DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I KARLEBY STAD UTVECKLINGSRAPPORT FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2012

Transkript

1 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I KARLEBY STAD UTVECKLINGSRAPPORT FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

2 INNEHÅLL INNEHÅLL INLEDNING... 2 Den grundläggande utbildningens utvecklingsplan och utvecklingsgrupp... 2 Uppdrag och utvecklingsområden... 3 Aspekter som påverkar utvecklingen av den grundläggande utbildningen... 5 Den grundläggande utbildningens kvalitetskriterier som grund för utvecklingen DEN SVENSKSPRÅKIGA GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS SÄRFRÅGOR UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECKLING AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Utveckling av inlärningsmiljön inom den grundläggande utbildningen och effekten av gymnasiebeslutet på den grundläggande utbildningens lokallösningar Förstärkning av den grundläggande utbildningens enhetlighet och kartläggning av möjligheterna att grunda enhetsskolor (årskurs 1 9) optimal sammansättning av elevgrupperna och förbättrad av produktivitet förbättring av den grundläggande utbildningens specialundervisning och elevvårdens tjänster samt etablering av resultaten av pågående utvecklingsprojekt i skolpraxisen Övriga utvecklingsobjekt som lyfts fram utifrån bedömningen av kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen bedömning av avtalet som ingicks med Toholampi kommun gällande ordnande av grundläggande utbildning för eleverna i årskurserna 7 9 i Ullavaområdet och presentation av alternativa lösningar (Koillisreitti) uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet INLEDNING Den grundläggande utbildningens utvecklingsplan och utvecklingsgrupp Karleby utbildningsnämnd beslöt i samband med att gymnasieutbildningens utvecklingsgrupp utsågs ( 32/ ) att även påbörja utvecklingsarbetet för den grundläggande utbildningen i början av höstterminen Utvecklingsarbetet för den grundläggande utbildningen påbörjades enligt nämndens beslut ( 101) och i samband med det utsågs representanterna för utvecklingsgruppen. Utbildningsnämnden utsåg ( ) Eva-Johanna Slotte (ordförande), Esa Mård, Petri Tofferi och Riitta Aho som sina representanter till utvecklingsgruppen. Från bildningscentralen utsågs Peter Johnson, P-O Nyström och Jussi Kainulainen/Mika Sarkkinen (sekreterare) till gruppen. Jarmo Hämäläinen, Harri Kangasniemi, Kaarina Kykyri, Juha Salo, Kaj Holmbäck, Markku Paloranta, Eeva-Liisa Kiiskilä och Annukka Rintala var skolornas representanter och Pirjo Harjupatana var representant för förskoleundervisningen. OAY:s representant var Timo Rajaniemi. Utvecklingsgruppen kompletterades i ett senare skede 2

3 med Maarika Piispanen, Kaisu Kåla, Juha Suhonen, Mirja Heinonen, Sari Rundgren- Nurkkala, Maila Koivumäki, Tua Masar, Bengt Huhta, Mika Heikkilä, Jukka Myllymäki, Satu Forsberg samt Inkeri Halmio-Hanhikoski. Efter kompletteringen har varje samarbetsområde en representant. I enlighet med beslutet ska de principer som skrivits i sammanslagningsavtalets bilagor för kommunsammanslagningen 2009 tas i hänsyn i utvecklingsarbetet för den grundläggande utbildningen. Följande kan läsas: Det finns inget behov av ändringar i skolnätet i detta skede. och Ullava kommuns avtal med Toholampi kommun om högstadieundervisning gäller till år Det är också möjligt att förlänga avtalet ytterligare. I det skedet kommer det att göras en allsidig uppskattning av olika alternativs verkningar innan beslut fattas. Efter kommunsammanslagningen har man grundat ett samarbetsområde för grundskolorna inom Pohjois- och Koillisreitti, samordnat läroplanen för den grundläggande utbildningen och förstärkt skolornas ledningssystem. I enlighet med Karleby utbildningsväsens strategi utarbetas en utvecklingsplan för den grundläggande utbildningen, i vilken man bestämmer dess målsättningar och riktlinjer. De grundar sig på utbildningsväsendets strategiska målsättningar. Vid sidan av strategin måste man också beakta utvecklingsgruppens förslag i förhållande till bildningssektorns produktivitetsprogram (Utbildningsväsendets strategi finns på webbsidorna). Uppdrag och utvecklingsområden Utvecklingsgruppen för den grundläggande utbildningen tar ställning till följande punkter som är centrala i utvecklingen av den grundläggande utbildningen: 1. utveckling av inlärningsmiljön inom den grundläggande utbildningen och effekten av gymnasiebeslutet på den grundläggande utbildningens lokallösningar 2. förstärkning av den grundläggande utbildningens enhetlighet och kartläggning av möjligheten att grunda enhetsskolor (årskurs 1 9) 3. optimal sammansättning av elevgrupperna och förbättrad produktivitet 3

4 4. förbättring av den grundläggande utbildningens specialundervisning och elevvårdens tjänster samt etablering av resultaten av pågående utvecklingsprojekt i skolpraxisen 5. övriga utvecklingsobjekt som lyfts fram utifrån bedömningen av kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen 6. bedömning av avtalet som ingicks med Toholampi kommun gällande ordnande av grundläggande utbildning för eleverna i årskurserna 7 9 i Ullavaområdet och presentation av alternativa lösningar (Koillisreitti) 7. uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet I rapporten beskrivs både nuläget och målbilden för varje utvecklingsområde och räknas upp åtgärder samt ansvariga aktörer och preliminära tidsplaner för åtgärderna. Utvecklingsrapporten för den grundläggande utbildningen omfattar både den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Den svenskspråkiga grundläggande utbildningens särfrågor behandlas i ett särskilt kapitel (kapitel 2) samt kort under varje punkt. Utöver de utvecklingsområden som ingår i uppdraget är även elevernas stödundervisning på tre olika nivåer, dvs. modellen för allmänt, intensifierat och särskilt stöd, ett aktuellt utvecklingsområde inom den grundläggande utbildningen. Lagändringen trädde i kraft och i enlighet med den har ändringarna i den grundläggande utbildningens läroplan tagits i bruk fr.o.m Lagändringen omfattar även andra aspekter såsom principer om närskola, sekretessbelagda uppgifter och elevvård. Verkställande av flera utvecklingsområden samtidigt inom ramen för en tillräcklig tidsplan ger möjligheter till systematisk utveckling av den grundläggande utbildningen. Om bara ett område i taget utvecklas, finns det en risk för att de förväntade resultaten inte uppnås trots utvecklingsinsatserna, eftersom strukturen på något annat utvecklingsområde kan vara alltför osmidig. När det gäller utvecklingsverksamhet kan det överlag konstateras att organisationens verksamhet med tiden tenderar att återgå till utgångsläget och att utvecklingsinsatsen går till spillo om enbart en faktor eller en sekundär faktor utvecklas. 4

5 Aspekter som påverkar utvecklingen av den grundläggande utbildningen Utvecklingen av den grundläggande utbildningen påverkas av flera olika aspekter som bör beaktas och vara i balans sinsemellan. Det är viktigt att hitta sådana lösningar som är hållbara med tanke på framtiden. Aspekterna påverkar varandra och är sinsemellan beroende. Den grundläggande utbildningens undervisning och inlärningsmiljöns kvalitet påverkar den grundläggande utbildningens produktivitet, effektivitet och lönsamhet. Ovan nämnda faktorer påverkas av att verksamheten är elevorienterad och det i sin tur gör att man är nöjd med servicen. Då det gäller fortlöpande utveckling förenas både de ovan nämnda aspekterna och de utbildningspolitiska målen samt kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen. Betydande utbildningspolitiska lösningar väntas för tillfället i form av stadsrådets beslut gällande timfördelningen för den grundläggande utbildningen. Förslaget till ny timfördelning klargörs senast och beslutet görs under våren Utbildningsstyrelsens nationella grunder för läroplanen klargörs senast och den nya kommunvisa läroplanen bör tagas i bruk fr.o.m Som delreform införs den nya modellen för stödundervisning på tre nivåer (trestegsmodellen) enligt ändringen av lagen om den grundläggande utbildningen från år 2010 samt grunderna för den grundläggande utbildningens läroplan. I enlighet med den nya lagen har den lokala läroplanen tagits i bruk Den förestående förändringen i grundskolans timfördelning kan avsevärt påverka den grundläggande utbildningens finansiering. Å andra sidan måste man komma ihåg att de riksomfattande läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen är en norm som kommunen är tvungen att följa. Personalaspekten omfattar både kvalitativa mål och i synnerhet undervisningspersonalens intressebevakning. Ur huvudmannens, dvs. utbildningsanordnarens perspektiv betonas den ekonomiska aspekten och också de operativa samt utbildningspolitiska målen. Figur 1. Aspekter i utvecklingen av den grundläggande utbildningen 5

6 UNDERVISNINGENS OCH INLÄRNINGS- MILJÖNS KVALI- TET HUVUDMANNENS BESLUTFATTA- RENS ASPEKT PRODUKTIVITET OCH EFFEKTI- VITET PERSONAL- PERSPEKTIV ASPEKTER ELEVINRIKTAD VERKSAMHET OCH SERVICE- ASPEKT DEN FORTLÖ- PANDE UT- VECKLINGENS ASPEKT UTBILD- NINGS- POLITISKA ASPEKTER I riktlinjerna för utvecklingen av gymnasiet förverkligas som bäst en balans mellan de olika aspekterna, och RIKSOM- lösningarna fokuserar på framtiden. Det centrala är att lägga märke till utvecklingsarbetets FATTANDE och -målens LOKAL mångformighet och ett sammanhållet grepp. Detta är en förutsättning för att lyckas. Den grundläggande utbildningens kvalitetskriterier som grund för utvecklingen Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen gör det möjligt att på ett praktiskt plan utvärdera hur de beslut som gäller undervisningsväsendet inverkar på skolornas verksamhet i ett kort respektive långt perspektiv. Undervisnings- och kulturministeriet fattade beslut om kvalitetskriterierna Med hjälp av utvärderingskunskap som baserar sig på kvalitetskriterierna kan man i bästa fall identifiera missförhållanden som man har upptäckt inom utbildningen. Det blir då också möjligt att åtgärda missförhållandena i samband med den årliga totalplaneringen av kommunernas verksamhet och ekonomi. Kvalitetskriterierna gör det också möjligt att samarbeta på ett regionalt plan, vilket förverkligas i 6

7 Mellersta Österbotten och i det svenskspråkiga Österbotten genom samarbete och ett gemensamt nätverk för utveckling. Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen är ett arbetsredskap på lokal och regional nivå, och speciellt är de ett redskap med vilket skolorna och staden som anordnare av den grundläggande utbildningen kan utvärdera sin verksamhet. För skolorna och kommunerna är kvalitetskriterierna ett ledarskapsverktyg, som har rekommendationskaraktär på kort och lång sikt. Kriterierna anger alltså på vilka grunder verksamheten kan analyseras och hur den förväntas vara utformad för att tjäna de uppställda målen. Kvalitetskorten möjliggör att verksamheten kan utvärderas. Rapporten om kvalitetskriterier (2010) består av två delar: en motiveringsdel med bakgrundsinformation och kvalitetskriteriekorten. Bakgrunden till kvalitetskriterierna är att den grundläggande utbildningen har ett kulturellt och ett pedagogiskt uppdrag som också analyseras med avseende på hur målinriktad verksamheten är och vilket genomslag den får. (se: Om man ser till utvecklingen i den finländska grundskolan är det inte befogat att bara fokusera på inlärningsresultaten. Blickarna bör också riktas mot de skolverksamheter som bidrar till och gör det möjligt att nå de eftersträvade inlärningsresultaten. Målet med kvalitetskriterierna är dessutom att uppmuntra till samarbete mellan utbildningsanordnarna och skolorna med hjälp av verksamhetsmodeller som stöder elevernas inlärning och utveckling. Fokus sätts också på faktorer som avsevärt förbättrar förutsättningarna för elevernas och hela skolans inlärningsprocess. Kvalitetskriterierna tar hänsyn till att utbildningsanordnarna och skolorna har olika verksamhetskulturer och utgångspunkter för genomförandet av utbildningen. Det är inte till fördel om kvalitetskriterierna tillämpas mekaniskt och kritiklöst på det lokala planet. Kvalitetskorten är delade i två kategorier. Utgående från strukturella kvalitetsfaktorer har man skapat fyra kvalitetskort: ledarskap personal 7

8 ekonomiska resurser utvärdering Utifrån verksamhetskvaliteten som påverkar eleverna har man skapat sju kvalitetskort: läroplanens verkställande undervisningen och undervisningsarrangemangen stödet för inlärning, tillväxt och välbefinnande delaktighet och påverkan samarbetet mellan skolan och hemmet den fysiska inlärningsmiljön inlärningsmiljöns trygghet Kvalitetskorten för den grundläggande utbildningen bygger på en beskrivande del, kriterier för kvaliteten och frågor som ansluter sig till verksamheten. Varje kvalitetskort innehåller kriterier både för utbildningsanordnaren och för skolorna. Kvalitetskriterierna finns till för den regionala nivån, huvudmannen och för skolans verksamhet. Med hjälp av kvalitetskriterierna kan utvecklingsarbetet på det regionala planet och i enskilda skolor inriktas på lokala utvecklingsbehov. Kvalitetskriterierna är också till hjälp vid systematisk bedömning och nyttjande av utvärderingsmaterialet när man vill förbättra utbildningen på det lokala planet. Grunden för arbetet med att höja utbildningskvaliteten är de krav som utbildningsförfattningarna och läroplanen ställer på utbildningsanordnarna och skolorna. Kvalitetskriterierna och de fortlöpande förbättringarna av kvaliteten anknyter sig därför även i den här rapporten till den ovan nämnda synpunkten om fortlöpande utveckling. 2 DEN SVENSKSPRÅKIGA GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS SÄR- FRÅGOR I samband med utvecklingsarbetet (DIXI 2012) kring den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har de svenska särfrågorna behandlats som ett eget område. I denna utvecklingsrapport följer den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i stort sett den gemen- 8

9 samma linjen och de svenska särfrågorna lyfts upp där det är befogat. När man utvärderar den tidigare visionen och strategin, DIXI 2012, kan man konstatera att flera av de särfrågor som är viktiga för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är fortfarande olösta. Å andra sidan dras också riktlinjer upp för det svenskspråkiga utbildningsväsendet angående de utvecklingsfrågor som behandlas i utvecklingsrapporten. På grund av att Karleby är en tvåspråkig stad och eftersom lagstiftningen medför vissa krav för utbildningsanordnaren så har vi i Karleby ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt utbildningsväsen. Eftersom den svenskspråkiga skoladministrationen ansvarar för anordnandet av den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är den viktig för den svenskspråkiga befolkningen. Även övergången från förskolan till grundskolan utgör en servicehelhet som är speciellt viktig för barnets språkliga utveckling och för den kulturella identiteten. Sedan kommunsammanslagningen 2009 finns det i Karleby utöver de tidigare svenska byskolorna flera lika små finska byskolor i de nya kommundelarna. Detta har medfört att vi oberoende av undervisningsspråk ställs inför liknande utmaningar med tanke på utvecklingsområdena. 3 UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET Den grundläggande utbildningens utvecklingsgrupp utsågs delvis med utbildningsnämndens och delvis med bildningsdirektörens beslut. Med tanke på att det var centralt för utvecklingsgruppens arbete att vänta på riktlinjerna som gällde gymnasieutbildning sammanträdde gruppen bara tre gånger under Beslutet sköts upp till januari Utvecklingsgruppens arbete fortsatte våren 2011 och under perioden maj-november 2011 har gruppen varit samlad tre gånger (9.5, och 29.11) och en gång under 2012 (10.1). De svenska särfrågorna har behandlats på de svenska rektorernas rektorsmöten och i form av aftonskola tillsammans med svenska avdelningen Den finskspråkiga delen har i huvudsak bearbetats på tjänstemannanivå på basis av 9

10 utvecklingsseminariet (Hyvästä paremmaksi seminariet i Uleåborg och i Helsingfors ). Vid slutrakan av beredningen av utvecklingsrapporten hölls ett gemensamt rektorsmöte för de finskspråkiga och de svenskspråkiga rektorerna där dessa fick möjlighet att kommentera innehållet. Efter mötet skickades utvecklingsrapporten till den grundläggande utbildningens områden (5 finskspråkiga och 1 svenskspråkigt) för utlåtande. Utvecklingsgruppen använde de inlämnade utlåtandena som material när gruppen bearbetade utvecklingsrapporten. 4 RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECK- LING AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 4.1 Utveckling av inlärningsmiljön inom den grundläggande utbildningen och effekten av gymnasiebeslutet på den grundläggande utbildningens lokallösningar Nuläge Utvecklingsrapporten för gymnasierna i Karleby behandlades i stadsfullmäktige i januari Rapporten hade godkänts i nämnden för utbildning och fostran samt i stadsstyrelsen Eftersom stadsfullmäktige beslöt att anteckna gymnasieutvecklingsrapporten för kännedom, betyder det att gymnasiets servicestruktur inte förändras och att lokallösningen inte inverkar på utvecklingen av den grundläggande utbildningen. Gymnasiet och den grundläggande utbildningen finns i samma lokaliteter i skolorna Länsipuiston koulu, Kiviniityn koulu, Donnerska skolan och Lucina Hagmanin koulu. Det finns inga planer om förändring av dessa lokaliteter eller av servicestrukturen och lokallösningarna i dessa områden för den grundläggande utbildningen. Således kommer uppmärksamheten att fästas på de tre områden för den grundläggande utbildningen som inte har gymnasieverksamhet. Förnyelse av inlärningsmiljön har gjorts i huvudsak i samband med totalrenovering av skolorna, men även med hjälp av årliga anslag och utvecklingsprojekt. Inlärningsmiljöns informations- och kommunikationsteknik har förbättrats bl.a. genom anskaffning av interaktiva skrivtavlor, dataprojektorer och datorer. Sliten eller otillräcklig utrustning har förnyats 10

11 utifrån den årliga prioriteringsbedömningen, men anslaget ( /år) har varit för litet i förhållande till behovet. Målbild Elever inom den grundläggande utbildningen erbjuds en högklassig och modern inlärningsmiljö i enlighet med närskoleprincipen i det nuvarande skolnätet. I stora skolor kan man bilda optimala elevgrupper genom samarbete med elevplaceringen. I mindre skolor är gruppstorlekarna problematiska, men optimala elevgrupper kan bildas genom att bilda sammansatta klasser eller genom annan flexibel gruppindelning. Eftersom flera skolinvesteringar är aktuella inom den grundläggande utbildningen, försöker man med hjälp av dem främja en enhetlig uppbyggnad av den grundläggande utbildningen enligt närskoleprincipen. I områden kring Torkinmäen koulu och Isokylän koulu möjliggörs utvecklingen av skolorna på så vis att det finns även undervisning på andra årskurser än årskurserna 1 6. En annan utgångspunkt är flexibel användning av undervisningslokaliteter inom alla områden för den grundläggande utbildningen för att stärka en enhetlig verksamhet för den grundläggande utbildningen. Elevantalets tillväxt varierar från område till område inom den grundläggande utbildningen och en flexibel placering av klasserna löser tillfälligt behov av lokaliteter samt gör det möjligt att erbjuda så många elever som möjligt en högklassig inlärningsmiljö. Den grundläggande utbildningens interna enhetlighet stärks och samtidigt stärks även småbarnsfostrans och förskoleundervisningens koppling till nybörjarundervisningen inom den grundläggande utbildningen. Med investeringarna inom den grundläggande utbildningen eftersträvar man enhetliga servicehelheter tillsammans med småbarnfostran och även med annan kommunal service. Utveckling av skolornas inlärningsmiljö och möblering av daghem fortskrider i enlighet med tidsenliga och pedagogiskt fungerande lösningar. Vid grundrenovering av skolfastigheter bör inlärningsmiljöernas utvecklingsprojekt beaktas (bl.a. YES-företagsamhetsfostran). Åtgärder, tidsplan och ansvarig aktör 11

12 Åtgärd Tidsplan Ansvar Beredning och godkännande av den grundläggande utbildningens investeringsplan 10/2011 Utbildningsväsendet, nämnden för utbildning och fostran Beredning och godkännande av 12/2011 Utbildningsväsendet, nämn- den grundläggande undervisning- den för utbildning och fost- ens utvecklingsplan ran, stadsstyrelsen och fullmäktige Utse planeringskommittéer och inleda planeringen för att förbättra enhetligheten inom den grundläg- 4-6/2011 Planeringskommittéer, nämnden för utbildning och fostran gande utbildningen vid Lucina Hagmanin koulu, Isokylän koulu och Torkinmäen koulu och skapande av verksamhetscentrum för mångsidiga tjänster i dessa skolor Inlärningsmiljön i Villa skola och Koivuhaan koulu samt möblering av Koivuhaan päiväkoti 7 och 11/2011 Möbleringskommittéer, nämnden för utbildning och fostran Utse planeringskommittén och inleda planeringsarbetet vid Chydenius skola 4/2012 Planeringskommittéer, nämnden för utbildning och fostran Den svenskspråkiga grundläggande utbildningens särfrågor I dagsläge motsvarar både det finskspråkiga skolnätet och det svenskspråkiga skolnätet det servicebehov vi har. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen bör ha nära samarbete, speciellt i de små svenskspråkiga byskolorna. För att säkra den 12

13 svenskspråkiga servicen även i framtiden är det viktigt att vi har fungerande dagvård och utbildningsväsen. Med tanke på elevplacering av förskoleelever är det viktigt att skolornas representanter är med och att övergången från förskolan till grundskolan sker smidigt. För att förbättra informationsflödet är det viktigt att elevvården samt servicen för särskilt stöd är gemensamma för den grundläggande utbildningen och gymnasiet (speciallärare, kurator). 4.2 Förstärkning av den grundläggande utbildningens enhetlighet och kartläggning av möjligheterna att grunda enhetsskolor (årskurs 1 9) Nuläge Enhetligheten inom den grundläggande utbildningen i Karleby grundar sig på samarbete mellan de olika områdena för den grundläggande utbildningen och på en enhetlig läroplan. I regel erbjuds undervisningen i skolor med endera årskurserna 1 6 eller 7 9. Enhetliga inlärningsmiljöer eller s.k. enhetsskolor (årskurs 1 9) finns inte alls, om inte till sådana räknas de två enheterna inom specialundervisningen. Således avviker Karleby utbildningsväsen tydligt från de nationella lösningarna. År 2010 uppskattades det att 400 enhetliga grundskolor är verksamma och 400 nya enheter planeras. På riksnivån studerar ungefär 15 % av eleverna inom den grundläggande utbildningen i en enhetsskola. Den grundläggande utbildningens enhetlighet stärks också av ökat samarbete och samverkan med förskoleundervisningen och småbarnsfostran. Skolprojekt för utveckling av enhetligheten har framskridit snabbare i bl.a. Hollihaan koulu, Koivuhaan koulu och Villa skola. Målbild Förändringarna i elevantalet förutses årligen och man bedömer utvecklingen av utrymmesbehovet utifrån prognoserna. I och med skolinvesteringar skapas gradvis enhetliga inlärningsmiljöer (årskurs 1 9). Dessutom strävar man efter olika inlärnings- och verksamhetsmiljöer som möjliggör en smidig skolstart i samarbete med förskoleundervisningen. 13

14 Stärkandet av en enhetlig grundläggande utbildning är inskriven i utvecklingsplanerna för områdena inom den grundläggande utbildningen. Skolbyggnader, inlärningsmiljöer och skolkulturen utvecklas som stöd för enhetlig tillväxt och som ett kontinuum för lärande. Undervisningspersonalens samarbete samt planering och användning av personalresurser stöder systematiskt den enhetliga verksamhetskulturen områdesvis. Även den övriga skolpersonalens verksamhetsplanering stärker samarbetet inom områdena för den grundläggande utbildningen. Åtgärder, tidsplan och ansvarig aktör Åtgärd Tidsplan Ansvar Färdigställande av grundskolornas utvecklingsplaner och utvecklingsplanerna för de olika områdena inom den grundläggande utbildningen 3/2012 Färdigställande av utbildningsnämndens investeringsplan 10/2011 Den svenskspråkiga grundläggande utbildningens särfrågor Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen (svenska rutten) utgör ett eget område som utarbetar sin egen plan på samma sätt som den finskspråkiga grundläggande utbildningen gör upp sina egna områdesvisa utvecklingsplaner. Eftersom skolorna inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är i huvudsak mindre, bildar förskolegrupperna och årskurserna 1 6 oftast gemensamma skolenheter. Chydenius skola (1 6) och Donnerska skolan (7 9) har redan nu samarbete angående lokaliteterna och i framtiden är det möjligt att även fördjupa samarbetet. Samarbetet berör i huvudsak gemensamma lärare, kuratorer samt stödtjänster. Samarbetet behandlas mera ingående i den områdesvisa utvecklingsplanen och i samband med planeringen av Chydenius skolas grundrenovering. 14

15 4.3 optimal sammansättning av elevgrupperna och förbättrad av produktivitet Nuläge Elevantalet inom den grundläggande utbildningen var stabil 2010 och omfattade sammanlagt elever. Den regionala variationen i elevantalet innebar en utmaning, men antalet undervisningstimmar förblev på föregående års nivå. Anslaget på euro som beviljades av undervisningsministeriet 2010 för att minska undervisningsgruppernas storlek gjorde situationen lättare i skolor med stora undervisningsgrupper. Situationen förändrades avsevärt 2011 när anslaget sjönk till euro. Undervisnings- och kulturministeriets projektfinansiering fortsätter 2012 och totalfinansieringen ökar till 50 miljoner euro. Den genomsnittliga undervisningsgruppens storlek 2010 var 18,8 elever i årskurserna 1 6 i de finskspråkiga skolornas basgrupper och 17,5 elever i de svenskspråkiga. I de högre årskurserna var den genomsnittliga gruppstorleken 20,2 (fi) och 18 (sv). Kostnaderna per elev i åk 1 6 är nästan lika i båda språkgrupperna och lika i åk 7 9. Fördelningen av timresurserna förbereddes med planering utifrån nyckeltalen och med områdesvis planering inom den grundläggande utbildningen. Gruppstorleken har varit en aning större i förhållande till den nationella nivån på grund av att den ekonomiska ramen har varit mycket stram och också på grund av att undervisningslokaliteterna har varit fullsatta i de områden som har haft ett växande elevantal. En optimal sammansättning av elevgruppen har eftersträvats vid bildandet av klasserna för årskurs 1 och 7 främst i centrala Karleby som är bäst lämpat med tanke på möjligheterna att placera elever. På grund av långsamma investeringar har skolenhetens storlek inom den grundläggande utbildningen stannat på samma nivå i hela staden under några år. Den största skolenheten inom den grundläggande utbildningen har 430 elever (årskurs 7 9) och den minsta har 25 elever (årskurs 1 6). Läsåret var grundskoleenheternas (32) medelstorlek 153,8 elever. Den riksomfattande medelstorleken på skolorna är ungefär 200 elever. Både när man gör en helhetsomfattande jämförelse och en jämförelse på elevnivå är kostnaderna för en liten skolenhet betydligt högre än för en stor skolenhet. För att bevara det 15

16 skolnätverk som vi har bör man vid dimensioneringen av den skolvisa elevmängden sträva efter att öka elevantalet i centrumskolorna för att möjliggöra att vi även i framtiden har ekonomiska resurser för driften av de små skolorna i byarna. På så sätt fungerar även närskoleprincipen bäst. När utbyggnad planeras och genomförs bör det skapas inlärningsmiljöer enligt modellen för pedagogiskt enhetlig grundläggande utbildning (förskoleundervisningen och årskurserna 1 9). Förberedande undervisning för elever med annan språk- och kulturbakgrund ges vid Hollihaan koulu, Kiviniityn koulu och Koivuhaan koulu. Efter den förberedande undervisningen placeras eleven i sin närskola. Målbild Optimala undervisningsgrupper bildas inför årskurs 1 och 7. Den största gruppstorleken för årskurs 1 sänks gradvis från 24 elever till 21 före år Elevplaceringen görs planenligt och omfattar hela staden. För att förbättra produktiviteten försöker man hitta lösningar med vilka man undviker att alltför små klasser bildas. Den optimala gruppstorleken är elever i årskurs 1 6 och elever i årskurs 7 9 beroende på undervisningsämnet. Det är lättare att skapa en optimal undervisningsgrupp i en större skolenhet än i en mindre. Därför prioriteras även sådana lösningar där årskurserna sammanslås till en större grupp i synnerhet med tanke på att främja en smidig skolstart. Skolenheternas storlek som inverkar på produktiviteten har höjts i samband med skolornas grundrenoveringar. Sammanslagning av småbarnsfostrans tjänster med den grundläggande utbildningens nybörjarundervisning främjar också produktiviteten. Det minsta elevantalet för en skolenhet i drift är 22 elever (årskurs 1 6/ 2 lärare). Ifall elevantalet har sjunkit till 22 elever eller under det och om antalet enligt prognosen kommer att stanna på samma nivå de två följande läsåren, måste man överväga nedläggning av skolan eller sammanslagning av verksamheten. Övervägningen påverkas utöver elevantalet också av skolbyggnadens skick och investeringsbehov, kostnadsnivån för elevernas skolskjuts och skolenhetens betydelse för näromgivningen. Åtgärder, tidsplan och ansvarig aktör 16

17 Åtgärd Tidsplan Ansvar Färdigställande av utbildningsväsendets investeringsplan 10/2011 Bildningscentralen Uppföljning och prognostisering av kontinuerlig bildningscentralen, rektorer elevantalets utveckling 4.4 förbättring av den grundläggande utbildningens specialundervisning och elevvårdens tjänster samt etablering av resultaten av pågående utvecklingsprojekt i skolpraxisen Nuläge Specialundervisningen förverkligas som specialundervisning på deltid och specialundervisning i klass. Tyngdpunkten i deltidsspecialundervisningen ligger på det allmänna och intensifierade stödet medan den i stödundervisning i klass ligger på det särskilda stödet. Specialundervisningens resurser i Karleby läsåret och : Årskurs Det särskilda stödets natur Lärare Lärare Åk 1 6 Specialundervisning på deltid 9 finskspråkiga och 3 svenskspråkiga 10 finskspråkiga och 3 svenskspråkiga Specialundervisning i klass 11 (fi) och 2 (sv) 11 (fi) och 2 (sv) Jousto-/KELPO utvecklingsprojekt 2 (fi) 3 ½ (fi) Åk 7 9 Specialundervisning på deltid 6 (fi) och 1 (sv) 6 (fi) och 1 (sv) Specialundervisning i klass 7 (fi) och 1 (sv) 7 (fi) och 1 (sv) Åk 1 9 Specialundervisning för lindrigt 4 (fi) 4 (fi) utvecklingsstörda elever Specialundervisning för gravt utvecklingsstörda elever 1 (fi) 1 (fi) Specialundervisningen i klass har ordnats enligt en samordnad modell. Den svenskspråkiga undervisningen ordnas i Villa skola och den finskspråkiga undervisningen ordnas i Halkokarin koulu, Marinkaisten koulu, Kälviän kirkonkylän koulu, Mäntykankaan koulu samt 17

18 Koivuhaan koulu. Specialundervisning i klass för årskurserna 7 9 ordnas i Donnerska skolan, Kiviniityn koulu, Länsipuiston koulu, Hakalahden koulu, Lohtajan koulu och i Lucina Hagmanin koulu. Undervisningen för lindrigt utvecklingsstörda elever (årskurserna 1 9) ordnas i Isokylän koulu och i Koivuhaan koulu för gravt utvecklingsstörda elever (årskurserna 1 9). Hösten 2010 var 375 elever antagna till specialundervisningen i Karleby, dvs. 6,6 % av det sammanlagda elevantalet inom den grundläggande utbildningen. Antalet elever som fick specialundervisning sjönk med 28 elever från hösten En minskning i antalet specialelever kan förklaras med det flexibla integrerande och inkluderande undervisningsarrangemang inom den grundläggande utbildningen som har möjliggjort att stödåtgärderna kan riktas till ett större elevantal. Från och med 2008 har man utvecklat verksamhetsprinciperna och tjänsterna för elever som behöver särskilt stöd med KELPO-utvecklingsverksamheten. Tyngdpunkten ligger på förebyggande och tidigt stöd samt utveckling av ordnandet av stöd enligt närskoleprincipen. En annan målsättning är att stärka kontinuum av stödet vid övergången från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen och från den grundläggande utbildningen till utbildningen på andra stadiet. Elevvårdens tjänster fastställs enligt ändringarna i lagen om grundläggande utbildning 2011 och ändringarna i läroplanen fr.o.m I samband med dessa bedöms de resurser som finns tillhands för elevernas stödundervisning och specialundervisning på deltid. I Karleby har man under de senaste åren satsat i synnerhet på utveckling av skolkuratorstjänster. För tillfället har staden sex skolkuratorer vars arbetsuppgifter är fastställda enligt den grundläggande utbildningens områden. När läsåret inleddes hade Karleby stads utbildningsväsen 109 skolgångsbiträden, varav 65 tillsvidareanställda och 44 visstidsanställda. Målbild 18

19 Grundskolornas stödundervisning fungerar enligt trestegsmodellen och den har tillräckliga ekonomiska resurser. Stödundervisningen ordnas för eleven enligt de förutsättningar eleven har, dvs. i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass. Undervisning kan ordnas även på ett annat överenskommet ställe. Tyngdpunkten är på förebyggande och planmässigt stöd för inlärningen som ges i närskolan. När behovet av stöd uppkommer får eleverna omedelbart stöd i första hand i sin egen skola eller sitt eget område inom den grundläggande utbildningen enligt närskoleprincipen. Förändringen av specialundervisningsverksamheten förbättrar specialundervisningens effektivitet och effektfullhet. Antalet behöriga speciallärare i skolorna ökar och behovet av skolgångsbiträden minskar en aning. Man strävar efter att främja lärarnas förmåga att känna igen, bemöta och bedöma elevens särskilda behov av stöd i inlärningen. Flexibla pedagogiska undervisningsarrangemang erbjuder lärarna nya redskap i genomförandet av differentiering, stödundervisning och parallellundervisning. Kollegialt och yrkesövergripande samarbete samt samarbete med hemmen har en central roll. Samarbetet mellan elevvården och social- och hälsovården intensifieras. Kuratorstjänsterna utökas till att motsvara behovet. Skolpsykologstjänsterna finns till förfogande i full omfattning (2 skolpsykologer anställda inom utbildningsväsendet). Åtgärder, tidsplan och ansvarig aktör Åtgärd Tidsplan Ansvar bedömning av resurserna för tilllämpning av trestegsmodellen för stödet inom undervisningen och utvecklingen av pedagogiken 6/2011 utvecklingsteamet utvecklingschefen ändring av den grundläggande ut- 8/2011 nämnden för utbildning och bildningens läroplan 2011 fostran, Ruori och utvecklingsteamet fortbildning och träning för undervis- kontinuerlig Utvecklingsteamet och ut- ningspersonal i samband med infö- bildningsplanerare 19

20 randet av trestegsmodellen för stödet utvärdering av stödåtgärderna till eleverna utvärderingskommittén, utvecklingsteamet Den svenskspråkiga grundläggande utbildningens särfrågor Den nya läroplanen har inom den svenskspråkiga undervisningen också tagits i bruk fr.o.m För att säkra att den nya trestegsmodellen fungerar på ett ändamålsenligt sätt krävs fortbildning för personalen, och skolorna behöver tillräckligt med resurser, vilket också bör beaktas i ekonomiplanen de kommande åren. Svenskspråkiga skolor har gemensamma kuratorer och på så sätt enhetliga verksamhetsprinciper inom elevvården. 4.5 Övriga utvecklingsobjekt som lyfts fram utifrån bedömningen av kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen Nuläge Undervisnings- och kulturministeriet publicerade kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen Ett landskapsomfattande kvalitetskriterieprojekt för den grundläggande utbildningen startade Vid sidan av detta framskrider också det lokala kvalitetsarbetet. Kvalitetskriterierna har använts som grund för utvärderingsarbetet i den lokala och regionala verksamheten. Systematisk användning etableras under utvecklingsarbetet som visserligen bara har påbörjats. Kvalitetskriterierna har använts också i viss mån i ekonomisk planering och verksamhetsplanering samt i beredning av beslut. Målbild Användning av kvalitetskriterierna i den grundläggande utbildningen har etablerats som en del av den fortlöpande utvecklingen av utbildningsväsendet och skolorna. Med hjälp av kvalitetskriterierna kan utvecklingsarbetet på det regionala planet och i enskilda skolor in- 20

21 riktas på lokala utvecklingsbehov. Kvalitetskriterierna används som grund för systematisk bedömning och nyttjande av utvärderingsmaterialet när man vill förbättra den grundläggande utbildningen på det lokala planet. Grunden för arbetet för att utveckla utbildningskvaliteten är de krav som utbildningsförfattningarna och läroplanen ställer på utbildningsanordnaren och skolorna. Åtgärder, tidsplan och ansvarig aktör Åtgärd Tidsplan Ansvar Utveckling av undervisningens kvalitet och pedagogiken kontinuerlig nämnden för utbildning och fostran, bildningscentralen, rektorerna och skolorna Insamling av utvärderingsmaterial utifrån kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen kontinuerlig utvärderingskommittén, utvecklingsteamet Utarbetning av ekonomi- och verksamhetsplaner utifrån kvalitetskriterierna årligen bildningscentralen och nämnden för utbildning och fostran Den svenskspråkiga grundläggande utbildningens särfrågor Ur den svenskspråkiga grundläggande utbildningens ståndpunkt och för att säkra goda inlärningsresultat är det avgörande att få behöriga, kompetenta lärare som har sin förankring i den finlandssvenska kulturen. Detta är en grundpelare för den svenskspråkiga utbildningen. Strategienligt bör utbildningsväsendets ledarskap främja utveckling, kvalitet och förnyelse inom den grundläggande utbildningen. Dessutom bör den svenska skoladministrationen stödja sig på en god kännedom om den finlandssvenska kulturen. 4.6 bedömning av avtalet som ingicks med Toholampi kommun gällande ordnande av grundläggande utbildning för eleverna i årskurserna 7 9 i Ullavaområdet och presentation av alternativa lösningar (Koillisreitti) Nuläge 21

22 Avtalet som f.d. Ullava kommun ingått med Toholampi kommun är i kraft till år Avtalet ska bedömas i slutet av avtalstiden och skedda förändringar ska granskas. Efter kommunsammanslagningen 2009 har Ullava fått utbildningsväsendets administrativa tjänster från Karleby och därmed är avtalet redan föråldrat på den punkten. I början av 2010 förändrades statsandelssystemet för den grundläggande utbildningen och man tog i bruk systemet för hemkommunsersättning. Utifrån detta bör man överväga hur meningsfullt det är att förlänga avtalet. I planeringen av renoveringen av Lucina Hagmanin koulu måste man beakta att eleverna från Ullava kommun styrs delvis till denna grundskola. Målbild Efter grundrenoveringen (2012/2013) av Lucina Hagmanin koulu placeras eleverna i årskurs 7 9 från Ullava främst i denna skola eftersom den hör till stadens grundläggande utbildning och undervisningen där är märkbart mer ekonomisk. En alternativ lösning som är både vettig och mer flexibel från elevernas synpunkt är att eleverna i Rahkosen koulu ges möjlighet att gå årskurserna 7 9 i skola i Toholampi. Avtalet som ger denna valmöjlighet ingås med Toholampi kommun för fyra år i sänder efter 2012 och ställning till fortsättning tas i slutet av avtalsperioden. Åtgärder, tidsplan och ansvarig aktör Åtgärd Tidsplan Ansvar Avtalsförhandlingar med Toholampi kommun och begäran om utlåtanden av områdets grundskolor 2011 bildningscentralen Avtalet ingås 12/2011 nämnden för utbildning och fostran, stadsstyrelsen 22

23 4.7 uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet Nuläge Utvecklingsarbetet för den grundläggande utbildningen följs inte upp systematiskt utan utvärderas som en del av utvärderingen av läsårsplanen. Målbild Årlig uppföljning av den godkända utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen görs i utvecklingsgruppen för den grundläggande utbildningen och i nämnden för utbildning och fostran. Åtgärder, tidsplan och ansvarig aktör Åtgärd Tidsplan Ansvar Uppföljning och verkställande av utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen kontinuerlig bildningscentralen, nämnden för utbildning och fostran Rapportering årligen i samband med uppgörande av budgeten utvecklingsgruppen, utvecklingschefen 23