UTLÅTANDEN Svenska undervisningstjänster

Transkript

1 Vision för Karleby stads småbarnsfostran och undervisningstjänster på 2020-talet UTLÅTANDEN Svenska undervisningstjänster

2 INNEHÅLL Hörande och utlåtanden sida 1 Vittsar skola Direktion Styrelsen för Vittsar hem och skola, Föräldrarådet 5 2 Rödsö skola Direktion 8 3 Såka skola Direktion Såka hem och skola r.f Villa skola Direktion Club Villa r.f. / Föräldraråd vid Villa skola 13 5 Öja skola Direktion Föreningen Öja Hem och skola r.f Långö Byagille r.f Chydenius skola Direktion 18 7 Kyrkbackens skola Direktion 18 8 Samarbetsområdet Samarbetsområdets direktion 19 9 Karleby svenska gymnasium Direktion Karleby svenska lärarförening Karleby svenska lärarföreningens styrelse Utlåtande: Eero Schreck 22 Utlåtanden som getts via webbstjänsten Ota kantaa: 2

3 1. Vittsar skola 1.1 Vittsar skolas direktion Direktionen vill framföra följande argument för att bevara Vittsar skola samt Vittsar förskola som undervisningsenhet: Principen om att svenskspråkiga barn i årskurserna F-6 ska ha möjlighet att gå i en trygg skola nära det egna hemmet. Dessutom är det miljömässigt och hälsomässigt försvarbart att barn cyklar till skolan. Direktionen anser det förkastligt att man är beredd att stänga skolor som är friska, fullt användbara och inte har problem med inomhusluft. Nya väggar är inte allt i en skola. Det är människorna som gör skolan, och Vittsar skola kan, istället för nya väggar, erbjuda en naturnära miljö som lämpar sig ypperligt för utomhuspedagogik. I dagsläget är antalet elever 58 (44 skolan +14 i förskolan) och det betyder att Vittsar skola som undervisningsenhet uppskattningsvis har kapacitet att ta emot ytterligare ca 30 barn. Det finns möjlighet att styra elever från elevupptagningsområdet Chydenius - Vittsar - Rödsö. Också systemet beträffande elever som styrs till Villa skola kan ses över. I dagsläget finns det elever som styrs till Villa skola, även om avståndet är kortare till Vittsar skola. Även om direktionen ogärna vill gå in på pengar, kan det ändå konstateras att Vittsar skola, enligt rapporten av FCG (2015), är en av de billigare svenska skolorna då det gäller kostnader per elev. Det betyder alltså inte alltid att en liten skola är dyrare än en stor skola. Dessutom skulle små renoveringsåtgärder (ex. bergvärme), i kombination med flera elever, göra Vittsar skolas kostnader per elev ännu lägre. Geografiskt sett kan Vittsar fungera som en skola, som ger svenskspråkiga/tvåspråkiga familjer från Peltokorpi/Kelviå/Lochteå möjlighet att gå i en svenskspråkig skola. I dagsläget har Vittsar skola barn därifrån och i framtiden blir det säkert flera. Historisk tillbakablick är också på sin plats. Bybor har med sämre resurser och under sämre tider byggt upp och upprätthållt Vittsar skola. Hur kan staden hävda att den med dagens teknik och resurser inte kan upprätthålla skolan? Det framkommer redan att skolan inte är dyr i drift, låt den fungera och utvecklas. Att sälja fastigheter har inte visat sig vara lätt (Övre-Korplax, Knifsund). 2. Byarna i Karleby behöver fortsättningsvis sina byskolor som samlingsplats, eftersom de i princip är den enda servicen som byarna erbjuder. Trenden är att allt ska centraliseras och man tar tyvärr även till pedagogiska argument då det gäller större jämfört med mindre enheter. Att en byskola inte skulle kunna leva upp till de förväntningar som Läroplan 2016 ställer är struntprat. Det hittas dessutom helt säkert lika många argument för mindre enheter, som olika aktörer marknadsför om större enheter. Pedagogiska och relationsrelaterade fördelar med en mindre enhet är till exempel: a) lärarna har ett gemensamt ansvar för alla skolans elever. Eftersom kollegiet är mindre är alla måna om hela skolans angelägenheter. b) sammansatta klasser c) grupperingar och kamratrelationer årskurslöst d) eleverna bekanta för läraren och vice versa då ett nytt läsår inleds e) gruppstorlekarna något mindre f) gemensamma projekt och evenemang med hela skolan möjliga 3

4 g) mera utrymme för personliga kontakter på föräldra-/lärarnivå. Ökat engagemang i skolans angelägenheter (Hem och skola-föreningar som också ger ekonomiskt stöd, föräldrar kommer in och sandar skolans gård med sin traktor). Gällande Karlebys svenska skolor så är lösningen med att Kyrkbackens skolas verksamhet upphör helt vettig. Givetvis är Chydenius nybygge också befogat, och det föreligger en möjlighet att rita om elevupptagningsområden så att vissa forna Kyrkbacken elever kan styras till den centraliserade Chydenius skolan om den måste byggas för 240 elever. Det är nämligen betydligt längre från Friis eller Witick till centrum, än från Kyrkbacken till centrum. Det vill säga: Varför kan inte den skolas elever som inte har någon skolbyggnad flyttas till Chydenius? Detta har också tidigare varit ett alternativ och borde helt klart vara det naturligaste i detta läge. Beträffande det juridiska förfaringssättet i hela framställningen vill direktionen dessutom ifrågasätta det att man gjort saker i fel ordning. Hur är det möjligt att en skola (Chydenius) kan få planeringspengar för en 240-elevs skola då man inte har elever till det? Att Karleby försöker centralisera sina skolor för med sig problem. Det medför stora kostnader och fodringar för föräldrar, även om det på kort sikt kan spara för staden. Att t.ex. ha en 9-åring att cykla från Gamla Uleåvägen 110 till Anders Chydeniusgatan 20 (platsen för Chydenius troligen ännu längre?) är inte ändamålsenligt. Socialt umgänge med elever i närbyn är alltid också bättre för familjerna, så länge barnen är små. Att börja skjutsa barnen till skolkompisar som bort 15 km ifrån vet man att inte är önskvärt. Då barnen blir större och kan förflytta sig själv tryggare och smidigare är det lättare och då är barnen från olika områden i Karleby också mogna att ta steget till en större enhet (ex. Donnerska). Skolor med F-9 i samma byggnad understöds inte. Var är förändringen? Var tillkommer det nya för barnet? Det att ytterligare trafikera Anders Chydeniusgatan med ännu mera bilar och cyklar är också bedrövligt. De som har rätt till busskjuts kommer i sin tur att sitta länge i bussen, med alla möjliga byar som ska cirklas runt. Avståndet må vara rimligt för bussrutten, men barn kommer ändå att sitta orimliga tider i bussar. Orimiliga avstånd blir det för t.ex. elever i Rahkosen koulu. Direktionen kräver att Karleby stad omedelbart tar timeout med skrytbyggen. Hållbarhetstänkandet tycks helt och hållet saknas i dessa tider. Skolor kan byggas billigare och finansieringsmodellen med livscykelmodellen är inte pålitlig. Saker kan användas på nytt, allting behöver inte vara splitternytt. Vittsar skola är 132 år och torde gott och väl orka många år till. 4

5 1.2 Styrelsen för Vittsar hem och skola, Föräldrarådet Ställningstaganden till de åtgärder som gäller den egna skolan: I likhet med ett flertal tidigare ställningstaganden ända sedan 9/2014 har styrelsen för Vittsar Hem och Skola samt föräldrarådet fortsättningsvis samma åsikt: Styrelsen för Vittsar Hem och Skola samt föräldrarådet motsätter sig kraftigt alla planer på att överflytta eleverna från Vittsar till Chydenius och kräver att eleverna i Vittsar skola samt barnen i Vittsar-Rödsö-förskola även i framtiden har rätt och möjlighet till skolgång i sin egen närskola och förskola i Vittsar. Motiveringar: 1) Vittsar skola och Vittsar-Rödsö-förskola fungerar som en naturlig närskola för svensk- och tvåspråkiga barn på norra sidan av Karleby på ett tämligen stort område, även för familjer bosatta i Ruotsalo-Peltokorpi-Kelviå samt Lochteå. En nedläggning av Vittsar skulle medföra att ett flera av dessa familjer skulle mista möjligheten att välja en svenskspråkig skola eftersom skolvägen till en svensk skola i centrum skulle bli orimligt lång, en förflyttning av Chydenius förlänger skolvägen ytterligare. Barnen från Vittsar och omliggande byar kan inte självständigt ta sig till en skola in i centrum, flera elever har redan i nuläget en avsevärt lång skolväg. Inte heller skoldagarna bör förlängas. Den farliga skolvägen (riksåttan) bör även beaktas. Kostnaderna för skolskjuts kommer att öka ifall eleverna från Vittsar flyttas till Chydenius, i nuläget har 7/44 elever rätt till skolskjuts, ifall eleverna i nuläget skulle vara i Chydenius skulle 30/44 elever vara berättigade till skolskjuts. En omplacering av Chydenius skola skulle öka mängden elever med rätt till skolskjuts. Elevmängden är dessutom stigande. Förskolebarnen har inte beaktats i beräkningarna. 2) En väl fungerande, livskraftig och framåtgående närskola/förskola med ett elevantal som tydligt överskrider minimigränser 32 elever bör inte nedläggas. Fullmäktigen har 12/2015 fastställt minimigränsen 32 varav man kan fråga sig om det är juridiskt rätt att på tjänstemannanivå planera en nedläggning av Vittsar då elevantalet är 44 och uppåtgående. En nedläggning av Vittsar skola kan inte grunda sig på behovet att fylla Chydenius till tvåserieskola. Elevantalet i Chydenius räcker inte nära heller till en tvåserieskola så hur kan man överlag planera en sådan? 3) Kostnaderna 6910 euro per elev (bokslutet 2015) är redan i nuläget bland de billigaste i en jämförelse med andra svenska lågstadier i Karleby samt billigare eller på samma nivå som i flera finskspråkiga skolor. 4) Elevprognosen är stabil och uppåtgående och elevantalet har beräknats vara 49 läsåret Skolverkets beräkningar har dessutom under årens lopp visat sig vara i nedre kanten. Ifall beräkningarna baserar sig på barnets registrerade modersmål uppnås felaktiga antal eftersom ca 34 % av barnen har finska som sitt modersmål, 80 % av eleverna kommer från tvåspråkiga familjer. Det byggs sakta men säkert nytt runtomkring Vittsar samt i Ruotsalo- Peltokorpi-Kelviå, nya bostadsområden har planlagts på norra sidan av Perho å och småningom kommer allt fler äldre hus till salu vilket möjliggör att nya barnfamiljer flyttar in. Elevantalet har varit som lägst åren (39-41) och är nu klart och tydligt uppåtgående mot 50, elevunderlaget ser i dagens läge mycket stabilt ut. 5) Skolans fastighet är rymlig och inrymmer avsevärt fler elever, som mest har elevantalet varit 86. Vittsar skola har uppskattningsvis kapacitet att ta emot ca 70 elever + förskolebarnen. Det föreligger goda möjligheterna att öka elevantalet genom att rucka på gränserna för elevupptagningsområdena mellan Vittsar och Villa samt dels Vittsar och Chydenius och aktivare styra elever till Vittsar samt samtidigt minska på elevtrycket till Villa och Chydenius. Med beaktandet av de överlag osäkra elevprognoserna på svenska skolsidan bör det finnas extra kapacitet att ta emot elever under kommande år. Vittsar skola är en ypperlig reservventil mellan Villa och Chydenius. De två senaste åren har det reella elevantalet på svenska sidan varit 25 % större än enligt prognosen och kastet har varit större än under tidigare år. 6) Fastighetens konditionsklass har beräknats vara 52,67 % vilket låter i lägsta laget. Med små ingrepp kunde konditionsklassen förbättras (isolering, bergsvärme?). Det bör understrykas att fastigheten i dessa ekonomiskt kärva tider inte är i behov i akut sanering, inga problem med inomhusluften föreligger. En sanering av skolbyggnaden har beräknats kosta 2,2 miljoner, både skolbyggnaden och tomten torde möjliggöra en utvidgning av skolan (i stället för att utvidga den nyrenoverade Villa skolan). 7) På insidan är skolan rymlig och ändamålsenlig, skolans utrymmen erbjuder goda förutsättningar att verkställa den nya undervisningsplanen. Skolan har mångsidig modern teknisk utrustning. Ett skolmuseum grundats på skolans vind för att värna om den svenska skolgångens historia. 5

6 8) Skolan har alltid kännetecknats av mångsidig inlärning över klassgränserna och utanför skolans väggar både ut i naturen och in i staden. Miljön runtomkring skolan är ypperlig med tanke på utomhuspedagogik och målsättningen att aktivera barn att röra på sig, gårdsplanen i sig stöder projektet Skola i rörelse och ger möjlighet till fritt utelekande vilket inte kan betonas för mycket i dagens samhälle. 9) Kännetecknande för skolan är en stark gemenskap, delaktighet och omsorg barnen emellan samt kamratskap över klassgränserna. Samarbetet skolan och förskolan emellan är naturligt och nära. 10) Skolan är en trelärarskola, alla lärare har bundit sig till att utveckla skolan, har aktivt tagit in nya undervisningsoch arbetsmetoder. Elevers individuella behov blir väl beaktade. Den nya läroplanen är i bruk och utgör inget problem. 11) Skolans föräldraförening/föräldrarådet stöder aktivt elevernas skolvardag på många sätt, föräldraföreningen har även bekosta dyra anläggningar till skolan och ordnat talkon för att piffa upp skolan på in- och utsidan. 5/2015 överräckte styrelsen för Hem och Skola en namninsamling (1026 namn) för bevarandet av Vittsar skola. 12) Skolan används aktivt av olika föreningar samt för elevernas hobbyverksamhet. Skolan är en viktig samlingsplats för byborna över språkgränserna. Alternativ vilka möjliggör avsevärda inbesparningar trots att Vittsar skola kvarstår som närskola: 1) Chydenius saneras som enserieskola. Elevantalet i Chydenius räcker inte till tvåserieskola och en sanering av skolan som enserieskola är det billigaste alternativet: 4,4 miljoner. Utbygge till tvåseriers 10,5 miljoner. 2) Byskolorna har kapacitet att ta emot avsevärt fler elever, de går s a s på tomgång vilket är dyrt. Kyrkbacken står däremot utan fastighet. Mest kostnadseffektivt vore att fylla byskolorna genom att styra elevströmmen som helhet på ett nytt sätt skolorna emellan. Det vore naturligt och logistiskt helt möjligt att styra Kyrkbackens elever boende på området Mallot-Kvikant till Öja samt övriga elever dels till Villa och Chydenius. Samtidigt kunde en del av Villaeleverna styras till Vittsar och en del av Chydenius-eleverna till Rödsö och Vittsar (elevtrycket i Villa och Chydenius skulle lätta). 3) Villa borde kvarstå som sådan både med beaktandet av specialundervisningen och pga. av att skolan nyligen har genomgått en omständlig renovering. Vid behov av tilläggsutrymmen är det Vittsar och Rödsö som bör utbyggas. 4) Ifall Chydenius trots allt utbyggs som tvåserieskola skulle det vara mest kostnadseffektivt att sammanslå Kyrkbacken och Chydenius. Kyrkbacken står utan fastighet och elevprognosen är kraftigt nedåtgående. Denna sammanslagning skulle medföra avsevärda inbesparningar: 4,9 miljoner (nybygge av Kyrkbacken) eller 4 miljoner (sammanslagning av Kyrkbacken med Villa). Avståndet från Kyrkbackens skola (ursprungliga adress) till Chydenius (nuvarande adress) är redan i nuläget något kortare än avståndet från Vittsar respektive Rödsö till Chydenius. Avståndet från Kyrkbackens skola (ursprungliga adress) till Renlunds tomt (föreslag som ny tomt för Chydenius) är under 3 km, från Vittsar respektive Rödsö över 6 km. Observeras bör att Vittsar har elever ändå från Peltokorpi och Lochteå. 5) Ifall elevmängden i Rödsö inte överstiger minimigränsen 32 elever skulle en sammanslagning av Vittsar och Rödsö vare en naturlig lösning. Förskolan har redan i flera års tid varit sammanslagen. Vittsar inrymmer i nuläget i alla elever. Ställningstagande till alla förslagna åtgärder: Alla lågstadie-elever och förskolebarn i Karleby bör ha en jämlik rätt till skolgång och förskola i den egna närskolan. Därtill bör alla barn ha rätt till en måttligt stor skola. Vi motsätter oss stora, sammansatta och centraliserade enheter både inom skolväsendet (låg och högstadier) samt inom småbarnsfostran. Enhetliga grundskolor bör inte byggas. Vi motiverar våra ståndpunkter med trygghets-, hälso- och miljörelaterade faktorer, med närskola- och jämlikhetsprincipen samt med föga och osäkra inbesparningar (de negativa följderna och sekundära kostnaderna har inte beaktats). Minimigränsen för elevantalet bör vara 32 för att möjliggöra att de allra minsta skolorna kan upprätthållas. Om elevantalet är på gränsen till 32 bör en pålitlig bedömning av den framtida elevprognosen verkställas före nedläggning av någon skola, skolvägens och skoldagarnas längd bör beaktas. För- och nackdelarna av 6

7 sammanslagning av de finska gymnasierna bör utredas grundligt. Skolor som har problem med inomhusluften bör saneras det snaraste. Vi efterlyser nytänkande. En sammanslagning av Chydenius och det svenska språkbadet? En kvot av svenska språkbadselever kunde tillföras i alla svenska lågstadier med stödet av en ambulerande språkbadslärare? Vi efterlyser tilläggstid för uppföljning av både elevutvecklingen och Soites inverkan på stadens helhetssituation samt nya infallsvinklar i strävan att hålla kostnaderna måttliga. Understrykas bör att grundskolan är lagstadgad grundservice som berör mindreåriga. Nettokostnaderna för grundutbildningen är i Karleby under landets medelnivå, även billigare än i jämförelsekommunerna. Staden ekonomiska läge är mycket svagt men det syns tydliga tecken på uppsving. Kostnaderna för nya stora enheter är enorma och ser ut att bli dyraste i driften. Centralisering och nedläggning av skolor kan inte motiveras med ekonomiska argument. Argument baserade på den nya läroplanen eller modern inlärningsmiljöer håller inte heller, detta kan med lätthet påvisas med ett flertal forskningsresultat. Upprätthållande av närskolor ute i byarna och på landsbygden belastar inte stadens ekonomi i den mån att nedläggning av dessa skulle vara motiverat i ett läge då dessa skolor är av ytterst stor vikt för byborna samt upprätthållandet av en levande landsbygd (enda service som finns kvar). Statsandelen 2,5 miljoner för anordnandet av svensk service bör inte glömmas. Karleby Styrelsen för Vittsar Hem och Skola Föräldrarådet 7

8 2. Rödsö skola 2.1 Rödsö skolas direktion Rödsö skolas direktion har vid sitt sammanträde den grundligt diskuterat visionerna om servicenätverken, småbarnsfostran och undervisningstjänster i Karleby under 2020-talet och inlämnar härmed ett skriftligt utlåtande, med följande motiveringar och faktauppgifter: Bakgrundsinformation, utlåtande och motiveringar: Med anledning av hotet om en stängning av Rödsö skola år 2019 och förslaget på en sammanslagning med nybyggda Chydenius skola, har både Rödsö hem- och skolaförening tillsammans med elevernas vårdnadshavare, noggrant undersökt skolans kommande elevantal och till skolfastigheten tillhörande kostnader. De involverade parterna har i första hand undersökt möjligheterna att minska på driftskostnaderna, för att på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tilltalande sätt, även kunna uppbevara och hålla en fortsatt verksamhet och en daglig undervisning i Rödsö skola, som även visar ett starkt växande elevunderlag. De här tankarna och framtidsutsikterna har väckt ett mycket positivt intresse bland byborna, för att i mån av möjlighet, kunna bevara skolan i dess nuvarande form även i framtiden. Anmärkningsvärt är det, att många nya elever har kunnat tillföras elevstatistiken på mycket kort tid. Många, både svenskspråkiga och finskspråkiga familjer, har planerat att flytta in till byn och de flesta familjerna kommer att placera sina barn i Rödsö skola. Detta har ifrågavarande föräldrar betygat med sina egna underskrifter redan i ett tidigare skede. Skolans rektor har informerat föräldrarna om dagsläget vid olika tillfällen, bl.a. vid höstens föräldramöte den Skoldiskussionerna har gått heta under hela hösten, vilket lett till, att vi från Rödsö velat ta fram färska uppgifter och de har även publicerats nyligen i dagstidningen, allmänheten till kännedom. Både den nya stadsdirektören, fullmäktigeledamöter och en riksdagsman, har bjudits in till skolan, både i slutet av hösten 2016 och i början av januari Samtliga har fått ta del av de aktuella och uppdaterade uppgifterna kring skolans elevunderlag, framtidsutsikter och den faktiska, ekonomiska situationen. 1. Rödsö skolas direktion kan inte omfatta och godkänna de förslag, som nu ligger till grund för den fortsatta, politiska behandlingen i bl.a. stadsfullmäktige i slutet av mars 2017, med följande motiveringar: I rapporten föreslås en höjning av skolans elevantal från nuvarande 32 till 48, vilket skulle på sikt automatiskt leda till en nedläggning av alla 2-lärar skolor. Tidigare har en gräns på 38 elever praktiserats för en tredje lärartjänst. Inget beslut har fattats i några som helst sammanhang på, att denna gräns skulle ha ändrats. Skolans 3:e lärartjänst drogs in för ca 3 år sedan, när skolans elevantal sjönk under 38 elever. I ett tidigare skede, har stadens beslutsfattare lovat, att alla fall skall noggrant prövas skilt för sig, med elevernas och situationens bästa för sina ögon. Framför allt måste alla beslut fattas på verkliga grunder! Övriga motiveringar: Stadens uträkningar visar på klara fel ifråga om elevantalet i Rödsö skola. Enligt uppgifter, som tagits från Befolkningsregistret, skulle skolans elevantal sjunka under 30 elever för perioden Faktum är, att skolan har bekräftade namnlistor på, att elevantalet under åren kommer att vara minst 41 elever och under åren stiga till 43 elever. - Rödsö skola är den enda svenskspråkiga skolan, som inte har några som helst transportkostnader. Enligt färska uträkningar skulle detta kosta ca e/år, vilket utgör en tilläggskostnad á e under en 20-års period för staden. - Sanerings- och reparationskostnaderna i Rödsö skola har varit endast e under 39 års tid ( ) vilket betyder en årlig kostnad á 7200 e. Enligt stadens uträkningar, skulle en stängning ge en inbesparing á e under en 20-års period. Enligt nyligen gjorda uträkningar, sparar staden istället endast 7200 e x 20 = e. Stadens felaktiga siffror här är anmärkningsvärda e! 8

9 2. Elevupptagningsområdet för Rödsö skola är lyckligtvis ett starkt växande område. Till Puntus-området har 185 nya egnahemshustomter planerats under åren På samma sätt planeras 170 nya egnahemhustomter på norra sidan om Rödsö-vägen. (finns också i FCG-Konsultti Oy;s rapport). Ytterligare har Karleby stad nyligen inlöst ett stort tomtområde mittemot Rödsö skola, på andra sidan Perho å. I byn sker som bäst en starkt generationsväxling. Många äldre människor säljer sina hus och yngre barnfamiljer flyttar istället in till byn. Skolan har praktiska möjligheter att ytterligare ta emot flera elever, vilket också naturligt blir fallet, när ovannämnda argument förverkligas. Skolans fastighet är inte heller i sådant skick, att den ännu inte skulle kunna ha en för byn ytterst viktig verksamhet i årtionden framåt. Vi anser, att det mest fördelaktiga beslutet för staden och för barnen i framtiden i Rödsö, är att byn får behålla sin byskola och fortsätta med en ytterst välfungerande verksamhet, en undervisning enligt nya läroplanens rekommendationer, egen förskola och Eftis-verksamhet, samt en trygg, social vardag och närmiljö, med nära elevkontakter, klasslös vänskap eleverna emellan och en väsentlig knutpunkt och sammanhållning för alla i byn, framtiden till glädje och fromma. Christer Vidjeskog, ordförande Mikael Hjulfors, sekreterare/rektor 9

10 3.Såka skola 3.1 Såka skolas direktion Såka skolas direktion har vid sitt möte den ingående diskuterat Karleby stads visioner för småbarnsfostran och undervisningstjänster på 2020-talet. På basen av dessa diskussioner vill vi föra fram följande: Våra åsikter gällande åtgärder som berör den egna skolan: Statistiken vad gäller Såka skola har i många år varit missvisande och felmarginalerna som borde vara bekanta vid det här laget har inte beaktats. För skolans del har elevantalet varit stabilt under många år och läget ser ut att fortsätta lika stabilt. Antalet lärare per skola baseras inte på politiska beslut utan antalet elever avgör timresursen. Därför anser vi att förslaget om att göra Såka skola till en trelärar-skola är obefogat i detta nu. Såka skola har i dagens läge ett fungerande helhetskoncept tillsammans med Såka byagård innefattande dagvård, förskola och skola. Vår skola är en trivsam närskola som upprätthåller en levande landsbygd. Inflyttningen till byn har under en längre tid varit positiv och många familjer har valt att bosätta sig i området tack vare befintlig dagvård och skola. Eftersom skolan verkat länge, kan man över tiden konstatera att skolan varit kostnadseffektiv. Våra åsikter gällande åtgärder som berör hela undervisningsnätet i Karleby: Inledningsvis ifrågasätter vi varför bildningssidan, som inte är orsak till Karlebys dåliga ekonomi, skall stå för de största inbesparingarna. Summorna vad gäller inbesparingarna kan ifrågasättas då det på annat håll i landet, exempelvis i Borgå, påvisats att centralisering av skolor inte leder till inbesparingar. Man har också bl.a. under stadens informationstillfälle den 18.1 på stadshuset motiverat åtgärderna för undervisningsnätet med jämlika möjligheter att uppfylla den nya läroplanen. Detta är fullständigt omotiverat och att överhuvudtaget ifrågasätta huruvida små skolor skulle klara av att uppfylla den nya läroplanen känns kränkande och som direkt kritik mot personalen. Läroplanen sitter inte i väggarna. Vid den fortsatta behandlingen av stadens visioner för småbarnsfostran och undervisnings-tjänsterna för framtiden, förutsätter vi att besluten fattas med barnens bästa för ögonen och med den lilla eleven i centrum. Dan Wiklund, ordförande Maria Furubacka, sekreterare Camilla Wikman, medlem Peter Björk, personalrepresentant Marko Hägglund, ersättare Patrick Sandström, lärarrepresentant Katja Saviaro, ersättare 10

11 3.2 Såka hem och skola rf Föreningens åsikter gällande åtgärder som berör Såka skola: Såka skola har i dagens läge ett fungerande helhetskoncept tillsammans med byagården i Såka. Dagvård, förskola och skola sköts i gott samarbete. Vi önskar detta tas i beaktande när man gör beslut gällande vår skolas framtid. Vi önskar också att innan man beslutar om den eventuella tre-lärar skolan, tar och ser till helheten och det riktiga elevunderlaget. 2. Föreningens åsikter gällande åtgärder som berör hela undervisningsnätet i Karleby: Vi ifrågasätter sparandet på barnen, framtiden. Dessa åtgärder påverkar barnen på många vis,och en trygg grund är viktig för att bygga starka, välmående vuxna. Störst är inte alltid bäst. Det som bekymrar oss mycket är själva skjutsandet; redan nu i lilla Såka ser vi problem med skolskjutsar som inte fungerar, barnen kommer för sent, om de alls blir förda ända till skolan. Kommer skolskjutsarna att fungera, och kollektivtrafiken att byggas ut? Kommer sex- och sjuåringar från landsbygden vara tvingade att tillbringa långa tider i buss? Kommer deras skolväg mätt i tid bli timtals lång? En liten byskola kan kanske inte erbjuda den nyaste tekniken, eller de häftigaste upplevelserna, men kompenserar detta med mycket annat; att bli sedda som individer, naturupplevelser, samspelet med vuxna runtom skolan, och inte minst främjande av bya-andan, som är nog så viktig så som världen ser ut i dag. Styrelsen i Såka hem och skola rf. Göran Haals Dan Wiklund Åsa Björk Katja Saviaro Ordförande Viceordförande Sekreterare Klassombud Heidi Majabacka Kassör Maria Furubacka Lärarrepresentant 11

12 4.Villa skola 4.1 Direktionen för Villa skola Direktionen diskuterade visionen och tar ställning endast till de delar som berör Villa skola. Omfattar visionen. Ifall verkställandet blir av vill vi framföra följande: - Åsikter som gäller den egna skolfastigheten: 1. Ifall en utvidgning/ tillbyggnad av Villa skola blir av, skall tillbygganden vara av den omfattningen att den inte genast blir för liten. a. Hur ser läget ut, ifall elever från Vittsar väljer att komma till Villa skola framom Chydenius? b. Hur ser läget ut senare på 2020-talet med Såka-elever, finns utrymme för dem på i Villa skola? 2. Tillbyggnaden skall vara en fuktionerande tillbyggnad i ansluining till skolan, inte en fristående byggnad på skolgården. Viss oro för att denna byggnad då blir en barack. Hur ser läget ut med "Ventuskartano", kunde den ses över, renoveras enligt skolans behov? 3. Skolans kök och matsal måste också ses över, tilläggsplatser bör fås in för att inte dra ut för länge på matsaten, samt utreda ifall ett eget tillredningskök skulle vara mer ändamålsenligt. 4. Villa skolas verksamhet skall tryggas under "tillbyggnadstiden", skolvardagen måste vara trygg, 5. Staden måste kunna garantera att tillbyggnaden står klar augusti Lärarkårerna från båda skolorna måste i god tid och från början få vara delaktiga i planeringen, främst de pedagogiska lösningarna. 7. När/om en sammanslagning sker, bör en tillräcklig resurs tilldelas skolan, så att inte specialundervisningen och smågruppsundervisningen äventyras. Åsikter över andra åtgärder i rapporten: 1. Vi tar inte ställning till de finska gymnasierna, men är mån om att vårt svenskspråkiga gymnasium får en tryggad ställning. 2. Vi föredrar skolformer som F-6,7-9. Skolbyggnader med barn/elever i åldern 6-15 år är inte enligt vår åsikt att föredra. 12

13 4.2 Club Villa r.f. / Föräldraråd vid Villa skola Möte Villa skolas föräldraråd, som samtidigt utgör styrelsen för föräldraföreningen vid Villa skola har tagit del av stadsstyrelsens vision, och önskar komma med följande reaktioner, frågor och synpunkter till ärendet: Angående Villa skolas sammanslagning med Kyrkbackens skola Det nämns inte i utredningen hur mycket elevantalet växer, dvs hur stor Kyrkbackens skola är i dagens läge. Mötet tar reda på att det nu finns ca 100 elever i Kyrkbackens skola, och det påpekas att antalet kan öka om tvåspråkiga familjer nu skulle välja svenspråkig skola när det skulle finnas möjlighet till det i närområdet, vilket skulle betyda nästan fördubbling av Villa skolas elevantal. I detta nu är undervisningsutrymmena lämpliga för skolans nuvarande elevantal, ca 120, emedan just de utrymmen som man i utredningen gläds över redan nu är för trånga, dvs. lokaler för idrott, kök och matsal eller tekniskt arbete. Redan nu äter eleverna i tre omgångar, om det kommer hundra elever till finns det risk att den första gruppen måste börja äta lunch redan innan kl 10 och den sista äter först efter 12. I slöjdsalen får endast 12 elever arbeta samtidigt, de perioder då det enbart går att ha innegymnastik är salen i bruk så gott som hela tiden. Parkeringsutrymmena är redan för få, trafiken kommer att bli vansklig, livsfarlig, och, skolgården kommer att bli liten för ca 200 elever på rasterna. Kan en tillbyggnad av kvalitet bli klar på under två år, om sammanslagningen ska träda i kraft hösten 2019 och man nu ännu håller på och planerar? Ett hastverk kan inte vara ekonomiskt lönsamt med tanke på framtiden. Är tillbyggnader billiga? Ventuskartano står tom bredvid. Hur stor får en klass, dvs. en grupp bli? Det finns elever som behöver undervisning i liten grupp, och en liten grupp måste få förbli liten, eller så mister den sin betydelse. Hur stor del av personalen får sparken, dvs. hur många lärare måste gå, och hur stor blir arbetspressen för dem som blir kvar? Ett orosmoment är att Villa skolas speciallärare måste räcka till även för de 100 nya eleverna. I Villa finns specialelever integrerade och personalen måste fortsättningsvis få tillräckligt med tid för att räcka till för dem. Det står skrivet i visionen: I samband med sammanslagningen av Kyrkbackens skola med Villa skola måste man komma ihåg at reservera de lokaler som behövs för förskoleundervisningen.. Märklig formulering, vem är det som ska påminna vem om Kyrkbackens förskola? Hoppas att denna någon inte glömmer. Ytterligare önskar föräldrarådet att Villa skola fortsätter att heta Villa skola och ingenting annat. Allmänna kommentarer: Hur lång blir den längsta skolresan inom småbarnsfostran och elever i åk 1-3? Ett enda finskspråkigt gymnasium till en fastighet som har problem in inomhusluften och som ska saneras (brukar det hjälpa?), och som antagligen blir för trång i framtiden. Det enda hindret för att slå ihop alla gymnasier, inklusive det svenska, anses vara att det inte finns en tillräckligt stor fastighet? Det är knappast det enda när det gäller framtiden av en tvåspråkig skola. På vilket sätt mäts det att större enheter ger bättre kvalitet inom utbildningstjänster? Vad räknas till kvalitet? Varför är enbart större enheter livskraftiga och utvecklingsbara? Hur utformar sammaslagningar och allaktivitetshusmodeller bättre utbildningstjänster? Varför tror man att flyttningsrörelsen kommer att vara positiv till Karleby, och varför vill man då hålla fast vid sammanslagningar med ett antagande om att 2020 är fastigheterna redan för trånga? Enhetlig grundläggande undervisning: är det bra att ha förskole-elever och nior att dela samma fastigheter och gårdsplan? Världarna möts knappast, och det är inte nödvändigt för en positiv utveckling att gå i samma byggnad från 6 år till 15 år. På vilket sätt medför enhetsskolorna möjlighet till pedagogisk utveckling som inte skolor i olika byggnader ger? Det är knappast ens möjligt att hinna tillgodose alla de behov som ställs fram inom en så bred åldersskala. Är en lärmiljö av hög kvalitet enbart om den är ny? 13

14 Små grupper och mindre lärmiljöer kan möjliggöra nära kontakt mellan lärare och elev. Både den duktiga och den oroliga eleven får lika möjligheter till uppmärksamhet i ett mindre sammanhang. Är det inte enhetstänkande att en elev får gå i sin närliggande byskola från förskolan till åk 6? Vingesgatans lokaler ska räcka till allt, både småbarnsfostran och gymnasiet? Större enheter ger klara och tydliga synergifördelar i jämförelse med mindre enheter? Är det möjligt att få dem uppräknade om de är så där pass klara och tydliga?...ju större projektet är, desto förmånligare är kvadratmeterpriset. Alltså är allt som nämns i visionen bara småpynjande och därmed onödigt. En jättestor ny skolbyggnad på några hektar för alla elever från förskolan till åk 9, och ett jättestort nytt gymnasium, verkar vara den allra billigaste lösningen, och enligt visionen utvecklande och full med synergier. Karleby, Gm/Pauliina Holmqvist, ordförande 14

15 5. Öja skola 5.1 Öja skolas direktion Direktionen anser att det är ytterst viktigt att Öja skola finns kvar även i fortsättningen och att det svenska skolnätet består, Vi villframhålla följande argument: 1. Skolan är nyrenoverad. Fastigheterna är i dag i ypperligt skick. Öja skolas sanering och tillbyggnad slutfördes Den gamla skolfastigheten renoverades och en tillbyggnad med klassrum, sanitära utrymmen och slöjdsal uppfördes. År 2013 invigdes skolans nya fina gårdsplan med lek- och näridrottsområde. Skolan har moderna och funktionella utrymmen. Vi är inte i behov av renovering och har inte problem med inomhusluften. 2. Daghem och förskola finns i direkt anslutning till skolan. Det innebär att skola och förskola har ett naturligt och dagligt samarbete. Det ger också synenergieffekter t.ex. i fråga om matserveringen. Daghemsbarnen bekantar sig tidigt med miljön och övergången till skolan blir smidig. Barn och personal känner varandra. I dag finns över 50 barn dagligen på skol- och dagisområdet. Om skolans verksamhet skulle upphöra så måste även förskolan flyttas in till centrum (Chydenius). Detta medför ökade kostnader i form av dyra transportkostnader. Dessutom skulle små bar:n (6-7-åringar) tvingas sitta långa stunder i buss/taxi, vilket inte är godtagbart. 3. Direktionsmedlemmar har gjort en utredning över antalet elever i öja skola åren L.I dag ligger antalet strax över 30, de kommande åren stiger elevantalet för att sedan hållas stabilt över 30 i många år. (bilaga 1) Att sätta minimigränsen på 48 elever i en skola är i detta skede onödigt eftersom man enligt rapporten ska granska skolans verksamhet på nytt Det är önskvärt att varje skola granskas enskilt istället för att sätta en allmän gräns för alla. 4. En mindre skola har många fördelar och stor betydelse för byn. Små elevgrupper gör att läraren har tid för varje elev, personal och elever känner varandra och i sammansatta klasser hjälper de äldre eleverna de yngre. Det är också lätt att ordna gemensamma projekt i skolan. Den nya läroplanen genomförsprecis lika bra i en liten skola som i en stor. Ö;a ar en aktív by och en föregångare ifråga om byautveckling. Redan i slutet av 1990-talet gjorde byborna genom Långa byagille upp visioner och strategier för hur man kunde utveckla öja till en livskraftig by. Planeringen och genomförandet har skett i samverkan med både staden och tredje sektorn. Slutresultatet kan vi njuta av i dag i och med att skolan liksom daghemmet och förskolan har fina, ändamålsenliga utrymmen och är i nära anslutning tillvarandra. Konstruktiva ideér Med en effektivare marknadsföring av tomter för byggande i öja kan elevantalet snabbt öka iframtiden. Vi fortsätter att profilera oss som en Natur- och Miljöskola. Den fina miljön kan utnyttjas av skolan. Vi har inlett ett samarbete med Kronoby folkhögsskolas linje "Vildmarksguider" Vi välkomnar flera finskspråkiga familjer att sätta sina barn i svensk dagvård. Då kan de på ett naturligt sätt lära sig svenska och enkelt gå över till svensk skola. Direktionen ser fram emot nya ideér och konstruktiva åtgärder för att trygga och utveckla skolans fortsatta verksamhet i öja. Då förblir byn attraktiv för både nya och gamla invånare. 15

16 5.2 Föreningen Öja Hem och skola r.f. UTLÅTANDE OM KARLEBY STADS VISION OM SERVICENÄTVERKEN PÅ 2020-TALET Enligt bildningscentralens utlåtandebegäran från har föräldraföreningen Öja Hem och Skola r.f. sammanställt följande utlåtande angående Karleby stads plan för grundutbildningen Gällande Öja Skola Eftersom skolans existens är beroende av elevantalet är en önskad långsiktig lösning att Öja skola utvecklas till en tvåspråkig skola så att även byns finskspråkiga barn kan få sin utbildning i Öja. Detta bör inkludera även förskolan. Därtill är det viktigt att nybyggande och inflyttning till Öja stöds. Att en skola finns är ett viktigt villkor för att barnfamiljer skall flytta in, och inte till annan kommun, vilket är en reell risk om närsskolan stängs. Gällande alla föreslagna åtgärder Vi tycker att alla lågstadie-elever och förskolebarn har rätt till skolgång och förskola i en egen närskola, och att alla elever har rätt till en måttligt stor skola. Att få sin utbildning nära hemmet främjar den sociala gemenskapen på hemorten, och barnen får möjlighet att lära känna omgivningen på sin hemort på ett naturligt sätt. Långa bussresor för lågstadie-elever är inte rimliga (30+minuter) utan snarara otrygga, medan bussresor för högstadie-elever är acceptabla då det även har en uppfostrande funktion. Vi anser att elevgränsen skall hållas på 32 elever, och att enhetliga grundskolor inte bör byggas. Stora, sammansatta och centraliserade enheter, inom skolväsendet och inom småbarnsfostran är ingen trygg miljö. I stället för att centralisera borde den infrastruktur som redan finns i stället ändamålsenhetligt underhållas, och elevupptagningsområden balanseras så de befintliga byggnaderna i stället utnyttjas effektivt. Vår åsikt är att stor försiktighet måste iakktagas vid planering av kostnadsinbesparingar i grundtjänsterna. Grundskolorna och skolväsendet är ett av de viktigaste attributen för ett välfärdsamhälle, och att pruta på principer och värderingar i inbesparingens tecken är inte vettigt, speciellt om inte den ekonomiska vinningen kan vattentätt påvisas genom att alla sekundära kostnader beaktats. Styrelsen för Föreningen Öja Hem och Skola r.f. 16

17 5.3 Långö Byagille r.f. Öja den Utlåtande av Vision för servicenätverken i Karleby stad på 2020-talet I rapporten framkommer det att två av principerna för omvärdering av servicenätverken är allaktivitetsmodeller och förbättrad ekonomisk effektivitet. I Öja har vi redan nu ett mycket väl fungerande allaktivitets-hus/område som innefattar bl.a. småbarnspedagogik och grundskola. Ekonomisk effektivitet uppnås även i och med att vissa stödtjänster, så som kökspersonal och gårdskarl sköts av tredje sektorn. Skolan, daghemmet, förskolan, eftis och organisationen kring Öja Byacenter lever i symbios med varandra och har ett tätt samarbete. Eventuell indragning av skolan påverkar alla dessa. Långö Byagille står i startgroparna med två LEADER-projekt. Ett byutvecklingsprojekt var vi har som övergripande mål att uppdatera byaplanen från 1997 och ett finansieringsprojekt för utbyggning av kontor och lagerutrymmen i Öja Byacenter. Projektens målsättning är att vi ska utveckla förhållandet mellan stad och landsbygd, skapa attraktiv livsmiljö samt bevara våra bastjänster i Öja. För att uppnå dessa mål samt få arbetsro krävs stöd och samarbete från Karleby stads utbildningssektor och hela stadsorganisationen. Det minskande elevunderlaget i Öja är direkt korrelerat med den totala saknaden på planerade bostadsområden som Karleby stad redan har inköpt i byn. En levande landsbygd i Karleby stad kräver ett utbud av basservice så som skola, fungerande infrastruktur samt attraktiv boendemiljö. Ordförande Ingvald Boberg Sekreterare Linda Boberg-Santala 17

18 6.Chydenius skola 6.1 Chydenius skolas direktion Direktionen omfattar visionen vad gäller den egna skolan. Direktionen vill att skolan byggs tillräckligt stor med tanke på svenska skolnätets utveckling. Direktionen anser att svenskspråkiga daghem kunde placeras i samband med skolan t.ex. Bamsebo. 7. Kyrkbackens skola 7.1 Kyrkbackens skolas direktion Att skolan skulle stanna kvar på den nuvarande platsen på vingesgatan är inte ett tilltalande alternativ ur föräldraperspektiv. Detta märks mycket väl vid elevinskrivningarna, när föräldrarna önskar att deras barn hellre går i Villa än Kyrkbackens skola, eftersom avståndet är betydligt kortare. I samband med koncentreringen av servicenätverket ska resurser och möjligheter reserveras för förbättring ar av tjänsternas kvalitet. Å andra sidan ska man notera de utvecklingsmöjligheter som erbjuds i större enheter än de nuvarande. Med tanke på stadens attraktivitet är det väsentligt att fördelar och nackdelar i de beslut som fattas bildningstjänster hålls i en sådan balans att attraktiva även i fortsättningen finns att tillgå inom stadens område. Kyrkbackens direktion omfattar visionen för servicenätverken på 2020-talet. 18

19 8. Samarbetsområdet 8.1 Samarbetsområdets direktion Utlåtande Svenskspråkig grundläggande utbildning Direktionen behandlade visionen på sitt möte torsdagen den 19 januari kl och finns även antecknad i protokollet från nämnda möte under punkt 6. Nedanstående text och formuleringar är resultat av gemensamma diskussioner. Formuleringar har gjorts gemensamt på mötet. Mötet var enhälligt. 1. vilka åsikter vill Ni som svarar framföra om de åtgärder som presenteras i rapporten gällande den egna skolan eller enheten för småbarnsfostran Som områdesdirektion vill vi framföra att planerna på Chydenius bör säkras. Placeringen beslutas så att i första hand kommer idrottsparken ifråga och om det visar sig omöjligt kan nuvarande tomt fungera för skolan. 2. vilka åsikter vill Ni som svarar framföra om alla föreslagna åtgärder i rapporten om Karleby småbarnsfostran och undervisningstjänster Direktionen önskar i sitt utlåtande framhålla att man bör hålla fast vid dimensioneringen av Chydenius skola som en tvåseriers svenskspråkig skola. På detta sätt kan man garantera att attraktionskraften för svensk skola är stark även i framtiden. Med stor skola kan man garantera god undervisning och stödåtgärder för elever med inlärningssvårigheter. Med större enhet kan man också trygga daglig service för elevernas välmående. Målsättningen bör vara två starka skolenheter i form av Villa skola och Chydenius skola. Utöver dessa upprätthålls mindre skolor i områden där tillväxtprognosen visar att man kommer över gränsen för minimiantalet. Små skolor som befinner sig på ett avstånd som är oskäligt långt för transport av yngre elever bör få finnas kvar. Karleby den 25 januari 2016 Peter Haldin Ordförande Kaj Holmbäck Sekreterare 19

20 9. Karleby svenska gymnasium 9.1 KARLEBY SVENSKA GYMNASIETS DIREKTIONSMÖTE Direktionen diskuterade frågan om Karleby svenska gymnasiums placering och tillhörighet och avger ett utlåtande. Samarbetet med Donnerska skolan (åk 7-9) i och med ett tiotal gemensamma lärare är fortsättningsvis mycket viktig för gymnasiet. Samarbetet med både gymnasieutbildningen på finska i Karleby och svenskspråkiga gymnasier i regionen fortsätter. BESLUT: Saken diskuterades. De finska gymnasiernas nya enhet torde bli ganska stor och det finns inte anledning att placera det svenska gymnasiet i samma byggnad. Svenska språket är viktigt att stärka också i fortsättningen och en samplacering med det finska gymnasiet gynnar inte svenskans ställning. Samarbetet med de svenska gymnasierna skall fortsätta i mån av möjlighet som förut, speciellt samarbetet med Kronoby gymnasium anses viktigt. Samarbete med de finska gymnasierna fortsätter som förut med t.ex. gemensamma kurser i ryska och franska. 20

21 10. Karleby svenska lärarförening 10.1 Karleby svenska lärarförenings styrelses utlåtande angående skolnätsutredningen för den grundläggande utbildningen i Karleby 2017 Karleby svenska lärarförenings styrelse har blivit tillfrågad om att ge ett utlåtande om skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby. Styrelsen diskuterade ärendet på sitt möte Hösten 2015 ville Karleby stad ha kommentarer till servicenätplaneringen för den grundläggande utbildningen. Karleby svenska lärarförenings inställning har inte förändrats. Lärarföreningen skall bevaka de svenskspråkiga lärarnas rättigheter i Karleby. Flera av de svenskspråkiga lågstadieskolorna behöver nya eller renoverade utrymmen. Läroplanen ställer krav på mångsidiga och ändamålsenliga utrymmen. Det är viktigt att Karleby stad tar beslut, så att skolorna kan planera sin verksamhet och få arbetsro. Det måste hållas en god nivå på de svenskspråkiga skolorna, så vi inte förlorar svenskspråkiga elever till finska skolor. En del föräldrar vill ha sina elever i en stor skola, andra i en mindre. Speciellt byskolor är en samlingspunkt för hela byn. Oberoende om det är en större eller mindre skola måste resursen vara rättvis. I större skolor måste det ges resurser att dela grupper. Karleby svenska lärarförening vill se ett skolnät i Karleby där lärare och elever får arbeta i friska och ändamålsenliga utrymmen. Alla lärarkrafter behövs för att ge barnen i Karleby en god utbildning. Karleby Styrelsen för Karleby svenska lärarförening 21

22 11. Utlåtande: Eero Schreck Käsittelen kuluja ja säästöjä ainoastaan Rödsön, Vittsarin ja Chydeniuksen koulujen osalta. Nämä voidaan erottaa muiden koulujen laskelmista, koska niillä ei ole oleellista vaikutusta niihin. Liite A: Palveluverkkojen tavoitetila 2020-luvulla Sivu 23: Ainoa asia josta syntyy säästöä, kuten laskelmistanne ilmenee, ovat opettajakulut, kun erotetaan Rödsö, Vittsar ja Chydenius muista kouluista pois. Teidän laskelmissa, päivätty , henkilöstökuluista tulee säästöä , vuonna 2016 henkilöstökuluista tulee säästöä (Liite A, s. 23) Eroa on noin ! Raportissa Perusopetuksen oppilaskohtoiset kustonnukset v. 2075, (Kokkolan kaikki ruotsinkieliset koulut huomioituina), henkilöstökulut ovat keskimäärin 60 % kokonaistoimintakuluista (1.-6 lk). Miten voidaan säästää alla olevilla tiedoilla? Opettajat: Rödsö 2 opettajaa, Vittsar 3 opettajaa, Chydenius 6 opettajaa (1 virka täyttämättä=7), yhteensä 11 opettajaa. Uudessa 2-sarjaisessa koulussa olisi 12 luokkaa, l opettaja / luokka, mistä tulee tämä säästö, kun opettajia tulisi yksi lisää nykyiseen verrattuna? Olen jutellut asiantuntijoiden (mm. rehtoreiden) kanssa, jotka eivät myöskään ymmärrä miten noihin lukuihin on päädytty. Liite 1: Perusopetuksen oppilasennuste 2016 Ennusteenne lukuvuodelle on 711 oppilasta, eli pudotusta 86 oppilasta vuodesta Ainoastaan Rödsön koulun oppilasmäärä on tietojemme mukaan kasvussa. Kouluverkkoselvityksen virhe oppilasmäärissä johtuu siitä, että tilastot otetaan aina väestörekisterikeskuksesta. Virhettä Rödsön koulun kohdalla on esimerkiksi lukuvuonna jopa 14 oppilasta (Väestörekisterikeskuksen tilastoissa 28 oppilasta, meille jo ilmoittautunut 42 oppilasta). Viitaten alla oleviin suunnitelmiin omakotitalorakentamisesta, oppilaita tulee varmasti olemaan lähemmäs 50 vuonna Syksylle 2017 Rödsön kouluun on jo nyt ilmoittautunut 9 uutta oppilasta ja vuonna 2018 syksylle 12 uutta oppilasta. Oppilaaksiottoalueiden tarkoituksellinen muuttaminen on tuonut taksikuluja joita voi vain arvailla, ja johtanut oppilaiden siirtymiseen Chydeniuksen kouluun. Kokkolan kaupungin teknisen palvelukeskuksen tekemässä selvityksessä Selvitys omakotitalorakentamisen kohdentumisesta 2013-, sekä Rödsöntien pohjoispuolelle (Huom. El eteläpuolelle) että Puntuksen alueelle, eli Rödsön koulun oppilaaksiottoalueelle on suunnitteilla kumpaankin 245 omakotitaloa, eli yhteensä 490 omakotitaloa vuosina (FCG Konsultointi Oy:n tekemä selvitys Perusopetuksen kouluverkkosuunnitelma s. 13). Lisäksi kaupunki hankki vuonna 2015 syksyllä yli 20 ha maata Rödsön oppilaaksiottoalueelta. Ja vielä lisäksi Kokkolan kaupunginhallituksen esityslistalla on osionumero 58 Metsäpalstan ostaminen Palo, jossa ehdotetaan ostettavaksi 11,5 ha maata Borgintieltä, noin 1,5 km Rödsön koululta. Liite 2: Oppilaskehitys Vuonna lk perusopetuksen ruotsinkielisiä oppilaita on ollut 912. Vuonna 2016 oppilaita on ollut 797, pudotusta 115 oppilasta, eli 12,6 %. Kannattaako ottaa riskiä ja rakentaa uusi kallis koulu kun oppilasmäärät ovat noin rajussa laskussa? Ennuste vuonna on 711 oppilasta, pudotusta 86 oppilasta eli 10,8 %. Lukuvuonna luokkalaisia on ollut 517 oppilasta. FCG:n kouluverkkoselvityksen liitteen 1 mukaan lukuvuonna kaikkien ruotsinkielisten koulujen (1-6 lk) oppilaiden yhteismäärä on 410 oppilasta, josta Sokojan koulussa 44 oppilasta. Jos Chydenius rakennetaan uutena 2-sarjaisena kouluna, johon yhdistetään Rödsö, Vittsar ja Öja ja jos Kirkonmäki yhdistetään Villan kouluun ja laajennetaan 2- sarjaiseksi, oppilaita on yhteensä 366 ja luokkia 24, silloin luokkakooksi tulee keskimäärin 15,25 oppilasta. 22