Det nya programmet för främjande av fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten
|
|
- Lovisa Bergqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det nya programmet för främjande av fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten På upptäcktsresa mot ny praxis för främjande av fysisk aktivitet mot en rörligare småbarnspedagogisk verksamhet
2 Mera rörelse! Målet för det riksomfattande programmet "Glädje i rörelse" är enkelt: varje barn bör ha möjlighet att röra på sig och att uppleva rörelseglädje varje dag. Vi vet att rörelse och motion är av största vikt för barnets hälsa och välbefinnande och för utvecklingen av inlärningsberedskapen och de sociala färdigheterna. Vi vet också att en tillräcklig och allsidig fysisk aktivitet är lika viktig för barnet som mat och vila. Trots detta rör barnen på sig för lite i motsats till vad de flesta vuxna tror. Treårsåldern är den viktigaste tidpunkten när det gäller barnets utveckling mot en fysiskt aktiv eller passiv livsstil: det förefaller som om de vanor som barnet tagit till sig följer med ända till vuxenlivet. Eftersom största delen av barnen är i dagvård utanför hemmet har småbarnspedagogerna en viktig roll för barnens fysiska aktivitet. Enligt motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten (2005) bör barn röra på sig minst två timmar dagligen. För närvarande utövar barn på daghem mindre än en halv timme rask motion dagligen, och sitter eller står nästan två tredjedelar av tiden. Det behövs alltså mera rörelse! Samhälle Kommun Kompetens Ledarskap Småbarnspedagogik Föräldrar Barn Signaler Dimensioner Glädje i rörelse! År 2012 grundade vi ett multiprofessionellt nätverk i samarbete med experter och småbarnspedagoger. Målet för nätverket var att bygga upp ett program för främjande av motion och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Programmet skulle vara riksomfattande, praktiskt orienterat och enkelt att genomföra. En fantastisk grupp av experter på innehåll och på nätverks- och utvecklingsarbete har varit med om att bygga upp programmet. Programmet har pilottestats i hundratals daghem. Alla verktyg har testats i praktiken och utvecklats utifrån responsen och erfarenheterna. Både barn och föräldrar har hörts i de olika faserna av nätverksarbetet. Nätverkets arbete är en del av ett mer omfattande nationellt välfärdsprogram. Programmet Glädje i rörelse har planerats så att det ska utgöra en del av vardagen i den småbarnspedagogiska verksamheten. Det ger ett konkret stöd för verkställandet av planer för småbarnsfostran, lagen om småbarnspedagogik, motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten och de nya grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Fenomen Glädjen i att experimentera, arbeta och lyckas tillsammans har varit den röda tråden i nätverkets arbete ända från början. Om detta vittnar också namnet på programmet, Glädje i rörelse, som offentliggjordes våren Vi är stolta över vad vi har åstadkommit hittills och ser fram emot allt det som följer! Moving Steg för toward steg mot big changes en stor förändring one step at a time Nätverket grundas Motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten publiceras Temagrupperna inleder verksamheten Ställningstagande till beredningen av lagen om småbarnspedagogik, nätverkets kärnteman Första pilotomgången Försök med en arbetsbok för småbarnspedagoger Varhaiskasvattajan pilottityökirja och en handbok för föreståndaren Lupa liikkua johtajalle avaimet onnistumiseen
3 De vuxnas attityd avgör Det är de vuxna kring barnet som antingen uppmuntrar till eller begränsar de fysiska aktiviteterna. Säkerhetsaspekten är ett av de största hindren: i rädsla för stötar förbjuder man barnet att springa eller klättra. För att verksamhetskulturen ska förändras behövs en justering av attityderna och handlingssätten. Med hjälp av programmet kan vi förändra såväl verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken som pedagogiken i vardagen och integrera fysiska aktiviteter i all verksamhet. Det avgiftsfria, rikstäckande programmet erbjuder både småbarnspedagoger och ledningen inom den småbarnspedagogiska verksamheten konkreta riktlinjer och verktyg för främjandet av fysiska aktiviteter. Den utstakade vägen kan färdas enligt en egen tidtabell med beaktande av egna behov och möjligheter. Med små steg i taget kan vi gå tillsammans mot en rörligare livsstil. Också du behövs! I programmets försöksfas i januari 2015 medverkade 15 kommuner (även sextetten Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors och Uleåborg) samt ca 70 aktörer på enhetsnivå. Det arbete som gjorts hittills har alltså redan fått tusentals barn att röra på sig mer! För att den småbarnspedagogiska verksamheten ska bli rörligare i hela Finland behövs alltjämt fler aktörer, påverkare och beslutsfattare med andra ord förändringsfaktorer. Kom med och berätta vilka små steg du tänker ta! Fältdaghem Småbarnspedagog (kollektivet) Barndom (föräldraskap) Samhällelig impact påverkan Temagrupper Kommunsamarbete Huvudplaneringsgruppen och Valo Ledarskap Kommenteringsgrupp, barn och föräldrar Orientationsforskn.proj. Hfors univ. Kompetens (utbildning) Utvärderings plan Nätverkets struktur Pilotparter Andra pilotomgången. Tredje pilotomgången Arbetet med att förankra programmet börjar. I slutet av året medverkar daghem. Nätverket påverkar läroplanerna för den småbarnspedagogiska verksamheten Ställningstagande till arbetsgruppens förslag till lag om småbarnsfostran Kommunernas arbetsbok tas i bruk
4 Kommuner, enheter och andra aktörer som medverkade i försöksfasen Fem teman utgör kärnan Det nya programmet för främjandet av fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten grundar sig på fem huvudteman. 1. Barn ska varje dag ha rätt att röra på sig och uppleva glädje i detta. Fysisk aktivitet bör ses som en verksamhet som stöder en sund utveckling och inlärningen. Den är ett villkor för att barnet ska växa och utvecklas, ha beredskap att lära sig och få en god allmän hälsa. Rovaniemi 2. Småbarnspedagogerna ska bereda alla barn möjlighet att få tillräckligt med fysiska aktiviteter varje dag. Den småbarnspedagogiska verksamheten har till uppgift dels att fostra till fysisk aktivitet, dels att fostra med hjälp av fysisk aktivitet. Barnet ska ha rätt att finnas till, leva, handla och lära sig på barnavis. Kommuner Enheter Uleåborg Kiuruvesi 3. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken görs mer rörelsebetonad genom bindande normstyrning. Reformen av lagstiftningen borde lyfta fram barnets övergripande välbefinnande som den grundläggande uppgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten. Det bör stadgas att daglig lek och fysisk aktivitet i tillräcklig omfattning är en av barnets rättigheter. Åbo Vesilahti Vichtis Esbo Tammerfors Heinola S:t Michel Kouvola Träskända Kervo Vanda Helsingfors 4. Pedagogisk kompetens och ledarskap lyfts i fokus. Inom den småbarnspedagogiska verksamheten behövs ansvarstagande, pedagogiskt utbildade medarbetare som förstår sig på barns uppväxt, utveckling och inlärning. 5. Det ges utrymme för rörelse. Platser inomhus och inomhus där barnen kan röra på sig och tillräckliga basredskap inom räckhåll för barnen säkerställer en stimulerande och rörlig lärmiljö. Mål: nätverket arbetar aktivt och omfattar samtliga kommuner i Finland, daghem och aktörerna inom familjedagvården Självständiga Finland fyller 100 år. Mål: regionala nätverk har bildats, i programmet medverkar daghem, och nya forskningsrön om motion bland barn stöder förankringen av programmet.
5 Själv men inte ensam Programmet Glädje i rörelse hjälper småbarnspedagoger att på egen hand förbättra de förhållanden som knyter an till barnens fysiska aktiviteter. Som stöd för förändringen erbjuder programmet bl.a. konkreta verktyg och regionala seminarier. Tillsvidare har endast programdokumentet översatts till svenska: Små steg (Pienet askeleet). Ett tänkesätt och ett koncept där stora helheter bryts ner till mindre lätthanterliga bitar. Verktyget är ett konkret hjälpmedel för att planera, beskriva och utvärdera åtgärder samt att dra slutsatser och göra nödvändiga justeringar. Arbetsböcker för olika aktörer: kommuner: Kuntatyökirja Ilo kasvaa liikkuen - ohjelman rakentamiseen 2015 daghemsföreståndare: Johtajan työkirja Ilo kasvaa liikkuen - ohjelman mahdollistamiseen 2015 småbarnspedagoger: Varhaiskasvattajan työkirja Ilo kasvaa liikkuen - ohjelman toteuttamiseen 2015 Guide (Pienten askelten ideaopas 2014) och rapport (Raportti pienistä askeleista 2013). Kan laddas på programmets webbplats. Programdokumentet Riktar sig särskilt till beslutsfattare, centrala aktörer, förtroendemän och tjänsteinnehavare på riksnivå, kommunnivå och inom småbarnspedagogiken. Dokumentet redogör för bakgrunden till programmet. Programmets webbplats (på finska) Stödmaterial och verktyg för genomförandet av programmet på Deltagande i programmet förutsätter registrering. Seminarier om ämnet Glädje i rörelse Programmet förankras med hjälp av regionala seminarier och andra möten på olika håll i Finland under år JOHTAJAN TYÖKIRJA Työkaluja Ilo kasvaa liikkuen- ohjelman mahdollistamiseen 2015 PIENTEN ASKELTEN IDEAOPAS Kerätty pilottitahoilta 2014 VARHAISKASVATTAJAN TYÖKIRJA Työkaluja Ilo kasvaa liikkuen -ohjelman toteuttamiseen 2015 KUNTATYÖKIRJA Työkaluja Ilo kasvaa liikkuen- ohjelman rakentamiseen 2015 Programdokumentet redogör för bakgrunden och arbetsböckerna ger stöd för det praktiska genomförandet. Ilo kasvaa liikkuen Varhaiskasvatuksen uusi liikkumis- ja hyvinvointiohjelma Ohjelma-asiakirja
6 KVALITETSLÖFTE Fysisk aktivitet för barn integreras i daghemmets dagsschema Personalen är kunnig och inspirerande Enheten iakttar motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten KUND- LÖFTE 4:E KONTROLLEN Motionen är systematisk och målinriktad. Antecknas i enhetens och gruppens verksamhetsplaner. Enheten tillämpar motionsrekommendationerna för förskoleverksamheten Motion hör till rutinerna i vardagen Stödmaterial för programmet God praxis inom nätverket Kartläggning och utvärdering av nuläget Observationer Arbetskollektivets engagemang Inspiration Stödmaterial för programmet Programdokumentet Arbetsbok för kommuner Kampanjamaterial Inskolningsmaterial Introduktion ( Pienet askeleet ) VERK- SAMHETS- KULTUR 3:E KONTROLLEN INSIKT START VERK- SAMHETS- SÄTT 2:A KONTROLLEN RÖRELSE 1:A KONTROLLEN Nya handlingssätt och strukturer Självutvärdering av arbetet God praxis inom nätverket Stödmaterial för programmet Arbetsbok för småbarnspedagoger Arbetsbok för daghemsföreståndare Arbetsbok för småbarnspedagoger Arbetsbok för daghemsföreståndare Introduktion för ibruktagandet av arbetsboken Utvecklingsarbete utifrån enhetens behov och nuläge Snabb igångsättning och experiment Barnets delaktighet, ökad motion Sparrning i par Stödmaterial Blankett ( Pienet askeleet ) Programprocessen. Programmet Glädje i rörelse fortskrider steg för steg med beaktande av enhetens situation och behöv. Resan fortsätter även efter den sista kontrollen: det finns alltid frågor som kan förbättras! SÅ HÄR GÅR DET TILL! Kom med i det viktiga och inspirerande programarbetet! 1 2 Delta i programmet Glädje i rörelse : Det kostar ingenting att delta.. 3 Ni får tillgång till stödmaterial för utvecklingen, planeringen och utvärderingen av verksamheten. Ni tas med i det riksomfattande nätverket. Utveckla sådana rutiner som bäst passar er enhet och verkställ programmet Glädje i rörelse i den dagliga verksamheten! Mer information: nina.korhonen@valo.fi, heli.ketola@valo.fi Valo är en riksomfattande idrotts- och sportorganisation. Ett av organisationens mål är att varje barn ska ha möjlighet att uppleva rörelseglädje.
Glädje i rörelse. Det nya programmet för att främja fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten.
Glädje i rörelse Det nya programmet för att främja fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten Programdokument Tutkimusmatkalla varhaiskasvatuksen verkosto I samarbete
Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen
Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen VARFÖR FÖR VEM HUR? Varför för vem hur 1/3 Syftet med företagsamhetsriktlinjerna är att rikta in, utveckla och styra främjandet av entreprenörskap samt presentera
1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
SÄTT FART PÅ FÖTTERNA! 28.9. 10.10.2015
SÄTT FART PÅ FÖTTERNA! 28.9. 10.10.2015 HANDBOK FÖR PEDAGOGER INNEHÅLL Välkommen med i kampanjen Sätt fart på fötterna! 03 Motionsrekommendationer för förskoleverksamheten 04 Pausmotion under arbetsdagen
Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016
Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad
Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Grunderna för planen för småbarnspedagogik 24.11.2016 Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.
Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola 2016/2017 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan,
Från nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Från nationella grunder till lokala planer November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnspedagogik godkändes 18.10.2016 En del av fortbildningshelheten
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
1 UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 2019 ENKÄT FÖR PRIVATA FAMILJEDAGVÅRDARE Utbildningsstyrelsen gav hösten 2016 ut Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik
1.4.2019 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Barnets plan för småbarnspedagogik ska utgå från barnets bästa 1 och barnets behov. Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets
Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-
Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE
Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Lidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik
20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella
Öppna i webbläsaren /8
Öppna i webbläsaren 17.8.2017 1/8 Välkommen till FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 EN LÄRANDE GEMENSKAP 25-26.9.2017 på Hanaholmens kulturcentrum, Esbo Utbildningskonferensen riktar sig både till
Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD
BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik
ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD
Bilaga till ansökningsmeddelande 12/2017 10.4.2017 Programmet Den nya grundskolan, spetsprojekt 1: Utveckling av undervisningspersonalens kompetens till stöd för genomförandet av försöket med språk ANVISNINGAR
Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08
Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att
Huvudstadsregion. Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 20.12.2017 Bakgrund och metoder TID Oktober-november 2017 - enkät var öppet 20.10.-12.11.2017
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET
LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET Läskunnighet ger en riktning i livet En mångsidig läskunnighet är grunden för allt lärande. Läskunnighet är nyckeln
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET
MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET FÖR SKOLELEVER LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET Många barn tillbringar långa tider utan en vuxens närvaro. Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten
Ett pilotprojekt i fem svenska kommuner under Projektet ska höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa
Ett pilotprojekt i fem svenska kommuner under 2017-2019. Projektet ska höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa samverkansmöjligheter mellan kommun, föreningar och företag.
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
10 FRÅGOR TILL NCU OM UTVECKLINGEN AV NATIONELL KVALITETSUTVÄRDERING INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK
10 FRÅGOR TILL NCU OM UTVECKLINGEN AV NATIONELL KVALITETSUTVÄRDERING INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK utvärderingsexperter inom småbarnspedagogik Janniina Vlasov och Laura Repo svarar på frågor 1. Varför utvecklas
DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
DEL II Referensram för den pedagogiska verksamheten November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnsfostran 2003 (2005) Värdegrund Fostringsprinciper
Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran. vårterminen 2017 *****
Måsens meddelande Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran vårterminen 2017 ***** Brevet skickas i ett exemplar till daghemmen. Vänligen sätt brevet på ett synligt ställe tack!
Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans
Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Skolområde Centrum Torn Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för förskolorna Holken & Kobjer Ansvarig förskolechef: Gunilla Cederholm Inledning
etwinning & läroplansgrunderna
etwinning är ett europeiskt online nätverk för lärare ett forum att träffa andra pedagoger för erfarenhetsbyte och för att planera och genomföra digitala samarbeten där även eleverna aktivt får delta.
Att skapa förtroende så når vi fram
Kommunikationsdagarna 2012 Att skapa förtroende så når vi fram Malin Thorsén Alarm: Inställningen till elbranschen försämras Negativ Positiv 2011 Okt 41 21 4 2010 Okt 30 25 6 2009 Okt 29 23 4 2007 Okt
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016
Utbildningsstyrelsen Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen uppdrag fr.o.m. 1.8.2015 Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o o o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik
Arbetstidsbestämmelser för lärare inom småbarnspedagogik
Arbetstidsbestämmelser för lärare inom småbarnspedagogik 1 Arbetstidsbestämmelser för lärare inom småbarnspedagogik I TJÄNSTE- och arbetskollektivavtalen finns särskilda bestämmelser om arbetstiden med
PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet
PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, 12.5.2017 Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet VAD SÄGER DE NYA GRUNDERNA? Pedagogisk dokumentation (kap. 4.2) en arbetsmetod
Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av
Naturskolornas läroplan
Naturskolornas läroplan Naturskolornas läroplan har gjorts upp för att definiera syfte, mål och innehåll för undervisningen vid s naturskolor. Läroplanen fungerar som ett hjälpmedel för verksamheten. Samtidigt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Rösegårds förskola Förskolechef: Margareta Sundgren Grunduppgifter Namn på förskolan som planen omfattar Förskolan : Rösegårds förskola Verksamhet
Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun
Svalans Montessoriförskola i Danderyd Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Siv Kevin Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Veckorna 41 och 42, Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läroplansinspiration. Tammerfors
Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio
KULLERBYTTOR OCH DIGISKUTT
INBJUDAN 13.5.2019 Vasa KULLERBYTTOR OCH DIGISKUTT IT-pedagogisk fortbildning för personal inom småbarnspedagogik Välkommen! Regionförvaltningsverket ordnar fortbildning. Under fortbildningsdagen med föreläsningar
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
för Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef och
SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?
Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar
Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk
Ändringar i rätten till småbarnspedagogik BEDÖMNING AV VERKNINGARNA PÅ MÄNNISKOR OCH BARN Ärende: Ändringarna i 11 a och 11 b i lagen om småbarnspedagogik 1.8.2016 Beslutsfattare och slutligt beslutsfattare:
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
Är barnskötare ett framtidsyrke?
Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.
Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling
GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar
Barnets plan för. småbarnspedagogik
Barnets plan för småbarnspedagogik Ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Eslövs kommun investerar i medarbetarna
Eslövs kommun investerar i medarbetarna Mitt i Skåne Tillverkningsindustri och offentliga tjänster dominerar Mitt i Skåne nära från alla skånska orter till Eslöv Nära de större städerna Malmö, Lund, Helsingborg
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Revideringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Revideringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik 2018 29.3.2019 Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen 01/04/2019 Opetushallitus 2 Utbildningsstyrelsens nätbokhandel http://www.oph.fi/svenska/bokhandel/
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!
Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå
Sura barn (brist på strategi och gemensam vision)
Sura barn (brist på strategi och gemensam vision) STRATEGI!!! I Vanda utgörs det centrala innehållet i strategin av 1. stadens vision 2. stadens värderingar 3. stadens strategiska mål Strategin styr beslutsfattandet,
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan
Daghemmet Tomtebo verksamhetsplan 2016-2017 Gemensam värdegrund för den svenska dagvården och utbildningen i Helsingfors Inom den svenska dagvården och utbildningen erbjuder vi en enhetlig svensk lärostig
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest
Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014