Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby"

Olof Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Nämnden för utbildning och fostran, svenska sektionen Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby 379/00/01/02/2015 OPESVS 40 beredare: skoldirektör Per-Olof Nyström, tfn Fullmäktige i Karleby stad har beslutat ( ) att en skolnätsutredning verkställs innan Chydenius skola får sina planeringspengar. Nämnden för undervisning och fostran beslöt vid sitt möte ( ) att vi gör en skolnätsplan för hela den grundläggande utbildningen. Uppdraget var att göra två separata skolnätsutredningar, ett för den svenskspråkiga och ett för den finskspråkiga och i arbetet skulle ingå befolkningsutvecklingen och elevprognosen enligt grundskolområden (6 områden) och skolvist (32 skolor). Styrgruppen beslöt att göra en gemensam skolnätsutredning för båda språkgrupperna. Befolkningsutvecklingen i Karleby är stigande. Av befolkningen är 84,3% finskspråkiga,13,1,% svenskspråkiga och 2,6% har något annat modersmål (bokslutet 2014). Nativiteten har stabiliserat sig på ca 600 barn per år. Under 15-åriga är ca 20 % av befolkningen. Antalet barn som går i grundskolan ökar, ökningen är under tidsperioden ca 850 barn. Efter år 2025 ökar antalet långsammare med endast 1-2 barn per årsklass. Då man gör utredningar måste man besluta redan i början vilka uppgifter som man utgår ifrån. För denna utredning beslöt styrgruppen att bokslutet 2014 är den ekonomiska utgångspunkten och för elevutvecklingen blev det statistikdagen Situationen läsåret följer samma mönster som tidigare år då det gäller elevutvecklingen. På den svenskspråkiga sidan är uppgörandet av elevprognosen för att få långsiktiga pålitliga prognoser för att kunna planera skola omöjligt att göra. Vi kan titta tillbaka 28 år och kan konstatera att för hela svenskspråkiga skolväsendet har de största elevprognos skillnaderna varit från -5% till +30,9. Största undantaget är det år prognosen och verkligheten stämmer överens det har skett 2 gånger på 28 år.då vi jämför skolorna vi ser på t.ex. Kyrkbackens skola, det finns läsår då det kan vara upp till 50 % fel på prognos och det inskrivna elevantal. Elevutvecklingen i den svenskspråkiga grundskolan i Karleby från jämfört elevprognos och inskriven elev som bilaga;

2 Bilaga A 40. Här nere följer ett utdrag från svenskspråkiga sektionsmötet Nämnden för utbildning och fostran har vid sitt möte , tillsatt tre arbetsgrupper för att utreda skolfastigheter som skall förutredas för att få reda på deras saneringsgrad. De skolor som det gäller är Yxpila skola, Chydenius skola och Kyrkbackens skola. Redan tidigare har Chydenius skola och Kyrkbackens skola sedan flera år funnits med på stadens lista över investeringar. Chydenius skola har funnits med på Undervisnings och Kulturministeriets investeringslista för skolbygget på år 2017, systemet ändrades 2014 och skolan är inte mera med i finansieringsplanen. Arbetsgruppen för Chydenius skola föreslår som första alternativ att Chydenius skola byggs som en två seriers skola vilket betyder att skolan skulle ha kapacitet att i framtiden ta emot ca elever. Läsåret hade Chydenius skola 124 elever i årsklasserna 1-6, förskolan hade 31 elever, totalt i skolan 155 elever. Det kommer flera och flera elever till skolan varje år. Läsåret har skolan 134 elever i åk 1-6 och i förskolan finns det 23 elever, totalt 157 elever. Skolan behöver ändamålsenliga utrymmen istället för små otillräckliga utrymmen. Chydenius skola är stadens största svenskspråkiga årsklasserna 1-6 skola och den förtjänar pedagogiska utrymmen. Chydenius skolas direktion föreslår enhälligt att skolan byggs som en tvåseries skola med förskola. Det andra alternativet i förutredningen är en tre-series skola, ca elever. Chydenius skolas tomt är troligen för liten för att så många elever skulle rymmas.detta alternativ skulle vara ödesdigert för vårt svenskspråkiga skolnät. Arbetsgruppens rapport och framför allt granskningen över skolfastighetens skick (kuntotarkastus) som tekniska verket i staden verkställde på hösten 2014 visar att skolfastigheten är i stort behov av sanering. Skolfastigheten har kommit till sitt slut, skolan är byggd 1964 och inga större saneringar har blivit gjorda. Dessa olika alternativ som arbetsgruppen föreslår är ute på utlåtande till berörda skolor. Utlåtanden presenteras på mötet. Rapporten är i skrivandes stund inte färdig men innehållet är för deltagarna i arbetsgruppen känd. Rapporten kommer att delges sektionsmedlemmarna så fort som den är färdig.

3 Beslut Svenska sektionen 1 antecknar för egen del förutredningen för kännedom 2 ger sitt utlåtande för nämnden för utbildning och fostran, att en ny tvåseriers skola med förskola bör byggas på Chydenius skolas nuvarande plats. 3 förutsätter att Rödsö och Vittsar skolor fortsätter som tidigare. Slut på utdraget. Då förundersökningarna gjordes diskuterades även andra placeringsalternativ. Den obebyggda tomten bredvid Idrottsgården var ett av de mera intressanta placeringsalternativen. Då fick vi som svar att en generalplaneändring tar så lång tid att det inte lönar sig att ens försöka gå vidare med denna idé. Kanske tiden nu skulle vara mogen för att återuppta den diskussionen om vilka fördelar det skulle vara med placeringen av Chydenius skola bredvid Idrottsgården. Nu då idrottsgården också skall planeras skulle det åtminstone tidsmässigt vara mycket bra.tomten skulle också räcka till för olika lösningar, vad gäller speciellt trafikarrangemangen. Första alternativet för Kyrkbackens skola har hela tiden varit att skolan skall byggas som egen skola på Kyrkbacken. I väntan på beslut finns Kyrkbackens skola på Vingegatan. Det är mycket frustrerande att länge få vänta på beslut om vilka skolor som skall byggas och hur detta påverkar befintliga gamla, små skolenheter. Då vi jämför situationen i Öja så drog tiden ut så länge att många familjer gjorde egna beslut och flyttade från Öja. Prognosen visade någonting helt annat än vad situationen just nu är i Öja. Öja skola är äntligen färdigt byggt, skolgården invigdes hösten 2014 och nu fungerar skolan som det ursprungligen var planerat tillsammans med Byagården. Framtiden ser bättre ut för Öja än lång tid. Skolan har 29 elever, daghemmet har 21 barn som nu fungerar i Byagården (sedan januari 2015), förskolan har 7 elever och eftis har 16 skolelever från åk 1-3. Det har också visat sig i praktiken att det tar lång tid att få beslut som gäller våra skolor. Chydenius skola har väntat ca 15 år på att få planeringspengar för att planera en ny skola. Under den tid som har gått så har åtminstone Rödsö skola och

4 Vittsar skolas framtid och överlevnad diskuterats. Hittills har det inte funnits några förslag på annat än att skolorna skall fortsätta som förr. Skolfastigheternas kondition har diskuterats utgående från "salkutus" modellen som stadsstyrelsen beslöt om i juni Bybornas intresse och aktiviter för att bevara byskolorna har också diskuterats, finns det möjligheter för byborna att göra insatser för sin byskola så kan det på driftsekonomisidan ha betydelse. Redan nu har staden satsat stora belopp på dessa skolor. Verksamheten vid Såka skola och Såka Byagård hör nära ihop. Matsalen och idrottssalen finns på Byagården där också förskolan har sin verksamhet. Skolan utvecklas hela tiden, denna höst har ett omfattande gårdsprojekt startat. Villa skola har som sin tyngdpunkt specialundervisning och elever med förlängd läroplikt, detta betyder i praktiken att skolan till sin omfattning inte kan ta emot alla elever som bor i det området och ser skolan som sin närskola men i samma elevupptagningsområde finns det också Kyrkbacken skola och Såka skola. I praktiken sker en utjämning av elever mellan dessa skolor. Utredningen"Plan för skolnätet i den grundläggande utbildningen" som bilaga; Bilaga B 40. Skoldirektören Svenska sektionen 1 ger som sitt utlåtande till utredningen av skolnätet för den grundläggande det ovanstående 2 föreslår att planeringspengarna för Chydenius skola kan tas i bruk och att Chydenius skola planeras som en tvåseriers skola 3 föreslår att tidtabellen för sammanslagningen av skolorna Rödsö, Vittsar och Chydenius bör ses över vid planeringen av Chydenius skola. Behandling Omröstning Beslut Medlem Joel Salmela föreslog återremittering av ärendet. Understöddes av medlemmarna Christer Sourander och Anne Peltomaa. Två (2) röster (Max Björkskog, Jesper Sundström) mot återremittering och för återremittering fem (5) röster (Marlén Timonen, Britt-Mari Sahlberg, Anne Peltomaa, Christer Sourander och Joel Salmela). Ärendet återremitterades.

Relevanta dokument

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS