UTREDNING AV BILDNINGSNÄTET BILDNINGSNÄTET 2026

Transkript

1 UTREDNING AV BILDNINGSNÄTET BILDNINGSNÄTET 2026

2 INNEHÅLL Inledning Tidsplan för utredningen av bildningsnätet Beslutsfattande, kommunikation och delaktiggörande Skolnätet Daghemsnätet Kultur- och fritidsnätet Sammanfattning/Resumé

3 INLEDNING Varför göra en utredning av bildningsnätet? Organisering av arbetet kring utredningen av bildningsnätet Mål för utredningen av bildningsnätet 2026 Övriga mål Tidigare utredningar Stadens program för bystrukturen Tidsplan för utredningen av bildningsnätet

4 VARFÖR GÖRA EN UTREDNING AV BILDNINGSNÄTET? Riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet/stadsfullmäktige Bildningssektorn 1. Skolnätet görs tätare. 2. De kommande rumsprogrammen för skol- och daghemsprojekt ska minskas med cirka 10 procent. 3. Antalet undervisningstimmar som står till förfogande minskas. 4. Undervisning och ledning skiljs åt. Införande av en modell med s.k. områdes-/uppgifts- /ansvarsområdesrektorer utreds. 5. Daghemsnätet utvecklas genom nybyggande och uppkomsten av nya servicesedeldaghem möjliggörs beroende på efterfrågan. 7. En utredning görs om eventuella möjligheter att effektivera kultur- och fritidstjänster, lokaler, förvaltning och personalresurser. 8. En separat utredning görs om utvecklingsmöjligheterna för biblioteksnätverket.

5 ORGANISERING AV ARBETET KRING UTREDNINGEN AV BILDNINGSNÄTET Bildningssektorns ledningsgrupp Ledning och uppföljning Arbetsgruppen för utbildningstjänster Arbetsgruppen för tjänsterna inom småbarnsfostran Arbetsgruppen för kultur- och fritidstjänster

6 BILDNINGSSEKTORNS LEDNINGSGRUPP Bildningsdirektör Hilding Mattsson, ordförande Utbildningsdirektör Jari Kettunen Utbildningsdirektör Rikard Lindström Direktör för småbarnsfostran Leila Nyberg Kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen Förvaltningschef Camilla Simolin-Backman Utvecklingschef Tuija Öberg Personalrepresentant Paula Pulkkinen Specialplanerare Tiina Välikangas (sakkunnig)

7 ARBETSGRUPPEN FÖR UTBILDNINGSTJÄNSTER Utbildningsdirektör Jari Kettunen, ordförande Utbildningsdirektör Rikard Lindström Rektor Carola Wikstén Rektor Marko Gustafsson Ekonomiplaneringschef Johnny Holmström

8 ARBETSGRUPPEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Direktör för småbarnsfostran Leila Nyberg, ordförande Ledare för småbarnsfostran Marjaana Kantonen Ledare för småbarnsfostran Jaana Häkkinen Familjedagvårdsledare Sanna Hänninen Ambulerande specialbarnträdgårdslärare Anne Rytilahti Daghemsföreståndare Päivi Koistinen-Karppinen Daghemsföreståndare Maria Johansson Personalrepresentant Jaana Etholen

9 ARBETSGRUPPEN FÖR KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER Kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen, ordförande Chef för bibliotekstjänster Asko Rossi Chef för kulturtjänster Susann Hartmann Chef för idrottstjänster Per Högström Chef för ungdomstjänster Nina Jorkama Rektor Felix von Willebrand Rektor Leena Stolzmann Rektor Pertti Jääskä Personalrepresentant Markku Untinen

10 MÅL FÖR UTREDNINGEN AV BILDNINGSNÄTET 2026 Mål som fastställts av bildningssektorns ledningsgrupp 1. De egentliga lokaler som bildningssektorn använder är trygga och sunda. 2. Bildningssektorns andel av stadens budget är högst på samma nivå som De kvadratmetrar som bildningssektorn förfogar över minskar med cirka 10 procent.

11 ÖVRIGA MÅL Skapa en strategisk framtidsbild till 2026 Skapa ett hållbart, tryggt, sunt, tidsenligt och samtidigt kostnadseffektivt nät av lokaler med beaktande av fastigheternas skick och livscykel. Tillsammans med kommuninvånarna och beslutsfattarna skapa en långsiktig plan för stegvist förnyande av det nuvarande nätet fram till I kärnan för utvecklingen finns barnen och ungdomarna i Borgå, både som befolkningsgrupp och som individer. Verksamhetsformerna utvecklas och upprätthålls (kommunala, privata, tredje sektorn).

12 TIDIGARE UTREDNINGAR Det svenskspråkiga skolnätet Utredning om daghemsnätet 2013 Utredning om kultur- och fritidsnätet Stadsfullmäktiges beslut om skolprojekt (Lyceiparkens skola, områdena Vårberga och Tolkis) Stadsfullmäktiges beslut om strukturgruppens rapport 2015 Utredning om idrottslokaler 2014 Principerna för skoltransporter 2016 Programmet för bystrukturen2014

13 PROGRAMMET FÖR BYSTRUKTUREN Stadens löfte om att utveckla byn garanterar emellertid inte att stadens nuvarande tjänster ska finnas kvar i byn ända till Beslut om enskilda tjänster, bibehållande eller utveckling av tjänsterna eller tjänsternas innehåll fattas alltid separat. Anvisande av ny bosättning till valda servicebyar stöder bevarandet/utvecklandet av skolorna Hinthaaran, Kulloon, Kerkkoon, Ilolan och Epoon koulu och i viss mån även bevarandet/utvecklandet av Kullo skola, Grännäs skola och Hindhår skola. Skol- och daghemsnätet utreds genom separata utredningar.

14 TIDSPLAN FÖR UTREDNINGEN AV BILDNINGSNÄTET augusti september 2015 oktober november 2015 december 2015 januari 2016 februari mars 2016 april maj 2016 juni augusti 2016 septembe r oktober 2016 novemb er decemb er 2016 BESLUTSFATTA RE Stadsfullmäktige Bildningsnämnd en Utbildningssekti onerna UTREDNINGSAR BETET Organisering, ledning och uppföljning av arbetet (bildningssektor ns ledningsgrupp) Riktlinjer Fortsatta åtgärder Rapportering om utredningen vid möten Möten och seminarier Skolnätsgruppen Kvällss kola Daghemsnätsgruppen Kultur- och fritidsgruppen Kvällss kola Möte Möte Möte Möte Arbetsgruppern as arbete KOMMUNIKATION OCH DELTAGANDE Personal Förtroendeperson er Månatliga informationsbrev, meddelanden och presskonferenser, webbplatser, invånarenkäter och -möten, informationsmöten. 14

15 BESLUTSFATTANDE, KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGGÖRANDE Behandlings- och beslutsprocessen för ärendet Processen för kommunikation och delaktiggörande Invånarenkät om bildningssektorns servicenät Svar gällande skolnätet Svar gällande daghemsnätet Svar gällande servicenätet inom kultur och fritid

16 BEHANDLINGS- OCH BESLUTSPROCESSEN FÖR ÄRENDET Riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet , fullmäktige Bildningsnämnden enades om riktlinjer för fortsatta åtgärder , varvid utredningsarbetet inleddes. Inrättande av arbetsgrupper för nätutredning enligt uppgiftsområde Under har utredningsarbetet framskridande avrapporterats vid bildningsnämndens möten. Stadsfullmäktiges och bildningsnämndens kvällsskola Stadsfullmäktiges, bildningsnämndens och sektionernas kvällsskola Utredningen av bildningsnätet i bildningsnämnden Utredningen av bildningsnätet i utbildningssektionerna 1.11 och Utredningen av bildningsnätet i bildningsnämnden Utredningen av bildningsnätet i stadsstyrelsen 11/2016 Utredningen av bildningsnätet i stadsfullmäktige

17 PROCESSEN FÖR KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGGÖRANDE Bildningssektorns månatliga informationbrev2/2016 -> Pressmeddelanden: , , , , , Invånarenkät om bildningssektorns servicenät Invånarmöte om skol- och daghemsnätet i Tolkis Presskonferens för medier om nätutredningen för skolnätet Information till bildningssektorns arbetarskyddspar, samarbetsgrupp och huvudförtroendemän Presskonferens för medier om bildningssektorns nätutredning Invånarmöte om bildningssektorns nätutredning Direktsänd videoupptagning, möjlighet att ställa frågor också elektroniskt, möjlighet att lämna respons på internet ( ). Stadens webbplats och intranät 2/2016 ->

18 INVÅNARENKÄT OM BILDNINGSSEKTORNS SERVICENÄT Kommuninvånarna hade möjlighet att ta ställning till bildningssektorns servicenät med en invånarenkät Enkäten behandlade skolor och daghem samt olika teman och tjänster relaterade till kultur och fritid. Det inkom sammanlagt 484 svar. Flitigast att svara på enkäten var yrkesverksamma personer i åldern år. Enkäten besvarades av fler svenskspråkiga än finskspråkiga i förhållande till invånarantalet (finskspråkiga 53 %/svenskspråkiga 47 %). Över 75 procent av respondenterna var kvinnor. Länk till enkätsvaren: yn_raportti.pdf

19 SVAR GÄLLANDE SKOLNÄTET Över hälften av informanterna ansåg att medelstora låg- och högstadieskolor är det bästa alternativet: högst elever i lågstadieskolor elever i högstadieskolor. Större spridning i svaren i fråga om enhetsskolor knappt hälften ansåg att det ska finnas högst elever i en skola. Drygt hälften ansåg att det inte lönar sig att upprätthålla lågstadieskolor med under elever högstadieskolor med under elever enhetsskolor med under 300 elever. Knappt 80 procent ansåg att låg- och högstadieskolorna ska vara separata enheter. Tvåspråkiga bildningscenter var ett populärare alternativ än enspråkiga skolor. Det är bättre att minska antalet kvadratmeter än att gallra bland personalresurserna för att få ekonomin i balans. Den lämpligaste gruppstorleken är elever.

20 SVAR GÄLLANDE SKOLNÄTET (FORTSÄTTER) De viktigaste och mest aktuella ärendena i de öppna svaren berörde bland annat elevens välbefinnande små undervisningsgrupper högklassig undervisning korta skolresor trygga och sunda lokaler som kan ändras likvärdiga möjligheter för alla elever långsiktigt beslutsfattande.

21 SVAR GÄLLANDE DAGHEMSNÄTET Frågor som ansågs viktiga: Daghemmet ska finnas i det egna bostadsområdet och/eller vara lätt att nå. Närmare 70 procent ansåg att förskoleundervisningen och dagvården ska ordnas i daghemmets egna lokaler, inte i skolan. Familjedagvården upplevdes som aningen viktigare i glesbebyggda områden än i tätorter. Den kommunala dagvården ansågs vara viktigare än den privata, men å andra sidan har detta ingen stor betydelse. I de öppna svaren lyftes bland annat följande upp som viktigt: yrkeskunnig personal god mat av hög kvalitet trygga och sunda lokaler att barngruppernas storlek inte ökas.

22 SVAR GÄLLANDE SERVICENÄTET INOM KULTUR OCH FRITID Följande frågor ansågs viktiga: att det erbjuds kultur- och fritidstjänster för barn och unga även i daghem och skolor utanför centrum samt i glesbebyggda områden och byar att det erbjuds musik-, bildkonst- och teaterundervisning för barn och unga på olika platser att staden stöder invånarnas kultur- och fritidsverksamhet genom att erbjuda verksamhetslokaler till skäliga priser och genom ekonomiskt understöd för verksamheten. Om kulturtjänsterna avskaffar utställningsverksamheten i Galleri Gamla Kapplansgården, spelar det enligt invånarna inte så stor roll vem som ansvarar för verksamheten i fortsättningen. I de öppna svaren föreslogs att staden ska stöda invånarna bland annat genom att ordna kultur- och fritidsprogram under skollov erbjuda servicesedlar koordinera gemensamma evenemang hjälpa aktörer att bilda nätverk.

23 SKOLNÄTET Antalet elever i den grundläggande utbildningen Skolnätets nuvarande situation (låg- och högstadieskolor) Stadsfullmäktiges riktlinjer för skolnätet från 2013 Kapacitetsberäkning (nuvarande situation och stadsfullmäktiges riktlinjer från den ) Kartläggning av alternativ Kapacitetsberäkning av alternativen Skolnät: Alternativ A och B Ledning i Borgås skolor Utveckling av ledningen fram till 2026

24 Totalt antal elever Antalet elever i den grundläggande utbildningen Elevantal i och -prognos för lågstadieskolorna i Borgå I prognosen har man beaktat storleken på de nuvarande åldersklasserna (barn födda ) samt åldersklassernas storlek på basis av nativiteten (barn födda ). Till antalet barn som fötts har lagts ett inflyttningsöverskott på 14 procent. I prognosen har andelen elever i svenskspråkiga skolor uppskattats till 31,5 procent * 18-19* 19-20* 20-21* 21-22* 22-23* Läsår Suomenkieliset alakoulut Ruotsinkieliset alakoulut

25 FINSKSPRÅKIGA LÅGSTADIESKOLOR Hinthaara (188) Kulloo (66) Tuorila (62) Kerkkoo (78) Albert Edelfelt (435) Peippo (259) Tolkkinen (226) Huhtinen (263) Keskuskoulu (496) Hamari (143) Ilola (60) Kevätkumpu (180) Fredrika (78) Epoo (52) LÅGSTADIEELEVER I FINSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Albert Edelfeltin koulu 435 Epoon koulu 52 Hamarin koulu 143 Hinthaaran koulu 188 Huhtisen koulu 263 Ilolan koulu 60 Kerkkoon koulu 78 Keskuskoulu 496 Kevätkummun koulu 180 Kulloon koulu 66 Peipon koulu 259 Tolkkisten koulu 226 Tuorilan koulu 62 SAMMANLAGT Dessutom: Fredrika-koulu 78 (60 lågoch 18 högstadie-elever)

26 FINSKSPRÅKIGA LÅG- OCH HÖGSTADIESKOLOR I CENTRUMOMRÅDET HÖGSTADIEELEVER I FINSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Huhtinen Albert Edelfeltin koulu 219 Linnajoen koulu 555 Pääskytien koulu SAMMANLAGT 9 Albert Edelfelt Keskuskoulu Linnajoki Kevätkumpu Cirkelns mittpunkt finns vid gångbron. Radien är 3 km. Lågstadieskola Högstadieskola eller enhetsskola Pääskytie Peippo Hamari

27 SVENSKSPRÅKIGA LÅGSTADIESKOLOR LÅGSTADIEELEVER I SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Hindhår (53) Kullo (52) Saxby (47) Tolkis (94) Näse (130) Gammelbacka (87) Kråkö (44) Kvarnbacken (410) Vårberga (49) Sannäs (92) Gammelbacka skola 87 Grännäs skola 74 Hindhår skola 53 Kråkö skola 44 Kullo skola 52 Kvarnbackens skola 410 Näse skola 130 Sannäs skola 92 Saxby skola 47 Tolkis skola 94 Vårberga skola 49 SAMMANLAGT Grännäs (74)

28 SVENSKSPRÅKIGA LÅG- OCH HÖGSTADIESKOLOR I CENTRUMOMRÅDET HÖGSTADIEELEVER I SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Lyceiparkens skola 297 Strömborgska skolan 283 SAMMANLAGT 580 Kvarnbacken Cirkelns mittpunkt finns vid gångbron. Radien är 3 km. Näse Strömborgska Lyceiparken Vårberga Lågstadieskola Högstadieskola Gammelbacka

29 SKOLNÄTETS NUVARANDE SITUATION

30 STADSFULLMÄKTIGES RIKTLINJER FÖR SKOLNÄTET FRÅN 2013 Stadsfullmäktiges riktlinjer för skolnätet från den , det vill säga nedläggning av Kråkö skola, Gammelbacka skola, Näse skola, Saxby skola och Strömborgska skola samt byggande av Västra enhetsskolan.

31 NUVARANDE SITUATION Skola UL3 Lämpligt Elever Aste Albert Edelfeltin koulu % Epoon koulu % Hamarin koulu % Hinthaaran koulu 11, % Huhtisen koulu % Ilolan koulu % Kerkkoon koulu % Keskuskoulu % Kevätkummun koulu % Kulloon koulu 5, % Linnajoen koulu % Peipon koulu % Pääskytien koulu % Tolkkisten koulu % Tuorilan koulu % Finsspråkiga sammanlagt % Gammelbacka skola % Grännäs skola % Hindhår skola 3, % Kråkö skola % Kullo skola 4, % Kvarnbackens skola % Lyceiparkens skola % Näse skola % Sannäs skola % Saxby skola % Strömborgska skolan % Tolkis skola % Vårberga skola % Svensskpråkiga sammanlagt % Alla sammanlagt % STADSFULLMÄKTIGES RIKTLINJER FRÅN Elever Aste Skola UL3 Lämpligt Albert Edelfeltin koulu % Epoon koulu % Hamarin koulu % Hinthaaran koulu 11, % Huhtisen koulu % Ilolan koulu % Kerkkoon koulu % Keskuskoulu % Kevätkummun koulu % Kulloon koulu 5, % Linnajoen koulu % Peipon koulu % Pääskytien koulu % Tolkkisten koulu* % Tuorilan koulu % Finsspråkiga sammanlagt % Grännäs skola % Hindhår skola 3, % Kullo skola 4, % Kvarnbackens skola % Lyceiparkens skola % Sannäs skola % Tolkis skola** % Vårberga skola % Västra enhetsskolan*** % Svensskpråkiga sammanlagt % Alla preliminiär sammanlagt UL3-bedömning % *

32 ALTERNATIV, FINSKSPRÅKIGA SKOLOR Skola Fastighetens skick Alternativ A Alternativ B Epoo Renoveringsbehov, förnyande av Eleverna flyttas till Kevätkumpu Eleverna flyttas till Kevätkumpu och/eller till ett husteknik (5 10 år) möjligt bildningscenter på det östra området Hamari Bra Tilläggsutrymme byggs Hinthaara Bra Huhtinen Bra Elevupptagningsområdet ses över Ilola Ska ersättas (1 5 år) Eleverna flyttas till Keskuskoulu Bildningscenter i det östra området (preliminär kostnadskalkyl 9 miljoner euro) Kerkkoo Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Renovering och byggande av tilläggsutrymme för elever från Tuorilan koulu (preliminär kostnadskalkyl 5 miljoner euro) Eleverna flyttas till centrum Keskuskoulu Bra En del av eleverna till Kevätkumpu Eleverna från Jackarby flyttar från Keskuskoulu till det östra bildningscentret Kevätkumpu Nybyggnad, färdig hösten 2017 Tar emot elever från Epoo och Keskuskoulu Kulloo Bra Elever till centrum och Hinthaara Peippo I slutet av sin livscykel (5 10 år) Nya utrymmen i Gammelbacka 2024 (preliminär kostnadskalkyl miljoner euro) Eleverna till Hamari och Pääskytie Tolkkinen Investeringsbehov (1 5 år) Tuorila Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Eleverna flyttas till Kerkkoon koulu 2020 Eleverna flyttas till centrum Albert Edelfelt Bra Elevupptagningsområdena ses över Linnajoki Bra Pääskytie Bra Utrymmena i Kuusela avsägs 2017 Elever i årskurs sex till skolan, utrymmena i Kuusela avsägs Linnankosken lukio Renoveringsbehov (1 5 år) Effektivisering av utrymmesanvändningen Elevvård (Linnankoskigatan 37) Ska ersättas (1 5 år) Lokaler i samband med effektiviseringen av skollokaler

33 ALTERNATIV, SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR Skola Fastighetens skick Alternativ A Alternativ B Gammelbacka Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Tolkis skola och Västra enhetsskolan 2019 Grännäs Hindhår Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Bra Tilläggsutrymme byggs Kråkö Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Vårberga skola hösten 2017 Kullo Bra Eleverna till centrum och Hinthaara Kvarnbacken Bra Tar emot elever från Sannäs skola 2019 eller förskoleelever Näse Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Västra enhetsskolan 2019 Sannäs Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Eleverna flyttas till Kvarnbacken och Vårberga 2019 Saxby Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Västra enhetsskolan och Kvarnbacken 2019 Tolkis Har rivits Eleverna flyttas till Tolkkisten koulu 2018 Bildningscenter i det östra området (preliminär kostnadskalkyl cirka 9 miljoner euro) Vårberga Nybyggnad, färdig hösten 2017 Tar emot elever från Kråkö 2017 Lyceiparken Renovering pågår Strömborgska Ska ersättas (1 5 år) Eleverna flyttas till Västra enhetsskolan 2019 Västra enhetsskolan Under planering Strömborgska, Saxby, Näse och en del av eleverna i Kvarnbacken och Gammelbacka 2019 Borgå gymnasium Bra Effektivisering av utrymmesanvändningen Strömborgska, Saxby, Näse och en del av eleverna i Gammelbacka skola 2019

34 KAPACITETSBERÄKNING AV ALTERNATIVEN A-ALTERNATIVEN Skola UL3 Lämpligt Elever Aste Albert Edelfeltin koulu % Hamarin koulu % Hinthaaran koulu 11, % Huhtisen koulu % Kerkkoon koulu* % Keskuskoulu % Kevätkummun koulu % Kulloon koulu 5, % Linnajoen koulu % Peippo/Gammelbacka* % Pääskytien koulu % Tolkkisten koulu % Finskpråkiga sammanlagt % Grännäs skola % Hindhår skola 3, % Kullo skola 4, % Kvarnbackens skola % Lyceiparkens skola % Tolkis skola* % Vårberga skola* % Västra enhetsskolan* % Svenskspråkiga sammanlagt % Alla sammanlagt % * Preliminär beräknad UL3 B-ALTERNATIVEN Skola UL3 Lämpligt Elever Aste Albert Edelfeltin koulu % Hamarin koulu (1-5)* % Hinthaaran koulu 11, % Huhtisen koulu % Keskuskoulu % Kevätkummun koulu % Linnajoen koulu % Sannaisten koulu* % Pääskytien koulu (6-9) % Tolkkisten koulu % Finsspråkiga sammanlagt 210, % Grännäs skola % Hindhår skola 3, % Sannäs skola* % Kvarnbackens skola % Lyceiparkens skola % Tolkis skola* % Vårberga skola* % Västra enhetsskolan* % Svenskspråkiga sammanlagt 96, % Alla sammanlagt % * Preliminär beräknad UL3 UL3 = antal klassrum Lämpligt = kalkylmässigt lämpligt elevantal, 20 elever x UL3 Elever = Skolans elevantal läsåret

35 SKOLNÄTET, ALTERNATIV A

36 SKOLNÄTET, ALTERNATIV B

37 SKOLNÄTETS NUVARANDE SITUATION

38 LEDNING I BORGÅS SKOLOR Enligt 8 kap. 37 i lagen om grundläggande utbildning ska varje skola där det ordnas utbildning enligt denna lag ha en rektor som svarar för verksamheten. Behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom statsrådets förordning. A) Rektorstjänst Den huvudsakliga uppgiften är ledning och därtill liten undervisningsskyldighet Lön och undervisningsskyldighet för rektorstjänsten Skolor med två eller flera parallellklasser Biträdande rektorns uppgift (lärartjänst) Den huvudsakliga uppgiften är undervisning och därtill rektorsuppgifter Lön för lärartjänst, uppgiftsspecifikt tillägg och minskad undervisningsskyldighet Stora skolor B) Rektorns uppgift (lärartjänst) Den huvudsakliga uppgiften är undervisning och därtill rektorsuppgifter Lön för lärartjänst, uppgiftsspecifikt tillägg och minskad undervisningsskyldighet Skolor utan parallellklasser Prorektor En på förhand utsedd lärare som vikarierar för rektorn under dennes frånvaro Litet arbetsvärderingstillägg till lärarens månadslön för beredskapen Skolor utan parallellklasser

39 LEDNING I BORGÅS SKOLOR Rektorns befogenheter fastställs i Borgå stads förvaltningsstadga. Ansvaret för verksamheten medför flera arbetsuppgifter, bland annat personal- och elevadministration, planering, undervisning, ansvar för ekonomin, elevvård, internt och externt samarbete samt kontakt med föräldrar. Situationen 2016 De nio största grundskolorna (sex finskspråkiga, tre svenskspråkiga) samt båda gymnasierna har rektorstjänster. Undervisningsskyldigheten varierar mellan 2 och 11 veckotimmar. De mindre grundskolorna har uppgiftsspecifika rektorer (nio finskspråkiga och tio svenskspråkiga). Dessa rektorer undervisar timmar per vecka.

40 UTVECKLING AV LEDNINGEN FRAM TILL 2026 Utgångspunkter Inga ekonomiska sparåtgärder från ledningen, men omständigheterna kan granskas ur nya perspektiv. Varje enhet ska ha en föreståndare eller ansvarsperson som ansvarar för verksamheten. Inga uppsägningar. Utvecklingsmöjligheter Antalet skolor minskar, vilket också innebär att antalet rektorer minskar. När en rektorstjänst blir ledig diskuteras uppgifterna med anknytning till tjänsten alltid innan den tillsätts på nytt. Före 2019 bekantar man sig med olika modeller för delat ledarskap och presenterar vilken modell som ska tillämpas på ledningen av skolorna i Borgå i framtiden. Målen för den fortsatta utredningen Rektorns arbetsförhållanden och arbetshälsa utvecklas, varvid förutsättningarna för inlärning förbättras. Modellerna för delat ledarskap och en lärande organisation testas och tas i bruk. Mer tid för pedagogiskt ledarskap än i nuläget. Effektiviserad användning av de resurser som i nuläget används för ledningen i framtiden. En mer likvärdig kvalitet på undervisningen än tidigare för alla barn i Borgå genom ändringar i ledarskapet.

41 DAGHEMSNÄTET Antal barn inom småbarnsfostran 2016 och 2026 Beslut Utrymmen som lämnas i samband med byggprojekt Förändringar i småbarnsfostran som påverkar daghemsnätet före 2026 Renoverings- eller grundförbättringsbehov Daghemsfastigheter som föreslås avsägas före 2026 Förskoleundervisning 2016 De kommunala daghemmens bruttokvadratmeter Småbarnsfostran i siffror 2026

42 ANTAL BARN INOM SMÅBARNSFOSTRAN 2016 OCH Daghem, kommunala Daghem, privata 250 (370*) 370 Familjedagvård, kommunal Familjedagvård, privat Hemvård Totalt Därtill cirka 100 barn i öppen småbarnsfostran (klubbar, parker, familjekaféer). *För närvarande plats för upp till 370 barn

43 BESLUT Nybyggnader Gammelbacka daghem - Tallberga daghem - Majbergets daghem - Vårvindens daghem: förskoleundervisning till skolans utrymmen - Övre Haiko daghem: förskoleundervisning till utrymmena i Tolkis skola Pepot daghem

44 UTRYMMEN SOM AVSÄGS I SAMBAND MED BYGGPROJEKT 2017 A-bostäder Ab:s hyreslokaler Sidobyggnader/hyreslokaler Daghemmet Kartanoniitty och Katthult daghem Lönneberga daghem (två grupper) Familjestugan Ilona/Lönneberga daghems sidobyggnad 2018 Hyreslokalen i Huktis (Finnby daghem) I framtiden dessutom Familjeplatsen Famili, när Gammelbacka allaktivitetshus läggs ner

45 FÖRÄNDRINGAR I SMÅBARNSFOSTRAN SOM PÅVERKAR DAGHEMSNÄTET FÖRE 2026 Förändringar i familjedagvården 60 barn (1 3-åringar) flyttas till daghem Det behövs ett daghem med fem grupper Ändring av relationstalet mellan personal och barn: 1 arbetstagare / 7 barn > 1 arbetstagare / 8 barn 240 anställda i grupper för barn över tre år Ökning 1 barn / arbetstagare -> 240 barn till de nuvarande daghemmen = 10 daghemsgrupper Nettoeffekt för familjedagvården och personaldimensioneringen: fem daghemsgrupper tas bort

46 RENOVERINGS- ELLER GRUNDFÖRBÄTTRINGSBEHOV Grundreparationsbehov/verksamheten fortsätter i kommunal ägo: Huktis daghem (fyra grupper) Lokalitetsledningen: daghemmen hålls i skick, möjlighet att utvidga med två grupper Utvidgningen har beaktats i utredningen Villa Villekulla daghem (tre grupper) Lokalitetsledningen: hålls kvar ännu 15 år Daghemmet är med i kalkylerna för 2026 Parkdaghemmet (fyra grupper) Lokalitetsledningen: lokalerna ska ersättas i centrum Daghemmet är med i kalkylerna för 2026 Finnby daghem fyra grupper) Lokalitetsledningen: problem med inomhusluften ->lokalerna renoveras

47 DAGHEMSFASTIGHETER SOM FÖRESLÅS AVSÄGAS FÖRE 2026 Bjurböle daghem (tre grupper) Lokalitetsledningen: säljs Illby daghem (tre grupper) Lokalitetsledningen: volymelementbyggnad, kan inte renoveras, rivs inom fem år Karsby daghem (två grupper) Lokalitetsledningen: säljs

48 FÖRSKOLEUNDERVISNING 2016 Förskoleundervisningen ordnas i de kommunala daghemmens regi. Sammanlagt 28,5 förskolegrupper. A. 19 förskolegrupper i daghemslokaler B. Sammanlagt 9,5 förskolegrupper i anslutning till skolor Hindhår daghem (1,5) I Hinthaaran koulus/hindhår skolas lokaler Kullo daghem (2x0,5) I anslutning till Kulloon koulu/kullo skola Månskensstigens daghem (2) I anslutning till Huhtisen koulu Parkdaghemmet (1) I Keskuskoulus lokaler Tillfälligt i skolans lokaler på grund av problem med inomhusluften Vårberga daghem (1) I en barack vid Kevätkummun koulu Karsby daghem (1) I Tuorilan koulu Pepot daghem (1) I en barack vid Näse skola Finnby daghem (1) I Keskuskoulus lokaler

49 FÖRSKOLEUNDERVISNING 2026 Förskoleundervisningen ordnas i de kommunala daghemmens regi. Sammanlagt 23,5 förskolegrupper. A. 9 förskolegrupper i daghemslokaler B. Sammanlagt 14,5 förskolegrupper i anslutning till skolor Hindhår daghem (1,5) I Hinthaaran koulus och Hindhår skolas lokaler Vårvindens daghem (3) I Kevätkummun koulus och Vårberga skolas lokaler Kullo daghem (2 x 0,5) I anslutning till Kulloon koulu och Kullo skola Månskensstigens daghem (2) I anslutning till Huhtisen koulu Parkdaghemmet (2) I Keskuskoulus lokaler Sagobacken daghem (2) I Kvarnbackens skolas lokaler Övre Haiko daghem (3) I Tolkkisen koulus och Tolkis skolas lokaler

50 DAGHEM I CENTRUMOMRÅDET Månskensstigen Touhula Ville Villekulla Huktis Sagobac Hornhattula ken Parkdaghemme t PEP Näse Solhem Äppelgården Tallberga Friends Vårvinden Daghemsnätet 2026 Kommunalt daghem Privat daghem Horisontti Pepot Majberget Monika Gammelbacka

51 DAGHEM UTANFÖR CENTRUM Daghemsnätet 2026 Finnby Kommunalt daghem Hindhår Estbacka Privat daghem Kullo Övre Haiko Haikobrinken Steiner Päivänsäde Ebbo

52 DE KOMMUNALA DAGHEMMENS BRUTTOKVADRATMETER 10 procent av daghemmens kvadratmetrar 2016 = m² > m²/kommunala daghem daghem, 36 enheter Sammanlagt m² daghem, 24 enheter Sammanlagt m² > 808 m² mindre än 2016

53 SMÅBARNSFOSTRAN I SIFFROR kommunala daghem fem daghem färre än m² förändring jämfört med m² 14 daghem med 6 8 grupper 6 daghem med 3 5 grupper 8 (nuvarande) privata daghem 20 kommunala familjedagvårdare - 16 familjedagvårdare jämfört med privata familjedagvårdare samma som 2016 Hemvård: 700 barn samma som 2016 Dessutom öppen småbarnsfostran, klubbar, parker, familjekaféer, föräldragrupper, erbjuds i anslutning till daghem.

54 SMÅBARNSFOSTRAN I SIFFROR 2016 OCH Antal och procentuell andel av serviceutbudet Kommunala daghem 25 / 67,1% 20 / 66,0 % Privata daghem i Borgå 7 / 7,0 % 8 / 10,3 % Kommunala familjedagvårdare 36 / 4,3 % 20 / 2,1 % Privata familjedagvårdare 15 / 1,1 % 15 / 1,1 % Hemvård 732 / 20,4 % 732 / 20,4 % Dessutom tjänster inom öppen småbarnsfostran: klubbar, parker, familjekaféer, föräldragrupper.

55 KULTUR- OCH FRITIDSNÄTET Bibliotekstjänster Kulturtjänster Idrottstjänster Ungdomstjänster Grundläggande konstundervisning Fritt bildningsarbete Kultur- och fritidsnätet 2016

56 BIBLIOTEKSTJÄNSTER Biblioteksnätet Huvudbiblioteket betjänar invånare ( lån) Meröppna bibliotek 2018 och till områdescentrum som utvecklas strategiskt Gammelbacka bibliotek betjänar cirka invånare ( lån). Meröppet bibliotek Vårberga bibliotek betjänar cirka invånare ( lån). Meröppet bibliotek Bokbussen betjänar daghem, skolor och invånare utanför centrum ( lån) Ny bokbuss 2018.

57 KULTURTJÄNSTER Kulturtjänsterna fokuserar på utveckling av Konstfabrikens kulturverksamhet Kulturbyrån, Konsthallen, Galleri Hörnan. Studiorna 1 2 med privat grundläggande konstundervisning = Konststegen-aktörer, kurser samt Borgånejdens musikinstituts musiklekskola (100 elever). Ateljéutrymmen för konstnärer (20, kulturtjänsterna förbereder val av konstnärer, avtal och praktiska ärenden, lokalitetsledningen hyr ut lokalerna). Stöder Konstfabrikens dansskolas lokaler (900 elever) samt evenemang i Avanti-salen och Fabrikssalen. Galleri Gamla Kapplansgården avsägs, överförs till den tredje sektorn (utredning 2017). Konstnärshusets stipendiebostad avsägs, Konstfabrikens konstnärsbostad börjar användas residens (utredning 2017). Runebergs hem och Walter Runebergs skulptursamling Stöd för Borgå museum Konstmuseumsprojektet /Företagssamarbetsprojekt 57

58 IDROTTSTJÄNSTER Idrotts- och hobbylokaler Idrottslokaler (cirka 180), inkl. idrotts-, sim-, sport- och ishallar, närmotionsområden, skolornas idrottsplaner och gymnastiksalar, friluftsleder, badstränder, tennisbanor, skidspår, småbåtsbryggor och skridskobanor. Ånäshallen avsägs 5/2018, ersättande lokaler för budogrenar i Kokonhallen Ab:s lokaler.</7263> Motionsplatserna i anslutning till skolor och daghem bedöms separat i samband med eventuella förändringar i skol- och daghemsnätet med beaktande av bland annat den tredje sektorns roll. Exempel: Närmotionsplats för året runt-bruk samt gymnastiksal i Ebbo. Miniarena på gården till den svenskspråkiga skolan som läggs ner i Gammelbacka. 58

59 UNGDOMSTJÄNSTER Ungdomslokaler och områdescentra Zentra ungdomsgård, byrå, lokaler för inriktat och uppsökande ungdomsarbete Gammelbacka ungdomsgård Vårberga ungdomsgård, nya lokaler -206 m2 Borgbackens bandlokaler Navigatorn: kartläggning av en verksamhetslokal för sektorsöverskridande myndighetssamarbete > KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER Övik lägergård Användningsgrad 92 procent, besök/år, inkvarteringsdygn 59

60 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Grundläggande konstundervisning Borgånejdens musikinstitut, WSOY-huset elever, undervisningstimmar, undervisning i nio kommuner Borgå konstskola, Borgåhuset, 950 elever, undervisningstimmar, undervisning i två kommuner Grundläggande undervisning i teaterkonst på finska > Teaterskolan flyttas till den tredje sektorn (FSU/BUF)

61 FRITT BILDNINGSARBETE KoMbi Porvoon kansalaisopisto Borgå medborgarinstitut KoMbi-huset, studerande, undervisningstimmar. 89 enheter, i regel i Borgå stads egna lokaler.. 61

62 KULTUR- OCH FRITIDSNÄTET 2016 Huvudenheter Situationen 2026: Lösningar görs 2017 IDROTT UNGDOMAR BIBLIOTEK KULTUR GRUNDLÄGG ANDE KONSTUNDE RVISNING* Fritt bildningsar bete, KoMbi * Musikinstitutet och Konstskolan

63 SAMMANFATTNING/RESUMÉ Riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet. Utredningen har indelats i tre helheter: skola, småbarnsfostran, kultur och fritid. Det totala antalet barn kommer inte att öka. Färre lokaler och/eller effektiviserad användning. År 2026 är bildningssektorns lokaler trygga och sunda.