KICK OFF TIINA VÄLIKANGAS & LAURA SORMUNEN PORVOON LIIKUNTAPOLKU MOTIONSSTIGEN I BORGÅ

Transkript

1 KICK OFF TIINA VÄLIKANGAS & LAURA SORMUNEN PORVOON LIIKUNTAPOLKU MOTIONSSTIGEN I BORGÅ

2 INFORMATION OM DET NATIONELLA PROGRAMMET SKOLAN I RÖRELSE Ett riksomfattande program, regeringsprogrammets spetsprojekt: Statsrådet: En timme motion per dag i grundskolan. Programmet Skolan i rörelse utvidgas så att det blir riksomfattande och omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. Programmet inleddes år 2010, 45 skolor deltog i programmet År 2016 är antalet deltagande skolor redan 1700! Vilken skola som helst kan bli en Skola i rörelse I att genomföra programmet deltar ett omfattande nätverk av aktörer som arbetar för barns och ungas välfärd Antti Blom (Programdirektör, programmet Skolan i rörelse)

3 INFORMATION OM DET NATIONELLA PROGRAMMET SKOLAN I RÖRELSE Syftet med programmet Skolan i rörelse Aktivare och trivsammare skoldagar en välmående elev Mer fysisk aktivitet mindre sittande Främjande av inlärning Ökning av delaktighet Varje skola utformar skoldagarna på sitt eget sätt så att de innehåller mer motion Utveckla metoder som bäst lämpar sig för er skola och genomför Skolan i rörelseverksamhet i skolans vardag. Utnyttja den hjälp som erbjuds men utforma verksamheten på ert eget sätt så att hela skolgemenskapen kan delta. Information om programmet Skolan i rörelse: Antti Blom (Programdirektör, programmet Skolan i rörelse)

4 INLEDNING Vi har fått ett bidrag på euro för att inleda och koordinera Skolan i rörelse-verksamhet i den grundläggande utbildningen i Borgå. Som en bra modell fungerar projektet Motionsstigen vars syfte är att öka motion under skoldagen och utanför skolan. Utbildningstjänsterna i Borgå inledde projektet år I början deltog 10 pilotgrundskolor i projektet. Verksamheten fortsätter i dessa skolor och inleds nu i 13 nya skolor och även inom småbarnspedagogiken.

5 BAKGRUND OCH BESKRIVNING AV BEHOV Ett mål i Borgå stadsstrategi är att minska välfärdsskillnader mellan invånarna genom bl.a. förebyggande tjänster för barnfamiljer. Barnfamiljernas behov av stöd ökar särskilt då man står inför vändpunkter i familjelivet. Sådana vändpunkter är till exempel när barnet föds eller om en familjemedlem blir sjuk eller om familjer möter plötsliga problem. Behovet av stöd är stort särskilt i de barnfamiljer med ekonomiska problem. Problem syns senare bland skolelever som problem med psykisk hälsa, inlärnings- och koncentrationssvårigheter, frånvaro och problem med social interaktion.

6 BAKGRUND OCH BESKRIVNING AV BEHOV Enligt den föregående skolhälsoenkäten upplever var femte elev i årskurs 8 och 9 i Borgå sitt hälsotillstånd som dåligt, röker dagligen och är berusad minst en gång i månaden. Välfärdsprofilen 2015 visade i sin tur att: Många elever i åk 5 i Borgå har mer huvudvärk än genomsnittet (i synnerhet pojkar). I de öppna svaren önskade elever i åk 5 mer motion i skolan (i synnerhet finskspråkiga elever). Enligt svaren från elever i åk 8 har i synnerhet finskspråkiga flickor betydligt mer huvudvärk än deras åldersklass i genomsnitt. Allt som allt finns det något som bör förbättras i skolorna i Borgå jämfört med genomsnittet i hela landet.

7 BAKGRUND OCH BESKRIVNING AV BEHOV Enligt de nationella undersökningar som gjorts under den senaste tiden får över hälften av barn och unga för lite motion för att upprätthålla hälsan. Ur samhällets synvinkel är det mycket viktigt att barn och unga motionerar och det är ett centralt idrottspolitiskt tyngdpunktsområde i det nya regeringsprogrammet. Enligt undersökningar inverkar motion och idrott positivt på barns skolframgång, kognitiva funktioner och inlärning samt ökar hälsa och välfärd. Även de nya läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen betonar glädjen att lära sig och betydelsen av motion och delaktighet. Att öka motion under skoldagen är ett av tyngdpunktsområdena i utbildningstjänsterna i Borgå.

8 BAKGRUND OCH BESKRIVNING AV BEHOV KAN INTE! HUR KAN MAN?

9 VERKSAMHETSMÅL Vårt centrala mål är att motion är med i barns och ungas liv från småbarnsfostran till det andra stadiet. De främsta målen: 1. att verksamhetskulturen i skolor ändras så att barn och unga får mer motion under skoldagen, både under lektioner och raster samt under fritid 2. att minska de hälsoskillnader mellan barn som beror på socioekonomiska faktorer och göra skolan en hälsofrämjande miljö för barn och vuxna 3. att öka barns och ungas trivsel i skolan och glädje att lära sig med hjälp av motion 4. att stödja skolgång och förebygga inlärningssvårigheter och marginalisering 5. att skapa bestående förutsättningar för motion i skolans vardag

10 ROLLER OCH ANSVARSFÖRDELNING Helhetsplanering, förvaltning och koordinering av verksamheten Bildningssektorns specialplanerare och stadens välfärdskoordinator Ekonomiskt ansvar Utbildningstjänsternas ledning Planering och genomförande Skolornas motionsansvariga i samarbete med övrig personal och elever Uppföljning och utvärdering Ledning: Utbildningstjänsternas och bildningssektorns ledning, kvalitetsteamet, bildningssektorns specialplanerare, stadens välfärdskoordinator Skolor: Rektorer, motionsteam/motionsansvariga, skolornas personal, barn och unga, vårdnadshavare och samarbetspartner. Utvärderingen innehåller en kartläggning av nuläget och en slututvärdering

11 MÅLGRUPPER Kerkkoon koulu (åk 1 6) Kulloon koulu (åk 1 6) Pääskytien koulu (åk 7 9) Peipon koulu (åk 1 6) Linnajoen koulu (åk 7 9) Tolkkisten koulu (åk 1 6) Tuorilan koulu (åk 1 6) Kvarnbackens skola (åk 1 6) Gammelbacka skola (åk 1 6) Sannäs skola (åk 1 6) Tolkis skola (åk 1 6) Grännäs skola (åk 1 6) Hindhår skola (åk 1 6) Därtill 10 pilotdaghem inom småbarnspedagogiken och 10 skolor som anslöt sig till verksamheten år 2014

12

13

14

15

16

17 MOTIONERAR UNDER FRITID SÅ ATT MAN BLIR ANDFÅDD HÖGST 1 H PER VECKA, % AV ELEVER I ÅK 8 OCH 9, 2013 Hela landet totalt 31,9 kvinnor 32,4 män 31,3 Nyland totalt 30,4 kvinnor 31,9 män 28,9 Kymmenedalen totalt 33,9 kvinnor 35,1 män 32,6

18 ÖVERVIKT % AV ELEVER I ÅK 8 OCH 9, 2013 Hela landet totalt 16,4 kvinnor 12,5 män 20,2 Nyland totalt 14,4 kvinnor 10,6 män 18,3 Kymmenedalen totalt 15,2 kvinnor 11,5 män 19,1

19 ÄTER INTE SKOLLUNCH VARJE DAG, % AV ELEVER I ÅK 8 OCH 9, 2013 Hela landet totalt 33,9 kvinnor 35,4 män 32,3 Nyland totalt 44,7 kvinnor 44,4 män 45,0 Kymmenedalen totalt 31,1 kvinnor 35,4 män 26,6

20 FÖRDELAR MED MOTION Andningsorganen och cirkulationen fungerar bättre Minnet Muskelmassan och -styrkan, funktionsförmågan Skyddar benmassan genom att belasta benen Rörlighet och vighet, ledernas hälsa Kontroll över balans och kroppsställning Kroppssammansättning, vikt Aptit Psykiska resurser Sociala färdigheter Sömnens kvalitet Välbehag, avslappning Utmaningar, stimulans

21 Koncentration, skolframgång, minne, uppmärksamhet

22 MOTION OCH MINNE KORTTIDSEFFEKTER Motion ger hjärtat arbete, förbättrar cirkulationen i hjärnan Transporterar näring och syre till hjärnan Effekt på koncentrationsförmågan 1 4 h efter motion

23

24 STRATEGI FÖR ATT ETABLERA VERKSAMHETEN Strategi på kort sikt: Att inleda verksamheten i de skolor som är med i det första skedet av projektet (10 skolor), vilket vi redan har gjort under läsåret Verksamheten har etablerats i dessa pilotskolor under åren Strategi på medellång sikt: Att sprida goda praxis och verksamhetsmodeller till pilotdaghem inom småbarnspedagogiken (10 st.) och till nya skolor under åren Tyngdpunkten i detta projekt ligger för skolornas del på detta skede av strategin. Småbarnspedagogiken har ett eget projekt och vi medverkar i projektet. Strategi på lång sikt: Att sprida goda praxis och verksamhetsmodeller till stadens alla skolor och att etablera dem i skolorna före slutet av läsåret

25 UPPFÖLJNING AV KOSTNADER Kostnader för anskaffande av utrustning, transport eller andra kostnader för projektet bokförs Kostnadsställe 3100 (finskspråkiga utbildningstjänster) Kostnadsställe 3200 (svenskspråkiga utbildningstjänster) Projektets funktionskod är B42. Skolans motionsansvariga får 250 euro / läsår för sitt arbete. Alla kostnader för verksamheten bokförs med funktionskoden.

26 SKAFFANDE AV UTRUSTNING Skolorna kan välja och skaffa den utrustning de vill från en gemensam lista med den bidragssumma de fått. Se separat bilaga Bidragssummor för att skaffa utrustning / skola: Gammelbacka 600 euro Grännäs 450 euro Hindhår 300 euro Kerkkoo 250 euro Kvarnbacken 2200 euro Kulloo 400 euro Linnajoki 3000 euro Peippo 1650 euro Pääskytie 3000 euro. Sannäs 550 euro. Tolkis 550 euro. Tolkkinen 1200 euro. Tuorila 400 euro Utrustningen bör i första hand skaffas från Lekolar eller Tevella med vilka staden har ingått ett upphandlingsavtal.

27 VERKSAMHETENS EFFEKTER I 10 PILOTSKOLOR Nästan 60 % av svararna ansåg att verksamheten har kommit bra i gång. Verksamheten togs väl emot i skolorna (nästan 60 % av skolpersonalen var av denna åsikt) Eleverna har förhållit sig även mer positivt till verksamheten (utmärkt ca 27 % och bra 45,5 %) Man upplever också att utbildningen och anskaffandet av utrustning är till nytta. Man upplevde att speciellt anskaffandet av utrustning stöder verksamheten (väldigt mycket 36,4 % eller mycket 40,9 %)

28 VERKSAMHETENS EFFEKTER I 10 PILOTSKOLOR Verksamheten har också påverkat fysisk aktivitet under lektioner (mycket 22,7 % och ganska mycket 45,4 %) och elevernas pigghet i någon mån (mycket 9,1 %, ganska mycket 45,5 % och i någon mån 45,5 %) I enkäten var det också möjligt att ge öppen respons på bl.a. förankringen och utvecklingen av verksamheten.

29 I BORGÅ

30 NÄRFOTIS

31 PROMENADKOMPIS

32 PROMENADKOMPIS

33 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Medier (sköts inom utbildningstjänsterna) Personal och vårdnadshavare samt elever! Utbildningstjänsternas webbsidor (Pedanet) Skolornas webbsidor (Pedanet) Daghemmens egna sidor Stadens webbsidor

34 SAMARBETSPARTNER Tjänster inom småbarnsfostran i Borgå, direktör för småbarnspedagogik, Leila Nyberg, leila.nyberg@porvoo.fi, Borgå stads idrottstjänster, idrottssekreterare Helena Forsbäck-Turunen, helena.forsback-turunen@porvoo.fi, Lokala idrottsföreningar Borgå stads ungdomstjänster, chef för ungdomstjänsterna, Nina Jorkama nina.jorkama@porvoo.fi, Arbetsgruppen för främjande av välmående för barn och unga i Borgå (Hyvis), utvecklingschef Tuija Öberg, tuija.oberg@porvoo.fi, Borgå stads morgon- och eftermiddagsverksamhet, koordinator Anne Lindholm, anne.ch.lindholm@porvoo.fi, Utvecklingsprojektet Liiku, tutki ja oivalla! (Liito!), Mari Petrelius, Joensuun Mediakeskus, mari.petrelius@jns.fi,

35 NÄSTA STEG Förutsättningen för erhållande av statsstöd är att projektet deltar i uppföljningen och utvärderingen av projektet på det sätt som statsstödsmyndigheten förutsätter. Alla skolor i de projekt som stöds med anslag bör registrera sig som Skolan i rörelse i programmet Skolan i rörelse. Registrera skolan som en Skola i rörelse via registreringsblanketten. Ni får stödmaterial per post: Handboken om resan till en Skola i rörelse och affischer om Skolan i rörelse. Bedöm Skolan i rörelse-verksamheten i er skola med hjälp av bedömning av nuläge som fungerar som en god grund för planering av verksamheten. Man utnyttjar verktyget bäst genom att använda det varje läsår. Antti Blom (Programdirektör, programmet Skolan i rörelse)

36 NÄSTA STEG Att komma överens om skolans motionsteam Att utarbeta skolans verksamhetsplan Möten i fortsättningen , kl : , kl : , kl :30 Utbildningar För personal För elever (lärare också med)

37 EVENEMANG OCH TEMAVECKOR INOM SKOLAN I RÖRELSE OCH SAMARBETSNÄTVERK Regionala seminarier och nätverk för Skolan i rörelse Obs! Ett riksomfattande seminarium för Skolan i rörelse, Helsingfors, våren 2017,

38 YTTERLIGARE INFORMATION LOKALT STÖD Borgå Pedanet-sida Stadens välfärdskoordinator Laura Sormunen, Bildningssektorns specialplanerare, projektansvarig Tiina Välikangas, Tack!