Innehåll. 2 Nordic Iron Ore i korthet 6 VD-ord 8 Marknad. 16 Verksamhetsbeskrivning. 30 Styrelse, ledande befattningshavare och oberoende revisor

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Innehå 2 Nordic Iron Ore i korthet 6 VD-ord 8 Marknad 8 Marknadsbeskrivning 12 Utvecking av ett gruvprojekt 14 Beräkning av prospekteringsresutat 16 Verksamhetsbeskrivning 16 Projektöversikt 26 PEA-studien 27 Anäggningar 28 Logistik 29 Mijö och håbarhet 30 Styrese, edande befattningshavare och oberoende revisor 30 Styrese 32 Ledande befattningshavare 33 Revisor 34 Aktiekapita och ägarförhåanden 35 Kaese ti årsstämma i Nordic Iron Ore AB (pub) 36 Förvatningsberättese 37 Resutaträkning 38 Baansräkning 39 Kassaföde 40 Tiäggsuppysningar 46 Ordista Gruvskiss Bötberget Biden på framsidan är en skiss på de omfattande schakt och snedbanor som redan existerar i Bötbergsgruvan söder om Ludvika som Nordic Iron Ore erhåit bearbetningskoncession för. Boaget panerar att återstarta gruvdriften på 280-metersnivån som ny huvudnivå.

3 Nordic Iron Ore är ett gruv- och prospekteringsboag bidat 2008 med huvudambitionen att återuppta gruvdriften i Bötberget och Håksberg samt genomföra prospektering för att undersöka expansionspotentiaen i det meaniggande Väsmanfätet, tisammans Ludvika Gruvor i södra Daarna. Nordic Iron Ores etabering och expansionspan motiveras av en stark efterfrågan på stå med gynnsamma järnmamspriser och de skafördear som föjer av att boaget som första aktör någonsin kan integrera de större järnmamsförekomsterna i Ludvikaområdet. För mer information:

4 Nordic Iron Ore i korthet BOLAgET i korthet Vision Nordic Iron Ore ska bi en av de större svenska producenterna av högkvaitativa järnmamsprodukter. Affärsidé Nordic Iron Ores affärsidé är att i egen regi eer tisammans med andra äga järnmamsförekomster i Bergsagen samt utvecka dessa ti producerande gruvor som med god ångsiktig önsamhet kan everera högkvaitativa produkter ti ståverk i Europa och övriga dear av värden. Må Nordic Iron Ores operativa må är att boaget före utgången av år 2015 ska: återuppta gruvdriften i Bötberget och Håksberg, med en förväntad årsproduktion om cirka 2,2 mijoner ton färdiga produkter vid fu drift väsentigt utöka mineratigångarna, främst genom prospektering inom Väsmanfätet ansöka om bearbetningskoncession och mijötistånd för Väsmanfätet genomföra en feasibiity study för en kraftig ökning av årsproduktionen Nordic Iron Ore har som finansiet må att två år efter produktionsstart uppnå ett uthåigt positivt resutat efter finansiea kostnader och en önsamhetsnivå minst i inje med branschgenomsnittet. Strategi Nordic Iron Ore har som ambition att bi en av de större svenska producenterna av järnmamssprodukter. Boaget ska initiat utvecka järnmamsförekomsterna kring Ludvika Gruvor och på sikt utvärdera andra järnmamsförekomster i egen regi eer i samarbete med någon annan aktör. Strategin är att: prospektera, identifiera och utvecka kvaitativa järnmamsförekomster skapa effektiv gruvdrift, anrikning och transportösningar vara en attraktiv affärspartner som med hög everanssäkerhet producerar högkvaitativa järnmamsprodukter för det utvada kundsegmentet Tigångsportföj Nordic Iron Ore har sedan starten år 2008 förvärvat ett anta undersökningstistånd och etaberat en portföj bestående av sammanagt 19 undersökningstistånd för järnmamsförekomster i Bergsagen. Boagets högst prioriterade projekt omfattar förekomsterna i Bötberget och Håksberg i närheten av Ludvika. Mean dessa förekomster igger Väsmanfätet som utgör en intressant expansionsmöjighet. Förekomsterna igger i ett ca 15 km ångt järnmamsstråk som sträcker sig från Bötberget i söder ti norra deen av Håksbergsfätet. För första gången i historien någonsin kontroeras detta fät nu av ett boag/ägare. Ludvika Gruvor Mineratigångar Kända Indikerade Antagna Projekt Mt % Fe Mt % Fe Mt % Fe Bötberget ,9 42,6% 10,2 42,9% Håksberg ,4 36,4% 11,6 36,0% Exporation target Projekt Mt % Fe Väsman % 4 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

5 VERKSAMHETSÅRET 2011 I KORTHET Projekt Under hösten 2011 bevijades Nordic Iron Ore bearbetningskoncessioner för Bötberget (augusti) samt Håksbergsfätet (december). I december presenterade Nordic Iron Ore sin projektstudie (Preiminary Economica Assessment) som indikerar god genomförbarhet av en framtida brytning av järnmamsförekomsterna i Bötberget och Håksberg. Dessutom rapporterade Nordic Iron Ore en preiminär utvärdering av de magnetiska mätningar som gjordes över Väsmanfätet vintern Denna indikerar att Väsmanfätet kan vara en av de större järnförekomsterna i Sverige. Organisation Under året öppnade boaget kontor i Danderyd och i Ludvika och efter att tidigare ha drivits inom ramen för ägarboaget Kopparberg Mineras organisation byggdes en egen organisation upp med en edningsgrupp innefattande ekonomidirektör, teknisk direktör, chefsgeoog och marknadsdirektör, samtiga med betydande branschkunskap och ång erfarenhet från iknande projekt. I september hös en extra boagsstämma där man genom nyva utsågs Uf Adesohn ti ordinarie edamot tiika styreseordförande samt Per Storm ti ordinarie styreseedamot. Genom omva utsågs Anders Bengtsson, Jonas Bengtsson, Thomas Jansson, Christer Lindqvist och Lars-Göran Ohsson ti ordinarie styreseedamöter. Finansiering I januari 2011 gjordes en nyemission om 22,5 Mkr i syfte att finansiera genomförandet av en preiminär önsamhetsstudie samt bygga upp en organisation. I juni utsåg Nordic Iron Ore en finansie rådgivare inför en panerad notering på First North. Syftet var att genomföra en marknadsnotering i samband med en emission om 140 Mkr för att stärka kapitabasen och bredda ägandet. Emissionsbeoppet behövs främst för att finansiera arbetet med en sutig feasibiity study och ett omfattande borrprogram, främst inriktat på Väsmanfätet, samt för att driva verksamheten fram ti dess att investeringar i anäggningar och gruvor ska påbörjas, då en ytterigare större kapitaanskaffning erfordras. Väsentiga händeser efter räkenskapsårets utgång I februari 2012 avbröts den föresagna noteringen på NAS- DAQ OMX First North då efterfrågan inte var tiräckigt stor för att säkerstäa en framgångsrik tivaro på börsen. I stäet besutade styresen genomföra en kapitaanskaffning riktad mot en begränsad skara investerare och utan påföjande marknadsnotering. Arbetet med denna pågår. 6,680,000 mn Teckenförkaring 6,675,000 mn 6,670,000 mn Bearbetningskoncession Bötbergsgruva K nr 1 Bötberget nr 3 6,665,000 mn Undersökningstistånd Exporation target Järnväg Bötberget nr 1 Bötberget nr 2 1,460,000 me Exporation Target Väsman nr 1! K nr 1 Anrikningsverk Håksbergsgruva Håksberg nr 300 Skeppmora nr 1 (ansökan) Håksberg nr 200 1,465,000 me? Främundsberg nr 1 Håksberg nr kiometer Håksberg nr Nordic Iron Ore Årsredovisning

6 En unik andra chans Ända sedan 1500-taet har det brutits järnmam i Ludvika med omnejd. Det är egentigen bara de senaste 30 åren som gruvnäringen har varit viande, en reativt kort tid sett ur ett historiskt perspektiv. Det senaste decenniets prisutvecking på järnmam, och de fortsatt goda marknadsutsikterna, har emeertid gett Ludvika Gruvor en unik andra chans. Arbetet med att återstarta gruvorna är omfattande och stäer stora krav på samspeet mean Boaget och samhäet där vi ska verka, men det är med äkta engagemang och stor stothet som vi under 2012 tar nya steg på vägen mot en återstart av gruvnäringen i Ludvika. MARKNADEN ÄR MED OSS Och INTRESSET ÄR STORT Förutsättningarna att återstarta gruvorna kunde inte vara bättre. En ihåande ökad efterfrågan på stå, och därmed också järnmam har drivit upp priserna ti historiskt höga nivåer som ser ut att bestå framöver. Efterfrågan drivs framförat av utveckingsänderna med Kina och Indien i spetsen. Med en at högre materie evnadsstandard för genomsnittsbefokningen i dessa änder sker betydande investeringar i såvä övergripande infrastruktur som i hushåsprodukter. Samtidigt ökar kostnaderna i de kinesiska järngruvorna på grund av at ägre järnhat, stigande infation och strängare mijökrav. Höganrikad järnmam är mycket efterfrågad på marknaden och handas ti en premie, viket är särskit positivt för Nordic Iron Ore som panerar att producera en högkoncentrerad järnmamsprodukt. Vi har redan kontakter med fera ståverk och det finns ett stort intresse för vårt projekt och vår panerade produkt. STORDRIFTSFÖRDELAR MED SPÄNNANDE EXPANSIONSMÖJLIghETER Projektet Ludvika Gruvor är unikt i den meningen att det kategoriseras som ett så kaat brownfied-projekt, omfattande i första hand återstarten av driften i de tidigare gruvorna i Bötberget och Håksberg. Det innebär en ägre risk i fera hänseenden jämfört med brytning och produktion av het nya förekomster. I Ludvika Gruvor är geoogin och mamernas anrikningsegenskaper vä kända och mineratigångarna, som beräknades och rapporterades när gruvdriften avbröts, har verifierats i samband med den av Boaget genomförda PEA-studien. Av stor betydese är också den gruv- och järnvägsinfrastruktur som redan finns på pats och innebär avsevärda projektbesparingar. För närvarande pågår ett intensivt arbete för att erhåa det viktiga mijötiståndet och att säkra de praktiska förutsättningarna för fuskaig produktion. Panering har startat för arbetet som syftar ti att skapa sådana förutsättningar att gruvornas ivsängd kan förängas och samtidigt möjiggöra vår ambition att öka den åriga produktionen ti i storeksordningen fem mijoner ton som med moderna ogistikösningar ska transporteras ti en eer fera djuphavshamnar. Utöver mineratigångarna i de befintiga gruvorna i Bötberget och Håksberg har vi en unik möjighet att i framtiden kraftigt öka produktionen tack vare det meaniggande oexpoaterade Väsmanfätet som kan visa sig ha betydande mineratigångar. Under 2012 avser vi därför att ineda arbetet för att öka den geoogiska kunskapen om Väsmanfätet genom ytterigare mätningar och borrprogram. Trots att gruvnäringen i Ludvika är fera hundra år gamma är det nu första gången som det 15 km ånga järnmamsstråket, från norra deen av Håksbergsfätet, över Väsmanfätet ti de sydigaste mamerna i Bötberget kontroeras av en och samma ägare. Det skapar unika möjigheter och betydande skafördear. Förutsättningarna att över tiden utvecka och integrera Väsmanfätet med Bötberget och Håksberg och därmed väsentigt expandera mineratigångarna, bedömer jag som mycket goda. VI VET VAD SOM VÄNTAR VI HAR GJORT DET FÖRR Närmast väntar ett intensivt arbete med en rad utmaningar av både forme och praktisk karaktär. Arbetet kräver att vi ständigt igger steget före i paneringen för att hantera möjiga risker ängs vägen. Detta möjiggörs genom att fera av oss i edning och styrese tidigare har detagit i iknande projekt på andra hå i andet och även gobat. Vi för redan nu ångtgående diskussioner med oika everantörer, kunder, intressenter och samarbetspartners. Det är ett sätt att förekomma oväntade hinder och förseningar. Av samma anedning prioriterar vi ett grundigt tivägagångssätt när det kommer ti ansökan om mijötistånd. Vi måste hitta fungerande, önsamma och ångsiktigt håbara ösningar som minimerar eventue negativ inverkan på människor, djur och natur i närheten av gruvorna. Som ett ed i det förberedande arbetet har vi gjort fera nyckerekryteringar under 2011 och därigenom fått tigång ti kompetenta medarbetare med stor erfarenhet och värdefua kontakter. EN HISTORISK MÖJLIghET Traditionen med mambrytning är stark i Ludvika och jag möter ofta ortsbor som sjäva arbetade i gruvorna när det begav sig och som berättar om sina minnen och erfarenheter från tiden då gruvnäringen var en viktig de av bygden. Återstarten av gruvorna innebär så mycket mer än vad vi kan mäta och värdera. Vi tar vid där fera generationer före oss har varit, i en tradition som sitter i bergväggarna. Det räcker inte med att vi har marknaden på vår sida. En förutsättning för att vi ska yckas är att vi har bygden med oss. Därför ägger jag en stor de av min tid på 6 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

7 att möta Ludvikaborna för att ta de av deras erfarenheter, svara på deras frågor och söka deras engagemang. Vi är inte ensamma om att se möjigheterna på marknaden, men vi kan erbjuda fera fördear gentemot andra järnmamsprojekt. Vi har vädefinierade mineratigångar, möjighet ti produktion av högkvaitativa järnmamsprodukter, ett centrat äge och ovanigt bra tigång ti järnväg av god standard. Dessutom kan vi ha en unik expansionsmöjighet genom det betydande Väsmanfätet där vi höjer undersökningstakten för att snarast möjigt definiera potentiea mineratigångar som kan förstärka önsamheten i projektet som hehet. Det ser såedes ut som att den historiska järnmamsverksamheten i Ludvikaområdet har framtiden för sig. Christer Lindqvist Nordic Iron Ore Årsredovisning

8 Marknad ANVÄNDNINGSOMRÅDEN I naturen förekommer järn i bunden form tisammans med kodioxid, syre, svave eer vatten. Den absouta merparten, 99 procent, av den järnmam som bryts går ti produktion av stå och evereras i form av sig, styckemam eer peets. Ett annat användningsområde är värmeagringsbock som används för att tivarata eenergi under natten när etaxan är åg. I denna tiverkningsprocess används magnetit som är en av de viktigare mambidande järnmineraerna tack vare sin höga densitet. Vidare nyttjas järnmam som tung baast för exempevis ojepattformar eer brofundament. DEN GLOBALA HANDELN MED JÄRNMALM Värdsproduktionen av järnmam har ökat med 95,7 procent, eer med 893,6 mijoner ton sedan år Detta trots ståindustrins kraftiga tibakagång under finanskrisen år 2008 när band annat byggnads-, fordons- och verkstadsindustrin drabbades av den gobaa ekonomiska recessionen. År 2010 var ett starkt tiväxtår för den gobaa gruv- och ståindustrin. Den gobaa konsumtionen av stå nådde rekordhöga nivåer och den starka efterfrågan på stå medförde att priserna på järnmam sköt i höjden. Tiväxtekonomier med stora investeringar i projekt inom infrastruktur, såsom Kina och Indien, driver marknadsutveck- Järnmamsprodukter Nordic Iron Ore panerar att producera en sig, ämnad för tiverkning av peets eer sinter, med hög järnhat och som är vä anpassad för marknaden i Europa och näriggande marknader såsom Turkiet och MENA-regionen såvä som för Asien. I Europa är det sannoikt att produkten bäst kommer ti användning som bandkomponent vid sintring då dess höga järninnehå möjiggör ökad produktivitet. För marknaden i Turkiet och MENA-regionen är en finsig för produktion av peets, aternativt DRI-peets, mest troig. I Asien kommer troigtvis främst en peetsig att efterfrågas av ståproducenter med peetsverk. Sig Styckemam Sig är den mest anrikade järnmamsprodukten och har en kornstorek om högst 6 mm. Produkten används som insatsvara vid sintring och framstäning av peets för användning i masugns-processen. Finsig eer koncentrat är en typ av sig som är ännu mer finkornig, mindre än 0,1 mm, och används för VDpeets- och järnsvampstiverkning. Sig utgör cirka 70 procent av värdsmarknaden för järnmamsprodukter. sinter Sinter tiverkas genom aggomerering av finkornig sintersig och någon typ av bindningsmede. Därefter krossas sintern ti mindre bitar för att VD sedan, precis som peets, användas i masugnen. Sinter har därmed inte samma jämna och konsekventa form som peets. Dessutom håer sinter normat en ägre järnhat än peets. Sinter framstäs typiskt av sig med procents järnhat att jämföras med peets där motsvarande generet igger på procent. Sig kräver ytterigare bearbetning och handas därför normat ti ett ägre pris än styckemam och peets. peets Peets tiverkas genom aggomerering av finsig och någon typ av bindningsmede, ti exempe bentonit. Peets har oftast en kornstorek mean VD9 mm ti 16 mm. Tiverkningen kräver behanding i ett peetsverk viket medför högre kostnader för framstäning. Peets håer en högre och jämnare kvaitet och handas därför normat ti premie gentemot styckemam. Styckemam är reativt obearbetad och behöver därför inte sintras utan kan direkt användas i masugnsprocessen. Normat har styckemam en storek mean 6 mm ti 30 mm. Styckemam med hög VD järnhat och åga hater av föroreningar, i kombination med god håfasthet vid höga temperaturer anses vara en så kaad premiumprodukt. Styckemam kan användas direkt i masugnen och handas därför normat ti en premie gentemot sig. JÄRNFRAMSTÄLLNING I MASUGN Käa: Cuervo Resources, Raw Materias Group 8 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

9 ingen. Som grupp svarade utveckingsänderna för nästan 66 procent av den totaa importen av järnmam under år Kina är värdens största importör av järnmam. I Europa är Tyskand, Frankrike, Itaien och Storbritannien de största järnmamsimportörerna. De tre största boagen verksamma inom järnmamsindustrin, brasiianska Vae samt Rio Tinto och BHP Biiton, kontroerade tisammans 35 procent av värdsproduktionen och 65 procent av den sjöburna handen av järnmam år I Norden återfinns ett fåta aktörer där svenska LKAB, med tre gruvor i drift i Kirunavaara, Mamberget och Gruvberget, är det enda järnmamsproducerande gruvboaget. LKAB är en betydande producent i Europa men svarar bara för knappt 3 procent av värdsproduktionen. Utöver LKAB finns minst fem andra nordiska järnmamsprojekt vika befinner sig på oika utveckingsstadier, däriband Nordic Iron Ore. PRISSÄTTNING AV JÄRNPRODUKTER Priset på järnmam varierar beroende på järnhat och kvaitet samt beroende på var i värden järnmamen skeppas från. Spotpriset som noteras dagigen reaterar ti ett standardpris på sig med en järnhat på 62 procent fritt evererat i kinesisk hamn. Utöver järnmam med en järnhat på 62 procent handas järnmam med järnhater på 58 procent, 63,5 procent och 65 procent. Ti viss de korreerar priserna med järnhaten. Den mest injära prissättningen förekommer för sig. Vanigtvis förekommer en prispremie för produkter med en högre järnhat än 62 procent. UTVECKLING UNDER 2011 Trots nedgången om 31 procent på järnmamsmarknaden under oktober år 2011 igger priset på järnmam på en historiskt hög nivå. Ti detta finns fera anedningar. Indien ti exempe minskade sin export av järnmam, eftersom andet har ett ständigt växande behov av järnmam i den inhemska ståproduktionen, medan ägre järnhater i den brutna mamen i Kina föranedde dramatiska ökningar i produktionskostnaderna. Lägre fraktkostnader gjorde det därför mer gynnsamt att importera järnmam ti Kina. Som en föjd av den rådande, höga gobaa efterfrågan på järnmam försöker värdens järnmamsproducenter att utöka sin kapacitet. Cirka 250 järnmamsprojekt, gobat sett, hade påbörjats i början av år Om aa dessa når produktion förväntas utbudet på järnmam öka med 50 procent under det kommande årtiondet. Dock är det mycket som tyder på att många av dessa projekt kan komma att bi försenade samt att järnhaten kan komma att vara ägre än förväntat. Dessutom har värdens edande järnmamsproducenter i Brasiien och Austraien haft probem med att uppnå förväntade voymökningar. Trots stark goba efterfrågan på järnmam har ite, om ens någon, extra kapacitet bivit reaiserad på marknaden för sjöburen hande av järnmamsprodukter. Prisnivån på dessa är därmed fortsatt hög. FRAMTIDSUTSIKTER Tiväxt Utifrån antagandet om en oförändrad reation mean efterfrågan på järnmam och produktionen av stå spås efterfrågan på järnmam att ha uppgått ti mijoner ton år 2011 och mijoner ton år De viktigaste faktorerna för marknaden under kommande år inkuderar en reducerad tiväxt av efterfrågan på stå i Kina samtidigt som efterfrågan i resten av värden spås öka trots det osäkra makroekonomiska äget. Detta medför att tiväxttakten i goba efterfrågan och produktion av stå kommer att igga på historiskt höga nivåer men ägre än för det senaste årtiondet. Den kinesiska järnmamsproduktionen spås vara signifikant ägre än under år 2007 trots att priserna för järnmam mer eer mindre oavbrutet har stigit under de två Referenspriser Förväntad utvecking av efterfrågan på järnmam Referenspriser - USD/ton torr produkt (Fritt astat Brasiien) Mt Sig Peets Styckemam Käa: Macquarie Kina Tota goba efterfrågan på järnmam Övriga Käa: Raw Materias Group, Market study Nordic Iron Ore, december 2011 Nordic Iron Ore Årsredovisning

10 senaste åren. Järnmamsproduktionen utanför Kina antas öka för att möta den titagande efterfrågan och nya projekt kommer att utveckas. Förseningar i impementeringen av dessa projekt kan dock uppstå på grund av faskhasar i oika ed i processen. På något ängre sikt bedöms tiväxten inom den gobaa ståindustrin överag vara stabi men med undantag för marginet ägre tiväxt under de närmast kommande åren. Uppskattningsvis väntas en goba genomsnittig tiväxt om 3 procent fram ti år 2030 då ståproduktionen väntas uppgå ti 3000 mijoner ton, att jämföras med dagens produktion om mijoner ton. Regioner På ängre sikt sett kommer Austraien och Brasiien generet att vara de dominerande änderna inom den gobaa produktionen av järnmam. I Indien, som har stora järnmamsresurser av god kvaitet och en starkt växande ståindustri, kommer det mesta av den producerade järnmamen troigtvis att användas inom andet. Kina kommer att spea en avgörande ro med en genomsnittig konsumtionstiväxt för stå om strax över 4 procent viket återspegar en genomsnittig tiväxt för efterfrågan på järnmam om drygt 3 procent. Den kinesiska produktionen av järnmam förutspås minska ångsamt. Om priserna faer, kommer produktionen att sjunka snabbare med en så kaad shake out i Kina, där många järnmamsproducenter stänger ner sin verksamhet. Andra snabbt växande regioner innefattar Indien där den förväntade ståproduktionen uppskattas ti 350 mijoner ton år 2030 (genomsnittig tiväxt om 9 procent), Sydostasien där förväntad produktion 2030 uppskattas ti 110 mijoner ton (genomsnittig tiväxt om drygt 5 procent) och Sydamerika där produktionen beräknas uppgå ti 120 mijoner ton (drygt 5 procent). I den så kaade MENA-regionen (Meanöstern och Nordafrika) väntas ståproduktionen år 2030 uppgå ti 155 mijoner ton med en genomsnittig tiväxttakt om strax över 5 procent. Drivkrafter Generet kan tiväxten uppskattas genom att granska och ta hänsyn ti i viken utveckingsfas änder och regioner befinner sig i och hur ståintensiv fasen bedöms vara. Länder i tidigare utveckingsfaser, såsom Indonesien, är fortfarande kring sin trigger point gäande ståanvändning, det vi säga, i den fas där användningen av stå kraftigt börjar växa. Indien, som anses vara en något mer avancerad ekonomi, genomgår, precis som Kina, en fas av stark tiväxt. Kina har dock nått den punkt vid viken tiväxten i ståanvändning har börjat sakta in. Mognare ekonomier befinner sig på, eer har passerat, sin topp avseende ståanvändning. Det är dock ytterst få indikationer som tyder på att ståanvändningen faktiskt skue minska och mättnadspunkterna mean enskida änder kan skija sig åt markant, främst beroende på änders industriea struktur. Käor: China import Iron Ore Fines 62% Fe spot (CFR Tianjin port) USD/metric tonne, Boomberg. UNCTAD, The Iron Ore Market , jui Raw Materias Group, Market study Nordic Iron Ore, december Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

11 Nordic Iron Ore Årsredovisning

12 Utvecking av ett gruvprojekt Nordic Iron Ore arbetar med aa steg i gruvutveckingsprocessen, från prospektering ti produktion. En gruvutveckingsprocess består grovt förenkat av fyra huvuddear: tistånd, prospektering, utvärdering samt projektering/anäggning. Förberedeserna inför starten av gruvdrift regeras av ett omfattande regeverk, främst Mineraagen och Mijöbaken, där Bergsstaten och Länsstyresen är tisynsmyndigheter. TILLSTÅND Tiståndsprocessen för utvinning av mam i Sverige regeras i huvudsak av Mineraagen och Mijöbaken. De tistånd som behövs under utveckingsprocessen är normat undersökningstistånd, bearbetningskoncession och mijötistånd. Därutöver krävs byggnadstistånd som utfärdas av berörd kommun. PROSPEKTERINg och undersökning För att okaisera förekomster samt utöka och uppgradera mineratigångar sker en kontinuerig prospektering under hea utveckingsprocessen. Detta görs band annat genom kärnborrning och geofysiska mätningar. När kunskapen om en mineraisering är tiräckigt stor görs en beräkning av mineratigångarna som utgör grunden för beräkning av minerareserverna och den fortsatta utvärderingen av förekomsten. UTVÄRDERINg Utvärderingsstadiet omfattar utredningar i fera steg med ökande detajnivå. Dessa syftar ti att få mer ingående kunskap kring möjigheterna att driva önsam mamutvinning. Den första inedande studien igger ti grund för utformningen av ansökan om bearbetningskoncession ti Bergsstaten. Därefter ineds normat nästa steg, en preiminär önsamhetsstudie (så kaad Preiminary Economic Assessment (PEA) eer Preiminary Feasabiity Study (PFS)). Vid ett positivt utfa av PEA/PFS genomförs en genomförbarhetsstudie (feasibiity study) som igger ti grund för ett investerings- och produktionsbesut. En viktig de i dessa studier är de beräkningar som eder fram ti en uppskattning av minerareserverna samt resutaten av genomförda mambehandingstester. Betydesefut är också arbetet med mijökonsekvensbeskrivningen och den tekniska utredningen som eder fram ti en ansökan om mijötistånd, samt de mambehandingstester som igger ti grund för ovan nämnda önsamhetsstudier. PROJEKTERINg och anäggning Efter erhåande av bearbetningskoncession ineds generet arbetet med konstruktionspanering samt provbrytning och mambehandingstester i större skaa. Byggnation och instaation av anäggningar ineds normat efter det att mijötistånd har erhåits, investerings- och produktionsbesut har fattats samt att finansieringen har säkrats. Efter produktionsstart krävs normat en intrimningsperiod innan gruvan och mambehandingsverket når sin fua kapacitet. 12 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

13 RegELVERK MINERALLAgEN och BERgSSTATEN Mineraagen Prospektering och utvinning av mam i Sverige, på egen såvä som på annans mark, kan endast ske enigt mineraagen. Lagen definierar band annat vika minera som regeverket gäer för, så kaat koncessionsminera. Bergsstaten Bergsstaten, som är ett besutsorgan inom Sveriges Geoogiska Undersökning (SGU), fungerar som tiståndsmyndighet och är ansvarig för att mineraagen föjs. Undersökningstistånd För att få eta efter mam i Sverige behövs ett undersökningstistånd. Ett undersökningstistånd ger tiståndsinnehavaren en tidsbegränsad ensamrätt ti prospektering inom det aktuea området, samt företrädesrätt för erhåande av så kaad bearbetningskoncession. Ett undersökningstistånd är normat gitigt i tre år med möjighet ti förängning, i första hand med tre år. Ytterigare förängning kan erhåas om särskida respektive synneriga skä föreigger. Bearbetningskoncession Om fyndigheten efter undersökningarna anses ekonomiskt håbar utfärdar Bergsstaten en bearbetningskoncession som ger innehavaren rätt att bryta mamen i fyndigheten i 25 år, med rätt ti förängning av tiståndet. Mijötistånd För att brytning ska kunna påbörjas krävs även ett mijötistånd från Mark- och mijödomstoen. Som underag för ansökan om detta genomförs omfattande anayser och utredningar om verksamhetens effekter på mijön. Dessa undersökningar dokumenteras i en mijökonsekvensbeskrivning (MKB). Markanvisning Vid erhåen bearbetningskoncession kan mark vid behov tas i anspråk genom en så kaad markanvisning. I sådana fa regerar Bergsstaten storeken på eventue ersättning ti markägaren. Nordic Iron Ore Årsredovisning

14 Beräkning av mineratigångar och minerareserver Beaktande av faktorer gäande brytning och gruvdrift, metaurgi, kommersiaisering, egaa och sociaa faktorer samt faktorer med hänseende ti stat och myndighet. Mineratigångar Minerareserver Ökande nivå av geoogisk kunskap och säkerhet Kända Indikerade Antagna Bevisade Sannoika Exporation target Käa: JORC-standard Figuren ovan iustrerar gäande ramverk för hur mineratigångar och minerareserver bör kassificeras. Mineratigångar beräknas och kassificeras av en s.k. Kvaificerad Person (vanigen en erfaren och värenommerad geoog) på basis av geoogisk information inhämtad från kärnborrning, häobservationer, geofysiska mätningar et cetera. Med ökad säkerhet i beräkningarna kassificeras mineratigångarna i antagna, indikerade eer kända. Minerareserverna beräknas utifrån de indikerade och kända mineratigångarna med beaktande av band annat tekniska och ekonomiska faktorer för brytning och anrikning samt frågor av ega karaktär. Beräkningarna inkuderar mamföruster och gråbergsinbandning vid brytningen. Normat konverteras indikerade mineratigångar ti sannoika minerareserver och kända mineratigångar ti bevisade minerareserver. Vid osäkerheter i bedömningsfaktorerna bör dock de kända mineratigångarna konverteras ti sannoika minerareserver. EXPLORATION TARGET Det austraiska regeverket (JORC) medger att tonnage- och hatinterva pubiceras för exporation targets under förutsättning att metoden för bestämningarna redovisas och att det kart framgår att fortsatt prospektering är nödvändig för att en kassificering av mineratigångar ska kunna göras samt att det inte är säkert att prospekteringsresutatet medger en beräkning av några framtida mineratigångar. A information kring detta (exporation target) måste uttryckas på ett sätt som inte kan föraneda misstokning. Såedes får inte termerna mineratigång eer minerareserv användas i detta sammanhang. I tekniskt/kommersiea sammanhang används begreppen mineratigång och minerareserv för att kassificera tonnaget i en förekomst. En mineraförekomst eer mineraisering är den geoogiska term som avser en ansaming i berget av ekonomiskt intressanta minera ti exempe magnetit, hematit, kopparkis, zinkbände, apatit och gud. MINERALTILLGÅNGAR Med termen Mineratigång avses en mineraisering av sådan kvaitet och mängd att en kommersie utvinning av meta eer minera kan bi möjig. Mineratigångar kassificeras utifrån geoogisk kännedomsgrad i: Antagna mineratigångar (Inferred Minera Resources) Indikerade mineratigångar (Indicated Minera Resources) Kända mineratigångar (Measured Minera Resources) Här återges i översättning definitionerna av dessa begrepp faststäda av the Austraasian Joint Ore Reserves Committee (JORC-standard). Antagna mineratigångar En antagen mineratigång är den de av en mineratigång för viken kvantitet, hat eer kvaitet kan uppskattas på grundva av geoogiska undersökningar och begränsad provtagning samt rimigt bedömda, men ej faststäda, geoogiska samband och hatsamband. Bedömningen grundar sig på begränsad information och provtagning, inhämtad genom ämpig teknik från bottningar, provgropar, skärpningar och borrhå. Genom den osäkerhet som utmärker en antagen mineratigång, kan det inte förutsättas att aa eer några dear av denna vid fortsatt prospekteringsarbete kan uppgraderas ti en indikerad eer känd mineratigång. Säkerheten i bedömningen är otiräckig för att möjiggöra en meningsfu tiämpning av tekniska och ekonomiska parametrar eer för att genomföra en ekonomisk utvärdering värd att pubicera. Antagna mineratigångar ska exkuderas från bedömningar som bidar underag för önsamhetsstudier eer andra ekonomiska studier. Antagna mineratigångar kan dock ingå i en PEA under förutsättning att det framgår att studien är konceptue i sin natur och att de antaganden som den Kvaificerade Person har gjort anges. 14 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

15 Indikerade mineratigångar En indikerad mineratigång är den de av en mineratigång för viken kvantitet, hat eer kvaitet, densitet, formen och fysikaiska egenskaper, kan bedömas med en tiföritighet som är tiräckig för att medge den adekvata tiämpning av tekniska och ekonomiska parametrar som krävs för att beräkna minerareserverna, upprätta en brytningspan och värdera fyndighetens ekonomiska bärkraft. Bedömningen baseras på detajerad och vederhäftigt genomförd prospektering och testdata införskaffad genom ämpiga tekniker från bottningar, diken, provgropar, skärpningar och borrhå som igger så tätt att geoogisk och hatmässig kontinuitet rimigen kan antas föreigga. En mineraisering kan kassas som en indikerad mineratigång av Kvaificerad Person när kvaiteten, mängden och fördeningen av data är sådan att de tiåter en säker tokning av den geoogiska strukturen och ett rimigt säkerstäande mineraiseringens kontinuitet. Den Kvaificerade Personen måste ha kart för sig att begreppet indikerad mineratigång även impicerar önsamhetsstudier på projektet. Beräkningen av en indikerad mineratigång har tiräckig kvaitet för att kunna ingå i en beräkning av sannoika minerareserver vika kan ingå i en feasibiity studie. Kända mineratigångar En känd mineratigång är den de av en mineratigång för viken kvantitet, hat, densitet, form och fysikaiska egenskaper är så vä kända att de kan bedömas med en säkerhet som är tiräckig för att medge den adekvata tiämpningen av tekniska och ekonomiska parametrar som krävs för att beräkna minerareserverna, upprätta en brytningspan och värdera fyndighetens ekonomiska bärkraft. Bedömningen baseras på detajerad och vederhäftigt genomförd prospektering och testdata införskaffad genom ämpiga tekniker från bottningar, diken, provgropar, skärpningar och borrhå som igger tiräckigt tätt för att bekräfta att både geoogisk och hatmässig kontinuitet föreigger. En mineraisering eer ett annat naturigt materia av ekonomiskt intresse kan av Kvaificerad Person kassificeras som en känd mineratigång när beskaffenhet, kvaitet, kvantitet och fördening av data är sådan att mineraiseringens tonnage och hater kan bestämmas med god noggrannhet och att avvikeser från beräkningsresutatet inte signifikant påverkar det ekonomiska utfaet. Denna kännedomskategori kräver en hög grad av förtrogenhet med, och förståese av geoogin och de parametrar som styr fyndighetens uppträdande. MINERALRESERVER Minerareserver indeas utifrån kännedomsgrad i: Sannoika minerareserver (Probabe Minera Reserves) Bevisade minerareserver (Proven Minera Reserves) Sannoika minerareserver En sannoik minerareserv är den de av en indikerad mineratigång, och i vissa fa känd mineratigång, som genom åtminstone en pre-feasibiity study visast sig vara ekonomiskt önsam att bryta. Denna studie måste innehåa adekvat information om brytning, anrikning, metaurgi, ekonomiska och andra reevanta faktorer som, vid tiden för rapporttifäet, visar att en utvinning är önsam. Bevisade minerareserver En bevisad minerareserv är den de av en känd mineratigång som genom åtminstone en pre-feasibiity study visat sig vara ekonomiskt önsam att bryta. Denna studie måste innehåa adekvat information om brytning, anrikning, metaurgi, ekonomiska och andra reevanta faktorer som, vid tiden för rapporttifäet, visar att en utvinning är önsam. Nordic Iron Ore Årsredovisning

16 Verksamhetsbeskrivning Projektöversikt Prospektering Gruvdrift Anrikning Transport Kunder 16 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

17 Nordic Iron Ore avser bedriva omfattande prospektering med syfte att utöka och säkerstäa mineratigångar och minerareserver, framförat i området kring Ludvika Gruvor Bötberget och Håksberg. Måsättningen med prospekteringen är att öka mineratigångarna i ansutning ti de förekomster där brytning paneras samt uppgradera dessa inför en kommande beräkning av minerareserverna. Vidare är syftet att undersöka Väsmanfätet i sådan omfattning att en beräkning av mineratigångarna kan göras. För övriga undersökningstistånd innebär prospekteringen en möjighet för boaget att identifiera och prioritera nya mineratigångar. Mineratigångar och mineraresurser Befintiga mineratigångar Bötberget Håksberg Övriga förekomster Väsman Övriga undersökningstistånd Möjighet att genom prospektering utöka boagets tigängiga mineratigångar Nordic Iron Ore avser i ett första skede att återuppta gruvdriften i Bötberget och Håksberg. Brytningen paneras ske under jord där existerande infrastruktur från tidigare gruvdrift kan nyttjas. I Bötberget och Håksberg paneras en brytningstakt (ROM) om 5,5 mijoner ton råmam per år vid fu drift. Om resutaten av prospekteringen är positiva, kan det därutöver bi aktuet med framtida brytning i främst Väsmanfätet, men även i förekomster inom boagets övriga undersökningstistånd. Råmam I första skedet beräknas gruvdrift startas i Bötberget och Håksberg Produktionsstart Q1 2015* Panerad produktion (ROM) 5,5 Mtpa* Panerad ivsängd (LOM) ~12 år*, ** Ett potentiet andra skede i Väsman I ansutning ti gruvområdena i Bötberget och Håksberg avser boaget att anägga ett verk för anrikning av mam från förekomsterna, med möjighet ti expansion om Väsmanfätet visar sig vara brytvärt. I anrikningsprocessen ska ett högkvaitativt järnmamskoncentrat framstäas med en beräknad järnhat på minst 67 procent. Vid brytning i både Bötberget och Håksberg väntas anrikningsverket, vid fu drift, everera cirka 2,2 mijoner ton järnmamskoncentrat per år. Högkvaitativ produkt Ett anrikningsverk paneras i ansutning ti gruvområdena i Bötberget och Håksberg 67 procent järnhat* Nordic Iron Ores gruvområde har, genom sitt centraa äge i Bergsagen, tigång ti existerande järnvägsinjer som sammanänkar gruvområdet med fera möjiga utskeppningshamnar. Primärt utreds möjigheten att skeppa järnmamskoncentrat från djuphavshamnarna i Gäve, Oxeösund och i framtiden även Lyseki. Effektiv ogistik Existerande järnvägsförbindeser med två möjiga djuphavshamnar och i framtiden även ti Lyseki Gäve hamn (panamax) Oxeösund hamn (panamax) Lyseki hamn (cape size > DWT***) Nordic Iron Ores sutprodukt, finsig/koncentrat, kommer säjas och transporteras med tåg och fartyg ti potentiea kunder i Europa, Meanöstern och Kina. Det färdiga järnmamskoncentratet måste sintras eer peetiseras innan det används i masugnen varför produkterna kommer att evereras ti kunder med tigång ti sintereer peetsverk. Genom att panera för högkvaitativa järnmamsprodukter och tidigt etabera ett nära samarbete med utvada ståtiverkare ska avsättningen säkras. Långfristiga everanskontrakt Inriktning mot järnmamskoncentrat Potentie kundbas i Europa, Meanöstern och Kina Genomsnittigt pris (FOB) enigt PEA 121 USD/dmt* Nuvarande pris 139,9 USD/ dmt**** Premie 5 USD per % enhet järn över 62%* Genomsnittig fraktkostnadsskinad 24 USD/dmt* * Baserat på PEA-data från oktober Avser enbart Bötberget och Håksberg. ** Baserat på nuvarande mineratigångar med 15 procent gråbergsinbandning och 15 procent mamförust, en fuskaig produktionstakt om 5,5 mijoner ton per år samt beräknade intrimnings- och avveckingsperioder. *** Avser fartyg vars maximaa astförmåga normat överstiger dödviktston (den totaa vikten av ast, bränse, förråd, besättning och passagerare) och som på grund av sin storek måste runda Godahoppsudden eer Kap Horn. **** Enigt Kina import Sig 62% järnhat spot (CFR Tianjin) USD/dmt, Boomberg den 30 januari Nordic Iron Ore Årsredovisning

18 Verksamhetsbeskrivning TILLgångSPORTFÖLJ Nordic Iron Ore AB bidades år 2008 varvid boaget tifördes tov undersökningstistånd av Archeon Minera AB, IGE Nordic AB (numera Nicke Mountain Resources AB (pub)) och Kopparberg Minera AB. Tigångsportföjen har successivt utökats ti sammanagt 19 undersökningstistånd för järnmamsförekomster i Bergsagen, en historisk järnmamsregion där gruvbrytning skett sedan 1500-taet. Samtiga förekomster förutom Köen, Väsmanfätet och dear av Håksbergsfätet är så kaade brown-fied projekt och har tidigare brutits i numera nedagda gruvor. Boagets projektportföj omfattar järnmamsförekomster inom undersökningstistånd och bearbetningskoncessioner med en sammanagd area av hektar. Totat kontroerar Nordic Iron Ore indikerade mineratigångar om 39,3 mijoner ton (med en järnhat mean 36,4 och 42,6 procent) samt antagna mineratigångar om 21,8 mijoner ton (med en järnhat mean 36,0 och 42,9 procent) enigt JORC standard. Ludvika gruvor Boagets högst prioriterade projekt omfattar förekomsterna i Bötberget och Håksbergsfätet i närheten av Ludvika. Mean dessa förekomster igger Väsmanfätet som utgör en intressant expansionsmöjighet. Förekomsterna igger i ett ca 15 km ångt stråk med järnförekomster som sträcker sig från Bötberget i söder ti norra deen av Håksbergsfätet. För första gången i historien kontroeras detta stråk av en och samma ägare. I både Bötberget och Håksbergsfätet har gruvdrift pågått fram ti 1979 då den dåvarande ägaren, SSAB, stängde gruvorna. Gruvorna var vid denna tidpunkt inte utbrutna utan verksamheten ades ned på grund av åga mampriser samt bristande effektivitet och önsamhet. Nordic Iron Ore har som må att senast år 2015 återuppta gruvdriften vid Ludvika Gruvor för att vid fu drift bryta 5,5 mijoner ton råmam per år, viket beräknas ge en årsproduktion om cirka 2,2 mijoner ton färdiga järnmamsprodukter med en järnhat om 67 procent. Givet denna brytningstakt och att de indikerade och antagna mineratigångarna i Bötberget och Håksberg kan uppgraderas ti minerareserver beräknas de båda gruvorna ha en potentie ivsängd på cirka tov år. Produktionen kan komma att utökas om prospekteringsresutaten visar att det meaniggande Väsmanfätet är brytvärt. I tiägg avser boaget att kontinuerigt prospektera, utvärdera och vidmakthåa övriga tistånd för eventue framtida utvecking och brytning. Lista på undersökningstistånd och bearbetningskoncessioner i Boaget per den 31 december 2011 Gäande undersökningstistånd Tistånds-ID Namn Minera Gitighetstid Area (ha) 2007:148 Bötberget 1 järn , :167 Bötberget 2 järn , :100 Bötberget 3 järn , :201 Burängsberg 1 gud , :88 Finnmossen 2 järn , :222 Främundsberget 1 gud , :156 Håksberg 100 järn , :157 Håksberg 200 järn , :158 Håksberg 300 järn , :7 Håksberg 400 järn , :192 Idkerberget 1 järn , :73 Köen 3 koppar , :33 Köen 5 järn , :202 Laxsjöfätet 1 gud , :197 Rundberget 3 gud , :136 Stråssa 1 järn , :176 Stråssa 2 järn , :177 Stråssa 3 järn , :109 Väsman 1 järn ,46 Gäande bearbetningskoncessioner Namn Minera Gitighetstid Area (ha) Bötbergsgruvan K nr 1 järn, antan, antanider, apatit ,4287 Håksbergsgruvan K nr 1* järn, koppar, gud, moybden ,2986 * Bergsstatens besut har ännu inte vunnit aga kraft. 18 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

19 ÅTGÄRDER INFÖR PLANERAD ÅTERSTART AV LUDVIKA GRUVOR Utveckingen av Ludvika Gruvor kommer att föja en fastagd pan där fera steg behöver sutföras innan eventue gruvdrift kan bi aktue i Bötberget och Håksberg. Sjäva byggstarten för projektet kommer att påbörjas omedebart efter sutförandet av en så kaad feasibiity study, utfärdandet av mijötiståndet och att den nödvändiga finansieringen är på pats - samtiga dessa förutsättningar beräknas vara kara under under mitten av För att påskynda den övergripande utveckingen av projektet kommer ett anta aktiviteter att genomföras paraet. Samtidigt igger det givetvis i boagets intresse att på bästa sätt tivarata potentiaen i det meaniggande Väsmanfätet. Bearbetningskoncession Under år 2010 och 2011 ansökte Nordic Iron Ore om bearbetningskoncessioner för förekomsterna i Bötberget respektive Håksbergsfätet. Den 31 augusti 2011 erhös bearbetningskoncessionen för Bötberget och den 15 december 2011 bevijades en bearbetningskoncessionen för Håksbergsfätet. Koncessionen avseende Håksberg har dock ännu inte vunnit aga kraft. Mijötistånd Nordic Iron Ores uttaade poicy är att begränsa verksamhetens mijöpåverkan och man kommer därför att väga in reevanta mijöaspekter i panering och besut. Boaget avser att fortsätta håa en öppen diaog med myndigheter, andra samhäsaktörer och närboende som berörs av den panerade verksamheten. Boaget sutför för närvarande en mijökonsekvensbeskrivning och panerar att ämna in ansökan om mijötistånd ti Markoch mijödomstoen under sommaren Ansökan om mijötistånd omfattar den panerade verksamheten i både Bötberget och Håksbergsfätet såvä som i anrikningsverket och avser en årsproduktion om 6,0 mijoner ton råmam som motsvara minst 2,2 mijoner ton torr järnmamsprodukt. Behandingstiden i Mark- och mijödomstoen bedöms, i normaa fa, uppgå ti mean månader. Feasibiity study Boaget avser att under 2012 påbörja arbetet med en önsamhetsstudie, en så kaad feasibiity study. Arbetet med studien kommer att edas av en styrgrupp med representanter från Nordic Iron Ores edning och styrese samt bedrivas i en projektorganisation bestående av anstäda och konsuter. För genomförandet av studien kommer kompetterande kärnborrningar att behövas vars resutat ska igga ti grund för en ny beräkning av mineratigångarna i enighet med JORC-standard. Vid ett positivt utfa av studien kommer besut att fattas om att starta mambrytningen under förutsättning att erforderiga tistånd såvä som finansiering har erhåits. Provbrytning Boaget avser att ineda provbrytning av representativa mineraiseringar i både Bötberget och Håksbergsfätet under år Tistånd för provbrytning ges av Länstyresen. Den provbrutna järnmamen kommer att användas ti oika mambehandingstester. Resutatet av dessa kommer att igga ti grund för det sutgitiga processuppägget och dimensioneringen av nödvändig utrustning. Utifrån detta kommer en beräkning av investeringsoch driftskostnaderna i det panerade verket att göras. Avsikten är att den anrikade sutprodukten ska kunna användas som everansprov ti potentiea köpare. Leveransproverna bedöms som nödvändiga för att kunna teckna everansavta med potentiea kunder avseende den panerade produktionen. Investeringsbesut Efter att ett mijötistånd erhåits från Mark- och mijödomstoen och under förutsättning att den panerade sutgitiga önsamhetsstudien är positiv samt att finansiering har säkrats avser Nordic Iron Ore att ta besut om de anäggningsinvesteringar som krävs för att återuppta produktionen och därefter påbörja everans ti kunderna. Ludvika Gruvor Mineratigångar* Bearbetningskoncession Brown fied Kända Indikerade Antagna Kassificerad Bearbetnings- Projekt Mt % Fe Mt % Fe Mt % Fe enigt koncession gitig tom. Status (ja/nej) Bötberget ,9 42,6% 10,2 42,9% JORC** Ja 30 augusti -36 PEA Ja Håksberg ,4 36,4% 11,6 36,0% JORC** Ja 15 december -36 PEA Ja Projekt Mt Exporation target*** % Fe Kassificerad enigt Bearbetningskoncession Bearbetningskoncession gitig tom. Väsman % JORC*** - - Prospektering Status Brown fied (ja/nej) Nej * Beräkning genomförd av Thomas Lindhom, Kvaificerad Person, enigt teknisk rapport den 31 augusti Rapporten finns tigängig på Boagets hemsida ( ** Mineratigångarna kassificeras för närvarande enigt JORC standard som är ett austraiensiskt kassificeringssystem för mineratigångar. Detta utgör riktinjer för företag som ämnar information ti investerare, media och börsen rörande sina mineraprojekt. För mer information kring kassificeringssystemet se Marknad - Beräkning av prospekteringsresutat (sidan 35). *** Exporation target (enigt JORC) är en typ av tigång för viken både kvantitet och kvaitet är konceptuea i sin natur och där prospektering varit otiräckig för att det ska vara möjigt att definiera och kassificera några mineratigångar. Det är dessutom osäkert om ytterigare prospektering kommer att resutera i att mineratigångar kan identifieras och kassificeras. Det kan inte utesutas att ytterigare prospektering väsentigen kan komma att inverka på förhoppningarna av ett exporation target. Den tekniska rapporten från den 7 oktober 2011 avser tokningar och bedömningar av Håkan Mattsson kassificerade av Thomas Lindhom, Kvaificerad Person. Rapporten finns tigängig på Boagets hemsida ( Nordic Iron Ore Årsredovisning

20 Verksamhetsbeskrivning Projekt: Bötberget Gruvverksamhet i Bötberget har gama anor daterade tibaka ti år 1644 men det var först år 1900 som storskaig gruvdrift ineddes. Verksamheten pågick fram ti 1979 då gruvan stängdes. Förekomsten i Bötberget består huvudsakigen av fem mineraiserade kroppar med magnetit och hematit. Nordic Iron Ores ansökan om bearbetningskoncession avseende Bötberget bevijades av Bergsstaten den 30 augusti Bearbetningskoncessionen, som öper under 25 år med möjighet ti förängning, innebär rätt ti utvinning och tigodogörande av järn, antan och antanider samt apatit Bergverks AB Vucanus startar storskaig gruvdrift 1944 Stora Kopparberg Bergsags AB påbörjar förberedeserna för brytning inom närbeägna utmå. Bergsagsschaktet (BS) sänks och modernt industriområde etaberas 1949 Stora Kopparberg Bergsags AB köper Vucanusgruvan från Fyktkapitabyrån Gruvområdet integreras, både Vucanusgruvan och Bergsagsschakten utnyttjas. Årsproduktionen når cirka 400 kioton råmam viket gav 220 kioton sigprodukter BS-schaktet avsänks ti 570 meters avvägning, mamskippen i BS uppgraderas ti en årskapacitet om 600 kioton och den nya anäggningen tas i drift i december SSAB bidas och Stora Kopparberg Bergsags AB överåter Bötbergets gruva 1979 Gruvdriften upphör 1980 Tistånd och gruvrättigheter återämnas ti staten 2007 Nya undersökningstistånd söks och bevijas 2008 Tistånden överåts ti Nordic Iron Ore 2011 Erhåande av bearbetningskoncession 20 Nordic Iron Ore Årsredovisning 2011

21 Mamfätet Bötbergsfätet består huvudsakigen av fem mineraiserade kroppar. Räknat från väster ti öster är dessa: Kavgruvan (apatitrik magnetitmineraisering) Fygruvan (apatitrik, hematitdominerad mineraisering med underordnad magnetit) Hugget- och Betstamamen (apatitrika magnetit-hematitmineriseringar) Sandemamen (apatitrik magnetitmineraisering) De indikerade mineratigångarna i Bötberget har beräknats ti 13,9 mijoner ton med en järnhat om 42,6 procent ner ti 800 meters avvägning. Dessutom tikommer antagna mineratigångar om 10,2 mijoner ton med en järnhat om 42,9 procent ner ti samma djup. Historiskt, samt i boagets genomförda PEA-studie, har man tiämpat en en cut-off på 30 procent järn vid tonnage- och hatberäkningar. Dagens höga järnmamspris motiverar att en ägre cut-off kan användas viket sannoikt innebär att mineratigångarna skue öka medan järnhaten i dessa skue minska. Gruvan Merparten av brytningen i Bötbergsgruvan innan stängningen år 1979 skedde ovanför 240-metersnivån. En snedbana förbinder de oika brytningsnivåerna från 160 meter ned ti 280 meter. Nordic Iron Ore panerar att återstarta gruvdriften med 280-metersnivån som ny huvudnivå. På denna nivå åg tidigare gruvans aktiva huvudutfraktsnivå. I sutet av 1960-taet sänktes ett bindschakt från 280 ti 570 meter, så att en fördjupning av huvudschaktet med stigort och strossning från denna nivå kunde ske. I tiägg byggdes en ny krosstation (480-metersnivån), en skipstation (530-metersnivån) samt pumpstationer (430- och 530-metersnivåerna) som sattes i drift i december Innan stängningen 1979 påbörjades även byggnationen av en ny utfraktsnivå på 330-metersnivån samt en snedbana från dagen ned ti 160-metersnivån, dessa anäggningar togs dock adrig i drift. Boaget räknar med att, efter nödvändiga renoveringar och kompetteringar, kunna nyttja den existerande infrastrukturen under jord vid den panerade återstarten av driften. Översikt över mineratigångarna i Bötberget Minera tigångar* Kända Indikerade Antagna Kassificerad Projekt Mt % Fe Mt % Fe Mt % Fe enigt Bötberget ,9 42,6% 10,2 42,9% JORC** * Beräkning genomförd av Thomas Lindhom, Kvaificerad Person, enigt teknisk rapport den 31 augusti Rapporten finns tigängig på Boagets hemsida (www. nordicironore.se) ** Mineratigångarna kassificeras för närvarande enigt JORC standard, ett austraiskt kassificeringssystem för mineratigångar. Detta utgör riktinjer för företag som ämnar information ti investerare, media och börsen rörande sina mineraprojekt. För mer information kring kassificeringssystemet se Marknad - Beräkning av prospekteringsresutat (sidan 35). Foto: Henry Eriksson Nordic Iron Ore Årsredovisning