Grankulla stads revisionsnämnd. Utvärderingsberättelse för år 2012

Transkript

1 Grankulla stads revisionsnämnd Utvärderingsberättelse för år 2012 STF

2 Innehåll 1 Ordförandens översikt 2 2 Revisionsnämndens uppgifter och sammansättning 2 3 Extern revision 3 4 Grankulla stads ekonomi Uppfyllelse av målen för verksamheten och ekonomin 4 6 Revisionsiakttagelser per sektor Samhällsteknik Samhällstekniska nämnden Byggnadsnämnden Bildning Undervisningsnämnderna Bildningsnämnden Medborgarinstitutet Stadsbiblioteket Kulturtjänster Ungdomsnämnden och ungdomstjänster Idrottsnämnden och idrottstjänster Social- och hälsovård Social- och hälsovårdsnämnden Allmän förvaltning Stadskansliet Drätselkontoret 9 7 Koncernförvaltning 9 8 Riskhantering och intern kontroll Riskhantering och intern kontroll Koncerntillsyn och riskhantering 10 9 Andra observationer under granskningen Sammanfattning och slutsatser Underskrifter 11 1

3 GRANKULLA STADS REVISIONSNÄMND UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR Ordförandens översikt Grankulla mår i det stora hela bra och stadens ärenden sköts väl. Stadens tjänster kunde skötas också med mindre resurser, men man har i Grankulla beslutat att upprätthålla en högklassig servicenivå. Detta beslut har också invånarna varit nöjda med. Ett nytt fullmäktige valdes för staden för de följande fyra åren. Nya fullmäktige står inför stora utmaningar. Särskilt de reformer som statsförvaltningen planerar medför osäkerhet inför framtiden och gör det svårare att planera och utveckla den egna verksamheten. Grankulla har redan länge samarbetat med huvudstadsregionens kommuner och upplever att den naturliga utvecklingsriktningen är att utvidga och fördjupa samarbetet. Revisionsnämnden framför sina kondoleanser med anledning av professor Edward Andersons bortgång i juni Professor Andersson var en av vårt lands främsta sakkunniga i frågor som gällde skatte- och kommunalrätt. Han var medlem i revisionsnämnden och fortsatte så sin långa karriär som förtroendevald i Grankulla. Andersson var sekreterare för revisionsnämnden under Även i denna roll var han av stor betydelse för utvecklingen och utvärderingen av stadens förvaltning. 2 Revisionsnämndens uppgifter och sammansättning Revisionsnämnden övervakar och utvärderar hur målen för stadens förvaltning och ekonomi nåtts. Därtill ska revisionsnämnden enligt kommunallagen skapa, öka och upprätthålla förtroendet för kommunalförvaltningen. Utvärderingen av måluppfyllelsen och förvaltningens verksamhet grundar sig på nedan nämnda handlingar och under räkenskapsperioden gjorda granskningsobservationer: stadens bokslut för 2012 budgeten 2012 och verksamhetsplanen stadsstyrelsens och nämndernas protokoll för 2012 intervjuer med tjänsteinnehavare utvärderingsblanketter stadens revisors rapporter Nämnden har i sitt arbete beaktat utvärderingen för 2011 och fortsatt arbetet utifrån denna. De centrala observationer som gjorts om nämndens fokusområden under utvärderingen av år

4 presenteras i avsnitt 6 i utvärderingsberättelsen. Revisionsnämnden sammanträdde 10 gånger under Revisionsnämnden har sammanställt utvärderingsberättelsen vid sina möten Revisionsnämndens ledamöter och ersättare under verksamhetsåret var: Ledamot Clara Palmgren, ordförande Martti Syväniemi, vice ordförande Erkki Karimaa Maarit Laakso-Eräkallio Guy Willman Ersättare Ingrid Ojaluoma Matti Kauppila Thomas Romantschuk Irmeli Viherluoto-Lindström Pia Maria Lindén-Linna Irmeli Viherluoto-Lindström har som ersättare till Laakso-Eräkallio deltagit i revisionsnämndens möten 2012 och i utarbetandet av utvärderingsberättelsen. Revisor Antti Kärkkäinen från BDO Audiator Ab (tidigare Oy Audiator Ab) har varit sekreterare för revisionsnämnden. Enligt revisionsnämnden arbetsprogram har bildningssektorn och samhällstekniska sektorn varit fokusområden för Revisionsnämnden tog i början av granskningsområdet i bruk utvärderingsblanketter som Audiator Ab gjort, och sektorernas ansvariga personer intervjuades vid mötena utgående från blanketterna. Syftet med blanketterna var att få en heltäckande bild av organisationsenheternas verksamhet som stöd för den utvärdering som nämnden gjorde. I utvärderingsarbetet borde man i mån av möjlighet också höra andra än ledande tjänsteinnehavare. 3 Extern revision Den av fullmäktige för valda revisorn har varit Oy Audiator Ab. Huvudansvarig revisor har varit OFR, AVM Tove Lindström-Koli. Revisionen har utförts enligt det arbetsprogram för revisionen som revisionsnämnden godkänt. Revisionsnämnden har fått mellanrapporter om hur revisionen under räkenskapsperioden utfallit och om observationer under revisionen. Revisionsberättelsen gavs och i den förordas att bokslutet ska godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Staden beslutade att fortsätta samarbetet med BDO Audiator Ab med ett tvåårigt avtal. 4 Grankulla stads ekonomi 2012 Grankulla stads bokslut uppvisar ett överskott på 1,8 miljoner euro. I budgeten hade resultatet uppskattats bli ett underskott (-0,7 miljoner ). Att resultatet var bättre än väntat beror främst på de under extraordinära poster bokförda skadeersättningar som erhölls för brandskador (Klostret). Grankullas ekonomi försvagades jämfört med 2011, trots att räkenskapsperiodens resultat var klart bättre än väntat. Utgiftsutvecklingen i Grankulla ledde till en klar försämring av verksamhetsbidraget jämfört med år Årsbidraget var 1,5 miljoner euro svagare än året innan, med räckte till för att täcka de planenliga avskrivningarna tack vare att skatteinkomsterna utvecklades bättre än väntat. Stadens 3

5 investeringsutgifter under 2012 var 10,5 miljoner euro, dvs. klart större än året innan. Staden var tvungen att täcka en del av investeringsutgifterna genom att ta ett kortfristigt lån. I balansräkningen hade staden ca 1 miljon euro kortfristigt lån i slutet av 2012, vilket var 112 /invånare. Enligt Kommunförbundets bokslutsprognoser hade kommuner med invånare i genomsnitt lån per invånare. I kommuner av ovan nämnda storleksklass täckte årsbidraget i genomsnitt 73 % av avskrivningarna. I Grankulla täckte årsbidraget 103 % av avskrivningarna. Stadens resultat 2012 kan således anses vara bra med hänsyn till kommunernas genomsnittliga ekonomiska utveckling under året. Förutom att skatteinkomsterna och statsandelarna utvecklades bättre än väntat inverkade också vinster på 1,0 miljoner euro av försäljning av anläggningstillgångar på Grankullas resultat. Rensat med poster av engångskaraktär uppvisar resultatet för 2012 således ett underskott, och situationen var likadan också Man kan inte år efter år fortsätta att täcka de årliga utgifterna med överlåtelseintäkter av egendom och andra inkomster av engångskaraktär. Det här bör beaktas när kommande budgetar görs upp. Däremot kan investeringar finansieras med poster av engångskaraktär. Bokslutet visar att investeringarna 2012 är större än avskrivningarna och inkomsterna av engångskaraktär sammanlagt. Detta har lett till upplåning och minskning av kassareserven. Stadens investeringsbehov har ökat i och med att bl.a. fastigheternas skick försvagats. Nämnden föreslår att staden ska göra upp ett långsiktigt investeringsprogram där en hållbar investeringsnivå definieras och investeringarna sätts i viktighetsordning. I fortsättningen är staden eventuellt tvungen att alltmer finansiera investeringar med lånefinansiering, varvid en helhetssyn är nödvändig. 5 Uppfyllelse av målen för verksamheten och ekonomin Revisionsnämnden konstaterar igen att det är svårt att bedöma hur målen för verksamheten och ekonomin uppfyllts, eftersom fullmäktige inte har satt upp bindande mål för sektorerna. I budgeten har utvecklingsobjekt framförts som mål. Utfallet av Grankulla stads strategiska mål uppvisar däremot enligt revisionsnämndens bedömning inga betydande avvikelser från de mål som satts upp i budgeten. Man har dock gått framåt i styrningen av den årliga verksamheten med de mål som fullmäktige fastställt. För de strategiska projekten (eller riktlinjerna) har framförts verksamhetsmål 2012 samt uppföljning/mätare och ansvarig aktör. Men de s.k. målen har uppfattats som utvecklingsåtgärder eller utvecklingsobjekt och inte som eftersträvade tillstånd eller egenskaper hos dessa objekt. Att sätta upp äkta mål för kommunens resultatenheter och deras serviceprocesser förutsätter mätare/nyckeltal samt datateknik och datasystem med vilka uppgifter kan fås av verksamhetens väsentliga egenskaper (mätningar, enkäter). Staden borde alltså investera i att definiera mätare och utveckla datasystem. Investeringen utgör grunden också för intern redovisning och statistik samt 4

6 kvalitetsledning och ett styrsystem för verksamheten. Investeringen är förenlig med det första strategiska målet: Grankulla utvecklar aktivt sin verksamhet --- föregångare på flera områden. När stadens ekonomiska läge försämras och med beaktande av tillväxttrycket vad gäller både verksamhetsutgifter och investeringar, konstaterar revisionsnämnden att staden i fortsättningen kan vara tvungen att pruta på stadens invanda och mycket högklassiga servicenivå. Också därför är det mycket viktigt att förtydliga målen för verksamheten och ekonomin, så att man kan försäkra sig om att sektorerna arbetar enligt fullmäktiges vilja. Revisionsnämnden har i sin utvärdering konstaterat att verksamheten till alla delar inte aktivt jämförs med liknande kommuner eller andra aktörer. Redovisningen, datasystemen och datatekniken borde utvecklas så att det blir lättare att göra jämförelser inom kommunen och med andra kommuner. 6 Revisionsiakttagelser per sektor 6.1 Samhällsteknik Samhällstekniska nämnden Det centrala i fråga om samhällstekniska nämnden och den förvaltning som lyder under den framgår väl av nämndens verksamhetsberättelse Samhällstekniska sektorns verksamhetsutgifter har följt budgeten. Revisionsnämnden hörde under året direktören för samhällstekniken och markanvändningschefen. Revisionsnämnden uppmärksammar motiveringarna till investeringar. Revisionsnämnden anser att motiveringarna till investeringsprojekt inte till alla delar varit tillräckliga 1. Av motiveringarna ska det klart framgå (1) vilket investeringsbehovet är vilka krav objektet inte uppfyller (kriterier, situation) och (2) varför den föreslagna lösningen(investeringen) är det bästa alternativet (jämförelse av alternativen). Investeringsplanen ska också visa vilka kostnaderna för verksamheten är efter investeringen, eventuella kostnadsbesparingar eller möjligheter till tilläggsinkomster. På så sätt kan genomförandet av investeringar också bättre kopplas till planeringen av driftsekonomin. Det finns mycket litet obebyggd mark på de fastigheter som staden äger, vilket kommer att vara en utmaning i framtiden. Därför kommer också inkomsterna av markförsäljning att sjunka under de närmaste åren. De av markförsäljning bokförda försäljningsvinsterna i resultaträkningen var år 2012 ca 2 miljoner euro mindre än året innan. Det finns brister i stadens fastigheter och en del av fastigheterna behöver renoveras. Fastighetsunderhållet förutsätter ett tätt samarbete mellan användarna och samhällstekniska sektorn, utomstående användare inte att förglömma (bl.a. föreningar). Revisionsnämnden anser det bra att ett fastighetsdatasystem och elektroniska serviceböcker har börjat användas. Allmänt taget har samhällstekniska nämnden och den förvaltning som lyder under den klarat av sina uppgifter väl. 1 Exempelvis motiveringarna till ombyggnadsplanen för Helsingforsvägen för nästan en miljon euro var bristfälliga 5

7 6.1.2 Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens budget utföll nästan som beräknat. Budgeten underskreds med ca och verksamhetsintäkterna överskreds med ca Ett av Grankullas vackraste områden i närheten av södra Gallträsk (Kavallvägen 8 och 12) är till salu. Man bör ägna särskild uppmärksamhet åt byggnationen i området, eftersom området är en unik helhet. 6.2 Bildning Revisionsnämnden hörde under året bildningsdirektören, bibliotekschefen och kultur- och fritidschefen. Under året har den här sektorn genomgått olika omorganiseringar vars syfte varit att samla flera resultatenheter och därigenom också verksamheten under en enhetlig förvaltning. Biblioteket, medborgarinstitutet och kulturtjänsterna är nu resultatenheter som lyder under en ny kultur- och fritidsnämnd. I början av 2013 fick de här verksamheterna, skolförvaltningen och dagvården en gemensam chef, bildningsdirektören. En sammanslagning av så många verksamheter under en förvaltning är ett steg mot större helheter, men samtidigt har det minskat de små nämndernas och nämndledamöternas påverkningsmöjligheter och direkta deltagande, och har därför ansetts försvaga demokratin Undervisningsnämnderna Den finskspråkiga skolförvaltningens verksamhetsutgifter översteg budgeten med ca 0,4 miljoner euro. Dessutom var verksamhetsintäkterna 0,4 miljoner euro större än beräknat. Det var i synnerhet de till Grankulla betalade hemkommunersättningar som inverkade på verksamhetsintäkterna. Den svenskspråkiga skolförvaltningens verksamhetsutgifter utföll praktiskt taget enligt budgeten. Grankulla vill fortsätta att undervisa i mindre grupper än vad som är genomsnittet i Finland. De mindre undervisningsgrupperna förbättrar arbetsron, inlärningsresultaten och studiemotivationen, vilket revisionsnämnden anser gagna alla parter på längre sikt. Revisionsnämnden önskar ett djupare samarbete mellan skolorna. En gemensam förvaltning och överföringen av småbarnsfostran att lyda under undervisningsnämnden från början av 2013 stödjer detta mål. Revisionsnämnden upprepar sin ståndpunkt att skolorna i Grankulla fungerar bra och åstadkommer goda resultat. 6

8 6.2.2 Bildningsnämnden Revisionsnämnden bekantade sig under granskningsåret med kultur- och fritidstjänsterna genom att intervjua kultur- och fritidschefen Medborgarinstitutet Antalet kursdeltagare i medborgarinstitutet var över Under läsåret ordnades 268 kurser. Både antalet deltagare och antalet kurser kan anses utmärkta. Revisionsnämnden tycker att en utmaning för medborgarinstitutets verksamhet kan anses vara en föryngring vad gäller både deltagarna ålder och kursutbudet Stadsbiblioteket Revisionsnämnden besökte biblioteket och hörde bibliotekschefen om bibliotekets verksamhet och ekonomi. Revisionsnämnden var nöjd med bibliotekets verksamhet och dess lokaliteter. Fastigheten är i gott skick och ligger centralt. Biblioteket har fått mycket god respons av användare i alla åldrar. Bibliotekets personal, service och bokbestånd förtjänar ett särskilt tack. Enligt revisionsnämndens åsikt bör man allvarligt diskutera en eventuell utbyggnad av bibliotekshuset samt möjligheten att beakta nya trender när centrum byggts färdigt och antalet invånare i centrum i och med detta ökat märkbart Kulturtjänster Kulturtjänsterna koncentrerades på stora evenemang, på World Design Capital-projektet (genomfördes i samarbete med bl.a. Helsingfors stad) och på Musikveckan i oktober-november. Båda evenemangen lyckades och fick en stor publik. Revisionsnämnden konstaterar att organiseringen av sådana stora evenemang inte skulle lyckas utan frivilliga från lokala föreningar. Detta kan anses karakteristiskt för små orter och förstärker också vi-andan. Storevenemangen får dock inte innebära att mindre, lokala projekt, som i allmänhet ger en liten ort dess egen identitet, åsidosätts. Det här gäller exempelvis det småskaliga kulturutbudet i Vallmogård och upprätthållandet av det lokalhistoriska arkivet. Arkivet kan inte längre skötas med frivilliga krafter utan förutsätter professionellt ledarskap Ungdomsnämnden och ungdomstjänster Ungdomstjänsterna nådde de mål som ställts för verksamheten och ekonomin. Ungdomstjänsternas verksamhetsutgifter understeg budgeten med euro Idrottsnämnden och idrottstjänster Idrottstjänsterna nådde de mål som satts upp för verksamheten och ekonomin. Idrottstjänsternas verksamhetsbidrag var euro bättre än budgeterat tack vare större inkomster och lägre utgifter än beräknat. Idrottstjänsterna har ett stort antal aktiva och nöjda kunder. 7

9 6.3 Social- och hälsovård Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsnämndens budget överstegs med ca euro. Under flera år efter varandra har social- och hälsovårdskostnaderna ökat betydligt. Revisionsnämnden bekantade sig under året med handikappserviceverksamheten. Flera långtidsprojekt eller långsiktiga program (bl.a. äldrepolitiskt program, ungdomspolitiskt program) har genomförts inom sektorn. Revisionsnämnden konstaterar att programmen har behövts och önskar att de verkställs i praktiken. Stadens äldreråd spelar en viktig roll i beslutsfattandet. Under året har man i rådet hört sakkunniga, deltagit i diskussioner om tillbyggnaden av Villa Breda och gett utlåtanden om frågor som gäller äldre. Den öppna dagvårdsverksamheten har fått positiv respons hos barnens föräldrar. Den åldrande befolkningen, den stramare lagstiftningen och eventuella social- och hälsovårdsreformer medför nya utmaningar när det gäller att ordna verksamheten kostnadseffektivt utan att servicekvaliteten försämras. Social- och hälsovårdsreformen, som bereds som bäst, vållar osäkerhet inom verksamhetssektorn. 6.4 Allmän förvaltning Stadskansliet Vid utgången av 2012 hade staden litet över 700 anställda. Största delen av personalen arbetade i skolorna och daghemmen. Antalet anställda kan anses stort i förhållande till stadens invånarantal. Problemen med inomhusluften i stadshuset och placeringen av personal i temporära lokaliteter (socialbyrån) till följd av detta har enligt revisionsnämnden kunnat inverka på arbetet och arbetsklimatet. Statsmaktens reformer (social- och hälsovårdsreformen och kommunreformen) skapar osäkerhet bland de anställda och kan öka stressen. Den högsta ledningen ansvarar för att aktivt informera personalen om innehållet i de förändringar som gäller personalen och om hur dessa avancerar. Revisionsnämnden anser att det är viktigt att föra utvecklingssamtal med de anställda. De ledande tjänsteinnehavarna har visat en positiv attityd till att utveckla sina respektive sektorer och trygga de anställdas välmående. De anställdas möjligheter att bekanta sig med varandra och med andras arbetsuppgifter har blivit svårare till följd av den ökade arbetstakten. Detta kan också försämra arbetsklimatet och samhörigheten. Personaltidningen är ett viktigt och uppskattad medel för att skapa gemenskapskänsla. Det samma gäller gemensamma utflykter och annat fritidsprogram. 8

10 Revisionsnämnden bekantade sig under granskningsåret med informations- och kommunikationsverksamheten. Kommuninvånarna söker allt oftare information om sin hemstad via webben. Lokaltidningen Kaunis Grani är ändå fortfarande ett mycket viktig medium i synnerhet för den äldre befolkningen. I Grankulla ordnas informationskvällar om både kommunens och föreningarnas aktuella frågor. Antalet deltagare i evenemangen kunde ha varit högre. Det låga deltagandet kan vara ett tecken på invånarnas förtroende eller ointresse. Revisionsnämnden önskar att kommuninvånarna ska ta mer direkt kontakt med de förtroendevalda Drätselkontoret Drätselkontorets verksamhet beskrivs ganska knapphändigt i bokslutet. Det finns exempelvis inte uppgifter om utvecklingen av ekonomiförvaltningen eller om datatekniken. Dataadministrationens uppgifter borde definieras. IT-strategin har beretts Enligt denna utvecklas dataadministrationen (datasystemen, deras gemensamma datatekniska grund) decentraliserat. Man borde se till att sektorernas lösningar är kompatibla så att informationen vid behov kan förmedlas från en serviceprocess och dess datasystem till en annan och så att generella lösningar som lämpar sig för flera verksamhetområden väljs. IT-strategins insatsområden är rätt omfattande helheter (exempelvis insatsområde 5: effektivisering av verksamheten). 7 Koncernförvaltning Revisionsnämnden fäster fortfarande vikt vid bolagens styrelsearbete. Vi rekommenderar att koncerndirektivet uppdateras så att där fastställs principerna för val av personer till bolagens styrelser och bolagsstämmor. Man bör utveckla ägarstyrningen och övervaka att koncernbolagens ekonomi är i balans. Vid utgången av 2012 var stadskoncernens lånestock ca 20 miljoner euro, dvs /invånare. Koncernlånen inkluderade också stadens andel av lån vilka tagits av de samkommuner där staden är medlem. Staden bör följa upp de till koncernen hörande dottersamfundens förmåga att klara sina amorteringsförpliktelser. Staden svarar för koncernsamfundens lån genom de garantier den gett. 8 Riskhantering och intern kontroll 8.1 Riskhantering och intern kontroll Stadens ledning har i anslutning till godkännandet av bokslutet gett ett utlåtande på 11 sidor om genomförandet av den interna kontrollen. I utlåtandet behandlas den interna kontrollen i stadens olika verksamhetssektorer. Revisionsnämnden anser detta utlåtande vara tillräckligt omfattande, 9

11 men en sammanfattning enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av verksamhetsberättelse bör presenteras i balansboken. I sina tidigare utvärderingsberättelser har revisionsnämnden fäst vikt vid hur riskhanteringen genomförts och riskerna bedömts. Stadens risker bör kartläggas kontinuerligt så att man känner till de viktigaste riskerna och kan reagera på dem. Revisionsnämnden ägnar uppmärksamhet åt kommunallagens ändrade bestämmelser i fråga om riskhantering och intern kontroll. Bestämmelserna träder i kraft från ingången av Enligt de ändrade bestämmelserna bör också stadens avtalshantering ordnas så att den är systematisk. Revisionsnämnden anser att det för staden bör göras upp ett kontinuerligt uppdaterat avtalsregister där det finns uppgifter om åtminstone gällande avtal, deras centrala innehåll, giltighetstid och konkurrensutsättning. 8.2 Koncerntillsyn och riskhantering Till Grankullas kommunkoncern hör lokaltidningsbolaget, 9 fastighetsbolag där staden äger majoriteten och 9 samkommuner där stadens ägarandel är mycket liten. Det viktigaste är att Grankulla övervakar förvaltningen av fastighetsbolagen och framför allt kontrollerar att de tar väl hand om sin betydande fastighetsegendom. Fastighetsbolagen är också rätt skuldsatta, eftersom de byggt sina fastigheter nästan helt med lånemedel. I bokslutet ingår fortfarande inte en tillräcklig bedömning av för koncernen betydande risker eller en tillräcklig redogörelse för hur koncerntillsynen ordnats. 9 Andra observationer under granskningen Nya planer för tågtrafiken görs upp som bäst, men de kommer att kräva stora ekonomiska resurser av Grankulla, som ändå har rätt bra trafikförbindelser sedan tidigare. Revisionsnämnden anser att näringspolitiken borde spela en klart större roll i stadens strategiska mål. De långvariga byggarbetena och bristen på parkeringsplatser i centrum inverkar negativt på företagsverksamheten. När det gäller jämförelser av budgetutfallet rapporterar resultatenheterna oenhetligt om sitt områdes omfattning och situation, behovet av olika prestationer, resultatenheternas servicekapacitet, tillgången på serviceprestationer, antalet prestationer och deras täckningsgrad samt effekterna av dem. I allmänhet har man framfört antalet prestationer och specificerat penningutgifterna och penninginkomsterna, varifrån enhetskostnaderna kan räknas. T.ex. dagvårdslokaliteternas användningsgrad kunde vara ett intressant tillägg till de framförda nyckeltalen Med hjälp av uppgifter som bygger på mätningar kan organisationen på ett tillförlitligt sätt visa kommuninvånarna och utomstående att Grankulla stad arbetar resultatrikt och effektivt och att Grankulla är konkurrenskraftigt vare sig staden jämförs med större kommuner eller privata företag. 10

12 10 Sammanfattning och slutsatser Utgående från ovan nämnda observationer anser revisionsnämnden att de mål fullmäktige satt upp har nåtts i tillräcklig utsträckning. Staden gör fortfarande utveckla uppsättandet av verksamhetsmål för att det ska vara lättare att bedöma hur de nåtts. Stadens ekonomiska läge har försvagats jämfört med de föregående åren. Resultatet för räkenskapsperioden 2012 uppvisar ett överskott främst till följd av försäljningsvinster av engångskaraktär och en brandförsäkringsersättning som bokförts bland extraordinära poster. Således bör man i fortsättningen vara återhållsam med utgiftsökningen. Ägarstyrningen och övervakningen av stadskoncernen bör intensifieras och utvecklas. Koncernens skuldsättningsutveckling bör följas. Staden har tagit revisionsnämndens observationer på allvar i ledningen av verksamheten och har utgående från dem strävat efter att utveckla verksamheten. Revisionsnämnden vill tacka alla tjänsteinnehavare som nämnden intervjuat och önskar att de observationer som redogjorts i den här utvärderingsberättelsen beaktas i verksamheten 2013 och när budgeten för 2014 görs upp. Dessutom tackar nämnden yrkesrevisorn, de förtroendevalda och stadens tjänsteinnehavare för ett gott samarbete under hela fullmäktigeperioden. Revisionsnämnden instämmer med revisorns utlåtande och föreslår fullmäktige att bokslutet för 2012 godkänns och att de medlemmar i organen och de ledande tjänsteinnehavare i uppgiftsområdena som handhaft stadens ekonomi och förvaltning beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden Underskrifter Grankulla den 22 maj 2013 Grankulla stads revisionsnämnd: Clara Palmgren Erkki Karimaa Martti Syväniemi Irmeli Viherluoto-Lindström Guy Willman 11