HALVTIDSUTVÄRDERING UNGA IN

Transkript

1 Avsedd för Arbetsförmedlingen Dokumenttyp Rapport Datum Oktober, 2013 HALVTIDSUTVÄRDERING UNGA IN

2 HALVTIDSUTVÄRDERING UNGA IN 1. FÖRORD Datum: Ramböll Management Consulting AB har med kort varsel levererat en utökad halvtidsutvärdering för projektet Unga in. Den pedagogiska ansatsen i såväl skriftlig rapportering som i processtödet är av särskilt värde i styrning och ledning av projektet. Projektägaren och projektledningen vill därför i detta förord tacka för den föredömliga kvaliteten och det utmärkande engagemang som genomsyrat leverensen från Ramböll Management Consulting AB. Said Maroufkhani Arbetsförmedlingen, Avdelningsdirektör Nationella kunder Petra Jansson Arbetsförmedlingen, nationell Projektledare Unga in Ramböll Management Consulting Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm

3 UNGA IN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Sammanfattning 1 1. Inledning Disposition 2 2. Rambölls bedömning av nuläget Uppsökande verksamhet Sysselsättningsskapande insatser Samarbete med arbetsgivare Samlad bedömning av nuläget Strategiska frågor 11 BILAGOR Bilaga 1 Förändringsteori för Unga In Bilaga 2 Datainsamling Bilaga 3 Socioekonomisk diskussion

4 UNGA IN 1 SAMMANFATTNING Denna rapport utgör halvtidsutvärderingen av Arbetsförmedlingens projekt Unga In. Vår bedömning är att Unga In har god relevans och på flera sätt utvecklas väl. Projektets resultat är i dagsläget goda, men det finns även områden som behöver utvecklas under resterande projektperiod för att maximera projektets potential. Denna bedömning baseras på följande delar. Det uppsökande arbetet inom Unga In har varit lyckat och resulterat i att projektets målsättning om 850 deltagare kommer att nås inom kort. Projektets sysselsättningsmål är i dagsläget överträffade, i och med att 50 procent av de deltagare som lämnat projektet har gått vidare till arbete eller studier. Vår övergripande slutsats är att Unga In bör gå in i en konsolideringsfas. Med det menar vi att projektet bör konsolidera sin verksamhet genom att tydligt definiera vad Unga In består av. Vidare menar vi att Unga In tydligare bör rikta projektets resurser mot de deltagare som kan hjälpas vidare till arbete eller studier, genom att tidigare överföra deltagare som är i behov av andra insatser till relevant aktör. Unga In bör i sin konsolideringsfas även intensifiera sitt arbete mot arbetsgivare för att kunna ge fler deltagare möjlighet att göra aktiviteter hos arbetsgivare. Syftet med konsolideringsfasen är dels att maximera projektets resultat, dels att anpassa projektets verksamhet till de förutsättningar som gäller inom Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Om Unga In ska leda till långsiktigt värde för Arbetsförmedlingen måste det som utvecklas inom projektet vara möjligt att bedriva efter att projektet avslutats, och därför menar vi att Unga In bör gå från en projektlogik till en verksamhetslogik redan nu. När det gäller framtiden för det som utvecklats inom projektet så finns dock fler frågor än den om projektets effektivitet som är avgörande. Ska det offentliga arbeta med denna målgrupp, och är Arbetsförmedlingen i så fall den aktör som ska göra det? Grundfrågan är om Arbetsförmedlingen i framtiden ska arbeta uppsökande, för att aktivt bryta utanförskap hos ungdomar. Om svaret är ja kan en implementering av Unga In i befintlig form bli aktuell, om inte kanske den verksamhet som utvecklats inom Unga In ska testas gentemot en annan målgrupp, så som exempelvis långtidsarbetslösa ungdomar eller unga i behov av tidiga insatser. Denna fråga ligger över projektnivå, hos Arbetsförmedlingens ledning och hos regeringen, men bör om möjligt besvaras under tiden för projektet för att detta ska kunna utveckla en så träffsäker produkt som möjligt under den konsolideringsfas som nu bör inledas.

5 UNGA IN 2 1. INLEDNING Ramböll Management Consulting (Ramböll) är ett företag som utför konsulttjänster åt offentlig sektor. Bland våra kunder finns en rad kommuner, regionförbund, myndigheter, departement samt fackliga och ideella organisationer. Ramböll har blivit anlitade av Arbetsförmedlingen för att utföra en lärande utvärdering av Unga In. Utvärderingen påbörjades i augusti 2012 och pågår fram till sommaren Den lärande utvärderingen har två syften, dels att utvärdera projektets effekter, dels att utgöra ett processtöd till Unga In under projektperioden. Ramböll ska alltså både utvärdera vilka effekter som uppnåtts men även bistå projektet så det genomförs så effektivt som möjligt. Med effektivt menar vi dels att projektets resultat maximeras men även att projektets resultat blir så relevant som möjligt för Arbetsförmedlingen. Denna rapport utgör vår halvtidsutvärdering och syftar till att bedöma projektets genomförande i halvtid, för att finna de områden där verksamheten kan utvecklas under återstående projektperiod. I halvtidsutvärderingen har vi utgått från följande frågor: Vad fungerar bra inom projektet? Vad fungerar mindre bra, och hur kan Unga In utvecklas under resterande projekttid för att nå så goda resultat som möjligt? Halvtidsutvärderingen utgör en bedömning av läget i halvtid, men inte av projektets effekter. Effekter uppstår normalt sett i slutet av ett projekt, först efter att samtliga nödvändiga processer finns på plats och projektet uppnår sin fulla potential. I fallet Unga In är så inte fallet idag. Det beror på att både projektet, och vår utvärdering, är designade för att pågå fram till och med våren I dagsläget kan vi göra en uppföljning baserad på data från delprojekten och AIS, men inte uttala oss om effekt. Det sker i vår effektutvärdering, som genomförs efter projektslut i maj Halvtidsutvärderingen avrapporteras på två sätt. Till att börja med genom denna rapport som primärt riktas till projektets ägare Arbetsförmedlingens ledning. Därför är vår avsikt att hålla nere omfånget på rapporten samt att hålla den på en mer övergripande nivå. Som komplement till den skriftliga rapporteringen har vi även genomfört en heldagsworkshop med projektledningen samt de fem delprojektledarna, där frågor diskuterades som är mer på projektnivå. Syftet med workshopen var att gemensamt finna svar på utmaningar och komma fram till lösningar för det återstående projektarbetet. Vår ambition är att vi med denna dubbla leverans ska kunna ge respektive målgrupp de svar som efterfrågas på bästa sätt. 1.1 Disposition Rapporten byggs i huvudsak upp av ett övergripande kapitel Rambölls bedömning av nuläget. Detta kapitel disponeras kring de tre processer som tillsammans utgör projektets arbete gentemot deltagarna: uppsökande arbete, sysselsättningsskapande insatser samt samarbete med arbetsgivare. I respektive delkapitel redovisas resultat i halvtid, följt av en fördjupande diskussion. Samtliga delkapitel avslutas med Rambölls rekommendationer inför den återstående projekttiden. Kapitlet avslutas med en samlad bedömning av Unga In i halvtid. Rapporten avslutas med ett kortare kapitel som behandlar några övergripande strategiska frågor som Ramböll menar att projektägaren bör förhålla sig till när ett beslut ska tas om projektet ska leda till någon långsiktig påverkan på verksamheten inom Arbetsförmedlingen. Rapporten kompletteras av tre bilagor. Den första består av projektets förändringsteori, som visar hur Unga In är tänkt att fungera. I bilaga två beskrivs den datainsamling som gjorts inom ramen för halvtidsutvärderingen. Bilaga tre utgörs av en socioekonomisk diskussion, där vi diskuterar frågan om projektets ekonomiska kostnader och intäkter.

6 UNGA IN 3 2. RAMBÖLLS BEDÖMNING AV NULÄGET Ramböll har uppfattat att det under sensommaren har förekommit en hel del diskussioner kring Unga In och hur projektet ska fortskrida. Vi har förstått att ett beslut tagits om att fortsätta driva projektet som planerat och att inga fler Jobbgarage kommer startas i dagsläget. Vi anser att detta är en god strategi, eftersom ett inriktningsbeslut kring implementering bör invänta den utvärdering som genomförs. Vårt ställningstagande kan förstås av att det inte går att observera några effekter av Unga In i dagsläget, att projektets effektivitet inte kan bedömas med någon säkerhet ännu, men även av att projektet inte har uppnått sin fulla potential ännu. Vår bedömning av vad som i halvtid fungerar väl, men också av vad som kan utvecklas framöver för att stärka projektets avtryck, presenteras närmare i detta kapitel. Ramböll bedömer att Unga In på flera sätt är ett relevant och intressant utvecklingsprojekt. Unga In genomförs i ett sammanhang där många i målgruppen väljer att inte ha någon kontakt med Arbetsförmedlingen på grund av ett bristande förtroende för myndigheten faktum är att många i målgruppen helt väljer bort kontakter med det offentliga Sverige. För vissa i målgruppen lockar istället en alternativ karriär inom kriminella nätverk, andra spenderar dagarna i hemmet framför datorn, och många lider av olika former av funktionsnedsättningar. Unga In genomförs också i ett sammanhang där ungdomsarbetslösheten är hög och uppgivenheten kring den egna försörjningen är stor inom målgruppen. De svårare fallen inom målgruppen präglas av ett stort utanförskap ett utanförskap som ofta nämns som en faktor bakom de sociala oroligheter som utspelat sig i bland annat Stockholms förorter, precis som i andra delar av Europa, under de senaste åren. Att Arbetsförmedlingen i detta läge väljer att driva en verksamhet som möter de unga där de är, på ett sätt som överbrygger bristande förtroende och fördomar, är enligt Ramböll synnerligen relevant. Det offentliga Sverige behöver anpassa sin verksamhet för att nå ut till de människor som inte nås av offentlig service med gängse metoder, om man vill lyckas med sitt samhälleliga uppdrag. Vi gör bedömningen att en stor del av målgruppen inte i samma takt hade tagit steget till egen försörjning på egen hand, utan är i behov av denna typ av stärkande och stöttande insats, och konstaterar därmed att projektet har god relevans. Just att Unga In lyckats vinna deltagarnas förtroende är en av projektets största bedrifter. I våra kontakter med målgruppen återkommer ofta ett bristande förtroende för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Vi har flera gånger hört deltagare prata om Arbetsförnedringen, Arbetsförmedlingen som ett vuxendagis med mera. Dessa kommentarer bygger ofta på personliga erfarenheter snarare än fördommar, exempelvis jag skulle aldrig gå tillbaka till Arbetsförmedlingen, men i Unga In känner jag mig sedd och hjälpt. Detta låga förtroende för Arbetsförmedlingen återspeglas också i bredare attitydsundersökningar bland befolkningen i stort 1. Unga In har lyckats utveckla ett arbetssätt som gör att deltagarna känner sig sedda, välkomna och hjälpta en förutsättning för att de överhuvudtaget ska komma till projektet. Att Unga In lyckats skapa förtroende hos deltagarna kan också leda till ett generellt högre förtroende för Arbetsförmedlingen bland deltagarna såväl som hos personer i deras närhet. Ramböll arbetar teoribaserat. Det innebär att vi i inledningen av ett uppdrag sätter upp en logik för hur en verksamhet försöker åstadkomma resultat, en förändringsteori 2. Enligt denna logik, som vi arbetat fram tillsammans med projektet, så är följande processer av central betydelse för Unga In: Uppsökande arbete Sysselsättningsskapande insatser Samarbete med arbetsgivare 1 Exempelvis i Statskontoret 2011, Uppfattningar om förvaltningen kvalitet i offentlig verksamhet från allmänhetens och företagens horisont 2 Projektets förändringsteori finns som bilaga till rapporten, se bilaga 1.

7 UNGA IN 4 Vi menar alltså att projektet kan förstås utifrån en väldigt enkel process. För att Unga In ska lyckas i sitt arbete med deltagarna så behöver deltagarna hittas, de behöver stärkas och det måste finnas arbetsgivare som vill anställa dem 3. Denna process och vår värdering av den beskrivs närmare nedan. Våra slutsatser kan i korthet sammanfattas som att vi menar att det uppsökande arbetet har lyckats och att projektet i dagsläget överträffar de uppsatta sysselsättningsmålen, men att det finns anledning att effektivisera utflödet ur Unga In. Inom Unga In görs en stor mängd olika aktiviteter. Bredden i aktiviteter speglar bredden i målgruppen och bland projektets deltagare. Det är stor skillnad mellan hur nära arbetsmarknaden olika deltagare i Unga In är, och därmed mellan vilka insatser de är i behov av. Denna typ av splittrad träffbild är vanligt förekommande i projektarbeten med ett tydligt utvecklingsfokus. Individen ställs ofta i centrum och man vill erbjuda allt, till alla, utifrån den enskildes önskemål. Problemet är bara att denna projektlogik sällan stämmer överens med den logik som råder inom ordinarie linjeverksamhet. Där betonas produktion, budget och resultat betydligt hårdare. Annorlunda uttryckt, för att projektet ska öka sina möjligheter till strategisk påverkan, så måste projektpersonalen fokusera på vad det faktiskt är i projektet som leder till resultat och på vilket sätt detta passar in i den ordinarie verksamheten. Det krävs att projektet går från en uppstartsfas, till en konsolideringsfas och fokuserar på vad som ska levereras efter projektslut. I konsolideringsfasen bör Unga In avgöra vad som är kärnan i verksamheten och konsolidera detta. Syftet med konsolideringsfasen är dels att maximera projektets resultat, men framför allt att göra projektresultaten redo för användning i Arbetsförmedlingens ordinarie arbete. Denna övergripande slutats kommer vi återkomma till i respektive delkapitel, eftersom flera delar inom projektet behöver konsolideras. 2.1 Uppsökande verksamhet Resultat Det uppsökande arbetet har under 2013 stått i fokus, vilket har resulterat i en kraftig ökning av antalet inskrivna deltagare. Data från AIS visar att Unga In totalt hade 813 deltagare den sista september Ramböll gör därmed bedömningen att det uppsatta målet om sammanlagt 850 unika deltagare under projekttiden kommer att uppnås. Vad gäller könsfördelning i deltagargruppen motsvarar den däremot inte projektets målsättning om max 60 procent av något av könen. Per den sista september 2013 uppgick andel kvinnliga deltagare i projektet till 36 % och manliga deltagare till 64 %. I fallstudierna har det framgått att delprojekten under lång tid har försökt arbeta för att kompensera den ojämna könsfördelningen, men utan att uppnå projektets målsättning om en jämn könsfördelning. För att kunna analysera det uppsökande arbetet har vi även studerat projektets interna uppföljning, som vid observationstillfället omfattade perioden till och med den sista juli Ramböll noterar att deltagarinflödet i huvudsak har genererats genom de två kanalerna samarbete med kommuner (33 procent) och marknadsförare (28 procent). Resterande 39 procent av deltagarna har nåtts på andra sätt, exempelvis genom vänner eller anhöriga (16 procent) eller via skolor 4 (8 procent). Ramböll menar att arbete med marknadsförare är ett i grunden intressant och relevant arbetssätt för att nå den aktuella målgruppen och att det är ett av de element i Unga In som gör projektet unikt. Vi noterar dock att det är stora skillnader i hur framgångsrik metoden varit i de olika delprojekten. Mot bakgrund av detta finns det anledning att i denna halvtidsutvärdering titta närmare på just marknadsförarnas roll och funktion i projektet. 3 Alternativt att deltagarna går till studier. 4 Denna andel dras upp av resultaten från Skellefteå där knappt hälften av deltagarna kommer till Unga In via skolan, på grund av delprojektets särskilda utformning.

8 UNGA IN 5 Marknadsförarna inom Unga In Marknadsförarnas funktion kan förenklat beskrivas i två delar. Deras funktion går å ena sidan ut på att söka upp individer i aktuell målgrupp, att informera om Unga In och Arbetsförmedlingen samt att motivera individerna att skriva in sig i projektet. Å andra sidan fungerar de som kundstödjare, ett arbete som sker löpande och syftar till att stödja och motivera redan inskrivna deltagare att fortsätta vara aktiva i projektet. Mot bakgrund av att det uppsökande arbetet har varit i fokus under 2013, får marknadsförarnas uppsökande funktion särskilt fokus i denna halvtidsutvärdering. När projektet nu har nått halvtid kan vi konstatera att mer än en fjärdedel av de inskrivna deltagarna har kommit in i projektet genom rekrytering av marknadsförare. De har alltså varit en viktig förklaringsfaktor till att Unga In kommer att nå sitt mål vad gäller deltagarantal. Det är dock mycket stor skillnad i marknadsförarnas effektivitet mellan större och mindre städer. I de mindre städerna har marknadsförarna inte fungerat alls i det uppsökande arbetet. Detta kan illustreras i jämförelsen mellan Malmö och Skellefteå där hela 62 % respektive ingen av deltagarna kommit in i projektet via marknadsförarna. Att marknadsförarna inte är verkningsfulla i de mindre städerna förklaras främst genom att unga inte rör sig ute på stan på samma sätt som i storstäderna utan i större utsträckning är hemmasittare. Framgångarna med marknadsförare i Malmö kan till stor del förklaras med att arbetssättet redan var etablerat i staden, genom Arbetsförmedlingen Bryggan. I de genomförda fallstudierna under september framgick också att marknadsförarnas arbete har lyckats bättre efter att man i ett delprojekt börjat rikta deras rekryteringsinsatser direkt mot skolor med hög andel elever som avbrutit eller som sannolikt skulle komma att avbryta sina studier. Ramböll kan i fallstudierna och övrigt underlag se att marknadsförarna fortsatt har varit framgångsrika när de har arbetat mer systematiskt och med ett visst mått av styrning från övrig personal. Vi kan också se att de varit som mest effektiva i början av sin anställning, vilket sannolikt kan förklaras med att de arbetar med sina privata nätverk som medel och att arbetet av förklarliga skäl saktar ner något när nätverken har uttömts. Rekommendationer Sammanfattningsvis gör Ramböll bedömningen att Unga In kommer att uppnå målsättningen om 850 deltagare, och att projektet kommer att uppnå målet utan aktivt arbete under resterande projektperiod. Vi rekommenderar därför projektet att fortsätta ta emot deltagare, men att inte aktivt söka upp fler utan endast skriva in de deltagare som kommer till Unga In på annat sätt. Det torde frigöra en mängd resurser som tidigare lagts på det uppsökande arbetet, inte minst bland marknadsförarna, som i stället kan användas till att hjälpa deltagare vidare till arbete eller studier. Av fallstudierna framkom att några av delprojekten påbörjat arbetet med att ställa om marknadsförarnas arbete, exempelvis till att istället hitta arbetsgivare. Ramböll rekommenderar i denna del att Unga In aktivt utformar en plan för hur marknadsförarnas resurser i fortsättningen kan användas till nytta för verksamheten, genom att utveckla och förstärka marknadsförarnas arbete med att stötta och hjälpa inskrivna deltagare vidare till arbete eller studier. En sådan omställning av resurser torde öka genomströmningen av deltagare och kan bidra till att minska eventuella ställtider i projektet. Vid en eventuell fortsättning och spridning av Unga In till fler orter rekommenderar Ramböll Arbetsförmedlingen att bedriva uppsökande arbete utifrån de lokala förutsättningar som finns. Marknadsförare kan utgöra en del i ett sådant arbete, men bör inte vara ett givet alternativ - exempelvis på mindre orter. Vi vill påpeka att denna rekommendation gäller marknadsförarnas uppsökande funktion. Deras kundstödjande uppdrag är mindre kontextberoende och det finns mycket som tyder på att de bidrar till att skapa förtroende och att de utgör ett socialt kitt mellan myndighet och ungdomar i samtliga delprojekt. Därför rekommenderar vi att unga kundstödjare bör vara en del i verktygslådan för ett framtida Unga In.

9 UNGA IN Sysselsättningsskapande insatser Vi har ovan bedömt att Unga In har lyckats med det uppsökande arbetet. Detta är viktigt, inte minst för att det krävs ett tillräckligt antal deltagare för att kunna dra relevanta slutsatser om projektets effektivitet. Vi har även konstaterat att både projektet i sig och utvärderingen är designade för att pågå till och med våren 2014, och att det därmed inte är möjligt att uttala sig om projektet effekter i dagsläget. För att ändå kunna göra en preliminär bedömning av projektets resultat har Ramböll analyserat projektets interna uppföljning till och med den sista juli 2013, samt utdrag ur AIS som omfattar data till och med september. Projektuppföljningen och utdragen från AIS innehåller en mängd intressanta variabler, varav antalet individer som avslutats i projektet är i fokus för detta kapitel. Vi vill dock återigen understryka att detta är resultat och inte effekter, och att inga jämförelser gjorts med annan verksamhet eller med något alternativt scenario för deltagarna. Antalet individer som avslutats är också relativt litet, och de slutsatser som dras är därmed preliminära. I korthet behandlar kapitlet observerade resultat, samt vad som driver resultaten. Vi bedömer att måluppfyllelsen är stark i detta läge, men att utflödet av deltagare från projektet kan effektiviseras. Vi ger även rekommendationer kring hur detta kan ske. Resultat Den sista september 2013 hade projektet skrivit in 813 deltagare i AIS, varav 282 hade avslutats ur projektet. Antalet avslutade motsvarar 35 procent av deltagarna. De avslutade individerna fördelar sig enligt följande: Figur 1. Antal och andel avslutade deltagare Antal Andel Målsättning Arbete % Minst 30 % Studier % Minst 15 % Känd orsak % Okänd orsak % Under 25 % Total % Källa: AIS Projektet har som målsättning att minst 75 procent av deltagarna ska ha en känd planering efter projektavslut, vilket inkluderar arbete, studier och känd planering, ett mål som i dagsläger uppfylls. Andelen som avslutas till arbete och studier (50 procent) överträffar målet. Andelen som går till arbete understiger målsättningen, medan målet för studieövergång i dagsläget är överträffat. Just övergång till studier är intressant, eftersom befintlig forskning pekar ut studier som en viktig förutsättning för långsiktig etablering på arbetsmarknaden och att individer som inte fullgjort gymnasiet har en utsatt situation på arbetsmarknaden. 6 Att projektet främst leder till utbildning är alltså bra för deltagarna, enligt forskningen. Det finns också ett stort behov, eftersom omkring 70 procent av deltagarna har grundskolekompetens som högsta avslutade utbildning. Motsvarande andel för ungdomar inom jobbgarantin för ungdomar är drygt 20 procent. Sammantaget gör Ramböll bedömningen att projektets resultat i dagsläget överträffar de mål som satts upp. Andelen som avslutas till studier är högre än uppsatt målsättning, vilket forskningen pekar ut som viktigast för målgruppen. Ramböll vill dock påpeka att antalet individer som avslutats omfattar 35 procent av de inskrivna och att antalet avslutade individer måste öka för att projektets måluppfyllelse som helhet ska kunna bedömas som god. Hur det kan åstadkommas utvecklas nedan, men först beskrivs de faktorer som förklarar resultaten. Arbetssätt snarare än metoder driver resultaten Vi har konstaterat ovan att projektet leder till goda resultat för deltagarna, utifrån vad vi kan bedöma idag. Frågan är då vad som förklarar resultaten, vilka delar av verksamheten som ger 5 I denna kategori ingår inte de deltagare som har en lönebidragsanställning, utvecklingsanställning, trygghetsanställning eller nystartsjobb, eftersom de av administrativa skäl fortsätter att vara inskrivna i AIS. Avslut till arbete kan därmed sägas vara något underskattat. 6 Detta finns väl belagt i bla SOU 2013:74, slutbetänkande av utredningen om unga som varken arbetar eller studerar, på sid

10 UNGA IN 7 resultat? I vår analys av uppföljningen kan vi inte se något tydligt samband mellan de metoder som genomförs och de resultat som observerats. Faktum är att de metoder som följs upp används i liten eller mycket liten omfattning. Endast fyra 7 av de metoder som följs upp av projektet har genomförts med fler än 70 individer. För att vara tydliga vill vi göra en distinktion kring vad vi menar med arbetssätt respektive metoder. Exempel på arbetssätt som används inom Unga In är att arbeta i multikompetenta team, att jobba individanpassat och med stor personaltäthet. Metoder inom projektet är till exempel jobbskuggning, intervjuträning, praktik etc. Samma metoder kan vidare genomföras med olika arbetssätt. Exempelvis kan coachning vara individ- eller gruppanpassad. Projektet använder med andra ord de metoder som följs upp fragmentariskt. Rambölls bedömning är att det snarare är de arbetssätt som projektet använder, samt den kontext som projektet medför, som driver resultaten. Unga In bygger på multikompetenta team där arbetsförmedlare, arbetspsykologer, socialkonsulenter, studie- och yrkesvägledare, SIUS, etc arbetar tillsammans. Det ger ett sammanhang där en deltagare som behöver stöd av specialist kan få tillgång till detta utan ledtid och i samma lokal. Arbetet kan även bedrivas parallellt vilket ger god effektivitet. Detta arbetssätt är väl anpassat för målgruppen, eftersom ledtider är ett skäl till att många ungdomar från Unga In tidigare lämnat Arbetsförmedlingen. Vidare så genomförs Unga In i ett sammanhang där personaltätheten är större än inom ordinarie verksamhet, varje handläggare har ansvar för omkring deltagare. Slutligen är arbetet inom Unga In individbaserat, utifrån var varje enskild deltagare befinner sig, och inom projektet finns goda förutsättningar för att arbeta på detta sätt vilket Ramböll förstår inte är fallet inom den ordinarie verksamheten. Den dokumentation och uppföljning som finns inom projektet är dock i stor utsträckning baserad på de metoder som tidigare nämnts, och inte kring de arbetssätt som enligt vår bedömning driver resultaten. Projektet behöver på ett mer heltäckande sätt dokumentera sin verksamhet, och i denna beskrivning tydligt identifiera projektets framgångsfaktorer. Rekommendationer Vi har i inledningen av detta kapitel rekommenderat Unga In att lämna sin uppstartsfas och ta steget in i en konsolideringsfas. Det innebär flera saker inom ramen för de sysselsättningsskapande insatserna. Till att börja med att projektets arbetssätt och dess koncept dokumenteras mer fullständigt utifrån ett implementeringsfokus. I dokumentationsprocessen ingår både att beskriva vad Unga In består av, men även att sätta ner foten kring vad som testats under uppstartsfasen som inte ska ingå. En viktig aspekt i dokumentationen är även att få klarhet kring vilka förutsättningar som verksamheten kräver, exempelvis i termer av personaltäthet, kompetenser, samarbeten med andra aktörer för att ge Arbetsförmedlingens ledning nödvändiga underlag inför ett verksamhetsbeslut när projekttiden är över. Denna process bör påbörjas snarast och slutföras innan projektet avslutas. Vidare rekommenderar vi att Unga In i sin konsolideringsfas ska verka för att de arbetssätt som används ska anpassas efter en verksamhetslogik snarare än en projektlogik. Det finns liten mening med att utveckla arbetssätt som inte klarar en överföring till de förutsättningar som gäller inom en ordinarie verksamhet. För att öka chanserna för hållbara resultat, en lyckad implementering av utvecklade arbetssätt, bör arbetet med att anpassa de utvecklade arbetssätten eller metoderna påbörjas under tiden för projektet. I fallet Unga In handlar det om att ytterligare effektivisera arbetssätten som används, bland annat genom att testa ett högre antal deltagare per handläggare och att fortsätta utveckla gruppaktiviteter. Under konsolideringsfasen bör Unga In också verka för att effektivisera utflödet ur projektet. Ett sätt att göra det är att fokusera projektets resurser mot de deltagare som projektet har störst förutsättningar att kunna hjälpa vidare till arbete eller studier. De deltagare som skrivits in har i vissa fall så svår problematik att de inte är redo för arbete, utan är i behov av andra insatser från det offentliga först. Det kan till exempel handla om att få behandling för att bli drogfri eller andra typer av vård. 7 Dessa fyra är: arbetsplatsbesök, föreläsning, arbetsträning och praktik.

11 UNGA IN 8 Projektet bör göra en tidig bedömning om en deltagare är redo för arbete eller inte. De deltagare som inte bedöms redo för arbete bör projektet tidigt föra över till relevant aktör, vilket för projektets del innebär ett avslut till känd planering. Vår rekommendation har flera skäl. Dels ger detta individen den insats som denne är i behov av, av rätt aktör, och dels ger det Unga In möjlighet att koncentrera projektets resurser på de deltagare som projektet har förutsättningar att hjälpa vidare till arbete eller studier. Detta innebär dessutom att ett steg tas emot en ordinarie verksamhetslogik, enligt tidigare rekommendationer. Ramböll rekommenderar att Unga In påbörjar denna sortering och tidigare utskrivning av deltagare med andra behov snarast. Det bör effektivisera resursanvändningen under resterande projektperiod och leda till ett högre utflöde ur projektet. För att ytterligare effektivisera utflödet till arbete menar Ramböll att samarbetet med arbetsgivare kan utvecklas, vilket behandlas nedan. 2.3 Samarbete med arbetsgivare För att Unga In ska kunna öka utflödet av ungdomar till arbete krävs ett fungerande samarbete med arbetsgivare på dem fem orterna. Det är nämligen i samarbete med arbetsgivare som Unga In kan erbjuda ungdomar praktikplats i syfte stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Att vara på en arbetsplats ger också ungdomarna möjlighet att öva på vardagsaktiviteter, som att kliva upp på morgonen, passa tider och vara en del av ett socialt sammanhang vilket delar av målgruppen har behov av. Rambölls huvudsakliga rekommendation i halvtid är att projektet bör lägga mer tid och resurser på att knyta relevanta arbetsgivarkontakter. Rekommendationen ges främst mot bakgrund av att mindre än hälften av ungdomarna har fått ta del av arbetsplatsförlagda aktiviteter. I det här avsnittet redogörs även kort för hur arbetet med att rekrytera arbetsgivare till projektet fungerar, hur arbetsgivare uppfattar samarbetet och vad det har gett för resultat i termer av antal praktikplatser eller motsvarande. Resultat Den sista juli 2013 hade totalt 283 ungdomar praktiserat, arbetstränat, jobbskuggat eller haft en timanställning inom ramen för Unga In, vilket visas i tabellen nedan. Observera att en deltagare kan ha deltagit i flera aktiviteter. Utöver detta har ett antal ungdomar fått möjlighet att träffa arbetsgivare på arbetsplatsbesök, rekryteringsevent eller prova-på-intervjuer genom deltagande i projektet. Figur 2. Antal deltagare som genomfört aktiviteter hos arbetsgivare Antal Andel Timanställning 158 Praktik 50 Praktik (kommun) 28 Arbetsträning 93 Jobbskuggning 22 Volontärjobb 2 Total n (N) 283 (709) st 40 (100) % Källa: projektets uppföljning Det är 40 procent av ungdomarna som har fått möjlighet att praktisera, arbetsträna, jobbskugga eller som har haft en timanställning inom projektet i halvtid. Huruvida den resterande andelen ungdomar inte har varit i tillräckligt bra skick för att vara hos en arbetsgivare är svårt för Ramböll att bedöma. Den sista juli 2013 hade 55 ungdomar avslutats till känd planering. Resultatet tyder på att dessa individer inte har varit redo att göra en praktik eller arbetsträna hos en arbetsgivare. Om vi räknar bort dem kvarstår det fortfarande en betydande andel ungdomar som inte har praktiserat eller arbetstränat under sitt deltagande i projektet. Resultaten kan, enligt Rambölls uppfattning härledas till tre saker för projektet som helhet. För det första har en relativt stor andel ungdomar varit inriktade mot studier och därmed inte

12 UNGA IN 9 aktuella för arbetsrelaterade insatser. För det andra har projektet bedömt fler ungdomar än de som hittills har avslutats till känd planering som inte redo för att praktisera/arbetsträna hos en arbetsgivare. Slutligen har det varit brist på arbetsgivare som kan erbjuda en miljö som är tillräckligt väl anpassad för projektets målgrupp. De senare två förklaringsfaktorerna hänger, enligt Rambölls uppfattning delvis samman. När projektet saknar anpassade platser för ungdomarna blir konsekvensen att färre ungdomar bedöms som redo för att göra praktik. Arbetet med att rekrytera arbetsgivare kan effektiviseras Nedan redogörs något mer detaljerat kring processen för rekrytering av arbetsgivare. Ramböll bedömer att arbetet med att rekrytera arbetsgivare kan effektiviseras genom att i högre grad använda överenskommelser med nationella kunder samt genom att bygga upp en bank av arbetsgivare som delas mellan handläggarna. En möjlig rekryteringskanal för projektet som inte har utnyttjats fullt ut är samarbetet med avdelningen för Nationella Kunder. Utvärderingen visar att en mycket liten del av projektets arbetsgivarkontakter hittills har gått via de centrala överenskommelserna. 8 Enligt Rambölls bedömning beror det dels på att spridning av information till de lokala delprojekten inte har fungerat tillfredsställande. Dels att flera nationella kunder har franchiselika upplägg med stor lokal självbestämmanderätt, vilket innebär att det till slut ändå handlar om enskilda företagares förutsättningar och vilja. Ramböll uppfattar vidare att rekrytering av arbetsgivare sker utifrån ett identifierat behov med en särskild ungdom i åtanke, snarare än från ambitionen att samla intresserade och relevanta arbetsgivare i en bank som handläggarna sedan kan konsultera vid behov. Projektet motiverar det med att en arbetsgivarbank leder till fel förväntningar då arbetsgivaren förväntar sig arbetskraft inom en viss tidsram som projektet inte med säkerhet kan leverera. Vidare menar projektet att den här målgruppen ungdomar ofta behöver en handledare med stort personligt engagemang. Det handlar därmed främst om att matcha individer med handledare (inom ett visst yrkesområde) snarare än med arbetsgivare. Samtidigt menar Ramböll att då mindre än hälften av ungdomarna har fått praktisera eller arbetsträna inom projektet i halvtid, kan det finnas anledning att bygga upp en bank av arbetsgivare för att kunna vara mer snabbfotad när det behövs. (Och på samma gång vara tydlig mot arbetsgivaren om tidsramarna för deltagandet). Redan etablerade samarbeten med arbetsgivare fungerar bra Ramböll har konstaterat att ett fungerande samarbete med arbetsgivare är av central betydelse för att projektet ska kunna öka utflödet av ungdomar till arbete. I bästa fall kan en god kontakt med en arbetsgivare innebära att den på regelbunden basis vill ta emot ungdomar från projektet. Vår empiri från halvtidsutvärderingen visar också att när arbetsgivarna väl är rekryterade är de relativt nöjda med samarbetet. Arbetsgivarna tycks ha tillräcklig förståelse för den specifika målgruppen ungdomar som projektet arbetar med och syftet med en placering hos dem. De anser överlag att handläggarna har varit tillgängliga, professionella och följt upp ungdomarnas placering hos arbetsgivarna. Alla de intervjuade arbetsgivarna kan tänka sig ett vidare samarbete med projektet. Nyckelord för framtiden är långsiktighet och framförhållning från projektets sida vad gäller möten och återkoppling. Därutöver finns det önskemål om att bygga upp nätverk mellan arbetsgivarna för att utbyta erfarenheter och lärdomar och att projektet i högre grad använder arbetsgivarna för att marknadsföra Unga In. Rekommendationer Ramböll bedömer sammanfattningsvis att samarbetet med arbetsgivare inte är tillräckligt effektivt i dagsläget, framförallt vad gäller att hitta tillräckligt många arbetsplatser som är anpassade för projektets målgrupp. När projektet väl har inlett samarbete med en arbetsgivare tycks det fungera väl. Mot bakgrund av detta och med syftet att möjliggöra ett ökat utflöde av ungdomar och skapa goda förutsättningar för en framtida implementering av arbetssätt - rekommenderar Ramböll att projektet: 8 Däremot har man använt sig av centrala överenskommelser med arbetsgivare som sitter i projektets nationella styrgrupp, såsom Ica och Max.

13 UNGA IN 10 Avsätter mer tid och resurser till att knyta arbetsgivarkontakter som kan erbjuda anpassade platser till projektets målgrupp. I takt med att Unga In hittar fler arbetsgivare som erbjuder anpassade miljöer tror vi att fler ungdomar kan bedömas som redo för att testa arbete hos en arbetsgivare Använder de centrala överenskommelserna i rekryteringen av arbetsgivare. Det förutsätter i sin tur att avdelningen för Nationella kunder går ut med mer information kring användningen av dessa och att tätare samarbete etableras mellan avdelningen och projektet Följer upp typ av arbetsgivarkontakt och utfall för att närmare kunna analysera arbetet med arbetsgivare Fortsätter odla goda och långsiktiga relationer med arbetsgivare 2.4 Samlad bedömning av nuläget Rambölls samlade bedömning i halvtid är att Unga In har god relevans och har lyckats nå ut till en målgrupp som Arbetsförmedlingen inte alltid når fram till. Projektets resultat ser i halvtid goda ut och flera förutsättningar för att nå de långsiktiga målen har uppfyllts, så som ett tillräckligt antal deltagare, utveckling av fungerande arbetssätt och inrättandet av nödvändiga samarbeten med andra offentliga aktörer. I bilaga tre för vi även en diskussion kring projektets socioekonomiska påverkan, där vi visar att det är troligt att Unga In innebär en ekonomisk besparing för samhället särskilt på lång sikt. Samtidigt finns ett antal utvecklingsområden som vi pekat ut tidigare i detta kapitel. Sammanfattningsvis menar Ramböll att Unga In bör gå in i en konsolideringsfas under återstående projekttid. I konsolideringsfasen bör projektet: Definiera vad Unga In består av samt dokumentera detta ur ett implementeringsperspektiv Rikta projektets resurser mot de deltagare som kan hjälpas till arbete eller studier Intensifiera arbetet mot arbetsgivare Anpassa projektets arbetssätt så att de går att applicera i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet Att anpassa arbetssätten efter ordinarie verksamhet behöver inte betyda att Unga In måste implementeras rakt in i befintlig linjeverksamhet på de ordinarie kontoren, något som Ramböll bedömer som svårt att få att fungera med upprätthållen kvalitet och bibehållna resultat. Snarare behöver Unga In utvecklas så att det kommer närmare de förutsättningar som gäller inom den ordinarie verksamheten, för att göra en eventuell implementering ekonomiskt möjlig. Detta resonemang baseras på ett antagande vi gör om att det inte är ekonomiskt möjligt att i framtiden fortsätta driva verksamheten med de ekonomiska ramar som gäller för projektverksamheten, utan stöd från ESF eller annan part. Om projektet inleder en konsolideringsfas och genomför nödvändiga förändringar och utvecklar de delar som i dagsläget inte fungerar fullt ut så menar Ramböll att Unga In kommer att uppnå sina målsättningar och vara av stort värde för Arbetsförmedlingen. Avslutningsvis vill vi ge en rekommendation av en mer processbetonad karaktär. Under det senaste halvåret har en stor del av den nationella projektgruppens tid och kraft gått åt till att hantera en fråga som ligger utanför projekt Unga In etableringen av Jobbgarage. Vi har förståelse för att det är naturligt att Jobbgarage och Unga In leds av samma personal, men menar att det medfört att den nationella projektgruppen för Unga In i dagsläget är underbemannad vilket gett negativa konsekvenser för projektet. Om organiseringen i fortsättningen ska se likadan ut rekommenderar vi att ytterligare personella resurser knyts till den nationella projektgruppen för att projektet ska kunna drivas effektivt. När projektet Unga In är avslutat kommer ett beslut krävas om vad som ska hända med resultatet. Ett viktigt underlag inför detta beslut är svar på frågan om projektets effektivitet, som utvärderingen ska ge. Parallellt med effektivitetsfrågan är det även nödvändigt att fokusera på några mer övergripande strategiska frågeställningar som diskuteras i det avslutande kapitlet nedan. Det är frågor på såväl organisationsnivå som på en samhällelig nivå, som är väsentliga för frågan om huruvida Arbetsförmedlingen ska implementera de arbetssätt som Unga In har utvecklat.

14 UNGA IN STRATEGISKA FRÅGOR I halvtidsutvärderingen har vi redovisat Rambölls bedömning av nuläget i Unga In. Mycket i projektet utvecklas väl, även om det finns delar av projektet som behöver utvecklas för att projektet ska nå full potential. I bilaga tre diskuterar vi även frågan om samhällsekonomisk påverkan och visar att det, med de sysselsättningsresultat som observerats i halvtidsutvärderingen, är troligt att Unga In innebär en ekonomisk besparing för samhället. Vi vill avslutningsvis kort diskutera ett par frågor som i högsta grad är relevanta att beakta när ett beslut ska tas om den verksamhet som Unga In utvecklat ska läggas ned eller implementeras som en del i Arbetsförmedlingens ordinarie utbud, eftersom syftet med hela vår utvärdering är att utgöra ett underlag inför detta beslut. Frågan om implementering besvaras inte endast genom att ett bra projekt genomförs som leder till avsedda effekter, eftersom frågan är större än så. Kärnan i frågan rör projektets målgrupp, och det faktum att Arbetsförmedlingens inte har ett uttalat ansvar för målgruppen i dagsläget. Ramböll menar att frågan om Unga Ins framtid bestäms av tre övergripande frågor: Ska det offentliga överhuvudtaget arbeta med målgruppen? Om så, vem ska arbeta med målgruppen? Ska Arbetsförmedlingen göra det? Om så, hur ska Arbetsförmedlingen arbeta med målgruppen? Den inledande frågan kan besvaras med att det finns goda ekonomiska skäl för att arbeta med unga utanför. Att en så stor grupp 9 medborgare lever i utanförskap leder till mycket stora kostnader för ett samhälle, och som vi diskuterar i bilaga tre är det relativt enkelt att visa att effektiva insatser mot just unga i utanförskap är självfinansierande över tid. Det finns med andra ord rationella skäl för det offentliga att arbeta aktivt med att bryta ungas utanförskap. Om det offentliga ska arbeta med målgruppen, ska det då vara Arbetsförmedlingen som ska ta sig an denna målgrupp? Ska myndigheten bedriva verksamhet för individer som inte av egen kraft söker sig till myndigheten, trots att kommunerna har det övergripande ansvaret för dessa? Denna frågeställning är relevant oavsett vilka resultat som Unga In lyckas åstadkomma. Det är en strategisk fråga för regeringen som Arbetsförmedlingens uppdragsgivare, och för myndighetens ledning, eftersom den rör vilken inriktning som Arbetsförmedlingens arbete ska ha på ett mer övergripande plan. Antingen ska Arbetsförmedlingen ges detta ansvar utifrån bakgrunden att bland annat kommunernas arbete, exempelvis inom det kommunala informationsansvaret, inte fungerar tillfredsställande 10, att kommunernas ansvar för ungdomar över 20 år är mindre tydligt samt utifrån resonemanget att målgruppen för eller senare kommer att hamna hos Arbetsförmedlingen och troligen i ett större utanförskap ju längre tid som går. Alternativet är att Arbetsförmedlingen inte ges detta utökade ansvar, utan ska koncentrera sig på sin kärnuppgift, de individer som aktivt söker sig till myndigheten. Ett argument för detta är att Arbetsförmedlingen redan har fått sin målgrupp utökad väsentligt under senare år. Genom Etableringsreformen har Arbetsförmedlingens ansvar utökats till att omfatta även gruppen nyanlända invandrare och efter regeringens reformer inom sjukersättningssystemen har gruppen utförsäkrade också hamnat inom Arbetsförmedlingens målgrupp. Ska då ytterligare en ny utsatt målgrupp adderas som kommer ta både kraft och resurser från kärnverksamheten? Ur ett organisationseffektivitetsperspektiv kan det uppfattas som problematiskt. Ramböll menar att frågan kan brytas ner till om Arbetsförmedlingen ska arbeta uppsökande eller inte, att detta är den avgörande skiljelinjen som bör besvaras av regering och ledning. Först 9 Ett stort antal unga har varit utanför arbete och studier flera år i följd. Antalet unga som varken arbetat eller studerat tre år i följd, åren , uppgår till drygt Arbetsförmedlingen 2013, Marwin Nilsson: Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar. 10 Skolverket, rapport 360, Rapporten beskriver bland annat att ett antal kommuner inte har någon verksamhet alls inom ramen för det kommunala informationsansvaret, samt att kvaliteten på det arbete som görs varierar i hög grad mellan olika kommuner.

15 UNGA IN 12 därefter är det möjligt för myndigheten att besvara den tredje frågan som vi tog upp ovan, hur Arbetsförmedlingen ska arbeta med målgruppen. Oavsett vilket svar som ges på frågan om uppsökande arbete kan det dock vara aktuellt att implementera delar av vad Unga In har utvecklat. En viktig distinktion att komma ihåg är att projektet Unga In inte måste ses som ett färdigt koncept som därmed måste implementeras i sin helhet projektet består av flera olika delar som i sin tur kan vara mer eller mindre intressanta för myndigheten att implementera. Projektet har ur ett bredare perspektiv utvecklats ett sätt att arbeta med en målgrupp som Arbetsförmedlingen redan har ansvar för ungdomar. Kanske kan delar av arbetssätten och konceptet användas för arbete med andra målgrupper som ligger närmare kärnverksamheten så som långtidsarbetslösa ungdomar inom garantierna, eller för unga i behov av tidiga insatser. Vi menar att det finns goda skäl för att, i projektform, testa och utvärdera hur Unga Ins verksamhet fungerar för ordinarie målgrupper, och att det finns goda skäl för att göra så inom ramen för det Jobbgarage som startats i Tensta. Detta kan ge värdefull kunskap inför en eventuell framtida implementering av delar av Unga In utan uppsökande arbete. De frågor som berörts ovan är nödvändiga att analysera och besvara innan ett verksamhetsbeslut tas för Unga In. Gemensamt för frågorna är att de ligger över projektnivå, till viss del på strategisk nivå inom myndigheten, till viss del på en än högre nivå. Det finns en möjlighet att vissa förtydliganden kring kontexten, eller direkt styrning i form av uppdrag, kan komma från regeringen om utredningen om Ungdomar utanför gymnasieskolan 11 resulterar i en proposition under våren. För att projektet ska bli så effektivt som möjligt, för att projektet ska ge Arbetsförmedlingen största möjliga värde och relevans, så behöver projektet ges styrning kring vad det ska leverera under projekttiden. Det ligger inte på projektnivå att avgöra vad som efterfrågas av myndigheten eller hur en framtida verksamhet bör se ut, och därför är det av stort värde att svar på de strategiska frågor som diskuterats i detta kapitel kan nås så fort som möjligt. Då kan denna styrning nå projektet i tid, och utgöra en del i den konsolideringsfas som Unga In nu bör gå in i. 11 Delbetänkandet Ungdomar utanför gymnasieskolan- ett förtydligat ansvar för kommun och stat, SOU 2013:13, samt slutbetänkandet Unga som varken arbetar eller studerar - statistik, stöd och samverkan, SOU 2013:74.

16 BILAGA 1 FÖRÄNDRINGSTEORI FÖR UNGA IN 0-1

17 0-2 BILAGA 2 DATAINSAMLING Rambölls analys och bedömningar grundas på en stor mängd data som vi samlat in löpande under det år som vi följt Unga In. Vi har, utöver kontinuerlig kontakt med projektledningen, genomfört fem fallstudier i delprojekten under september. Vid dessa tillfällen har vi primärt intervjuat delprojektledarna och deltagare. I anslutning till varje fallstudie har vi även intervjuat en representant för en samarbetsaktör och två arbetsgivare som delprojekten haft kontakt med. Vi har dessutom intervjuat Said Maroufkhani, som representant för projektägaren. Analysen baseras också på projektets interna uppföljning. Denna har begärts in under augusti från samtliga delprojekt och har avsett perioden fram till och med sista juli Som ett komplement har utdrag ur AIS studerats för att få en uppdaterad bild av antalet inskrivna och avslutade deltagare. Data från AIS omfattar perioden till och med september 2013.

18 0-3 BILAGA 3 SOCIOEKONOMISK DISKUSSION Ramböll kommer att genomföra en heltäckande socioekonomisk analys av Unga In under våren 2014 som en del av vår effektutvärdering. I denna halvtidsutvärdering nöjer vi oss med att föra ett kortare resonemang kring projektet utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och vår bedömning är att Unga In, med stor sannolikhet, leder till betydande vinster för samhället i stort. Denna slutsats kan förstås enligt följande. Det har tidigare gjorts en rad undersökningar kring kostnaderna för ungas utanförskap. Dessa studier visar generellt att ett preventivt arbete är mycket lönsamt i sammanhanget och att en sysselsättning i tidig ålder kan förhindra en livslång arbetslöshet. Företaget Payoff gjorde år 2011 en analys utav de socioekonomiska konsekvenserna av 28 Socialfondsprojekt med fokus på unga. Deras bedömning var att den samhällsekonomiska potentialen av dessa projekt, i genomsnitt, låg på per deltagare och år. Denna potential bygger på att deltagaren lämnar sitt bidragsberoende, minskar konsumtionen av vård och omsorg samt att han eller hon i stället börjar producera och betala skatt. På längre sikt blir lönsamheten naturligtvis ännu högre då det handlar om unga människor och en lång tid fram tills pensionsåldern. I en studie genomförd av Payoff 2012, nås till exempel slutsatsen att den tillgängliga potentialen på lång sikt av 11 ungdomsprojekt inom Socialfonden ligger på ca 24 miljoner per deltagare. Detta är givetvis en högst osäker skattning, men vi anser att den, mellan tummen och pekfingret, visar på de stora värden som står på spel i projekt som fokuserar på unga i utanförskap. De bedömningar som Payoff gör ligger ungefär i linje med de analyser som har genomförts av Ingvar Nilsson (2010). Ingvar Nilsson menar att ett förhindrat utanförskap bland ungdomar, på kort sikt, kan uppskattas till en vinst på mellan 600 och , varav omkring 40 procent kan tillskrivas ett ökat produktionsvärde och 60 procent en minskad konsumtion av välfärdstjänster. Han menar vidare att ett livslångt utanförskap kan beräknas till en samhällskostnad på mellan 13 och 15 miljoner kronor. Det finns framförallt två problem i att rakt av utgå ifrån de beräkningar som Payoff och Ingvar Nilsson har genomfört. Deras kalkyler baseras, för det första, inte på någon jämförelse med en kontrollgrupp, vilket innebär att de sannolikt överskattar de samhällsekonomiska vinsterna. Annorlunda uttryckt, så antar de att alla individer som får ett arbete i projekten har fått ett arbete som ett resultat av projekten i sig, vilket förmodligen inte stämmer; det är fullt rimligt att tro att flera personer skulle ha fått ett arbete ändå, även utan offentligt stöd. Ett annat problem med de tidigare analyser som gjorts på området handlar om målgruppen och deras karaktärsdrag. Vi vet att Payoff och Ingvar Nilsson har genomfört studier av ungdomar som befinner sig i ett utanförskap, men det är svårt att säga om dessa ungdomar lider av en relativt större eller mindre problematik än de personer som deltar i Unga In. Vi kommer, så långt det är möjligt, att försöka undvika dessa begränsningar i den effektutvärdering som genomförs under våren. Med denna brasklapp för handen tycker vi ändå att det går att göra en preliminär och grundläggande bedömning kring den socioekonomiska statusen inom Unga In. I dagsläget har 16 procent av deltagarna gått vidare till arbete och 34 procent till studier inom ramen för projektet. Om vi antar dessa resultat kvarstår och omfattar samtliga 850 deltagare när projektet avslutas kan vi utföra en beräkning av projektets socioekonomiska utfall.