 spv 600 mm, typ DL233, Jung spv 1000 mm,typ VL 244 Köpare önskas även för föjande 4 fd SJ-okomotorer: SJ Z 4 (Västervik 1928)såd 1943, Z 19 (Vk 65/1930) såd 1948, Z 23 (Vk 101/1931) såd 1949 och Z 130 (Vk 88/1930) såd Lennart Abrahamsson

3 Nr Sida 3 ÄNGLOK YID CENTRALFÖRRADET (Björn Wadenetröm) Vid genomgång av Vattenfas arkiv har konstaterats att det ej går att få fram nå gon kompett förteckning över de smaspåriga ångok, som tihört dese Centraförråe (CF), bidat Med kompetteringar från andra käor har jag försökt rekonstruera en ista 9 och åter nu denna gå ut på "remiss" ti Småbaneavdeningen. Vid aa okända, tveksamma eer obekräftade uppgifter har satts ett ""-tecken, medan övriga uppgifter kommer från någorunda säkra käor. De ""-fria uppgifterna i de 5 första koumnerna kommer från Vattenfas arkiv, framtagna av N.G.Ohson, Nacka. Vem kan rätta/kompettera/bekräfta de osäkra uppgifterna f,.före e efter FÖRSÖK TILL LOKLISTA FÖR VATTENFALL CF Såt Sät ti tyskt Tyskand SkC-L.Edet AB Sm..Mossar, Forsheda 1917 Zobe 513/ Tyskand Göta Ceuoea AB 1 O&K 715/, Tyskand ( beg) O & K 4831( Nytt 1923/24 AB Got. Kakverk Strå Kakbruk, Saa 2834/ Brenner Berin Maffei 4 Zobe 511/ Tyskand (beg) (ekrot) 5 O&K 2076/ ASEA, Västeråe Nybergets Gruv AB Bäckhammars AB 6 Zobe 601/ Nytt via WS&Co Märkisene 335/ beg. via WS&Co e Hesingborg 7/ s. Superfosfat f1935 f O & K 1363/ Oh s bruk 10 O & K 5658/ beg. (C.Ström) e O & K 5659/ beg. (C.Ström) e1944 (ekrot 1929) 14/ Håtorps Gård f Hesingborg Avesta JärnTerk 13 O & K 1361/ Mtinchen' (Ty) Smedjebackene Vaev i0475/ DFB 2703 (Ty) 14 A. Bor~ig 1 1 Strå Kakb. Stux 1 Hensche ' n tt KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN - Rad 1-3: Aa ok ev, rare 1909 är inköpta av Iung. Trohätta Kana- och Vattenverk, Ti Vattenfa 1/1 1909, Rad 2: Zobeokete TTNo och därmed ea.manknut"t senare öde ej bekräftat hoa Vattenfa, Egen teori CF 4: Inköpt beg, fr!n AB Wihc Soneason i Maaö, Loket avsänt frn Tyakand över Maaö ti Gäivare, ftb Porjua CF j : Pris 4500:-, Loket användes vid I,Lidingöbanana byggnad, (Entr, ASEA), Reparerat i Yäaters Lok Hbg 7/1894: S!t c.1910 fran ÄB Röge Säteri (naan ITTAI) ti aaakinfiraan Arvid Anderaeon i R, Vidareat 1911 ti Stockhoaa Supertoafat AB, Ljyngaverkabyggena, Ti Vattenta j912, Pris 1936:30. Oaikert oa oket hann erha CF-nuaaer. (Oa at före 1917 kan CF8 vara rdrata oket i Ävkareby, dock osäkert) Lok O&K 1363: Lokets rorekoast hos Vattenfa ej bekräftad. Uppgifter. från Ohebruka arkiv efteryaes! QI_: Observera tidigare teorier om b,a. Ohsbruk, Spv. dock 891. Kan "Svenska Lo~et" i Ohs vara Hbg Tvo 4 e. 28 Q_11: Förste ägare tysk (Mtinchenagent). an dock ha funnits i Sverige före Ägare i 1! ta er : Stod avstäda i Haraprnget och i Porjus resp. försäjningadatua, CF : Ve~~ fömedada köpen ti Vat~enfa Car;L Strö11 för s~tiga onaseon & C. roraed;lade köpen av CF4 {pris 3770:-), CF6 (4975:-} 1 saat sed stor ~oikhet även Zobe rad 1 2 och c pris 3698:74). Aa Mä~kiacheok i Sverige synes ha iapor~erata betagnade fr!n Tyskand, Gick eas tiga över Sonessona AB Järnvägsmaterie AJMA: Fi!'ana brevpapper viu.r att aan var agent för b.a. Gesehchaft ftir einbahnbedarf a.b,h, vora. M,Brenner, Berin, (Jfr CF3!). AJMA a!de ockaå DFB-ok (b.a, Borsig och ti JoR!, kia Uf Fjed), Jfr CF 14! PORJUS. pä en bid från Porjus ("Lokstaet på Ön") tagen 20/8 1913, visas ti synes hea okparken vid detta Vattenfasbygge, 8 ok. Försök ti identifiering: A: Oidentifierbart, ev. O&K B: CF3, kar C: CF6, kar D: Hbg 7, dvs Röge ETTAN E: O&K något at viket F: CF4, kar B c A F )) G: CF7, kar H: Hanomag, hyrok fr.ajma Vem kan rätta/kompettera uppgifterna TROLLHÄTTAN Vid kraftverks- och kanaarbetena användes ång- och eok på de omfattande och 600-spåren. 8t1 mm: 1907 resp inköptes 2 eok, från NoHAB ev. som ASEA 22/1906, ev. oc ks med NoH~B E-nummer) resp. Na Fören.E.AB, Ludvika med Aröfunderrede (ev som NoHAB E-3/1908, käa UF) 1907 inköptes iven 2 ångok varav det ena var O&K 715. Det andra sådes i maj Viket var detta 600 mm: 1907 inköptrs ett ån(sok, samt förhyrdes ett andra (från AJMA). På bider syns ett 20 hkr Zobe det eg~a) samt ett något större okänt ok utan sidatankar och med öppna hyttsidor AJMA:s). Vika var oken, och vad hände med dem (Ang. teorin om Zobe 513: Jt'orshedabanan byggdes Zobeokets "ucka" passar vä de år ett Zobe+ok användes i Trofhättan). Ytterigare ett ok, tro. O&K 600 mm, inköptes \kan vara O&K 4831;. Från Porjus erhös 1914 b.a. CF 4+5. Arbeten a vid Li a Edets suss utfördes på entr. av Sk.Cement, start 2/ ~

4 Nr Sida 4 (forts) Man hade här ett 891-ångok, viket (Krauss eer inköpt fr. V:fa enigt evan) YTTERLIGARE ARBETSPLATSER MED LOKDRIFT: Harsprånget (CF6,13,14+2 eok för tunnen), Suorva , Avkare~y (vika ok Ev. Hbg 7 fr.o.m. 1914), södertäje (CF10,11+ev.12. Aven 600 mm) och Mafors/Ljungsbro (CF5) Troigtvis fanns också ok vid Lia Edets kraftv , Daävens reg. fr.19~, Motaa , Norrfors , Vargön och Sire Vem vet i så fa mer om detta De första åren hade oken nummer inom varje arbetspats. CF-numreringen infördes först 1917 och kom att omfatta numren 1-15 (Ovan har dock genomgående använts CFnummer för enkehetens sku). Luckor i ~umreringen, uppkomna genom försäjningar, synes ej ha återbesatts med andra ok. V1d sidan om CF-oken hade Vattenfa ett anta normaspåriga ångok, t.ex. i Trohättan/stabacka (2 st) gch Porjus (f.d. SJB) samt ett anta eok och senare även motorok (b.a. Deutz). Angok som sådes före 1917 fick adrig något Cf.-nummer, och de kan ha varit fer än i tabeen angivna. (t.ex. första oket i Avkareby c1911) En vink om detta kan man få i den omfattande förteckningen över inkomna offerter på 600-ok för Porjus, våren (15 oika företag erbjuder sam~anagt 52 ångok därav 16 begagnade, iustrerade med ritningar och bider). Utdrag ur istan: Widtsköfe Godsförvatning offererar 1 st Märkische tiv för omgående everans. Car Ström erbjuder b. a. 4 begagnade O&K-ok ( TvNo 957, 1192,2602, 2936) för omgående everans från Tyskand över Mamö. Hugo Tiqvists Maskinagentur i Stockhom har ett be g. O&K-ok ti v ti sau ("förtuad t Stockhom") och AJMA vi säja 2 beg. 40 hkr ok "hvaraf ett f.n. i arbete vid Trohättans Kraftstation". (dock ej C1<'3). Ban~ nya ok kan nämnas 2 Jungok från Sonessens för omedebar everans från fabrik. Aven Hartmanna Maskinaffär i Stockhom erbjuder nya Jungok. Tornborg & Lundbergh, Hugo Tiqvists Maskinagentur samt Centrabyrån för ståbananäggningar (), aa i Stockhom, erbjuder identiskt ika ok, ev. från Leipziger & Co. Fedbahnfabrik i Kön. Anbud från ASR~ och Arvid Andersson i Råå inkom också, se ovan under tabeen. (CF5 och Hbg 7). De ok som Vattenfa med säkerhet kom att köpa ur denna offertista, var de som sedemera erhö CF-numren 4, 5 och 6, everansbesked på dessa finns. EL LOK Förutom de båda eoken i Trohättan, fanns 2 dyika i Hare~rånget. Vid andra utbyggnaden i Porjus användes 2 boggi-eok,.. vika Sparvidden var 891 mm och troigen var det samma ok som i Harsprånget. Aven ASEA 100/1917 (k) har ägts av Vattenfa, spårvidd 600 mm. Var användes oket Samtiga frågor om Vattenfa: Björn Wadenström **************************************************************************************** TUNABERG. Vem har tiföritiga uppgif~er om (SOT)SARAS (O&K 1190) öden efter försäjning från Tunabergs Trävaru AB Arta Boaget hade ett åneok under 20-taet, som kaades REBECKA. Vem uthyrde oket 1 när och viket var det Ev. fanns tidvis fera 1åneåk. Exakt när revs de oika banorna TTAJ3 anges i oika käor bidat både 1901 och Vem kan reda ut detta Björn Wadenström Svar på efterysning i nr 1/1975 (kompettering) I för::ca numret frågades det efter, vad anäggningarna vid ika kyrka hade använts ti. Vid granskningen av en gamma, krönika framkom fö,jande: Det ska ha funnits ett kakbrott i närheten av kyrkan och detta ska ha. nyttjat en hästanspänd bana ti någon form av harun. uppgifterna voro vädigt sparsamma, men så mycket fick jag dock ut. Denna uppgift k B.n vara fu t riktig, för i dessa områden finns d.:!t rikigt med kak. Den sand eer grus som damen angav transporterades, kan ha vari t kaksten eer kakstensgrus. Ako.. e <Tonsson Maning Hå öron och ögon öppna för ev förhindrande av att privata industriarkiv förstörs och detta gäer i syrmerhet såd.e,na industrier, som haft industribanor eer ti verkat motor :ok. En bänkare ti avdeningen, o:rr.. kan ti varatagas av tipsaren! detta materia ej o Ake Jönsson OBS! Den panerade ark oagresan i SJK regi ti KLJ oc!1 NAEJ hegen maj i år har instäts!.åke Jönsson

5 Nr Sida 5 Utfyktsmå för arkeoogen Erik S1mdström har sänt in en ista p å ämpiga utf~.r"t t små för den järnvägsarkeooc:iskt intresserade, så nu vet vi aa vad vi s b 1J. titta efter när vi kommer förbi Hofors och Långshytt :m. Varför inte ägna 1 ~-c on eer några semesterde"gar ti detta och därefter skriva ti red. och,oerätta om aa gama ok och va.e:,,rnar som ni funnit i naturen~' Hofors Bruk. hade ett trar~sports y stem med anor från 1870-taet, bestående av - spår Hofors hcunn - b~ uket - pråmar på LiJ.gösken och r yäng8 kan r - spår Hyä.ng - Penninge med sidospår ti Bangruvan och Stoe:r-uvc:JJ. - spår btorstreck - Lig ösken - spar Göskegruvan - Storgösken - på bör jat spår Hofors station - Granmyrmossen (skue ha bi vi t en träkobana ti Lumsheden; numer kaad Hubobanan) rrrafiken g iek inti 1920-taet och på sutet anvt'"ndes tippvagnar med 900 mm ::;pårvidd, vars kor,er med kra:c' fyttades över i pråmarna. Med devis 11tnyttjande av Penningetanans banva kördes ' tunga mamtåg Vinc;nsb.'ck e -.L'yä:1gs ~ nr ikniec sverk. Spårvidd 900 mm. Sevt.rt: i.j.l'.-, r.r-, t.rii dieseok i 1fyäng, k cn a en~ 1 ::s: Tf...G 1/1 968 Kart2.: ''opoe;rafiska, Hofors '30 foton hos hen:bygdsförer:ingen. Kostorver k en Före BLJ fa.!'ns ett sjötransportsys tem fr.n 1W( O-taet, bestående ev - spår Ii.äingsberg - Långshytten - pråmar på Lången och.bysjön - spfr Rörshyttan - ~3tj e r nsund. - prå..rnar på. Gryeken - hamn vid Skä.ingsbergs gruva (Sivbergsviken) - kana med suss och spår för ågvatten vid Sivhytteå - pråmar pa Fuen och Edsken - s på r vid Edsker..s hytta spår (med okdrift 1880) Gaså--Born med bispår ti Engesfors kohus He b. oden ades ned '1893 råmarna var färjo:r med 2 spår. Sevärt: banvaar, hyi,t.rt.jiner, k:;:naen 1 v ä.n d skivegro:p och astkaj i Born. T(a:rts.: Topografiskn., Hofors SY! Medemsförteckning,de n kartor pa Pohemsmuseet i Stjernsund, smb.ba ncavdehingcn h: r tidra ~ it sig stort intresse a.tt döma av antaet nytikolmn.edj.cmiar.r, - ~t äej.i gen 13 st. (Det ryktas t 0 rr, at c fok gått med i SJK bara för att kunna vara ned i vå:r avdening~) T;Iedemsantaet är nu 37 st. At:'Te, Ho.rad / äckrosvägen 18, DANTIERYJ).Ahrsjö, Anders Rimna.:cgatan 16, BROIDIIA Björck, Ka.I -Wihem Segersjövägen 27, UTTRAN Er i c son, Jan Ängkärrsgatan 12 2 tr, SOLNA Gustafsson, Lars-Erik Småandsgn.tan 13 D, OLOFSTRÖ=>-I Lavssson, Göran Södergatan 15, ESLÖV 'is o:r, Uf Båstadsgata.n 9, }.IIALMÖ Foters son, Stig-Åke Forskarbacken 4/132, STOCKHOL:.: Sver:s.:on, Hans P 2332, LTJI'iEVARV T.Jstad, Stefan Fäderbärsgatan 8, TF.LMÖ Weancer, I,enncxt :-3tm'epatån 1 1, LIDINGÖ Wir8n, Jan-Ander Ag:tesf ridsvägen 81, :i i.ai.,:r..:ö,ethr 8 eus, Lars-sture Fökmosseväs en 52, H.ÄGERSTEIT p._ rcssändrinf : WidoJ.~ ~ E:.n,:: t ny ~d ress: Uobevägen 51 A, ~. U IÖ Kompetteri:ng ti ':/76: S-A.Lur,dins ad:ress är Syrengatan 12, UPPSALA L

6 Nr Sida. 6 RÄNKESEDS JEANVÄG Skaa 1: Text och kartor: Åke Jönsson Gava \ 't Vid mitten av 1800-taet fanns det fera järnbruk i orterna utmed SJon Ränken och vid de vattendrag som hade sitt utföde i denna sjö. Bruken var i rege manufaktur- och spiksmedjor, men äved ett och annat stångjärnsbruk fanns. Samtiga hade ett gemensamt probem, nämigen de svåra transporterna ti en hamnpats, som stod i förbindese med de större orterna i andet. Tieras rätta utfart var över sjön Ränken samt vidare över noret/andet mean denna sjö och Gafsfjorden samt därefter genom Gafsfjordens avoppsfoder ned ti Vänern och via Göta kana ti Göteborg m f svenska hamnar, men dessa transporter kunde enbart ske under den tid som Gafsfjorden och angränsande vatten var isfria. Tiet var en ång och besvärig väg med fera svåra passager. Den svåraste var vä noret mean Ränken och Suvik, där man 1mder högtrafiken under vår och höst kunde se hu...''j.d:ca.tas foror gå i vardera riktningen med sina små aster a.v det 1)egäriga godset. Det berättades för mig under mina rekognosceringar 1940 att dessa transporter set hårt på såvä djur som körsvenner och att vägarna -om man nu kan taa om sådana- knappast tåde denna trafik. Det var kanske vid en sådan resa som bruksägarna fr n Ränkens stränder började taa om byggandet av en trabana ech järnväg mean sjöarna. För att förbättra förhåandet med transporterna samades under våren 1853 de större bruksägarna ti ett möte, där man sutigen bestämde sig för byggandet av den järnväg som skue bära namnet Ränkeseds Jernväg samt ägas av Ränkesed - Suviks Jernvägs AB. Aktiekapitaet bestämdes ti riksdaer sivermynt eer omkr kr i nuvarande vauta. Dessutom skue man försöka ordna ett statsån :på rdr sivermynt eer omkr kr. För att fuborda de besutade åtgärderna utsågs en styrese, bestående av tre personer. Ar.äggningstistå.nd erhös den 31 mars 1853, varvid samtiga kakyer m m godkändes. Samtidigt medde.q,des att ett ån på rdr sivermynt hade bevijats ur Handes- och Sjöfartsfonden. Banan skue vara kar för trafik der. 1 oktober 1855 Även tistånd att expropr:iera nödvändig mark gavs i detta sammanhang. Des3utom erhös tistånd. att anägga bryggor med spår, endast avsedda fcr ;ärnvä.c:rens bruk, såvä i Ränken som Suviken, i den senare två stycken. u Q. De tekniska datauppgifterna för banan var enigt tiståndet och den projekteran de ingenjören föjande: ängd spårvidd Läsvikt (3 engeska fot) (5,5 skåpund/fot) 4400 meter 891 mm 3-9,5 kg/ m

7 Nr Sida 7 I RANKf.SED siperns ängd 1200 mm bredd 180 mm tjockek 120 mm baastens krönbredd 1600 mm största utning 18,7 %o SULVIK ----~~N Besut om arbetenas snara igångsättande fattades den 8 oktober 1853 på ett styresemöte. Löjtnant Adeskiöd hade utsetts ti arbetschef och edare för banbyggnaden. Det har i vissa notiser framskymtat att aa arbe- ten på järnvägen skue ha utagts på entreprenad samt att detta utysts i tidningarna. Om det förhö sig så är ej bekräftat. Ej heer har dagspressen något att berörda året. förtäja under det Räsen skue enigt de första panerna köpas i antingen Engand eer Frankrike och då den franska räsen var biigare och everanstiden kortare, antogs anbudet från den franske tiverkaren. Kanske även öjtnanten i Väg- och Vattenbyggnadscorpsen Caes Adeskiöd hade ett finger med i speet här. Det var nämigen han som hade uppgjort kostnadsförsag samt profi och andra rit ningar för järnvägen. Att bygga en järnväg i dessa trakter var något nytt och detta innebar i sin tur att tidningar från såvä Arvika som Norge kom och studerade och skrev om bygget. På så sätt erhö de norska järnbruken i gränstrakten vetskap om projektet. De satte sig i förbindese med järnvägsboaget och framförde önskemå om att banan utbyggdes ti norska gränsen i första hand, ännu något ängre i andra hand och då på bekostnad av de norska bruken. Det ta föranedde dock inga åtgärder från styresens sida, utan man stannade vid det nästan färdiga projektet. Tid ningarna beskrev i stora ordaag den besparing av djur och körsvenner som den nya banan skue medföra samt de enka och ättsamma sätt at skue komma att gå på ef ter banans öppnande. Man ovprisade de omtänksamma bruksägarna för denna insats, men samtidigt tyckte man synd om de hästägare, som nu ej fick vara med och köra varorna. Ett 20-ta hästar och körsvenner fick bi kvar, järnvägens ruande materie räckte inte ti fer. Däremot har notiser om byggnadsarbetenas fortskridande ofta skymtat förbi och i dessa har man fått fram att arbetsstyrkan varierade från man upp ti Arvika Tidning säger omkring 10 juni 1854, att arbetena då kommit fram ti trakten av Rådane, sedan man passerat över edet vid Ränkesed. Det sägs vidare att byggnadsarbetena bedrivs från såvä sjön Ränken som från Suviken ocgatt den senare deen är svårare att forcera. I ansutning ti de skisser som uppgjorts är det kanske på sin pats att.förkara anäggningen. Siffrorna hänför sig ti skisserna ovan. 1 bryggan med spår utom 3 anar (1800 mm) från bryggans yttersta de 2 b~ngården i Ränken med två spår, 104 m ånga, för uppstäning av traor vid behov 3 Rådane med bangård öm tre spår samt spår ti järnvägens reparationsverkstad och smedja, spårängder repspår om 33 meter 4 vägkorsningen som fera gånger bev ganska ödesdiger; numera är det DviJJ som här korsar den gama banvaen 5 mean 4 och 5 (Suvik) går andsvägen het på den gama banan 6 I Suvik fanns det två bryggor med spår (6) samt därutöver två små spår om 17 och 15 meters ängd. För bryggan vid A gäde samma som för 1 vid Ränken 7 På Ränkesnappen finns en underbar utsiktspunkt, varifrån man kan se hea f.d. banan

8 Nr Sida 8 8 denna de av gama järnvägen är i dag en ganska. fin väg ned mot det gama bryggäget 9 gama ador, den norra kan kanske vara något från banans tid fanns vid denna. brygga träpåar nere i vattnet. Enigt en ädre person skue dessa. tihört den av Ränkeseds Jernväg anagda. bryggan. Vaga rester a.v denna finns enigt några båtägare ännu kvar. SaJIL."'a ska även vara. förhåande vid Ränken och 1. När banan den 7 november 1854 öppnades för trafik var den ej fut färdig. Detta föranedde öjtna."".t Adeskiöd ti en inaga för att förmå de be sutande organen att utbetaa hea ånebeoppen för gädande av stående skuder. Vad som saknades var ca 350 m räs -räseveranserna hade bivit försenade- som beräknades anända först under våren 1855 Nu hade man i stäet agt in ängsgående träräer,vika skue utbytas så fort ståräerna anände, syavståndet för dessa träräer var inte mer än 300 IT@ mot mm för ståräerna. Adeskiöd anger samtidigt att trafiken nu kommit igång, då det finns mycket gods kvarstående i Suvik som ska ti bruken utmed Ränken samt att det 10-ta små traor som nu finns, ej kan anses betryggande, utan fera och större måste anskaffas för att den beräknade kapaciteten ska kunna uppnås. De här angivna tra orna var het av trä och hade försetts med järnhju. Senare omtaas dock, att ny vagnar hade anskaffats, vika var försedda med järnaxar och hju~ men att de fö övrigt var a.v trä och beräknades asta ca 800 kg (1500 skåpund). År 1864 uppges 12 vagnar finnas vid banan och vid banans försäjning 1885 medföjde 15 travagnar. Kanske man här ska beröra den personastyrka som fanns vid järnvägen i dess gansdagar. Det bör dock beaktas att, vid stor trafik på Suvik med ankommande fartyg, styrkan kunde ökas med fera personer. Såunda fanns 1858 förste faktor, andre faktor, smed, reparationsag om 3 personer samt 3 grindvakter. Antaet körsvenner med hästar var normat 10 stycken men vissa tider kördes fera skift och då kunde styrkan mer än fördubbas. Under tidiga vårar eer sena höstar kunde man se banans fok ute på isen, syssesatta med att såga upprännor ti hamnbryggorna för de ute på Gafsfjorden iggande båtarna. Sista deen av historiken föjer i nr 3/76. Åke Jönssons avsikt är att senare pubicera. historiken i annat sammanhang. Rätteser och kompetteringar tar Åke tacksamt emot. -ooooooo-.. FRAN BANORNA Fåtens tegebruk utanför Järe, som nedades 1962, nedbrändes av brandkår i mars Brukets ok, Jenbacher Werke 115/1951, typ ~V 8 Pony, har sedan nedäggningen kvarstått i brukets oksta i a\~aktan på intresserad köpare inköptes oket av Grängesbergs Industrivaru AB, som renoverade det och evererade det unde december ti Säbyunds Torvströ AB, där det avses ersätta det gama ackmnuatoroket, som är nedsitet. JW-oket är gu t och evererades med tak. Med hjäp av takkonstruktionen har okföraren byggt en suten trähytt med dörr på högra sidan. Lennart Ericson Södra Kisbergens Jernyäg,(ägs av Mats Runedah) en hobbybana i trakten av Muhyttemo, har inköpt Jenbacher Werke-oket 2344/1962, typ JW 20, från Neimans i Arboga. Loket kvarstår f n i Arboga (fastfruset~), men så fort tjäen säpper ska oket fraktas ti sin nya bana. Loket evererades ursprungigen ti Nya Asfat AB, Stockhom för användning vid byggandet av den s k Täbytunnen och sådes därefter ti Samuesson & Bonnier. Hos Neimans finns f ö ett stort anta ok. Under skrothögarna igger 5 Jenbachoch 7 Bergboagenok begravda. Dessutom finns ett smaspårigt Schöma. (2558/1961) samt det normaspåriga oket ASJ Faun 754/1956. Mats Freding TILL SIST: HJÄRTLIGT VÄLKOTvNA MED BIDRAG TILL "BLADET". NÄSTA NUMMER BERÄKNAS UT KOMMA I HÖRJAN AV JULI. TILIJJ3RINGA DEN LÅNGA VÄNTETIDEN MED ATT SKRIVA TILL RED. En maning ti de som studerar banorna ute på fätet: HÅLL INVENTERINGSSTÖVLARNA LERIGA!