>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

Transkript

1 >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> Foto: Föreningen Gama Vadstena Hästs pårvägen i Vadstena fotograferad några ånader efter nedäggningen, i september 1930 av Eri k Isaksson (Föreni ngen Ga a Vadstena ). Läs mera om hästspårvägen i detta nummer.

2 Sida 2 INBJUDAN DU SIST I SmB 3/88 TILL HÖSTRESÅN FINNER DETTA NUMMER AV SmB! MISSA INTE DETTA EVENEMANG... LOK I TROLLHÄTTAN I samband med besök i Trohättan föranett av Faens Dag den 23 jui 1988 noterades några industriok på patsen. På bangården vid Trohättans station stod ett av LKAB:s Motaa-ok, nämigen nr. 11. Det var avsänt ti Trohättan från Kiruna med KVAB-NOHAB som mottagare. Motorn var urpockad, troigen i Kiruna, och man kan misstänka att ny motor ska isättas. Under transporten hade tydigen probem uppstått i Änge, där enigt ett kort på oket detta hade intagits på driftsverkstaden. Lokkarossen, tidigare gumåad, är nu grön med två orange band, ett bredare och därunder ett smaare. Underredet är svart med röda buffertpankor och med en orange täckpåt utmed underredets ångsida. Märkningen står med vita siffror. Loket hade anänt ti Trohättan troigen den 22 jui. På det kommunaa industriområdet i Trohättan fanns sa a dag uppstäda två GIA-ok, spårvidd 600 mm. Aväsningen av skytarna var probematisk, de var något misshandade, varför någon av de noterade datauppgifterna nedan kan vara fe. Lok typ DHS 40, maskin 154, motor F3L812, tiv.nr , år vikt 7000 kg. Lok typ DHS 60, 704, motor F4L912, tiv.nr , år 1971, vikt 7700 kg. De båda oken, som var sedvanigt gu a, torde ha använts vid något tunnearbete, eftersom borraskiner stod inti oken. Göran Lavesson Detta nu mmer av Meddeanden från SmB har sa anstäts av Bj örn adenström. Bidrag ti nästa nu er ska sändas ti Mats Freding, Hundhamra vägen 83, ORSBORG PRES$ STOP:

3 SmB 3/88 Sida o JJJ.\N JJJ\N()NJ.\/NJ KÖPING AB Svenska Karbonatprodukter. I SmB 1/88 nämns att ABSK övertagit okomotorn KMV 131/ besökte jag företaget för att fotograferaden nymåade okomotorn. _ ABSK är beäget inne på Cementas område i Köpings hamn. För utastning på järnväg och astbi finns en nybyggd anäggning och ett nytt spår har framdragits. Loket förvaras normat i denna byggnad. Vidare har ett rundspår och ett uppstäningsspår anagts i ansutning ti Cementas befintiga spår. ABSK:s okomotor drar fram vagnarna ti nyss nämnda rundspår, där Cementas okomotor (ASJF 763/1961) tar hand om vagnarna och för ut dem på SJ:s hamnspår. Kaksten är den viktigaste råvaran för boagets produkter (bestryckningsmede för pappersindustrin) och denna anänder ti Köping med Cementas inbana från Forsby. För uttransporterna på järnväg används ett okänt anta inhyrda VTGtankvagnar samt 10 tankvagnar hyrda från österreich. Eisenbahn Verkers Anstat GmbH, Wien. Bo Gyenberg NYKVARN Färg & Kemikaie AB Hed & Schyberg. Troigen finns en framtid för Bergboagen nr 1712/1948, då man påbörjade en ommåning av denna okomotor, viken tidigare ägts av Acro Kemi (en division inom Acro). Divisionen har nu överförts ti koncernboaget Färg & Kemikaie AB Hed & Schyberg. Sistnämnda boag inköptes för något år sedan från Treeborgs-koncernen. Den nya färgsättningen bir troigen bått och vitt. På Aeros område stod tre vagnar, varför järnvägstrafiken ti agercentraen tydigen ej upphört. Ti sist ska nämnas att SJ handhar trafiken ti agercentraen och BB 1712 vidare fram ti kemiföretaget (inrymt i f.d. Extraeos okaer). Bo Gyenberg VILSTA (ESKILSTUNA) stena Meta Eskistuna AB. Den sedan många år avstäda okomotorn, Bergboagen 1718/1951, fanns j ej ängre kvar på området och har troigen skrotats. Bo Gyenberg ösjbadet 2/88. Lunds Mekaniska Verkstad presenteras i en artike författad av-andersosson. Författaren hoppas kunna återkomma med mer uppgifter om företagets udda ok. Vidare finns notiser om banan vid Rockhammars Bruk, hamnoken i Åhus (Hamnen 1), okomotor vid f.d. sockerbruket i Ystad samt Sånnaböke mosse. Den sistnämnda notisen iustreras med ett trevigt foto på torvastningsbryggan vid Möckens station. Bo Gyenberg RäsQiierrrrr_1Jgni 1981 beägen söder om Forserum. innehåer en artike om Skäftes Myr. viken är Bo Gyenberg Irbn_i_ötv1SB_2L8:Q) En igt Dagbadet i Sund sva , vika denna dag hade en 2-sidig artike om t räbanan i Gastsj ön, f anns en 2 k å ng provisorisk försöksbana i östava. Erfa renheterna f rån denna bana var så goda att man vågade starta i större skaa i Gastsjön. Bo Gy enberg

4 Sida 4 SmB 3/88 HÄSTBANOR I ÖSTERGÖTLAND, DEL II HÄSTSPARVÄGEN I VADSTENA På 1870-taet anades i Vadstenas västra de och nära sottet ett sockerbruk, viket b a försågs med betor via en hästbana från Hov (se TÅG 3/69). Sockerbruket ades ned 1879 efter konkurs och byggnaderna kom sedan att användas som tobaksfabrik och gasverk. På 1890-taet förvärvade staten byggnaderna, för att kunna utvidga Vadstena hospita (senare Birgittas Sjukhus) och 1895 tas sjukhuset i bruk som en manig avdening (asyen). Sjukhusets övriga avdeningar var inrymda i det gama kostret i stadens nordöstra de. Där åg också det gemensamma köket och andra ekonomibyggnader. För att underätta transporterna mean sjukhusets oika avdeningar anades under ombyggnaden av asyen en hästspårväg genom staden. Denna nödvändiggjordes av toppstensbeäggningen på Vadstenas gator, viket försvårade mattransparterna efter häst och vagn. Spårvidden var troigen 600 mm. Banan började vid den maniga avdeningen, där spår fanns ti maskinhus, ekonomibyggnader samt ti hamnpanen vid Vadstenas ädsta stationshus, varefter den korsade Järnvägsgatan och gick i sottsgatan och Sjögatan via Myntbacken och Lasarettsgatan fram förbi kvinnoavdening A, där ett sidospår fanns, ti köket i parken nära Vättern. Vid köket fanns en bangård med två sidospår under tak. Spår fanns vidare från köket ti kvinnoavdening B samt ti ekonomibyggnader ( b a svin- och växthus samt vedgård). I Sjögatan, nära korsningen med Torggatan fanns ett mötesspår och ett annat fanns i gatan utanför kvinnoavdening A. Då mattransparterna var den vanigaste transprtuppgiften, döptes spårvägen ti "Dramaten" eer "Matadoren". Ovriga transporter utgjordes av tvättkäder, matavfa ti sjukhussvinen, ved, ko samt byggnadsmateria från hamnen. Den ruande materieen för mattransparterna bestod av hetäckta vagnar. År 1930 nedades driften och spårvägen kom att ersättas av en hetäckt astbi. På 1950-taet uppfördes nya sjukhusbyggnader nord-. ost om kosterområdet, som numera är Vadstena kosters gästhem. Den nu drygt 115 år gama asyen ombyggdes under åren ti bostads- och kontorshus. Lars Eriksson Bo Gyenberg Käor: sjukvårdarminnen från Birgittas Sjukhus berättade av F O Rosen och C Afr. Andersson (För. Gama Vadstenas småskriftsserie nr 2). PerOov Brännund (forskningsarbete i Birgittas Sjukhus arkiv) Diverse ädre vykort Tidskriften Byggindustrin r 38/1987.

5 Hästspårvägens spår fanns ofta med på ädre vykort och här visas några sådana kort. Maniga avdeningen eer a syen vid Vadstena hospita. I bidens nederkant skymtar hästspårvägen. VAOSTENA ASYL. På detta vykort syns spåret ti höger om Mårten Skinnares hus, som uppfördes på 1500-taet. Vy över Vadstena med mötesspåret i Sjögatan och med kosterkyrkan.

6 Sida 6 VADSTENA.. :- SmB 3/88 --; BIRGITTAS SJUKHUS B S Birgittas Sjukhus efter 1950 CA Ceavdening KA Kvinnoavdening A. f d nunnekoster KB B K I 1:a kass M Mansavdening,"Asy en" f d sockerbruk m m M I 1:a kass M Sk Mirten skinnares hus mp mötespats sjukhusets sp&rväg sockerbrukets sparväg Vättern BS Fågesta LARS E ERIKSSON 1988

7 SmB 3/88 Sida 7 I«s r()j)j() rt r VÄSTMANLANO JUNI av Janis Priedits BÄCKEGRUVAN Nedagd järnmamsgruva. Banor med spårvidd 700 och 750 har funnits under jord. Verksamheten nedades i juni Idag finns ave och några övriga gruvbyggnader kvar. En traa var det enda av ruande materie som sågs. Vid ett besök 1977 påträffades fyra JW- och två GIA-ok. RIODARHYTTANs KOPPARVERK Anagt 1804, start 1819 och nedagt redan Mamen togs från östergruvan. Idag gruvmuseum med restaurerade gruvbyggnader i trevig mijö. Man har stät upp en Atas tryckuftsastare och en gruvvagn, bägge.spårvidd 750 mm, på en spårstump. Dessa torde knappast ha trafikerat gruvbanor här eftersom astaren tikom under 1940-taet. Vagnen kan däremot vara av betydigt ädre datum. RIODARHYTTANs MASUGN Spökik och devis raserad står den kvar som ett minne av en svunnen epok. Har haft 1093-stickspår från Riddarhyttans stn. Tydig banva. Loksta kvar invid Riddarhyttans f.d. station KURJ. KÄLLFALLETGRUVAN Lave av betong som nu inhyser devis annan verksamhet. Inne i aven finns en kort 700-stump i marken. Gruvan nedades troigen i sutet av 1960-taet. Även här har funnits 1093-förbindese med KURJ och detta stickspår revs upp Käa: Gruvarbetaren PERSGRUVAN Nedagd och het utpånad. Riven 1093-förbindese med f.d. KURJ, tyqig banva. En inbana, nedagd 1960, mean Käfaet och Persgruvan har funnits, men idag syns inga rester av den. SMEDJEBACKENS JÄRNVERK I drift. Tyvärr kunde besök ej göras innanför grindarna. På andra sidan ån har ett itet museum öppnats med anknytning ti järnmamshanteringen i trakten. Det är inrymt i ett f.d. oksta. Museet var vid besöket åst men gen om ett fönster kunde en tvåaxig vagn med träfak (smaspårig) ses. Utanför museet har man direkt på marken stät upp ett tvåaxigt godsvagnsunderrede märkt 11 HFJ ULFSHYTTAN (Daarna). asu g n m. m. devis förfaet men devis restaurerat. startades på 1600-taet och nedades Några korta spårstumpar med spårvidd 830 mm kvar i en byggnad. SKÄN E OCH SMÅLAND 4-5 JULI HÄSTVEDA TORVFABRI K (3016) Nedagd 1979 men fabriken står kvar stickspåret iksom 600-banan norrut ti mossen är rivna På ossens södra de pågår viss brytni ng av torv, dock verkade det inte fi nnas några banor. HAG ARPS TORvFABRI K (3029 ) Fabriken och bana n revs ca sågs ett BB-ok avstät i oksta et, viket f inns kvar. åvarande ägaren Otto i sson så de oket ti okänd ägare, men an ägg ningen i övr igt ti nu va rande ägaren Sa o ons son. enne bedriver torvupptagni ng ed moderna gu ihju sfö rsedda maskiner. SKEI NGE TRÄINDUSTRI ed agd, inhys er en biverkstad. Fabriksbyggn aderna kvar i. so 6 såg erkst ra - or och ca 100 met er 600- bana.

8 Sida 8 SmB 3/88 KILLEBERGS TORVINDUSTRI (4D30) Nedagd. 600-banan riven, men dear av den igger stapad på patsen, iksom växar, traor m.m. Lokdrift har funnits. Viss traktordrift ute på mossen förekommer. P.J. NILSSONS BRÄNNTORV, HÖGHULT (4D51) Brytning, troigen på Hårdemyr. Närboende personer visste inget. Exakt äge?? KILLEBERGs TORVINDUSTRI, ÄLMHULT (4D27) Fabrik i drift, utbyggd och moderniserad. Torv upptas på Virehuts mosse bana i drift. Två ok: -Okänd tiv., 4-cy Vovomotor, försett med hyttak. Rödmåat. Inköpt 1979 från Hytetorps torvfabrik. - FEA 1906 (?) försett med Deutzmotor nr , diesehydrauisk kraftöverföring. Svartmåat med gu hytt. överfört 1981 från Kiebergs torvindustri 4D30, se ovan. FEA-okets underrede iknar inte as det ok som stod vid Kiebergs torvindustri 4D30 tidigare, varifrån oket är hämtat. Det är dock ombyggt se även SmB 4/86 och 1/87. INDUSTRI & HANDELS AB SKÄNE, ÄLMHULT 4D26 Het nedagd och riven torvindustri. Genom väg 23:s nya sträckning har patsen för f.d. fabriken nu hamnat endast200m från vägen. Två pintar för inbanan ti Ämhut kvar, iksom banvaen på mossen. SÄNNABöKE MOSSE, MöCKELN 4D24 Torvupptagningen upphörde för 20 år sedan men såvä bana som de två oken fanns kvar fera år efter nedäggningen. Loken stod kvar Idag finns varken spår, ok eer fabrik kvar. Istäet har Ämhuts fygkubb anagt fygfät och byggnader på mossen. Några sipers hittades dock. AB FÄLHULTS TORVSTRöFABRIK 4D28 Nedagd. Banan riven och oket såt ti Seje Myr, se nedan. Fabriken och en motordressin kvar. Se SmB 4/86. STRÄNGHULTS INDUSTRI AB 4E1 Det stämmer som Uf Fjed skriver i SmB 4/86 att fabrik och torvmagasin kvarigger. Däremot är banorna inte het rivna: Det kvarigger ca 50 meter vid okstaet. BISKOPSGÄRDEN Nedagd bränntorvtäkt invid vägen Loshut-Lönsboda, 3 km söder om Hökön. Ett 5-meters decauviespann spårvidd 600 mm och tre träskrov är at som skvarar om att här funnits,en torvbana. Gissningsvis har täkten använts under 2a v-kriget. AB SEJLE MYR 4E7 Torvfabrik i drift med 600-bana ut på mossen som används. Ett ombyggt Sb-ok står för dragkraften medan EWL 175/1943 (köpt från Fähut ovan) stod avstät i okstaet. FLYBODA, LÖNSBODA 4E41 Bränntorv har här upptagits av Sv. Granitindustri AB men några rester av banor kunde ej upptäckas. Vattenfyd torvtäkt. K OXHULT Sågverk i drift be äget 1 k söder om Häradsbäc k. Strax inti' har Knoxhuts torvi ndustri (4E30) egat, ägare agnusson. Denna nedades ca Vid sågen hittades några hjupar med 600 mm spårvidd. LEKAREKULLA TORVI DUSTRI 4E11 I dri ft iksom 600-banan. Ett itet tvåaxigt hyttöst motorok traf ikerar banan. Se Sm 4/86. an hade köpt in räs från Köp ingemyrs t orvströfabrik utanför Perstorp och st apat den na i mossens södra de. HYLTE TO RPS TOR STRÖF ABR IK, ELE SHY TE 4E 16 Även de nna fabrk är närmare beskriven i SmB 4/86. I drift med bana och ok.

9 SmB 3/88 Sida 9 Det sistnämnda befann sig på Kroans Biverkstad i Häradsbäck för reparation. Loket är tiverkat av LT 1963 och saknar hytt. Rödmåat. Det börjar rent amänt bi brist på räs och sipers varför ägarna är intresserade av att få reda på var man kan köpa sådant. En de gamma räs hade försetts med nytiverkade påtsipers! Tiverkare är Fäkt. ULVÖ TORV 4E23 Torvströfabrik i drift, moderniserad med säckmaskin och nya torvmagasin banan ut på Horgenäs gy används fortfarande och man kör med två ok, båda tiverkade av Vaggerydsgrävaren och försedda med hyttak. Det ena var märkt med en tiverkningsskyt 1980 och det andra omärkt, sannoikt tiverkat Ett tredje ok stod avstät i ett förråd och det är detta som är tiverkat i Käehut Loket är en traktor med Fordsonmotor och hytt, båmåat, diese. Se okistan i SmB 4/86. RÄVSJÖ TORVINDUSTRI 4E21 I drift men fabriken nedbrann 1984 och därefter uppfördes ett torvmagasin. Inti detta har byggts en ny utastning för torv från vagnar. 600-banan verkade inte användas f.n. och de två oken Br. Enva 1942 (svart) resp. Morinders Verkstäder 1948 (bått) stod avstäda. Bägge saknar hytt och är försedda med 4-cy. Vovomotorer. Se även SmB 4/86 KALVSVIKS TEGELBRUK 4E20 Bruket verkade vara het utpånat fanns bruk, ite spår och några tippvagnar kvar avstäda. ODENSLANDA, UNO FRANSSONS TORVFABRIK 4E34 I Odensanda finns två fabriker vid samma mosse beägna endast 100 m från varandra, och denna är den norra. Från den devis raserade fabriken eder en igenvuxen 600-bana ut på mossen. Här står ett ok, byggt av U. Fransson ca 1948/49, avstät sedan fera år. ODENSLANDA, JOSUA PETTERSSONS TORVFABRIK 4E35 Kombinerad såg och torvfabrik. Sågen används men torvfabriken verkade ha mer sporadisk drift. Lok och bana finns kvar. Bägge Odensandafabrikerna finns beskrivna i SmB 4/86. BOARYDSUDDS TORVSTRÖFABRIK 4F19 I drift, men 600-banan verkade inte användas, utan man kör in torven. ed traktor. Lindh-oket finns kvar, försett med diese motor. Se SmB 4/86. SöFTESMALA TORVINDUSTRI AB 4F18 stor fabrik i drift och man kör in torven både med arvföttergående askiner och 600-bana. Enigt SmB 4/86 skue här finnas t re ok, men det av Jönssons Biverkstad år 1941 tiverkade oket kunde inte återfinnas, trots idogt etande. Däremot påträffades de bägge dieseoken. Det ena tiverkat 1981 av Vaggerydsgrävaren (orange/svart ) och det andra 1979 av Håkanssons ek. Verkstad (gut). Det senare är försett med en 2-cy. Hatz-motor typ 2788H ed nu uer (12,3 kw motoreffekt). AB KÄLLEHULTS TORV FABRIK 4F17 Även denna industri är närmare beskri ven i SmB 4/86. Ett driftsok sågs: 2-cy Deutz dh med hyttak, rött. Ett ramverk ti det i Käehut år 1975 byggda mot oroket fanns också kvar, utan motor och hju. I den gama o h de vis raserade f abriken stod fe t i ppvagnar k ar på andra våni ngen. Janis Priedits På sista sidan redov isas några i ndust ri aneh istor iska besök i B e i nge!

10 Sida 10 SmB 3/88 Industribane k u b ben Postboks 48 Arkivet 2640 H edehusene Post ) ro pa SJK Småbaneavdeing Hermed idt opysninger om det efteryste oket i Finand. SmB 2/88, side 12: Finand- HIMAG-ok Det viste ok er bygget i Danmark af "Hien:d Maskinfabrik & Kedesmedie - Axe Gottieb 11 If0ge Ejas Pöhö fandtes der et ok af denne type ved "Pajarin Pottoturve OY", bygg år Samme sted fan d tes et an det dansk ok, nemig Pedershåb 414. If0ge en ansat på fabrikken, som et af vore medemmer bes0gte for ca. O år siden, havde man kun bygget tre ok i at, og hun havde vceret der siden starten. Ae tre ok har vceret i Danmark, og de to tih0rer i dag Hedeands Veteranbane. Det tredie ok fortaber sig i det uvisse, da tegvcerket, hvor det skue have vceret, forcengst er nedagt. Tegningen vis er et ok med diesemotor, men ae er tisyneadende everet med Ford-benzinmotor. Hier0d Maskinfabrik & Kedesmedie ? Ford B 700 mm Ford B 700 mm? Ford ?? 19?? ?? A S Harad Simonsen (ejer af Niver(Z)d Tegvcerk, Kaerup Tegvcerk, Snesere Tegvcerk) Petershvie Tegvcerk (\"ewers Tegvcerker) Industribanekubben Dronningem0e Tegvcerker Vand0se Tegvcerk Industribanekubben T Niver0 d Tegvcerk (A/ S Harad Simonsen) Industribanekubben/P A

11 SmB 3/88 Sida 11 J-! J 11 (Å Y! O 70 R' L 0110/YJ(.) -v,-.!n' } f/e SE L - ELLER _H13.N 2 if /J O To R. -r f;< el G,oT/LJC.E.!(IL LE R (}J> "'/f/shi/yf/1/f( f/ f(eijel5mo:z)it;, =!-,-.! i r 5 ' t '_! 'Vf'{i ' cb I/. - -, 'I 'i,- ' t " / ' ' i ).. /,,..-,, I,-- ;_ --- _: '! I ' -J t ---- ' ' I I -=-1----r- L -- - c; f-, tr' r= i '\i, J...- P Ii / J=;oq \... J -- ' -- _j. / - t. -t' :J u k' A' '. {_ " "...::...-:: 1- L... S7>pVJL>.0,s.,..,... - J r -...: L C/"7. j "-::::;...--./')r].n-.. Q! Q! 1-/. C"'j.,., _,... _! i i ' if 1 $-E 3 Q' "j. h], h?. )/.7UL/jF.5T/1tV..D. fj. = 11-J,,.,..., j TJ<:f(}fgoq. /.ZJ.»>A J' 2f?i.Et:;ENv/E.q T. c '.:f )(q tf:: :r.ii.; t::, T.Ci' e.s T tz V:!' <1 T c!!j. T! b --&--. r= Y.IJc E. v N E :P;f/f Jt;,, i =,?Jo;;;;-1_2oiYTR L. = p. " = SPot<: )f/j;. th' v / - / ToN - )(!};_ IJ1 _y i t,l..5.--j ' J3. ' c// :P/E SELIYJo oj? If/. '/_p t:vn.n E. i' J?.RENT I.:F7:;<;::_ E A/ S}(!NJI/ _!'rozj S T!'}.V.D 'jr 12 }f 1'. ToN' 7'/117 L!CjtZ SPoJ:{ 1 ' -. ffurvc:.j<. ER "t.jn: (!v' N.!:i/V /\7 IV.2> E..

12 Sida 12 SmB 3/88 BLEKINGE 10 JULI (Forts. från sid 9) HALLARUMS TEGELBRUK 3G1 Rivet. Från tegebruket edde två banor om vardera ca 200 meters ängd österut ti ertag. En ca 1 km ång bana fanns ned ti en brygga vid Haarumsviken, där utastningen skedde. På ett sjökort från 1944 finns denna bana utsatt. Ägare år 1946 var F. Mattein. I dag syns ett 100-ta meter av banvaen strax norr om bryggan, resten är utpånat. Denna bana korsade vägen Jämjö-Torhamn. EKENABBEN STENBROTT, STURKÖ 3F11 Nedagt sedan änge och banvaen utagd ti väg. Utastning av sten har skett, iksom vid de båda Tjurköbrotten nedan, via en brygga ut i vattnet. HERRGÄRDENs STENBROTT, TJURKö 3F9 En ca 1 km ång stenbrottsbana med spårvidd 1500 mm(!) har funnits och det finns mycket tydiga rester kvar av denna, des ute på bryggan och des uppe på and. Sipersen är av sten! Området är devis restaurerat och man har bevarat en de byggnader, skytat upp området med historik, kartor (b.a. över spårsystemen) och P-patser. stenbrytningen började på 1860-taet och under senare deen av 1800-taet användes fångar som arbetskraft. Dessa drog då räsgående patåvagnar. En gång var Herrgården Bekinges största stenbrott. stenhuggeriet bev i övrigt en bisyssa ti fisket och jordbruket taet innebar sutpunkten för Tjurköbrotten men under 2a värdskriget exporterades en de sten. Den ara sista gatstenen höggs på Tjurkö Ett besök rekommenderas här. NABBENS STENBROTT, TJURKö 3F10 Nedagd stenbrottsbana ca 1 km norr om föregående. Spårvidden här var mindre, ca 900 mm. Liksom vid föregående, användes här stensipers och man kan finna åtskiiga sådana i marken med rässpik kvar. Banans ängd var ca 400 meter och även denna sutade på en stenbrygga, där resterna av ett sidospår kan skönjas. Det finns åtskiiga sommarstugor i området men dessa har tydigen inte yckats utpåna bevisen av den en gång så storsagna stenindustrin. KALLINGE 3F4 Numera Kockums Gjuteri AB och i drift. Dock har 1435-spåret från Kainge stn nedagts och upprivits vid två vägövergångar. PÄNSERYD 3F2 Nedagd torvströfabrik. Dock är den ett par hundra meter ånga banan med den ovaniga spårvidden av 430 å 440. m kvar men i dåigt skick. Räsen består av bandjärn (30 x 18 m) ted påsvetsade påtsipers och igger i ängder om ca 5 m. Räerna skarvas med spik rätt igenom räsen ned i träsipers och det verkar som om samtiga skarvar har ossnat. Verks& heten torde ha upphört i början av 1970-taet. Två torvvagnar finns kvar. BOKöNS TORVSTRÖFABRIK 3F1 Nedagd, troigen i mitten av 1970-taet, efter att ha varit igång endast ca 15 år. Loket, tiverkat av LT 1963, fanns kvar 1973 men sådes kring 1975 ti Hytetorps torvströfabrik, Eenshyte (se sid 8). 600-banan är riven. Janis Priedits - Tjurkö ångbåtshamn

13 1988 rs Smbaneresa. Arets resa sker p amän begäran i Skne, östra och södra dearna. Det bjuds p svä torvbaneresa som visning av industriok i industri- och museimijö och även en de arkeoogi str p programmet. Vik redan nu hegen september 1988 för en minnesvärc resa! Datum: Saming: K avgr bussen. frn Hässehoms station (busstationen norr om stationsbyggnaden). Goda ansutningar finns, t.ex. tgen IC 21, stockham C avg.06.06, Hässehom ank samt rst 605, Göteborg C avg , Hässehom ank Förseningar inom rimig ram inväntas! Färdmede: Pris: Anmäan: Uppysningar: Arsmöte: övrigt: Program: Lördag: Söndag: Ma tuppem 11 : Inkvartering: Avsutning: Resan företas med musea buss frn Svenska Sprvägssäskapets Mamöavdening, MSS 50 (Vovo B 657 rsmode 1958) med ett sittpatsanta p 33, viket maximerar detagarantaet ti just 33! 150 kronor totat för bda dagarna. Den som önskar deta endast en av dagarna, betaar 100 kr (ange i s fa viken dag). Aktuet beopp insätts p SmB postgiro senast den 7 september Göm ej att notera Ditt teefonnummer p taongen för eventue kontakt om ngon ändring skue bi aktue. I samband med anmäan anges p taongen önskem om ögi i Kristianstad (se nedan under "Inkvartering"). Om ogi ej önskas, skriv "Ordnar ogi sjäv". Göran Lavesson, 0413/14587 eer 0413/12313 (arbetstid) och Uf Fjed, 0472/11926 (utnyttja vid behov teefonsvararen!). Avdeningens rsmöte hs i ansutning ti resan ördag 24 september 1988 k i museiföreningen östra Sknes Järnvägars föreningsoka, Hammarsundsvägen 15, Kristianstad (beägen i ansutning ti Kristianstads Järnvägsmuseum). Ti rsmötet är givetvis aa väkomna, inte bara de som detar i sjäva resan. Utöver rsmötesförhandingarna bir det fika och bidvisning. Detagarantaet är begränsat ti 33 personer, se ovan under "Färdmede". Vid överteckning äger 5mB-medem företräde. Industribesök och eventuea utfärder sker het p egen risk! Preiminärtkommer b.a. föjande patser att besökas. Vissmossen (torvbaneresa), Satserup (torvindustri), Mateshom (arkeoogi), Karpaund (SSA, ok), Bromöa (Iföverken, ok), Nymöa (Nymöa AB, ok), Kristianstads Södra (f.d. industriok m.m. tihöriga mfösj och Kristianstads JärnVägsmuseum, resa p 600-bana efter ett intressant motorok). Arsmöte (se ovan). Kristianstad avfärd frn Kristianstad C 08.45, Brösarp (f.d. industriok m.m. tihöriga Sknska Järnvägar), S:t Oof (Getingsmosse f.d. torvindustri, ok), Köpingebro (SSA, ok), Ystad (GIA Sprteknik), Svedaa (Svedaa-Arbr, ok), Aröv (SSA, ok), Mamö (diverse ok). Under ördagen preiminärt i Kristianstad, under söndagen preiminärt i Ystad. Därutöver torde möjighet ti fikauppeh ges. Logi i Kristianstad ordnas gemensamt p Hote Christian IV (inti Kristianstad C), ett modernt komfortabet hote i en pampig ädre byggnad. Hoteet är öppnat s sent som Pris enkerum 300 kr, dubberum 200 kr per person. Den som önskar deta i den gemensamma anmäan (förutsättning för ovanstende pris) ti övernattning, ska ange detta p anmäningstaongen. Om dubberum önskas, ange vem det ska deas med! Hoteanmäan är bindande. Hotekostnaden betaas av var och en p patsen. Frukost ingr i hotepriset. Resan avsutas c:a k vid Mamö Centrastation. Ansutningar med tg i oika riktningar finns, t.ex. tgen IC 16, Mamö C avg.16.38, Stockhom C ank.22.47, och rst 618, Mamö C avg.18.10, Göteborg C ank