vvvvvvyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyvvvyvvyy

Transkript

1 Kubbmästare: Frank Edgar, Soskensvägen 15, TULLINGE Kassör:, G Huddingevägen 417, 2 trög, ÄLVSJÖ Redaktion: Mats Freding, Hundhamravägen 83, NORSBORG Björn Wadenström, Lidaeden 70, NORRKÖPING t)..,t)..,../('..,.. Postgirokonto: Medemsavgift: 50 kronor/är vvvvvvyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyvvvyvvyy TUNABERG PÅ 1920-TALET Tunabergs Trävaru AB:s ånga 600-banor i östra Komården bestod av fera separata injer. En av dem gick från Pryssgårdsviken vid Nävekvarn åt nordväst upp ti Nävsjön, som fungerade som timmermagasin. Ovanstående foto visar oket SARA (O&K 1190/1903) kar för avgång från timmerastningen i Nåvsjön. Banan ned ti kusten var en 5,6 km ång nedförsbacke med en höjdskinad på 70 meter. Mer om Tuabergsbanorna finns att äsa i SJK-bok nr 56, "SKOGEN TAR TAGET" Björn Wadenström

2 Sida 2 SmB 3/93 --~--o--~------~~ ~---- J~J\N IJ1\N () NJ\/NJ FURILLENS KALKVERK Eftersom större deen av spår och ruande materie vid Furien på Gotand nu fyttats ti Bäse (se under 11 Museinytt 11 i detta bad), gjorde jag ett besök för att se vad som ev. fanns kvar. Sedan 1991 finns möjighet att besöka Furien-ön.~tan några formaiteter, och spärrande vägbommar m.m. är nu öppna. Det går att färdas med bi ända fram ti sjäva industriområdet. Mycket riktigt är nästan aa spår rivna, men det finns ännu en kortare sträcka vid våghuset kvar. Även en de vagnsunderreden står kvar. Möjigen var de i för dåigt skick för att användas i Bäse. Ute på den ånga utastningskajen står fortfarande den gama kranen från Hvians Mek. Verkstad i Kristianstad, men nu är det adrig mer bi fråga om att 11 bara så på strömmen och börja utastningen igen 11, den förre patschefen hoppades på i en tidningsartike för snart 20 år sedan! Mats Freding OSKARSHAMN Småandshamnar har åtit måa om sitt ok. Det är nu vitt uppti, bått nerti (även underredet) och svarta motorhuvar. Loket har erhåit namnet LOTTA, viket står på en träpatta på ena sidan. Yngve Nisson ZINKGRUVAN (Boaget Vieiie Montagne) Ovan jord fanns i början av juni JW 1172/1953. I gruvan används främst ok av GIA och Jenbachs tiverkning, men ett par ädre Deutz-ok finns kvar. Den i SmB 4/92 omtaade järnvägen mean Isåsgruvan och Nygruvan kunde ej återfinnas och var ej känd av anstäda i Zinkgruvan. 8 o G 11 b y en erg Siverdaen (MoDo Paper) Industrispåren närmast stationen hade erhåit en viss upprustning med b a ny makadam i det ena spåret. Dragkraften sedan 1989 är Z (KVAB 203/1960), viken fortfarande bär sj-måning. Det sedan många år uppstäda ångackumuatoroket (Faun 114/1910) önskar man ämna ti en hembygdsförening eer iknande. Kvar inomhus finns 600-spår med ackumuatorok som dragkraft. Smaspåret går mean PM3 och bestryckningen. Transporterna ti Siverdaen förefaer bestå av bestryckningsmede ti papperstiverkningen. Vagnarna kommer från Köpings Hamn eer Kamar. Skärbacka (MoDo) Den senast inköpta okomotorn, fd SJ Z64 350, används som reservok för Vametoket. Det kan även nämnas att fabriken gama brandbi (IH) är ti sau sedan man easat en stor brandbi från Norrköpings kommun. Småands Burseryd (Burseryds Bruk AB) Vid besök noterades att bruket fyttar vagnar (främst Shimns från Boränge) med hjäp av ett spe. Södra Vi (Suecia, Svenska Träimpregnerings AB) Enigt uppgift från OBJ-fok har man som gåva från Suecia erhåit deras sista motorok, Simpex , under Det var i varje fa i början på maj ej överfört ti Ohs. Västervik (BG Lackering AB) Lackeringsverkstaden är beägen i ett industrihote ( fd pappersbruk) i Västerviks södra de. F n pågår omackering av SL-fordon (8 set). För att kara detta har man gjort en provisorisk förängning av måningshaen. För att fytta motorvagnarna inom området har man från BK-Tåg ånat deras Z43 (Qaz ). Lokomotorn är försedd med BG Lackerings dekaer. Ti sist kan nämnas att på injen mean station och industrihoteet (vid växen ti Lucerna) stod Y som

3 SmB 3/93 Sida 3 BODAFORS (Raebo Järnväg) Den ia bana, som SmB besökte 1990 i Bodafors, tihörde inte Norra Sandsjö-Bodafors Hembygdsförening utan två privatpersoner (far och son). Den 14 juni besökte j~g banan och fann att den förängts åt båda håen och nu var cirka 400 m ång. Det var även schaktat för ytterigare cirka 60 m bana. Större deen av förängningen gick åt söder ängs en kraftedningsgata utefter en iten å med damm och vattenhju samt vidare över ån på en iten bro. Åt norr var banan förängd en kort bit in i skogen och i skogsbrynet fanns ett kort sidospår. Den ruande materieen består av oket köpt av Gustaf Svensson, samt ett nytt fordon av ett mera o vanigt sag. Det är en Mercedes (GDN 555), som satts på en traa och drivningen skedde med biens hju mot förängda axar på traan (se foto). Vagnparken bestod av fyra fak vagnar (2 med soffor) samt en tippvagn. Det fanns också en cykedress in. EKEFORS (Ekefors skrothande AB) Den 15 juni fanns b a på spåren i Ekefors~ På sidospåret Z43 448, Z43 433, dressin 3594 samt Z På injen Z med tre skrotastade vagnar, Z49 174, MTZ , Qaz , Z64 419, Qaz (Z43 212), Z64 414, Qaz (Z43 293). Vidare fanns massor med banverksvagnar, fera dressiner och några banarbetsmaskiner (de sistnämnda vid sidan av spåret). F n skrotas täckta godsvagnar från Hyte. Nere i Småands Burseryd stod fortfarande 5 st (nr. 40, 3, 36, 39 o 34) i väntan på att dras upp ti Ekefors. MÖRLUNDA (AB C F Berg & Co) Trots nedäggningshot för godstrafiken i Mörunda pågår utastning via järnväg. På den ia överämningsbangården (rundspår) stod 4 tomvagnar och inne på sågverksområdet fanns två vagnar, varav en astad. Dragkraft är sedan många år tibaka, fd SJ Z (Kockum 153/1946) OSKARSHAMN (Småandshamnar AB) Loket (fd SJ Z65 549) är nu vackert måat i hamnens färger, viket är bått och vitt. Det ska även förses med hamnens deka. Loket förvaras t v i det fafärdiga sj-okstaet men ett oksta ska byggas i norra hamnen. Jag besökte Oskarshamn och noterade att man började dagens arbete ca efter det att morgonmotorvagnen ämnat stationen. Efter itet växingsarbete på bangården gick man ut ti Stena Meta med två tomvagnar. Med tibaka hade man en skrotastad vagn. Spåret ti Stena hade betongsipers. I övrigt från Oh kan nämnas att det fanns fyra Hbis från skärbacka i hamnen samt en vagn på spåret ti Bohmans faner fabrik. PAULISTRÖM (Metsä Sera AB) Den vackert grönmåade okomotorn (fd SJ Z43 470) stod innanför grinden på det övre spåret i ämpigt fotojus på eftermiddagen Den stora spåransutna industribyggnaden söder om Metsä Sera stod tom efter D & V Protections AB:s konkurs.

4 Sida 4 Sm3 3/ o ~J.\N IJJ.\.N () NJ.\./I)J.\. EDEBY MARMORBROTT, HÖLÖ.. Den som färdats med bi på E4 söderut har vid Höö kunnat se resterna av ett nedagt stenbrott ute på ett öppet fät inti Edeby egendom. stenbrottet har såunda varit synigt under många år, men först i jui i år gjorde vi ett besök där. Brottet nås via ~orrvrå, där man föjer grusvägen förbi Edeby egendom och vidare mot Höö tenniskubb. Det förefö som om driften hade pågått in i modern tid. Edriven kran och ebeysning hade funnits. Från brottet hade en smaspårig bana ett över vägen och en hage ned ti Kyrksjön. Vi kunde inte riktigt förstå banans funktion. Antingen hade den bara använts för utfrakt av skrotsten eer också hade den använts för transport av prima sten ned ti en kaj för omastning ti båt. Sjäva marmorindustrin åg tidigare ca 300 m väster om brottet och okaerna används numera av AB Demontering, som skrotar bussar i stor omfattning. Ett annat och större marmorbrott åg väster om industrin, i närheten av istora järnvägen. Lars E Eriksson - Mats Freding NYNÄSHAMNS OLJERAFFINADERI (SmB 2/93:5) Peter Löfs funderingar kring Krupp 2832 kan jag inte kommentera, men jag har ytterigare en fråga kring Nynäshamn. Tidigare forskningar kring raffinaderiets okpark har b.a. antytt att det första oket skue vara ett Jung-ok, köpt från Tyskand vid okänd tidpunkt samt såt 1951 ti Siverdaens Pappersbruk. Vid forskningar i Nynäs-Petroeums arkiv har jag nu funnit att det första oket köptes 1948 för kr och var tiverkat av Gmeinder. Det åga priset borde betyda att det var ett begagnat ok. Av arkivet framgår vidare att inget Jung-ok köptes t.o.m. år Det innebär att det måste vara Gmeinder-oket som sådes ti Siverdaen (och skrotades där 1966). Mats Freding STOCKELYCKE, OMBERG Hea berget Omberg i Östergötand ägs av.domänverket och skogsdrivning har förekommit under mycket ång tid. Då det begav sig användes hamnen stockeyeke på bergets västra sida för utastning av timmer. En stor kran uppfördes 1928 och finns kvar än idag. Timmeruppag fanns i hamnens närhet och timret fraktades på decauviespår fram ti kranen. Utastningen upphörde 1948 och därefter har timret fraktats med astbi. Mats Freding RÖNNSKÄR Enigt uppgift ska Boiden Minera i Rönnskär ha egen okomotor. Är det någon. som vet vad det kan vara för något? Enigt en notis i Norrändsk Tidskrift 3/1993 har Boiden Minera tecknat avta om everans om ton katodkoppar ti Eektrakoppar i Hesingborg under tre år. SJ Gods bir transportör. Trevigt industriok i båda ändarna. NOTISER XXXXXXXXXXXXXX NY BOK - OLJEÖN I ÄNGELSBERG Den s.k. Ojeön igger i sjön Amänningen strax utanför Ängesberg. På ön finns en bevarad ojefabrik, som antas vara den ädsta i värden. Fabriken byggdes och nedades Sedan 1990 ägs ön av OK Petroeum som har tagit på sig ansvaret att renovera aa byggnader på ön. Boken iojeön i Ängesbergi är en fascinerande iten skrift, som på 48 rikt iustrerade sidor beskriver fabrikens intressanta historia. En intressant karta (där fabrikens smaspår medtagits) och en informativ processbeskrivning kompett~rar på ett bra sätt. Bokens pris är en positiv överraskning - 10 kronor-och den kan rekvireras från Fagersta Turistbyrå, teefon Mats Freding

5 SmB 3/93 Sida 5 - GOTLANDS NYA TEGELBRUKs AB VISAR I SmB 2/93:4 nämner Björn Wadenström en fim om Ringarums tegebruk ca Av en händese fick jag sjäv för en tid sedan se en fim om Havdhems tegebruk på Gotand. Fimen var gjord ca 1958 och hade den ånga titen 11 Tege, ett mångtusenårigt byggnadsmateria i modern form 11 Jag var naturigtvis speciet intresserad av att se om ertagsbanan var med, men bev besviken på just den punkten. Tegebruket._hade moderniserats och eran grävdes därefter med traktor och kördes med astbi ti bruket. Emeertid beskrev fimen sjäva tegetiverkningen på ett synnerigen pedagogiskt sätt och jag har senare börjat fundera på hur pass vanig denna typ av fim egentigen är. Var det så före teevisionens genombrott att varje företag med sjävaktning gjorde sin egen fim? Kan SmB:s äsare ge fer exempe än de båda tegebruksfimerna? Mats Freding FOTO-EFTERLYSNING För Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseums räkning efteryses bider, tiverkningsuppgifter samt övrig data om TGOJ:s okomotor itt Z nr 7. Lokomotorn tiverkades 1936 av Bergboagen, Lindesberg och sådes 1956 ti Surahammars Bruks AB. Det är därefter okart vad som hänt med okomotorn. Efterforskningar vid TGOJ och Järnvägsmuseum har inte gett något resutat av bider eer övriga uppgifter. I SmB 3/85:7 finns en ista över normaspåriga ok från Bergboagen, men TGOJ nr 7 finns ej med. Finns det eventuet någon reviderad förteckning? Bergboagens arkiv ska enigt rykten ha bivit förstört av en brand på eer 1970-taet. GBBJ:s tanke är att i museet i Grängesberg sätta upp skytar med bid samt data om TGOJ:s samtiga oktyper och nu är det bara Z nr 7 som fattas Om någon av SmB:s äsare har bid och/eer kompetterande uppgifter skue GBBJ vara mycket tacksamma att komma i kontakt med denne. Även bider från tiden i Surahammar är av intresse. Eventuea svar ti denna tidning eer direkt ti Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum, Box 107, Grängesberg. Te Jan-Erik Hedöf BEVARADE JÄRNVÄGSFORDON (SmB 2/93:6) mfgdjs 11 mystiska ok 11 Z6 741 är en missuppfattning av (vissa) uppgifter som egentigen gäer oket GFJ 1 - dess tiverkningsnummer. Undertecknad avsåg att undersöka uppgifterna (därav frågetecknet ängst bak i raden), men det missades av oika skä. 11 Järnvägsfordon Normaspår 11 resp. 11 Smaspår 11 kostar 25:- var för sig eer 40:- tisammans, 5:- för embaage och porto samt 28:- för betaningar från utandet tikommer. Betaas ti pg-konto , JHRF Försäjning. Ovanstående 11 miss 11 är en effekt av det mer generea probemet att undertecknad har för mycket att göra numera: Tidning, skrifter, broschyrförmedfing, bokföring, genomgång av inkommande post, besvara frågor, informationsbad m m o s v. Dessutom har det egna järnvägsintresset rört sig i riktning från fordon mot banhistoria. varför jag numera saknar känsa för om uppgifter är rimiga eer ej. Då jag antar att det band Småbanebadets äsare finns många fordonsintresserade passar jag på tifäet att efterysa någon/några som är intresserad(e) av att fungera som redaktör(er) för 11 Järnvägsfordon 11 Skriv brev ti JHRF, Box 7012, Sundbyberg eer kontakta mig på tfn om du är intresserad! Anders Svensson/JHRF STREN~ TIDNING innehåer en ängre artike om att man bör göra om banvaen mean Häberga och Odaren i Eskistuna ti cykebana. Man är dock tveksam ti detta försag då Banverket har fört fram funderingar på att ha spåret från Eskistuna fram ti Akers styckebruk kvar som industrispår. Banverkets representant Stig Johansson säger att det i så fa skue bi ett fruktansvärt ångt industrispår, och det måste man vä håa med om. (forts)

6 Sida 6 SmB 3/93 SVENSKA DAGBLADET Under Kungöreser informerar Kemety AB om ett mijöskyddsärende. Ur texten kan man äsa att de har för avsikt att etabera sig i Jordbro industriområde. Råvarorna kommer att evereras per järnväg samt med tankbi. Nytt industrispår på gång? OSKARSHAMNS-TIDNINGEN Artike om SJ:s godshantering i Kamar, viken SJ vi överåta, i ikhet med på andra patser, b.a. nämns Oskarshamn. Som handhavare av verksamheten nämns Ramströms Äkeri AB i Kamar. JÄRNVÄGSINSPEKTIONEN INFORMERAR 1/1993 Notis om att 11 Tvåvägsfordon Kawasaki Mue svenska järnvägsspåranäggningar. har godkänts för framförande på Anders Svensson TRANSPORTJOURNALEN 1/1993 Artike om Otso Robot, en fjärrstyrd vagndragarrobot, som nu är i verksamhet på några patser, b.a. i Jämsänkosti i Finand vid ett pappersbruk. Anders Svensson TRANSPORTJOURNALEN 2/1993 Numret innehåer en artike om Daatåg och en om österentåg. ösj-bladet 2/1993 Innehåer första deen av en artike om Hägghutabanan av Yngve Homgren. Fera foton, b.a. på ångoket Krauss Maffei 5158/1904 SPÄRET 1/1993 Innehåer en okista per för RLJ. Listan innehåer 7 st trafikok och 10 driftsok. EISENBAHN MAGAZIN 8/1989 Notis om en ny museibana i Grekand, mean Anavros och Agria med spårvidd 600 mm. Bid på ångoksdraget tåg mitt i gatan i Vaas på väg mot Anavros. Vet något om museitrafiken på denna f.d.industribana kommit igång?jan Rune 3C 3C 3 MUSEINYTT BLÄSE Gotands industrihistoriska stothet, kakbruket i Bäse, utveckas verkigen på ett imxnerande sätt. Med små ekonomiska resurser men med stor entusiasm har man skapat ett betydande minnesmärke över den gotändska stenindustrin, som så sent som i början av 1950-taet syssesatte hea 2000 personer på ön. Vi småbaneintresserade har nu ett speciet skä att besöka Bäse. Sedan något år tibaka har man nämigen agt ut ett 600 mm-spår från bruket upp ti kakbrottet, 2 km. Spår och ruande materie kommer ti största deen från Furiiiens kakverk på Gat~d. Driftsok är DEMAG 2452/1941 (f d DFB Norge), medan ett oidentifierat motorok med Vovomotor står avstät på ett sidospår. Under sommaren körs två tågpar med avgång från bruket k och (!). Extratåg körs vid stor resandetiströmning. Inne i kakbruket står 600 mm-ångoket O&K 12900/1937 (fd Smöjens kakbrott). Man har vissa förhoppningar att om några år även ha detta ok i trafik på museibanan. Mats Freding

7 SmB 3/93 Sida 7 VADSTENA (VÖJF) Ciaetta-oket (Saa 173/1947) är åter driftsdugigt efter det att man erhåit en Listermotor från fd BYCF 46. Loket är nu snyggt måat och försett med en diskret Coetta-märkning. Resterande de av BYCF 46 har VöJF ämnat ti RLJ i utbyte mot Schöma 2014/1957, viket ok tidigare endast varit deponerat i Vadstena av RLJ. ZINKGRUVAN (Zinkgruvans Bygdeförening) Den 14 juni 1993 öppnades föreningens nya museum i en de av byggnaderna vid Knaa gruva. Gruvschaktet används dock för den ordinarie verksamheten (person- och materiatransport). De gama byggnaderna i Knaa håer på att rustas upp. Den något modernare gruvstugan innehåer b.a. en utstäning med många treviga foton från verksamheten vid Vieiie Montagne samt gruvredskap, modeer, m.m. En förrådsbyggnad och panen framför har försetts med två 600-spår. På ett av spåren står en astare och en återfyningsvagn. På det andra spåret står en ädre gruvvagn (astarekatt för handastning) samt ett dieseok (KHD av typ MAH 914G.) Loket är nu grönmåat och driftsdugigt. Museet är öppet måndag-fredag 16/6-15/8 från k 12 samt på gruvans dag i Zinkgruvan SKOTTVANGS GRUVA Gruvan tihörde på sin tid Akers styckebruk och nedades 1920 efter det att mamen sinat. Den är beägen ca 7 km sydväst om Läggesta och hade de sista åren järnvägsförbindese med Akers styckebruk via en 600 mm-bana för ångoksdrift. (Se vidare i boken 11 Från gruva ti bruk 11 ). Efter 1920 ämnades byggnaderna att förfaa, men de har senare bevarats och upprustats på främst privat initiativ. Gruvområdet visas sommartid och ett besök rekommenderas varmt. Utanför aven finns en 600 mm tippvagn på ett kort spår. Närmare uppysning om öppettider m.m. kan fås per tfn 0158/ Mats Freding AKERS STYCKEBRUKS BRUKSMUSEUM Museet är bara två år gammat, men har redan anseniga samingar. Det hås öppet ördagar och söndagar sommartid k Förutom sedvaniga verktyg och processbeskrivningar (som ju återfinns i varje bruksmuseum) kan man beundra en mode av det f.d. DFB-ångoket Borsig 9981/1917. Mats Freding LAKVIK Någon tidtabesagd trafik bir det inte i år utan aa resurser sätts in på att få en bra mijö kring det nya stationshuset. Det kan också nämnas att Spoorijzeroket (6010/1960) måats i grönt med en bred röd rand och med svart underrede. Det bir troigen RLJ:s nya trafikoksfärger. BJS / JÄÄJ BJS har erhåit okomotorn f.d. BJ nr 5 som tidigare använts vid verkstaden i Bonäs, i utbyte med Jvm mot f.d. Arendasvarvets och Homens bruks eack-ok. BJS har ånat ut f.d. NBJ 10 ti JAAJ. JAAJ har köpt Laxå Bruk 7, f.d. NBJ 9. En enskid medem i BJS har inköpt Bergboagen tiv.nr. 1716, ursprungigen ASJ Linköping samt DWK tiv.nr. 719, båda från stena Meta i Göteborg. P. o. Wahström GRÄNGESBERG (GBBJ) (Bevarade järnvägsfordon, SmB 2/93:3) KHD 56912/1959 (obs årtaet) har adrig tihört Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum, tiverkningsnumret i 11 Bevarade järnvägsfordon är feaktigt. Nämnda tiverkningsnummer tihör dock mycket riktigt det f.d. stråssa-oket som FMJ ' förvärvade under sutet av 1980-taet. GBBJ innehar ett ok av samma typ, TGOJ V1 815 (Z5 33), KHD 56189/1955. Jan-Erik Hedöf

8 Sida 8 SmB 3/93 BOLIDEN (GRUV- OCH MINERALMUSEET) Den 27 juni öppnade Gruv- och Mineramuseet i Boiden. Det är inrymt i Boiden Mineras gama gruvkontor. At enigt Norrändsk Tidskrift nr 3/1993. BOLMENTUNNELN I mitten på 1960-taet förordade en statig utredning att vattenförsörjningen i Skåne borde ösas genom överföring av vatten från sjön Bomen i Småand. Egentigen är historien ädre. Redan 1950 föresogs att vattenförsörjningen i Västskåne skue utredas, viket också skedde. Kommunerna Mamö, Hesingborg, Landskrona, Lund och Esöv bidade 1966 AB Sydvatten, som förde utredningsarbetet vidare. Ytterigare sju kommuner, Buröv, Höganäs, Kävinge, Lomma, Staffanstorp, Svaöv och Svedaa, bev 1978 deägare i boaget. AB sydvatten utade entreprenaden ti ett konsortium Tunnekonsortiet Handesboag (TUNKO). De egentiga bergarbetena påbörjades Tunnens södra de, 56 km, sprängdes av TUNKO, som bestod av John Mattsson Byggnads AB, Nya Asfat AB (senare Johnson Construction Company AB) samt AB Armerad Betong. Den norra deen (Uvaryd Skeen) sprängdes av AB Skånska Cementgjuteriet, som fick arbeta sig igenom 24 km berg. Tunnen är utförd med konventione sprängteknik och är oinkädd. Arbetena utfördes medehydrauisk utrustning och spårdrift (750 mm). Bygget utfördes i två entreprenader och arbetena skedde från tov arbetspatser, s.k. påsag (se kartan). Under den mest intensiva byggperioden syssesattes mer än 200 man. Tunnebygget orsakade redan på ett tidigt stadium mycket debatt i massmedia och band poitiker. De egentiga bergarbetena avsutades 1985 och två år senare togs Bomenanäggningen i drift, varvid råvatten från Bomen tifördes Ringsjöverket i Skåne. Tunnen var på sin tid Sveriges ängsta 11 tunnebana11, drygt 8 mi med sidospår etc. Om hea sträckan var spåragd samtidigt är ej kart. På grund av den ringa tvärsnitts-arean 8 m2 kunde man inte uttransportera det össprängda berget med astbi, utan spårdrift användes. Borrutrustningen bestod av Atas Copco ehydraudrivna spårbundna Promec-aggregat TH564 utrustade med hydraubergborrma ~kiner COP1038 HD, Häggunds astare typ Häggoader 8HR samt Häggunds edrivna skyttevagnar typ HRST115C Enigt en käa från 1977 används 11 eva dieseok av oika modeer och storek 11 Dessa drar skyttevagnstågen i huvudtunnen fram ti omastningsstationen vid nedfartstunnen (påsagen). Räsvikt 25 kg/m och 10m ängd på ståsyar med 1,8 m inbördes avstånd. Från omastningsstationerna kördes bergmassorna med astbi upp ti ytan för avtippning eer vidare transport. Av senare uppgifter har framkommit att samtiga ok ägdes av AB Armerad Betong och städes ti TUNKO:s förfogande mot hyresersättning. Totat är 30 st

9 SmB 3/93 Sida 9 ok kända, se nedanstående okista. Lokens vidare öden är ej het kända, men en de ok skrotades, andra sådes ti AB Skånska Cementgjuteriet (senare SKANSKA) samt ti GIA. LOKLISTA BOLMENTUNNELN AGV 401/1969 Kons. Hisingetunnarna (Widmark & Patser, Gbg) J Mattsson,. 197? TUNKO 2 AGV 409/1970 -Bergendah & Höckert, 197? TUNKO AGV 746/1975 Uthyrt Skien (Norge), 1977 AGV, 197? TUNKO AGV 779/1976 TUN KO AGV 780/1976 TUN KO GIA 103/1965 Svenska Väg AB, Sthm. 19?? Kasper Högund L5, 197? TUNKO ombyggt för stationär drift. GIA 111/1966 Org. Uppands Väsbytunnen, Rosersberg. 19?? TUNKO GIA 305/1968 Nya Asfat AB. Före 1980 TUNKO GIA 308/1968 Kasper Högund L6, 197? TUNKO 10 GIA 317/1969 Kons.Hisingetunnanrna, Hisings-Backa TUNKO 11 GIA 711/1972 Sv. Entreprenad AB, Hang Kong TUNKO via GIA (hyrt från 1978) GIA 719/1972 Som ok GIA 711. GIA 739/1973 WP System AB, Odens kraftverksbygge, Rönnfors. 1976? TUNKO. Såt GIA för everans 1988 ti Spanien GIA 742/1973 Som ok GIA 739, men evererat ti Spanien 1990 GIA 761/1976 TUNKO, 198? åter ti GIA GIA 762/1976 TUNKO 18, 1987 Kronmu AB (Vissmossen i Skåne) GIA 764/1976 TUNKO, 1988 åter ti GIA och såt ti Itaien GIA 765/1976 TUNKO, köpt 1977 som GIA agerok GIA 768/1980 TUNKO GIA 769/1980 TUNKO, 1987 STORA (Fau gruva) GIA 901/1969 STORA (Domnarvets Järnverk), 1981 TUNKO via GIA GIA 920/1977 TUNKO 4, senare 17. Köpt 1977 som GIA agerok GIA 921/1978 TUNKO, hyrt från 1978, köpt 1980 GIA 924/1980 TUNKO, 1987 åter GIA, därefter såt Spanien JW 1297/1959 STORA (Vintjärns gruvor), 1978 TUNKO JW 2334/1961?, 197? TUNKO JW 2328/1961 Käppaaentreprenaden, Lidingö, 197? TUNKO MR Simpex 12057/1964 Lackarebäcksarbetena, 1970 SIAB, 1974 Arm. Betong, TUNKO MR Simpex 12060/1964 Lackarebäcksarbetena, 1970 SIAB, 1974 J. Mattsson, TUNKO MR Simpex 25017/1964 Christimti & Niesen, 1970 SIAB, 1974 J. Mattsson, TUNKO Anm. Om dessa ok även använts för transport av bergmassor på den norra deen, som utfördes av SCG, är okart. Ar 1981 fanns 6 GIA, ett AGV och ett JW-ok ovan jord vid Bökhom i norra Skåne. Käor: Diverse tidningsurkipp , b.a. från SDS och HD sydvatten Informerar (jui 1978) Tryckuft 2/1977 Vatten från Bomen (AB Sydvatten ca 1989) Vatten från Bomen, av Lars Reingardt (AB sydvatten 1991) SmB 2/1979, 2/1988, 2/1991 och 3/1991 Bygghäsan i Växjö, mätrapporter avseende avgaser 1978, 1982, 1983 Mats Freding (kompettering av okistan) Egna observationer i Bökhom. Janis Priedits

10 Sida 10 SmB 3/93 v ÄXLINGSTRALLORNA FRÅN ZAGRO Vem har sagt att ett ok måste ha motorn fast monterad för att få kaas ett ok? Tänk Dig i stäet en åg, 5-axig traa med draginrättning i ena änden och två fäbara ramper i den andra. Fä ner ramperna och kör upp en adees vanig gaffetruck på traan så att truckens drivhju hamnar över två räffade vasar (typ bromstestama hos Svensk Biprovning). Voia- traan och trucken har nu förenats ti ett mycket prisvärt(< SEK ) itet växingsfordon, som i 5 km/h kan växa tågsätt på upp ti 300 ton. Det här är iden bakom växingstraorna från tyska Zagro Bahn- und Baumaschinen GmbH i Bad Rappenau-Grombach. Sverige representeras Zagro av Kojapa AB i Västberga, som itet feaktigt kom att framstå som tiverkare av fordonstypen i en anmäan i SmB 1/90:9. Därför kan det vara på sin pats att återge historien "as it reay happened" - i a synnerhet som Zagro (genom Kojapas försorg) håer på att etabera sig ordentigt på den svenska järnvägsmarknaden: Kojapa säjer egentigen spont, håtagningsutrustning och andra industriförnödenheter, men fick erbjudande om växetrasagenturen eftersom man redan marknadsförde Zagros finuriga bandsågsystem för byggsten. En växingstraa togs hem på prov och visades upp på Kommunmässan i Mamö Av en händese fick en deegation från Bofors AB syn på traan, och köpte den på stående fot. Bofors hade just fått den numera så beryktade Indien-ordern, och hade (efter att ha avsagit en växingsoffert från SJ) ett akut behov av ett fexibet fordon för 8 timmars växing per dag. Efter mässan gick traan på ångtradare ti Bofors, där den gjort god tjänst i många år. Numera är den avstäd, men enigt uppgift vågar man inte göra sig av med den - rätt vad det är kommer det en ny order, som tarvar växing, och den ia traan har redan betat sig fera gånger om! Sedan dess har Kojapa yckat pacera ut ytterigare åtta Zagro-traor. Den sista everansen skedde under försommaren 1993, då CA Partihande AB köpte en Zagro-traa ti sin nyöppnade samastningstermina på Ättekua industriområde i Hesingborg. På terminaen bev man övertygad om transportösningens förträffighet sedan man ånat den avstäda Boforstraan och provkört den en tid. Den svenska everansistan ser ut som föjer: Kund Leveransdatum Nobe Kemi (Bofors), Karskoga Gränges Auminium, Finspång Norsk Hydra Past AB, stenungsund Nordisk Carbon Back, Mamö Bero Nobe stenungsund AB, stenungsund AB Gotthard Nisson, Mamö Terminagas, Karshamn Tetra Pak AB, Sunne ICA Partihande AB, Hesingborg Visst borde det finnas utrymme för fera Zagro-traor här i andet? Det finns ju faktiskt ganska gott om spåransutna terminaer och industriområden, där SJ-växing egentigen är en tämigen osmidig ösning samtidigt som ett inköp av ett "riktigt" ok är ekonomiskt ohåbart. Hör gärna av Dig ti redaktionen, om Du har något ämpigt "projekt" i Din närhet! Jan Ericson

11 SrnB 3/93 Sida 11 ~ Industribanor i Poen~ (se även SmB 3/91:14) skogsbanor Poen har haft en mängd skogsbanor men trafiken har upphört på de festa (aa?) I östra deen av andet finns två banor kvar, där det är möjigt att ordna extratåg, viket gjordes av en mindre grupp svenskar i början på maj 1 år. En av de två patserna är Czarna Biaostocka, där cirka 20 km av spåret öster ut är farbart. Dragkraften var ett treaxigt dieseok av Bahesbergs tiverkning. I okdepån fanns även två avstäda ångok av fätbanetyp. Det kan nämnas att ytterigare ett fätbaneok finns uppstät i ett bostadsområde i Czerna Biaostocka. Den andra patsen är Hajnowka. Här kan man få både fätbaneångok och dieseok som dragkraft. Ångoket rustades upp inför skogsbanans 75-årsjubieum 1991 och är tiverka t av Bors i g med en panna från Krauss. Här företogs först en tur ti Morze, nordost om Hajnowka, och åter för att sedan åka ti Topie söder om Hajnowka. Sistnämnda sträcka används för viss persontrafik/bestäningstrafik och den sutar vid ett bad. Fotot visar fätbaneoket i Hajnowka vid vattentagning i Topie Övriga industribanor Biaostok, några km söder om staden vid Babino, åg ett tegebruk, viket använde 600-spår för ertransporterna några 100 meter. Dragkraft var ett dieseok tiverkat i Poznan Hajnowka Här fanns en större skogsbaserad industri en bit i från nyss nämnda skogsbana. Vid sidan av skogsbanans bangård fanns en mindre normaspårsbangård med ett tvåportars oksta. På väg ti okstaet sågs ett mindre dieseok av typ SM03 (nr 7702). Znin På sockerbruksområdet sågs tre normaspårsok, SM30 973, SM samt ytterigare ett av samma typ. Vidare sågs två 600- ok av Poznan-typ. Fotot visar Poznan-oket vid ertaget i Babino med många vagnar just färdigt för start. Järnvägsmuseum m m Sochaczew beäget väster om Varszawa har ett 750- museum med massor med PKP och industriok (över 40 ok). Vi har bara sett museet från gatan (en inhägnad gångväg korsar området, varför man kan få en viss insyn även om man kornmer när museet är stängt).

12 Sida 12 SmB 3/93 MER NOTISER XXXXXXXXXXX NY LOKTILLVERKARE? Vid besök i Petersberg, Båstad, fanns där två nya 11 tunnebaneok 11 I det ena fordonet, som även hade ca 6 passagerarpatser, satt en iten skyt, ROTTNE MEK. VERKSTAD, troigen tiverkaren. Är detta en ny oktiverkare? P. O. Wahström FöRTYDLIGANDE OM HISSVÄLA (SmB 1/93:5) Jag vi göra ett itet förtydigande ti en uppgift i SmB 1/93 sid 5. Där står föjande: 11 Industribanenytt 4/94 innehåer-- historik om bana och spår vid Skiens kakugn i Hissvåa (ca 20 km öster om Leksand) Detta torde avse den numera även för eksandsbor tämigen okända kakugn, som funnits.ca 1 km väster om den ia sjön Skvin, beägen 12 km öster om Leksand och 1,5 km norr om andsvägen Leksand-Sågmyra och byn Hissvåa.Driften vid kakugnen nedades enigt uppgift i sutet av 1930-taet. Ännu finns ugnspipan kvar samt något tiota meter decauvieräs på påtsyar och vaggan från en tippvagn, samt raststuga och sta, transformatorhus och ämningarna av ett agerhus. Lars-Oof Lind HELVETET BORTOM HAVET och ett Decauvieok! Boken 11 Hevetet bortom havet 11 av Aage Krarup Niesen, utgiven 1933, innehåer en de intressanta uppgifter för småbanevänner. Den handar om straffkoonin i Franska Guyana i sydarnerika och de fasansfua vikor under vika ca fångar evde från 1850-taet fram ti Det är en dansk f.d. främingsegionär och strafffånge som berättar om sjävuppevda händeser. Av en karta som finns med i den danska r ,_---~--t utgåvan, men inte i den svenska, framgår att Fr. Guyana hade en 11 Sporinie 11 ca 10 mi ång. Den förband hamnstaden st. Laurent med en de utspridda fångäger. Av fera bra bider att döma var spårvidden 600 mm. En tydig bid på ett ångok visar att det var tiverkat av firma Decauvie. Som dragkraft användes också fångar och buffar. Anäggningen kaades i fokmun för 11 Pousse-pussen 11 (posse-pusse = fr: iten ätt vagn) och beskrivs som förhistorisk och öjeväckande och oken som eksaksaktiga och skröpiga. En resa tog, enigt författaren, ofta många timmar p.g.a. bränse- och vattenbrist. Passagerarna/fångarna motades av tåget för att med yxor och hinkar ordna ved och vatten. Även bortsett från det järnvägshistoriska är boken mycket äsvärd. Den är rikigt iustrerad. Jag har nu en fråga ti äsarna. Finns det möjigen någon, som vet mer om denna bana eer kan ge itteraturtips? Jan Rune TILL SIST så avsutar vi detta nummer av SmB-badet med en fyrsidig broschyr från Söderboms 1912 samt de II av meddeande nr 28/1958 från oktiverkaren ASJ (första deen pubicerades i förra numret). DETTA NUMMER av Meddeanden från SmB har sammanstäts av Björn Wadenström. Bidrag ti nästa nummer sändes ti Mats Freding, Hundhamravägen 83, Norsborg. Teefon och fax: SISTA MANUSDAG FÖR SmB 4/93:

13 SmB 3/93 Sida 13 Grundagt 1877 Gjuteri A.=B. ESKILSTUNA Fabriksmärke STOCKHOL}-1: 7537 RIKSTELEFON ESKILSTUNA: 27 &. 202 VASAGATAN 17 jui Cirkuär No. 26. MOTORLOKOMOTIV FÖR BENSIN ELLER FOTOGEN. Håbara Biig driftkostnad Driftsäkra ia dear ätt åtkomiga UPPSRTTNINGSVERI<STI'\D FÖR MOTORLOI<OMOTIV. Lättskötta Snabb igångsättning Enke regering ai hastigheten 1\nbud på begäran

14 Sida 14 SrnB 3/93 En biig och praktisk drifkraft för vagnar på industribanor, såsom vid sågverk, grufvor etc., och å mindre bangårdar har änge saknats. Ångokomotiven stäa sig dyra, emedan de fordra ång tid för att edas upp, innan de kunna tagas i bruk och dessutom i de festa fa kräfva två man för skötsen. Då okomotivet endast behöfver användas en a två timmar ett par gånger om dagen, åtgår nästan ika ång tid ti förberedeser, som ti sjäfva driften. En man är såunda bunden vid oket så godt som nästan hea dagen och under körsen äro, som förut är sagdt, nästan atid två man behöfiga. Ett motorokomotiv fordrar c: a 5 a o minuters förberedeser, innan det är kart ti användning och endast en man behöfves för skötsen. Denne är ju för öfrigt edig, så snart oket står stia, och kan då detaga i astnings- eer ossnings- äfvensom annat arbete. Vi känna exempe vid industribanor, då okföraren ensam utför at erforderigt astnings- och ossningsarbete. Hvad sjäfva driftkostnaden pr timme beträffar får man ej beräkna ojeåtgången ti antaet hästkrafter gånger ojeåtgången pr HK-timme, såsom oriktigt stått angifvet i en de tidningsartikar, ty motorns maximistyrka kommer endast ti användning i de största stigningarne. På jämn bana eer i mindre stigningar utveckar motorn endast en de af maximistyrkan och då tåget går nedför utningar, koppas motorn het enket ur. I amänhet kan man för motorokomotiv, som gå fram och tibaka på samma sträcka, räkna ojeåtgången ti häften af den beräknade, om motorn hea tiden utveckade sin maximistyrka. Hufvudfördearne med motorokomotiv kunna sammanfattas i föjande: De aro biiga i anskaffningskostnad De äro biiga i drift De äro efter några minuter färdiga ti användning De aro ätta De äro håbara De äro ättskötta De äro driftsäkra De äro ej edfariga De fordra endast en man för skötsen De fordra intet bränse när de stå stia De fordra inga tunga vatten- och och bränseförråd.

15 Beskri/ning a/ Söderboms Motorokomotiv Motor. Den typ vi använda är vertika 4-takt och bygges med två eer fera cyindrar, uppstäda på ett gemensamt fundament. Såvä sug- som afoppsventierna äro tvångstyrda, d. v. s. öppnas och stängas af motorn medest af denna påverkad mekanism. Ventierna äro utförda af nicke/stå, agren af hård fosforbrons, vefaxar, vefstakar och öfriga smidda dear af bästa svenska martinstå. Förgasaren är regerbar, har vattensamingsrum med aftappning, hvarigenom den är okänsig för fukt, och i öfrigt så anordnad, att densamma, oberoende af gasmängden, atid bandar gas och uft i riktig proportion ti hvarandra. Igångsättningen måste atid ske med bensin, men, så snart motorn är uppvärmd, kastas ventien i sugedningen om och driften sker med biig fotogen, kraftogen eer motsvarande ojor. Åtgången per hästkrafttimme vid norma gång är c:a 250 gram och öfverstiger ej 300 gram. Tändning. Denna åstadkommes af en magnetisk eektrisk tändapparat, drifven af motorn. Härförutom finnes vanigen som reserv accumuatortändning. Båda apparaterna kunna af vagnsföraren från dess pats instäas för för- eer eftertändning. Tändstiften, som hafva nicke/spetsar, äro isoerade med gimmer och okänsiga jör oja och sot. Afkyning. För vattnets afkyning användes en kyapparat med stor utsråningsyta, genom hviken det från cyindrarnes vattenkamrar kommande, af kof- eer rotationspumpen framdrifna, kyvattnet passerar på sin återväg ti pumpen. Kyvattnet uppnår säan kokpunkten och behöfver i rege ej påfyas oftare än en gång dagigen. Drifanordning. Motorkraften öfverföres medest friktionskopping, manövrerad af fottrampa ti den s. k. utväxingsådan, uti hviken de för de oika hastigheterna behöfiga kuggväxame äro inrymda. Samtiga kuggväxar äro utförda af maskinstå, skurna, härdade och sipade. Kuggväxame kunna icke utösas från eer ti hvarandra förrän motorn bifvit urkoppad, hviket automatiskt försiggår, oberoende af gömska eer försumighet hos vagnsföraren. Från utväxingsådan fortedes motorkraften ti okets ena hjupar medest tandhju och rukettingar. Båda hjuparen äro sins emean koppade. Bromsning. Å okets aa hju finnas bromskossar, som skötas medest skrufanordning från förarens pats. i Körhastighet. Lokomotivet konstrueras för ~ ~ ~--- två eer fera hastigheter efter behof. De oika

16 Sida 16 SmB 3/93 hastigheterna bestämmas af utväxingar, hvika ordnas eer ombytas medest regeringsspaken vid förarepatsen. Smö.rjningsano.rdning. Smörjningen är centra och automatisk, fortedande ojan ti såvä motorcyindrar som maskineriets samtiga ager. Kuggväxarna uti den s. k. utväxingsådan arbeta ständigt i oja. Brännojebehåa.ren. Denna är utförd af kopparpåt och fuständigt suten. Loko~otiv.ra~en. Denna är utförd af ståpåt och faconjärn samt starkt förstagad i såvä horisonta som vertika ed. Ramen hviar på kraftiga fjädrar, i sin tur förbundna med agerboxarne. Loko~otivhjuen. Såvä drifhjuen som koppehjuen äro utförda af stå. Sandningsapparat är anordnad å oket och manövreras från förarepatsen. Manövrering. A manövrering sker från förarepatsen. TABELL 6FVER standardtyperna F6R 6oo M/M SPÅRVIDD. Anta H. Drager med min. hastighet Dragkraft i Motor kör~ ~:i:~!~:;e cirka ton, kro,ken Mått i m/n ~~~sti Pris::~~~~dn 1 ;m H. K. hastig på jämn. i stigning 1 min. max. k, heter, min.! max. bana J, :100~~~~ hast. hast. A J B i C i D i E g. J kr. i i!!! ~~ ; i : ~~ ~~ :~ ~~ i ~~ ~~~ i ~~~ :~~~ ~:~~~~:~ ~~~~ ~;~~;~:,' i f : ! 13 i ' f ! 3~ /2500 i A. Bo. J. O. Öberg & Sons boktryckeri, Eskistun

17 SrnB 3/93 Sida 17 M-eddeonde': VAGN- och MASKINFABRIKEN, 1 FA.LUN DIESELMOTORLOK everans ti Stackhom-Rosagens Järnvägar ALLMÄNNA DATA spårvidd tjänstevikt inc bränse axeanordning... avstånd mean boggiecentra axeavstånd i boggier hjudiameter..... tota ängd över buffertar största bredd största höjd. fri höjd över räs 891 mm 36ton BoB o mm mm 760mm mm mm mm 100 mm REFERENSER 2 ok av denna typ har evererats ti Stockhom-Rosagens Järnvägar.

18 Sida 18 SrnB 3/93 Meddeande: VAGN- och MASK-JNFABRIKEN, FALUN - R E F E R E N s- K u n d. Antaok everansår DIESELHYDRAULISKA LOK Avesta Jernverks AB. -. Boidens Gruv AB. Daa-Ockebo-Norrsundets Järnväg Degerfors Järnverks AB. Degerfors Järnverks AB... Domnarfvets Jernverk. Grycksbo Pappersbruk AB. Homens Bruks och Fabriks AB Korsnäs AB..... Korsnäs AB Kung. Järnvägsstyresen.... Kung. Järnvägsstyresen.... KungL Järnvägsstyresen.. Kvarnsvedens Pappersbruk.. Norrbottens Järnverk AB.. Norsk Jernver~ A/S.. Oxeösunds Järnverks AB Rättviks Kakverk Sandvikens Jernverks AB. _... Sandvikens Jernverks AB Smedjebackens Vasverks AB. Stockhom-Rosagens Järnvägar.. Stockhom-Rosagens Järnvägar.. Stockhoms Superfosfat Fabriks AB. -Svenska Kuagerfabriken AB... Svenska Rayon AB... Svenska Sapeterverken AB. Svenska Skifferoje AB :.. Wifstavarfs AB... Avesta. Gerpenberg.. Jädraås.... Degerfors... Degerfors.. Domnarvet.... Grycksbo.... Hastavik Gäve.... Gäve.... Stockhom..... Stockhom... Stockhom... Kvarnsveden Lueå... Mo i Rana..... Oxeösund... Rättvik... Sandviken. Sandviken... Smedjebacken.. Stockhom... Stockhom.. Ljungaverk... Häefors.. Våberg... Köping.. Närkes Kvarntorp. Vivstavarv i order 1956 i order / " '.. - DIESELELEKTRISKA LOKOMOTIV Domnarfvets Jernverk. Domnarvet. _Korsnäs AB Oxeösunds Järnverks AB.. Gäve.. Oxeösund. Trafikaktieboaget Grängesoerg-Oxeösunds, Järnvägar Eskistuna i order i order

19 SmB 3/93 Sida ~!J0.o~oJ) Meddeande: VAGN- och MASKINFABRIKEN, FALUN "-.-/.. L 5 T A Motoreffekt Vikt av ok, Hastighet Motorfabrikat hk ton km/h - Hydrauisk växe... Cummins Twin Disc OF TC Scania Vabis X UVA US-D 1,0... Cummins UVA US-D 1,0 Scania Vabis UVA US:D 1,0 Scania Vabis. 205X UVA US-0 1,0 Scania Vabis.. 157X Lysh. Smith. Atas DF-1,0 Scania Vabis Lysh. Smith. Atas DF-1,0 Scania Vabis Vovo H 30 A sysfem ~RM - - Scania Vabis Lysh. Smith. Atas DF-1,0 Scania Vabis Vovo H 30 A system ~RM MaK Voith L 37 Z MaK Voith L 37 Z MaK UVA US-D 1,2 - Scania Vabis Twin Disc OF TC Meadow ,5 26 Modern Whee Drive (mek. v9xe) Vovo Twin Disc OF TC Scania Vabis X Lysh. Smith. Atas DF-1,0 Scania Vabis Vovo H 30 A system SRM Scania Vabis Lysh. Smith. Atas DF-1,0 Scania Vabis Vovo H 30 A system SRM Scania Vabis Twin Disc OF TC Scania Vabis ,5 55 UVA US-0 1,0 Deutz.. 220X UVA US-0 1,0 Scania Vabis Vovo H 30 A system SRM Scania Vabis T win Disc OF 0034-TC Scania Vabis. 67X Lysh. Smith. Atas DF-1,0 Scania Vabis Vovo H 30 A system SRM - Scania Vabis.. 205X UVA US-0 1,0 Scania Va bis Vovo H 30 A system SRM ' : '. - ~ - ' E e k t r is k transmission Cummins 300X2 55,2 32 ASEA Cummins 300X2 55,2 40 ASEA. Cummins 400X ASEA ' Cummins 400X ASEA

20 Sida 20 SmB 3/93 Meddeande: VAGN- och_maskinfabriken, FALUN DIESELHYDRAULISKA LOK DIESELELEKTRISKA LOK (ASEA banmotorer) ACCUMULATORLOK standardtyper med tons tjänstevikt everans från ager.. 18 tons växeok everans ti RäHviks Kakbruk...\ UTHYRNING OMBYGGNADER REPARATIONER RES-ERVDELAR Fou Nya Boktryckeri AB, Offseovd CB