Sida 12 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 13 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4 14 ARBETSORDNING FÖR MÖTET 5 15 PRESENTATION AV KULLO SKOLA 6

Transkript

1 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen Behandlade ärenden Sida 12 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 13 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4 14 ARBETSORDNING FÖR MÖTET 5 15 PRESENTATION AV KULLO SKOLA 6 16 UNDERVISNING I RELIGION ELLER LIVSÅSKÅDNING SAMT DELTAGANDE I RELIGIÖSA EVENEMANG ELLER ALTERNATIV VERKSAMHET 7 17 UTREDNING KRING INFÖRANDET AV OMRÅDESREKTORER 8 18 UNDERVISNINGEN I A1-SPRÅKET INLEDS I ÅRSKURS STRÖMBORGSKA SKOLAN INLEDER SIN VERKSAMHET SOM ENHETSSKOLA SANNÄS SKOLAS TILLFÄLLIGA UTRYMMEN ÄRENDEN FÖR KÄNNEDOM 21

2 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen Tid kl. 17:00-20:35 Plats Kullo skola, Gamla Kullovägen 35 NÄRVARANDE Kulju Mikael 17:00-20:35 ordförande Blomqvist Tom 17:00-20:35 medlem Antman Sofia 17:00-20:35 medlem Mattsson Emilia 17:00-19:59 medlem 1-8 Lassi Tomi 17:00-20:35 medlem Forsblom Annette 17:00-20:35 suppleant Karlsson Anette 17:20-20:35 stadsstyrelsens repr. 4- Holmberg Roni 17:00-20:35 ungdomsf.repr. Lindström Rikard 17:00-20:35 utbildn.dir., sekr. Lönnqvist Johan 17:10-19:30 rektor 4-6 Wiksten Carola 18:15-20:10 rektor 6-8 Steffansson Annika 17:45-19:30 rektor 5-6 Nygren Johannes 19:30-20:10 rektor 6 FRÅNVARANDE Hiltunen Mikael viceordförande Dadda Paola medlem Mattsson Hilding bildningsdirektör Simolin-Backman Camilla förvaltningschef Ujula Jukka-Pekka stadsdirektör Jalonen Jaakko stadsstryrelsens ordf. Mikael Kulju Ordförande Rikard Lindström Sekreterare Behandlade ärenden Protokollet justerat Tom Blomqvist Tomi Lassi Protokollet offentligt framlagt Protokollet offentligt framlagt: Borgå stad, bildningsväsendet, Konstfabriksgatan 1,fr.o.m

3 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET SVUBS Utbd: Svenskspråkiga utbildningssektionen konstaterar mötet lagenligt sammankallat och beslutfört. Svenskspråkiga utbildningssektionen konstaterade mötet lagenligt sammankallat och beslutfört.

4 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE SVUBS Utbd: Svenskspråkiga utbildningssektionen utser två medlemmar till protokolljustera re. Svenskspråkiga utbildningssektionen utsåg Tom Blomqvist och Tomi Lassi till protokolljustera re.

5 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen ARBETSORDNING FÖR MÖTET SVUBS Utbd: Svenskspråkiga utbildningssektionen beslutar godkänna föredragningslistan såsom arbetsordning för mötet. Svenskspråkiga utbildningssektionen beslöt godkänna föredragningslistan såsom arbetsordning för mötet.

6 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen PRESENTATION AV KULLO SKOLA SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi och Kullo skolas rektor Johan Lönnqvist. Kullo skola är en svensk skola med årskurserna 1-6 fördelade på tre sammansatta klasser. Skola finns i ett så kallat bildningscenter där det även finns dagvård och en finsk skola. Förskolegruppen på svenska är detta år liten och samarbetar intimt med årskurserna 1-2. Prognoserna för den svenska skolan visar att elevmängden är kring 40, vilket gör det till den minsta skolan i svenska utbildningstjänsterna. Skolan förfogar över egna utrymmen och delar på specialsalar så som gymnastik och matsal med de övriga i bildningscentret. Utb.dir: Skolans rektor Johan Lönnqvist presenterar skolans verksamhet, framtidsutsikter och de utrymmen skolan använder. Sektionen antecknar presentationen för kännedom. Skolans rektor Johan Lönnqvist presenterade skolans verksamhet, framtidsutsikter och de utrymmen skolan använder. Sektionen antecknade presentationen för kännedom.

7 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen UNDERVISNING I RELIGION ELLER LIVSÅSKÅDNING SAMT DELTAGANDE I RELIGIÖSA EVENEMANG ELLER ALTERNATIV VERKSAMHET SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi och rektor Annika Steffansson. Intresset för att delta i ämnet livsåskådning har ökat under de senaste åren. Såväl skolorna som vårdnadshavarna har framfört ett behov av gemensamma anvisningar för ordnandet av livsåskådning samt kring religiösa tillställningar i skolan. En av utbildningsdirektören tillsatt arbetsgrupp har arbetat fram bifogade anvisningar och rekommendationer att gälla för de svenska skolorna i Borgå. Med hjälp av dessa strävar utbildningstjänsterna efter att trygga både en positiv och en negativ religionsfrihet, det vill säga rätten till religionsutövning och rätten till att inte delta i religionsutövning samt att främja tolerans och pluralism i skolans verksamhet. Bilaga: arbetsgruppens rapport Utb.dir: Anvisningarna presenteras av arbetsgruppens ordförande för bildningsnämndens svenska utbildningssektion, som därefter godkänner dem att gälla för de svenska skolorna i Borgå. Arbetsgruppens rekommendationer antecknas för kännedom. Anvisningarna presenterades av arbetsgruppens ordförande för bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion, som därefter godkände dem att gälla för de svenska skolorna i Borgå. Arbetsgruppens rekommendationer antecknades för kännedom. Liitteet/Bilaga Arbetsgruppens rapport, Undervisning i religion eller livsåskådning samt deltagande i religiösa evenemang eller alternativ verksamhet, SVUBS

8 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen UTREDNING KRING INFÖRANDET AV OMRÅDESREKTORER SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi I budgeten för 2018 finns för bildningens ledning som bindande strategiskt mål att göra en plan för införandet av modellen med områdesrektor. Inom bildningens ledning har ärendet beretts med tanke på att ärendet behandlas i bildningsnämndens finska och svenska utbildnings- sektioner. Om planen godkänns startar utredningsarbetet i bägge utbildningstjänsterna. Planen är tänkt att innehålla en beskrivning av nuläget, en kartläggning av eventuella utvecklingsförslag samt en tidsplan på hur olika modeller för områdesrektorer som tagits fram, eventuellt kan tas i bruk. I nulägesbeskrivningen är tanken att öppna upp rektorernas nuvarande uppgifter på skolnivå. Målet är att även se på rektorsuppgifterna ur perspektivet undervisning, pedagogiskt ledarskap och administrativa uppgifter samt vilka resurser som sätts på ledarskapet. Nulägesbeskrivningen är det tänkt att skall kunna behandlas under hösten När beskrivningen är godkänd fortsätter arbetet med att kartlägga eventuella utmaningar och utvecklingsförslag. Alternativen till idag grundar sig även på forskning om ledarskap och erfarenheter från andra försök med områdesrektorer. Målet är att detta arbete skall kunna behandlas av sektionerna senast under våren Det sista steget är att ta beslut om framtiden, så att eventuella förändringar i förhållandet till dagens situation kan tas i bruk 2020, endera i januari eller då ett nytt läsår inleds. Utbd: Bildningsnämndens svenska utbildningssektion befullmäktigar svenska utbildningstjänsterna att framskrida enligt ovan beskrivna plan. Samtidigt anser sektionen att detta ärende motsvarar det mål som finns för bildningens ledning i budgeten för För de berörda bör ordnas samarbetsförhandlingar. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion beslöt befullmäktiga svenska utbildningstjänsterna att framskrida enligt ovan beskrivna plan. Samtidigt anser sektionen att detta ärende motsvarar det mål som finns för bildningens ledning i budgeten för För de

9 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ SVUBS berörda bör ordnas samarbetsförhandlingar. Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Arbetet med nulägesbeskrivningen har framskridit. En arbetsgrupp bestående av rektorer har arbetat med rektorsuppgifterna och deras rapport finns som bilaga. En sammanställning av vilka resurser som används till att leda skolorna har uppgjorts. Dessutom har en enkät riktats till rektorerna för att på ett enkelt sätt få en bild av hur rektorerna ser på sina uppgifter idag. De svenska grundskolorna är tolv till antalet och leds läsåret av tre tjänsterektorer och 9 lärare med rektorsuppgifter. Varje skola har alltså en rektor. Som rektorernas förman fungerar utbildningsdirektören. Tjänsterektorernas placering är de stora skolorna i centrum: Kvarnbackens skola, Lyceiparkens skola och Strömborgska skolan. Där det inte finns en tjänsterektor har en av skolans lärare utsetts sköta rektorsuppgifterna. Dessa skolor är Sannäs, Grännäs och Vårberga skolor på östra sidan ån samt Näse, Saxby, Gammelbacka, Tolkis, Kullo och Hindhår skolor på västra sidan. Av de sammanlagt ca 1730 eleverna i grundskolan finns ca hälften i de tre stora skolorna. Alla rektorer har även en undervisningsskyldighet som varierar beroende på skolans storlek. I de större skolorna har en lärare getts uppgifter som biträdande rektor och har då några timmar sänkt undervisningsskyldighet samt en ersättning på några hundra euro per månad beroende på skolans storlek. Uppgifterna varierar från skola till skola. I de mindre skolorna har en lärare utsetts fungera som vice rektor med en ersättning på 50 euro i månaden. Till uppgifterna hör närmast att sakgranska räkningar och fungera som rektors ställföreträdare då rektor inte är på plats. I två skolor har man delat på rektorsuppgifterna detta läsår och den ersättning som betalas per skola delas då också mellan dessa personer. Rektorsuppgifterna är omfattande och rektorerna kan sägas ha ett brett ansvarsområde. Arbetsgruppen har delat in uppgifterna under tre rubriker: ett pedagogiskt ledarskap, ett administrativt ledarskap samt ledandet av det dagliga arbetet. Målet med det pedagogiska ledarskapet är, enkelt uttryckt, att ansvara för att skolans undervisning håller en hög kvalitet och att arbetsgemenskapen mår bra; eleverna lär sig och skolans grunduppgift verkställs. Centrala aspekter är att följa läroplanen och bygga upp den verksamhetskultur som leder till att målen uppfylls. Det

10 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ administrativa ledarskapet delar arbetsgruppen in i tre delar: allmänna, ekonomiska och personalärenden. Som exempel på dessa uppgifter kan nämnas de uppgifter som kommer från stadens stadga om rektorsbeslutanderätt, uppgörandet av schema, räkningar, tjänsteledigheter och utvecklingssamtal. Det dagliga ledarskapet innehåller uppgifter som arbetsgruppen beskriver som viktiga för den personal som jobbar på skolan, vikten av att en person med rätt ta beslut finns nära till hands och kan nås då råd behövs. Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ genomförde 2017 en enkät (työolobarometri) som visar att glädjen, ivern och intresset för rektorsuppgifter minskat. Uppgifterna är för många och tiden räcker inte till. Rektorerna för de svenska skolorna fick svara på några frågor som hade utgångspunkt i samma barometer. Resultaten från denna enkät kan sammanfattas som att rektorerna trivs med sitt jobb, men att uppgifterna ökat och att det är utmanande att få tiden att räcka till. En klar majoritet anser att det är skäl att se över rektorsuppgifterna. Den sammanlagda ersättning som utbetalas till dessa tolv rektorer är ca euro per år. Av denna summa är drygt euro för undervisning och för ledarskapet ca euro (som även innehåller semesterpeng och bikostnader ca e). I medeltal kan man se att en tjänsterektor kostar ca per år för själva ledarskapet och de tre tjänsterektorerna därmed e. Till lärare med biträdande rektorsuppgifter betalas ca e per år och till vice rektorer ca e. Till lärare som sköter rektorsuppgifter utbetalas för läsåret mellan e. Forskningen är rätt ense om viktiga aspekter för framgångsrikt ledarskap i skola (Elevnära ledarskap, Robinson 2015; Successful School Leadership: Linking With Learning and Achievement, Day, Sammons, Harris et al 2012; Linking Leadership to Student Learning, Leithwood & Seashore-Louis 2011). Många gånger framställs att det viktigaste är att leda lärares lärande. Andra ofta återkommande faktorer är att ställa tydliga målsättningar och förväntningar samt säkerställa undervisningens kvalitet. Även strategisk resursfördelning och tydligt ramverk är viktigt, men har enligt tidigare nämnda forskning mindre betydelse för den välfungerande skolan. Utb.dir: Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknar nuläget för kännedom och konstaterar att rektorerna upplever att uppgifterna ökat, att tiden inte räcker till och att det finns skäl att granska rektorsuppgifterna.

11 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Bildningsnämndens svenska utbildningssektion besluter att arbetet med en plan för införandet av modellen med områdesrektor fortsätter. Det fortsatta arbetet tar speciellt fasta på vilka viktiga aspekter för en välfungerande skola och med målet att rektorerna ges tid sköta det som i rektorernas rapport kallas pedagogiskt ledarskap och i forskningen handlar om att säkerställa undervisningens kvalitet. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknade nuläget för kännedom och konstaterar att rektorerna upplever att uppgifterna ökat, att tiden inte räcker till och att det finns skäl att granska rektorsuppgifterna. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion beslöt att arbetet med en plan för införandet av modellen med områdesrektor fortsätter. Det fortsatta arbetet tar speciellt fasta på vilka viktiga aspekter för en välfungerande skola och med målet att rektorerna ges tid sköta det som i rektorernas rapport kallas pedagogiskt ledarskap och i forskningen handlar om att säkerställa undervisningens kvalitet. SVUBS Det finns en hel del forskning om skoledarskapet i Finland, bland annat Pulkkinen (2011), Karikoski (2009), Sandén (2007), Utbildningsstyrelsen (2013), Lehkonen (2009), Taipale (2006, 2012), (Saarukka 2017) och Honkanen (2012). Ledarskapet i enskilda skolor varierar dock väldigt mycket, beroende på utmaningar i de enskilda kommunerna och skolorna. Men då en generalisering av rektorns ledarskapsuppgifter görs, delas de även enligt litteraturen allmänt in i administrativt och pedagogiskt ledarskap. Till administrativt ledarskap hör uppgifter som har med förvaltning eller annan byråkrati att göra. Pedagogiskt ledarskap är utveckling av skolan, undervisningen och personalen. I framtidsvisioner om skolledarskapet lyfts strategiskt ledarskap upp som ett fält som mera borde betonas i skolledarens arbetsuppgifter. Undersökningar om de finska rektorernas arbetsuppgifter har dock visat att det pedagogiska och utvecklingsinriktade ledarskapet är bristfälligt. Majoriteten av rektorns arbetstid går till daglig verksamhet.

12 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ De avtalade arbetsuppgifterna motsvarar sällan rektorns egentliga uppgifter. Pedagogisk ledning borde vara rektorns huvudsakliga uppgift, men arbetstiden går till andra saker. Kartläggning över rektoruppgifterna har visat att rektorer lägger mest tid på den dagliga verksamheten och uppgifter som inte direkt är någons ansvarsområde (Karikoski 2009: 1-2). En möjlighet till att ge rektorerna tid till pedagogisk utveckling, skapandet av en vision och mål, samarbete utanför skolorna och att följa upp innovation inom olika fält har varit delat ledarskap. Undervisningssektorns fackorganisation OAJ förespråkade delat ledarskap i OAJ:s 2017 arbetstrivselrapport som en möjlighet till att öka arbetstrivseln och att skapa en bättre arbetsmiljö. Delat ledarskap har försökts i flera former bl.a. i Finland och Sverige, men en vinnande modell har fortfarande inte hittats. Delat ledarskap kan dock organiseras på flera sätt och många kommuner i Finland har gjort försök med delat ledarskap genom att ersätta rektorer med en områdesrektor. Enligt en undersökning 2009 hade 13 av 210 kommuner en områdesrektor. Tanken med en skolledare som leder flera enheter är att nya idéer och undervisningsmetoder sprider sig till alla skolor i enheten, istället för att innovation sker i enskilda skolor. Andra skäl till att införa en områdesrektor har varit att lätta på rektorns arbetsbörda med en bättre arbetsfördelning, t.ex. med att dela upp rektorns administrativa uppgifter. En välfungerande arbetsfördelning skulle ge rektorer mera tid för skolutveckling, personalledarskap, fortbildning och planering. Målen har varit att resultaten skulle ses i skolorna och i klassrummen i formen av en bättre arbetsmiljö och inlärningsmiljö. Utb.dir: Utbildningsdirektören redogör för inhämtade erfarenheter kring områdesrektor från några finlandssvenska kommuner. Utbildningsdirektören redogjorde för inhämtade erfarenheter kring områdesrektor från några finlandssvenska kommuner. SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion har tidigare konstaterat att rektorerna upplever att uppgifterna ökat och att tiden inte räcker till och det därmed finns skäl att granska rektorsuppgifterna. Samtidigt poängterades att det fortsatta arbetet speciellt tar fasta på viktiga aspekter för en välfungerande skola och med målet att rektorerna ges tid sköta det som i rektorernas rapport

13 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ kallas pedagogiskt ledarskap och i forskningen handlar om att leda lärares lärande och säkerställa undervisningens kvalitet. Under arbetets gång, i samarbete med skolornas rektorer, har målen blivit tydligare och fått ett godkännande inom bildningen. Målen kan sammanfattas som att en eventuell förändring skall: Underlätta målet med jämlikhet mellan skolorna genom en enhetlig lärstig Lätta på rektorns arbetsbörda Leda till att rektor ges mera tid för skolutveckling, personalledarskap, fortbildning och planering Kunna ses i skolorna och i klassrummen i form av bättre arbetsförhållanden och inlärning Utbildningstjänsterna har tagit del av forskning och litteratur kring skoledarskap. Vidare har man bekantat sig med olika modeller och presenterat några av dessa, aktuella inom Svenskfinland, för utbildningssektionen. Med de tidigare nämnde målen som utgångspunkt har den inhämtade kunskapen analyserats, med synvinkeln hur detta kan anpassas till att gälla de svenska skolorna i Borgå. På så vis har två alternativ till hur skolorna leds idag växt fram och föreslås få stöd att fortsätta utredas. Alternativen har tagits fram i samarbete med rektorerna. Det ena alternativet är att bilda två enhetsskolor, en på östra sidan ån och en på västra sidan ån. De två enhetsskolorna leds av varsin tjänsterektor, med hjälp av på den östra sidan en eller två biträdande tjänsterektorer och den västra en biträdande tjänsterektor. Vidare har varje enhet en teamledare. Den östra sidans skolor är Lyceiparkens, Kvarnbackens, Vårberga, Sannäs och Grännäs skolor. På västra sidan handlar det om Strömborgska, Eklöfska, Kullo och Hindhår skolor. En enhetsskola har gemensam personal och budget. En variant av detta är att Kvarnbackens skola fortsätter som förr och inte är en del av den östra sidans enhetsskola. Det andra alternativet kan kort beskrivas som att de mindre skolor som inte har en tjänsterektor leds av en eller två rektorer. Dessa skolor är Sannäs, Grännäs, Vårberga, Eklöfska, Hindhår och Kullo skolor. De tre större skolorna som har tjänsterektor idag, fortsätter som förr. Dessa skolor är Lyceiparkens, Kvarnbackens och Strömborgska skolorna. På så vis har svenska utbildningstjänsterna fyra eller fem rektorer för sina nio skolor. Skolorna kvarstår med egen personal och egen budget. Målet är att alla rektorer är tjänsterektorer. I de mindre enheterna som leds av en rektor finns även teamledare. I alla dessa alternativ bibehålls antalet enheter där det ordnas grundläggande utbildning.

14 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Utb.dir: Utbildningsdirektören tillsammans med några rektorer presenterar närmare de två i beredningstexten nämnda alternativen till hur de svenska skolorna kan ledas. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknar presentationen för kännedom. Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion godkänner de preciserade målen med utredningen om skolornas ledarskap att vara följande: Underlätta målet med jämlikhet mellan skolorna genom en enhetlig lärstig Lätta på rektorns arbetsbörda Leda till att rektor ges mera tid för skolutveckling, personalledarskap, fortbildning och planering Kunna ses i skolorna och i klassrummen i form av bättre arbetsförhållanden och inlärning Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion ger utbildningstjänsterna i uppdrag att närmare analysera de två alternativen i nära samarbete med skolornas personal och bildningens ledning. Analysen skall fokusera på hur de mål som ställts på arbetet bäst kan uppnås. Alternativ 1 innebär att de nio svenska grundskolorna bildar två enhetsskolor som leds av två tjänsterektorer och två eller tre biträdande tjänsterektorer. Alternativ 2 innebär att Sannäs, Grännäs, Vårberga, Eklöfska, Hindhår och Kullo skolor leds av en eller två rektorer. Utbildningsdirektören tillsammans med några rektorer presenterade närmare de två i beredningstexten nämnda alternativen till hur de svenska skolorna kan ledas. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknade presentationen för kännedom. Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion godkände de preciserade målen med utredningen om skolornas ledarskap att vara följande: Underlätta målet med jämlikhet mellan skolorna genom en enhetlig lärstig Lätta på rektorns arbetsbörda Leda till att rektor ges mera tid för skolutveckling, personalledarskap, fortbildning och planering Kunna ses i skolorna och i klassrummen i form av bättre arbetsförhållanden och inlärning Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion gav utbildningstjänsterna i uppdrag att närmare analysera de två alternativen i nära samarbete med skolornas personal och

15 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ bildningens ledning. Analysen skall fokusera på hur de mål som ställts på arbetet bäst kan uppnås. Alternativ 1 innebär att de nio svenska grundskolorna bildar två enhetsskolor som leds av två tjänsterektorer och två eller tre biträdande tjänsterektorer. Alternativ 2 innebär att Sannäs, Grännäs, Vårberga, Eklöfska, Hindhår och Kullo skolor leds av en eller två rektorer.

16 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen UNDERVISNINGEN I A1-SPRÅKET INLEDS I ÅRSKURS 1 SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi och rektor Jessica Gillberg Den 20 september 2018 ändrade timfördelningsförordningen och förordningen om grundläggande utbildning. Undervisningen i A1-språket inleds stegvis så att undervisningen i årskurs ett inleds under vårterminen 2020 och utvidgas till årskurs två under läsåret Undervisningen i A1-språket omfattar totalt två årsveckotimmar i årskurserna ett och två. Ändringarna träder i kraft senast den 1 januari 2020, och från och med det datumet beviljas utbildningsanordnarna statsandelsfinansiering för uppgiften. I de svenska skolorna i Borgå läser eleverna A1-språket finska från och med årskurs två enligt nuvarande timfördelning. Ärendet har diskuterats i utbildningstjänsternas gemensamma styrgrupp för läroplansfrågor samt med rektorsguppen. Beredningen har utgått från att A1-språket finska inleds på årskurs ett från och med För att inte elevens timantal skall utökas på årskurs ett från nuvarande 20 h/v till 21, flyttas en modersmåltimme från åk ett till åk två. Därmed utökas elevens timantal per vecka på årskurs två från nuvarande 20 till 21. I arbetet med ändringarna i grunderna för läroplanen (2104) ska man beakta att studier i ett A1-språk är avsedda för alla elever. Syftet med att tidigarelägga studierna är att stödja lika möjligheter till språkstudier för alla elever. Man ska sträva efter att ordna undervisningen med beaktande av elevernas förutsättningar. Detta innebär att målen, innehållet, arbetssätten, lärmiljöerna och bedömningen samt stödåtgärderna och handledningen definieras och anpassas för årskurs 1-2. Timfördelningen är en del av den kommunala läroplanen som enligt Borgå stads förvaltningsstadga godkänns av bildningsnämndens svenska utbildningssektion. Utb.dir: Den bifogade timfördelning uppdaterat med finska som A1-språk från och med årskurs ett godkänns att gälla för de svenska skolorna i Borgå från och med

17 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Den bifogade timfördelning uppdaterat med finska som A1-språk från och med årskurs ett godkändes att gälla för de svenska skolorna i Borgå från och med Liitteet/Bilaga Timfördelningen

18 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen STRÖMBORGSKA SKOLAN INLEDER SIN VERKSAMHET SOM ENHETSSKOLA SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller och rektor Carola Wiksten. Bildningsnämnden har beslutat att Strömborgska skolan inleder sin verksamhet som enhetsskola från och med Skolan är idag en skola för årskurserna 7-9, men från och med nästa läsår flyttar elever från Näse, Saxby och till en del från Gammelbacka skolor till Strömborgska skolan. Vidare kommer förskolan att fungera i den nya skolan utrymmen. Skolan nya fastighet skall vara färdig från och med Fram till det fungerar enhetsskolan i tillfälliga utrymmen i Näse för årskurserna 1-6, samt i nuvarande utrymmen för årskurserna 7-9. Den nya fastigheten är planerad för ett lämpligt elevantal på 500 elever. Skolan har även utrymmen för ett antal smågrupper. Bland dessa kan nämnas den så kallade A-klassen, som är till för elever i behov av stöd i sociala och emotionella situationer samt Mixen, som idag fungerar i Kvarnbackens skola. En del av skolans verksamhet kan också ske i närliggande finska enhetsskolan Albert Edelfelt, som i sin tur kan utnyttja andra utrymmen i den svenska enhetsskolan. Utb.dir: Skolans kommande rektor Carola Wiksten presenterar den nya skolans utrymmen och hur de vuxit fram utgående från den verksamhetskultur den nya skolan skapat under planeringsprocessen. Skolans kommande rektor Carola Wiksten presenterade den nya skolans utrymmen och hur de vuxit fram utgående från den verksamhetskultur den nya skolan skapat under planeringsprocessen.

19 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen SANNÄS SKOLAS TILLFÄLLIGA UTRYMMEN SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller Sannäs skolas paviljong har stängts och en del av skolans verksamhet är flyttad till föreningslokalen Hagaborg för denna vårtermin. Lokalitetsledningen utreder andra bättre fungerande utrymmen för skolan från och med En möjlighet är alternativa utrymmen i form av en barack på skolans tomt. Stadens budget för 2019 innehåller en skrivning i avsnittet om husbyggandsinvesteringar, att staden under år 2019 måste hitta en lösning med hjälp av vilken man kan säkerställa utbudet av bildningstjänster också på Borgås östra område. Behovet har uppstått främst på grund av att det i bildningens utredning av servicenätet kommer fram att fastigheterna för Ilolan koulu och Sannäs skola är i dåligt skick. Stadens ledningsgrupp har bett stadsplaneringen utreda var på östra området servicen kunde placeras, om lösningen är att servicen ordnas i östra området. Enligt stadsplaneringen finns det tre alternativ. Ett av dessa alternativ är var Sannäs skola är placerad idag. De två övriga alternativen är i Illby, endera var Ilolan koulu är idag, eller var Illby daghem förr var. Om lösningen kommer att vara att servicen ordnas var Sannäs skola är placerad idag, innebär det att Sannäs skolas akuta behov av tillfälliga utrymmen helst bör lösas på annat sätt än en ny barack på skolans gård. För att kunna göra ett klokt beslut om hur behovet av Sannäs skolas tillfälliga utrymmen löses har Lokalitetsledningen bett om åsikter av bland annat svenska utbildningstjänsterna om placeringen av det som i stadens budget heter att säkerställa utbudet av bildningstjänster också på Borgås östra område. Svenska utbildningstjänsterna har som sitt ansvarsområde barnens lagstadgade rätt till skolgång på svenska. Enligt svenska utbildningstjänsterna påverkas beslutet av placeringen av en enhet som omfattar årskurserna 1-6 för svenska elever av: - elevupptagningsområdet, - skolskjutsarna, - möjligheten till samarbete, speciellt med småbarnspedagogiken - trygga och välfungerande utrymmen - samt kostnaderna. Utb.dir: Bildningsnämndens svenska utbildningssektion anser att elevupptagningsområdet, möjligheten till samarbete med småbarnspedagogiken, skolskjutsar, möjligheten till kvalitativt bra

20 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ utrymmen och kostnader är de faktorer som ur svenska utbildningstjänsternas synvinkel påverkar var en svensk skola placeras på östra området. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion avger det bifogade utlåtandet till - behandling i Bildningsnämnden om placering av en eventuell svensk skola på östra området - samt till Lokalitetsledningen för vidare åtgärder vid planeringen av de tillfälliga utrymmena Sannäs skola behöver från och med Svenska utbildningssektionen är medveten om att detta beslut inte tar ställning till hur servicen i framtiden ordnas på östra området. Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion ansåg att elevupptagningsområdet, möjligheten till samarbete med småbarnspedagogiken, skolskjutsar, möjligheten till kvalitativt bra utrymmen och kostnader är de faktorer som ur svenska utbildningstjänsternas synvinkel påverkar var en svensk skola placeras på östra området. Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion avger det bifogade utlåtandet till - behandling i Bildningsnämnden om placering av en eventuell svensk skola på östra området - samt till Lokalitetsledningen för vidare åtgärder vid planeringen av de tillfälliga utrymmena Sannäs skola behöver från och med Svenskspråkiga utbildningssektionen är medveten om att detta beslut inte tar ställning till hur servicen i framtiden ordnas på östra området. Liitteet/Bilaga Sannäs skola, SVUBS

21 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Svenskspråkiga utbildningssektionen ÄRENDEN FÖR KÄNNEDOM SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller - Aktuellt från ungdomsfullmäktige - Nylands förbund söker samarbetsparter i Kina inom bland annat utbildningen - Rapport om utbildningstjänsternas rekrytering av lärare till lediganslagna tjänster våren Rapport om situationen inom hemundervisning hösten Psykologsituationen på andra stadiet våren 2019 Utb.dir: Antecknas för kännedom. Antecknades för kännedom.

22 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Kommun Anvisning för rättelseyrkande och besvärsanvisning Datum för sammanträdet Paragraf Styrelse/nämnd Besvärsförbud Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkstäl lighet, kan enligt 136 kommunallagen rättelseyrkan de inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslu tet. Paragrafer och 17 och Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skrift ligt rättelseyrkande enligt mom. kommunalla gen kan framställas över beslutet. Paragrafer 16 och 18 Enligt 5 förvaltningsprocesslagen eller annan lagstiftning kan besvär in te anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grunden för besvärs förbudet. Anvisning för rättelseyrkande Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan frams tälla ett skriftligt rättelseyrkande. Myndighet hos vilken rättel se yrkas, adress och postadress Bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion Borgå stad, bildningsväsendet, Konstfabriksgatan 1, Borgå Paragrafer 16 och 18 Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grun dar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framstäl ler det. Obs! Fogas till protokollet

23 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet och besvärstid I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett bes lut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress Helsingfors förvaltningsdomstol, Banbyggarvägen 5, Helsingfors e-post helsinki.hao@oikeus.fi tfn , fax Kommunalbesvär, paragrafer Förvaltningsbesvär paragrafer Besvärstid 30 dagar Besvärstid... dagar Annan besvärsmyndighet, Paragrafer Besvärstid adress och postadress... dagar Besvärsskrift Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet I besvärsskriften skall uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringarna till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som för fattat skriften. Om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som offi ciellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag från vilken besvärstiden skall räknas. Inlämnande av besvärshandlingarna Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens ut gång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Paragrafer Besvärshandlingarna skall lämnas till 1 ): namn, adress och postadress Paragrafer Tilläggsuppgifter Enligt lagen om domstolsavgifter (701/93) ska en rättegångsavgift på 89 euro tas ut av ändringssökanden för behandlingen av ett mål eller ärende i förvaltningsdomstolen.

24 BORGÅ STAD PROTOKOLL 2/ Detaljerade anvisningar om hur man begär omprövning / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1 )Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten Fogas till pro tokollet