Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Norrstrandsskolan

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Syd Norrstrandsskolan Karlstad Rektor Anna Hjärpe Bilaga 4 i arbetsplanen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Norrstrandsskolan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor är ansvarig Planen gäller från Planen gäller till Vision Alla ska känna trygghet, trivas och med glädje gå till skolan. Vår skola ska präglas av allas respekt för varandra, flexibilitet och öppenhet såväl inom skolan som utåt mot samhället; skolan skall därmed vara i ständig utveckling. Vi arbetar för att främja barns och elevers lika rättigheter. Vi arbetar aktivt för att motverka diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla ska vara en del av gemenskapen. Vår syn Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. Om det förekommer ska vi alltid reagera starkt och tydligt. Rektorn har en tydlig ansvarsfördelning för hur arbetet bedrivs för att förebygga, utreda och följa upp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Så snart skolan får kännedom om att kränkningar förekommer meddelas rektor som anmäler ärendet till Barn- och ungdomsnämnden. Rektor påbörjar därefter en Postadress: Hagaborgsskolan, Box 4093, Karlstad Besöksadress: Länsmansgatan 1 Tel: Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 sid 2 (13) utredning. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Rektor fattar skyndsamt beslut om på vilket sätt ärendet tas vidare. Lagar Vi har nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Det finns två lagar som ska skydda från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan: Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. I vårt arbete mot kränkningar utgår vi från dessa två lagar och från kraven i barnkonventionen. Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen och Diskrimineringsombudsmannen som övervakar diskrimineringslagen. Vi arbetar efter skollagen, 6:e kapitlet Vi ska i vår verksamhet Målmedvetet arbeta mot kränkande behandling av barn och elever Göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Leva upp till handlingsplikten. Det innebär att så snart vi får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt, så ska vi agera och ta reda på vad som hänt. Vi ska också göra allt vi kan för att det inte ska hända igen. Upprätta en årlig plan för förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling Det är också förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev t ex genom att säga elaka saker, hota eller använda våld. Lärare har skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan innebära att läraren måste använda disciplinära åtgärder, t ex visa ut en elev från resten av en lektion. Vi arbetar efter diskrimineringslagen Vi ska i vår verksamhet: arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Vi ska göra allt vi kan för att ingen ska bli diskriminerad. göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Upprätta riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier (finns i den här planen)

3 sid 3 (13) Begrepp Utgångspunkter och definitioner Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, vilket är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer och när som helst, t ex på internet. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn och ungdomar som vuxna. Vårt arbete mot diskriminering och kränkningar skall alltid innehålla alla de perspektiv som detta kan innebära dvs. kränkningar mellan elev-elev, elevpersonal, personal-elev och personal-personal. Ingen ska diskrimineras eller kränkas. Den som uppger att han eller hon blivit kränkt ska alltid tas på allvar. Kränkningar kan vara Fysiska (t ex slag och knuffar) Verbala (t ex att bli hotad eller kallad för könsord) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t ex klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, sms och mms) Det finns sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Kränkande behandling Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Här menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Här menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet En viktig utgångspunkt för vårt arbete är också kravet på tillgänglighet för alla.

4 sid 4 (13) Delaktighet, inflytande och spridning Skolledning och personal har ansvar för att det aktiva främjandearbetet bedrivs enligt styrdokumentens intentioner. Skolledning och personal har tillsammans arbetat fram riktlinjer och rutiner mot diskriminering och kränkande behandling via en särskild grupp där skolledning, elevhälsan och personal varit representerade. Gruppens förslag har därefter gåtts igenom och diskuterats i personalgrupperna som lämnat synpunkter. Förslaget har sammanfattats i den här planen mot diskriminering och kränkande behandling har också tagits upp i samverkansgruppen och i maj på elevrådet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig för personal, elever och vårdnadshavare på vår hemsida. En sammanfattning av planen delas ut som ett meddelande till alla vårdnadshavare via skolledningens informationsblad Skolnytt nr 1. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns som bilaga i vår arbetsplan. Utvärdering Beskrivning av hur planen följs upp och utvärderas Planen utvärderas genom enkäter till elever och vårdnadshavare med frågor om trygghet, studiero och respekt. Planen följs upp på klassombudsmöte under vårterminen och utvärderas av all personal på utvärderingsdagen i juni. Delar av planen utvärderas på elevråd i maj. Planen följs upp regelbundet av rektor och elevhälsa. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vår bedömning är att vi har elever som känner sig trygga så våra insatser verkar vara väl fungerande. Alla pedagoger har blivit bättre på att signalera när någon elev känner sig kränkt så därav har vi haft fler kränkningsanmälningar till BUN i år. Alla elever är allas. Det är viktigt att personalen rör sig mycket på skolgården och har extra koll vid fotbollsplanen och vid omklädningsrummen. Om någon elev upplever otrygghet på skolgården tas det på största allvar och utreds omgående. Den avstämningsrutin som finns mellan elevhälsan och läraren (läget i klassen) fungerar bra och kommer därför att kvarstå. All personal ska omgående kontakta rektor om de får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad eller kränkt. Rektor anmäler ärendet till nämnden och en utredning startas omgående på skolan.

5 sid 5 (13) Utvärdering för plan läsåret 2017/2018 Årets plan ska utvärderas senast Under våren 2018 kommer vi att ställa enkätfrågor till elever och vårdnadshavare om hur de upplever tryggheten på skolan. Vi ska också fråga eleverna via klassråd och elevråd om hur de bedömer de åtgärder som vi beslutar i årets plan. Skolsköterskan ska i sina elevhälsosamtal i årskurs 4 ställa frågor om hur de upplever trygghet/trivsel på skolan. Lärarna gör avstämning tillsammans med elevhälsan genom Läget i klassen om elevernas trygghet och trivsel. Rektor samlar anmälningar om tillbud, skador och anmälda kränkningar i syfte att analysera och värdera dem. Åtgärderna ska ligga till grund för vår analys och utvärdering. Främjande insatser I vårt främjande kommer vi att beakta samtliga diskrimineringsgrunder dvs. kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål Verksamheten skall utformas på sätt som främjar goda relationer och trygga, tillgängliga lärmiljöer. Vårt främjande arbete ska a. omfatta alla former av diskriminering och kränkande behandling b. vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå. Vi ska integrera våra åtgärder som en naturlig del i skolans övriga arbete. Vi ska involvera personal, elever och föräldrar samt ge möjlighet att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Våra åtgärder ska baseras på kunskap om elevernas trivsel och förekomster av diskriminering, kränkning eller utsatthet. Vi ska ha rutiner för hur samarbetet ser ut med berörda myndigheter och organisationer såsom socialtjänst och polis. All personal ska känna till diskrimineringsgrunderna och innebörden av begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Genomförande Det är allas ansvar skolledning, personal och elever att verksamheten organiseras och bedrivs så att den främjar goda relationer och trygga lärmiljöer. Störst ansvar har rektor i egenskap av chef och arbetsledare samt det ansvar som följer med krav på beslut i viktiga frågor och hur budgeten fördelas. Stort ansvar har också skolans personal, inte minst genom den dagliga kontakten med barn och elever. Alla vuxna har ansvar som viktiga föredömen för eleverna. Skolans elever har ansvar utifrån mognad och ålder. Alla har ansvar att följa beslutade regler och riktlinjer. Alla har ansvar för att reagera mot diskriminering, trakasserier, kränkningar eller utsatthet. Viktiga utgångspunkter för det främjande arbetet är:

6 sid 6 (13) o o Skolans ordningsregler och umgängesregler (Delas ut till alla elever och vårdnadshavare i augusti årligen för att diskuteras i klasserna och tas med hem.) Dokumentet Dina och våra förväntningar. (Delas ut till alla elever och vårdnadshavare i augusti årligen för att diskuteras i klasserna och tas med hem.) Arbetslagen ansvarar för att det främjande arbetet genomförs i enlighet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Respektive arbetslag och pedagog ansvarar för att det främjande arbetet integreras som en naturlig del i skolans arbete. Förhållningssätt, värderingar, normer och relationer skall kontinuerligt diskuteras i elevgrupperna. Samtal och reflektion är de främsta verktygen för att bearbeta de egna föreställningarna samt för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv atmosfär på vår skola. Lärarna ansvarar för att den här typen av samtal sker. Lärarna ansvarar också för att detta tas upp i utvecklingssamtalen. Rektor ansvarar för att personalgruppen ges möjlighet att diskutera likabehandlingsarbetet under konferenser och kompetensutvecklingstid. Rektor ansvarar också för att frågeställningar om förhållningssätt, värderingar, normer och relationer väcks på föräldramöten, med klassombuden. Den pedagogiska personalen ansvarar för att barn och elever får möjlighet att diskutera värdegrundsfrågorna i klassen och på klassråd/elevråd. Information om elevernas trivsel och förekomst av kränkande behandlingar skaffas genom samtal, intervjuer och enkäter. Detta är en del i vårt systematiska arbetsmiljöarbete vilket också tas upp under samverkansgruppens möten där arbetsmiljöfrågor alltid är en del av dagordningen. All personal i skolan får information om vår rutin för kontakter med socialtjänsten. Samarbete med polisen sker utifrån konkreta ärenden eftersom polisen meddelat att man inte har resurser att regelbundet besöka våra skolor för att samtala med elever och personal. Personalen kommer att erbjudas ett studiebesök på Barnahus.

7 sid 7 (13) Kartläggning All personal Utvecklingssamtal Raster, skolgård, skolskjuts, omklädningsrum, idrotten Klassråd/elevråd Frågor och enkäter Elevhälsan Samverkansgruppen Tillbudsanmälan All personal ska dagligen vara uppmärksam på att diskriminering, kränkning eller utsatthet ej förekommer. Var och en som upptäcker detta skall omedelbart agera och följa vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Under utvecklingssamtalen ska frågan om eventuell förekomst av diskriminering, kränkning eller utsatthet tas upp. Det kan vara svårt att upptäcka diskriminering, kränkning eller utsatthet utanför den direkta pedagogiska verksamheten som lektioner. Personal som har rastansvar eller i övrigt tar del av verksamhet utanför lektionerna, ska därför vara särskilt uppmärksam vid dessa tillfällen. En vuxen finns i möjligast mån med i omklädningsrummen. Varje vecka har klassen klassråd och en gång i månaden har vi elevråd på skolan. Då diskuteras trivsel, trygghet, raster, kamratskap och språkbruk på skolan. Elever ska tillfrågas bl a om eventuella förekomster av diskriminering, kränkning eller utsatthet via regelbundna enkäter: KBU till elever i åk 5 under vårterminen. Enkäterna tar upp frågor om man får den hjälp man behöver, trygghet och trivsel, frågor om skolmiljön, delaktighet, om vuxna bryr sig om samt hur man upplever utvecklingssamtalen med de vuxna på skolan. Elevhälsan har varje termin samtal med klasslärare om läget i klassen. Skolsköterskan har hälsosamtal för elever i årskurs 4. Skolområdets samverkansgrupp ska varje gång den sammanträder också ta upp frågan om arbetsmiljön utifrån perspektivet diskriminering, kränkning eller utsatthet. Skolledningen ska sammanställa och rapportera de tillbudsanmälningar som inkommit till samverkansgruppen. Ett syfte är att finna eventuella mönster för att förebygga tillbuden.

8 Förebyggande åtgärder Rastansvariga på raster, i möjligaste mån i omklädningsrum och vuxna är med i skolrestaurangen Planerade rastaktiviteter genom Trivselprogrammet Under klassråden tas frågan om trygghet, studiero och respekt upp Elevråd där eleverna skolas i demokrati och arbetar med sin arbetsmiljö Träning av konfliktlösning genom att omedelbart vid konfrontationer hjälpa och stödja elever att lösa konflikterna samt i undervisningen samtala om hur man uppträder mot varandra. Regelbundna diskussioner om konsekvenser av kränkningar dels ur ett humanistiskt perspektiv (hur man känner sig när man kränks) och dels ur ett konsekvensperspektiv (vilka åtgärder vi vidtar samt vilka påföljder skolan eller samhället vidtar beroende på ålder) Diskussioner i klasserna om förebilder: äldre elever bör vara positiva förebilder för yngre. Vuxna ska vara förebilder för barn och elever Friluftsdagar så att eleverna får träna sig att umgås på ett kamratligt sätt med varandra Gemensam julavslutning med aktiviteter i åldersblandade grupper 6 15 år för att skapa goda kontakter och öka tryggheten inför stadieövergångar Överlämningskonferenser för att underlätta för elever som har särskilda behov Resurspersoner som rör sig bland eleverna och är en länk mellan elever och personal. Tjej- och killgrupper för att diskutera angelägna frågor med respektive grupp på förekommen anledning. Överlämningskonferenser för att underlätta för elever som har särskilda behov. Upptaktsmöte för de nya eleverna i årskurs 4, där aktiviteter genomförs av faddergrupper och där all personal presenteras Förebyggande värdegrundsarbete sker i respektive klass Elevhälsoteamet kartlägger och identifierar särskilda behov och planerar insatser tillsammans med klasslärarna. Klasserna hålls samman och sitter tillsammans under skollunchen. Elevsamtal åk 4 med skolsköterskan Självförtroendeträning och elevstärkande aktiviteter där eleverna uppmuntras till att våga framträda och framföra sådant man vill göra. Festivalen tillsammans med högstadiet dagen före skolavslutningen sid 8 (13)

9 sid 9 (13) Rutiner Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling pratar man regelbundet i klassrummet om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling, så att alla kan ta ställning till om det förekommer. Lärarna tar även upp frågan under utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare. Under våra raster har personalen god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och personal kan alltid vända sig till den person som finns nära barnet/eleven och som man har förtroende för, som klassläraren eller fritidspedagogen. Man kan också vända sig till skolsköterskan Kristin Harstad eller specialpedagogen Pernilla Forzelius. Man kan alltid vända sig till rektor Anna Hjärpe. Rutiner för att utreda när någon känner sig diskriminerad eller kränkt 1. Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna anmälas till rektor. Rektorn anmäler ärendet till Barnoch ungdomsnämnden och fattar beslut om på vilket sätt utredningen ska organiseras. En upplevd känsla av att vara utsatt ska alltid tas på allvar. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad och utagerad. 2. Vårdnadshavare till elever som är inblandade ska informeras skyndsamt. Personalen måste dock agera genast om situationen är akut. 3. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat diskrimineringen/kränkningen. 4. Om personal misstänks för diskriminering/kränkning så ansvarar rektorn för utredningen. Om rektorn misstänks för diskriminering/kränkning ansvarar skoldirektören. 5. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig diskrimineringen/kränkningen är och om anmälan till socialtjänsten (socialtjänstlagen 14 kap 1 ), polisen (misstanke om brott) eller Arbetsmiljöverket (händelser som inneburit fara för liv eller hälsa) skall göras. Var och en i personalen har såväl rättighet som skyldighet att göra den här typen av bedömningar. Vid tveksamhet skall kontakt alltid tas med rektor. Skyddsombuden utgör också en resurs i dessa frågor.

10 sid 10 (13) 6. Utredningen ska alltid dokumenteras av den som har uppdraget att utreda (pedagogisk personal, personal inom elevvård/elevhälsan eller rektor). Dokumentationen skall innehålla a. Beskrivning av händelseförlopp, vilka personer som varit inblandade och tidpunkter. b. Vilka kontakter som vidtas och hur utredningen framskrider c. Åtgärder, överenskommelser och beslut d. Beskrivning över uppföljningar Rutiner för att åtgärda när någon diskriminerats eller kränkts 1. Det första som måste ske när någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få kränkningarna att upphöra och förhindra att de fortsätter. 2. Rektorn beslutar om på vilket sätt utredningen ska organiseras och utföras. 3. De åtgärder som vidtas ska grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och riktas till såväl den som blivit utsatt som den/de som utövat kränkningen. 4. Åtgärder på individnivå skall syfta till att avhjälpa den akuta situationen liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Om utredningen visar att någon elev är i behov av särskilt stöd skall åtgärderna dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram kan upprättas för såväl den som är utsatt för kränkning som för den som kränker. 5. Utifrån det enskilda fallet, ska alltid övervägas om åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och skolnivå. För den enskilde handlar det inledningsvis om att få kränkningen att upphöra. I vissa akuta lägen kan det vara nödvändigt att sära på elever genom att placera dem i olika grupper. En åtgärd kan vara att flytta en elev som kränker från skolan till en annan skola, ytterst mot elevens vilja. En förflyttning kan ske för att garantera andra elevers trygghet och för att undervisningens kvalitet ska kunna upprätthållas. 6. Om vi inom skolområdet inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp situationen, skaffar vi hjälp utifrån (polis, socialtjänsten, barnoch ungdomsförvaltningen).

11 Stöd vid utredning, åtgärder och uppföljning vid diskriminering och kränkande behandling 1. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar den/de som fått rektors uppdrag att utreda att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av diskriminering eller kränkande behandling används (bifogas). 2. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 3. Därefter sker samtal med den eller de som kränker, en och en, så direkt efter varandra som det är möjligt. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 5. Om det bedöms lämpligt sammanförs berörda vårdnadshavare och elever på skolan till information, samtal och överenskommelser. 6. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. 7. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal och träning i att hantera rädsla och ängslan. 8. Den eller de som kränkt behöver också under en period följas upp via samtal och träning i hur man ber om förlåtelse och agerar mot den man kränkt. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektorn alltid informeras och diskussion om beslut tas. Åtgärder som kan övervägas är anmälan till skoldirektören och styrelsen för skolan, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. sid 11 (13)

12 sid 12 (13) Särskild information till elever och vårdnadshavare Om elev och/eller vårdnadshavare misstänker att någon eller att man själv eller ens barn är utsatt för kränkande behandling, är det naturligt att i första hand vända sig till klassföreståndaren. Det går också bra att vända sig till skolsköterskan, kurator eller rektor. En anmälan kan göras muntligt till någon av dessa personer i skolan. Det går också bra att skriva ett brev till någon av dessa befattningshavare och där berätta om den kränkande behandling som man misstänker eller tycker förekommer. En sådan anmälan tas alltid på allvar och förs vidare till rektorn av den som tagit emot anmälan. Rektorn fattar beslut om på vilket sätt som utredningen tas vidare och meddelar detta till vårdnadshavarna och eleven. Bland annat meddelas då vem/vilka som leder utredningen, hur utredningen går till och vem som är kontaktperson till elev och vårdnadshavare. Skolan kan ge särskilt stöd till den/de elever som är inblandade. Ofta ges stödet via samtal med kurator eller skolsköterska. Stöd kan också ges via resurser som finns utanför skolan, som t ex socialtjänst. Vårdnadshavarna har ansvar för att meddela skolan om man befarar att kränkningar förekommer i skolan samt efter bästa förmåga medverka till positiva lösningar. Om elever och vårdnadshavare inte är nöjda med det sätt som skolan arbetar med utredning av kränkningar kan man vända sig till utredare Elisabeth Olofsson på Barn- och ungdomsförvaltningen. Andra viktiga dokument Till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling hör andra viktiga dokument som ingår i vårt arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling: - Ordningsregler och umgängesregler - Dina och våra förväntningar - Rutin för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen - Vår blankett Dokumentation av utredning gällande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling samt åtgärder

13 sid 13 (13) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Syd Hagaborgsskolan Karlstad Rektor Anna Hjärpe Dokumentation av utredning gällande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling samt åtgärder Beskrivning av händelseförlopp, vilka personer som varit inblandade och tidpunkter Vilka kontakter som vidtas och hur utredningen framskrider Åtgärder, överenskommelser och beslut Beskrivning över uppföljningar Datum/Dokumentationen upprättad av: