Sida 31 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 4 32 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 5

Transkript

1 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden Behandlade ärenden Sida 31 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 4 32 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 5 33 PORVOONSEUDUN MUSIIKKIOPISTO - BORGÅNEJDENS MUSIKINSTITUT- GODKÄNNANDE AV FÖRDJUPADE LÄROKURSENS ÄMNESINRIKTADE LÄROPLANER 34 SKOLSKJUTSAR TILL FÖR- OCH GRUNDSKOLOR VILKA ORDNAS SOM BESTÄLLNINGSTRAFIK 35 PRINCIPER FÖR SKOLSKJUTS INOM FÖRSKOLEUNDERVISNING OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 36 JUSTERING AV TAXORNA VID KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTERNAS ENHETER BYGGANDE AV KULTUR- OCH KONDITIONSTRAPPA I BORGÅ DAGHEM MED FÖRSKOLEUNDERVISNING LÄSÅRET BILDNINGSTJÄNSTER PÅ DET ÖSTRA OMRÅDET INDIKATORERNA I STADSSTRATEGIN UTARBETANDET AV STADENS PROGRAM OCH UTREDNINGAR GODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSPLANEN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER OCH AV BIDRAGSANVISNINGAR NEDLÄGGNING AV KERKKOON KOULU NEDLÄGGNING AV TUORILAN KOULU TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT FÖR KÄNNEDOM BESLUT I BILDNINGSNÄMNDENS SEKTIONER 36

2 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden Tid kl. 17:00-20:50 Plats Stadsstyrelsens mötesrum NÄRVARANDE von Schoultz Catharina 17:00-20:50 ordförande Hammarström Markus 17:00-20:50 viceordförande Hjelt Nea 17:00-20:50 medlem Kivineva Sanna 17:00-20:50 medlem Korhonen Anne 17:00-20:15 medlem Korpi Marianne 17:00-20:38 medlem Kulju Mikael 17:00-20:50 medlem Lattu Pete 17:00-20:50 medlem Lönnfors Hanna 17:00-20:50 medlem Ranta Janne 17:00-20:50 medlem Svedberg Thomas 17:00-20:50 medlem FRÅNVARANDE Ujula Jukka-Pekka stadsdirektör Uski Nina stadsstyr.repr. Öberg Tuija utvecklingschef ÖVRIGA Backman Jessica 17:00-20:50 ledningens assistent Eskelinen Karipekka 17:00-17:30 lärare Borgånejdens musikinstitut Högström Per 18:10-19:20 chef för idrottstjänster Jalonen Jaakko 17:00-20:50 stadsstyr.ordf. Juvonen Tarja 17:30-17:40 upphandlingschef Kettunen Jari 17:00-20:50 utbildningsdirektör Kukkonen Merja 17:00-20:50 kultur- o. fritidsdir. Lehtola Sofia 17:00-20:50 ungdomsfullm. Lindman Marjo 17:00-20:50 sekreterare Lindström Rikard 17:00-20:50 utbildningsdirektör Lundström Annika 17:30-18:35 planerare Mattsson Hilding 17:00-20:50 bildningsdirektör Mellberg Niklas 17:00-17:30 lärare Borgånejdens musikinstitut Nyberg Leila 17:00-20:50 direktör för småbarnsfostran Simolin-Backman Camilla 17:00-20:50 förvaltningschef von Willebrand Felix 17:00-17:30 rektor Borgånejdens musikinstitut Catharina von Schoultz Ordförande Marjo Lindman Sekreterare Behandlade ärenden Protokollet justerat Borgå Sanna Kivineva Anne Korhonen ( 31-40) Janne Ranta ( 41-47)

3 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Protokollet offentligt framlagt: Borgå stad bildningsbyrå, Konstfabriksgatan 1., 4. vån. fr. o. m.

4 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET BILDN Bildd: Bildningsnämnden konstaterar mötet lagenligt sammankallat och beslutfört. Bildningsnämnden konstaterade mötet lagenligt sammankallat och beslutfört.

5 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE BILDN Bildd: Sanna Kivineva och Anne Korhonen utses till protokolljusterare. Sanna Kivineva och Anne Korhonen utsågs till protokolljusterare.

6 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden PORVOONSEUDUN MUSIIKKIOPISTO - BORGÅNEJDENS MUSIKINSTITUT- GODKÄNNANDE AV FÖRDJUPADE LÄROKURSENS ÄMNESINRIKTADE LÄROPLANER BILDN Förberedelse och tilläggsinformation: rektor Felix von Willebrand, eller felix.von.willebrand@ porvoo.fi och biträdande rektor Maire Aakko, eller maire.aakko@porvoo.fi, biträdande rektor Johanna Lönnfors (översättningar), eller johanna.lonnfors@porvoo.fi, musiklektor Karipekka Eskelinen (läroplansansvarig) eller karipekka.eskelinen@edu.porvoo.fi, instrumentlärare Niklas Mellberg (översättningar), eller niklas.mellberg@porvoo.fi och kultur-och fritidschef Merja Kukkonen, eller merja.kukkonen@porvoo.fi Utbildningsstyrelsen har fastställt och gett direktiv om de nya grunderna i den grundläggande konstundervisningen (UBS 2069/2017). De nya läroplanerna träder i kraft fr.o.m med en tre års övergångsperiod. Bildningsnämnden beslöt på sitt möte bl.a. om läroplanen i den fördjupade lärokursen. Musikinstitutets ämnesinriktade läroplaner har nu blivit färdiga som resultat av lärarnas långa och förtjänstfulla arbete. Läroplansprocessen är som bäst då alla musikinstitutets aktörer, lärare, vårdnadshavare och ledningen tillsammans funderar på saker ur nya synvinklar. Vi har funderat på lärandet, utvärdering och självutvärdering på bredd, med hjälp av ett utvecklingsprojekt, undervisning och undervisningspraxis, målsättningar och att ha musik som hobby, övning och att avancera i studierna, förberedelse inför yrkesinriktade studier (fördjupade studier) samt nya verksamhetsformer. Den största synliga förändringen i de ämnesinriktade läroplanerna hör ihop med elevutvärderingen. De mest centrala föremålen för utvärderingen enligt de nya läroplansgrunderna är att uppföra och uttrycka, lära att lära och öva, lyssning och musiklyssning samt komposition och improvisation. På basen av detta har föremålen för utvärdering i de nya ämnesinriktade läroplanerna fokuserats på nytt och utvärderingspraxisen har preciserats och förnyats. Som utbildningsstyrelsen har fastställt avstår vi från sifferbedömningen helt. Utvecklingen av den verbala bedömningen avspeglas också i ämnesläroplanerna. I definieringen av innehållet och målsättningarna på de olika stadierna i studierna (grundstudiernas nivåer och de fördjupade studierna) har vi fäst uppmärksamhet på att eleven får

7 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ förutsättningar för att utvecklas i dessa delområden under alla stadier under studierna. I innehållen vill vi stöda tydligare än tidigare elevernas egna studievägar. Paletten av olika musikstilar är större än tidigare och målet är att genregränserna är mindre betydande. Alla elever erbjuds mångsidigt olika musikstilar och efter det kan eleven eventuellt specialisera sig enligt sitt eget intresse. Vi vill fortfarande hålla fast vid att en av grundstudiernas uppgifter är att eleven bekantar sig mångsidigt med olika konstformer. Förnyelsen av läroplanerna gav en möjlighet till att forma om strukturen i grundstudierna. Grundstudiernas indelning i tre delar, som tidigare, upplevdes i alla fall som ett förnuftigt sätt att dela in elevens studier i olika stadier. Ett nivåprov som avslutning på en studienivå ser vi som en klar mellanetapp för eleven samt som en möjlighet till att få konstruktiv handledning även från andra än den egna läraren. I de nya ämnesläroplanerna är nivåprovets struktur indelat tydligare än tidigare i en teknisk och en konstnärlig del. Den tekniska delens prima vista-uppgift har ändrats i flera ämnesläroplaner till en instuderingsuppgift, som förverkligas på olika sätt beroende på kollegiet. Olika sätt att förverkliga proven gäller också skalproven. Den konstnärliga delens innehåll är uppbyggt så att det är naturligt att förverkliga provet i konsertform. Skilt bör noteras att både läraren och eleven nu deltar aktivt i nivåprovets utvärdering. Tidigare ansvarade en nämnd som bestod av kollegor för utvärderingen. De olika studienivåernas beröringspunkter har utvärderats på nytt enligt innehåll och målsättningar. Vi har med andra ord överlagt med nya ögon vad vi vill att eleverna lär sig på respektive nivåer. Det här är fråga om finjustering, som här betydde en omorganisering av innehållen på de olika nivåerna. Finjusteringen hör också till de årliga utvärderingsprocesserna angående ämnesläroplanerna. Den mest intressanta enskilda ändringen i ämnesläroplanerna är slutarbetet som avslutning på studierna. Tidigare gjorde alla ett avslutande nivåprov i musikinstitutet med samma principer. Nu är det möjligt att skräddarsy slutarbetet enligt elevens målsättningar, fortsatta planer och bl.a. specialegenskaper. Kollegiet fastställer planen för slutarbetet ungefär ett år före den planerade prestationstidpunkten. I de nya ämnesläroplanerna finns en given modell för slutarbetets struktur samt tips om vad annat ett slutarbete kan vara. Den nya modellen för slutarbetet är en fortlöpande process, som förutsätter mångsidig, innovativ, modig och öppen växelverkan både inom kollegiet och mellan olika kollegier. De nya läroplanerna tas i bruk med en tre års övergångsperiod genast då nämndens beslut har trätt i kraft. Bilagor: Borgånejdens musikinstituts ämnesinriktade läroplaner, 20 st.

8 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildd: Bildningsnämnden godkänner Borgånejdens musikinstituts ämnesinriktade läroplaner i fördjupad lärokurs. De nya ämnesinriktade läroplanerna tas i bruk genast med en tre års övergångsperiod. Paragrafen justeras genast. Bildningsnämnden beslöt godkänna Borgånejdens musikinstituts ämnesinriktade läroplaner i fördjupad lärokurs. De nya ämnesinriktade läroplanerna tas i bruk genast med en tre års övergångsperiod. Paragrafen justerades genast.

9 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden SKOLSKJUTSAR TILL FÖR- OCH GRUNDSKOLOR VILKA ORDNAS SOM BESTÄLLNINGSTRAFIK BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: upphandlingschef Tarja Juvonen, och planerare Annika Lundström, eller fornamn.efternamn@porvoo.fi Föremål för upphandling är skolskjutsar för de elever i Borgå stads förskolor och grundskolor vilka inte kan använda kollektivtrafikens bussar för sina skolresor. Tjänsten som upphandlas omfattar årlig planering av rutter och tidtabeller, informering om tidtabeller med nödvändiga uppdateringar bl.a. till föräldrar, och de egentliga skolskjutsarna inklusive transport av elevernas hjälpmedel så som rullstol samt saker som hör ihop med skolgången, t.ex. skidor, skridskor, pulka. Avtalsperioden för upphandlingen omfattar läsåren , och samt option för läsåret Det är fråga om en option för beställaren, och man fattar ett separat beslut om att utnyttja optionen. Upphandlingsannonsen publicerades i Hilma och på stadens webbsidor med rubriken Porvoon kaupungin tilausajona järjestettävät koulukuljetukset esi- ja peruskouluihin. Det var fråga om en öppen upphandling som överskrider EU:s tröskelvärde. Alternativa anbud var inte tillåtna. Delanbud godkändes så att anbudet kan gälla en eller flera områdeshelheter (A C). Områdeshelheten A omfattar tre (3) objekt eller rutter, B fem (5) objekt och C tre (3) objekt. Delanbud inom områdeshelheterna var inte tillåtna. I anbuden skulle anges momsfria (moms 0 %) pris ( /km) för varje objekt som anbudsgivaren lämnade anbud för. Till anbudsgivarna meddelades för varje objekt det uppskattade antalet elever och körkilometer/dag samt behovet av fordon, och anbuden skulle lämnas enligt dessa uppgifter. Priserna är fasta och gäller under tiden Innan det tredje avtalsåret börjar har serviceproducenten möjlighet att justera priserna genom att ge ett skriftligt, motiverat förslag om prisförhöjningar till beställaren senast Förhöjningen kan ändå inte vara större än ändringen i statistikcentralens kostnadsindex för busstrafik. Ogrundade förslag till prisförhöjningar godkänns inte. De justerade priserna gäller även för den eventuella optionsperioden, För tillfälliga tilläggstransporter som beställaren behöver skulle anbudsgivaren som debiteringsgrund godkänna priset ( /km) för det objekt, i vars område ifrågavarande elevs skola/daghem ligger,

10 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ förhöjt med 50 %. Med tillfälliga transporter avses situationer då en elev som vanligen inte får skolskjuts behöver det tillfälligt. Högst 10 % av de tjänster som leverantören erbjuder till beställaren får skötas av underleverantörer. Andelen beräknas enligt antalet elever i de objekt som leverantören har avtal om. För varje områdeshelhet valdes en (1) leverantör samt till reservleverantör den leverantör som kommit på andra plats i jämförelsen för områdeshelheten i fråga, för tiden Urvalskriteriet var det ekonomiskt mest förmånliga anbudet där prisets viktvärde var 80 % och kvalitetens 20 %. Pris Som jämförelsepris användes det sammanräknade priset för objekten i respektive områdeshelhet, viktat enligt de beräknade kilometrarna för objekten. Anbudet med lägst pris fick 80 poäng i jämförelsen och de övriga anbuden mindre i förhållande till priserna (billigaste/anbud*80). Kvalitet Anbudsgivarens tidigare erfarenhet av att producera tjänster som beskrivs i anbudsförfrågan (skolskjutsar) över 6 år 10 p. 1 6 år 5 p. under 1 år 0 p. De erbjudna fordonens euroklass (ska uppfyllas för alla erbjudna fordon) Euro 6 10 p. Euro 5 0 p. Det slutliga valet gjordes baserat på de sammanlagda poängen för pris och kvalitet per områdeshelhet. Inom utsatt tid, kl , lämnades tre (3) anbud. 1. Uudenmaan Tähtikuljettajat Oy (sammanslutning) lämnade anbud på områdeshelheterna A-C 2. Oy Kaj Forsblom Ab lämnade anbud för områdeshelheten A 3. Myllypohjan Liikenne Ky lämnade anbud för områdeshelheten B Bilagor: Öppningsprotokoll för anbuden Jämförelsetabell Bildd: Bildningsnämnden beslutar välja Uudenmaan Tähtikuljettajat Oy för att sköta skolskjutsarna till för- och grundskolor som beställningstrafik i alla områdeshelheter (A C) under läsåren , och Beslut om utnyttjandet av

11 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ optionen läsåret fattas separat senast Bildningsnämnden beslutar välja Oy Kaj Forsblom Ab som reservleverantör för områdeshelheten A och Myllypohjan Liikenne Ky som reservleverantör för områdeshelheten B under tiden För områdeshelheten C väljs ingen reservleverantör, eftersom endast ett (1) anbud lämnades för området. Paragrafen justeras genast. Bildningsnämnden beslöt välja Uudenmaan Tähtikuljettajat Oy för att sköta skolskjutsarna till för- och grundskolor som beställningstrafik i alla områdeshelheter (A C) under läsåren , och Beslut om utnyttjandet av optionen läsåret fattas separat senast Bildningsnämnden beslöt välja Oy Kaj Forsblom Ab som reservleverantör för områdeshelheten A och Myllypohjan Liikenne Ky som reservleverantör för områdeshelheten B under tiden För områdeshelheten C väljs ingen reservleverantör, eftersom endast ett (1) anbud lämnades för området. Paragrafen justerades genast.

12 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden PRINCIPER FÖR SKOLSKJUTS INOM FÖRSKOLEUNDERVISNING OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: bildningsdirektör Hilding Mattsson, eller Inom bildningsnämnden har man kommit överens om att man regelbundet kontrollerar huruvida det finns behov att uppdatera principerna gällande skolskjutsar. Tjänsteinnehavarnas Kulko-arbetsgrupp sammankommer ännu innan nämndens möte och tar ställning till ändringsförslag som framkommit. Bilaga: Principer för skolskjuts inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bildd: Beslutsförslag avges vid mötet. Ärendet återremitterades enhälligt för ny beredning.

13 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden Bildningsnämnden JUSTERING AV TAXORNA VID KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTERNAS ENHETER BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen, eller chef för kulturtjänster Susann Hartman, eller chef för idrottstjänster Per Högström, eller rektor Pertti Jääskä, eller Kultur- och fritidstjänsternas enheter nedan föreslår justeringar i taxor och avgifter enligt inkomstmålen i budgeten för De föreslagna förhöjningarna och justeringarna har märkts med rött i bilagorna. 1. Kulturtjänsterna I kulturtjänsternas avgifter föreslås justeringar och förhöjningar enligt inkomstmålet i budgeten 2019 så att man lägger till hyran för konstnärsresidenset i Konstfabriken för olika långa hyrestider, och höjer kurs- och bruksavgifterna för konststudion på grund av de ökade materialkostnaderna. De nya avgifterna träder i kraft Borgå medborgarinstitut Porvoon kansalaisopisto-borgå medborgarinstituts taxor justerades senast år Vissa kursavgifter är lägst i jämförelsen av kursavgifter vid olika medborgarinstitut. Detta framgår bl.a. av medborgarinstitutets rapport (2018): Medborgarinstitutets mål är att höja institutets kursavgifter enligt inkomstmålen i budgeten 2019, vilket innebär en förhöjning på ca 10 % av en del av kursavgifterna. Efter förhöjningen är den nya avgiften till exempel 41 euro för en idrottskurs (37 euro ), 55 (50) euro för en språkkurs, 64 (57) euro för en kurs i konst- och färdighetsämnen. De nya avgifterna träder i kraft Idrottstjänsterna föreslår förhöjningar enligt inkomstmålet i budgeten 2019 för simhallsbiljetter för vuxna (vars pris justerades senast 2014), i avgifterna för båtplatser och i vissa lokalhyror. Däremot har inkomstmålet för ishallen sänkts enligt stadsfullmäktiges beslut. Ishallens öppettider utökas och de taxor som nu fastställs gäller hela öppethållningsperioden i motsats till tidigare praxis, då man tog ut större avgifter för istiderna i slutet av våren. De nya avgifterna träder i kraft stegvis från

14 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bilagor: Kulturtjänsternas avgifter från Medborgarinstitutets kursavgifter från Idrottstjänsternas avgifter stegvis från , avgifter med tidtabell Bildd: Nämnden beslutar höja kulturtjänsternas, medborgarinstitutets och idrottstjänsternas taxor och avgifter enligt de föreslagna ändringarna och tidtabellerna i bilagorna. Ärendet justeras genast. Bildningsnämnden beslutar höja kulturtjänsternas och medborgarinstitutets taxor och avgifter enligt de föreslagna ändringarna och tidtabellerna i bilagorna. Idrottstjänsternas bilagor 12 och 13 godkändes, de övriga serviceavgifterna togs bort från föredragningslistan. Ärendet justerades genast. BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen eller merja.kukkonen@porvoo.fi och chef för idrottstjänster Per Högström eller per.hogstrom@porvoo.fi Idrottstjänsterna har förberett på nytt revidering av simhallens och de övriga idrottsanstaltens pris och taxor och föreslår att nämnden godkänner förhöjningarna enligt bilagan. Idrottstjänsterna föreslår att man inte höjer ungdomarnas och pensionärernas simhallspris. Däremot föreslås att man förverkligar det förslag som gjordes redan på förra nämndens möte och att man skäligt höjer de vuxnas simhallstariffer. Grunden är att man inte höjt de vuxnas simhallspris på fem år och driftskostnaderna i simhallen har årligen ökat. Enligt bilagan höjs de vuxnas engångs biljett med 0,50 cent till 6 euro/gång (nu 5,50 euro) och pris på 10 ggr till 55 (50) euro och 30 ggr till 150 (135) euro. Priserna är jämförbara med de flesta nya eller renoverade simhallar i huvudstadsregionen. Så här kan man täcka en del av driftkostnadernas höjning och nå årets beräknade intäktsmål i simhallen. Förändringarna träder i kraft enligt bilagan. Bilaga: Idrottstjänsternas reviderade prislista

15 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildd: Bildningsnämnden godkänner idrottstjänsternas förslag till höjningarna i idrottstjänsternas prislista enligt bilagan. De nya priserna träder i kraft enligt datum i bilagan. Ärendet justeras genast. Bildningsnämnden godkännde idrottstjänsternas förslag till höjningarna i idrottstjänsternas prislista enligt bilagan. De nya priserna träder i kraft enligt datum i bilagan. Ärendet justerades genast.

16 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden BYGGANDE AV KULTUR- OCH KONDITIONSTRAPPA I BORGÅ BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: chefen för idrottstjänster Per Högström eller per.hogstrom@porvoo.fi, chefen för kulturtjänster Susann Hartman eller susann.hartman@porvoo.fi Enligt budgettexterna 2019 har idrotts- och kulturtjänsterna tillsammans med stadsplaneringen utrett 1) var i Borgå kultur- och konditionstrappan kan placeras 2) var konditions- och trappträningar kan kombineras med en utsiktstrappa i kulturlandskapet som betjänar både stadsbor och turister och 3) hur konst kan anslutas till en del av trappan i idrottsområdet. I investeringsplanen i Borgå stads budget reserveras ett anslag på euro år 2020 för kultur- och konditionstrappan. Anslaget preciseras då planeringen framskrider. Åtkomlighet Trappan ska finnas så nära centrum som möjligt och/eller nära populära idrotts- och turistrutter samt turistområden. I närheten av trappan ska också finnas parkeringsmöjlighet. Alternativa placeringar som utretts 1) Kokon idrottscentrum, södra sidan av slalombacken Trappan leder från slalombackens område över Kokonbacken och slutar vid friluftsleden i Kokon idrottscentrum nära Uusimaa Areena. Från trappans högsta punkt kan besökarna styras på sommaren längs med en stig till slalombackens utsiktställe, dvs. stället med utsikt mot Borgå centrum och mot Gammelbacka. Början av trappan på åns sida ingår i området för konstprogrammet i Kokon strandpark och västra åstranden. Där skulle ett konstverk passa in naturligt. Konstverket skulle kunna representera t.ex. jordkonst och det kunde vara ett av konstverken i konstprogrammet vid åstranden. Konstrutten på västra åstranden intresserar konst- och kulturturister redan nu. Trappan och friluftsleden i Kokon idrottscentrum och på västra åstranden skulle betjäna som motionsspår, turistrutt och förflyttningsrutt. Trappan skulle också komplettera kultur- och fritidstjänsterna som planeras i området utgående från en koncepttävling. Skidspåret och friluftsleden möts i idrottscentrumets område. Stigen anvisas delvis på motionsspåret som leder bredvid slalombacken.

17 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Kultur- och konditionstrappan är 206 meter lång och förflyttningsrutten ca 550 meter lång. 2) Slalombacken i Kokon Lång trappa. En trappa eller en utsiktsplats för turister som används året om kan inte byggas i slalombackens område eftersom trappan skulle vara täckt av snö från november till april. Fällning av träd för att bygga trappan ska också undvikas. Slalombackens totala längd skulle vara ungefär 250 meter. Konsten kunde anslutas till trappan genom att beställa ett konstverk/konst som ansluter sig till den, t.ex. ljuskonst och/eller miljökonst. 3) Friluftsbadet i Kokon Rätt så lång trappa från sandstranden upp längs sluttningen Turisterna har ingen nytta av trappan. Konsten kan anslutas till trappan genom att beställa helhetsplaneringen av området eller konsten som en del av trappan eller ett konstverk i anslutning till trappan. Idrottstjänsterna planerar bygga en kort trappa bredvid motionsplatsen. 4) Jonasbacken Söder om Idrottshallen från Jonasvägen längs sluttningen till friluftsleden på Jonasbacken Trappan är ungefär 120 meter lång. Underhållet av en trygg gångväg och motionsspår i Jonasbacken året om skulle kräva stora resurser av idrottstjänsterna. Därför anser idrottstjänsterna att trappan inte ska byggas på Jonasbacken. 5) Jordupplaget i Vårberga Rätt så lång trappa, läge vid friluftsleden Turisterna har ingen nytta av trappan. Konsten kunde anslutas till trappan genom att beställa konst/ett konstverk i anslutning till trappan. 6) Näsebacken Den äldsta kulturtrappan i Borgå finns i Näsebacken. Parkskogens stigar betjänar både stadsbor och turister. Från Näsebacken öppnas fina utsikter mot nationallandskapet i Borgbacken och mot gamla stan samt mot nationalstadsparken. Granittrappan har dock på grund av tjäle och strömmande vatten rört på sig, undervegetationen skymmer utsikten och stigen har ställvis gått av. Det är inte möjligt att placera en kultur- och konditionstrappa i området utan att äventyra de kulturhistoriska värdena eftersom området inte tål den slitning den ökade belastningen skulle medföra. Kulturtjänsterna anser att det är viktigt att iståndsätta den slitna trappan och stigarna och att förnya skyltningen i området

18 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ så att borgåborna och turisterna kan använda området. Kulturtjänsterna föreslår kommuntekniken att iståndsättandet behandlas som ett separat projekt inom de närmaste åren. Området förvaltas av kommuntekniken. 7) Stora Borgbacken Lång trappa, i området finns en trappa som iståndsattes år 2017 (ca 75 steg). Trätrappans konstruktion är lätt, och i trappan görs trappträningar även om trappan inte är planerat för det. Enligt miljösektorns experter är trappan på grund av de kulturhistoriska värdena inte lämplig som en kultur- och konditionstrappa för stora massor. Idrotts- och kulturtjänsternas förslag Idrotts- och kulturtjänsternas och planläggningsavdelningens gemensamma åsikt är att det bästa stället för kultur- och konditionstrappan är södra sidan av slalombacken i Kokon (alternativ 1). Idrottstjänsterna har utarbetat en preliminär plan för detta område. Trappans trappsteg är varierande och följer terrängformerna. Kostnadseffektivt byggande är ett av målen. Trappstegen lämpar sig både för löp- och hoppträningar och tränar också koordinationen. Den belysta trappan och stenmjölsstigen binder samman västra åstranden och Kokon idrottscentrum. Enligt en preliminär riktgivande kostnadsberäkning skulle trappan kosta euro (moms 0 %). Kostnadsberäkningen omfattar Röjningsarbeten euro Stenmjölsstig ca 250 m x 70 euro/m euro Trappa ca 510 euro/m Trappa A-B 58 m euro Trappa C-D 46 m euro Trappa E-F 20 m euro Trappa G-H 82 m euro Belysning euro Konstverk euro Idrottstjänsternas mål är att behandla idrottsprojekten som en helhet. Idrottstjänsterna preciserar och drar upp riktlinjerna för den gällande investeringsplanen vidare för åren då nästa budget behandlas. Samtidigt utarbetas tidtabeller för och prioriteras alla renoverings-, kompletterings- och nyinvesteringar. Då beaktas också övriga enskilda projekt och projekt som finansieras i samarbete med företag och avgörs om och hur staden deltar i dem. Kulturtjänsternas uppgift är att tillsammans med stadsplaneringen göra en framställning om det anslag som skall reserveras för konstverk.

19 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bilaga: Kultur- och konditionstrappan i Kokon plan för placering Bildd: Bildningsnämnden beslutar godkänna idrotts- och kulturtjänsternas förslag till placering av en kultur- och konditionstrappa på södra sidan av slalombacken i Kokon så att trappan och stigen binder samman västra åstranden och Kokon idrottscentrum. I samband med bildningssektorns investeringsplan för åren fattas beslut om byggande av kultur- och konditionstrappan samt om tidtabellen, anslaget för konstverken och eventuella finansieringsalternativen. Bildningsnämnden beslöt godkänna idrotts- och kulturtjänsternas förslag till placering av en kultur- och konditionstrappa på södra sidan av slalombacken i Kokon så att trappan och stigen binder samman västra åstranden och Kokon idrottscentrum. I samband med bildningssektorns investeringsplan för åren fattas beslut om byggande av kultur- och konditionstrappan samt om tidtabellen, anslaget för konstverken och eventuella finansieringsalternativen.

20 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden Bildningsnämnden DAGHEM MED FÖRSKOLEUNDERVISNING LÄSÅRET BILDN Beredning: direktör för småbarnspedagogik Leila Nyberg, eller Antalet barn i förskoleålder kontrolleras per elevupptagningsområde varje år och på basis av det bedöms behovet av förskolegrupper. Förskoleundervisning ordnas i kommunala daghem. En förskolegrupp inrättas om det finns minst 13 barn i gruppen, eller minst 7 barn i glesbygdsområden. Anmälan till förskoleundervisningen läsåret sker i januari. Behovet av förskolegrupper läsåret ser ut att vara nästan likadant per elevupptagningsområde som under det pågående läsåret. I glesbygden finns det här läsåret förskolegrupper som inrättats med ett undantagstillstånd av direktören för småbarnspedagogik, i vilka finns färre än sju barn. Nästa höst finns det minst sju barn i alla förskolegrupper. I området Gammelbacka-Pepot finns för tillfället alltför få daghemsgrupper för barn under förskoleåldern. I området finns många familjer som använder kollektivtrafik och det måste beaktas då barnen placeras i daghemmen. I området finns också många familjer med främmande språk, och barnen från dessa familjer borde placeras i flera olika daghem så att barnens integrering och inlärning av finska lyckas bra. I daghemmet Helmi i Pepot med sex grupper finns språkbadsgrupper för 5 6-åringar och en förskolegrupp. Det finns inte plats för yngre barn som ansökt om plats i daghemmet. Dessutom får inte yngre syskon till barnen i språkbadsgrupperna plats i samma daghem. Daghemsföreståndarna har föreslagit att staden gör en ändring i placeringen av förskoleundervisningen i elevupptagningsområdena för Peipon, Hamarin och AE-koulu. Enligt förslaget placeras förskolegruppen som för tillfället finns i daghemmet Helmi istället i Estbacka daghem, där det för tillfället finns en förskolegrupp. Estbacka daghem har åtta barngrupper, och där är det möjligt att erbjuda plats även för yngre syskon. Placeringen av två förskolegrupper i samma daghem ger möjlighet till bra samarbete mellan grupperna. Bilaga: Daghem med förskoleundervisning läsåret

21 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildd: Bildningsnämnden beslutar godkänna att förskoleundervisningen läsåret ordnas i de daghem som anges i bilagan. Bildningsnämnden beslöt godkänna att förskoleundervisningen läsåret ordnas i de daghem som anges i bilagan. BILDN Beredning: direktör för småbarnspedagogik Leila Nyberg, eller leila.nyberg@porvoo.fi Anmälningstiden för förskoleundervisning gick ut i januari och förskoleundervisningsbesluten görs under april månad. Verksamhetsårets förskolegrupper bildas så, att barnets kommande närskola beaktas. Förskolegruppen beaktas också vid beviljandet av skolskjuts. Då barnet fått beslutet om beviljad förskoleundervisningsplats har vårdnadshavaren möjlighet att ansöka om en sekundär förskoleundervisningsplats, det vill säga en annan förskolegrupp än den som kommunen beviljat, om det finns lediga platser i den sekundära förskolegruppen. I det fallet ansvarar vårdnadshavaren för eventuella kostnader som uppstår vid skjutsandet eller ledsagandet av eleven. Beslutet om den sekundära förskoleundervisningsplatsen görs av servicekoordinatorn. Bildd: Bildningsnämnden beslutar om sekundär förskoleundervisningsplats enligt förslaget. En sekundär förskoleundervisningsplats ger inte rätt till kommunal skolskjuts. Bildningsnämnden beslöt om sekundär förskoleundervisningsplats enligt förslaget. En sekundär förskoleundervisningsplats ger inte rätt till kommunal skolskjuts.

22 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden BILDNINGSTJÄNSTER PÅ DET ÖSTRA OMRÅDET BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: bildningsdirektör Hilding Mattsson eller Budget 2019 I Borgå stads budget för år 2019 på sidan 44 konstateras följande: Under år 2019 måste man finna en lösning med hjälp av vilken man kan säkerställa utbudet av bildningstjänster också på Borgås östra område i enlighet med behovskartläggningen i bildningsnätverksutredningen. Bildningsnätsutredningens andra fas Bildningsnämnden beslöt då den behandlade bildningsnätsutredningens andra fas: På basen av den uppgjorda bildningsnätsutredningen anser bildningsnämnden att det också i framtiden bör erbjudas utbildningstjänster enligt tidigare fattade beslut i centrala Borgå samt i de i byastrukturutredningen definierade servicebyarna eller i övriga byar som anses behövliga. För att närmare reda ut servicebehoven och för att utveckla de tjänster bildningssektorn erbjuder på långsikt besluter bildningsnämnden att bildningsväsendet bereder områdesvisa servicebehovsutredningar att behandlas av bildningsnämnden. Behovsutredningarna av tjänsterna inom bildningen kopplas till Lokalitetsledningens tidtabell för konditionsgranskningarna av fastigheterna. Följande områdesvisa behovsutredningar för bildningsväsendet uppgörs som underlag för kommande projektplaner: - Hindhår bildningscenter - Norra Borgå (finska elevupptagningsområden för nuvarande skolorna i Kerkko och Torasbacka) - Östra Borgå (elevupptagningsområdet för svenska Sannäs skola och finska skolan i Illby, inklusive förskola) - Södra Borgå (elevupptagningsområdet för finska skolan i Ebbo samt Ebbo och Bjurböle daghem) - Gammelbacka området (elevupptagningsområden för finska skolorna Peipon koulu och Pääskytie) - Daghemmen i centrumorådet (eventuellt daghem i Ånäs) - Kokon områdets idrottsanläggningar Flera behovsutredningar kan göras efterhand. De områdesvisa behovsutredningarna utgår från hur utbildningstjänsterna och tjänsterna för småbarnsfostran ordnas. Dessutom beaktas och kartläggs kultur- och fritidstjänsternas behov av tjänster inom området, såsom t.ex. näridrottsområden och ungdomstjänster. Vidare görs specifika behovsutredningar för t.ex. Övik lägergård, Konstnärshuset, Borgågården. Idrottstjänsternas utredning blev klar i början av oktober och behandlas av bildningsnämnden under Denna utredning utgör en grund för beslutsfattandet om eventuella specifika behovsutredningar inom idrottstjänsterna." Bildningsnätsutredningen 2020

23 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Då fullmäktige behandlade bildningsnätsutredningen 2020 så beslöt man: "Stadsfullmäktige konstaterar att högklassiga bildningstjänster är stadens styrka och dragningsfaktor. Förmågan att ha ett högklassigt bildningsnät förutsätter att nätet i sin helhet måste planeras så, att det är effektivt med hänsyn till verksamheten och ekonomin och med beaktande av det riktiga elevantalet, lokaleffektiviteten, möjligheten att använda lokalerna på olika sätt samt byggnadernas utsläpp, materialströmmar och övriga kostnader under hela livscykeln. Vidare bör nätet planeras så att hänsyn tas till invånarnas geografiska fördelning och barnens skolvägars trygghet. Stadsfullmäktige framhäver samtidigt att stadens investeringsförmåga, yttre riskfaktorer och den tunga skuldsättningen sätter avsevärt stränga gränser för renoverings- och nybyggen av servicenätverket på 2020-talet. I planeringen av servicenätverket beaktar man noggrant de ekonomiska ramvillkoren som stadsstrategin ställer utan att ändå ge avkall på byaprogrammets riktlinjer och stadsstrategins mål att upprätthålla en levande landsbygd och klimatmålen." Placeringsalternativ för bildningstjänster På östra sidan av Borgå stad finns tre naturliga alternativ vad gäller placering av bildningstjänster. På alla dessa tre är Borgå stad markägare och på alla dessa tre har sektorn haft eller har bildningstjänster. Platserna är nuvarande Sannäs skola, nuvarande Ilolan koulu samt platsen för tidigare Illby daghem. Stadsplaneringens utredning har inte ännu blivit färdig. Bystrukturprogrammet Fullmäktige i Borgå godkände bystrukturprogrammet. I programmet definierades så kallade servicebyar. På det östra området är Illby i programmet en serviceby. I programmet konstateras: Servicebyar, bra landsbygd och skärgård med livskraft Byarna utvecklas på byliknande sätt så att man värdesätter verksamhetsförutsättningar för jordbruket, naturmiljön och bylandskapet. En livskraftig stadsbebyggelse som upprätthåller sin position som ett regionalt centrum är till nytta också för de omgivande byarnas utveckling. En allt större andel av befolkningstillväxten styrs till stadsbebyggelsen. Utvecklingen av bystrukturen ökar inte stadens kostnader. Staden satsar på de största bycentrumen där det finns ett tillräckligt befolkningsunderlag att upprätthålla och utveckla servicen. Dessa byar som utvecklas kallas här för servicebyar. Servicebyarna är Hindhår, Kerko, Illby och Ebbo samt byarna Fagersta Gäddrag.

24 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Varje serviceby har sin egen takt vad gäller tillväxt och utveckling. Staden koncentrerar servicen för byar huvudsakligen till servicebyarna. Staden förbinder sig att utveckla servicen i servicebyarna, men man beslutar alltid separat om enskilda tjänster, bevarandet eller utvecklingen av tjänster och andra åtgärder samt tjänsternas innehåll. Servicebyarna omges av bra landsbygd och skärgård med livskraft. Staden ordnar i områdena service som kan flyttas samt rekreationstjänster för invånare i byarna och hela staden. I utvecklingen av stadens servicenät beaktas riktlinjerna för byarnas utveckling. Den nya bebyggelsen inom byarna vill man koncentrera till servicebyarna. Nybyggandet styrs så att de nya husen har ett bra läge nära den befintliga bybebyggelsen. I byar kan flera generationer kan bo på samma tomt. Byns invånare är aktiva och samhälleliga och ordnar frivillig verksamhet i byarna. Invånarnas frivilliga verksamhet i byar stöds genom att ge små bidrag till aktiva byföreningar eller andra aktiva föreningar som verkar i byn. Elev- och barnprognoser Som bilaga (bilaga 1) olika elevupptagningsområdenas barnantal så att de innehåller sex åldersklasser. Barnantalen har räknats så att medeltalet för födda har multiplicerats med sex. Då har man t.ex. fått följande elevantal för Sannäs skolas elevupptagningsområde: Sannäs skolas elevupptagningsområde utan de finsktalande Ylike (medeltal för åldersklassen x 6) Finskspråkiga samt med Svenskspråkiga: 94 Sammanlagt: 175 främmande språk: 81 Förskola: 14 Förskola: 16 Sammanlagt: 95 Sammanlagt: 110 Sammanlagt: 205 Keskuskoulus elevupptagningsområde Sammanlagt: 30 (Jakari) elever Sannäs skolas elevupptagningsområde betyder inte här att skolan skulle vara placerad i Sannäs utan den består av barn som bor på ett område som skulle vara elevupptagningsområde (=Sannäs skolas elevupptagningsområde-ylike) för ett bildningscenter oberoende var den skulle vara placerad. Då man granskar åldersklasserna per by som skulle höra till småbarnsfostranfår man som resultat följande: Sannäs område (medelåldersklass x 6 x 0,8) Finskspråkiga samt med främmande språk: 30 Svenskspråkiga: 59 Sammanlagt: 89

25 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Illby skolas elevupptagningsområde (medelåldersklass x 6 x 0,8) Finskspråkiga samt med främmande språk: 41 Svenskspråkiga: 16 Sammanlagt: 57 I ovanämnda siffror finns sexåringarna i både skolans småbarnsfostrans siffror. Områdena har här granskats separat eftersom i motsats till förskola och grundläggande utbildning så ansvarar föräldrarna själv över transporterna till daghemmet oberoende av resans längd. Av denna anledning kan man inte vara säker på föräldrarnas val då de ansöker om daghemsplats. Elevtransporter Läsåret finns det sammanlagt 72 elever som är skjutsberättigade i Ilolan koulu och Sannäs skola. Av eleverna i Ilolan koulu är 15 elever skjutsberättigade vilket är 22% av alla elever. I Sannäs skola är 57 elever skjutsberättigade det vill säga 59% av eleverna. Statistiken som bilaga 2. Skicket på de nuvarande skolbyggnaderna Lokalitetsledningen har beställt konditionsgranskningar för Ilolan koulu och Sannäs skola men det finns inte uppgifter på när de blir färdiga. Kultur- och fritidstjänster på området I bildningcentret samt på dess område skulle också finnas utrymmen som skulle vara i kultur- och fritidstjänsternas användning. Planeringen till denna del skulle göras i samband med projektplanen. Bildningsnätet 2020 I bildningsnätsutredningens nuläges analys har det gjorts kapasitetsberäkningar för bland annat skolornas del. Beräkningarna visar at det finns utrymme i skolfastigheterna, bilaga 3. Bilaga: Bilagor 1-3. Bildd: Bildningsnämnden antecknar det ovannämnda för kännedom. Bildningsnämnden besluter att före nästa bildningsnämndsmöte (11.4.) arrangeras invånartillfällen där man informerar i ärendet och hör invånarna, invånarna hörs också genom en enkätförfrågan samt man bedömer konsekvenserna för barnen. Bildningsnämnden besluter be lokalitetsledningen att påskynda utförandet av konditionsgranskningarna.

26 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden antecknade det ovannämnda för kännedom. Bildningsnämnden beslöt att före nästa bildningsnämndsmöte (11.4.) arrangeras invånartillfällen där man informerar i ärendet och hör invånarna, invånarna hörs också genom en enkätförfrågan samt man bedömer konsekvenserna för barnen. Bildningsnämnden besluter be lokalitetsledningen att påskynda utförandet av konditionsgranskningarna.

27 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Stadsstyrelsen Bildningsnämnden INDIKATORERNA I STADSSTRATEGIN STST Beredning och tilläggsuppgifter: stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, jukka-pekka.ujula@porvoo.fi Stadsfullmäktige godkände den nya stadsstrategin vid sitt möte I samband med mötet fastställde man att indikatorerna som kompletterar strategin ska godkännas i fullmäktige våren Stadens tjänsteinnehavarberedning har utfört ett omfattande beredande arbete i fråga om indikatorerna. Den första arbetsversionen av beredningen framlades för diskussion i stadsfullmäktiges aftonskola Under arbetets gång har man konstaterat att utmanande frågor är särskilt antalet indikatorer och vad som konkret kan mätas med dem. Man ska också lägga märke till att stadsstrategin siktar ända fram till år Samtidigt måste man ändå notera att strategin ska utvärderas och uppdateras under varje fullmäktigeperiod och vid behov oftare. Man har identifierat ett betydligt antal goda indikatorer men ur beredningens synvinkel är uppföljningen av för många indikatorer inte ändamålsenligt när det gäller strategins helhet eller utvärderingen av dess resultat. Det vore viktigt att antalet indikatorer som beskriver de beslutade strategiska valen är högst några tiotal. Dessutom är det viktigt att märka att det borde vara ganska enkelt att få material som den valda indikatorn behöver och att materialet borde vara jämförbart t.ex. med de uppgifter som övriga städer samlar och analyserar. Man ska tänka att de viktigaste indikatorerna i strategin är långsiktiga beslut eftersom enskilda år eller en fullmäktigeperiod ofta är för korta tider för att uppfölja dem. Avsikten är att stadsstyrelsen begär nämnder och direktioner yttra sig om arbetsversionen för stadsstrategins indikatorer, varefter versionen kompletteras i behövliga delar. Bilaga: Arbetsversion 1.0 för stadsstrategins indikatorer Stadsdirektören: Stadsstyrelsen begär nämnder och direktioner att senast yttra sig om arbetsversionen 1.0 för stadsstrategins indikatorer. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt begära nämnder och direktioner att senast yttra sig om arbetsversionen 1.0 för stadsstrategins indikatorer.

28 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ BILDN Bilaga: Utlåtande Bildd: Bildningsnämnden ger utlåtande om indikatorerna i stadsstrategin. Bildningsnämnden beslöt ge utlåtande om indikatorerna i stadsstrategin.

29 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Stadsstyrelsen Bildningsnämnden UTARBETANDET AV STADENS PROGRAM OCH UTREDNINGAR STST Beredning och tilläggsuppgifter: stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, tfn , Stadens organisation utarbetar för tillfället flera program som kompletterar stadens strategi. Också strategins indikatorer är fortfarande under beredning. Samtidigt finns det flera utredningar som är under arbete eller som man i budgeten eller i olika organ har beslutat att ska göras. Som bilaga finns en översikt över program och utredningar som är under arbete inom olika sektorer. Översikten är inte heltäckande, utan syftet är att ge en beskrivning av arbetsmängden för den operativa beredningen. Förutom dessa utredningar kräver också den normala operativa verksamheten och utvecklingen resurser. Den exceptionellt utmanande externa situationen med bland annat vård- och landskapsreformen samt aktuella intressebevakningsprojekt kräver också resurser av stadens ledning och ledningen på mellannivå. Stadens ledningsgrupp har konstaterat att det troligtvis inte är möjligt att slutföra alla de program och utredningar som beslutats om och att koordinera dem sinsemellan på ett tillräckligt sätt inom den planerade tidsramen och med de resurser som tilldelats. Det är ändamålsenligt att de olika organen ser över de centrala programmen och utredningarna som getts i uppdrag och gör upp en prioritetsplan för genomförandet med tidsplaner. Samtidigt bör organen vid behov ta upp resursbrister och nödvändiga ändringar i fattade beslut (bl.a. i budgeten). Bilaga: Översikt över utarbetande, samordning och koordinering av program m.m Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar för kännedom vilka program och utredningar som är under beredning och ger för egen del anvisningar gällande prioriteringen. Stadsstyrelsen uppmanar organen att se över de centrala programmen och utredningsuppdragen i enlighet med redogörelsen. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt anteckna för kännedom vilka program och utredningar som är under beredning och ger för egen del anvisningar gällande prioriteringen. Stadsstyrelsen uppmanar organen att se över de centrala programmen och utredningsuppdragen i enlighet med redogörelsen.

30 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ BILDN Bildd: Bildningsnämnden antecknar stadsstyrelsens beslut för kännedom och återkommer till ärendet vid mötet i april. Bildningsnämnden antecknade stadsstyrelsens beslut för kännedom och återkommer till ärendet vid mötet i april.

31 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden GODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSPLANEN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER OCH AV BIDRAGSANVISNINGAR BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen, eller Enligt lagen om grundläggande utbildning ska kommunen godkänna bidragsanvisningar och en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever. Enligt förvaltningsstadgan ska bildningsnämnden godkänna verksamhetsplanen och bidragsanvisningarna. Verksamhetsplanen innehåller både sådant som gäller stadens koordineringsansvar och anvisningar för verksamhetsarrangörerna om arrangerandet av verksamheten. Bilagor: Verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever från Bidragsanvisningar för morgon- och eftermiddagsverksamhet från Bildd: Bildningsnämnden beslutar godkänna den bifogade verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt bidragsanvisningarna att efterföljas inom morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever från Bildningsnämnden beslutade enhälligt bordlägga ärendet.

32 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden NEDLÄGGNING AV KERKKOON KOULU BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen eller Enligt Borgå stads förvaltningsstadga beslutar bildningsnämnden om att inrätta och lägga ner skolor. Bildningsnämnden beslutade på sitt möte inrätta Jokilaakson koulu från för att erbjuda förskoleundervisning och grundläggande utbildning i norra delarna av Borgå. Den nya skolan kommer till en början att ha sin verksamhet i två olika fastigheter, i Torasbacka och i Kerko, tills den nya skolbyggnaden blir färdig i Kerko. Förskolans verksamhet fortsätter i fastigheten i Torasbacka tills den nya byggnaden är klar. Olika alternativ i anslutning till servicenätet har undersökts och informations- och diskussionsmöten om ordnandet av tjänsterna i området har ordnats för invånarna och , och också de anställda har hörts. Efter att den nya skolan har inrättats kan de nuvarande skolorna i Torasbacka och Kerko läggas ner som onödiga genom separata beslut eftersom motsvarande tjänster i området ordnas i Jokilaakson koulu från Bilaga: Bildningssektionens beslut Bildd: Bildningsnämnden beslutar enligt sektionens förslag lägga ner Kerkkoon koulu från Sektionen följer med processen att starta den nya skolan. Bildningsnämnden beslöt enligt sektionens förslag lägga ner Kerkkoon koulu från Sektionen följer med processen att starta den nya skolan.

33 BORGÅ STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden NEDLÄGGNING AV TUORILAN KOULU BILDN Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen eller Enligt Borgå stads förvaltningsstadga beslutar bildningsnämnden om att inrätta och lägga ner skolor. Bildningsnämnden beslutade på sitt möte inrätta Jokilaakson koulu från för att erbjuda förskoleundervisning och grundläggande utbildning i norra delarna av Borgå. Den nya skolan kommer till en början att ha sin verksamhet i två olika fastigheter, i Torasbacka och i Kerko, tills den nya skolbyggnaden blir färdig i Kerko. Förskolans verksamhet fortsätter i fastigheten i Torasbacka tills den nya byggnaden är klar. Olika alternativ i anslutning till servicenätet har undersökts och informations- och diskussionsmöten om ordnandet av tjänsterna i området har ordnats för invånarna och , och också de anställda har hörts. Efter att den nya skolan har inrättats kan de nuvarande skolorna i Torasbacka och Kerko läggas ner som onödiga genom separata beslut eftersom motsvarande tjänster i området ordnas i Jokilaakson koulu från Bilaga: bildningssektionens beslut Bildd: Bildningsnämnden beslutar enligt sektionens förslag lägga ner Tuorilan koulu från Sektionen följer med processen att starta den nya skolan. Bildningsnämnden beslöt enligt sektionens förslag lägga ner Tuorilan koulu från Sektionen följer med processen att starta den nya skolan.