o 1.., c.., ~~... Klubbmästare : Frank Edgar, Fältv~gen 24, TUHBA

Transkript

1 o 1.., c.., ~~... Kubbmästare : Frank Edgar, Fätv~gen 24, TUHBA Lsj(Stn Kassör: Bo Gyenberq, (; Hu.Jd±ngev 4i7 2 ö g, \L\'SJö RP..dakti :m:; r-tac.s Freding, Hur.Jnamr-av!!gen SJ, NOI\SnOkG ~. - Wudenström, Lida eden 70, NOHRKöPIUG \.. -" f_ Postgirokonto: BB - 6 Medemsavgift: 50 kr/år >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> Ja, gammat möter nytt när ABB Tractions okornotor Kockums 184/1951, fd SJ Z43 1q~ ~3, drar ut SJ:s första X2-tågsätt för provtur Frank Edgar var påpassigt oå pats. Eftersom det tidigare frågats om vika okomotorer ABB Traction äger, kan i detta nummer återfinnas svar på denna och många andra frågor. Vidare återfinns besked om årsavgiften för 1990 (chockhöjning?), reseberätteser från Skåne och Bergsagen och en sekvens bider av "Srnåbaneåret 1989". Den ia banan Närsen-Gråntjärns Järnväg presenteras av sina ägare. Red.

2 Sida 2 SmB 4/89 SKÅJ'ERESA HÖSTEN 1989 Några anteckningar från en resa i Skåne 5 november 1989: Gryteröds Bränntorvindustri, Kågeröd Nedagd sedan andra värdskriget. Agare på sutet var, enigt en person som bor på gården Gryteröd, Tuvesson. På den övervuxna och vattensjuka mossen (som igger på Söderåsen) finns fortfarande ett hundrata meter 600 mm-spår kvar i dåigt skick (räsvikten är 4,5 kg/m). Dessutom finns dear av ett rostigt torvverk kvar. Se även SmB 1/79:9, 2/89:3 (ej samrna mosse som jag beskrev då - denna igger 1,5 km NV Stenestad, medan Gryteröd igger knappt 1 km Som Stenestad kyrka, adees invid vägen Stenestad-Kågeröd) samt 3/89:7. Partek Höganäs, Skrombergaverken I drift. Dock hade normaspåret Ekeby-Skrombergaverken rivits redan i somras vid ett besök där. När revs det exakt? Findus AB, Bjuv Spåret hit från Bjuv station används. Verkar underhåas och är i bra skick.! Bjuvs gruva! Numera gruvrnuseum, öppet vissa! kvar, men aa spår rivna ovan ~ ' agspats för era. i dagar (uppysningar per tfn 042/81500). Laven jord och stora dear av området används som upp- I Gunnarstorps gruva Gruvbyggnaderna ombyggda ti biverkstad m m. Nederdeen av aven kvar, iksom de två askhögarna från vika man har en bra utsikt. skånska Makadam AB, Astorp I drift. Mycket stor anäggning med krossverk, ånga transportband och utastningsanordning ti järnväg (används troigen). strax invid stod några Qbc-vagnar uppstäda. KAABS, Astorp Rätt namn är Kaabs Industriråvaror AB. stickspåret ti Astorp station används och numera växar företagets eget ok, ASJ Faun 762/1961 (tidigare avstät hos Kaabs i Ängehom). Loket är orangemåat. På marken stod en gu Z43 av-~ städ, märkt "Gufiber". Troigen är det Kockums 171/1951. Nyvångs gruva. ~ Gruvbyggnaden märkt "Schakt Car Cervin" nyigen restaurerad och innehåer numera gruvrnuseurn och gymnastiksa. Museet var dock stängt vid mitt besök, men utomhus stod två gruvvagnar spårvidd 625 mm på några meter spår. Teefon ti! museet: 042/51459.! Göm inte medemsavgiften! Efter 8 år med oförändrad medemsavgift, har åtsrnötet nu faststät att medems avgiften för 1990 ska para 50 kronor. De senaste åren har medemsavgiften inte räckt ti att täcka kostnaden för tryck och distribution av SmB och kassören föresog för sin de en höjning ti 35 kronor. Arsmötet faststäde dock 50 kronor som medemsavgift efter ett försag ftån en medem att biderna i SrrS borde tryckas på papper med hjäp av en dyrare, men bättre teknik än vad som sker f n. Medemsavgiften inbetaas ämpigen ti vårt postgiro med bifogade inbetaningskort. Detta nummer av SmB (nummer 56 från starten 1975) har redigerats av Mats Freding. Bidrag ti nummer 1/90 sänds ti Björn Wadenström, Lidaeden 70, Norrköping. Väkornmen med dina bidrag!

3 SmB 4/89 Sida 3 Boidenaktuet (personatidning för anstäda vid Boidens anäggning i Hesingborg - numera Kemira Kemi AB) I nr 10/1977 kan man äsa eri-kort artike med namnet "Vad gör kiarna på järnvägen?''. Då arbetade 5 personer med Boidens egen järnväg och man uttransporte-rade ca ton gods per år. Bid på spår och vagnar. I nr hade järnvägstransporterna stigit ti ton/år () Gurkisten 3/1989 innehåer en av Erik Linder författad uppföjning ti artiken om Vadstenas hästspårväg (se SmB 3/89:5). I artiken berörs tiden från mitten av 1920-taet fram ti 1960-taet, då de sista spårresterna försvann. Två bider av kovagnar m m iustrerar. (Leif Bergort/Bo Gyenberg) J v Svenssons Automobifabrik i Augustenda, Nacka, behandiades i ett mycket trevigt TV-program under mitten av juni (med repris i höstas). Anedningen ti programmet var att industriområdet håer på att byggas om och expoateras under namnet "Nacka Strand". Fera ädre journafimer visade driften av det dubbespåriga utande panet från fabriksområdet ti hamnen med mängder av vagnar. Fabriken har omnämnts i SmB 2/79 och 3/84) (Mats Freding) Kvässtunden Inne i tidningen finns en spat "Brev från äsekretsen". I detta nummer handade det om en järnväg som fanns i Ljungr Östergötand. Banan gick mean Rässa och sjöbackasågen vid Norrbysjön och det fanns ett sidospår ti Ämesbo. Banan ägdes av Domänverket, Gubergs revir, Maspeösa. När banan öppnades står inte, men antagigen var det 1914; den byggdes färdig som nödhjäpsarbete Den nedades i början av 1930-taet när astbiar ersatte. Man transporterade huvudsakigen timmer från skogen ner ti sågverket vid sjön. I artiken finns en tydig bid på ångoket 0~K 10550/1923 med en sorts ådvagnar på säp. Ångoket går backgång och ett arbetsag på sex man står nedanför oket. (Leif Bergart) Kvässtunden Tidningen har ett het uppsag med tre svartvita bider från Bödabanan. Museijärnvägen firade visst sitt 15-årsjubieum. Man redovisar även itet historik från förr på uppsaget. (Leif Bergort) Lauku Avize oktober 1989 Lettisk antbrukstidning i viken man på två hesidor beskriver det stora kraftverksbygget Kegums (vid foden Dugava), ca 50 km so om huvudstaden Riga. Artiken är skriven med anedning av 50-årsminnet av färdigstäandet. Vid kraftverket, som torde ha varit en av dåtidens största byggarbetspatser i Lettand, användes omfattande smaspåriga internbanor för transport av byggmateria, - schaktmassor m m. Svenskar (t ex skånska Cementgjuteriet och Svenska Diamantbergborrnings AB i Stockhom) var inbandade i bygget, som pågick åren {Janis Priedits) Nynäståget 3/1989 Artike om bränntorvupptagningen vid sätmossen i Handen med ett foto p~ ett Warrant-ok från Vara Mekaniska Verkstad. (Bo Gyenberg) Transport och Hantering Tidskriften handar mest om gummihjusfordon såsom truckar, astbiar m m. Dock finns en de artikar om industrispår med tihörande fordon: 3/1976: Unimag ersätter växingsok. Bid på Mercedes Benz Unimog hos Lijehomens Kabefabrik i stockham samt text. Unimogen karar upp ti 300 ton vagnvikt 2/1977 Hesidesannons visande ovan nämnda Unimog. Två bider, en på fordonet i "andsvägsäge" och en annan bid där Unimogen är koppad ti en järnvägsvagn. Enigt annonsen var generaagenten Motordrift AB i Järfäa, teefon 08/ /1977 Monoraisystem för sjävbyggare. Monoraisystemet, kaat Monorack, tiverkas av den schweiziska inbanetiverkaren Habegger i Thun och har en fyrkantprofi som skena, underti försedd med kuggtänder. Ti systemet hqr små bensinmotorok på 5,5 kw (7,5 hk), som karar en ast på 500 kg uppför 45 graders utning. Två bider på ok och vagnar. 8/1977 Gruvok -från ASEA ti Coorado, USA. Bid på och text om 45 tons smaspåri-

4 Sida 4 SrnB 4/89 ga gruvok för kontaktedningsdrift avsedda för Henderson-gruvan. 9/1977 Artike om Grängesbergsgruvan. Av artiken framgår att övergång ti spårfri drift började reativt sent skedde nästan aa underjordiska transporter med gummihjusfordon. Vid årsskiftet 1976/77 var det vertikaa materiaschaktets hissar och påastningsnivån ovan -jord samt avastningsnivåerna under jord ännu försedda med spår. Dragkraft var diese- och ackumuatorok. 4/1978 Nytt gruvok från ASEA. Iustrerad artike om ett 9-10 tons gruvok för transporter i gruvor och tunnar. Se även SrnB 4/78. 12/78 Hesidesannons av Vamet Traktor AB i Uppsaa visande MOVE 250B växeok. Loket är försett med en scania DS14 diese~otor på 283 kw och kan köras 3/ /79 i max 75 km/h. Bider visande såvä exteriör som interiör. Artike om ovannämnda Vametok. Mindre annons på MOVE 250B-oket. () ÖSJ-Badet 3/1989 Notis om oken vid Örogsvarvet i Karskrona och nytt ok hos Gufiber AB i Bieshom. (Bo Gyenberg) Edfast tege. AB Iföverken, Bromöa (Sövesborg 1957) Iustrerad broschyr om tiverkningen vid Iföverken. På en bid syns spår i kaoinfyndigheten:på Ivön. Garvämnes AB We~ibu (Grycksbo 1980) Litet häfte som beskriver GAW:s historik fram ti nedaggningen Häftet behandar GAW:s anäggningar i Landskrona och på en bid syns ångoket Motaa 393/1907 (fd BLHJ 3) dra godsvagnar ut genom fabriksporten i mitten av 1940-taet. Gasbetong. Kagshamns Cementverks AB, Kagshamn (Mamö 1925) Bid på ångok och tippvagnar vid cementfabriken. Geoogi och mijöriskkassificering av impregneringsverk i Sverige. En enkätundersokning av GÖran Bergman. IVL B788. Stockhom Listan upptar 186 impregneringsverk (avser sådana som impregnerar med vattenösiga impregneringsmede) afabetiskt ordnade efter än. Uppgifterna avser Fera av verken har (haft?) smaspår, t ex Teeverkets impregneringsverk i Hjätevad. Dock finns SJ anäggning i Nässjö ej med. En de anäggningar är av iten storek och spårtransporter saknas. Historik över Sandviks sågverk med gimtar ur bygdens iv och utvecking av Petrus Lundberg. Boken är utgiven 1989 i Umeå och ingår i serien "skrifoch ter i västerbottnisk kuturhistoria""som nummer 9. Mest sågverkshistoria inte så mycket om sågens intressanta järnväg. Bo Gyenberg Krauss-Maffei, 150 Jahre Fortschritt durch Technik Rikt iustrerad bok utgiven 1988 av Krauss-Maffei AG i MUnchen. De festa trodde vä säkert att företaget enbart ägnat sig åt tiverkning av ok, men vem kunde ana att man även hade tanks som produkt? Av industribaneintresse finns fera bider på ång-, e- och dieseok. Sveriges Hande och Industri i ord och bid. Ett större verk, uppdeat i fyra "Afd" och tryckt Av industribaneintresse märks främst Afd III, där MunktesMek Verkstad beskrivs. På en bid syns internt smaspår, troigen ca 600 mm. Vidare Korsnäs sågverks AB (högbanor vid nya sågverksanäggningen 1888), och Östergötands Sockerfabriks AB i Linköping (historik). Afd IV behandar b a GöteborgsMek Verkstad (smaspåriga internbanor, även treskensspår), Trävaru AB Daarne (bid på högbanor i Vansbro Brädgård), Hesingborgs Kopparverk (spår) samt historiker för Höganäs-Bieshoms AB och Homens Bruks AB. '.

5 SrnB 4/ 89 Sida 5 Torvtransporter med hjäp av datorstyrd panering (Transportforsknin~sneredningen - rapport 1988:11, Amänna Föraget, ). Med utgångspunkt från den s k MBI-metoden har samtiga hanteringsmoment i samband med produktion av frästorv och stycketorv anayserats. Med anaysen s~m grund redogö~s för hur en datormode kan byggas. Rapporten behandar främst transportpanering på sjäva_mossen fram ti stack. Som en framtida utvecking föresås att ett system med växebehåare för mossg~ende fordon konstrueras och testas under verkiga förhåanden. :"..,-_; -. -, Anders Svensson Ventiation vid underjorsarbeten (TOmas Franzen, Tom Myran, Orvar Larsson och Agne Rustan. Utgiven av stiftesen Bergteknisk forskning, Stockhom 1984) Beskrivning av ventiationen i en mindre gruva utan diesedrift (det framgår ej viken gruva som avses). På 400 m-nivån bedriver man s k tvärortsastning (LM-250) och där används ackumuatorok för transporter. Ur texten hämtas: "Maskinparken består av tryckuftdrivna borr- och astmaskiner samt ackumuatordrivna ok för transporterna. Mamproduktionen är i genomsnitt 800 ton/skift varti kommer 100 ton gråberg från tiredning och förberedande arbeten." Bieshom (3/ 89:3) Die OuK-okornotive, FNr 26664, Typ MB10N, 250 PS, 36t, wurde am an die Landespostdirektion Berin geiefert. Dort ief sie unter der Nr. 3. Urich Vöz "DRAGOS" (2/89:9 och 3/ 89:9) Det var "DRAGOS" jag såg uppastad på en astbi vid Södra Bäckebo på E66:an Loket var på väg ti Öand där det nu finns hos föreningen Bödabanan. Yngve Nisson Förutom DRAGOS äger BÖDA SKOGSJÄRNVÄG 4 Jenbachok varav två är av typ JW8 från Emsfors, ett är av typ JW15 och ett av typ JW20. De två sist nämnda kommer från en träindustri i norra deen av Västergötand. Föreningen äger ett JB-ok från Närke. Ett JW15-ok är inånat sedan 1985 från Industribanemuseet. De två nya JW-oken ska ersätta åneoket som ska tibaka ti IBMF. Föreningen har nyigen köpt ångoket MORMOR (Zobe 118/ 1910 från Södra stambanans Museisektion i Nässjö. Loket ska transporteras över ti Böda någon gång under Roger S Jansson Hesingborg 57/ 1919 (1 / 89 m f) Sommaren 1958 besökte jag Dannemora, och då fanns detta ia ok - ett av de minsta som förekommit på spv 891 mm? - kvar i staet, tisammans med KORSAN och NANNA. Enigt Hb-skyten på sidan av oket var det nr 57 som stod där; däremot vet jag inte tiverkningsnumret på pannan! Jag är fuständigt säker på saken; hemkommen efter resan gjorde jag upp ett nytt bad ti min okistpärm med rubriken "Dannemora gruva", där jag kaade Hb-oket "Nr 1?". Hur änge maskinen fanns kvar, kan säkert andra svara på... Någonstans har jag hört att oket användes något år vid OKB byggnad, men det är kanske het fe. Kurt Mäer Stockaryd (3/ 89:8) Jo, visst hade schärnaoket tiverkningsnummer 3355! Mats Freding Uvögruvan (3/89:7) N~gon järnvåg bev det inte på Uvön och knappast heer någon kommersie gruvbrytning. Sporadisk provbrytning har förekommit på fera stäen i Örnsködsviks kommun, i Björna, Grundsunda och på ön Trysunda. Börje Göransson

6 Sida 6 SmB 4/89 ABB, Västerås (2/89:8,3/89:8-9) Lok hos ABB i Västerås: Fd SJ Z används av ABB Traction. Rödmåad. Fd SJ Z används av ABB Generation. Ej ommåad ännu. Fd SJ Z anände ti ABB Traction vecka 33 från Hesingborg~_Or~ngernåad. Frank Edgar Avesta Jernverks AB Ar det någon av SmB:s medemmar, som har utovats en ista på motoroken vid Avesta Jernverks AB upprättad av Per Berntsson i Avesta? Per har tappat bort namnet på den han ovat istan och han har nu vänt sig ti ÖSJ och SmB med en förfrågan om vi kan hjäpa ti att hitta denna person! Är det du så hör av dig ti mig snarast (adress på sid 1). Bo Gyenberg Bodabergs Torvströfabrik Av förteckningen över Irdustribanemuseets ok att döma (3/89:14), har Bodabergs båda ok nu fyttats från torvströfabriken. Innebär detta att järnvägsdriften i Bodaberg nu har sopats, eer har man skaffat ett nytt ok? Mats Freding Faun (1/89:4) Uf Fjed frågar om mfgdj:s båda ok från Rättviks Kakverk. Svar: VM 734/1953 sågs i Faun och var då nymåad i mörkgrön färg. VM 755/1957 är ej renoverat; okänt vad som ska hända med oket. Jan-Erik Hedöf Hime Denna ia ort utanför Varberg är patsen för Enigt annons i somras finns här en smaspårig någon av SmB:s medemmar möjigen besökt Hime kraften? ett av andets många "Sommarand" järnväg för persontransport. Har och kan berätta något om drag- Mats Freding K S Berginq & Söner, Stockhom Vid genomgång av arkivet för Hä8a Tegebruk vid Enköping fann jag b a ett brev med föjande innehå från kamrer Hugo Rosenberg vid Car Ström AB : "Broder! Aberopande samtaet idag betr. motorok för Nyby får jag härmed meddea Dig adressen å den omtaade firman här i Stockhom, som byggt små motorok för oika industrier här i andet. Firman heter AB K.S. Berging & Söner, Norra stationsgatan 12, Stockhom och är dess teefonnummer: , och Jag har per teefon taat med chefen ingeniör Nis Bering. Som jag meddeade Dig tiverkar denna fabrik små motorok med Chevroet-, Ford- eer Vovomotorer (begagnade, men renoverade). Du kan ju ringa ti den firman. Med de bästa häsningar etc etc... ". Denna oktiverkare har jag adrig hört taas om innan. Finns det någon annan som kan berätta mer? Mats Freding Landsbro Tegebruk (3/89:9) Både Roger S Jansson och Jan-Erik Hedöf har påpassigt meddeat att BB 1706/ 1949 numera finns vid den ia skogsbanan utanför Daa-Foda och att oket är körbart. Ti redaktörens gädje har dessutom ägarna ti den aktuea banan inkommit med en trevig beskrivning av densamma. Se ängre fram i detta nummer. Som vä den uppmärksamme äsaren redan upptäckt, har det skett en fesortering under utskriftsarbetet så tivida att notiserna om Faun och Landsbro ovan, rätteigen hör hemma under "Kommentarer och kompetteringar". Ursäkta! Red.

7 SmB 4/89 Sida 7 AGEVE oktiverkning. Nyheter om AGEVE:s oktiverkning, erhåna från företagets maeknadsavdening per teefon. Jag ska få skriftig bekräftese. 934 (RT36) såd ti Degerfors Järnverk. Loket var tidigare uthyrt ti SJ Hagaund. 962 (RT40) hyrd av SJ Gods i Gäve för växing ihop med och 654 (RT40) 965 (RT40) såd ti Casco Nobe, stockvik 966 (RT40) såd ti AB Norrsundets Bruk 967 (RT40) såd ti? 992 (RT36) bestäd av SJ vagnverkstad, Boränge för everans i mars (RT40) bestäd av Statoi, stenungsund för everans i december 1989 Bierud i skogha är intresserade av ännu en RT40, men har inte ämnat bestäning ännu. Frank Edgar AGEVE Maintenance i Östersund (fd SJ, Östersunds Z43 460). Vid förfrågan visste kvar ännu. huvudverkstad) har ett växeok Qaz (fd SJ ej personaen om oket ingick i köpet. Det finns dock Frank Edgar Dannemara Dannemara Gruvors ok - fd SJ V1 3~ har varit avstät under hösten. I stäet används fd SJ V1 4. Samtidigt ska NOHAB under hösten bygga om ett ok typ V1 / V3 med b a nya gidager enigt andrahandsuppgift. Troigen är det därför V1 3 som nu finns hos NOHAB i Trohättan. När ska Dannemara äggas ned? Verkar underigt att bygga om ett ok nu. F k Ed ran gar Grängesberg med omnejd. KVAB 114/ 1954, viket senast har använts av Svenska Träimpregnerings AB (STAB) i Ludvikå, har under hösten skänkts ti Lokmuseet i Grängesberg, sedan SJ övertagit växingen vid anäggningen. Lokomotorn, som är gumåad med svarta snedstreck på hytthörnen, kördes under vecka 945 ti Grängesberg. Den nyinköptes 1954 av stäbergsboaget för att användas Nid gruvan i Idkerqerget. Efter gruvans nedäggning sådes okomotorn 1977 ti STAB i Ludvika. övriga ok, som kan anses vara "småbanok", vid Lokmuseet är b a eoket från torvbanan mean Muhytterna (vid Svartåbanan) och Stockås i Närke. Det är byggt av Eektriska AB Magnet i Ludvika 1907 med spårvidd 891 mm och är försett med en 10 hkr motor för 280 V ikspänning. Se baksidan av TAG 4/ 1981! Loket korn i mitten av taet ti ASEA i Ludvika, som skänkte det ti Lokmuseet hösten Vintern 1989 inköptes ti museet NCB Vaviks ok nr 34 (Deutz 47451/1952), fd TGOJ v 803, såt ti NCB oket gick för egen rnaskin Vavik-Grängesberg. Färgsättningen vid NCB var TGOJ:s sentida, dvs orange med vita ränder, men v 803 kornmer att återfå sin ursprungiga grön/gua TGOJ-rnåning. Angående den förestående nedäggningen av gruvan i Grängesberg kan sägas att a brytning av mam stoppas och i sutet av januari 1990 avgår det sista mamtåget. I och med detta kommer troigen de nu utsitna Et-oken att sopas. Vad som vid nedäggningen kommer att hända med den radiostyrda "RÖda Strimman" (KVAB 65/ 1949, fd Bötbergets gruva nr 1), viken fortfarande används vid apatitväxingen vid gruvan, är i skrivande stund okänt. Lokomotorn snyggades upp och utrustades med radiostyrning av TGOJ i Eskistuna vintern 1983/ 84. Jan-Erik Hedöf Häeforsnäs Enigt persona hos TGOJ i Eskistuna hyr Häeforsnäs bruk (rätt benämning?) en Z4, troigen TGOJ 11 (KVAB 50/1946). TGOJ ska även försöka säja Z6 41, Z samt V ti industrier. Frank Edgar

8 Sida 8 SmB 4/89 Hamstads Jernverk Vid besök i Hamstad hö dear av smaspårsbangården på att byggas om och nya räer äggas in. Motoroken, både norma- och smaspåriga, hö på att ackeras orn,i Fundias (som övertagit Hamstads Jernverk) färger: jusröd nedti och vitt tak. Ett av srnaspårsoken, viket är grönt ti--färgen, stod avstät och har så varit ca ett år. Detta ok ska inte måas om och ej heer tas i trafik, at enigt den persona som hö på med ommåningen. Även företagets gummihjusfordon skue måas om. (PS. Det avstäda oket är nr 14, Deutz 57028/1959, observerat av red ) Yngve Nisson Jordbro Vid "Ståmåarna" Aucrorn AB:s anäggning i Jordbro finns ett omfattande smaspårsnät (spårvidd ca 700 mm), viket ti stor de går i en ång rnåningsha, där det finns två spår. Ett tredje spår utanför haen används för transport av tornrna rnåningstraor. Förfyttningen av de ca 50 traorna sker med hjäp av wire, truckar eer handkraft. Utöver smaspåret (ca m) finns ett normaspårigt sidospår in ti anäggningen. Bo Gyenberg Lesjöfors Hytten och huvarna ti ASJ Faun 789/1966 iakttogs utanför fd Lesjöfors Bruk Enigt uppgift i Anghwissan nr 2022 sådes oket ca 1985 ti Ljungaverk för användning som reservdesförråd ti JLJ 6 (ASJ Faun 784/1959}. Tydigen sådes oket i så fa i demonterat skick eftersom hytten och huvarna fortfarande finns kvar i Lesjöfors. Mats Lindberg Mariefred Efter att ha stått avstät i 22 år rörde Saa-oket 119/1936 på sig för egen rnaskin och enigt uppgift står oket nu högt på ÖSJ:s upprustnings-_ ista. Det var vä trevigt JE! Bo Gyenberg Fd ÖSJ 2 ti rnuseiföreninq.. Av AB Nynäs-Petroeurn i Göteborg har rnuseiföreningen Ostra Skånes Järnvägar i Kristianstad under hösten 1989 erhåit motoroket fd ÖSJ 2, fd CHJ 2, fd SJ Z 169 (Västervik 145/1933, typ 8). Loket ankom ti Kristianstad från Göteborg torsdagen den 9 november uppastat på en SJ Kbps-vagn. Göran Lavesson Tibnor Väst, Göteborg I början av september 1989 ankom ett nytt ok på andsvägstraier. Det rör sig om Siverdaens Pappersbruks tidigare ok, fd SJ Z49 170, Kockums 146/ Avsikten är att använda det antingen som reservok eer som ersättning för Tibnors ok MAK /1952, fd NBJ 10. P-O Wahström Sveriges enda äggbana? AB J Johansson & Soner grundades 1881 av Johan Johansson under synnerigen bygsamma förhåanden vid Österrnamstorg. Aret därpå fyttades röresen ti Sibyegatan 26 och 1899 ti mycket rymiga okaer i fastigheten Grev Turegatan 57. Här inrättades grossistförsäjning av ägg, smör och ost. Ar 1915 hade verksamheten nått en sådan omfattning att även den intiiggande fastigheten nr 55 måste tas i bruk för b a äggagring. Sjäva agringen skedde i fastigheternas käarpan, där de oika utrymmena var förbundna med varandra genom en decauviebana, troigen med 600 mm spårvidd. Äggådorna transporterades på vaniga små panvagnar. När driften upphörde är ej bekant för mig; kanske någon av rned~ernrnarna av en händese vet något mera? Mats Preding

9 SrnB 4189 Sida 9 ESAB-o.< stäbergs gruva, 19?? Asbygdens museijärnväg, Mattmar LKAB, Kiruna 001', kvar LKAB, Kiruna 002, 1974 skrot 1003i LKAB; Kiruna 003, 1976 skrot tkab, Kiruna 004, 1974 skrot LKAB, Kiruna 005, 1976 skrot LKAB, Kiruna 006, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 007, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 008, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 009, 1976 skrot LKAB, Kiruna 010, 1982 kvar 1011/ LKAB, Kiruna 011, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 012, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 013, 1976 skrot LKAB, Kiruna 014, 1974 skrot LKAB, Kiruna 015, 1974 skrot LKAB, Kiruna 016, 1976 skrot LKAB, Kiruna 017, 1982 kvar LKAB, Kiruna 018, 1976 skrot LKAB, Kiruna 019, 1982 kvar Stockhoms Gasverk, 1972 kvar, 1973 Metex AB, Kärrgruvan, c % High Chapara för nedskrotning Stockhoms Gasverk, 1972 kvar, 1973 Metex AB, Kärrgruvan, c1975 High Chapara för nedskrotning Stockhoms Gasverk, 1972 kvar, 1973 Metex AB, Kärrgruvan, c1975 High Chapara för nedskrotning LKAB, Kiruna 020, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 021, 1982 kvar LKAB, Kiruna 022, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 023, kvar ti 1976 för reservdespockning LKAB, Kiruna 024, 1974 skrot Boidens Gruv AB 54, Långseegruvan Boidens Gruv AB 55, Långseegruvan Dannemara Gruvor 16, 19?? skrot Dannemora Gruvor 17, 1970 skrot 750 Dannemora Gruvor 18?, 19?? 'skrot Dannemara Gruvor 19, 1970 skrot Dannemara Gruvor 20?, 19?? skrot Dannemora Gruvor 21?, 19?? skrot Anm: och hade både kontaktednings- och ackumuatordrift, övriga troigen endast ackumuatordrift. Loken ti Dannemora köpta från, ev devis tiverkade av, GIA, sannoikt i början av 1960-taet. BOK OH SALA HASKINFABRIK? Efter Bjurströms okomotorer är det nu dags för Saa Maskinfabrik! Jag har börjat panera för en skrift som ska behanda de drygt 80 ok, främst för smaspår, som SaaMaskinfabrik byggde under åren För boken söks nu bider och an~ nat materia som beyser oktiverkningen. Jag har tigång ti ett stort anta tiverkningsfoton, men det är sämre stät med driftsbider. Bidrag ti boken- pubicerade bi-~~~~~ der ger friexempar! - sänds ti Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22, Kista. Tack på förhand!

10 r -, ~-- " ' ) J / o NG~ o o SKOGSBANA o >\ J J 'r' y r ~or 't' Q:P y y 'Y '-... ~ C) 'f' ", "~o... )f~* ~~ ~ 'f )' (... '-... 'f' 'r' k "t' , * ).-,... " / _/ '/2* /"+.. y '~ /k/ad hd, -o(>f v-* et a:rvå'xe j ~/ ;fe... ' '-... ' \ \ ;t\ ~ ~ \ ~ -+ >f * { x... *''-r- Dao. Ftod..a. 6km * -* 7f +- \,.- v ;\'- rn x Stn. / ~ _; A / fr... /" / 1<- ~~---./~ ö 4 ~_/" ->f ~ N ~ ~ o v- 'f x y 'r & o *. 'V 6 00 '",.., JÖrn v ii g ---- stig/väg markering S kärn in~ j bo.nk ~ ho'jdma.r k e_ n n'j * barrs ~ ko'],j:>.... CXJ Lö"v_,ko? 1.0 c56 v-- 'f y vettmar k o 'f ~.,

11 SrnB 4/89 Sida 11 JARNVAG I förra numret av SmB efteryste Uf Fj~d en anäggni~g i Daa-Fada. Anäggningen i fråga är en iten hobbybana med spårvidden 600 mm, kaad Närsen-Gråntjärns Järnväg, NGJ, som är beägen norr om sjön Närsen, ca 6 km väster om Daa-Fada. Banan börjad~ byggas 1986 av undertecknade vid vår sommarstuga, och det var från början avsett att bi ett itet traspår med siprar av uppkapade trädstammar och mycket ken räs. I ett år bestod anäggningen av 2s rn bana trafikerad av en brädgårdstraa med påspikat pankgov. Sedan tikorn diverse stickspår via en växe och ett par vändskivor började vi panera att bygga ett eget itet ok, och vi korn över ett garnmat tippvagnsunderrede från ett nedagt stenbrott i Boränge. En mindre motorvät inköptes också och motorn + växeåda togs omhand. Inspirationen korn från Austro Dairneroket på sidan 36 i "Indistriok i Västergötand". Men av det panerade okbygget bev intet, för i september 1988 besökte vi Landsbro Tegebruk i stora Skedvi och fick av en sump syn på Bergboagen-oket 1706/1948 (OBS årtaet!), som stod inne i fabriksbyggnaden. Det var av typ BM10, spårvidd-600 mm, och måat i någon jus gråbå färg med röda agerboxar. Vi köpte oket omgående av den skrothandare som nu var verksam på patsen, och det transporterades ti vår bostad i Boränge, där det rustades upp och måades svart och grönt. I jui 1989 ankorn oket ti vår hobbybana. Numera är banan utvidgad och upprustad. rned haverade SJ-sipers och ny, grövre räs, från den f d torvbanan i Toftbyn. Spårängden är i november m fast och 40 m provisoriskt spår. Några små vagnar har också tikommit: Fordon Ursprung Ti NGJ brädgårdstraa tippvagnsunderrede sågverk, Daa-Foda stenbrott, Boränge traa, mindre torvströfabrik, Toftbyn 1988 BERG-motorok traa, mindre, med stopar Landsbro Tegebruk, St Skedvi Landsbro Tegebruk, St Skedvi tippvagn, 3/4 rn3 tippvagn, 1/3 m?, spv 500 mm IBMB, Bixterboda gruva, Gruvberget traa, enaxig tiverkad av NGJ 1989 Ti synes består den ruande materieen av mycket små fordon då banängd och rundspår inte motiverar ånga tåg. Ti våren 1990 ska vi uppföra.ett oksta med pats för två ok samt någon iten kur vid perrongen. Banbygget kommer också att fortsätta. Erik & Staffan Eronn Bergsagsresa - fortsättning från sid 16 i dagbrott Troigen fraktades då mamen ti järnvägen, där den störtossades på patsen för det gama verket. Möjigen användes dear av detta för störtossningen. I Grängesberg etade vi förgäves efter Uddgruvan, 1 km S Ivarrännan. Troigen åg den på en p~ats som numera är en de av södra samdammen för Grängesbergs gruva. 20 augusti GIA SSAB ok 17 borta. I verkstaden pågick byggnad av jättediese. Ett ok märkt "BS 12" nytiko!tu11et i skrotgården. Purogruvan Järmrnsgru~a. be~~gen.. 2,5. km SO Grängesr;er~:. Ne?agd s~an änge (VK 1?). Gruvan hade en smaspar~g Jarnvag t~ en brygga ~ SJOn Horken (v~d Jankviken). Banan utade svagt mot sjön och var ca 1, 5 km. Ti Purogruvan edde ett O, 3 km sidospår. Banan var vä terasserad och förmodigen har hästar dragit de astade vagnarna upp i ett motut, varefter de av egen kraft ruat ned mot sjön. Sjäva gruvan hade två vattenfyda dagbrott och mindre varphögar. Inga husruiner syniga. Lars E Eriksson, Mats Preding & Bo Gyenberg

12 Sida 12 SrnB 4/89 smabanearet en bidsvit ABB Traction,Västerås Loket fd SJ Z används av ABB Generation i Västerås, där fotot togs Foto Bo Gyenberg r En av årets nyheter: Det nyevererade oket av GIA typ DHS 150 vid Stockhom Energi, kokraftverket i Värtan Foto Bo Gyenberg Kamar Verkstad nr 65 år 1949, fd Bötberget Gruva nr 1, används i växing i Grängesberg. se vidare sid 7 i detta nwnmer. Foto Frank Edgar... _

13 ' SrnB 4/89 Sida 13 Strängnäs Transportbana med 525 mm spårvidd använd vid återuppbyggnaden av "Tempet på Nabbkuen" Se SmB 3/89:4 Foto Bo Gyenber g Jordbro Vid ståmåarna Aucrom AB:s anäggning finns ett omfattande smaspårssystem med 700 mm spårvidd.. Se sid 8 i detta nummer. Foto Bo Gyenberg Mörby SLJ motordressin 9225 uppastad på traa i SLJ verkstad. Traan kan vara byggd av dear från underredet ti SRJ okomotor 1. Foto Frank Edgar

14 : sida 14 SmB 4/89 KVAB okomotor nr 116 år 1954, som används i internväxingen på företaget, har nymåats i --röd/vi t/svart färgsättning. Foto av Frank Edgar (- : TULLINGE : Traa i grusgropens utastnings tunne. 1 Framgrävd av SmB kubbmästare Frank : Edgar, som därefter tog biden. Grängesberg Fd TGOJ V 803, på senare år ägd av NCB i Vavik, har i år överförts ti oksektionen vid Grängesbergs hembygdsgie. Foto Frank Edgar Se vidare sid 7 i detta njtmer.

15 ... SmB 4/89 Sida augusti Bondfaet Kvartsgruvor vid Tyskboberget 1 km S Bondfaets gård. Två vattenfyda dagbrott 100 m väster om vägen Västervåa-Virsbo. Gruvorna ägdes av Fagersta och bröts ti Inga rester av srnåbanor. Väg edde ända fram. 17 augusti Västervåa Hembygdsgården stängd och åst. Ett större vagnsskju, som b a rymmer en hästbanevagn från Trummesberg var åst med hängås, men ett ca 10 m ~ngt spår stack ut under dörren. Kvarnvreten Mindre kvartsgruva i Heveteskuen 500 m so Västervåa kyrka. ~gd av Fagersta och nedagd sedan änge (ID ännu 1947, dock). En sma men hög skärning förbinder brottet med en mindre utastningsväg. Då skärningep knappast rymt vägfordon ant?s en småbana ha gått där. Hörnsjöfors Tegebruk med murstens- och rörtiverkning, beäget ornedebart so Hörnsjöfors gård. Ägt av Svenska Metaverken i Västerås under många år. Nedagt Driften hade då varit av mindre omfattning i ett anta år. På senare tid fanns ugnsbyggnad och två torkador. Enigt närboende fanns banor såvä ti ett närbeäget ertag som ti ett ertag på andra sidan Svartån (på bro över Svartån). Även spår ti sågverk vid Hörendesjön; nedagt på taet. Norberg Beskådades minnesstenen över oket "Förstingen" vid fotbospanen i Norberg utmed Norbergs Järnvägs banva. stenen restes Gåsmyrberget Kvartsgruva tihörig Avesta Jernverk och beägen ca 2,5 km NNV Andersbenning stn~ I drift Enigt topografen 1964 fanns ett vattenfyt brott, men detta hade senare fyts med massor från ett intiiggande sandtag. Inga srnåbanerester. Långgruvan Järnmamsgruva tihörig Långgruve Boag (SKB). Nedagd Hade inbana ti Andersbenning stn KNJ, 1,5 km. En stor verkstadsbyggnad i tege finns kvar, iksom mängder av husruiner och fundament. B a rester av ett krossverk. 18 augusti Lindesberg Dahkarshyttans kvarvarande byggnader var föremå för ombyggnad. Ännu finns ett överasfaterat 1435-spår kvar. På området hade även "Hyttehäsan" etaberat sig. Fanthyttan Larsbo Kak AB är fortfarande i drift och har tre åderdorniga schaktugnar med hundbanor. Trots den sena tirrunan (fredag ) var en ugn i gång och en schaktmaskin körde fram kaksten. Mårdshyttan Leja (järn?)marnsgruva. Beägen på berget öster om sjön Usken 2 km S Mårdshyttan. Mycket ruiner och djupa dagbrott, nu vattenfyda. Inti gruvan ett. naturornråde, Leja kärr, med orkideer. Mårdshyttan (Leja) 300 m S Lejagruvan igger ett nedagt större rnarrnorbrott. Kvar finns en verkstadsbyggnad i betongsten och kranfundament vid brottets kant där bocken astades direkt på astbiar. Typiskt tasbrott. Fanthyttan ca 500 m öster om Larsbo kakbruk tigger ett "fd kakstensbrott" (en', topografen). Brottet nås via en väg omedebart öster cm Fanthyttans skoa. B rot te+, är mycket stort och numera vattenfyt. I södra kanten av brottet står en hög trä byggnad som inrymmer krossverk och utastningsfickor för direkt utastning i bi. Inti krossverket åg en nu nedbrunnen byggnad som inrymt motorer med transrnissi>ner och spe för uppfordring och krossverk. Även en numera riven kontors- /bostad3- byggnad har funnits. Okrossad sten har astats ut på en brygga NO cm brottet. Anäggningen kan antas ha varit nedagd sedan 1950-taet. Strioa Gruvbyggnaderna kvar intakta - ti synes. I dear av anäggningen huserar Stripa Mine Service - SKB AB. Härefter städes färden utmed Gubankabanan. Vid gården Gränshyttan fotogra:2erade:: en kvariggande järnbro. Därefter var banvaen körbar fram ti Gubanka. v :.d Gittragruvan sågs ~nvaen ti ett sidospår, stora varphögar och utastning~anordningar. Mindre, vattenfyt dagbrott. Banans sutpunkt, Mossgruvan, åg ca.so m N om Gittra. Här fanns obetydiga rester av brytningen och Gittra bör ha varit den gruva som var igång ängst. r

16 Sida 16 SrnB 4/89 Stråssa Banan ti Storå var överasfaterad i vägkorsningen närmast gruvan. I en skrothög bredvid turistgruvan stod de OV-ok (10 st) som sågs vid SmB besök de hade dock fyttats - cx::h ett stort anta gruvvagnar. Ett ca 200 m ångt 750~år åg kvar utanför en ave. Banka gruva Tyskafasbanans sidoinje ti Banka körbar närmast gruvan. Vid Bankas dagbrott (norra) fanns ett transformatorhus i rött tege kvar. I gruvfätets södra de igger rester av senare tiders brytning i Gränges regi: maskinhus (med kvarvarande gruvspe), gruvstuga, kontor m m, ave cx::h krossverk. Laven hade brunnit ned cx::h schaktet hade cementerats över På området agrades en mängd peets i.200 iters fat märkta "Gränges". Tyskafasgruvan Vattenfyt dagbrott cx::h rester av cementpatta från ave. I övrigt var at jämnat med marken. Tyskafasbanan vä synig cx::h numera devis motionsspår. Båkansboda koppargruva Ädre gruvområde med två kvarvarande byggnader, gruvstuga och borrkärnetörråd. Dessa hade ånyo tagits i bruk när SSAB tog i drift ett schakt för undersökningar på 195 m avv. Laven över schaktet var mycket enket. Gruvspeet drev en gruvtunna av vanig typ. Troigen använt endast kort tid. Teefonista i gruvstugan upprättad 1 jui Borrkärnorna i förrådet var märkta "Fau Kopparverk" cx::h "Stråssa". Även fanns en påse märkt "Odensvi gruva". Va~sehyttan Storå hytta. Hyttruiner, numera beägna på en ö mean storån och kraftverkets ' tioppskana. Tidigare normaspårig förbindese med Vassehyttan stn. Banvaen devis synig öster om rv 60. Det har också funnits en 0,5 km ång bana för sagg från hyttan ti tippen. Löa Östra LÖa hytta. Restaurerad hytta cx::h rostugn som visas för turister av ägaren LÖa hytteag, Sveriges sista. Hyttdriften nedades På patsen fanns även kvarn, mejeri (båda under upprustning) och sågverk (devis förfaet). K0pparberg Efter måtid på Restaurang 2 kcckar inventerades en närbeägen nedagd gruva av Boiden-typ ("Ljusnarsbergs gruvfät"). Lave och gruvspesfundament av modent snitt finns kvar; i övrigt är området ganska rensat. \ Kavetorp Byggnaden för det gama kopparextraktionsverket finns kvar och inrymmer \ småfirm0r. Kavetorps gruvfät (nedagt 1947) i närheten var inhägnat och området, f<drefö utjämnat. J vtd : S~ndet söder om städaen kunde vi inte återfinna några gruvor. En ti9nings~ notis skue en dödsoycka med gruvok ha skett här stra BOrn (1,3 km so städaen stn) stort vattenfyt kakbrott, som bar spår av att ha använts som stenkosager. Ägt av AB Stjärnfors-Städaen. Brottet åg inti sjön Björken, där den brutna stenen troigen utastats på pråmar f v b Stä~daen. Ca 200 m från brottet (och S därom) fanns en stor skrotstenstipp. PöhemsJruvan. 1,4 km NNV städaen stn. Nedagd järnmamsgruva ägd av stäbergs boagen ~ Hög ave av betong av 40-tasrnode med utastningsanordning. Schaktet _- --, '.::em.eitagt och nästan a inredning ~. aven är utriven. Separat (rivet) maskinhus c h stäverk. j S toraene AB,Städaen Lokstaet inrymde den grönmåade m:..okarotorn.!.. ' ;i!'rtngruvan (mitt emean städaen och Gierskack) sedan änge nedagda järn mamsgruvor med fyra vattenfyda dagbrott. Gruvområdet hade iordningstäts för be! s~ ~ande 'med rastmöber och toaett. En stor varphög användes som utsi])tspunkt mot va~>ter. Rm~i1bergsgruvan (utmed rv km N Kopparberg stn) Smärre gruvhå beägna vid en! res; av ;gama andsvägen, där även en mistope kunde beses.!sköt Jr!~an Stort, intakt gruvområde med mängder av gruvbyggnader kvar. Troigen jnedögt på 1970-taet. I närheten igger Massgruvans gruvsamhäe med både småhus cx::h ~ ferf,,.miu.jshus. Sjäva Massgruvan rekades adrig p g a dåig väg. ~.j '.!1-:-~ ~~. H~.;:f,. sb):'uk Trevig bruksort med mycket rester fr an bruksepoken. På väg di t korsades ~ J~rnva 1en Siverhöjden-Massgruvan och befanns denna vara bitvis farbar. I Högfors fwn:3 1errgård, eektrisk kraftstation, järnmagasin(?), mekanisk verkstad m m. b~rnv2.ren från Siverhöjden åg på senare år kvar ti en punkt 1,5 km s Basttjärn.!Dar ha: en gång funnits ett anrikningsverk (en kartuppgift/lej, som troigen använts ~ ~n~e7 Fäbobacksqruvans tidigare brytningsperiod. I modern. - tid började gruvan brytas (Fortsättning på sid 11) ~... JL, ~