De viktigaste frågorna som vi anser behöver uppmärksammas är följande: Förslaget leder till splittring och otrygghet för eleverna

Transkript

1 Utlåtande Direktionen vid Smedsby skola Ärende: Begäran om utlåtande till det nya förslaget om de svenskspråkiga Esboskolornas servicenät ( ) Direktionen vid Smedsby skola har tagit del av det nya förslaget om de svenskspråkiga Esboskolornas servicenät och vill i detta utlåtande lyfta fram flera viktiga aspekter som vi anser förbisetts i förslaget. Det största problemet med förslaget är att det inte framgår i vilken/vilka skolor eleverna från Smedsby skulle placeras i för årskurserna 5 och 6, och därmed saknas också helt en bedömning av vilka konsekvenser omplaceringen skulle få för såväl de berörda eleverna som deras familjer samt de andra svenska skolorna i Esbo. Det här ser vi som en mycket allvarlig brist i processen som undergräver alla möjligheter att fatta ett beslut som baserar sig på fakta och på så sätt långsiktigt gynnar Esbo och stadens svensk- och tvåspråkiga befolkning. I det bifogade materialet för nämndens kvällsskola framförs endast vaga uttalanden om konsekvenserna som "kan ge en längre skolväg" eller "kan splittra klasser" utan någon fördjupning i den här problematiken eller någon som helst närmare analys på elevnivå. Det är säkert en god idé att granska olika alternativ på papper, men när det gäller barnens välbefinnande och skattebetalarnas pengar kan man inte acceptera att ogenomtänkta förslag kastas fram utan någon som helst adekvat analys av varken ekonomiska, sociala, psykologiska, hälsomässiga eller pedagogiska konsekvenser. De viktigaste frågorna som vi anser behöver uppmärksammas är följande: Förslaget leder till splittring och otrygghet för eleverna I vilken/vilka skolor ska Smedsby-eleverna placeras på femman och sexan? Alla elever får knappast plats i samma skola vilket innebär att Smedsby-klasserna splittras först efter fyran och sedan en gång till efter sexan. Det här innebär naturligtvis ett stort otrygghetsmoment för eleverna. Kommer eleverna att spridas ut i befintliga klasser eller kommer alla klasser i de berörda skolorna att göras om till femman? Har det i förslaget beaktats, hur otrygga och utsatta Smedsby-eleverna kommer att vara om de placeras ut en och en i klasser där andra de andra eleverna känt varandra sedan förskolan? Den första splittringen inträffar i en känslig ålder då barnen överlag är osäkra, kompistrycket är stort och nära kompisrelationer är mycket viktiga. Skolstigen kommer att bli extra svår för de elever som är känsliga, försiktiga eller har lite svårt med inlärningen eller det sociala samspelet. Har eleven andra specialbehov, t.ex. läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationsproblem kommer de upprepade flyttarna att inverka negativt på skolframgången. Enligt vår erfarenhet har Smedsby i nuläget kunnat erbjuda starkt stöd och stark kontinuitet för barnen med dylika specialbehov. Hur bestäms närskolan för åk 5 och 6? Kan närskolan ändra från år till år enigt beslutfattarnas tycke och årskullarnas storlek? När kommer den enskilda elevens skolstig att slås fast? Blir familjerna tvungna att vänta på separata beslut inför förskolan, första klassen, femte klassen och sjunde klassen med all den osäkerhet som det här innebär? Vid invånarkvällen pekades Mattliden, Vindängen, Karamalmen och Lagstad ut som potentiella skolor för Smedsbyeleverna. Har någon annan skola än Lagstad i praktiken möjlighet att ta emot Smedsby-eleverna? Överlag bör konsekvenserna av det extra skolbytet och splittringen av klasserna som förslaget medför analyseras på behörig expertnivå (skolpsykolog, -kurator eller psykiater). 1

2 Förslaget innebär en betydligt längre skolväg för samtliga elever i Smedsby För de allra flesta eleverna skulle förslaget innebära en väsentlig förlängning av skolvägen, vilket skulle göra skolvägen otryggare och avsevärt minska elevernas möjligheter att ta sig själv till skolan gående eller cyklande. Har den negativa inverkan på elevernas vardagsmotion och alla konsekvenser som följer på det tagits i beaktande? Försämrade möjligheter till cykling och annan vardagsmotion strider, tvärt mot såväl Esbos egna principer som också regeringens spetsprojekt Skola i rörelse. De interna busslinjerna i Esbo har försämrats avsevärt efter metrostarten. I dagens läge finns det i praktiken en direkt busslinje endast till Vindängens skola. Har man i förslaget tagit i beaktande det avsevärda tryck det skulle medföra på nya elevplatser i Vindängens skola? Till alla andra skolor blir den totala restiden från Smedsby-området från 70 till 120 minuter dagligen. I många fall krävs det också byte av buss eller att man tar sig till en annan stad, Grankulla, för att kunna nå ett kommunikationsmedel som tar en till närskolan i Esbo. Hur stämmer dessa resetider ihop med Esbos beslut att ge alla elever rätt till en närskola och en fungerande vardag? När HRT inför nya zoner för tarifferna inom buss- och tågtrafiken senare i år, kommer gränsen mellan zonerna att gå mellan Lagstads skola och Smedsby skolas upptagningsområde: Skolresan blir således inte bara lång utan också dyr. Förslaget medför inga reella inbesparingar Vilka är det förväntade inbesparingarna? Enligt det bifogade materialet skulle man "spara" euro per år genom att avstå från Smedjan (paviljongen i anslutning till Smedsby skola). Det här motsvarar ca. 0,1% av Nämnden Svenska rums årliga utgifter (cirka 62 miljoner) och är pengar som i princip endast flyttas internt mellan olika moment i Esbo stads budget. Summans betydelse i stadens helhetsbudget är minimal, men för barnen och familjerna som berörs är konsekvenserna av förslaget enorma. Besparingarna som är tänkta att uppstå bör mätas i relation till de förluster i skatteintäkter som uppstår då familjer i Smedsby-området väljer att flytta till Grankulla för att garantera sina barn en trygg skolväg, en enhetlig och förutsägbar lärstig och en fungerande vardag för familjen. Har man beaktat faktiska kostnader som uppstår som en följd av en eventuell försämring av inlärning och psykiskt välmående, samt längre skolresor och fysisk inaktivitet? Många familjer flyttar och bygger till och med hus utgående från var närskolan är belägen. Dessa familjer är säkert färdiga att göra det igen vid behov. Man skall inte underskatta denna aspekt och konsekvenserna av den. Av Smedsby skolas elever bor för tillfället 10% i Grankulla. Ifall ett beslut fattas enligt förslaget går Esbo miste om de statsandelar som dessa elever medför. Förslaget tar inte i beaktande detaljplanerna kring skolan och den tillväxt i elevantal som medföljer Hur har tillväxten i Smedsby skolas närområden beaktats? Var ska eleverna från de nybyggda områdena i Storåkern och Nygrannas placeras? Trycket på såväl Vindängen som också Mattliden kommer att öka om Smedsby-eleverna placeras där och med de nybyggda områdena kommer trycket att öka ytterligare. Det är väldigt kortsiktigt att skära ned en skola i ett område med så stark tillväxt. Har statistiken som presenteras i det bifogade materialet granskat och utvärderats retrospektivt i jämförelse med hur prognoserna utfallit under tidigare år? I materialet kan man läsa att antalet elever i årskurs 9 i de svenska skolorna är 263 (elever som började skolan år 2009) medan antalet elever i årskurs 1 är 350 (elever som började skolan år 2017). Det totala antalet svenskspråkiga 2

3 elever har alltså ökat stadigt med i medeltal 11 elever/ år. På vilka grunder antas elevantalet nu börja sjunka? Hur har statistik-prognoserna som gjorts under de senaste säg 15 åren sammanfallit med den verkliga utvecklingen (antal svenskspråkiga, antal barn i svenska skolor etc.) och har något gjorts för att korrigera eventuella brister i prognoserna? För att kunna förutse konsekvenserna av det framlagda förslaget är det av yttersta vikt att prognoserna den baserar sig på är korrekta, tillförlitliga och långsiktiga. Enligt Esbo stads prognos för utvecklingen av den svenskspråkiga befolkningen i Esbo kommer den att vara mycket olika inom olika områden i Esbo. Antalet svenskspråkiga förväntas öka i Hagalund, Storåkern och norra Esbo. En del av Storåkern hör till Smedsbys elevupptagningsområde och tillväxten i Hagalund skulle betyda ytterligare tryck på Vindängens skola. DFA B%7D/80071 Förslaget förstör en välfungerande skola där såväl personal som också elever och föräldrar trivs Smedsby skola erbjuder en komplett, ändamålsenlig miljö för inlärning med egen gymnastiksal, slöjdsal, idrottsplan och närhet till naturen. Skolan har ett nära och starkt samarbete med familjerna och i den senaste vårdnadshavarenkäten som SveBi genomförde var resultaten utmärkta. En av Smedsbys styrkor har alltid varit att barnen har bra kontakt över årskursgränserna. Vi uppskattar möjligheten att flytta in förskolan i samband med skolan, men samtidigt ser vi det som en stor pedagogisk förlust att skolan tappar den del av personalen som intresserar sig för de äldre barnens pedagogik. Ur den ovannämnda enkäten kan man utläsa att samarbetet med och övergången från förskolan för tillfället upplevs fungera mycket bra trots ett avstånd på 800m mellan byggnaderna. Eftersom förslaget går ut på att avveckla Smedjan skulle förändringen för förskolans del innebära en flytt från ändamålsenliga utrymmen med gård till ett litet rum i skolan. Som det är nu, finns det fyra klassrum i skolans huvudbyggnad och om Smedjan avvecklas måste förskolan inrymmas antingen i musiksalen eller lärarrummet. Under invånarkvällen den lade tjänstemännen fram möjligheten att skolan i framtiden fungerar med sammansatta klasser. Vad innebär detta för undervisningens kvalitet? SveBi framför som ett argument att många Smedsbybarn nu får inleda sin dagistid i Portängens daghem då väldigt få 1-3 åringar ryms in i Smedsby dagis. Det här kunde visserligen åtgärdas om förskolan flyttade ut, men i dagens läge går de allra flesta barnen hela sin dagistid i Portängen, och det är endast en mycket liten andel som flyttar till Smedsby daghem före förskolan. Dessutom bör man beakta att varenda 1-3 åring åtföljs på dagisvägen av en vårdnadshavare (som företrädesvis skjutsar barnen med bil), vilket gör att avståndets och bussturernas betydelse minskar avsevärt. Skolbyggnaden i Smedsby är inte drabbad av problem med inneluften eller i behov av större reparationer inom den närmaste framtiden. Ca 30% av eleverna i Smedsby skola bor utanför upptagningsområdet, vilket reflekterar det faktum att Smedsby är en skola där familjerna vill placera sina barn. Förslaget innebär dödsstöten mot en stark svenskspråkig gemenskap i Esbo Smedsby skola firade sitt hundraårsjubileum år Skolan är en viktig samlingspunkt för många bostadsområden i närheten som Smedsby och Mankans men också t.ex. Kurängen, Ymmersta och Hemtans. Många familjer har valt att bosätta sig i området just på grund av skolan och den bekväma vardag som familjer kan erbjudas i området. Genom att skära ner skolans verksamhet försämrar man avsevärt dessa familjers förutsättningar för en kvalitativ vardag vilket alvarligt hotar en stark svenskspråkig gemenskap i Esbo. 3

4 Eftersom många familjer i skolan är tvåspråkiga, skulle förslaget med säkerhet leda till att flera familjer väljer finska som skolspråk eller, som redan tidigare nämnts, väljer att flytta till andra områden, möjligen utanför Esbo. Har man i förslaget tagit i beaktande vilka konsekvenser en nedskärning av skolan skulle få för den svenskspråkiga demografin i Esbo eller utgår man från att Smedsby-familjerna finner sig i förändringen? Förslaget strider mot flera av Esbos centrala principer Det framlagda förslaget strider för Smedsbys del mot flera av de principer som Esbo stad lagt fram i sin strategi Berättelsen om Esbo. Här omnämns bland annat målsättningen om rätten till en närskola, trygg skolväg och fungerande vardag för Esboborna samt främjandet av vardagsmotion. Ingen av dessa principer uppfylls för Smedsbys del i förslaget. F712B14BB9AA%7D/98263 I budgetförslaget för år 2018 och ekonomiplanen för åren för Nämnden Svenska rum kan man bl.a. läsa följande: Svenska bildningstjänster erbjuder Esboborna en smidig vardag på svenska, Kontinuitet på barnets lärstig har konkretiserats inom småbarnspedagogik och utbildning och Utvecklingen handlar om att skapa kvalitet i kontinuitet på lärstigen för ung och äldre. Igen kan man konstatera att ingen av dessa principer uppfylls för Smedsbys del i förslaget. Att avlägga grundskolan i tre olika skolor kan knappast ses som en trygg och enhetlig lärstig. Den enhetliga lärstigen är ett av huvudargumenten för förändringen, men för Smedsby-elevernas del är konsekvenserna av förslaget det direkt motsatta. Direktionens förslag På basen av ovan nämnda orsaker föreslår direktionen vid Smedsby skola att Nämnden Svenska rum inte besluter att skära ned verksamheten i Smedsby skola i enlighet med det framlagda förslaget. Istället förespråkar vi en grundligare och långsiktigare analys av andra möjliga lösningar. Som det framkom under invånarkvällen den finns det många viktiga aspekter som ännu måste tas i beaktande innan ett välavvägt beslut kan fattas. Förslaget kommer inte att lösa det verkliga problemet, dvs överkapaciteten i Lagstads skola. Vi föreslår därför att man i första hand utreder möjligheterna att avvara någon del av de outnyttjade elevplatserna i Lagstads skola, eftersom dessa inte finns på de områden där de svensk- och tvåspråkiga familjerna valt att bosätta sig. Vidare understöder vi inte den begränsning av familjernas möjlighet att söka sig till en sekundärskola som förslaget skulle medföra. Smedsby skolas upptagningsområde kunde istället justeras till att omfatta det område som eleverna i dagens läge de facto kommer ifrån. Vi hoppas att den fortsatta beredningen fokuserar på hur skolnätverket kan utvecklas som helhet för att bättre betjäna invånarna. Speciell tonvikt bör läggas vid att utreda ökade och innovativa samarbetsmöjligheter istället för att som nu ställa de enskilda svenska skolornas intressen emot varandra. I förslaget målas en hotbild med oplanerade tvåspråkiga lösningar upp som enda alternativ, ifall förslaget förfaller. Vi tycker det finns goda förutsättningar att planera dessa lösningar på ett sådant sätt att de svenska skolornas ställning inte försämras utan istället förstärks. Har möjligheten att ta in språkbadsklasser i Lagstads skola beaktats, också sådana klasser där det inte är svenska och finska som kombineras utan eventuellt svenska och engelska eller andra främmande språk? Har Lagstads skolbyggnad granskats med tanke på kreativa tvåspråkiga lösningar i stil med dem som planeras i Monikko? 4

5 Ifall behovet att införliva Smedsby förskola i skolan kvarstår, hoppas vi att samma kreativitet används i planerandet av utrymmena, så att en lösning hittas där årskurserna 1-6 fortfarande kan fungera i byggnaden. Esbo den Direktionen vid Smedsby skola 5