FOKUS: OFFENTLIG KONST OBJEKTET KONSTNÄREN RUMMET SKOLANS KREATIVA RUM

Transkript

1 SKOLANS KREATIVA RUM

2 Fokus: Offentlig konst Skolans kreativa rum En viktig del av vår kulturmiljö är de offentliga utsmyckningarna runt om i våra kommuner. Vi har designade och konstnärligt gestaltade byggnader och konstverk, såväl inomhus som utomhus samt i parker och på torg. Under erbjuder Västra Götalandsregionen kommunerna ett fortbildningsprogram om den offentliga konsten, dess betydelse och användning. Fortbildningsprogrammet är riktat till dem som dagligen arbetar med den offentliga konsten från inköpsprocess till klottersanering. Syftet är att skapa en plats för kunskapsutbyte, bygga nätverk och höja statusen på frågorna om den offentliga konsten i kommunerna och regionen. Programmet utgår från tre teman: Rummet, Konstnären och Objektet. Skolans kreativa rum handlade som namnet antyder om den kreativa miljön i skolan och ägde rum på Pedagogen i Göteborg den 5 september Foto: Anna Törnquist Hagagymnasiet, Borlänge.

3 Foto: Anna Törnquist Hagagymnasiet, Borlänge. Innehåll Välkomna till Skolans kreativa rum... 4 Christer Malmström Obligatorisk närvaro i de ungas värld... 5 Inger Höjer Aspemyr/Roland Persson/Ulrika Strandberg Att flyga... 7 Mirjana Vukoja/Tonje Kristensen/Annika Kummel Projekt skoltyget... 9 Anna Törnquist Väggarnas koreografi Paneldebatt Läs mer Produktion Utgivare: Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Regionens Hus, Göteborg. Redaktör: Marie Bergdahl, Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen. Text, logotyp och layout: Staffan Melin/Oscillator Omslag: Hagagymnasiet i Borlänge fotograferat av Anna Törnquist.

4 Välkomna till Skolans kreativa rum Ann Bergström, chef för Konstenheten, Västra Götalandsregionen, inledde med att presentera sig själv och hälsa alla välkomna. Konstkonsulent Simon Roos redogjorde därefter för seminarieserien Fokus: Offentlig konst som startade våren Den rör sig kring tre olika teman: objektet (konstverket), producenten/konstnären (hur man agerar som beställare) och rummet (vad påverkar upplevelsen av konst). Syftet med denna dag var att ge oss ett bättre perspektiv på vad en kreativ miljö egentligen är. Foto: Staffan Melin Mie Svennberg, arkitekturkonsulent för barn och ungdom, nämnde att regeringsrådet Rådet för arkitektur, form och design i dagarna har lämnat en rapport i ämnet till tryck. Hon tog även upp en undersökning som Mie Svennberg, Ann Bergström och Simon Roos. kommit fram till att det kostar lika mycket (eller litet) att bygga bra arkitektur som dålig.»en bra respektive dålig miljö sänder olika signaler vilka signaler ska våra barn höra?«mie Svennberg, arkitekturkonsulent 4

5 Baltic ligger i en före detta mjölkvarnsbyggnad i Gateshead, Storbritannien. Foto: Colin Davison Designcentrum, Lund. Arkitekt: Gunilla Svensson. Obligatorisk närvaro i de ungas värld Christer Malmström arkitekt SAR/MSA och professor vid Chalmers. medlem av regeringsrådet Rådet för Arkitektur, Form och Design. 5

6 »Vi kan inte hitta en idealenhet och tro att den ska passa alla. Det oregelbundna och överraskande är viktiga inslag.«christer Malmström, arkitekt Christer Malmström inledde sitt föredrag med att ställa frågan: Finns det en obligatorisk närvaroplikt för konstnärer i skolan? I så kallade community schools i England ska lärarna tillbringa viss tid i det omkringliggande samhället vilket gör att skolan också blir en del av samhället. Det finns exempel där man av just den anledningen lade ett centralt gångsstråk tvärs igenom en skola. I en historisk tillbakablick beskrev Christer Malmström planeringen av Lunds tekniska högskola på 60-talet. Skolbyggnaderna skulle vara 100 procent tillbyggbara alltså hamnade skolan ute på en åker. Allt handlade om logistik och det fanns ingen kulturell eller social aspekt. Men kulturen på 70-talet tänkte precis tvärtom. Alltså lade man»sitt«kulturhus på Sergels Torg. I Göteborg startade en positiv trend på 80-talet som sedan har fortsatt. De externt placerade universiteten var tråkiga så man letade i stället efter lediga platser i staden. Handels byggdes och Pedagogen flyttade in från Mölndal. I Lund arbetar man numera hårt för att få bort»åkerstämpeln«och bland annat konkurrensutsattheten har lett till en mängd spännande arkitektur runtom i landet. Flera orter har byggt nya bibliotek. Där har man tagit hänsyn till att biblioteken är mer än boken och bokstaven de är även ett rum för folket. Som exempel nämnde Christer Malmström Almedalsbiblioteket i Visby och biblioteket i Halmstad (som blivit oerhört populärt). Han tog även upp Södertörns högskolebibliotek där de 750 platserna har fördelats så att individen ska kunna hitta just»sin«plats man ska kunna göra individuella val. Christer Malmström avslutade med att påpeka att vi försöker uppfostra en ny generation till att ta ansvar men vi har fortfarande inte integrerat miljöfrågorna. En brist eftersom hur man agerar måste hela tiden reflektera de mål man har. Christer Malmström. Foto: Staffan Melin

7 En flygande soffa av Roland Persson. Foto: Roland Persson Att flyga Inger Höjer Aspemyr konstpedagog Statens konstråd Roland Persson konstnär Ulrika Strandberg lärare på Emmaskolan 7

8 Foto: Staffan Melin Inger Höjer Aspemyr, Statens konstråd, Ulrika Strandberg, Emmaskolan, och Roland Persson, konstnär. När det skulle göras en nybyggnation av Emmaskolan i Hammarkullen utanför Göteborg, anlitades Roland Persson för den konstnärliga gestaltningen. I sitt föredrag berättade han tillsammans med Inger Höjer Aspemyr, Statens konstråd, och Ulrika Strandberg, vid tidpunkten för projektet lärare på Emmaskolan, om processen. Roland Perssons inledde arbetet med att besöka Emmaskolan som han upplevde som»charmig men roddig med möbler hemifrån och pappmattor i taket«. Han fick känslan av att de var mitt uppe i en flytt vilket de ju också var. Så i slutändan tog han ett antal möbler och fick dem att flyga: en fåtölj fick vingar, en soffa fick ballonger. Allt utfördes i målad brons. Till grund för»att flyga«-året (som involverade skolans 160 elever i klass f 6) fann skolan inspiration i Roland Perssons konst men också i boken»den oändliga historien«av Michael Ende. Tema-arbetet inleddes med att berättelsen dramatiserades för barnen av skolans personal. Därefter arbetade lärare och elever vidare med temat på många olika sätt. Första workshopen med Roland Persson hölls våren 2007 och barnen kunde då varenda kapitel i»den oändliga historien«. Vad var mest skrämmande i boken? Vad var mest skrämmande i deras egen miljö? Det fick eleverna bygga och måla. Sedan fick de arbeta med fas 2: hur tar man sig bort från den miljön. Den andra workshopen hade därför»farkoster«som tema. De farkoster som eleverna byggde sattes ihop av saker som de hittat och samlat på sig. Eftersom det fanns elever som upplevde vägen från den gamla skolan till den nya som otrygg, avslutades dagen med en promenad längs denna väg. Samtidigt placerades farkosterna ut. Framgångsfaktorerna i projektet var: Att alla (Statens konstråd, konstnären, skolan) var överens om kärnfrågan: varför man skulle göra det här. Vad var nyttan jo, konstens speciella språk. Bra planering och ständig kommunikation. Omsorg i planeringen gjorde att man kunde improvisera. Roland Persson poängterade dessutom att det var otroligt viktigt med ett bra samarbete med projektledaren som konstnär är man annars ofta väldigt ensam.»med gestaltning når man barn på ett djupare plan. Barn som hade dåliga svenskakunskaper kunde återberätta genom att rita.«ulrika Sandberg, Emmaskolan

9 Ett av elevernas förslag på klassrum: PacMan-rummet, där man sitter i halvcirkel med rislampor hängande från taket. Foto: FyraFrom Projekt skoltyget Mirjana Vukoja Tonje Kristensen FyraForm Annika Kummel rektor Nordhemsskolan 9

10 Foto: Staffan Melin Mirjana Vukoja och Tonje Kristensen, FyraForm, samt Annika Kummel, rektor på Nordhemsskolan. Projektet Skoltyget vill genom rumsgestaltning och specialdesignade textilier utforma klassrum som främjar inlärning och kunskap. I projektets inledning började Mirjana Vukoja och Tonje Kristensen, FyraForm, med att ställa sig frågan om hur de med sin kunskap om volym, färg och form kunde vara med och påverka inlärningen. Att de valde att arbeta med just högstadiet var för att formgivningen där ofta var osynlig. De saknade en funktion. Hur ger man en så enkel sak som en gardin en helt ny roll? Hur kan man göra ett klassrum mer personligt med en gardin? Och varför just gardinens klassiska form? I deras tankar växte gardinen ut i rummet och de kände att de därför måste sätta in det textila i ett sammanhang och även arbeta med färg, belysning och möblemang. Arbetet skulle inte komma att fungera om»vi sitter på vår kammare«. Elever och lärare skulle involveras. Nordhemsskolan valdes ut genom ett utskick med en förfrågan. Just Nordhemsskolan hade en fantastisk exteriör men interiören var mindre rolig. Projektet startade med en enkätundersökning 200 enkäter från elever i klass 6 9. Undersökningen visade hur illa ställt det var:»vilken känsla får du när du går in på den plats du vistas mest?«. 90 procent svarade»tråkigt, fult och slitet«.»vilken plats tycker du är fin?«många svarade»ingen«. En designgrupp sattes samman av skolans rektor Annika Kummel. Åtta elever och två lärare som brann för projektet fick en läsesal till sitt förfogande. Uppgiften var att skapa ett eget klassrum. Arbetet började med inspirationsbilder och färglära. Eleverna fick därefter lära sig att mäta och göra ritningar som en förberedelse inför arbetet med att göra modeller av klassrummen. De fick sedan själva bestämma hur de ville arbeta. Till sin hjälp hade de material som FyraForm hade tagit med sig. Formgivarna var hela tiden närvarande, ställde frågor, knöt elevernas arbete till det som de tidigare pratat om och till inspirationsbilderna. Därefter fick eleverna redovisa sina formgivna rum. En grupp skapade ett»naturrum«, en annan ett»världsrum«. Lärarna gjorde ett ljudisolerat»green room«. Planen är nu att realisera dessa rum och ta in idéer från workshoparna och enkäten. Annika Kummel avslutade med att påpeka att skolan gärna skulle vilja ha ämnessalar där man får inspiration från miljön. Om man kommer in och ska lära sig tyska då ska man känna att det här är ett språkrum. Kommer man in i en matte-sal, då ska det vara en lång linjal på väggen. Projektet finansieras bland annat med stöd från Västra Götalandsregionen. 10

11 Hagagymnasiet, Borlänge. Foto: Anna Törnquist Väggarnas koreografi Anna Törnquist arkitekt och konstnär 11

12 Foto: Staffan Melin Anna Törnquist, arkitekt och konstnär. Det är oerhört viktigt med en tilltalande miljö i skolan. Men spelar det någon roll hur väggarna är placerade? I sitt föredrag ifrågasatte Anna Törnquist klassrummets dominans och resonerade kring den rumsliga organisationen av skolan. Anna Törnquist frågade sig om det är möjligt att bryta den tunga tradition som bygger på en ålderdomlig undervisningsform, med läraren som»den allsmäktiga«och eleverna som»flocken«, en tradition med anor från talet. Är det traditionella klassrummet ett standardklassrum på 60 kvadratmeter för elever fortfarande den bästa modellen? Ja, möjligen när man pratar om yngre barn (och i Sverige bygger vi mysiga småhus för mindre barn). Men inte för tonåringar. Som elev gör man en hel del enskilt arbete. Då behöver man lugn och ro men 60 kvadratmeter är onödigt stort. Man gör grupparbeten. Då stör man varandra 60 kvadratmeter är onödigt stort. Man strävar efter en dialog. Men det är omöjligt att engagera 25 elever samtidigt 60 kvadratmeter är för stort. Smårummen är alltså en ständig bristvara. Och om det är föreläsning är 60 kvadratmeter för litet för talar man till 30 personer kan man likaväl tala till fler. De stora rummen försvinner dock ofta på grund av besparingar och delas till mindre. Läroplanens formulering om att»undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov«kan alltså inte uppfyllas. För tonåringarna finns idag en kvardröjande»högstadielösning«med ämnessalar eller klassrum på ena sidan i korridoren. På den andra ligger specialutrustade ämnessalar. Eleverna finns däremellan, i uppehållsrummen. Lärarna är längst in i korridorerna (i alla fall inte i uppehållsrummen). Var ska man då vara för att kunna ta ett»eget ansvar«som läroplanen säger för sitt lärende? Kan vi bryta traditionen genom att byta fokus? Anna Törnquist redogjorde först för konceptet»arbetslagsenhet«. Där har arbetslaget ett gemensamt allrum. Runtomkring finns rum av olika storlek för olika aktiviteter samt avgränsade studierum. Lärarna har sitt arbetsrum»mitt i smeten«. Ett exempel är Bällstabergsskolan i Vallentuna, en ålderintegrerad skola för elever från 6 16 år med en arbetslagsenhet på 160 elever. Skolmiljön andas samarbete över åldergränserna och rummen är tillåtande med utrymme för olika lärstilar. Det andra konceptet kallade Anna Törnquist för»smörgåsbordet«. Här ligger fokus på den individuella studiegången och skolan är som ett stort studielandskap. Eleverna bedriver sina egna studier med handledning från lärare. Här finns dock det»öppna rummets problem«samtidigt som man vill bryta upp från de stängda klassrummen vill man också skapa studiero.»en dåligt organiserad byggnad kan försvåra eller till och med förhindra arbetet. En välplanerad byggnad kan utgöra ett påtagligt stöd för det valda arbetssättet.«12 Anna Törnquist, arkitekt och konstnär

13 Foto: Anna Törnquist Hagagymnasiet, Borlänge. Öppna ytor... Foto: Anna Törnquist...och arbetsrum där man kan stänga dörren. 13

14 Anna Törnq arkitekt och FOKUS: OFFENTLIG KONST Paneldebatt I slutet av dagen var det dags för en paneldebatt. I panelen satt Lars Havstad, Centrum för skolutveckling, Berit van Lokhorst, kulturchef Härryda kommun, Anna Törnquist, arkitekt och konstnär, Pia Wretlind, rektor Åbyskolan i Mölndal samt Roland Persson, konstnär. vilken människosyn och vilka föreställningar om barns lärande formar skolmiljön? man kan inte lägga allt ansvar på enskilda skolor. Man måste få fram en politisk vision och arbeta tillsammans, tjänstemän och politiker. Berit van Lokhorst, kulturchef Härryda Lars Havstad, Centrum för skolutveckling 14

15 en tänkbar anledning till att det inte händer mer är att problemet med de svenska skolhusen är så omfattande. Kommunpolitiker och även politiker på nationell nivå är livrädda för frågan. Ska vi lösa problemen på djupet så sitter vi på en ekonomisk bomb! vi vill skapa relationer där vi blir betydelsefulla i medborgarnas liv. Skolorna måste samverka med alla aktörer inom en kommun för att få till stånd en trygg miljö. det finns en risk att man som konstnär ska ordna till den problematiska miljön. MEN Konsten måste också få finnas för sin egen skull, få vara ful och GE utlopp för sämre tankar. Foto: Staffan Melin uist, konstnär Pia Wretlind, rektor Åbyskolan i Mölndal Roland Persson, konstnär Härrydas handlingsplan Utdrag ur Handlingsplan för konst i offentlig miljö i Härrydas kommun: Vid upprättande av program för kommunala byggnadsoch infrastrukturprojekt skall konst i offentlig miljö alltid ingå som en av delarna i programmet. Detta gäller vid såväl ny- som om- och tillbyggnad. Varje år avsätts 1 procent av kommunens totala nettoinvesteringskostnader i en budget för konst i offentlig miljö. Hur märks satsningen i skolorna, Berit van Lokhorst, kulturchef, Härryda kommun? Vi avsätter konstpengar i alla investeringar och det är främst förskolor och skolor som vi bygger eller renoverar. Vi får en totalbudget och är fria att omprioritera bland objekten så att skolan kan få en större andel av kakan än exempelvis en rondell. I några fall har eleverna varit delaktiga i uppdraget och det har vi tänkt jobba mer med. Just nu projekterar vi en helt ny skola i Rävlanda självklart kommer den att förses med konst. Också där tänker vi involvera eleverna. 15

16

17 Foto: Staffan Melin FOKUS: OFFENTLIG KONST Läs mer Presentationer från följande föredrag finns tillgängliga på Konstkonsulterna i Västra Götalands hemsida (www. konstkonsulenterna.se/vgregion): Obligatorisk närvaro i de ungas värld Christer Malmström Väggarnas koreografi Anna Törnquist Projekt Skoltyget FyraForm På Rådet för arkitektur, form och designs hemsida (www. rafd.se) finns rapporten»vår tids skola hur ska den byggas«. Där kan man även lyssna på hearingen med myndigheter som diskuterar frågan. Läs även mer om Fokus: Offentlig konst på konstkonsulternas hemsida ( Klicka på»för kommuner«. Seminariet avslutades med en buffé. 17

18 Foto: Anna Törnquist Konstnärer och arkitekter är en viktig resurs som i dialog med elever och personal kan skapa kreativa och inspirerande skolmiljöer. Hur kan skolans personal och kommunens representanter tillsammans utveckla strategier för en kreativ lärandemiljö? Vilka goda exempel finns? Hur kan man samarbeta med yrkeslivet; konstnärer, designers, arkitekter? Hur kan vi skapa ansvarskänsla och delaktighet bland elever för att stimulera den sociala, estetiska miljön? Skolan är vår största arbetsplats och den offentliga miljö där våra barn och ungdomar vistas merparten av sin tid. Kommunaliseringen av skolan har lett till att skolmiljöer ser mycket olika ut i skilda delar av landet. Den rapport som Rådet för arkitektur, form och design presenterade våren 2008, visar att skolmiljöer håller en ojämn standard samt att de äldre elevernas miljöer ser ut att vara sämre än de yngres. Behovet av kunskap och spridning av erfarenheter inom området är stort. Konstenheten, Konst- och kulturutveckling, Studio Västsvensk konservering Dokumentation från Fokus: Offentlig konst Skolans kreativa rum på Pedagogen i Göteborg den 5 september Bakom seminariet stod Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Konstenheten och Studio Västsvensk Konservering Västarvet, Västra Götalandsregionen