ARG.2. Nya medlemmar. Press- Litteratur. "SJ K Forskningsavd." Th1EÅ. (Bo Gyllenberg) ! ) 1 '..

Transkript

1 ! ) 1 ' Avdeningens adress: c/o Uf Fjed,Lia vägen 48, ALVESTA Te o ARG.2 Redaktörens adress: IVIats Freding,Ridstigen 8, JÖNKÖPING Te ~ ~ Nya medemmar Lagercrantz, Jörgen Runedah, Mats 3.jurneiuz, Arne Nisson, Yngve Johansson, Sven-Oof Bergfors, Mats Herentz, Jan Lindva, Peter Bunwnberg, G1mna.r Sävenfjord, Staffan Ohson, Nis-Gunnar Antaet medemmar i avdeningen Press- Litteratur Åkerbyvägen 84 XI, TÄBY Vasagatan 6-8, ÖREBRO Aströmergatan 32-7 III, STOCKHOLM Fredsgatan 23 A, VÄ.STERVrJ:( Ridingebacke 7, SPÅNGA Trädgårdsvägen 22 Lindhomen, VALLENTUNA Poaregatan 31, VL~RSBORG Odonvidegatan 20 B, MALMÖ Bråvaagatan 14, STOCKHOLM S Jordbrovägen 175, HANDEN Kristinedasvägen 52, NACKA uppgår f n ti 48 st. I Svenska Dagbadet finns en artike om sydvattens nyigen påbörjade tunnebygge från Bomen ti Perstorp. I artiken omnämnes b a att vissa transporter ska ske spårbundet. (Enigt uppgift från Armerad Betongs centraförråd i Frövi ska an bud på ok ha infordrats från GIA och AGV) (Bo Gyenberg) Västerbottens äns hembygdsförenings kvartasskrift Nr 1-2 för 1976 innehåer ti största deen en sammanstäning över 200 sågar i Västerbotten. Mycket intressanta bider och uppgifter. Boken kan rekvirerc,s från Västerbottens Museu:n, Th1EÅ. (Bo Gyenberg) "SJ K Forskningsavd." Från Anders Svensson i SJK Enkätarbetsgrupp har inkommit ett brev gäande en eventue) forskniyj.gsavdening. Vi har saxat vissa dear ur Anders brev: "Jag har skisserat på ett försag ti hur den titänkta "SJK Forskningsavdening" ~3kue kunna för1eredas, en föjd av gruppens arbete med enkäten och det stora gensva:r. som frågan om de tag1=mde i forskningsavdeningen ha.:- rönt (ca 15 0 svar). Det förefaer mig därför naturigt att kontakta Småbaneavdeningen, det enda. forum för for skning som finns inom SJK f n. Min förhoppning med ''SJK Forskningsa.vdening" är att den ska kunna fungera som kontaktorga.yj. mean oika. grupper av forskare, mean enskida forskare och grupper, mean forskare och "kubbamänbeten" o s v. Jag tror att kontaktförmeding och någon sorts kataogisering av forskare och forskningsprojekt samt arkivverksamhet kommer att bi en forskningsavdenings viktigaste - och huvucac.kiga - s;yrssesättning" Utdrag ur er.kätarbetsgruppens brev ti SJK styrese:

2 Nr Sida 2 "Frågart om en forskningsavdening inom SJK bar diskuterats av och ti i några år; mera intensivt det senaste året. SJK:s engagemang i forskningsedande verksamhet startade enigt Berti Thuin ('råg 8/75) med att Erik Sundström fick posten som "forskningsedare" (fr o m förenine-ens grundande'; 1958?) tisatte SJK styrese en specie forskru. grupp för att ge medemmarna råd och hjä1p när det gäde forskning samt för att bedriva viss egen forskning, främst av kä- uppsökt".nde karaktär. SJK: s officiea engagema;o.g i forskningen upph :Srde i och med att Erik Sundström avgick ur styresen Då vi inom enkätarbetsgruppen tycktf~ att forsmi:."_gsavdenir.gsfråga;n var väsentig, satte vi in ett a ternativ "viig att de' ta i en ev forskningsa:vdening" under fråga 8: "Viiga att de ta. i SJK verksamhet 11 Detta a ternativ har fått en stor respons (Jiksoin fråga 8 i sin nehet: ca 400 potentiet aktiva) viket inneb9..r ca 150 potentiea "forskare". Som ett rf~suj.tat av enkätarbetet kommer en förteckning sorterad i afabetisk ordning efter narrm samt adressetiketter över samtiga som önskar deta i en komm&nde forskningsavdening att framstäas. Mot bctkgrund av ovanstående föresås att en kommit ~ e eer arbetsgrupp tisättes av styresl' för att förbereda inrättandet av en SJK Forskningsavdening. Kommittens arbetsuppgifter föresås bi föjande: a ) I en <~tike i TÅG presentera tanken på en SJK Forsk11ingsavdening samt uppmana de som vi deta i enkäten under b) nedan eer som på annat sätt vi deta i forskningsavdeningens verksamhet att skriva ti en uppgiven adress. b) Utfor:ma en uppföjningsenkät med frågor om ämnesområden, ev gruppvis samverkan, dokumenta,tion och spridning, instäning ti att administrera.gndra.s forskning, "grad 11 av forskningsaktivitet m m samt utsända denna enkät ti samtiga personer i förteckningen över potentiea forskare. c) Bearbeta resutat et av enkäten. d) Sammankaa ti ett "forskar"-möte där resutatet av enkäten, fornkning i amänhet och forskningsadministration i synnerhet diskuteras och ev konkreta 11 åtgärder besutas". e) Sammanstäa resutat et av r.1ötet och för styresen framägga försag ti organisation, omfattning m m 'j,v SJK :?orskningsavdening. Jag tar m:i.g friheten att föreså föjande edamöter: Någon av styresen utsedd representant för denna. Lars Oov Karsson, intresserad av dessa frågor, och den som återstartade debatten i TÅG 4/75 Uf Dieh, med tanke på det naturiga sambandet mean forskning och pubicering och erkänd forskare. Underteckr.ad, representant för enkätarbetsgruppen, vars materia kommer att utnyttjc..s även ti detta kommittearbete samt aktiv forskare. Från banorna Anders Svensson" Mjökcentraen i Enskede har målt.t om sitt 1ok -Kockums 185/1951- i bått och vitt under sommaren. Märket med <en gada k011 :'.'inns fortfar::..nde med. :Bo Gyenberg Vid ett tunnebygge ir,gående i Hi~r:merfjärdsprojektet i!:ungens Kurva (bakom IKEA) har ett ferta ok använts. Ovan jord t>tår -jui Jenbacher Werke- och 1 GIA-ok samt fera vag11ar av oika typer. Föjande ok kunde identifieras: GIA nr 423, JW 1206 (endast dear av oket), 1249 och B G b o y 11 en erg Stockaryd Vid besök vecka 26 vjd Hassefors Bruks torvfabrik i Stockaryd återfanns Bergboagenoket 1682/1 944 (x SJ.Bycf 58) het demonterat (ev. skrotat). '.!. :., 'f;~

3 Nr Sida 3 Norrbottens Jernverks AB (NJA) - ista över kända motorok Motorok mm 1 Faun Faun Faun Faun Faun Faun Motaa Motaa )Motaa I :s B :s B B B B B 1 O Hensche C o 11 Krupp c 12 Krupp c 13 V amet C o 14 V amet C o 15 V amet C o 16 V amet C o 17 V amet C o 14 Oskarshamn Bo Motorok mm 205 GIA Bo Motorok mm 201 Jenbacher W Bo Bo 203 Jenbacher W Bo 204 " Bo 206 " Bo (ov) , ~ MAN MAN GM sv JW De ut z skrot skrot skrot köpt begagnat avstät för skrotning 1964 såt Kema-Nord, stockviksverken fd 1 3' f d 113 fd 14, fd 114 Eok mm ~ ASEA Bo 1955 såt SS A Siemens Bo Eok mm ASEA Bo skrot k' Ä ASEA Bo skrot Tekniska data för vissa ok: Nr Motor Hkr Vikt( ton) JW typ u :!>4) MOVE DEL60 20 JW DHS-90 Anmärkningar: 1) Dieseeektriskt medeutrustning från Siemens-Schuckert (3829/1941) 2) ackumuatorok ~~ 5) användes vid koksverket fortfarande märkt "113" utbytesmotor Uf Fjed 4)

4 Nr Sida 4 Nitro-Nobe i Gyttorp hade i maj uppe frågan om 600-banans vara eer icke vara. Man kom fram ti att man skue ha järnvägen kvar under en period av 3-5 år. Man har inköpt 300 sipers a 30 kr. Boaget hade 3/6 styresemöte i Stockhom och där behandades sådana frågor som att ägga över vissa kemikaietransporter på andsväg. Man besöt dock här att driva 600-banan ytterigare fem år och andsvägstransporterna ades på is tis vidare. Enigt en uppgift bestod den ruande materieen 1968 av 14 dieseok, 5 ackumuatorok, 40 fakvagnar och 12 tankvagnar (samtiga boggi). Dessutom finns i dag 3 pogvagnar samt några andra tvåaxiga järntraor. En de fakvagnar har skrotats tis dags dato och ackumuatoroken sådes 1971 ti en skrotfirma i Mogetorp, norr om Örebro. Tre av oken finns kvar idag, varav ett nyigen såts ti Brtinnsmossens Jernväg, Frövi (BMJ). Aa de 12 tankwagnarna finns kvar vid fabriken. En de rykten har cirkuerat om nedäggning av NBJ:s trafik: Efter att ha varit i kontakt med edningen för NBJ kan jag bestämt avvisa dessa rykten. Man ägger nämigen inte ner en järnväg så många industrier är beroende av. Roger Jansson Hassefors Bruk - Mosås Banorna vid torvströfabriken i Mosås är nu het nedagda och devis upprivna. Stora rästravar observerades under besök i sutet av juni. Det gua Bergoket har överfyttats ti boagets fabrik i Bredaryd, men Simpexoket (20020) har jag ej yckats återfinna. Har någon sett det? Mats Freding Museinytt Brunnsmossens Jernvä~. Frövi (BMJ) (ägs av Bröderna Jansson & Co) har inköpt ett motorok från Dahkarshytte Såg AB (Vänerindustrier) i Lindesberg. Loket är av Bergboagens tive~kning.och var ursprungigen försett med trähytt, men ombyggdes 1970, då man svetsade på en hytt från en VW Pick-up. Det ä:r:'i ett Ombyggt smaspårsok av typen BMF/BMV och har 1435 mm spårvidd med utanpåiggande normaspårsram. Loket är tiverkat på 40-taet och gick vid Dahkarshytte Kakbruk på injen "Limhamnen" - Bruket. Efter kakbrukets nedäggning stod smaspårsoket avstät många år. När ett sågverk byggdes vid Dahkarshyttan behövdes ett normaspårsok för växing av astade vagnar. Man ämnade in oket ti Bröderna Engströms Mek Verkstad i Lindesberg, som byggde om oket ti normaspår på 1960-taet. Loket är vädigt itet; hjudiametern är ca 35 cm och hjubasen mycket kort. Maskinen kommer att trafikera BMJ:s treskenspår, som bir en bibana ti 600-spåret. På 780 mm-spåret ska ett eok för säpkabedrift gå (se artike på annan pats). Räsen ti treskensspåret kommer från Vikers Kakbrott i Gyttorp. En mindre vedbana med 500 mm spårvidd invigs i höst och där kommer räs och ruande materie från Torsgårdens Minkfarm i Mosås. Dragkraften på 500-spåret bir troigen ett gammat ack- ok från Järe Torv AB. Nitro Nobe AB har skänkt en boggifakvagn tiverkad av Bröderna Enva i Feingsbro. En tankvagn för edningsoja kommer 1977, även den från Nitro Nobe AB. Roger Jansson Mattmar, Jämtand En förmodigen föga känd museibana är under anäggning i Mattmar. Mannen bakom projektet, Hans Näckda, har ensam(~) byggt ca 400 m av en panerad 1 km ång 600-bana. Banan är beägen på Näckdas mark strax inti vägen mean Östersund och Trondheim i Mattmar. Ruande m.~derie finns också: Ångok O&K 8338/1917, axeföjd D, fd DR , köpt från Östtyskand Ångok? 1949, axeföjd B, köpt från Poen. Ackumuatorok, 2-axigt, köpt från Gösta Hansson, Hishut Dieseok, 2-axigt, köpt från Pershytte Grufveboag, ombyggt från 700 mm Dieseok, 2-axigt, köpt från Pershytte Grufveboag~ ombyggt från 700 mm Ett att för av dieseoken är förmodigen Jenbacher Werke 1812/1951. Näckda tyeker nu det bivit vä arbetsamt för ~ person att sköta hea banan och söker därkontakt med per soner viiga att hjäpa ti. Mats Freding

5 Nr Sida 5 KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN ANGLOK YID CENTRALFÖRRADET DEL II (BW) Sedan förra numret av SmB har forskningen kring Vattenfas CF-ok fortsatt (av N.G.Ohson). Dessutom har Ohs Bruks arkiv bivit genomgånget under 2 dagar (av Mats Freding). Därmed har fera frågetecken i den förra uppstäningen kunnat kargöras, samt en de nytt tiföras. Fortfarande finns dock många oösta saker. Lokistan med fotnoter - Rätteser och tiägg. CF7: Leverantör AB Wih. Sonesson, Mamö (WS&Co). Frågetecknet tas bort. CF8: Motaa 46/ SJ Vy 299 WÄRTAN Skrot Notudden CF9?: Raden för Hes.7 fyttas t.v. ned ti CF9, dock med?-tecknet kvar f. 9:an O&K 1363: Loket tas bort ur istan. Tihörde NJAB (Nr 6) för b.a. uthyrning(mf) CF12: Tikommer: Såt ti Ohs Bruk (omb.600mm).fotnot CF12 utgår därmed. CF13: 1919 köpt Nord. Järnvägsbyggnads AB (NJAB), Södertäje. CF14: Köpt DFB via Gustaf Bauer, agent, efter hänv. från C.Stuhr i Hassarp. CF4, 7, 9?, 10, 11: De festa torde ha skrotats efter Vattenfastiden. Aru11: CF8: Pris 2000:-. Användes i trafiken på arbetsspåret Gäivare - Porjus. Axeföjd 1A. "Notudden" = Ångkraftverket i Västerås. Ev. är uppgiften feskriven, och gäer i stäet Notviken (Lueå), som ofta anitades av V-fa. CF9: Om Hes.7 = CF9 beror het på om oket fanns kvar i V:s ägo 1917, då CF-numren infördes. Om ej, kan CF9 vara ännu ett normaspårigt ok, iksom CF8 (t.ex. Nohab 54/1874, fd SJ Ge 171, köpt 1912 för Porjus). Normaspåriga ångok fördes fr annars under V:s Fastighetsförvatning. CF12: Före avsändandet ti Ohs Bruk 1918, ombyggdes oket ti 600 mm vid Sv.Maskinverken i Södertäje. Loket avreg. i Ohs 1929 men kvar ännu 1940 (MF) CF13: Loket ursprungigen ev. ti Phiip Hozmann AG i Bayern Reparerat & besiktigat i Tyskand När köptes oket av NJAB? Kan notisen från 1918 gäa tifäigt tyskandsbesök för reparation? * * * * * * Por,jus Ännu en bid med aa 8 oken i Porjus har framkommit, tagen samma dag som den i förra numret avbidade. Även de"tiajer om inhyrda ok i Porjus har påträffats. Föjande ändringar och tiägg t"i identifieringsförsöket har uppstått: Lok A: Identifierat som Märkische 307/1897, inhyrt 1912 från Edv. Köppen i Stockhom. Såt av Köppen i okt ti stockhoros Everk, Untraverksbygget, och avsänt dit från Porjus. Lok B: Detta ok är INTE CF3, utan också det ett hyrok från Käppen. Fabrikatet uppges ti "Bahnindustri AG, Hannover-Herrenhausen" och gäer troigen everantören. Viket var det verkiga fabrikatet? Lok E: Loket är O&K 2076, d.v.s. CF5. Lok H: Hanemagoket från AJMA är nr 4756/1907 med angivet namn "Cae". Ovriga ok ingen ändring. I och med att CF3, Maffei 2834, kan avföras från Porjus, så framkommer teorin att detta ok är identiskt med första oket i Ävkareby. Före 1917 hade oken okaa nummer. Även inhyrda ok fick sådana. För Porjus Kraftverksbygge gäde PK-nummer 1-8, sutigt faststäda i jui En kompett PK-ista presenteras här, med utesutande arkivuppgifter som grund. PK Anm: Fabrikat Ankom CF Agare Avsänt Mottagare, senare användningsorter Zob Eget Trohättan. Harsprånget Zob Eget Troh.GB7 -Motaa- Porjus 1920 Hanomag AJMA O AJMA. Avser tro. No 4756, se PK 7. O&K Eget ' Troh.GB8 -Motaa? - Mafors Mär Eget Harsprånget Hes ? Eget Ävkareby Kraftverksbyggnad Mär Köpp 2n Såt av Köppen ti Untraverket Han AJMA AJMA. Namn "Cae". B.AG.H-H Köppen Såt av Köppen ti Untraverket PK4/CF7: Rep. i Notviken vintern 1913/14. Ensamt. kvar i Porjus fr. 1915, tro. avstät Uppges vara utånat ti SJB (BYCF), ev. sedan För viket ändamå? Porjus-Harsprånget normaspårsbygge? PK6: Reparerat i Mamberget vintern 1912/13 torde oket haft tifäigt PK nr 4. (forts~ EE: Under 1911 &rs hyre~period

6 Nr Sida 6 PK8: Utånat ti Lueå, grusgropen å Svartön, okt apr NQrmaspårsoket CF8 anges också kaat PK1 (~). Ev. rör det sig om en feskrivning. *-***** Harsprånget (9 km från Porjus) Arbetena i Harsprånget påbörjades 1919, men avbröts i början av Paraet utfördes regeringsarbetena vid Suorva/Stora Sjöfaet. (Jfr. TÅG 2/1973). Loken för Harsprångsarbetena anände i föjande ordning: CF7 anände från Porj us (efter utåning ti SJB). CF13 anände från NJAB i Södertäje. CF6 anände från Trohättan och kom i drift i maj året därpå. ~anände från uppstäningspats i Mamö. 2 eok BoBo (k), 891 mm spårvidd, anände , avsedda för tunnearbetena. Vika var dessa? Se förra SmB sid 4. * * * * * * stora Sjöfaet, m. m. CF4 ankom Porjus från Motaa Kraftverksbygge c06, för försöksdrift på banan vid St. Sjöfaet. Förs öket fö ej bra ut, och motorok anskaffades för driften på banorna vid Suorva, St.Sjöfaet och Jaurekaska. Om CF4 överfördes ti Harsprånget är okart, men det torde ha bivit kvar i området ti minst 1935 (då avstät). Under 1945 var CF4 utånat ti Stockhoms Stads AK och fanns därefter i Forsmo. vid Sjöfas Arkivhandingar visar också att man avsåg sätta in QE4 på försö~ b anan, så snart detta ok evererats. Något bevis på att så verkigen skedde, har e j kunnat påträffas. * * * * * * Ytterigare kompetteringar ti förra SmB. Trohättan: Hyroket från AJMA ~hyrt från 1907) var troigen ett 2-ax. Borsig. ( enigt en offert från AJMA 1912). Lokets utseende bär stora ikheter med Borsigoket i Norrköping, 40 hkr, vikt i tjänst 7,85 ton. (se bid i Y.Homgrens decauviebok 1968, sid 32, tagen våren 1909 vid fyttningen av Norrköpings ö. station) Ytterigare arbetspatser : Harsprånget/Suorva ersättes med texten ovan. Ävkareby: B. a. Hes.? samt tro. CF3. Södertäje: CF10,11,12 och tro. CF15. Motaa: B. a. CF4. Eok: ASEA 100/1917 troigen använt vid Västerås Ångkraftverk. (Uf Fjed) Offertistan 1911: Den tyska firman Leipziger & Co. Fedbahnfabrik i Kön, som r epresenterades av 3 stockhomsfirmor, såde HANOMAG-ok. Björn Wadenström ********************************************************************************** STOCKHOLMS STADS ELVERK UNTRAVERKSBYGGET I och med att Untraverket kom med i biden under forskningen kring Vattenfas ok i Porjus, har även detta arkiv synats (av N.G.Ohson), och försök ti okista för detta kraftverksbygge presenteras här. 891 mm Ett anta O&K, tro. 4 st., inköpta nya från AB Car Ström, med början mm Fabrikat TvNo/år Hk Köpt Köpt från Såt Såt ti O & K 6224( AB Car Ström, nytt Se anm. "AKBN" O & K 6225/ AB Car Ström, nytt Överfört Sthms Hamnb. Märki sche 307/ ' Edv.Köppen fd PK 'Ström, Örebro B. AG. H- H.?j? Edv.Köppen fd PK Starkenberg O & K?f? Ar<!Jar Ström Se anm. "AKBN" Anm. 891 mm O&K: Okända TvNo. Två st. kan ev. vara Vattenfas CF ( O&K ) tiv men inköpta för södertäjearbetena (egen teori). O&K 6225 : En. Homgrens bok anv. detta ok vid Sthms hamnbyggnader, Hammarbyeden. Arbetena där p åbörjades dock först ,. Mär. 307: Loket sådes ti Ca:r: Ström, och avsändes ti Örebro. Från 1917 är oket känt hos Pershytte Grufveboag. Kan oket dessförinnan ha uthyrts en kortare tid av CS ti Garphyttebanan, och såedes vara identiskt med det omvittnade ångoket därstädes, använt vid banbyggnaden; fram ti everansen av ASEA- oket? Starkenberg: Fritz Starkenberg, Huddinge (Beg. maskiner och redskap). Ti vem såde Starkenberg sedan oket? Fabrikatet: Se under Porjus. (Forts.)

7 r Nr Sida 7 AKBN: =Armens Kasernbyggnadsnämnd. Ett 40 hkr O&K sådes ti AKBN, ~existerade för uppförande av regementen. Viket av de två möjiga oken som avses, framgår ej. O&K år 1914 kan vara nr 6760, såt av Sthm Stad ti Bungenäs kakbrott Om så är faet, var AKBN-okot = O&K AKBN:s handingar i Krigsarkivet bekräftar köpet av ett 40 hkr O&K viket skedde 15/ ti ett pris av 6500:- Den 11/7 samma år överämnades oket ti Växjö (Tro. 111 byggnad). Viket ok var det, och vad hände med det efter AKBN? Som en uppysning kan nämnas, att AKBN:s inventariejourna inte innehåer fera ok än detta. Björn Wadenström "****************"*************************************************************"*****"* TIPS FÖR NORRLANDSRESENÄREN EKTRÄSK/VDTDEI.J Här finns två 600-banor vid kisegurfabrikerna i 1. Brokiden (6 km S Ekträsks station). Ägare Axonit AB. Fabrik med fu drift och bana som trafikeras med 2 Bergboagenok. 2. negernäs ( 15 km SSO Ekträsks s tation). Ägare Degernäs Kisegurföräding, Vq demar Arvidsson. Driften är f n instäd men i sta står ett Jenbacher (.JW1 5) - ok och ute står ett ädre 11 hembygge 11, viket tidigare använts vid Dorote a Te gebruk. Lämpig karta är generastabskartan över norra Sverige, bad 56. HÖGDALSÅs Ett av Sveriges minsta i gång varande kakbruk torde vara Västerbottens Kakbruksförenings anäggning i Hebbersfors (beäget vid kakberget Gran 12 km no Boiden). Bruket har en schaktugn och framstäer 25 ton kak per dygn. största deen av produktionen säjs ti Boiden AJ3. Vid bruket har funnits en 600-bana i brottet och i en ageroka finns några spår med 750 mm spårvidd och vagnar med åttakantiga fak. Lämpig karta - se ovan - bad 51. KÖPMANHOLMEN Här finns vid NCB:s sågverk en sågverksbxna med wiredrift. Banan, spårvidd ca 960 mm, går ti största deen som högbana mean sågen och torken. Tidigare fanns även bana ti hamnen. Då sågverket är starkt nedäggningshotat bör den intresserade ej vänta a~tför änge med ett besök. SIBO Vid AB Skogens Ko 1, 5 km S Kiafors finns två eektrifierade spår,vid träkoningsanäggningen, med en spårvidd av 1700 mm. Dessa spår trafikeras av var sitt eok och en vagn (kan närmast jämföras med en travers). Loken är försedda med ikströmsmotorer och strömtiförsen sker via kontaktedning. På banan spe as koningsvagnarna ut med hjäp av en wire, som drivs av en separat motor på oket. Loken är försedda med motorer och körregage av ASEA:s tiverkning. Ko ningsvagnarnas anta är ca 120 st. Utöver de spår som oken går på eer spear fram kova;nar på finns ett par fasta kabebanor för dragning av kovagnarna. Koningsanäggningen, matiserad Efter ysningar som uppfördes 1907, kommer att ersättas av en starkt auto L Eriksson, U Fjed & J3 Gyenberg Teckningen här inti visar en okomotor med ett oidentifierat förfutet. Första 6&~gen jag såg den var i mars 1965, d å den stod på AJ3 Stathmos fabriksomr: de i Eskistuna. Något senare avvookade stathmas sin verksamhet i denna stad och okomotorn sådes t i Eskistuna Skrot AJ3 (nu Stona Meta i Eski.stuna AB), dä r den användes några år. Sista g&ngen den sågs var 1971, då den åg underst i en skrothög i ett mycket deformerat skick. Lokomotorn är med största säkerhet av Berboagens tiverkning, -men med viket t i verkningsnummer? Fordonet visar stor ikhet med BB: s typ MTR 32, viken

8 ~ Nr Sida 8 Efterysningar.. forts b a evererades ti BJ (3 st) och GBJ. Skinaden är dock att underredet är mycket kenare på MTR 32. Det kan nämnas att Stat~~os ej har några handingar kvar, som skue kunna ge några edtrådar om okomotorns tidigare öden. Betr Jan Ericsons teckning ska nämnas att den visar okomotorn i skick. översnöat Finns det någon som har n å gra uppgifter/ideer om detta fordons tidigare öden? Bo Gyenberg.L 2.nnFi Bruk Un Jer Sven'"'ka skifferverkens tid fanns 3 motorok i dr i ft, varav två tyskbyugda i.nköpta Dessa två hade 1 - cyindrig sidmotor för bensodrift. Troigen kun d e de köras även på andra spritösningar. Har någon en ide om vika tyska ok som under eer strax efter första värdskriget var utrustade på det sättet? -~a.rphytte Br. Ck h ade on mo~ccjrdressin om viken mycket i te är känt. Vet någon dess ursprung eer har sett ett foto av den? Hoingvrorth & Co i Örebro offererade ett motorok ti ombyggnaden av Garphytte Bruks bana år Före taget, som fortfarande verkar i Örebro (VVS - branschen) har fyra gånger fytt a t i nom staden och varje gång gjort arkivrensning. Vid dessa tifäen har dock " his t oriska noteringar" ejorts, men dessa säger idag ing et om motoroksaffärer. Däremot har man handat med okomobier. Har någon vid andra efterforskninga r sett Hoingworth & Co figurera i okofferter, okförsäjningar etc? Viket okfabrikat erbjöd firman? Samtiga tre frågor : Le nnart Ericson 'L'unaberg ( 2/76 s _j} o.. o Tunabergs Trävaru AB var ett av manga boag J. Ostergotand och Smaand med ankrjytning ti Trävaru AB Norrköpings Exporthyveri. _Tunabergsbanorna byggda ca 1919 SARA såd 1941 ti Pershytte Nygruva för banan Pershytte Nygruva : Pere hyttan NBJ. Sopad Registernr 4692 vid vieersta & Norra Sveriges Angpan r..e för ening. Erik Sundström Som biaga ti detta nummer föjer en sida motoroksteckningar, utförda av Jan Ericson. Avsikten är att om möjigt fortsätta serien även i kommande nummer. OBS erbjudandet i inedningstexten! Åkr:: Jönsson hd-i' begärt att andra deen av "Ränkeseds Jernväg" ej ska pubticeras. Red. S~gbanan vid Wedevågs Bruk. (forts från sid 11) man sköt dem sista bi ten för hand! De t t a arran gerr~ang är ha. inträffa t vjd et"t :;_:JttX tifäen, då man var utan virke i skaftfabriken. E:m; ertid sådes sågen ti Högstaboda Såg & Hyveri AB, då detta boag på se' c'w-8 tid börjat håa Wedevåg med björktimmer. Då var det ju ika bra att åta såga björken i Högstaboda och sippa krånget med banan och de astade vagru.rna, menl de man. Sagt och gjort, sågen revs 1948 och fraktades ti Högstaboda, där d en byggdes upp på nytt och man sågar än idag timmer å t Wedevågs.,.Bruk, v iket f ra ~ tas ti bruket med tr 1ktor och s ä:::-. Aven ett 30- ta m av banan närmast såger: revs upp och fraktades med. Eok et och 1 O trätraor ingick också i köpet. R.c ~ +-en av banan sådes 1949 ti Larssons s k rotfirma i J?rövi. Ända ti 1971 &g ett 20-ta m kvar uppe vid sw,djan, me::.-1 &.r nu borta. Utanför virkestorken finrs idag 4 stickspår samt spårskiftare ocb 1 O trätraor ( 3 m ånga) med järnr<""m Idag används 5 trätraor vid Högstaboda, d e J 3 vid hyven, des vid virk ö stork en, de andr8 5 + eoket är såd ~-.. ti Musei föreningen Brunnsmossens Jernväg. Loket är tiverkat a.vwedevågs Bruks smedja Som koppeanordr.. ing vid Wedevåg användes stångkoppe av trätyp med järnb e sag och vid vissa tifäen kop:r;ade man ihop några h'c,jor så att det bev en boggievag.n, där asten utgjorde vagnskcre;en. Som avsutning k an nämnas att banv ~oen är s;ynig på visse! stäien och även en d 2 ruiner somt fundament av sågen finns kvar. Loket samt några. traor finns S0Y'1 ovan n ämnts att bese vid brunnsmossens Jernväg i Bixterboda. 780-banan kan även beskåd2,s i en gam:rn8 utstäningsmonter på WecevågfJ Bruks kontor.

9 Nr ~. --- Sida 9 DJURSNÄS SÅG & HYVLERI, DIMBO av Lennart Ericson En sedan änge nedagd träindustri med intressant rabanesystem. Industrin och transporterna segersjö Gård, invid Hjämarer.s södra. strand., i Lännäs s:n, Örebro än, fideikommiss sedan 1768, hade 1.Jder 1800-taet stora mark- och skogsområden efter hea södra Hjämarstranden. På 1880-taet var stora mängder skog avverkningsmogen. Fbr tivaratagandet av timret anades 1886 en såg vid ]ju:rsnäsviken, ca 4 km väs ter Läppe. ( fig 1) ]en var fc::. t ut::yggd 1891 oc:c uppför-d i två vånipgar. see-ers j ö Gård bör jade 1L."'1der bör jan av 1900-taet att avyttra väsentiga skogsområden ti privata markägare i Dimbo och Harnpetorp. Därför var intresset i området sådant att sågverket 1919 sådes ti Skånska Hju & Parkettfabriken i Hanaskog. Detta fb:reta.g såde 1931 i sin tu:r ti skogssäskapet i Göteborg, som ornedebart utarrendera.de röresen ti skogstorps Såg AB, Es ' ~ is -+:una. TiJ verkninger. bestod ti 1919 mest av grövre byggna.dsvirke. Därefter tiverkadec, förutan _ vanigt byggnadsvirke, i stor utsträckning finare istverk samt parkettved. Mycket ektimmer förbrukades i produktionen. Sågen hade två stora ramverk och ett kant verk samt hyveri. Hea den maskinea. anäggningen drevs från starten av en 40 hkr tviing-ångmaskin. Denna utbyttes 1919 mot en Boinder, 2-cyindrig kompoundmaskin på 200 hkr och med dubba svänghju, vägande 3 ton per styck. Ångp[uman edades med spån, fis och ved. Vid samr 1a. tidpunkt moderniserades sågverket. Mean 25 och 40 personer var ständigt syssesatta. mean sekeskiftet och nedäggningen. ]en ägre siffra n gäde vintertid, deri högre sominar och höst. ]å sågen var pacerad ca 150 m från Hjämarens strand ägde företaget också en stor båtbryggc- från viken fraktades stora mängder virke. Fig 1 sågverkets äge. Jämför med karta 10F öre'bro SO Bryggan, viken -:ar försedd med handvevad kran, var.ca 65 m ång och 8 m bred. ]en var byggd på gammat maner: ett stenfyt påverk, s k stenkista. Vattendjupet var 12 fot, båtarnas astdjup 8 fot. Fyra båtar kunde få pats samtidigt. Båtarna bestod av sammansatta 11 båttåg" med en bogserångare och 3-4 pråmex. Bogserarna, vika också ha.de astrum, hette HJELMAREN och NERIKE. Virkesasterna g ick ti oika Hjämar- och Mäa.rhamnar, inte rr:.inst ti Stockhom. Ti sågverket :::om med båtarna oika sag av styckegods. Frakterna ti och från 'bryggan sk8dde på spår. Båttr ansporterna var he t domi::.:.er1::nde ti ca 1920, då vägtransporterna ökade, mer. hade stor betydese under he}_a driftsepoken. Under 30- taets mitt minskade r c ~: 0 sens önsamhet. När så utstakningen e.v nuvarande väg 52 gjordes 1936, stod de t kart att området skue deas mitt itu. Dettc_. bidrog ti besut om n 0däggning. Under hösten 1939 ades hea. röresen ned. Då hade vägbygget redan s t a.rtat och var sträckvis färdigt. B2.norna. Der" stora såzverksanäggnirgens interna transportprobem östes genom E:nägg2.ndet av ett ganska stort spårnät. ]et hade en sa.mrr,a.nagd ängd av ca. 2 km. var byggt f ör handdrift och me d 6 00 mm spårvidd.

10 ir Sida 1 O Transporterna bestod av timmerforsing från uppaget och ini sågverket, transport av havfabrikat mean sågverk och hyveri, v irkesforsing från såg och hyveri ti brädgården eer båtbryggan s amt ribbvedsforsing mean kantverket och ribbvedsuppaget. F'rån båtarna behövde styckegods av oika sag transporteras ti sågverket. Spår systemet anades 1.mgefär samtidigt med s utförandet av sågverksa.näge:,itiingen 1 t~9 1. Höjdskinaderna i marknivå vid sågen var stora, varför byggnaderna hade schaktats ned i marken på st:r~ndsj ; tt r. ingens nordsid f!. (Fig 2 och 3) IJ ;_> t ta i :r..nebar att na.rknivån söder om sågverket var i höjd med andra våningen, ~o ec ::m marken på norra sidan åg i nivå med första våningen. Detta medförde att LL i öga ::::åt1rygzan kom i pan med s ågverkets andra va:~nng. E~<ent i P' en fanns tre oika spårsyst em avskida från ve.randra: ett för timmer, ett f ör""' r: i bb ved samt ett för såc;a.t/hyvat virke (se ovan). Det sistnä:nnda. var det största och för att detta skue bi pant kom spåren me. ar sågverket och båtbry ~ g a,n att byggas som hög-banor på kraftigp påverk c a 2, 5 r:1 över marken, på nordsidan (Fig 2). Söder om sågen a des s påren föjaktigen p å D'ar-;:nivå. Även ribbvedsb ana.n, som åg på nordsidan, g ick på påverk. T imncrb.::wan, däremo t i åg på marken. AJ a spår ansöt därför ti byggnadernas and'a v un i ng. De oika bande arnas utformning och äne;d framgår av fig 4. Norr ' - 8 ~ ' HJ91nf1'Jc' -~~e- f spw C f 9 -:x >1,.,. j 1 1 Ma.,_,."-={~;n= e-.==-=-'*"--=-.==-==-~ t- - 1 n../ - :...~ 'L = J sett från väster Fig 2 Fig 3 Markhöjdförhåandena vid sågverket L---..JI..-...IJ NOAA uppifrån Det stor8. och sarr:marhängande spårsystemet för. virkestransporter var ca 1, 5 km ångt, medan ribbvedsbanan var ca 150 m och timmerspåren vardera 150 m ånga. P1atsen för de tre när::. varandra iggande svä.r;gs:ivcrna kaades vändskivepanen Sa.mnc.negt 5 vändskivor ( Uorbergs M.V.) fanns, vika inades under sekets början. Från börj::m användes enbart vaniga sparkväx ar, men de gan s ka snörika för - och eftervintrarna i kombination med Hj ä mareuftens höga. fuktighe t g jorde a t t v ä x arna under dessa årstider ständigt va.r packade med is. Tre växar bev J.ock kvar. Från vändskivepanen ti båtbryggans växe: gick t re s :p8.r på varsitt påverk. Från växe~ e;ick två spe r på gemensamt brett p å verk ut på b:r::yggan. Häs er. s ou c.nvändes hade 5-6 kg/m vikt. och var huvudsakigen agd på träsy. På höt banorna var räsen agd direkt på påverkens kraftiga. tvärbakar. E t t gångbord. var agt b:de på sidorna on: spåren och mean dem. Gång;orden var 1, 5 m breda., staket och räc:en s aknades. 1:2.r de [; stora vägbygget bade nått fram ti sågen var stora dear a v spårsyste IT!>:' t i vägen och bör jade rive.e'. Detta skedde ur.der våren : L~ ande materie Ge nom åren kom man att förbruka :" tsc"... ign ve gn ar; hur många är inte känt. s tändigt hade man en v agnpark på 12 - ':5 vagnar. Samtiera vagnar byggdes v id sågverh ::ts verkstad och med ramverk av ekträ, ti en bör jan med tyska(? ) hju, a.:x8.r oc-~ gidagerboxar. Under 20- taet utbyttes d essa eft;,,rhand mot SK::B' gångverk med kuagerboxar. Detta gjordes fcr att vagna.rna. des sku1e rua ättare, des för c tt minska s itaget. Under första v ärdskriget då d.e t var ont om smörjojor hände det att >mgnr agren smordes med ister. Det smotde dåigt och uktade härske t. Timmerh:onans v agnar vn.r 4 m år1g, och hade ca 250 cm hjubas samt ösa stopar.

11 Nr Sida 11 Övriga vaf;'yar var varierande 2-3 m ångn och hade cm hjubas. :Dessa vagn2.r användes för ved- oc~ virekstransporter och hade östagbara stopar, men inget fak. (utom två av dem, som hade brädfak). Dessa senare vagnar användes för forsing av styckegods från båtarna i form av ojor, verktyg, reservdear m m för eågverkets behov. Aa vagnar saknade koppingsanordningar och broms. ViG. nedäggdir1gen 1939 spreds räs ccb vagnar åt oika. hå, b a ti Eke torns Bränntorvupptagr1irig j Lä::Jnäs s :n. L 'rvå av sparkväxarna och ca 90 m spih.' samt fyra gångverk på ombyggda vagnar återfinns än ida g vid ett sågverk i Hanrpetorp (Lager & Sand), ca.. 2 km väster om den forna sågen i Djursnäs. sågverkstomten har senare utfyts med di v fynadsma.terie. Uågra tegestenar från ångcer.ttraens skorsten, iggande band gräs och snår, är det enda som idag vittnar om va' den forna. industrin stod. D H J R LM ARE N Jur~\isv<e.n f Fig 4 Spårkarta so o 100M A= Sågverk B= jyveri C= Angcentra och verkstad H= Högbanor o= Svängskivor i 0d -~e 11, ~_L- : -=---=-=~---=-:--=-:::-:- "'- en ~ba..ct 1.. _ _ - o SAGBANAN VID WEDEVAGS BRUK av Roger Ja."sson o En järnväg anades 1918 vid Wedevågs Bruk för att fre_kta. sågat björkvirke ti skaftfabriken. Banan var i början bara ca 100m ång och hade två växar. På 1930-taet förängdes banan 250 m upp ti smedjan, där man hade skaftfabrik och v irkestork samt spårskiftare. 1 ) 3? tiverkades ett eok för säpkabesdrift. Loket drev uppfordringsverket, en anordning som drog upp timmer ti ramsågen. Då oket skue väx8 undar~ E..stade traor häktades kedjorna ti uppfordrincen av, ett föga omtyckt arbetsmoment om man får tro de som jobbat vid sågverket. Mar: kan än idag beskåda de stora kugghju som finns i okets båda ändar och vittnax om okets arbete. Banan var 350 m ång och hade den ovaniga spårvidder, 7EW rr.m. Sågen hade ett itet stickspår där oket växadeoch körradien var endast 50 m. Som ett kurios'jn k.::tn nämnas Att de astade vagnarna drogs med traktor upr: ti vii'kestorken. När tr: aktc.rn V8r trasig förängde man eokets säpkc.be och kurce på så 2ätt förmå oke+; att skjuta upp vagnarna ti man kom fram ti smedjan, diir (text forts s 8, figurer nästa sida)

12 Nr Lindesberg ---- Sida 12 Herrgården WEDEVÅGS B R U K A B..., "'' ' ''''' Virkesbana 780 mm spv.::iiil.--=- stickspår :från TGOJ ::f:+## Brädgård 9 timmeruppag 1. Sp;. rski f t a re 2. Skafttabrik, virkestork J. Lager, mek. verkstad 4. Kontor 5. Borr:fabrik, härdning 6. F.do ska:ftsåg 7. Färgfabrik, ab. 8. Förråd 9. Smedja 10. Körradie :för eoket med säpkabe Wedevåg ~ = 780 mm spår med traor # ' ! # / it-; :tf# Brädgård J td #-/d/ #o# [J') 1. Virkestork, mek. verkstad =12] /, Hyveri,_ J., Biackering 'tt- tf: a 1 4o Ramsågen :från Wedev åg H Ö 5., Kingsåg :-t fi:!/ G S T A B o D A ft: y/ S Å G & H Y V L E R I A B -,r--- VM ~~ Frö vi ELLOh..E.'T I URSPRUNGLIGT SKICK Tiv av Wedevågs Bruks s tr ~ja. Emo t or av typ ASEA 3-:fas 9 i O hkr, 380 vot med e.. povändning. Trans missions ådan av typ WB Specia. Broms :-.;aknas, men vid Wedevåg kastade man om poerna s å att emotorn och ådan. br~ n sade. Axefö jd B, kedjedrift. Vikt ca iooo kg. Ett enkare påttak :fanns :fram ti avstäningen )Emotor 2)frikopping J)Drivaxe 4)T åda, växespak 5)sapkabar 6)kugghju, ej drivande er=--=---=---== = =- _--= ~ -:::1

13 Den mångbejubade motoroksserien, som undpr 1975 skördade sådana agrar i tidskriften Tågposten, ruar nu vidare i Småbanebadet, ett kanske ämpigare forum fnr den. De utav me~emmarna som inte har de sex första dearna kan bestäa dessa mot 3:40 i frimärken (ren portokostnad, baden gratis, ovikta) från BjHrn Wadenström, Lidaeden 70, Norrköping. Här presenterar vi nu atså ytterigare en handfu het magnifika 600mms-ok, denna gång under en något mer adekvat rubrik! 5J BYGGNADSCENTRALFÖRRÅD. Orenstein & Koppe 8604/1938. Loket, som är gumåat, överfördes ti Visanda för skrotning 1973, men sådes vidare därifrån ti Hassefors Bruks AB i Stockaryd, via en mekanisk verkstad i Stockaryd MARIEDAMM5 TORVFABRIK. Originet hemmabygge av okbnt ursprung tiverkat av dear från en Morris astbi typ LC3L. Originamotorn är emeertid utbytt mot en 4-cy vovomotor ev B-typ. Loket är gumåat och avstät. KÄLLEHULT5 TORVSTRÖ AB. Hemmabygge av årgång 1960, försett med en 4-cy Vovo bensinmotor. Kedjedrift. Enigt ägaren påstås oket innehåa dear från ett NAEJ-ok! I drift. ULVÖ TDRVSTRÖFABRIK. Motorok importerat av AB Järnvägsmaterie ca Sannoikt fd SJ BYCF ur serien Ca 1939 såt ti Kustartieriet, Karskrona såt ti Tuvans Torvfabrik, Orrefors, varifrån det 1973 sådes på auktion ti Käahuts Torvströ AB och pacerades vid dess anäggningar i Uvö. Ursprungigen var oket försett med en chevroetmotor, därefter en austin. Den sistnämnda är på biden uryft i vbntan på att en peugeotdiese ska i yftas.

14