Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby DEL 2 STRUKTURELLT UTVECKLANDE

Transkript

1 Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby DEL 2 STRUKTURELLT UTVECKLANDE

2 Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby Innehåll DEL 2 STRUKTURELLT UTVECKLANDE E. SERVICESTRUKTUREN FÖR UNDERVISNINGSTJÄNSTERNA 2 Beskrivning av nuläget 2 6 Principerna för upprätthållande av servicestrukturen Anpassning av servicestrukturen och ekonomin Principer för servicestrukturen inom förskoleundervisning Principer för servicestrukturen inom grundläggande undervisning Principer för servicestrukturen inom gymnasieutbildning Principer för servicestrukturen inom grundläggande konstundervisning 14 Bilagor: Elevprognos 2014 Kostnader per elev inom grundläggande utbildning 2013 Kostnader per elev inom gymnasieutbildning 2013 ( OBS! Del 1 behandlar kvalitativt utvecklande av undervisningstjänsterna) 1

3 STRUKTURELLT UTVECKLANDE F. SERVICESTRUKTUREN FÖR UNDERVISNINGSTJÄNSTERNA Beskrivning av nuläget I början av läsåret omfattade undervisningstjänsterna i Karleby 32 skolor inom grundläggande undervisning. I september år 2013 var antalet grundskolelever i staden totalt inklusive eleverna inom påbyggnadsundervisningen, alltså elever i åk 10. Elevantalet inom förskolan var 631 och förskoleklasserna var inrymda i skolor och daghem. Karleby hade tre finska daggymnasier, ett finskt vuxengymnasium och ett svenskt daggymnasium. Kokkolan aikuislukio ansvarar för kombinationsstudier och gymnasiestudier vid yrkesgymnasiet samt för distansgymnasiets verksamhet. Antalet heltidsstuderande på gymnasienivå var 829 i början av läsåret Förskoleundervisning I Karleby ordnas förskoleundervisning i anslutning till daghem och skolor. Förskola och anknytande dagvård lyder under tjänsterna inom småbarnsfostran. Under läsåret ordnas förskoleundervisning på finska på 8 daghem, 9 skolor och 5 förskoleplatser med daghem och skola i samma byggnad eller på gemensamt gårdsområde. Förskola på svenska ordnas på 4 skolor, ett daghem och ett köptjänstdaghem. Man strävar till att ordna förskolegrupperna enligt närområdets behov och med tanke på barnens framtida skolplacering. Målet är att barnet får en förskoleklass i anslutning till sin kommande skola eller i närheten av den. Förskoleklassens storlek varierar från 6 till 18 barn. Om gruppen omfattar 19 barn eller flera handleds gruppen av två barnträdgårdslärare. Gruppen består då i huvudsak av två separata grupper. Exakt gruppstorlek kan alltså inte fastställas för förskolans del, eftersom gruppens storlek bygger på relationstalet för antalet barn och personalstyrkan. Grundläggande undervisning Undervisningsgruppernas genomsnittliga storlek i Karleby i basgruppen inom grundläggande undervisning i finska skolor var i början av läsåret ,7 elever i årskurserna 1 6 och i de svenskspråkiga 15,6. På de äldre årskurserna var basgruppens genomsnitt 19,0 (fi) och 18,7 (sve). Gruppstorleken har med hjälp av separat finansiering från undervisnings- och kulturministeriet kunnat reduceras redan under flera års tid. Den separata finansieringen kommer att minska år Enligt undervisnings- och kulturministeriets rapport om undervisningsgrupperna i Finland (2014) hade undervisningsgrupperna i vårt land år 2013 i åk 1-6 i medeltal 19,66 elever/undervisningsgrupp och i åk ,46 2

4 elever/undervisningsgrupp. En jämförelse på landskapsnivå visar att Mellersta Österbotten år 2013 hade 16,20 elever/undervisningsgrupp i åk 1-2, 17,95 elever/undervisningsgrupp i åk 3-6 och 16,11 elever/undervisningsgrupp i åk 7-9. I Karleby är alltså undervisningsgruppernas storlek på nationell nivå, men större än på landskapsnivå, särskilt i finskspråkig grundläggande undervisning. I en nationell jämförelse är gruppstorlekarna i årskurserna 7-9 i genomsnitt större. Många bakomliggande faktorer har påverkat utvecklingen. De ekonomiska ramarna har varit strikta och även skollokaliteterna har varit fulla i finskspråkig grundläggande utbildning (1-6) på områden med stigande elevantal. I svenskspråkig grundläggande utbildning var undervisningsgrupperna något mindre än i de jämförda grupperna. Å andra sidan är skolornas medelstorlek i Karleby (ca 150 elever) något lägre än medeltalet nationellt (ca 200 elever). Kostnaderna per elev är i båda språkgrupperna i åk 1-6 närapå lika stora och i åk 7-9 jämstora. Följande tabell visar personalkostnaderna per elev inom grundläggande undervisning (enligt boksluten för 2012 och 2013). Personalkostnaderna per elev påverkas huvudsakligen av hur stor undervisningsgruppen och skolan är samt av andra undervisningsarrangemang. Ansvarsområde Svenskspråkig grundläggande undervisning i åk 1-6 Finskspråkig grundläggande undervisning i åk 1-6 Grundläggande undervisning totalt i åk 1-6 Svenskspråkig grundläggande undervisning i åk 7-9 Finskspråkig grundläggande undervisning i åk 7-9 Grundläggande undervisning totalt i åk 7-9 Finskspråkig påbyggnadsundervisning i åk 10 Grundläggande undervisning totalt i åk 1-9 Personalkostnader 2012 per elev Personalkostnader 2013 per elev När årskurserna 1 och 7 bildas görs optimala undervisningsgrupper, eftersom möjligheterna för optimal elevplacering i stam-karleby i dessa fall är de bästa. Nettokostnaderna per elev inom grundläggande undervisning (inklusive bl.a. skolmat, fastighets- och stödtjänster, materialanslag) var enligt 2013 års bokslut följande: 3

5 Ansvarsområde Svenskspråkig grundläggande undervisning i åk 1-6 Finskspråkig grundläggande undervisning i åk 1-6 Grundläggande undervisning totalt i åk 1-6 Svenskspråkig grundläggande undervisning i åk 7-9 Finskspråkig grundläggande undervisning i åk 7-9 Grundläggande undervisning totalt i åk 7-9 Finskspråkig påbyggnadsundervisning i åk 10 Grundläggande undervisning totalt i årskurserna 1-9 och 10 Nettokostnader 2013 per elev Kostnaderna skolvis per elev inom grundläggande undervisning år 2013 i sin helhet återges i bilaga. Till kostnaderna för den grundläggande undervisningen tillkommer ännu gemensamma icke-allokerade kostnader, så att nettokostnaderna per elev för år 2013 blir sammanlagt Gymnasieutbildning Genomsnittlig gruppstorlek inom gymnasieutbildning var under läsåret för finskspråkig gymnasieutbildning 26 elever på obligatoriska kurser och 17 elever på fördjupade kurser. För gymnasieenheterna i Karleby är personalkostnaderna per elev enligt boksluten för 2012 och 2013 följande: Ansvarsområde KSG Svenskspråkig gymnasieutbildning Personalkostnader 2012 per elev Personalkostnader 2013 per elev Kiviniityn lukio KYL:n lukio Lucina Hagmanin lukio Finskspråkig gymnasieutbildning Gymnasieutbildning totalt Grundläggande konstundervisning Servicestrukturen inom grundläggande konstundervisning i Karleby bildas av många läroanstalters undervisningsutbud och den verksamhet som 4

6 organisationer inom konstfostran erbjuder. Finansiering av grundläggande konstundervisning i form av statsstöd per elev eller per lektion betalas till staden eller direkt till den läroanstalt som ordnar undervisningen. En separat utvecklingsplan för grundläggande konstundervisning för 2013 har utarbetats. I den dras samarbetslinjer upp vars mål är att garantera ett brett och mångsidigt utbud av konstfostran för barn och ungdomar inom området. Läroanstalterna bildar sinsemellan och tillsammans med stadens bildningsoch undervisningsväsende en styrgrupp för grundläggande konstundervisning som ska koordinera den grundläggande konstundervisningen i Karleby. Även om grundläggande konstundervisning ordnas delvis i samband med det fria bildningsarbetet tar utvecklingsplanen inte upp utvecklingsarbetet inom denna sektor i sin helhet. 6 Principerna för upprätthållande av servicestrukturen Principerna för upprätthållande av undervisningstjänsterna utgår från eleven, utvecklande pedagogik, ordnande av produktiv undervisning och långsiktiga lösningar som utgör en hållbar grund för verksamheten. Inom undervisningstjänsterna är förändringarna inom servicestrukturen relativt långsamma, eftersom de påverkar livet och vardagen för många elever och elevernas familjer. Grundläggande utbildning hör till kommunens basservice och gymnasieutbildning är en lokal utbildningstjänst som kräver tillstånd, eftersom även elever utanför kommunen kan söka till gymnasiet. I samband med skolsaneringar har gamla skolbyggnader av totalkostnadsskäl ersatts med nyplanerade byggnader. När allaktivitetshuset i Storby, Storkisbackens skola och daghem samt Lucina Hagmans grundskola uppförts som nybyggnader har utgångspunkten varit att bygga en konvertibel byggnad med flera olika serviceformer under samma tak. På så sätt har man utöver servicenätet för undervisningstjänsterna löst även placeringen av andra tjänster. Att särskilt dagvårdstjänsterna och förskola kopplas till undervisningstjänsterna ger samarbetsfördelar och ekonomisk inbesparing. Författningsgrunden för servicenätet för förskola och grundläggande utbildning Enligt 6 i lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen i kommunen ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt. När förskoleundervisning ordnas ska dessutom beaktas att de barn som deltar i undervisningen har möjlighet att utnyttja dagvårdsservice. En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna 5

7 grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen. (4 ). Enligt lagen om grundläggande utbildning (6 ) ska den läropliktiga av kommunen anvisas en närskola eller en annan lämplig plats, vid vilka utbildningen enligt 4 1 och 2 mom. denna lag sker på elevens eget språk, om kommunen är skyldig att ordna undervisning på nämnda språk. En elev som får förskoleundervisning kan som plats för undervisningen anvisas också en sådan dagvårdsplats som uppfyller motsvarande krav eller någon annan plats som lämpar sig för förskoleundervisning. Författningsgrunden för servicenätet för gymnasieutbildning Att ordna gymnasieutbildning kräver ett tillstånd som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. I tillståndet anges de kommuner i vilka utbildningen ordnas, undervisningsspråket, den form i vilken utbildningen ordnas, en särskild utbildningsuppgift samt andra behövliga villkor som gäller ordnandet av utbildningen. (4 i gymnasielagen). En liknande bestämmelse om skolresor eller trafikförhållanden som ingår i lagen om grundläggande utbildning saknas i gymnasielagen. Gymnasieutbildning kan delvis eller helt ordnas som närundervisning eller distansundervisning. (12 ). 6.1 Anpassning av servicestrukturen och ekonomin Stadsstyrelsen i Karleby beslöt den ( 14) om att inleda ett program för anpassning av ekonomin för Målet är att anpassa verksamheten till gällande ekonomiska läge. Anpassningsåtgärderna på längre sikt godkändes under det möte som nämnden för utbildning höll den Enligt stadsstyrelsens beslut ( ) förutsätter en anpassning av verksamheten till gällande ekonomiska läge en systematisk genomgång av alla verksamheter samt en kartläggning av olika alternativ av varierande slag som får ekonomin bättre i balans. När snabbverkande åtgärder krävs ska också tjänsterelaterade mängder, utbud, kvalitet, kriterier och normer justeras i kostnadsbesparande riktning. Med organisering av arbetet ska också personalstyrkan och behovet av vikarier justeras. För att 2014 års budget och ekonomiplanerna för ska förverkligas krävs betydande förändringar i servicestrukturerna och servicenivån, organisering av verksamheten samt avkastning. Dessa kommer också att påverka antalet årsverken. (2014 års budget) Effekterna av anpassningsprogrammets ramar för undervisningstjänsternas budget för åren är märkbara. I budgeten för 2014 utgör personalkostnaderna inom grundläggande utbildning 26,2 milj.. Minskningen 6

8 jämfört med budgeten 2013 var 0,8 %, dvs Personalkostnaderna inom gymnasieutbildning för 2014 är 4,7 milj., vilket innebär en ökning med 0,2 % jämfört med budgeten för Samtidigt förutses en ökning av elevantalet inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Under kommunsektorns första arbetsavtalsperiod höjs lönerna inom kommunsektorn med en avtalshöjning vars kostnadseffekt för hela kommunsektorn är cirka 0,8 %. När löneförhöjningens effekt beaktas och jämförs med Karleby stads anpassningsåtgärder är anpassningsbehovet cirka 0,35 milj. för 2014, och en motsvarande summa ytterligare för Anpassningsbehovet för undervisningstjänsternas del är alltså 0,7 milj. för åren Stadens målinriktade program för lokaliteter/anpassningsprogram I stadens målinriktade program för lokaliteter som utgör en del av anpassningsprogrammet behandlas fastighetskostnader för stadens fastigheter, effektivare fastighetsanvändning och reparationsskuld. För undervisningstjänsternas del har skolfastigheternas användningsgrad granskats och fastigheterna sorterats enligt skick (klasser 1-6). Fastighetsklass 4 omfattar fastigheter som inte längre saneras, utan byggnaden används till livscykelns slut, så länge som det är möjligt utan större problem. Skolfastigheter som man i lokalitetsprogrammet planerar att avstå från är: Skolans namn användningsgrahets- fastig ) klass Ykspihlajan koulu (förskoleundervisning, åk 1-6) Kyrkbackens skola (förskoleundervisning, åk 1-6) Vittsar skola (förskoleundervisning, åk 1-6) Rödsö skola (åk 1-6) antalet elever hösten 2013/ elevutveckling/ elevprognos 1) 81 elever växande 114 elever år elever sjunkande 56 elever år elever stabil 43 elever år elever sjunkande 33 elever år 2018 användbarhet / planeringsalternativ 46% 4 Arbetsgruppen för inomhusluft beslöt att användning av lokalerna upphör Flyttas tillfälligt till Vingesgatan % 4 Arbetsgruppen för inomhusluft beslöt att användning av lokalerna upphör Flyttas tillfälligt till Vingesgatan % 4 kan sammanslås med Chydenius skola 50% 4 kan sammanslås med Chydenius skola 1) Elevantalet baserar sig på uppgifter i befolkningsregistret. Utvecklingen bör följas upp årligen. 2) Talet som anger fastigheternas användningsgrad har uträknats utifrån användningsgraden för de lokaliterna som används för grundläggande utbildning och i relation till elevernas veckotimantal. 7

9 En ekonomiskt hållbar lösning är att nya skollokaler eller skollokaler i behov av totalrenovering utgör tillräckligt stora enheter och att det i anslutning till dem också kan ingå andra kommunala tjänster som höjer lokaliteternas användningsgrad. För förskoleundervisningens del krävs åtgärder när förskoleundervisning i Öjaområdet ska ordnas i och med att användningen av Öja Daghem upphör på grund av konstaterade problem med inomhusluften. Öja daghem antalet barn hösten 2013/ utveckling 6 förskolelever, 21 dagvårdsplatser, stabil utveckling (3-6 elever) Placering av förskoleenheten fastighetsklass användbarhet / planeringsalternativ 4 kan kombineras med Öja skolas och byacentrets lokaliteter Lösningsmöjligheter Vad gäller ovan nämnda förskol- och grundskolenheter ska följande lösningsalternativ dryftas: Skola alternativ 1 alternativ 2 Ykspihlajan koulu Kyrkbackens skola Vittsar skola Rödsö skola Nybyggnad uppförs på området Yxpila/Lahdenperä En nybyggnad uppförs på samma plats Nuvarande byggnad används till slut, sammanslås sedan med Chydenius skola Nuvarande byggnad används till slut, sammanslås sedan med Chydenius skola En tillbyggnad i anslutning till Koivuhaan koulu uppförs och skolorna sammanslås eller en nybyggnad uppförs i Yxpila för förskolelever elever i åk 2 (för barn i Yxpila och Nuolipuro) och en tillbyggnad i anslutning till Koivuhaan koulu uppförs för elever i åk 3-6. Verksamhetens fortsätter tillsvidare (cirka 3-5 år) i Storbys allaktivitetshus. Därefter sammanslagning med Villa skola i form av en tillbyggnad. Sammanslås 2018 med Chydenius skola efter avslutad totalrenovering och ny utbyggnad. Sammanslås 2018 med Chydenius skola efter avslutad totalrenovering och ny tillbyggnad. Förskolenhet alternativ 1 alternativ 2 Öja daghem Nuvarande byggnad används till slut, sammanslås sedan med Öja skola Kombineras med Öja skola och byacentrets lokaliteter 2015 Totalekonomiskt beräknat kan konstateras att en totalrenovering av en skolbyggnad för odelade klasser 1-6, alternativt en nybyggnad, med tanke på framtiden inte är förnuftig när kostnaderna för lokaler och stödtjänster under 8

10 byggnadens livscykel beaktas i relation till undervisningskostnaderna. Därför är det motiverat att sammanslå skolor vid totalrenoveringsprojekt. Beslutet baserar sig på bedömningen från fall till fall. 6.1 Anpassning av servicestrukturen och ekonomin Åtgärder Ansvar för verkställande Tidtabell 1. Granska servicenätet för grundläggande utbildning Utvärdering (Mätare) 5-6/2014 / (Utförd 2014) 2. Grunda planeringsnämnder och göra en förhandsutredning om placeringen av Chydenius skola, Kyrkbackens skola och Ykspihlajan koulu samt dessa skolors omfattning och pedagogik 3. Godkänna undervisningstjänsternas investeringsprogram 2014 utifrån servicenätlösningar /2014 principiella lösningar (Utförd 2014) (planering uppdaterad 9/2014) 6.2 Principer för servicestrukturen inom förskoleundervisning Förskoleundervisning ordnas i anslutning till daghem och skolor. Förskoleundervisning och anknytande dagvård lyder under tjänsterna inom småbarnsfostran. Läsåret ordnas finskspråkig förskoleundervisning på 8 daghem, 9 skolor och 5 förskoleplatser med daghem och skola i samma byggnad eller på gemensamt gårdsområde. När nybyggnaderna blir klara kommer daghem och skolor i fortsättningen att ha flera gemensamma verksamhetslokaler. Svenskspråkig förskoleundervisning ordnas på 4 skolor, ett daghem och ett köptjänstdaghem. Skolnätslösningarna påverkar var förskoleundervisning ordnas i framtiden. Man strävar till att ordna förskolegrupperna enligt närområdets behov och med tanke på barnens framtida skolplacering. Målet är att förskoleplatsen och barnets framtida skola är samarbetspartners. Förskolegruppens storlek varierar från 6 till 18 barn. Om gruppen omfattar 19 barn eller flera handleds gruppen av två barnträdgårdslärare. Gruppen består då i huvudsak av två separata grupper. Exakt gruppstorlek kan alltså inte fastställas för förskolans del, eftersom gruppens storlek bygger på relationstalet för antalet barn och personalstyrkan (13 barn/1 btl eller 13+7 barn btl + barnskötare). Eftersom % av barnen i förskola behöver dagvård före och efter avgiftsfri förskoleundervisning påverkar det också gruppens personalstyrka. Investeringsprogrammen för tjänsterna inom småbarnsfostran och undervisning samt pågående byggprojekt kommer att förenhetliga strukturerna 9

11 för förskoleundervisning och grundläggande undervisning. En lagstiftsreform kommer antagligen att göra förskoleundervisningen obligatorisk. Utifrån dessa aspekter ska processerna inom förskoleundervisning och grundläggande undervisning utvärderas och standardiseras i alla skeden. (T.ex. anmälning till förskola och skola blir en process, flexibel skolstart) 6.2 Principer för servicestrukturen inom förskoleundervisning Åtgärder Ansvar för verkställande Tidtabell Utvärdering (Mätare) 1. Investeringsplanen 2014 för tjänster inom småbarnsfostran och undervisning beaktar behovet av lokaler för förskoleundervisning Tjänsterna inom småbarnsfostran Nämnden för utbildning 4-9/2014 (Investeringsplanen uppdaterad 2014) 6.3 Principer för servicestrukturen inom grundläggande undervisning Optimala undervisningsgrupper skapas när eleverna inleder skolgången i åk 1 och 7. Elevplaceringen sker planmässigt inom hela stadsområdet och för att öka produktiviteten söks lösningar som inte resulterar i mycket små klasser. Optimal gruppstorlek i åk 1-6 är elever och elever i åk 7-9, beroende på undervisningsämnet. Större skolenheter lyckas bättre än mindre enheter med att bilda optimala undervisningsgrupper. Därför prioriteras även gruppindelningar där årskurser sammanslås, särskilt för att främja flexibel skolstart. Det bör även utredas hur elevmängden av små skolenheter kunde ökas och utrymmena användas effektivare i samarbete med t.ex. 3. sektorn. Där skolenheternas storlek påverkat produktiviteten har det varit motiverat att skapa större enheter i samband med skolornas totalrenovering. En sammanslagning av tjänsterna inom småbarnsfostran med förskola inom grundläggande utbildning främjar också produktivitet och resultat i och med bättre kontinuitet i fostran. Lägsta elevantal för att bevara en grundskolenhet är 25 elever (åk 1-6/två lärare). Om elevantalet har sjunkit till 25 elever eller färre och antalet förväntas hålla sig på samma nivå de följande två åren övervägs om upprätthållandet av skolan är ändamålsenligt och om verksamheten kan kombineras. Utöver elevantalet påverkar också skolbyggnadens tekniska skick/ fastighetsklass och eventuellt investeringsbehov samt kostnader för elevernas skolresor. Det är alltså frågan om en totalekonomisk uppskattning som kopplas till en värdering av effekterna. Principer för upprätthållande av undervisningsgrupper i åk 1-6 inom grundläggande utbildning Med tanke på anpassning av ekonomin och produktiviteten bör också förhållandet mellan elevantalet och undervisningsgruppernas antal granskas på små skolor med odelade klasser i åk 1-6. Förändringar i elevantalet ska 10

12 också medföra variationer i antalet undervisningsgrupper när det inte är frågan om årsvariationer under ett enskilt läsår. Utgångspunkten är att inte ha skolenheter med en enda lärare. Vid läsårsplanering bör förhållandet mellan elevantalet och grupperna i allmän undervisning i sammansatta klasser enligt årskursundervisning vara följande för åk 1-6: Antalet elever Antalet undervisningsgrupper Vid elevantalsbegränsning kan en elev som omfattas av 11-årig läroplikt och integrerats i undervisningsgruppen beaktas, så att denna elev upptar två elevplatser. Elevantalets utveckling följs upp och ändringar görs varje läsår. Möjligheter till koncentrerat servicenät inom grundläggande utbildning Servicenätet ska koncentreras som en följd av effekterna av det ekonomiska anpassningsprogrammet. De möjligheter som uppstår då servicenätet görs tätare inom grundläggande utbildning bör övervägas genom att sammanslå små skolenheter där elevantalet enligt prognosen sjunker. Utgångspunkten för bedömningen är att uppnå kostnadsinbesparingar inom personal- och fastighetskostnader, trots att skolfastigheten kan vara i måttligt skick. Högsta kostnader per elev har skolor med två eller tre lärare. Skolor som kunde sammanslås innan utgången av år 2020 eller som fler tjänster kunde kopplas till är: Skolans namn Alaviirteen koulu (förskola, åk 1-6, 2 lärare) Rahkosen koulu (förskola, åk 1-6, 2 lärare) antalet elever hösten 2013/ elevutveckling/ elevprognos 2020 *) 46 elever sjunkande 26 elever år elever stabil 29 elever år 2020 användnings grad fastig hetsklass **) Personal- och nettokostnader per elev % % tilläggsinformation/ alternativa lösningar Kan sammanslås med skolan i Lohteå kyrkby med ett elevantal på 74 elever elever 2020 Kan sammaslås med Veikko Vionoja-skolan med ett elevantal på 39 elever elever

13 Öja skola (åk 1-6, 3 lärare) 40 elever sjunkande 25 elever år % ) Elevantalet baserar sig på uppgifter i befolkningsregistret. Utvecklingen bör följas upp årligen. **) Fastighetsklass 1: fastigheten underhålls och förutsätter inte totalrenovering Inom finskspråkig grundläggande utbildning i åk 1-6 var de genomsnittliga personalkostnaderna /elev år 2013 och nettokostnaderna / elev. Skolan kan bli en tvålärarskola och förskoleundervisning på Öja daghem hålls i anslutning till skolan 2015 Inom svenskspråkig grundläggande utbildning i åk 1-6 var de genomsnittliga personalkostnaderna /elev år 2013 och nettokostnaderna /elev. Vid bedömningen bör uppmärksammas att skolan i Alaviirre för tillfället ( ) fungerar kostnadseffektivt, eftersom elevantalet i förhållande till antalet undervisningsgrupper håller god nivå. När elevantalet minskar med cirka 20 elever stiger kostnaderna per elev snabbt. Vad gäller övriga grundskolor kan inte sammanslagning planeras, eftersom de nuvarande lokalerna inte möjliggör detta. Elevantalet inom grundläggande undervisning stiger i stam-karleby, vilket förutsätter ytterligare investeringar Principer för servicestrukturen inom grundläggande undervisning Åtgärder 1. I samband med granskning av servicenätet för grundläggande utbildning godkänns gränserna för upprätthållande av undervisningsgrupper och en bedömning görs av möjligheter till ett tätare servicenät. 2. Elevantalets utveckling följs upp och åtgärder tas utgående från förändringarna i samband med läsårsplanering. Ansvar för förverkligande Rektorerna Tidtabell 5-6/ Utvärdering (Mätare) Kvalitativ och kvantitativ utvärdering (elever/grupp/skola) (kostnader per elev) Kvalitativ och kvantitativ utvärdering (elever/grupp/skola) (kostnader per elev) 6.4 Principer för servicestrukturen inom gymnasieutbildning Tre olika planeringsprocesser har efter kommunsammanslagningen år 2009 pågått för att förändra servicestrukturen för gymnasieutbildningen i Karleby. Det gemensamma målet för dessa har varit att kombinera gymnasiernas verksamhet och resurser samt att öka dragningskraften. Senast beslöt stadsfullmäktige i Karleby angående servicestrukturen för finskspråkig 12

14 gymnasieutbildning ( 4) att Lucina Hagmanin lukio ska upphöra fr.o.m och att ett finskspråkigt gymnasium med två verksamhetsenheter ska bildas, Kiviniitty (Granvägen 3) ja Länsipuisto (Torggatan 41A). Namnet på gymnasiet bestäms skilt i ett senare skede. Fullmäktigebeslutet påverkar inte undervisningsarrangemangen inom grundläggande utbildning. Verkställandet av fullmäktigebeslutet förutsätter en precisering av de planerade åtgärderna i propositionen ( ). Eftersom beslutet gäller finskspråkiga gymnasier kommer den finskspråkiga sektionen som också styr utvecklingsprocessen att ansvara för beslutets verkställande. För verkställandet har nämnden för utbildning bildat tre arbetsgrupper: uppföljningsgruppen, personalplaneringsgruppen och en grupp som bedömer ungdomskonsekvenser. Dessutom bereder rektorgruppen för de finskspråkiga gymnasierna under ledning av den styrande rektorn en slutlig utvecklingsplan utifrån det tidigare förslaget ( ) och bereder övriga uppgifter med anknytning till ändring av servicenätet. Vid utveckling av det svenskspråkiga gymnasiet KSG har som utgångspunkt valts att genom gemensamma gymnasienätverk utveckla gymnasiet tillsammans med svenskspråkiga gymnasier i närområdet. För tillfället är KSG med i två olika gymnasienätverk. Till gymnasienätverket 4K hör utöver KSG Karlebynejdens institut, Kronoby folkhögskola - Kronoby Medborgarinstitut och Kronoby gymnasium. Samarbetet inom 4K omfattar gemensamma temaveckor, internationella projekt, gemensam lärarfortbildning och lärarutbyte. Inom samarbetsnätverket Team Nord ordnas distansundervisning i samarbete, samt kompletterande utbildning och internationella projekt. Gymnasierektorerna är operativa ledare för nätverket. 6.4 Principer för servicestrukturen inom gymnasieutbildning Åtgärder 1. Planera och genomföra utvecklingsprocessen för finskspråkig gymnasieutbildning 2. Bereda och verkställa personalplanen 3. Planera och bedöma ungdomskonsekvenser 4. Följa upp elevantalets utveckling och i samband med läsårsplaneringen skrida till åtgärder utifrån förändringarna Ansvar för verkställande Utvecklingsgruppen Gymnasierektorerna Arbetsgruppen för personalplanering Tidtabell Utvärdering (Mätare) (Förverkligad 2016) Arbetsgruppen Gymnasierna Gymnasierektorerna (Planen för 2014, genomförd 2016) (Planen för 2014, genomförd 2016) Kvalitativ och kvantitativ bedömning (elev/grupp/skola) (kostnader per elev) 13

15 6.5 Principer för servicestrukturen inom grundläggande konstundervisning Servicestrukturen inom grundläggande konstundervisning i Karleby består av många läroanstalters undervisningsutbud och verksamheten hos organisationer som verkar inom konstfostran (bl.a. konst- och kulturinstitutioner, estradkonstskolan) samt ömsesidigt samarbete med målet att garantera barn och ungdomar i området ett brett och mångsidigt utbud av konstfostran. Examensinriktad grundläggande konstundervisning i Karleby ges av Mellersta Österbottens konservatorium (musik och dans), TAITO-handarbetsskolan (handarbete), Karleby konstskola för barn och ungdomar (bildkonst) samt ordkonstskolan (ordkonst). Av dessa upprätthålls konservatoriet och handarbetsskolan av privata aktörer, bildkonstskolan och ordkonstskolan hålls vid Karlebynejdens institut som drivs av staden. Läroanstalterna bildar med varandra och tillsammans med stadens bildnings- och undervisningsväsende en styrgrupp för grundläggande konstundervisning. Styrgruppen koordinerar grundläggande konstundervisning i Karleby samt utgör ett sammanhållande diskussionsforum mellan olika aktörer inom konstundervisning. Styrgruppens uppgifter och mål fastställs av nämnden för utbildning. Styrgruppen har utarbetat en utvecklingsplan för grundläggande konstundervisning för De centrala målen är att trygga ett fortsatt utbud av grundläggande konstundervisning samt att förbättra tillgång och tillgänglighet. 6.5 Principer för servicestrukturen inom grundläggande konstundervisning Åtgärder 1. Koordinera grundläggande konstundervisning Ansvar för verkställande Tidtabell Utvärdering (Mätare) Styrgruppen Kvalitativ bedömning 2. Förverkliga och utvärdera utvecklingsplanen för grundläggande konstundervisning Styrgruppen Utvecklingsgruppen Kvalitativ bedömning (Uppnådda mål) 14