Faktablad för objekt och potter i den regionala planen VERSION

Transkript

1 Faktablad för objekt och potter i den regionala planen VERSION

2 Innehåll Vägar, objekt Rotvik Bäcken Skoghem Skene förbi Torp Gunnilseås Angereds kyrkväg Förbifart Lidköping Förbi Tjuvkil Storåsvägen Gunnilseås E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk Ekelöv Grokareby Viared Kråkered Sundholmen Björketorp Säckebäck Varekil Axvall Varnhem Fritsla Kråkered Lavad Gillstad Skövde Igelstorp...52 Vägar, potter Cykelvägar/banor Riktade trafiksäkerhetsåtgärder Övrig Framkomlighet Åtgärder på stråken Smärreåtgärder på vägnätet Bidrag till TS och miljö i kommunerna Kollektivtrafik, objekt Skeppsbron Knutpunkt Mölndal etapp NET 2 fjärrbussterminal Tuvesvik, etapp 1 och Landvetter Resecentrum Frölunda torg Amhult RC Trollhättan Resecentrum Älvängen Resecentrum Torp terminalen Falköping bussterminal Gamlestadens RC, etapp 1 och Gamlestadstorget Lerum Resecentrum Vänersborg Resecentrum Södra Vägen busstråk Swedenborgsplatsen/Hjalmar Brantingsplatsen Kungsportsavenyn Hagakyrkan Bytespunkt Linnéplatsen, etapp Skövde RC Kungälv Resecentrum Stenungssund Resecentrum

3 Brunnsbo station Masthuggstorget Upprustning stationer Spårväg på Norra Älvstranden Bidrag till båtar Kollektivtrafik, potter Åtgärder för funktionshinderanpassning Pendelparkeringar Kajanläggningar Övriga K2020-åtgärder Hållplatser på regionala statliga vägar Pendelpakeringar på regionala statliga vägar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

4 Vägar, objekt Namn: 161 Rotvik Bäcken Prisnivå Beräknad totalkostnad: 116 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 0,1 Beteckning på objektanalys VVÄ_064 Kartbild Bilden ovan markerar hela sträckan Rotvik Skår, som ligger vid kusten. Rotvik Bäcken är ca 3,5 km medan hela sträckan Rotvik Skår är beräknad till ca 11,5km. Alla effekter nedan gäller därför helan sträckan på 11,5km. Projektets syfte och bakgrund Nuläge Sträckan är ett viktigt regionalt stråk för godstransporter bl. a till Lysekils hamn samt för arbetspendling mellan Lysekil och Trestad. Befintlig väg har idag varierad standard. Vägbredden varierar mellan 7 9m. Plan- och profilstandarden är låg på merparten av sträckan. Hastigheten är begränsad till 70 km/tim förutom på delen genom Bokenäs där hastigheten är begränsad till 50 km/tim. Problembeskrivning Plan- och profilstandarden på sträckan är låg, hastighet låg och trafiksäkerhetsstandarden låg Syfte med åtgärden Syftet är att höja trafiksäkerhetsstandarden, skapa kortare restid samt utöka arbetsmarknadsområdet. Övrigt Ligger inom stråk 5. 3

5 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik För 15 år sedan byggdes delen genom Bokenäsets By om. Då gjordes vänstersvängfält, GC-vägar och miljöåtgärder. Denna del ingår dock inte i detta projekt. För 10 år sedan sänktes hastigheten från 90 km/tim till 70 km/tim. För 5 år sedan sattes hastighetskameror upp på sträckan och 6 busshållplatser har handikappanpassats. Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. För att uppnå projektmålen ökad trafiksäkerhet och framkomlighet bedöms åtgärder inom steg 1 och 2 otillräckliga. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder På grund av vägens dåliga standard så är inte en steg 3 åtgärd tillräcklig för att uppnå projektmålet. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder För att nå projektmålet ökad trafiksäkerhet och ökad framkomlighet krävs en 2+1 väg med mitträcke och separata gång- och cykelvägar. Hastigheten höjs till 100 km/tim. Förslag till åtgärd: Åtgärd enligt steg 4. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden Obs gäller helan sträckan Rotvik-Skår, som är 11,5 km aktuellt projekt är bara en delsträcka på 3, 5 km Rotvik-Bäcken. CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller kunskap saknas Intrång kunskap saknas Antal färre dödade respektive svårt skadade (DSS) minskning med 7,1 DSS/10 år Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd marginell minskning Restider minskning med timmar/år (för fordonstrafiken) Effekter av att inte genomföra åtgärden Låg trafiksäkerhet och hastighet Övrigt Hög trafikbelastning sommartid 4

6 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag. Minskning av restider. Transportkvalitet: - Positivt bidrag. Åtgärden ger bättre framkomlighet. Trafiksäkerhet: - Positivt bidrag. Risken för mötesolyckor minskar eller försvinner. Förbättrad tillgänglighet och säkerhet för GC- resenärer. Miljö: - Kunskap saknas Regional utveckling: - Positivt bidrag. Jämställdhet: - Positivt bidrag. Nuvarande standard på sträckan utgör ett hinder för ökad jämställdhet. Med förbättrade åtgärder i kollektivtrafiken (handikappsanpassning av busshållsplatser) och bättre villkor för GC-trafikanter antas jämställdheten förbättras. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Oklart bidrag avseende samhällsekonomisk effektivitet. Marginellt bidrag avseende långsiktig hållbar transportförsörjning. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan - Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden ökar möjligheter för arbetspendling. Vägen ligger inom stråk 5. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Ingen tydlig effekt. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Åtgärden bidrar till effektivare transporter. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Genomförbarhetsstudie från Byggtid: 3 år 5

7 Namn: 156 Skoghem Skene Prisnivå Beräknad totalkostnad: 41 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 1,1 Beteckning på objektanalys VVÄ_086 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 156 utgör förbindelselänk mellan väg 40 och väg 41 och är den närmaste vägen för industritransporter och pendeltrafik från Kinna- och Svenljungaområdena mot Göteborg och Landvetter. Den aktuella delsträckan utgör in och utfart till Kinna och betjänar även lokal trafik i Skene. Idag är vägen otillfredsställande ur trafiksäkerhetssynpunkt, både för biltrafiken och för de oskyddade trafikanterna. Vägens relativt starka stigning och avsaknad av stigningsfält innebär dessutom nedsatt framkomlighet. Problembeskrivning Vägens nuvarande utformning är dålig ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Syfte med åtgärden Syfte med åtgärden är att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet på sträckan. Övrigt Projektet ligger inom stråk 6. 6

8 Förslag till åtgärd Redovisning enligt fyrstegsprincipen Steg1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Bedömningen är att åtgärder enligt steg 1 och 2 inte löser vare sig befintliga säkerhetsproblem eller problem med den inomregionala tillgängligheten. Detta eftersom sådana åtgärder inte kan eliminera de transportbehov som finns orsakat av den befintliga ortsstrukturen. Järnvägstrafik är inte ett alternativ då infrastruktur saknas här. Steg 3: Begränsade om byggnadsåtgärder Vägen breddas med ett körfält till en 2+1 väg. Den tvåfältiga sektionen anläggs i norrgående riktning mot Göteborg och fungerar då som stigningsfält på hela den aktuella sträckan. Hastighet 80 km/tim. Anslutningar stängs och sidoområdet förbättras. En gång- och cykelbro byggs över väg 156. Korsningen med väg 1607 (Varbergsvägen) byggs om till cirkulationsplats. Åtgärdad väglängd är 1,3 km. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Åtgärder enligt steg 4 har prövats i samband med tidigare studier av hur väg 156 kan kopplas till väg 42. En sådan koppling samt ny dragning av väg 156 på den stundande sträckan är inte aktuellt då befintlig väg har en gen sträckning i huvudsak utanför befintlig bebyggelse. Förslag till åtgärd: Ombyggnad enligt steg 3. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg)/år NO (kg)/år Partiklar (kg)/år Buller Marginell positiv effekt då komplettering av bullerskyddande åtgärder genomförs. Intrång Marginell negativ påverkan. Små intrång vid befintlig väg och en fastighet föreslås bli inlöst. Vägens barriäreffekter ökar p.g.a. breddning, stängning av utfarter och mitträcke. GC-bro minskar dock barriäreffekterna för de oskyddade trafikanterna. Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 3,1 DSS/10 år. Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Marginell minskning. Restider Minskning med timmar/år för fordonstrafik. Marginell positiv effekt då den ökade kapaciteten på vägen bidrar till mindre trängsel. 7

9 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag då restiderna minskar kraftigt. Tillgängligheten till omkringliggande bebyggelse minskar dock något då utfarter stängs, denna påverkan bedöms dock som ringa. Transportkvalitet: - Positivt bidrag. Åtgärden ger bättre framkomlighet och jämnare trafikrytm. Trafiksäkerhet: - Positivt bidrag med minskat antal DSS. Miljö: - Marginell positivt bidrag då antalet bullerstörda minskar p.g.a. de bullerskyddsåtgärder som görs. Effekterna av utsläppen är försumbara. Regional utveckling: - Marginellt positivt bidrag då personresor och godstransporter effektiviseras. Jämställdhet: - Ingen påverkan. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Positivt bidrag. Kalkylen ger en positiv NNK samtidigt som den bidrar till det transportpolitiska målet genom ökad trafiksäkerhet och minskad restid på ett regionalt viktigt stråk. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot. Begränsa klimatpåverkan Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Framkomligheten effektiviseras och gynnar arbetspendlingen. Åtgärden ligger inom stråk 6. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgängligheten till Landvetter flygplats ökar. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Framkomligheten för godstransporter effektiviseras. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Förstudie Förstudie genomförd Byggtid: 1 år 8

10 Namn: 161 förbi Torp Kartbild Prisnivå Beräknad totalkostnad: 283 Mnkr (94 Mnkr i plan) Nettonuvärdeskvot: 1,1 Beteckning på objektanalys VVÄ_102 Projektets syfte och bakgrund Nuläge I anslutning till trafikplats Torp på väg E6 i Uddevalla finns ett större köpcentrum, som planerar en utbyggnad med ca 30 %. IKEA planerar ett varuhus på östra sidan av E6, inklusive ytterligare byggnader för uthyrning av lokaler. Vägverket har i avvaktan på förslag till utbyggnad av vägnätet stoppat ytterligare utbyggnad i området. Nuvarande standard för berörda vägar är: E6: Motorväg, 21-26,5m, 110 km/tim. 161, väster om köpcentret: mötesfri landsväg, 13m, 90 km/tim. 161, förbi köpcentret: mittseparerad fyrfältsväg, 50 km/tim. 44, öster om den planskilda korsningen med E6: tvåfältsväg, 70 km/tim. Problembeskrivning Dagens vägnät med väg E6, väg 44 och väg 161, klarar vid vissa tidpunkter inte av trafikbelastningen för aktuellt område. Syfte med åtgärden Syftet med åtgärden är att lösa dagens framkomlighetsproblem samt att undvika framtida framkomlighetsproblem vid expansion av köpcentret och nyetableringar. Övrigt Objektet ligger inom stråk 5. 9

11 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik Under åren 2002 till 2007 har väg 161 på sträckan förbi köpcentret byggts ut med en ny ljusreglerad plankorsning i samband med exploateringen av södra sidan av väg 161. Den nya plankorsningen har två separata körfält in på södra sidan av väg 161. Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 1 är inte tillämpligt eftersom köpcentrets existens bygger på att folk skall komma dit och handla. Bussar går redan idag till köpcentret men besökarna väljer till helt övervägande del att resa med bil. Troligen gå grund av varorna som skall fraktas hem. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Under 2009 kommer befintliga trafikljusanläggningar på väg 161 att undersökas och trimmas för att få en bättre genomströmning och framkomlighet på väg 161 vid köpcentret. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 3-åtgärder är inte aktuella på grund av den stora utbyggnaden av köpcentret. Ett nytt trafiksystem måste skapas för att uppnå den trafikkapacitet som krävs för det utbyggda köpcentret. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I alternativ A föreslås ny trafikplats på väg E6 norr om Torp, ny lokalväg norr om köpcentret mellan väg 161 och trafikplats E6, ny cirkulationsplats på Rv 44 vid Hogstorpsvägens anslutning (Tavlegatan), breddning av Hogstorpsvägen i anslutning till IKEA/IKANO tillsammans med mindre cirkulationsplatser vid parkeringsanslutningarna och åtgärder på väg 161 för att öka framkomligheten. Åtgärdad väglängd är 3,5 km. Åtgärderna på väg 161 skall utredas närmare för att hitta rätt kombination av cirkulationsplats/platser och trafikljus. Förslag till åtgärd: Utifrån köpcentrets stora utbyggnad och kraven på framkomlighet på anslutande vägar så föreslås åtgärder enligt steg 4. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Intrång Negativ påverkan. Mark tas i anspråk då nya vägsträckor dras. Åtgärden möjliggör ytterligare exploateringen av området. Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 1,5 DSS/10 år. Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Minskning med ca 2 % Restider Ger minskade restider på timmar/år. Övrigt Restidsosäkerhet/trängsel positiv påverkan. Åtgärderna avlastar befintlig problemtyngda trafikplats, E6/44/

12 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag, minskade restider. Transportkvalitet: - Positivt bidrag. Kapaciteten ökar då en ny trafikplats anläggs och därmed ökar tillgängligheten av vägnätet. Trafiksäkerhet: - Marginellt positivt bidrag Miljö: - Marginellt positivt bidrag. Regional utveckling: - Positivt bidrag då åtgärderna är en förutsättning för vidareutveckling av Torp. Jämställdhet: - Oklart bidrag. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - NNK är positiv. Restidskvoterna är stora. Möjligheter skapas för att vidareutveckla Torp. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot. Begränsa klimatpåverkan - Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Trafikplatsen ingår som del i regionalt stråk 5. Tillgänglighet till regionbussterminalen på Torp förbättras. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgänglighet till regionbussterminalen på Torp förbättras. Direktbussar till Göteborg/ NE-terminalen stärker kopplingen till flygbussarna. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Ingen tydlig effekt. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Trafikplats Torp avgörande för effektiv kollektivtrafik. Ny regionbussterminal skapas. Torp viktig knutpunkt i det kollektiva resandet. Minskad sårbarhet - Ny lokalväg förbi köpcentret ger alternativ vid störningar/stopp i nuvarande trafikplats Jämlikt transportsystem Planeringsläge Förstudie Förstudie genomförd olika alternativ är beräknade Byggtid: 3 år 11

13 Namn: 190 Gunnilseås Angereds kyrkväg Prisnivå Beräknad totalkostnad: 74 Mnkr (50 Mnkr i plan) Nettonuvärdeskvot: 1,5 Beteckning på objektanalys VVÄ_111 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Gråbovägen, väg 190 är ett viktigt vägstråk som knyter samman de nordöstra delarna av Göteborgsregionen med Storgöteborg. Gråbovägen går från väg 45 vid Lärje via Linnarhult och Gråbo till Sollebrunn, norr om Alingsås. Problembeskrivning På flera vägavsnitt finns stora trafiksäkerhetsproblem, framförallt där vägen passerar genom samhällena. Boende i området har sedan en lång tid påtalat behov av främst trafiksäkerhetsåtgärder. Vägavsnittet är kraftigt olycksbelastat och dödsolyckor har inträffat under den senaste tioårsperioden. Syfte med åtgärden Syftet med åtgärden är att öka trafiksäkerheten på vägen samt förbättra restiden. 12

14 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder - Förslag till åtgärd: Åtgärden sträcker sig från Bergsjön till Angereds kyrkväg. Sträckan är ca 2,4km och byggs som en gles 2+1 körfält (mittseparering) och blir 9,25m bred. Mellan procent av sträckan skall ha omkörningsfält (ytterligare 3,25m). I korsningen med Angereds kyrkväg byggs cirkulationsplatser. Vägen utformas för en hastighet av 80 km/tim. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller - Positiv påverkan, då bulleråtgärder sker på sträckan. Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Minskning med 1,5 % Restidsosäkerhet/trängsel - Positiv påverkan. Åtgärden bidrar till både minskad trängsel och minskad restidsosäkerhet. Minskning med timmar/år Antal färre dödade respektive svårt skadade - Minskning med 4,8 DSS på 10 år. 13

15 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag då restiderna minskar på sträckan. Transportkvalitet: - Positivt bidrag då framkomligheten ökar. Det blir jämnare trafikrytm på sträckan. Kvaliteten för kollektivtrafiken utmed sträckan höjs. Trafiksäkerhet: - Positivt bidrag. Trafiksäkerheten förbättras, antalet dödade och svårt skadade minskar. Trafik genom Gunnilse minskar. Utbyggd CG-väg ger säkrare miljö för oskyddade trafikanter. Miljö: - Marginell negativt bidrag då ökad hastighet ger mer buller och utsläpp. Regional utveckling: - Positivt bidrag då åtgärden bidrar till regionförstoring. Jämställdhet: - Oklart bidrag Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Positivt bidrag avseende samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbarhet. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Marginellt negativ effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden förbättrar möjligheten för arbetspendling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Ingen tydlig effekt. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt Effektiva godstransporter - Ingen tydlig effekt. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Förstudie Förstudie genomförd Byggtid: 2 år 14

16 Namn: 44 Förbifart Lidköping Prisnivå: Beräknad totalkostnad: 270 Mnkr (206 Mnkr i plan) Nettonuvärdeskvot: 0,0 Beteckning på objektanalys VVÄ_094 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Riksväg 44 utgör riksintresse och är en viktig regional led mellan vägarna E6 och E20. Vägen förbinder Lidköping med trestadsområdet och kustområdet i Bohuslän samt fungerar som en länk till E20 mot Mariestad, Mälardalen och Stockholm. Nuvarande väg 44 har på den aktuella sträckan låg geometrisk standard i förhållande till funktion och trafikbelastning. Vägbredden varierar mellan 8-13m och hastigheten är begränsad till 70 eller 50 km/tim. Problembeskrivning Framkomlighet och trafiksäkerhet på sträckan är otillfredsställande. Vägens blandning av trafikantgrupper, plankorsningar och fastighetsutfarter uppfyller inte de krav som ställs på väg 44 som riksintresse och som regional led. Syfte med åtgärden Förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för sträckan. Övrigt En förstudie för hela Förbifart Lidköping togs fram I denna förstudie delades sträckan in i tre etapper. Detta objekt avser förstudiens etapp två. 15

17 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik Hållplats Filsbäck har tillgänglighetsanpassats, hastighetskamera är insatt på 50- sträcka i Filsbäck planeras en ny cirkulationsplats i Källby som samordnas med ny kommunal anslutning till tätorten och Dafgårds livsmedelsindustri. Detta är etapp 1. Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Fortsatt samarbete med Västtrafik för utveckling av kollektivtrafiken. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Förlängning av hastighetsbegränsning 50 km/tim genom Filsbäck. Stämmer ej överens med väg 44 som prioriterat stråk för godstransporter och arbetspendling. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Cirkulationsplats på väg 44 i Källby enligt planering. Bullerskydd genom Filsbäcks samhälle. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Förslag till åtgärd: Åtgärden innebär ombyggnad av väg 44 i ny sträckning söder om Filsbäck, från Källby till Skararondellen (väg 184). Sträckan är cirka 8,4 km. Vägen utformas som mötesfri landsväg med mitträcke. Sträckan studeras utifrån åtgärden ny väg 2+1 på 14meters vägbredd samt breddning av befintlig väg till 2+2 på 16meters vägbredd. Vägen utformas för en hastighet av 100 km/tim. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller Positiv påverkan, det blir en bättre bullersituation i Filsbäck och Källby. Intrång Oklar påverkan, ny mark tas i anspråk men viktiga riksintressen påverkas inte. Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 4,4 DSS/10 år. Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Minskning med ca 3,5 %. Restider Minskade restider med timmar/år. 16

18 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Marginell positivt bidrag, restiden minskar. Transportkvalitet: - Positivt bidrag, bättre trafikmiljö i centrala Lidköping samt intilliggande samhällen. Trafiksäkerhet: - Marginellt positivt bidrag med minskade DDS. Miljö: - Oklart bidrag, utsläppen ökar men det sker på områden där färre människor bor. Regional utveckling: - Positivt bidrag då arbetspendling gynnas av utbyggnaden. Jämställdhet: - Negativt bidrag då stora restidseffekter gynnar män mer än kvinnor. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Oklart, det sker en hög investering på ganska kort sträcka men trafiksituationen blir klart förbättrad inom området. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan o Marginellt negativ effekt Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken o Utbyggnaden gynnar arbetspendlingen. RV44 Götene-Lidköping-Trollhättan stråket förstärks. Åtgärden anknyter och matar till det prioriterade stråk 5. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län o Åtgärden ökar tillgängligheten till Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg Förstärkt sammodalitet o Ingen tydlig effekt Effektiva godstransporter o Ingen tydlig effekt Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik o Ingen tydlig effekt Minskad sårbarhet o Ingen tydlig effekt Jämlikt transportsystem o Ingen tydlig effekt Planeringsläge Förstudie Förstudie genomförd Byggtid: 3 år 17

19 Namn: 168 Förbi Tjuvkil Prisnivå 2006 Beräknad totalkostnad: 74 Mnkr Nettonuvärdeskvot: -0,1 Beteckning på objektanalys VVÄ_065 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 168 ingår i det lokala vägnätet och förbinder Marstrandsområdet med Kungälv och väg E6. I Tjuvkil fungerar väg 168 både som en lokal länk mellan bebyggelsen i området och som genomfartsväg för trafiken mellan Marstrand och Kungälv. Sommartid ökar trafiken markant på sträckan. Befintlig väg har idag två körfält. Skyltad hastighet är 70 km/tim och på en sträcka 50 km/tim. Vägbredden varierar mellan 5,8 till 6,3meter. Berörd sträcka håller låg standard beträffande såväl både trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägen är smal och kurvig i både plan och profil. Separat GC-bana saknas. Problembeskrivning Trafiksäkerhet och framkomlighet är låg och GC-bana saknas. Syfte med åtgärden Åtgärder behövs för att nå en framkomlig och trafiksäker miljö för såväl fordonsförare som oskyddade trafikanter. 18

20 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Beslutad vägutredning finner inga steg 1- och steg 2 åtgärder som tillräckliga för att lösa de problem som finns på sträckan. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Ombyggnation av befintlig väg skulle innebära mycket stora intrång i bebyggelsen utmed sträckan. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Vägen byggs i ny sträckning på ett bra avstånd från tätorten. Därmed avlastas befintlig väg kraftigt och de oskyddade trafikanterna kan trafikera denna väg i blandtrafik. 2-fältsväg med räfflad mitt anläggs. Byggnation av separat GC-bana över Nordösundet. Hastighet 70 km/tim. Förslag till åtgärd: Åtgärder enligt steg 4 behövs för att nå en framkomlig och trafiksäker miljö för såväl fordonsförare som oskyddade trafikanter. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller Färre bullerstörda bostäder Intrång Vägen kommer att dras över jordbruksmark Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 0,2 DSS/10 år. Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Minskning med knappt 2 % Restider Minskning med timmar/år Effekter av att inte genomföra åtgärden Låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter och låg hastighet Övrigt Åtgärden är inte samhällsekonomiskt lönsam (negativt NNK). Trafikbelastningen under sommartid är mycket hög. 19

21 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag. Minskade restider för personbilstrafik och tungtrafik. Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken och för GC-trafik. Transportkvalitet: - Marginellt positivt bidrag genom bättre framkomlighet och trafiksäkerhet. Trafiksäkerhet: - Marginell positiv påverkan på DSS. Mindre trafik på befintlig väg där människor går och cyklar. Miljö: - Marginellt positivt bidrag på klimatet. Positivt bidrag på människors hälsa då huvuddelen av trafiken flyttas till ny väg och huvuddelen av bebyggelsen finns vid befintlig väg. Negativ påverkan på landskapet med en ny vägsträckning som gör intrång i landskapet och fragmenterar ett äldre kulturlandskap med fornlämningsmiljöer. Regional utveckling: - Positivt bidrag med en säkrare och snabbare väg. Jämställdhet: - Ingen eller obetydlig påverkan. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Åtgärden är inte samhällsekonomiskt lönsam på grund av negativt NNK. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Marginellt positiv effekt Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden förbättrar möjligheten för arbetspendling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Ingen tydlig effekt. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Ingen tydlig effekt. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Vägutredning Vägutredning från 2002 Byggtid: 2 år 20

22 Namn: 190 Storåsvägen Gunnilseås Prisnivå Beräknad totalkostnad: 33 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 2,3 Beteckning på objektanalys VVÄ_110 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Gråbovägen, väg 190 är ett viktigt vägstråk som knyter samman de nordöstra delarna av Göteborgsregionen med Storgöteborg. Gråbovägen går från väg 45 vid Lärje via Linnarhult och Gråbo till Sollebrunn, norr om Alingsås. Problembeskrivning På flera vägavsnitt finns stora trafiksäkerhetsproblem, framförallt där vägen passerar genom samhällena. Boende i området har sedan en lång tid påtalat behov av främst trafiksäkerhetsåtgärder. Vägavsnittet är kraftigt olycksbelastat och dödsolyckor har inträffat under den senaste tioårsperioden. Syfte med åtgärden Syftet med åtgärden är att öka trafiksäkerheten på vägen samt förbättra restiden. 21

23 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder - Förslag till åtgärd: Vägen breddas till ca 18m mötesfri landsväg (2+2)och antalet körfält ökas från två till fyra. Mitträcke sätts upp på hela sträckan. Befintlig bro över Lärjeån kompletteras med en ny bro. Tre cirkulationsplatser byggs och ny GC-väg längs hela sträckan. Hastigheten på sträckan blir 80 km/tim. Åtgärdad väglängd ca 1,4km. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller - Positiv påverkan, bulleråtgärder för 55 bostadshus på hela sträckan. Restidsosäkerhet/trängsel - Positiv påverkan, åtgärden bidrar till både minskad trängsel och minskad restidsosäkerhet genom breddning av vägen. Beräknad minskning är timmar/år Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Ingen förändring Antal färre dödade respektive svårt skadade - Minskning med 4,7 DSS på 10 år. 22

24 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag då restiderna minskar på sträckan. Transportkvalitet: - Positivt bidrag. Framkomligheten ökar och det blir en jämnare trafikrytm på sträckan. Kvaliteten för kollektivtrafiken utmed sträckan höjs. Trafiksäkerhet: - Positivt bidrag. Trafiksäkerheten förbättras, antalet döda och svårt skadade minskar. Kvaliteten för kollektivtrafiken utmed sträckan höjs. Miljö: - Marginell negativt bidrag, då ökad hastighet ger mer buller och utsläpp. Regional utveckling: - Positivt bidrag då åtgärden bidrar till regionförstoring. Jämställdhet: - Oklart bidrag. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Positivt bidrag avseende samhällsekonomisk effektivitet. Positivt bidrag avseende långsiktig hållbarhet. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden förbättrar möjligheten för arbetspendling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Ingen tydlig effekt. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt Effektiva godstransporter - Ingen tydlig effekt. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Förstudie Förstudie genomförd Byggtid: 1 år 23

25 Namn: E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk Prisnivå Beräknad totalkostnad: 367 Mnkr (196 Mnkr i plan) Nettonuvärdeskvot: 2,95 Beteckning på objektanalys VVÄ_074 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Idag saknas en förbindelse av hög standard mellan E20 och väg 40 på avsnittet mellan Göteborg och Alingsås. Problembeskrivning Trafikanter har svårigheter att ta sig den genaste vägen från exempelvis områden längs E20 till målpunkter längs väg 40, som Landvetter flygplats. Många bilister med dessa målpunkter väljer istället att köra via Göteborg, vilket förvärrar de framkomlighets- och miljöproblem som råder i Göteborgstrafiken. Syfte med åtgärden Syfte med projektet är att skapa en högklassig förbindelse mellan E20 och väg 40. Tvärförbindelsen är viktig ur ett regionalt perspektiv och innebär ett effektivare utnyttjande av vägnätet i östra delen av Göteborg. Genom byggandet av tvärförbindelsen kan trafiken från E20 och väg 40 ledas bort från Göteborg och tillgängligheten till Landvetter flygplats förbättras. Dessutom ger tvärförbindelsen de berörda kommunerna ökade utvecklingsmöjligheter att etablera nya industriområden/verksamhetsområden och bostäder i anslutning till den nya vägen. 24

26 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Förslag till åtgärd: Åtgärderna omfattar en cirka 11km lång sträcka fördelad på tre delsträckor enligt nedan. A0: Ombyggnad av väg 549 från Postens paketterminal i söder fram till Åstebo, Väglängd 3,3km. Vägen utformas som mötesfri landsväg med 2+1 körfält och mitträcke med 14m vägbredd samt separat gång- och cykelväg. En cirkulationsplats. Hastighetsstandard 80 km/tim..a1: Ombyggnad av väg 549 delen Åstebo-Partille centrum, en sträcka på 3,3km. Vägen utformas som mötesfri landsväg med 2+1 körfält och målad/ räfflad mittlinje med 13m vägbredd. Den utformas vidare med separat gång- och cykelväg och cirkulationsplatser. Hastighetsstandard 60 km/tim. A2: Nybyggnad av väg mellan Åstebo (väg 549) och Jeriko (E20), en sträcka på cirka 4km. Vägen utformas som mötesfri landsväg med 2+2 körfält och mitträcke och 18,5m vägbredd. Hastighetsstandard 80 km/tim Nya planområden ansluts i Råhult och Jeriko. Två cirkulationsplatser anläggs. Planskild trafikplats vid A0/A1/A2 och vid anslutningen av A2 till E20. Slambymotet på Rv 40, med anslutningsväg till befintlig väg 549 vid Postens paketterminal, ingår inte i objektet utan utgör ett separat nationellt investeringsobjekt. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (1000 ton/år) NO (ton/år) Partiklar (ton/år) 3,4 1,10 0,12 Buller Marginellt positiv påverkan. Intrång Negativ påverkan. Delar av riksintresseområde (Härskogen) berörs. Risk att barriäreffekt förstärks. Antal färre dödade respektive svårt skadade År 2020 beräknas effekten vara -0,25 fler dödade/svårt skadade per år. D. v. s. negativ effekt. Restiden Stor minskning ca timmar/år Effekter av att inte genomföra åtgärden Fortsatt omväg mellan E20 och Rv40 25

27 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag; minskade restider och förbättrad framkomlighet. Transportkvalitet: - Positivt bidrag; högre konstruktionsstandard på den nya vägen. Trafiksäkerhet: - Negativt bidrag; ökad olycksrisk. Miljö: - Negativt bidrag; ökade utsläpp, intrång i landskap, ny mark tas i anspråk. Dock positivt för centrala Göteborg där miljökonsekvenserna mildras. Marginellt positivt vad gäller buller. Regional utveckling: - Positivt bidrag; skapas en tvärförbindelse som ökar tillgänglighet för arbetspendling och till Landvetter flygplats Jämställdhet: - Svårbedömt, möjligen negativt eftersom den ökade tillgängligheten med bil i högre grad kommer män än kvinnor till godo. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam. - Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Marginellt negativ effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden ger ökad möjlighet till arbetspendling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgängligheten till Landvetter flygplats och Göteborg ökar. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Ingen tydlig effekt. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Åtgärden ger minskad sårbarhet genom att en alternativ väg skapas. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. 26

28 Planeringsläge Förstudie beräknas klar hösten Vägutredning från 1996 och Förstudie från 2007 Byggtid 2 år 27

29 Namn: 168 Ekelöv Grokareby Prisnivå Beräknad totalkostnad: 141 Mnkr (81 Mnkr i plan) Nettonuvärdeskvot: -0,1 Beteckning på objektanalys VVÄ-103 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 168 förbinder Marstrand med Kungälv och väg E6. Marstrand är en attraktiv turistort som innebär att vägen har en mycket hög belastning sommar tid och vid evenemang. Vägen är också en lokal väg för arbetspendling mm. Det är relativt mycket bebyggelse utmed vägen eller via anslutande vägar. Trafikflödet på bef. väg 618 vid anslutningen mot E6 är ca fordon/dygn varav 5 % tung trafik Problembeskrivning Framkomligheten på sträckan är låg, framför allt under semestertrafiken, då det lätt bildas köer. Syfte med åtgärden Avlasta väg 168 genom Kungälv och Ytterby. Under sommaren bildas lätt köer med ökat utsläpp. Öka trafiksäkerheten för de som bor utmed vägen Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Förslag till åtgärd: Åtgärden omfattar en ny förbindelse mellan väg 168 vid Ekelöv och E6 vid Grokareby inklusive anslutning till väg 574 Kungälv-Kode vid Kareby skola. Åtgärden inkluderar en ny trafikplats i korsningen med E6. Vägen byggs som en 8m bred tvåfältsväg. Vägen utformas för en hastighet av 70 km/tim. 28

30 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller Buller åtgärder kan behövas när väg 613 får mer trafik Intrång Marginell påverkan Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 1,2 DSS/10 år Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd - Kunskap saknas Restider Minskning med timmar/år Effekter av att inte genomföra åtgärden Fortsatt hög belastning på vägen som förbinder Marstand med E6 under sommaren med kvarstående trafiksäkerhets problem Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: Restiden minskar och en ny trafikplast byggs vid E6 som avlastar genomfarten i Ytterby. Transportkvalitet: Färre korsningar innebär ett positivt bidrag. Trafiksäkerhet: Den planskilda korsningen och breddningen av väg 613 ger ett positivt bidrag Miljö: Minskad trafikbelastning i Ytterby ger en bättre bullersituation men en marginell ökning av utsläppen. Regional utveckling: Positivt bidrag genom att framkomligheten förbättras. Jämställdhet: Ingen skillnad Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): Negativ nettonuvärdeskvot men kan vara långsiktigt hållbar. 29

31 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Marginella negativa effekter. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Den ger ett positivt bidrag. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Marginellt positivt bidrag Förstärkt sammodalitet Ingen förändring Effektiva godstransporter Främst sommartid kommer situationen att förbättras. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Mindre trängsel förbättrar för busstrafiken Minskad sårbarhet Ytterligare en trafikplast ger ökade möjlighet för omledning. Jämlikt transportsystem Ingen skillnad Planeringsläge En preliminär projektbeskrivning finns. Tidigare utredningar för att förbättra förbindelsen mellan Marstrand och E6 har varit via en genomfart i Kungälv (Ytterby) på bef. väg

32 Namn: Prisnivå Viared Kråkered Beräknad totalkostnad: 404 Mnkr (300 Mnkr i plan) Nettonuvärdeskvot: 2,61 Kartbild 31 Beteckning på objektanalys VVÄ_25

33 Projektets syfte och bakgrund Nuläge Riksväg 27 mellan Växjö och Borås ingår i ett regionalt stråk. Tillsammans med riksväg 25 från Kalmar och riksväg 30 från Ronneby utgör riksväg 27 ett viktigt stråk mellan västra och sydöstra Sverige. Efter utbyggnad av riksväg 27 mellan Kråkered-Alpared kommer trafiken att ledas via riksväg 41 från Kråkered till Annelundsmotet i centrala Borås, där riksväg 27 och 41 ansluter till riksväg 40. Mellan Kråkered och stadsdelen Hedvigsborg är nuvarande väg 13m bred och har två körfält. Trafikflödet, som idag uppgår till cirka fordon per årsmedeldygn söder om Borås stad och till cirka vid Hedvigsborg kommer efter utbyggnaden att öka med cirka fordon per årsmedeldygn. Mellan Hedvigsborg och Annelundsmotet vid riksväg 40 har vägen 4 körfält och trafiken uppgår till cirka fordon per årsmedeldygn. På denna sträcka kommer trafiken inte att öka till följd av den nya vägen mellan Kråkered och Aplared. Problembeskrivning För genomfartstrafiken på riksväg 27 utgör passagen av Borås en av de besvärligaste punkterna på sträckan Göteborg-Växjö. Genomfartstrafiken blandas med den lokala biltrafiken, vilket är till nackdel för trafiksäkerhet och framkomlighet. Annelundsmotet, korsningen mellan riksväg 40 och riksväg 27/41, är idag överbelastat och har stora brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. På riksväg 27/41 mellan Hedvigsborgs vägport och Annelundsmotet är hastigheten begränsad till 50 km/tim med flera signalreglerade korsningar. De stora trafikflödena i kombination med nuvarande vägstandard på riksväg 27 och 41 inom Borås tätort medför att risken för olyckor är stor. Olycksrisken är störst i korsningen med riksväg 40 och i korsningen riksväg 27/41. Båda dessa korsningar är signalreglerade. Genomfartstrafiken medför även nackdelar ur miljösynpunkt, främst på grund av buller och transporter med farligt gods i närheten av områden med många boende. Syfte med åtgärden Syftet med projektet är att förbättra framkomligheten och säkerheten för genomgående och lokal trafik. Förbättra boendemiljön utmed nuvarande väg, samt skapa större möjligheter att bygga nya bostäder och nya områden för industri och handel. 32

34 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik - Mellan byggdes 4 stycken cirkulationsplatser på väg 27/41, sträckan Annelund-Kråkered. Ett vänstersvängfält byggdes för bilister från Boråshållet vid Tavernan Transåssjön. Väg 27 har fått ny sträckning mellan Aplared och Kråkered. Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. I vägutredningen bedömde man att åtgärder i steg 1 och 2 under överskådlig tid endast till mindre del skulle medverka till förbättring av nuvarande situation på väg 27. Eventuellt skulle trimning av befintliga signalanläggningar och kövarningssystem på RV 40 underlätta för den genomgående trafiken. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Åtgärder i steg 3 är redan vidtagna utmed vägen i tidigare skede bland annat korsningsombyggnader. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Vägen byggs som en 14m bred mötesfri landsväg med 2+1 körfält och mitträcke. På sträckan Tränningstorp-Gässlösa utformas vägen med 2+2 körfält och bredden 16,5m. Trafikplatser anläggs vid Osdal och Kråkered. För trafikförsörjning av bebyggelsen i Viared anläggs tills vidare en cirkulationsplats. Tre planskilda passager utförs för lokalvägar, enskilda vägar samt GC-vägar och/eller vilt. Trafikplatserna vid Gässlösa och Tränningstorp byggs av kommunen i ett senare skede, i nuläget byggs endast trevägskäl på dessa platser. Med beaktande av vägstruktur och korta avstånd mellan planerade trafikplatser, föreslås hastigheten 90 km/tim på den nya väglänken. Förslag till åtgärd: Nybyggnad enligt steg 4 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (ton/år) Partiklar (ton/år) ,55 0,07 Buller Marginell negativ påverkan Intrång - Landsbygd negativ påverkan. Tätort marginell positiv påverkan. Minskade barriäreffekter i centrala delarna av Borås i och med att trafiken flyttas ut. Naturområden negativ påverkan. Antal färre dödade och svårt skadade - Minskning med 0,3 DSS/år. Restid - Minskning med ca timmar/år. Övrigt Farligt gods marginell positiv påverkan då huvuddelen av trafiken med farligt gods på riksväg 27 och 41 kommer att ledas utanför Borås tätort. 33

35 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag i form av kortare väglängd och restid. Bättre framkomlighet för busstrafiken. Transportkvalitet: - Positivt bidrag ges av en ny mötesfri landsväg. Trafiksäkerhet: - Marginellt positivt bidrag med minskad olycksrisk. Miljö: - Negativt bidrag då åtgärden leder till ökade utsläpp. Minskade bullernivåer på bef 27/41. Marginell negativt bidrag när åtgärden blir påtaglig i närmiljön och vägområdet tar naturmark i anspråk. Regional utveckling: - Positivt bidrag då en ny väg ger god framkomlighet förbi Borås. Positivt för de kommuner som försörjs genom transporter på riksväg 27 (Borås, Tranemo, Svenljunga, Gislaved, Gnosjö och Värnamo). Dessa kommuner ges bättre tillgänglighet till Göteborgs hamn och Landvetter flygplats. Detta är positivt både för näringslivet och för arbetspendling. Jämställdhet: - Negativt bidrag då effekter som gynnar biltrafiken i större utsträckning gynnar män än kvinnor. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt hållbar. Det är osäkert om åtgärden leder till en långsiktigt hållbar transportförsörjning. 34

36 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan - Marginellt negativ påverkan ökade utsläpp. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden ger betydligt bättre framkomlighet för den genomgående trafiken i form av kortare väglängd och restid. Detta skapar bättre förutsättningar för arbetspendling och pendling till studier. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgängligheten ökar för bl. a Borås, Svenljunga, Tranemo, Gislaved, Gnosjö och Värnamo till Landvetter flygplats och till Göteborgs hamn. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Åtgärden svarar mot inriktningen. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Inga tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Arbetsplan färdig hösten Möjlig byggstart: 2011 Byggtid 3 år 35

37 Namn: 41 Sundholmen Björketorp Kartbild Prisnivå Beräknad totalkostnad: 146 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 0,8 Beteckning på objektanalys VVÄ_41 Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 41 går mellan Varberg och Borås och är ett regionalt stråk och ett viktigt komplement till det nationella vägnätet. Vägen har stor betydelse för transporterna mellan kusten och inlandet inte minst för orterna i Viskadalen. Vägen har dålig trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägbredden är mycket varierande mellan 6 11,5m och hastighetsbegränsningen är omväxlande 90, 70 och 50 km/tim gjordes en vägutredning för aktuell sträcka. 3 korridorer plus nollalternativet studerades. Problembeskrivning Vägsträckan ligger i ett skredriskområde och har varierad vägbredd och hastighetsbegränsningar samt brister i trafiksäkerheten.. Syfte med åtgärden En betydande orsak till projektet är eliminering av skredrisk. Vägen har en viktig funktion både nationellt och regionalt och ett ev. skred får stora omledningskonsekvenser. Övrigt Projektet ligger inom stråk 7. 36

38 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Införande av godstrafik på Viskadalsbanan kan möjliggöra överflyttning av gods från lastbil till tåg. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Utbyggnad av vägen enligt den arbetsplan som tas fram. Detta skulle öka bland annat trafiksäkerheten på sträckan. Den överhängande risken för skred i befintlig vägsträckning har varit tämligen avgörande i utredningens förslag till ombyggnad i delvis ny sträckning. Väg 41 byggs ut till 14m bred mötesfri landsväg med mitträcke i ny sträckning mellan Sundholmen och Björketorp. Sträckan börjar i söder strax norr om korsningen mellan befintlig väg 41 och Viskadalsbanan och ansluter i norr söder om bron över Surtan. Förbi Sundholmen byggs vägen mellan bebyggelse och järnvägen och mellan Sundholmen och Surtan byggs vägen utmed befintlig järnväg. För att ta bort anslutningar mm ska även en enskild väg med bredd 3,5 byggas på andra sidan järnvägen. Förslag till åtgärd: Nybyggnad enligt steg 4 Inga kvarstående brister. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (ton/år) Partiklar (kg/år) Buller Marginella effekter, dock viss förbättring i Sundholmens samhälle. Intrång Marginell negativ påverkan, då viss värdefull jordbruksmark kommer att försvinna. Antal färre dödade respektive svårt skadade En positiv inverkan på trafiksäkerheten. Oskyddade trafikanter får en förbättrad trafikmiljö. Minskning med 2,3 DSS/10 år. Restider Minskning med timmar/år för fordonstrafiken. Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Relativt stor minskning ca 9 % Övrigt Eliminering av skredrisk är av betydande effekt för projektet. Marginell negativ påverkan på landsbygden, då viss värdefull jordbruksmark kommer att försvinna. 37

39 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Projektet bidrar positivt till att minska restiderna och ökar därmed tillgängligheten i området. Den enskilda vägen bidrar dessutom till att minska eventuella negativa lokala effekter. Transportkvalitet: - Bidrar positivt för att höja transportkvaliteten för pendlings-, gods- och kollektivtrafiken i området. Utbyggnad ger en jämnare trafikrytm. Trafiksäkerhet: - Projektet har en positiv inverkan på trafiksäkerheten. Oskyddade trafikanter i bl. a Sundholmen får en förbättrad trafikmiljö. Ett antal direktutfarter tas även bort vilket ökar trafiksäkerheten. Miljö: - Positivt bidrag då den ökade trafiksäkerheten minskar risken för olyckor med farligt gods, vilket kan få förödande miljöeffekter samt minskade utsläpp. Regional utveckling: - Då vägen är viktig för såväl näringslivstransporter som arbetspendling bidrar den till en positiv regional utveckling. Jämställdhet: - Minskad barriäreffekt genom Sundholmens samhälle ökar tryggheten för alla trafikantgrupper, särskilt för äldre, funktionshindrade och barn. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Projektet uppfyller målen om ökad transportkvalitet, trafiksäkerhet, minskade restider men kanske allra främst en eliminering av skredrisker utefter vägen. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot. Begränsa klimatpåverkan - Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Då vägen är viktig för såväl näringslivstransporter som arbetspendling bidrar den till en positiv regional utveckling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Åtgärden, som ligger inom stråk 7, förbättrar tillgängligheten till Borås och Varberg. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Åtgärden ger effektivare godstransporter. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Åtgärden bidrar till en eliminering av skredrisk. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Arbetsplan är under framtagande. Beräknad byggtid är 3 år 38

40 Namn: 160 Säckebäck Varekil Prisnivå Beräknad totalkostnad: 85 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 0,1 Beteckning på objektanalys VVÄ_032 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 160 mellan Säckebäck och Varekil på Orust ingår inte i något utpeket stråk. Vägen har stor betydelse för arbetspendling och för fritidstrafik till kustområdena i Bohuslän. Sträckan är ca 4km och har låg vägstandard och saknar utrymme för gång- och cykeltrafik samt trafiksäkra busshållsplatser. Vägbredden varierar mellan 6 och 9m och hastigheten är 70 km/tim.. Trafiken på vägen beräknas till ca fordon/årsmedeldygn. Trafiksäkerheten är låg och det inträffar ca 4 gånger så många olyckor med dödade och svårt skadade som på en motsvarande väg i medeltal. Ett samarbetsavtal är träffat mellan Orust kommun, Orust Sparbank och Vägverket för att möjliggöra en tidigareläggning av projektet. Problembild Vägsträckan har låg standard och trafiksäkerhet med hög olycksfrekvens och utrymme för GC-trafik saknas. Vägen översvämmas dessutom periodvis vid högvatten i Stigfjorden med begränsad eller ingen framkomlighet som följd. Syfte med åtgärden Syfte med åtgärden är att minska risken för mötesolyckor, korta restiden, öka tillgängligheten för GC-trafik genom att gamla vägen blir lokalväg/gc-väg samt att ta bort risken för översvämning. 39

41 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik För ca 10 år sedan sänktes hastigheten på vägen från 90 km/tim till 70 km/tim på grund av ett flertal olyckor, minst en dödsolycka sattes 3 stycken ATK-kameror upp för att påverka de höga hastigheterna. Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder För att uppnå projektmålet ökad trafiksäkerhet och framkomlighet har åtgärder enligt steg 1 3 bedömts otillräckliga i aktuell förstudie. På grund av att sidoområdena på en stor del av sträckan består av berg så är begränsade åtgärder inte möjliga att vidta. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Ny väg 8m bred och 80 km/tim som i huvudsak går i befintlig sträckning samt kombineras med ny gång- cykelväg vid sidan av ny väg. Vägen byggs öster om den gamla vägen i de låglänta partierna. Befintliga busshållplatser byggs om och handikappanpassas. Åtgärdad väglängd blir 4km. Förslag till åtgärd: Åtgärder enligt steg 4 föreslås för att uppnå bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (ton/år) Partiklar (ton/år) kg/år Antal färre dödade respektive svårt skadade. - Minskning med 0,4 DSS på 10 år. Restider Ca insparade fordonstimmar/år. Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Marginell minskning Övrigt Positiv påverkan på friluftslivet. Alternativet medför stora förbättringar för gång och cykeltrafikanter då sammanhängande GC-väg blir möjlig mellan Skåpesund och Varekil. 40

42 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag. Korsningar behålls men byggs om och förhållandena för personbilstrafik och tung trafik blir jämförbara med idag. Tillgängligheten för GCtrafik förbättras. Transportkvalitet: - Positivt bidrag. Högre säkerhet och tillgänglighet ger ökad transportkvalitet. Komfort och trygghet för oskyddade trafikanter ökar. Trafiksäkerhet: - Positivt bidrag. Trafiksäkerheten kommer att förbättras genom 0,4 insparade DSS på 10 år. Miljö: Utsläppen ökar marginellt. Regional utveckling: - Positivt bidrag. Möjligheterna till pendling förbättras genom förbättrad tillgänglighet och högre hastighet. Jämställdhet: - Osäkert bidrag. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Vid känslighetsanalys blir NNK 0 men projektet bidrar däremot till långsiktig hållbarhet i och med åtgärdens många positiva bidrag till måluppfyllelsen. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Marginell ökning av utsläpp. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken. - Möjligheterna till pendling förbättras genom förbättrad tillgänglighet och högre hastighet. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgängligheten till Göteborg ökar. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Åtgärden ger effektivare godstransporter. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Utpekad led för farligt gods samt omledningsled för E6:an Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Förstudie Byggtid: 2 år 41

43 Namn: 49 Axvall Varnhem Kartbild Prisnivå Beräknad totalkostnad: 199 Mnkr Nettonuvärdeskvot: -0,2 Beteckning på objektanalys VVÄ_082 Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 49 är viktig förbindelselänk mellan främst väg E20 och Skövdeområdet. Vägen har en betydande arbetspendling mellan Skövde och Skara och ingår i stråket Karlsborg-Skövde- Linköping-Trollhättan. Godstransporter sker mellan Skövde/Östra Skaraborg och väg E20 och söderut mot Göteborg. Vägen är en viktig led för Volvos logistik då motorfabrikerna i Skövde levererar via Rv 49/E20 till Volvo i Göteborg. Väg 49 utgör även en anslutningsväg för turism i Valle, Billingen och Hornborgasjön. Mellan Axvall-Varnhem är det en tvåfältsväg med plankorsningar och med hastighet 90 km/tim. Sträckan är 6 km och vägbredden är 12m. Trafikmängden är fordon per dygn ca 10 % är tung trafik. Problembeskrivning Väg 49 har otillräcklig vägstandard i förhållande till trafikmängd och med många anslutande vägar och fastighetsutfarter innebär detta stora olycksrisker. Längs sträckan finns känsliga områden med stora miljövärden för bl. a naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. En sträckning är ett utpekat Natura 2000 område. Syfte med åtgärden Öka trafiksäkerheten, förbättra framkomligheten och vägstandard samt skapa miljöförbättringar utmed nuvarande vägen. Vägen kommer att byggas om längs befintlig vägsträcka. Övrigt Etappen är utpekad i regeringsbeslut 2004 som tillväxtväg. 42

44 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik Inga åtgärder är genomförda på aktuell sträcka. Anslutande sträcka 49 Skara Axvall byggdes om till fyrfältsväg med planskilda trafikplatser i befintlig sträckning. Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Fortsatt samarbete med Västtrafik för goda möjligheter till kollektivtrafik. Fortsatt deltagande i projekt omlastningscentral i Falköping och Skövde för överföring av gods från bil till tåg. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Sänka hastigheten på hela sträckan till 80 km/tim. Stämmer inte överens med kriterier för arbetspendling och regional utveckling hastighetsanspråk 100 km/tim. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Ombyggnad av befintlig väg till mötesfri landsväg 2+2 med bredden 21,5m och hastighet 110 km/tim, 2+2 med bredden 18,5m och hastighet 100 km/tim samt 1+1 med befintlig bredd 12m förbi Tåsjön. Två plankorsningar byggs om till planskildhet. GC-väg över/under de båda trafikplatserna anläggs. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Ingen åtgärd aktuell. Förslag till åtgärd: Enligt steg 1 och 3. 43

45 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller Positivt bidrag. På delar av sträckan kommer bullerskyddsåtgärder att göras för bostäder längs sträckan. Intrång Marginell negativ påverkan eftersom viss mark kommer att försvinna då vägen breddas. Längs sträckan finns känsliga områden med stora miljövärden för bl. a naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Natura 2000 områden, naturreservatsområden och fornlämningsmiljöer i området kräver dispenser och tillstånd för N2000 samt bl. a biotopskydd. Utökat samråd gäller. Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 6,6 DSS/10 år Restider Minskning med timmar/år Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Ökning med 1 % Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Marginell positiv påverkan. Något minskade restider för fordonstrafik. Transportkvalitet: - Marginellt positiv påverkan. Vägen får säkrare framkomlighet, bättre komfort. Trafiksäkerhet: - Positiv påverkan. Minskat antal dödade och svårt skadade. Säkrare GC-passager. Miljö: - Negativ påverkan. Utsläppen ökar på grund av höjd hastighet. Regional utveckling: - Positiv påverkan. Vägen har stor regional betydelse och framkomligheten ökar. Jämställdhet: - Ingen påverkan. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Åtgärden är inte samhällsekonomiskt effektiv men bidrar till långsiktig hållbarhet. 44

46 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot. Begränsa klimatpåverkan Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Vägen har stor regional betydelse och framkomligheten ökar vilket ger goda möjligheter till arbetspendling. Åtgärden ligger inom stråk 5. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgängligheten till Skövde ökar. Förstärkt sammodalitet - Inga tydliga effekter. Effektiva godstransporter - Åtgärden ger effektivare godstransporter. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Arbetsplan beräknas bli klar för fastställelse våren Möjlig byggstart: april/maj 2010 Byggtid: 3 år 45

47 Namn: 41 Fritsla Kråkered Prisnivå Beräknad totalkostnad: 58 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 1,9 Beteckning på objektanalys VVÄ_040A Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 41 Borås-Varberg är ett regional viktigt stråk för arbetspendling och godstransporter och ett viktigt komplement till det nationella vägnätet. Utmed sträckan är tillåten hastighet mestadels 90 km/tim men det finns flera partier med 70 km/tim. Årsdyngstrafiken är och vägbredden 12m. Problembeskrivning Trafiksäkerheten är låg i förhållande till trafikmängd och hastighet. Syfte med åtgärden Är att i första hand förbättra trafiksäkerheten på 14km väg norr om Fritsla. 46

48 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Förslag till åtgärd: Vägen byggs om till 2+1 väg med mitträcke. Åtgärder görs i korsningar och sidoområden. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller Hastigheten höjs och därmed en något höjd bullernivå. Intrång I o m att antalet korsningar minskar kan en parallell väg vara nödvändigt Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 8,0 DSS/10 år Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Kunskap saknas Restider Minskning med tim/år. Effekter av att inte genomföra åtgärden Dagens trafiksäkerhet och framkomlighet kvarstår. 73 % av de positiva nettovärdena är ökad trafiksäkerhet. Övrigt Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: Bidra till ökad tillgänglighet då restiderna minskar. Transportkvalitet: Ökar då vägen får en bättre trafiksäkerhetsstandard. Trafiksäkerhet: Ökar då vägen får en bättre trafiksäkerhetsstandard Miljö: Marginellt negativt då både utsläppen ökar och bullernivån p.g.a. ökad hastighet. Regional utveckling: Marginellt positivt bidrag för kontakterna utmed sträckan, främst med Borås Jämställdhet: Ingen påverkan Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): Detta objekt bidrar positivt. 47

49 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Utsläppen ökar. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden förbättrar möjligheterna för arbetspendling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Bidra positivt till flera målpunkter Förstärkt sammodalitet Ingen tydlig effekt Effektiva godstransporter Ingen tydlig effekt Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Ingen tydlig effekt Minskad sårbarhet Ingen tydlig effekt Jämlikt transportsystem Ingen tydlig effekt Planeringsläge Vägutredning är under framtagande Byggtid 1 år 48

50 Namn: 44 Lavad Gillstad Prisnivå Beräknad totalkostnad: 123 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 0,6 Beteckning på objektanalys VVÄ_097 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 44 är en del av det regionala vägnätet och utgör riksintresse för kommunikation. Åt väster förbinder vägen Lidköping med trestadsområdet och kustområdet i Bohuslän. Åt öster fungerar vägen som en länk till E20 mot Mariestad, Mälardalen och Stockholm. Vägen utgör tillsammans med E45 ett alternativ till E20 mot Göteborg. Vägdelen är ca 7km lång och vägbredden är ca 7m, vilket inte motsvarar målstandarden på sträckan. Hastigheten är begränsad till 90 km/tim eller 70km/tim. Problembeskrivning Framkomligheten, trafiksäkerheten och profilstandarden på sträckan är otillfredsställande. Syfte med åtgärden Syftet med åtgärden är att öka trafiksäkerheten och minska restiden. 49

51 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik - Sidoräcken för säkrare sidoområden Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Påverkansprojekt för ökat kollektivtrafikresande skulle kunna minska trafikmängden något men har ingen inverkan på trafiksäkerhetsbristerna. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Hastigheten är redan sänkt till 70 km/tim på hela sträckan. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder 1. Mötesfri landsväg med målad mittseparering och omkörningssträckor 2. Mötesfri landsväg med mitträcke. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Ny sträckning ej aktuellt. Förslag till åtgärd: Genom fyrstegsprincipen har man funnit att objektet bör utföras enligt steg 3 och 4. Sträckan byggs om till mötesfri landsväg 2+1 och 1+1 med mitträcke för att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet. Sanering och uppgradering av korsningar görs. Hastighetsanspråket är 100 km/tim. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg) Partiklar (kg) Buller Marginell ökning p.g.a. högre hastighet Intrång, landsbygd - Negativ påverkan. Viss mark tas i anspråk när vägen breddas. Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 5,2 DSS/10 år Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Minskning med 2 % Restider Positiv påverkan. Förbättrade omkörningsmöjligheter på sträckor med 2+1 körfält Minskning med timmar/år Effekter av att inte genomföra åtgärden Dagens låga trafiksäkerhet kvarstår och därmed hastigheten 70 km/tim 50

52 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positivt bidrag. Förbättrade res- och transporttider för personbilstrafik respektive tung fordonstrafik. Transportkvalitet: - Positivt bidrag. Vägstandarden höjs, bättre trafikrytm. Ökad kapacitet och förbättrade omkörningsmöjligheter. Trafiksäkerhet: - Positivt bidrag. Minskning av antalet dödade och svårt skadade när vägen blir mötesseparerad. Miljö: - Marginellt negativt bidrag. Höjd hastighet medför ökade bullernivåer samt marginell ökning av utsläppen. Regional utveckling: - Positivt bidrag. Åtgärden bidrar till den regionala utvecklingen. Jämställdhet: - Oklart bidrag. Åtgärden ger ökad möjlighet till långväga arbetspendling vilket gynnar män mer än kvinnor eftersom män vanligen pendlar längre sträckor. Men åtgärden medför en klar förbättrad trafiksäkerhet vilket värderas högre av kvinnor än av män. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - Åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbarhet. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden ligger inom stråk 5 och bidrar positivt till arbetspendling och regionförstoring. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgängligheten till Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg ökar. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Leveranser till och från Mälardalen får bättre framkomlighet. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt Planeringsläge Förstudie Uppdatering pågår. Byggtid:3 år 51

53 Namn: 49 Skövde Igelstorp Prisnivå Beräknad totalkostnad: 90 Mnkr Nettonuvärdeskvot: -0,5 Beteckning på objektanalys VVÄ_046 Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Väg 49 är klassad som regional väg och utgör en viktig del för både pendling och godstransporter. Arbetspendling mellan Skövde - Tibro och Skövde - Hjo är stor. Sträckan ingår i stråket Karlsborg-Skövde-Lidköping-Trollhättan. Godstransporterna från Tibro mot Skövde och vidare med E20 söderut mot Göteborg är stor. Den studerade sträckan startar öster om bron vid Ösan och slutar efter genomfart i Igelstorp. Sträckan är ca 5km lång och vägbredden varierar mellan 9-12m och hastighetsbegränsningen på sträckan varierar främst mellan km/tim. Vägens sidoområden är inte säkrade och flera korsningar bedöms vara trafikfarliga. Vägens standard i plan varierar. Viltstängsel finns längs delar av sträckan. ATK-kameror har sättas upp i Igelstorps tätort, vid korsning Hallebacka (väg 3011) samt i korsningen vid Gäre (väg 2903) Trafikmängden på sträckan varierar men har sin högsta belastning på ett ÅDT på ca fordon mellan Skövde och anslutning av väg 194. Av dessa är ca 8 % tunga fordon. Problembeskrivning Vägen har kapacitetsproblem i en korsning, det saknas GC-väg, trafiksäkerheten och framkomligheten bör förbättras. Syfte med åtgärden Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten för alla trafikslag. Övrigt Objektet ingår i stråk 5. 52

54 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Historik - Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Förslag till åtgärd: Mötesfri landsväg med mitträcke föreslås i befintlig sträckning; 1+1 på 9meters vägbredd, 2+1 på 14meters vägbredd och 2+2 på 16meters vägbredd. Omkörningsfält på minst 30 % i vardera riktningen. GC-tunnel byggs i Igelstorp. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (ton/år) NO (kg/år) Partiklar (kg/år) Buller Ökad hastighet ger en marginell ökning av buller. Intrång Inget utbyggnad sker i bef. sträckning Antal färre dödade respektive svårt skadade Minskning med 3,4 DSS/10 år Ökat eller minskat trafikarbete vid genomförd åtgärd Ingen skillnad Restider Minskade restid med 8200 timmar/år. Effekter av att inte genomföra åtgärden Låg trafiksäkerhet och brister i framkomligheten Övrigt Bättre trafiksäkerhet i Igelstorp för oskyddade trafikanter. 53

55 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Positiv påverkan då restiden minskar. Transportkvalitet: - Positiv påverkan då vägtypen ger bättre framkomlighet och jämnare trafikrytm. Trafiksäkerhet: - Positiv påverkan. Antalet DSS minskar på sträckan. Trafiksäkerheten för GC-trafik förbättras i Igelstorp med GC-tunnel. Miljö: - Negativ påverkan på grund av högre hastighet på sträckan. Regional utveckling: - Positiv påverkan då regionala person- och godstransporter blir effektivare. Jämställdhet: - Ingen påverkan. Det övergripande målet (bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet): - På grund av negativ NNK är det osäkert om åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam eller långsiktigt hållbar. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan - Ingen tydlig effekt. Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Åtgärden, som ligger inom stråk 5, bidrar till en ökad regionförstoring. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Åtgärden leder till ökad tillgänglighet till Skövde. Förstärkt sammodalitet - Ingen tydlig effekt. Effektiva godstransporter - Åtgärden ger effektivare godstransporter. Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ingen tydlig effekt. Minskad sårbarhet - Ingen tydlig effekt. Jämlikt transportsystem - Ingen tydlig effekt. Planeringsläge Fyrstegshistorik är genomförd. Byggtid 2 år. 54

56 Vägar, potter Typ av åtgärd: Cykelvägar/banor Prisnivå Beräknat totalt anslag: 227 mnkr (125 %) 74 mnkr (100 %) Nettonuvärdeskvot: Schablonmässiga värden är framtagna, kvalitetssäkring pågår. Insatser på det regionala statliga vägnätet. Kartbild: Ingen kartbild: Projektets syfte och bakgrund Öka användningen av cykel för fler av våra dagliga resor ger minskade utsläpp om resan annars skulle ha gjorts med bil och bidrar till ökad hälsa om cyklandet kan göras säkrare. År 2007 gjorde Vägverket en nationell kartläggning för att kunna bedöma behovet av utbyggnad och förbättring av befintliga cykelvägar/banor. Av denna framgår att ca 470 km regionala cykelstråk (exkl. nya stråk för turism) kan vara intressanta att bygga ut i Västra Götaland. Därtill har man identifierat ca 25 km inom kommunalt område utanför Göteborgsområdet. Uppgradering av befintliga cykelstråk behövs på 110 km och inom kommunalt område behöver ca 70 km uppgraderas. Total beräknad kostnad för cykelstråk (nybyggnad och uppgradering) på statlig väg är ca 1030 mnkr. Då är inte turiststråken medräknade. (Inom kommunalt område beräknas kostnaden till ca 105 mnkr.) Ytterligare fördjupning av behoven och var de stora potentialerna finns måste göras inför kommande prioriteringar. Behovet är stort och nyttan av åtgärder för att göra cykelanvändningen mer säker är dokumenterad. Åtgärderna bidrar också till att barn kan använda cykel i högre grad för sina skol- och fritidsresor. De NNK-värden som nu finns indikerar att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. 55

57 Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen. Det är endast % som är förbättring av befintliga banor (breddning, beläggning, belysning) resten är i detta sammanhang steg 4 d.v.s. nybyggnad, d.v.s. nybyggnad av cykelbanor/vägar. Nybyggnad kostar drygt 2 mnkr per km och kostnaden för uppgradering är 0,3-0,6 mnkr/km. Både nybyggnad och uppgradering inryms i denna pott. Med 227 mnkr och antagandet att detta bara används till nybyggnad når vi en utbyggnad av 22 % av behovet vid en satsning på 74 mnkr når vi 7 % av behovet. I alternativen avsätts 87 resp. 74 mnkr för de första 6 åren. Under denna period inryms då ca 42km resp. 35km nybyggd cykelväg. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Ingen Ingen Ingen ökning ökning ökning Buller: Ingen ökning Intrång: Ny mark tas i anspråk oftast i anslutning till befintlig väg Antal färre dödade respektive svårt skadade: Ingen ändring Årsdygnstrafik/resandemängd: Beräknad generell ökning av antalet cykelresor. Restider: En separering mellan cykel och annan trafik bör ge snabbare cykelresor. Effekter av att inte genomföra åtgärden: Kvarstående trafiksäkerhetsproblem för cyklister. Underlättar inte motiven att byta till cykel för de dagliga korta resorna. Kommentera hur de transportpolitiska delmålen berörs Tillgängligt transportsystem: Ger främst ökad tillgänglighet för barn då systemet blir säkrare Hög transportkvalitet: Inte relevant Säker trafik: Ökar säkerhet för oskyddade cykeltrafikanter God miljö: Ökar inte utsläpp till luften Positiv regional utveckling: Kan bidra till bättre tillgänglighet till terminaler för kollektivtrafik (cykelparkering tar mindre plats än parkering för bilar). Jämställt transportsystem: Ingen förändring. 56

58 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Ökad användning av cykel ger, om främst vid byte från bilanvändning, direkta utsläppsminskningar. Det kan också bidra till regionförstoring när cykelstråken angör kollektivtrafikterminaler dörr till dörr resan blir snabbare. Detta kan därmed också stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Planeringsläge Förstudie, vägutredning: Planeringsläget är oklart. Dock är planförutsättningarna för cykelbanor inom vägområdet förhållandevis enkla. Det är möjligt att genomföra utbyggnader av prioriterade objekt med den takt som anges i planen. 57

59 Typ av åtgärd: Riktade trafiksäkerhetsåtgärder Prisnivå Beräknat totalt anslag: 238 mnkr (125 %) 92 mnkr (100 %) Nettonuvärdeskvot: På vissa åtgärder finns schablonmässig värden och de är relativt höga. Insatser på det regionala statliga vägnätet. Kartbild: I Västra Götaland finns ca km regional statlig väg. De utpekade stråken omfattar ca 1100 km väg. Dessa trafiksäkerhetsåtgärder kommer i första hand att göras på de regionala vägarna utanför de utpekade stråken. Stråken får en satsning som syftar till att behålla nuvarande skyltad hastighet som också ger förbättring i trafiksäkerheten. Vägbredderna varierar från knappt 7-13m. Trafikflödena har också en stor variation. Projektets syfte och bakgrund Riktade trafiksäkerhetsåtgärder har som syfte dels att förhindra olyckor, dels att minska konsekvenserna av olyckor. Prioriterade grupper när det gäller ökad säkerhet är barn och oskyddade trafikanter. Olika vägar har inte alltid den standard som trafikflödet/belastningen kräver. Vägarna har också olika uppgifter i vägnätet allt ifrån vägar med i huvudsak lokal trafik till genomgående stråk med stor andel tung trafik mm. Därför finns det behov av olika typer av åtgärder för att få så god trafiksäkerhetseffekt som möjligt. Att bygga cykelbanor har ofta en stor effekt men behandlas separat och ingår inte här. Här ingår inte heller åtgärder som i första hand har till syfte att man kan behålla nuvarande hastighet. Beskrivs separat. Var och vilka åtgärder som genomförs kommer att bestämmas efter noggrann prioritering. Behovet är mycket stort och för flera av åtgärder finns ett à-pris. En kartläggning av det totala behovet finns dock inte. Åtgärdernas samhällsekonomiska effekt (NNK) är god för de åtgärder som ryms inom avsatta medel. T ex har sidoområdesåtgärder en NNK på 3-4 vid 4000 ÅDT, beroende på vägbredd och vid hastigheten 90 km/tim. Nivån på avsatta medel kan höjas väsentligt innan åtgärder med låg NNK kommer i fråga. Förslag till åtgärd Redovisning enligt fyrstegsprincipen Övervägande delen av åtgärderna är av karaktären steg 2 och/eller steg 3 men det finns också behov av steg 4-åtgärder. Åtgärder som kan vara aktuella är hastighetsdämpande, sidoområdesförbättrande, breddning av väg, stigningsfält, busskörfält, trafik/cirkulationsplatser, rastplaster, viltstängsel, trafikövervakning/informatik, korsningsåtgärder väg/gc-väg mm. För att välja åtgärder med så bra effekt som möjligt måste en kartläggning ske för att få underlag för årliga prioriteringar. 58

60 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Ingen Ingen Ingen ökning ökning ökning Buller: Ingen ökning Intrång: De flesta insatserna kommer att påverka vägens närområde. Antal färre dödade respektive svårt skadade: En minskning av olyckor/olyckskostnader förväntas. Årsdygnstrafik/resandemängd: Ingen påverkan på trafikmängden. Restider: Flera av åtgärderna kan ge restidsförbättringar (t ex stigningsfält busskörfält mm) dock inte hastighetsdämpande åtgärder. Säkrare sidoområden har ingen påverkan på framkomligheten. Effekter av att inte genomföra åtgärden: Kvarstående trafiksäkerhetsproblem. Övrigt: Viltstängsel skapar barriäreffekter som kan vara negativa för djurs livsbetingelser mm. Kommentera hur de transportpolitiska delmålen berörs Tillgängligt transportsystem: Marginell påverkan. Hög transportkvalitet: De flesta åtgärderna ger positiv effekt på transportkvaliteten. Säker trafik: Ökar säkerhet för oskyddade och främst för biltrafiken. God miljö: Ökar inte utsläpp till luften Positiv regional utveckling: Påverkar inte då restidförbättringarna är små. Jämställt transportsystem: Ingen förändring. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Åtgärderna är neutrala när det gäller klimatpåverkan liksom att det inte har någon effekt (eller marginellt positiv effekt) på regionförstoringen. Marginellt effektivare godstrafik liksom kollektivtrafik. Åtgärderna är neutrala vad gäller sårbarhet och jämlikhet. Planeringsläge Förstudie, vägutredning etc.: Planeringsläget är oklart. Dock är planförutsättningarna för denna typ av åtgärder inte så komplicerade. De är dels oftast inom vägområdet, dels förhållandevis enkla (tekniskt och planmässigt). Det är möjligt att genomföra utbyggnader av prioriterade objekt med den takt som anges i planen. 59

61 Typ av åtgärd: Övrig Framkomlighet Prisnivå Beräknat totalt anslag: 55 mnkr (125 %) 20 mnkr (100 %) Nettonuvärdeskvot: schablonmässig värden finns. Insatser på det regionala statliga vägnätet exkl. de utpekade stråken. Kartbild: I Västra Götaland finns ca km statlig väg. De utpekade stråken omfattar ca 1100 km väg. En mindre del går på nationella vägar men merparten är regionala vägar. Åtgärder för övrig framkomlighet avser vägar som inte ingår i de utpekade stråken. Projektets syfte och bakgrund Vid Vägverkets hastighetsöversyn framkom att många sträckor på viktiga pendlingsstråk har för låg standard för att behålla nuvarande skyltad hastighet. Antal km som får sänkt hastighet på stråken är 590 km medan 54 km får en höjning. Därtill riskerar 900 km regional väg som ligger utanför stråken att få sänkt hastighet. Utredningar har gjorts om vilka åtgärder som krävs för att behålla nuvarande hastighet. De medel som här är avsatta för framkomlighet skall främst komma det övriga vägnätet till del, dvs. utöver de utpekade stråken som får särskilda anslag. De åtgärder som föreslås skulle också kunna definieras som trafiksäkerhetsåtgärder. Då det är förbättringar av sidoområden, mitträcken mm. Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Övervägande delen av åtgärderna är av karaktären steg 2 och/eller steg 3 men det finns också behov av steg 4-åtgärder. Aktuella åtgärder är sidoräcken, slänter/siktröjning, bergskärning mm (ensamma eller i kombination). Åtgärderna är schablonberäknade till 2 mnkr/mil, 4 mnkr/mil eller 7mnkr/mil beroende på om en eller flera saker måste göras. I vissa fall kan det också innebära byggnation av mitträcken om vägen är minst 13m bred. I dagsläget motsvarar en bedömd möjlig omfattning, av denna typ av åtgärder på stråken, en kostnad på 195 mnkr. Med denna insats kan 425 km väg behålla dagens hastighet. För de 900km övrig regional väg som planeras få sänkt hastighet saknas en bedömning av möjliga mindre åtgärder. Detta anslag ska i första hand användas till insatser för att höja trafiksäkerheten så att nu skyltad hastighet kan behållas på delar av det nät som ligger utanför stråken. D.v.s. de 900km som är utpekade att få sänkt hastighet. Tidsskillnaden är liten när man går från 90 km/tim till 80 km/tim på aktuella delsträckor men de åtgärder som prioriteras är de, där trafiksäkerheten totalt sett höjs. Därmed blir den samhällsekonomiska lönsamheten positiv (NNK på ca 2 och uppåt) vid en årsdygnstrafik på över 4000 fordon per dygn. De åtgärder som ryms inom 55 mnkr kommer sannolikt att ha ett mycket högre NNK då det blir en hård prioritering. Om medelkostanden är 5 mnkr/mil innebär det att ca 12 % av utpekat nät kan genomföras. För att göra åtgärder med bästa möjliga effekt som kan ligga till grund för de årliga prioriteringarna måste en kartläggning ske. Kartläggning bör vara av den omfattningen att en preliminär åtgärdsplan görs för varje treårsperiod. 60

62 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) *) *) *) *) Jämfört med nuläget så minskar inte utsläppen då åtgärderna syftar till att behålla dagens hastigheter på flera vägsträckor. Med en förväntad generell trafikökning innebär åtgärderna en marginell ökning av utsläppen. Buller: Ingen ökning Intrång: De flesta insatserna kommer att påverka vägens närområde. Ny mark kan eventuellt tas i anspråk. Antal färre dödade respektive svårt skadade: En minskning av olyckor förväntas. Årsdygnstrafik/resandemängd: Ingen påverkan på trafikmängden. Restider: Åtgärderna ger restidsförbättringar jämfört med en hastighetssänkning. Effekter av att inte genomföra åtgärden: Ingen minskning i restider för biltrafiken. Kommentera hur de transportpolitiska delmålen berörs Tillgängligt transportsystem: Marginell påverkan. Hög transportkvalitet: De flesta åtgärderna ger positiv effekt på transportkvaliteten. Säker trafik: Ökad säkerhet. God miljö: Ökar utsläpp till luften jämfört med en hastighetssänkning. Positiv regional utveckling: Behåller dagens restider om en hastighetssänkning kan undvikas. Jämställt transportsystem: Ingen förändring. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Åtgärderna gör att man inte försämrar tillgängligheten med bil mellan viktiga noder/arbetsmarknadsområden mm. Åtgärderna ger ökad klimatpåverkan p.g.a. den generella trafikökningen. Åtgärderna är neutrala vad gäller sårbarhet och jämlikhet. Planeringsläge Förstudie, vägutredning etc.: Planeringsläget är oklart. Dock är planförutsättningarna för denna typ av åtgärder inte så komplicerade. De är dels oftast inom vägområdet, dels förhållandevis enkla (tekniskt och planmässigt). Det är möjligt att genomföra utbyggnader av prioriterade objekt med den takt som anges i planen. 61

63 Typ av åtgärd: Åtgärder på stråken Prisnivå Beräknat totalt anslag: 665 mnkr (125 %) 315 mnkr (100 %) Nettonuvärdeskvot: För de flesta åtgärder finns schablonmässig värden och de är relativt höga. Insatser på det regionala statliga vägnätet. Kartbild: I Västra Götaland finns ca km regional statlig väg. De utpekade stråken omfattar ca 1100km väg. En mindre del av stråken går på nationella vägar, men merparten är regionala vägar. På stråken (främst på de delar på regionala vägarna) nedan kommer insatserna att göras. Stråk 1: Uddevalla Bengtsfors Årjäng Arvika (väg 172) Stråk 2: Strömstad Bengtsfors Åmål Karlstad (väg 176, E6, 164, E45) Stråk 3: Tidaholm Falköping Vårgårda Göteborg (väg 193, 47,181,E20) Stråk 4: Trollhättan Falköping Jönköping (väg 44, 47, 26) Stråk 5: Lysekil Uddevalla Trollhättan Lidköping Skövde Karlsborg (väg 162, 161, 44, 184, E20, 49) Stråk 6: Mark (Skene) Göteborg (väg 156, 40) Stråk 7: Varberg Mark Borås (väg 41) Stråk 8: Kungsbacka Göteborg Alingsås/Sollebrunn (väg 158, E6, E20, E45, 190) Stråk 9: Borås Alingsås Trollhättan (väg 180, 1890, 42) 62

64 Projektets syfte och bakgrund Riktade åtgärder för att i första hand behålla nuvarande skyltad hastighet. Även andra åtgärder kan vara aktuella, t ex för trafiksäkerhet och sådan åtgärder som riktas mot prioriterade grupper. Här är det främst insatser som ökar säkerhet är barn och oskyddade trafikanter. Stråken är långa och har inte alltid den standard som trafikflödet/belastningen kräver. Stråken har också olika uppgifter i vägnätet, men deras främsta roll är att vara huvudstråk för att hålla ihop regionen. För att behålla nuvarande hastighet krävs att vägens säkerhet höjs. Det kan vara förbättringar i sido-områden, sido- och mitträcken, minska antalet korsningar mm. Att bygga cykelbanor har ofta en stor TS-effekt men behandlas separat och ingår i första hand inte här. Var och vilka åtgärder som genomförs kommer att bestämmas efter noggrann prioritering. Behovet är mycket stort och för flera av åtgärder finns ett à-pris. En översiktlig kartläggning har gjorts av möjliga åtgärder för att behålla nu skyltad hastighet. Med schablonberäknade kostnad för insatser motsvarande 195 miljoner kronor kan man göra insatser på 425 km av de 590 km som annars skulle få sänkt hastigheten. De resterande ca 165 km är antingen omöjliga att höja eller att åtgärderna är alltför dyra. Även andra åtgärder än hastighetshöjning skall inrymmas i avsatta medel. Beräkna NNK för dessa åtgärder är ca 2 och uppåt. Övriga TSåtgärder såsom sidoområdesåtgärder (på en 90-väg som inte föreslås få en sänkning) har en NNK på 3-4 vid 4000 ÅDT. Nivån på avsatta medel kan höjas väsentligt innan åtgärder med låg NNK kommer i fråga. Låsningarna i planen av stora projekt innebär att dessa åtgärder kan börja genomföras först år Som en konsekvens har detta kan vissa delsträckor få sänkt hastighet under några år innan åtgärderna hunnit genomföras. Förslag till åtgärd Redovisning enligt fyrstegsprincipen Övervägande delen av åtgärderna är av karaktären steg 2 och/eller steg 3 men det kan också finnas behov av steg 4-åtgärder. Åtgärder som kan vara aktuella är sidoområdesförbättrande, mitt separering, sidoräcken mm men också breddning av väg, stigningsfält, busskörfält, trafik/cirkulationsplatser, rastplaster, viltstängsel, trafikövervakning/informatik, korsningsåtgärder väg/gc-väg mm. För att välja åtgärder med så bra effekt som möjligt måste en kartläggning ske för att få underlag för årliga prioriteringar. 63

65 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) *) *) *) *) Jämfört med nuläget så minskar inte utsläppen då åtgärderna syftar till att behålla dagens hastigheter på flera vägsträckor. Med en förväntad generell trafikökning innebär åtgärderna en marginell ökning av utsläppen. Buller: Ingen ökning Intrång: De flesta insatserna kan påverka vägens närområde. Antal färre dödade respektive svårt skadade: En minskning av olyckor/olyckskostnader förväntas. Årsdygnstrafik/resandemängd: Ingen påverkan på trafikmängden. Restider: Flera av åtgärderna kan ge restidsförbättringar (t ex stigningsfält busskörfält mm). Säkrare sidoområden har ingen påverkan på framkomligheten. Hastighetsdämpande åtgärder kan komma ifråga. Effekter av att inte genomföra åtgärden: Kvarstående trafiksäkerhetsproblem. Övrigt: Viltstängsel skapar barriäreffekter som kan vara negativa för djurs livsbetingelser mm. Kommentera hur de transportpolitiska delmålen berörs Tillgängligt transportsystem: Marginell påverkan. Hög transportkvalitet: De flesta åtgärderna ger positiv effekt på transportkvaliteten. Säker trafik: Ökar säkerhet för främst biltrafiken. God miljö: Ökar inte utsläpp till luften Positiv regional utveckling: Påverkar något men restidförbättringarna är små. Jämställt transportsystem: Ingen förändring. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Åtgärderna är neutrala när det gäller klimatpåverkan. Insatserna bidrar till att målet med regionförstoringen inte motverkas. Marginellt effektivare godstrafik liksom kollektivtrafik. Åtgärderna är neutrala vad gäller sårbarhet och jämlikhet. 64

66 Planeringsläge Förstudie, vägutredning etc.: Planeringsläget är oklart. Dock är planförutsättningarna för denna typ av åtgärder inte så komplicerade. De är dels oftast inom vägområdet, dels förhållandevis enkla (tekniskt och planmässigt). Det är möjligt att genomföra utbyggnader av prioriterade objekt med den takt som anges i planen. 65

67 Typ av åtgärd: Smärreåtgärder på vägnätet Prisnivå Beräknat totalt anslag: 200 mnkr (125 %) 68 mnkr (100 %) Nettonuvärdeskvot: schablonvärden saknas. Insatser på det regionala statliga vägnätet. Kartbild: Ingen kartbild: Projektets syfte och bakgrund I vår region finns ett vitt förgrenat vägnät. Den tätbefolkade landsbygden i jordbrukslandskapet har ett tätt vägnät som skall klara dels daglig pendling, dels jordbrukets tunga transporter. I våra skogsbygder Dalsland och Sjuhärad är skogsbrukets transporter dominerande och i Sjuhärad också kompletterad med småföretagens transporter. Turismen blir en allt viktigare näring på landsbygden. Föreslagna medel för smärreåtgärder ska användas främst till åtgärder på vägnätet där olika former av medfinansiering kan bli aktuella, t.ex. för projektet landsbygdsvägar, som innebär att boende tillsammans med Vägverket och Västra Götalandsregionen gemensamt gör förbättringar. Den samhällsekonomiska lönsamheten (NNK) för denna typ av åtgärder är ofta låg eller negativ. Detta beror på att trafikmängden är liten. Men åtgärden är inte sällan en förutsättning för att behålla boende och verksamheter på landsbygden och få ut råvaror från jord- och skogsbruk. Förslag till åtgärd Redovisa enligt fyrstegsprincipen Det handlar nästan uteslutande om åtgärder i befintlig väg steg 2-4. De åtgärder som genomförs är mindre investeringsobjekt, som är väl utredda med beräknad NNK. Här inryms också förbättringsåtgärder som går utöver ordinarie drift och underhåll. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Ingen Ingen Ingen förändring. förändring förändring Buller: Ingen ökning Intrång: Ny mark kan ev. tas i anspråk för t ex bättre utdikning. Antal färre dödade respektive svårt skadade: Ingen förändring Årsdygnstrafik/resandemängd: Ingen förändring Restider: Restiderna kan bli väsentligt bättre t.ex. under tjällossningssäsongen. Bättre bärighet ger också färre skador på vägen (och fordonen) och därmed möjlighet att hålla högre hastighet. Effekter av att inte genomföra åtgärden: Kvarstående brister i tillgänglighet och standard. 66

68 Kommentera hur de transportpolitiska delmålen berörs Tillgängligt transportsystem: Ger lokalt ökad tillgänglighet. Hög transportkvalitet: Bättre framkomlighet, minskade skador på fordon och väg. Säker trafik: Ingen förändring. God miljö: Ökar inte utsläpp till luften Positiv regional utveckling: Bidrar till bättre tillgänglighet lokalt, till t.ex. terminaler och stärkta kollektivtrafiklinjer. Jämställt transportsystem: Ingen förändring. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Minskar sårbarheten för landsbygdens godstransporter och ger ökad tillgänglighet för boende och företagare på landsbygden som finns vid det finmaskiga vägnätet. Planeringsläge Förstudie, vägutredning etc.: Planeringsläget är oklart. Men åtgärderna görs ofta inom vägområdet och man använder beprövad teknik. Bedöms kunna göras med kort ledtid och med den takt som anges i planen. 67

69 Typ av åtgärd: Bidrag till TS och miljö i kommunerna Prisnivå Beräknat totalt anslag: 620 mnkr (125 %) 420 mnkr (100 %) Nettonuvärdeskvot: Bedömda schablonvärden finns delvis. Insatser på det kommunala vägnätet. Detta är ett statsbidrag med som regel 50 % av kostnaden. Kartbild: Ingen kartbild: Projektets syfte och bakgrund En stor del av olyckorna sker på det kommunala vägnätet. Här vistas en hög andel av de oskyddade trafikanterna. Vi har också ett kartlagt behov av upprustning och nybyggnad av cykelbanor/cykelvägar som kan finansieras med dessa medel. Även upprustning av trafikmiljöer ingår. Här finns ingen behovsbedömning. Förslag till åtgärd Redovisning enligt fyrstegsprincipen Här handlar det i huvudsak om mindre investeringar, i de tidiga stegen. Då åtgärderna ska betalas till hälften av kommunerna är det de som prioriterar vilka åtgärder som görs. Vägverket och i förekommande fall Banverket principgodkänner åtgärderna, dvs. att åtgärden är statsbidragsberättigad, bedöms ge förväntad effekt, har en rimlig utformning mm. NNK är i genomsnitt hög för denna typ av åtgärder. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Ingen Ingen Ingen påverkan påverkan påverkan Buller: Ingen ökning Intrång: Ny mark kan tas i anspråk för cykelväg. Antal färre dödade respektive svårt skadade: Liten minskning. Årsdygnstrafik/resandemängd: Ingen förändring Restider: Vid investeringar i cykel väg kan man få kortare restider men fokus kommer att ligga på säkerhet så restidsvinster kan utebli. Effekter av att inte genomföra åtgärden: Kvarstående brister i trafiksäkerhet. 68

70 Kommentera hur de transportpolitiska delmålen berörs Tillgängligt transportsystem: Kan ge bättre tillgänglighet för främst oskyddade trafikanter. Hög transportkvalitet: Färre konfliktpunkter mellan tung trafik och oskyddade trafikanter. Säker trafik: En ökad säkerhet God miljö: Ökar inte utsläpp till luften. Positiv regional utveckling: Kan bidra till bättre tillgänglighet för oskyddade trafikanter till t.ex. terminaler Jämställt transportsystem: Ingen skillnad. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Ökad användning av cykel som alternativ till andra färdsätt ger minskad miljöbelastning. Kan också ge bättre tillgänglighet till kollektivtrafikstråk/terminaler. Tyngdpunkten ligger i bättre säkerhet för oskyddade trafikanter. Påverkar inte sårbarheten och inte heller godstransporterna. Planeringsläge Förstudie, vägutredning: Planeringsläget är oklart. Men det är kommunerna som har planeringsansvaret, liksom planmonopolet och det är i regel inte tekniskt svåra åtgärder. Möjligheterna till genomförande beror också på om kommunerna kan avsätta medel i sina budgetar. 69

71 Kollektivtrafik, objekt Namn: Skeppsbron vid Stenpiren i Göteborg Kartbild Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: 40 Mnkr Statsbidragsberättigad kostnad: 30 Mnkr Statsbidrag: 15 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Skeppsbron Resecentrum 70

72 Projektets syfte och bakgrund Nuläge I dag finns inget etablerat resande vid Skeppsbron. I samband med att Kringen fullföljs etableras på Skeppsbron ett nytt Resecentrum för älvtrafiken, spårvagnar och bussar. Projektet samordnas med Skeppsbrolänken där Göteborgs Trafikkontor bygger gator, spårväg, kajer mm vilket sedan tidigare är finansierat genom Göteborgsöverenskommelsen. Syfte med åtgärden Resecentret skall utgöra en länk mellan de olika trafikslagen och innehålla väntutrymme och service för resenärerna samt lokaler för trafikdriften. Projektet har en stor betydelse för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft och är ett viktigt projekt i K2020. Förslag till åtgärd Projektet är f n i förprojekteringsstadiet och samråd kommer att beröra även handikapporganisationer. Objektet planeras att genomföras som en generalentreprenad. Övrigt Västtrafik är huvudman för terminalbyggnaden och avser att genomföra projektet i samverkan med Trafikkontoret och Älvstrandsbolaget i Göteborg. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Ett tillgängligt transportsystem då Resecentrum blir fullt tillgängligt för alla. Transportkvalitet: - Hög transportkvalitet genom hög standard och trivsam miljö samt i en del fall minskade res- och transporttider. Trafiksäkerhet: - Trafiken blir säkrare då färre skadas då fler åker kollektivt. Miljö: - Miljön i området blir god och trivsam. Regional utveckling: - Positiv regional utveckling genom att en viktig länk i mångas reskedjor blir en trivsam upplevelse. Jämställdhet: 71

73 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie klar vintern 08/09 Möjlig byggstart Byggtid: Eventuellt kan följande kostnader tillkomma: - ersättning för mark och intrång - konstnärlig utsmyckning - övriga åtgärder, t ex. åtgärder på angränsande kommunalt vägnät 72

74 Namn: Knutpunkt Mölndal etapp 1 Prisnivå 2007 Beräknad totalkostnad: Statsbidragsberättigad kostnad: 27 Mnkr Statsbidrag: 13,5 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Knutpunkt Mölndal är idag en viktig terminal för buss-, spårvägs- och tågresenärer. Den är fördelad på 3 lika ytor: - Bussterminal belägen på Mölndals Bro över väg E6 - Spårvägs- och bussterminalen på mark - Pendeltågshållplats. Ett 100-tal pendeltåg passerar i vardera riktning och ett mindre antal fjärrtåg stannar här per dygn. Hållplatsen berörs inte direkt av utbyggnaden av knutpunkten och centrum. Syfte med åtgärden I det framtida kollektivtrafiksystemet kommer knutpunkten få betydligt mer kollektivtrafik och resenärer. Som ett led i arbetet med en utbyggnad av Mölndals centrum med köpcentrum, lokaler för kulturhus med bibliotek samt ett stort antal bostäder i centrum behövs i en första etapp en komplettering i knutpunkten med koppling mot köpcentrum, förbättrad kapacitet i antalet busshållplatser samt förbättrade resandemiljöer både vid järnvägen, spårvagnshållplatserna samt resandeanlägget i den övre delen. Förslag till åtgärd En utbyggnad av resecentrum med anslutning till köpcentrum föreslås. Gångvägar i direkt anslutning till resecentrum, förbättrade resandemiljöer vid hållplatser, utökad markyta till kollektivtrafik samt bullerdämpade åtgärder. Övrigt En satsning på förbättrade resandemiljöer kommer i första hand att göras när det gäller förhållandena och miljön för de resande ljudmiljö, skydd mot väder och vind mm. 73

75 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Antal resenärer förväntas öka från dagens till närmare om dagen år Stora delar av terminalen kommer att få förbättrade resandemiljöer då områden med mycket hög bullerstörning förbättras. - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Projektet skapar hög tillgänglighet till kollektivtrafiken. Nya bostäder finns i direkt anslutning till knutpunkten. Förbättrade resmöjligheter och tillgänglighet inom resecentrum förväntas ge effekter för det stora antalet resenärer i framtiden. Transportkvalitet - Genom att erbjuda en hög transportkvalitet med minskade res- och transporttider in mot centrum och samtidigt erbjuda bytesmöjligheter i alla stråk, förväntas transportkvalitén bli högre än idag. Trafiksäkerhet: - Separata utrymmen för resenärer genom direktanslutningar mellan köpcentrum och bibliotek till knutpunkten förväntas ge högre trafiksäkerhet. Miljö: - Stora delar av terminalen kommer att få förbättrade resandemiljöer då områden som idag är mycket högt bullerstörda förbättras. Regional utveckling: - Projektet bidrar tillsammans med trafiksatsningar från K2020 till en ökad regional utveckling. Utbud och resmöjligheter kommer att förbättras avsevärt. Jämställdhet: - Genom att samverka med centrumprojektet där kvaliteter för framtiden skapas med integrerade lösningar för handel, bostäder, kommunservice och kollektivtrafik förväntas positiva effekter när det gäller upplevt trygghet och säkerhet. 74

76 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie blev klar år Möjlig byggstart: 2010 och trafikstart 2012.: 75

77 Namn: Nils Ericson Terminalen fjärrbussterminal Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: 10 Mnkr Statsbidragsberättigad kostnad: 10 Mnkr Statsbidrag: 5 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Kartbild Projektets syfte och bakgrund Nuläge Fjärrbussterminalens lokalisering är idag inte samlad med övrig kollektivtrafikverksamhet vilket gör att resenärer får långa gångvägavstånd och ofta med tung packning. Avståndet från Nils Ericson terminalen är ca 250 meter. Det saknas även väderskydd på terminalen och utrymmet att invänta avgående bussar är begränsat. Fjärbussterminalens läge påverkar också den anslutande busstrafiken som i många fall väljer andra mindre lämpliga platser för att ta upp och släppa av resenärer. Syfte med åtgärden Genom att flytta fjärrbussterminalen närmare Nils Ericson terminalen skulle förbättringar ske för både resenärer och anslutande busstrafik. Resenärer skulle i större utsträckning kunna utnyttja Nils Ericson terminalens service och väntemöjligheter samtidigt som busstrafiken får ett samlat läge med kortare körsträckor. Ur ett förvaltningsperspektiv blir det också lättare att sköta och övervaka denna yta. Förslag till åtgärd Förslaget innebär att man byter plats på nuvarande fjärrbussterminal och den parkeringsplats som ligger närmst Nils Ericson terminalen och som disponeras av Jernhusen. Förslaget innebär också en bättre sträckning av GC-banan som idag slingrar sig fram längs Kruthusgatan. I denna lösning skulle befintlig parkering på centralstationen kunna utnyttjas för att hämta och lämna passagerare och möjligtvis skulle några närliggande p-platser kunna reserveras för fjärbussterminalen. Övrigt Kruthusbolaget som idag förvaltar fjärbussterminalen vid Kruthusgatan vill att Västtrafik tar över drift och underhåll av terminalytan. 76

78 Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Terminalen främjar ett regionalt, nationellt och internationellt resande. En flytt av terminalen skulle göra terminalen mer tillgänglig och möjliggöra ett ökat resande. Transportkvalitet: - En mer sammanhängande och koncentrerad terminal för kollektivtrafiken medför ökad kvalité för resenärerna. Förbättrade vänteutrymmen ger också bättre komfort. Trafiksäkerhet: - Förslaget innebär kortare körsträckor för kollektivtrafiken och minskar risken för olyckor. För resenären innebär förslaget att de får färre korsningar att passera till terminalen. GC-trafiken förbi terminalen får också en säkrare passage. Miljö: - Kortare körsträckor för kollektivtrafiken minskar utsläpp av luftföroreningar och buller. Regional utveckling: - Den regionala trafiken angör till större del Nils Ericsons terminalen men dagar då belastningen är extra stor kan föreslagen yta utnyttjas. Jämställdhet: - Terminalen utformas på ett sådant sätt att det ger samma möjligheter till resande oberoende av kön, ålder och ursprung. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie pågår. Planeringen utgår från byggstart år 2010 och trafikstart år

79 Namn: Tuvesvik, etapp 1 och 2 Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: Nettonuvärdeskvot: saknas Beteckning på objektanalys Statsbidragsberättigad kostnad: 71 Mnkr Statsbidrag: 35,5 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Nuläge Idag utgår båttrafiken till Gullholmen från Tuvesvik och till Kärringön från Hälleviksstrand. Etapp 1 innebär investering i ny kajanläggning och terminalytor i Tuvesvik. Detta projekteras för närvarande och beräknas byggstarta vintern Etapp 1 ingår i gällande regionala infrastrukturplan för perioden Västtrafik har beräknat resandet på färjorna till ca personer under De resande förväntas öka till ca personer fram till Svåra trafikstörningar med anledning av vild parkering i Hälleviksstrand och Tuvesvik under sommar säsongen. Syfte med åtgärden Projektet syftar till att samordna båttrafiken till Gullholmen och Kärringön till Tuvesvik på västra Orust. Detta kräver investeringar i ny kajanläggning och terminalytor (etapp 1) samt terminalbyggnader och parkerings-/busshållsplatser (etapp 2). Detta innebär avsevärd förbättring av trafik- och parkeringssituationen i Hälleviksstrand och Tuvesvik. Investeringen förväntas också ge ökade arbetstillfällen för verksamheter på öarna och inom och angränsande till terminalområdet. Förslag till åtgärd En ny terminalbyggnad och nya parkerings-/busshållsplatser (inklusive turistbussar) samt utökad kajanläggning. Övrigt Orust kommun ansvarar för alla markinvesteringar och Västtrafik för investeringar i byggnader och hållplatsutrustning. De nya ytorna för turistbussar beräknas generera ytterligare resenärer med ca 6000 personer per år. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människors tillgänglighet till arbete, studier och service. 78

80 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Hela anläggningen blir tillgänglig för alla. Transportkvalitet: - En väntsal med viss service etableras. - Förbättrad färskvaruhantering (med bl a kylrum). - Transportlogistiken förbättras avsevärt. Trafiksäkerhet: - Trafiken blir säkrare då trafikslagen separeras och organiseras. - Förbättrad sjösäkerhet (Samrådsyttrande från Sjöfartsverket). - Ordnade förhållanden för resenärer (gångstråk). Miljö: - Samordnad färjetrafik: Endast trafik med en färja under lågsäsong ger minskade utsläpp. Regional utveckling: - Anläggningen ger bättre förutsättningar för pendlare och ökad tillgänglighet för turism. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Detaljplan är antagen Förstudie och miljökonsekvensbeskrivning är klar. Projektering av etapp 1 är i det närmaste klar. Planeringen utgår från byggstart år 2010 och trafikstart år

81 Namn: Landvetter Resecentrum Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 40 Mnkr Statsbidrag: 20 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Ett program för en ombyggnad av Landvetter centrum var ute på samråd under sommaren Huvudinriktningen var att skapa en ny bussterminal i nära befintligt läge och komplettera med bostads- och affärsbebyggelse. I programmet redovisades också möjligheter till en busshållsplats vid motorvägen. Syfte med åtgärden I samband med att arbetet med ny motorvägshållplats konkretiserades och projektet K2020 arbetades fram undersöktes som en följd av detta möjligheterna att placera den nya bussterminalen i anslutning till motorvägshållplatsen för en bättre integrering mellan den snabba KomFort trafiken och KomNära lösningar i Landvetter. Ett reviderat förslag till programskiss togs därför fram där resecentrum har flyttats till det nya läget. Projektet ger möjligheter och närhet till service och handel samt integrerade lösningar för olika färdsätt. Förslag till åtgärd Nytt resecentrum i anslutning till Rv 40 och utbyggd motorvägshållplats. Det nya RC placeras där gångbron över motorvägen når centrum. En pendelparkering placeras så nära RC som möjligt varför vägen måste flyttas något. På södra sidan om motorvägen ordnas cykel- och pendelparkering. Marken där nuvarande bussterminal ligger kan användas för ytterligare exploatering i form av en bostads- och butiksbyggnad. Övrigt Både motorvägshållplatsen och ny bussterminal finns med i investeringsbudget hos Västtrafik och Härryda kommun. Dagens resandevolym ligger på drygt 3000 resenärer per dygn och förväntas öka till drygt 9000 innan år Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas saknas Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 80

82 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Ett nytt läge för bussterminalen skapar högre tillgänglighet till kollektivtrafiken, med direktkoppling till befintlig GC-bro över RV 40 samt kopplingar till motorvägshållplatsen och viktiga målpunkter i centrum. Transportkvalitet: - Minskade körsträckor, restider och högre framkomlighet förväntas ge pålitligare trafik. Terminalen ger mycket högre kvaliteter jämfört med dagens situation. Trafiksäkerhet: - Trafiksituationen förbättras då kollektivtrafiken separeras från övrig trafik samt att terminalen vänder sig mot centrum och viktiga målpunkter. Miljö: - Ny terminal ligger längre från bostäder. Detta tillsammans med kortare körsträckor förväntas ge positiva effekter när det gäller antalet personer utsatta för buller. Regional utveckling: - Projektet ger möjlighet till en tydligare centrumbildning och satsning på mer bostäder i centrum. Terminalen integreras nästan mot motorvägshållplatsen vilket ger nya resmöjligheter t.ex. mot Landvetter flygplats. Jämställdhet: - Terminalen flyttas närmre målpunkter och förväntas ge högre känsla av trygghet och säkerhet. Högre kvalitet och nya resmöjligheter förväntas ge effekt när det gäller attraktiviteten för kollektivtrafiken. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie var klar Planering pågår fram till våren Planeringen utgår från byggstart 2010 och trafikstart

83 Namn: Frölunda torg Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: 41 Statsbidragsberättigad kostnad: 30 Mnkr Statsbidrag: 15 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Frölunda torg ges en ansiktslyftning (start år 2008) med nya bostäder, handel och upprustning av allmänna ytor. Det är viktigt att även bussterminalen får en motsvarande upprustning. Syfte med åtgärden Utformningen av bussterminalen skall tillgodose resenärernas krav och önskemål i fråga om komfort, tillgänglighet, service, trygghet och trivsel. Med ett fördubblat antal resenärer på sikt i enlighet med K2020 ambitionen blir det också nödvändigt med större ytor. En ny bussterminal kopplar ihop buss- och spårvagnstrafiken bättre och förenklar bytet mellan olika transportmedel. Förslag till åtgärd Projektet omfattar byggnation av ny bussterminal där Västtrafik har totalansvaret för byggnationen. Frölunda torg med dess omfattande serviceutbud och kollektivtrafikutbud är även lämpat för en pendelparkering. En sådan skulle stimulera bilister att utnyttja kollektivtrafiken för resor till centrum och medverka till ett uppfyllande av målet om 40 % kollektivtrafikandel. En tvåplanslösning i anslutning till bussterminalen bör utredas och eventuellt etableras. Övrigt Det sker ca resor/dygn via Frölunda torg. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 82

84 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Genom att vara en del av stadsdelsprojektet så skapas bättre tillgänglighet till transportsystemet. Projektet är en del av en helhet som skapar ljus, inger trygghet och välkomnande miljö för både boende och besökare. Transportkvalitet: - En förbättrad koppling mellan buss och spårvagn minskar bytestider och förbättrar bytet så att högre transportkvalitet erbjuds resenärerna. Trafiksäkerhet: - Genom att erbjuda väntutrymmen skapas en attraktiv väntmiljö som motverkar dagens situation med väntande och korsande resenärer ute på bussperronger. Miljö: - Projektet ska pröva passiva hus och kommer då att bidra till att sänka utsläpp och miljöpåverkan. Regional utveckling: - Projektet bidrar till ett ökat resande och ger nya resmöjligheter på tvären kring Göteborg och speciellt i riktning Öckerö - Torslanda - Frölunda Torg Mölndal. Jämställdhet: - Genom att erbjuda nya resmöjligheter, mer service och öppettider som är anpassade till behovet samt kameraövervakning förväntas det ge effekter som ökad jämställdhet inom kollektivtrafiken. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie har pågått sedan Detaljplan antogs 2006 Planering utgår från byggstart tidigt 2010, färdigställande 2011/

85 Namn: Amhult RC Kartbild Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 23 Mnkr Statsbidrag: 11,5 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys 84

86 Projektets syfte och bakgrund Nuläge Amhultsområdet ligger 15 km väster om Göteborgs centrum, på Hisingen vid Torslanda gamla flygplats med omgivningar. I området planeras utbyggnad av totalt ca bostäder, en centrumetablering med ca kvm handel samt område för verksamheter. Etapp 1 har byggts och nu inleds bygget av etapp 2 strax öster om detta område. Syfte med åtgärden Utformningen av bussterminalen skall tillgodose resenärernas krav och önskemål i fråga om komfort, tillgänglighet, bekvämlighet, service, trygghet och trivsel. Amhult bussterminal är en vikig del i K2020 projektet (Pilot 1) som behövs för att utveckla kollektivtrafiken för att uppnå målen om 40 % kollektivtrafikandel. Förslag till åtgärd I etapp 2 ingår bland annat en ny knutpunkt, där resenärer byter mellan olika busslinjer eller mellan buss och cykel eller bil. Den nya knutpunkten får bland annat ett nytt busstorg och blir navet i kollektivtrafiken i Torslanda. Övrigt Planeringen av Amhult samordnas med övriga kollektivtrafiksatsningar i stråket med bl. a. utbyggnad av busskörfält och utökad busstrafik. För stråket v 155 finns också ett KLIMP projekt vars syfte är att öka kollektivtrafikresandet genom att ta ett helhetsgrepp för ett stråk väg 155 genom stadsdelen Torslanda i Göteborg. I framtidsscenario enligt K2020 räknar man med att ca personer reser kollektivt från sydvästra Hisingen (Amhult, Hjuvik, Norra skärgården och Torslanda) till centrum varje vardag. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas. - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 85

87 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Genom att vara en del av ett stadsdelsprojekt skapas bättre tillgänglighet till transportssystem. Bostadsbyggandet får direkt tillgång till kollektivtrafiken då bussterminalen placeras i centrum. Transportkvalitet: - Processen hänger ihop med övriga satsningar som görs och ger hög transportkvalitet genom minskade res- och transporttider jämfört med vad bilen kan erbjuda. Trafiksäkerhet: - En ny terminal och kollektivtrafik separerat från biltrafik erbjuder högre trafiksäkerhet. Miljö: - God miljö erbjuds de boende i området då övrig trafik förväntas bli lägre när en mycket tätare turtäthet erbjuds. Regional utveckling: - Projektet är viktigt då det skapar flera resmöjligheter som stärker den regionala utvecklingen. Jämställdhet: - Genom att erbjuda en knutpunkt med service och bevakning förväntas resultat i form av ett mer jämställt transportsystem. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie togs fram 2007 Planering utgår från byggstart år

88 Namn: Prisnivå 2008 Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Trollhättan Resecentrum Statsbidragsberättigad kostnad: 48 Mnkr Statsbidrag: 24 Mnkr Kartbild 87 Beteckning på objektanalys

89 Projektets syfte och bakgrund Nuläge Trollhättans Resecentrum är idag ca 10 år gammalt och har fungerat relativt bra. Det finns dock vissa brister som bör rättas till, så som: - Vissa hållplatser i lokaltrafiken är svåra att hitta och i vissa fall måste man passera en ganska högt trafikerad gata för att nå dem. - Avståndet är långt till vissa byteshållplatser. Bussväntsalen upplevs ogästvänlig. - Det är svårt att nå Resecentrum från norr. Detta medför att människor genar över spåren. - Cykelhållplatserna är för få och det erbjuds inte möjligheter för säker cykelförvaring. - För få bilparkringsplatser. - Stråken för gående och cyklister från Resecentrum mot stadens centrum och Högskolan Väst är otydligt markerade och bör även åtgärdas av trafiksäkerhetsskäl. Utöver dessa brister kan vi förvänta oss framtida ökade krav på Resecentrums kapacitet, service och säkerhet då Trollhättan blir ett allt viktigare nav för kollektivtrafiken i hela regionen. Syfte med åtgärden Huvudsyftet är att utveckla Resecentrum i Trollhättan så att det kan möta dagens och framtidens kollektivtrafikbehov, för såväl Trollhättans kommun som för regionen. Det behövs ett väl fungerande resecentrum där smidiga och säkra byten kan göras. Förslag till åtgärd Projektet innebär förbättrad och eventuell ny bussväntsal, sammanbyggd med befintlig järnvägsstation. En pendelparkering byggs på andra sidan järnvägsspåren samt även en utökad och förbättrad cykelparkering. Det byggs en planskild gångförbindelse mellan pendelparkeringen och väntsalen/järnvägsstationen. Gångstråken mellan Resecentrum och Högskolan Väst ska bli tydliga och trygga. Vissa busshållsplatser för nya lägen för att öka tydligheten och säkerheten för resenärerna. Övrigt Resecentrums 14 hållplatser användes 2007 för på- och avstigande resenärer per dygn. Av dessa var 49 % byten mellan tåg och buss eller mellan olika linjer. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service 88

90 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Lokaler, hållplatser, gångstråk och övergångsställen kommer att anpassas i samband med ombyggnaden enligt gällande krav. Transportkvalitet: - Ombyggnaden ger ökad kvalitet för resenärerna. Resecentrum kommer att utformas för att möta de framtida ökade kraven som kommer av ett växande kollektivtrafikresande. Trafiksäkerhet: - Ombyggnaden ger stora förbättringar i säkerheten för resenärer. Miljö: - Färre personer utsätts för bullerstörningar och ökad kollektivtrafik medför minskade utsläpp. Regional utveckling: - Trollhättan har stor betydelse i regionen som in-/utpendlingsort, som servicecentrum och högskoleort. Att höja kvaliteten och kapaciteten på Resecentrum gynnar regionförstoringen. Jämställdhet: - Förbättrad kollektivtrafik öppnar upp större möjligheter för arbete och service, inte minst för kvinnor. Ett viktigt led i detta är att skapa ändamålsenliga och trygga bytesplatser. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge En förstudie blev klar hösten Under vintern och våren 2009 genomförs förprojektering. Beslut om detaljplanering beräknas tas i september Planeringen utgår från byggstart 2011 och trafikstart i december 2012 då dubbelspåret i sin helhet tas i bruk. 89

91 Namn: Älvängen Resecentrum Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: 100 Mnkr Statsbidragsberättigad kostnad: 68 Mnkr Stadsbidrag: 34 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge I samband med utbyggnaden av Norge-/Vänernbanan med stationer kommer Älvängen att utgöra ett nav för trafiksamordning till och från tågtrafiken. Syfte med åtgärden Älvängen resecentrum kommer efter utbyggnaden av Norge-/Vänernbanan utgöra en knutpunkt för trafiken i norra Ale kommun. Resecentret kommer få en viktig funktion i trafiksystemet och för byten mellan olika trafikslag och linjer. Förslag till åtgärd Resecentret består av en dockningsterminal för 8 bussar integrerad med väntsal, kiosk, butiker och övrig service. I det övre planet planeras ett bibliotek och en samlingssal. Byggnaden kopplas direkt till den blivande stationen i Älvängen med en gångbro i ett övre plan. Omfånget på resecentret är i samma storleksklass som Alingsås och Kungsbacka Resecentrum. Övrigt Västtrafik är huvudman för terminalbyggnaden. Markytorna är kommunen ansvarig för och regleras i ett samverkansavtal med Vägverket. Samverkan kommer att ske med handikapporganisationer och med övriga parter för att uppnå en optimal tillgänglighet för resenärer och besökande. Det sker ca resor/dygn vid dagens bussterminal. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas saknas - År 2015 beräknas antal bussturer/vardag vara ca 200 och resor per dag Av dess utgör tågresorna ca per dag. - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 90

92 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Ett tillgängligt transportsystem genom full tillgänglighet till hela resecentrat. Transportkvalitet: - Projektet ger en hög transportkvalitet genom bl. a. adekvat service i anläggningen. Trafiksäkerhet: - Trafiken blir säker då resenärer och bussar separeras åt genom dockningsprincipen. Miljö: - Projektet ger en god miljö genom att färre personer utsätts för bullerstörningar och utsläppen minskar. Regional utveckling: - Positiv regional utveckling genom att det kollektiva trafiksystemet vänder sig till alla. Jämställdhet: - Transportsystemet blir jämställt genom att det vänder sig till alla. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie klar våren Detaljplan är antagen. Planering utgår från byggstart 2011 och trafikstart

93 Namn: Torp terminalen Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: Statsbidragsberättigad kostnad: 20 Mnkr Statsbidrag: 10 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Expressbusstrafiken ökar och nuvarande terminal kräver betydligt fler hållplatslägen än dagens 4 lägen. Framtidens trafikutveckling ställer ökade krav på terminalen vad gäller kapacitet, service och säkerhet. Det är ett trafiksäkerhetsproblem att vissa hållplatser utnyttjas av flera bussar samtidigt och att gångstråken inom området är otydliga. Syfte med åtgärden För att möta dagens och framtidens behov för olika expressbusslinjer i Bohuslän och i hela regionen samt skapa förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik, måste nuvarande bussterminal i Torp anpassas till de nya förutsättningarna med ökad trafik. Förslag till åtgärd I planerna finns en ny bussterminal med minst åtta hållplatslägen för busstrafik, god väntmiljö med service för resenärer, angöringsparkering och platser för taxi, pendelparkering för bil och cykel nära terminalen samt tydliga och trygga gångstråk. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 92

94 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Hållplatser, gångstråk och övergångsställen kommer att anpassas i samband med ombyggnaden så att transportsystemet blir tillgängligt. Transportkvalitet: - Genom ombyggnad av terminalen kommer kvaliteten för resenärerna att höjas. Ombyggnaden kommer även att möta de framtida ökade kraven som kommer av ett växande kollektivtrafikresande. Trafiksäkerhet: - Gångpassager till och från hållplatslägena utformas för att minimera säkerhetskonflikter mellan resenärer och bussar. Säkerheten inom terminalområdet kommer att öka då ingen trafik korsar gångvägar. Miljö: - Färre personer utsätts för bullerstörningar och utsläppen minskar. Regional utveckling: - Höjd kvalitet och kapacitet av terminalen gynnar regionförstoringen. Regionen blir mer rund och robust eftersom resorna med kollektivtrafiken blir enklare och mer attraktiv. Jämställdhet: - Förbättrad kollektivtrafik öppnar upp större möjligheter för arbete och service, inte minst för kvinnor. Ett viktigt led i detta är att skapa ändamål och trygga bytesplatser. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie pågår klar år Byggnationen planeras vara klar i sin helhet för att tas i bruk under augusti

95 Namn: Falköping bussterminal Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: 29 Mnkr Statsbidragsberättigad kostnad: 18 Mnkr Statsbidrag: 9 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Falköping stad har flera centra. Ur kollektivtrafiksynpunkt utgör Resecentrum (Ranten) Centrum (Trädgårdsgatan) det viktigaste stråket. Idag är trafiksystemet delat. Trafikreglering sker vid bussterminalen i centrum, medan huvuddelen av trafikanterna har resecentrum som resmål/delmål. Trafiksituationen vid Resecentrum har nu en sådan volym att en ombyggnation är nödvändig, dels för att samla trafiken, dels för att inrymma angöringsmöjligheter för landsbygdstrafiken. Syfte med åtgärden Syftet är att skapa ett nytt och effektivt trafiksystem med hög upplevd kvalitet, för att möta det behov som finns hos medborgarna och näringslivet. Förslag till åtgärd På uppdrag av Falköpings kommun och Västtrafik har Sweco VBB upprättat förslag till ny trafikutformning för bussterminalen via Trädgårdsgatan och Falköpings Resecentrum. Kommunen är väghållare och projektansvarig. Kommunen ansvarar för projektering och markarbeten. Västtrafik ansvarar för informatik, material och åtgärder ovan jord. Övrigt Dagens utnyttjande, resandevolym: - Centrum 840 personer/dag - Resecentrum personer/dag Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 94

96 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse: Tillgänglighet: - Objektet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Objektet kommer bl. a. att anpassas för funktionshindrade. Transportkvalitet: - Objektets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Resenärerna får genom den nya trafikregleringen och angöringen i centrum och resecentret ett helt nytt och funktionellt transportsystem anpassat för alla resenärer och besökare. Trafiksäkerhet: - Förslaget medför att bil- och busstrafik separeras. Det blir en enkel och mer säker angöring för busstrafiken. Framkomligheten för övrig trafik blir god med säkert ett cykelstråk. Cirkulationsplatsen ger lägre hastigheter och säkrare trafikmiljö. Miljö: - Boendemiljön längs Jakobsgatan blir bättre med minskat trafikbuller. Utsläppen i centrum minskar. Cirkulationsplatsen ger bättre framkomlighet i trafiken och minskar utsläpp och väntetider i korsningsköer. Regional utveckling: - Objektet främjar en positiv regional utveckling genom att stråket Centrum- Resecentrum på ett funktionellt och effektivtsätt knyter samman den lokala och regionala kollektivtrafiken med den spårbundna nationella trafiken på Jönköpingsbanan och Västra stambanan. Utvecklingen stärks genom en utbyggnad av en pendlarparkering. Jämställdhet: - Objektet främjar ett jämlikt transportsystem genom att resecentret blir en tryggare miljö än dagens resecentrum. Ett funktionellt och effektivt trafiksystem ger ökade möjligheter för både män och kvinnor att vidga sina sökområden på arbetsmarknaden. 95

97 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie blev klar år Planering utgår från byggstart år 2009 och trafikstart

98 Namn: Gamlestadens RC, etapp 1 och 2 Prisnivå Beräknad totalkostnad etapp 2:56 mkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Statsbidrag: 28 mkr Projektets syfte och bakgrund Nuläge I samband med att järnvägen mellan Trollhättan och Göteborg byggs ut till dubbelspår kommer en ny station anläggas vid Gamlestadstorget. Vid denna station passerar även ett antal spårvagnslinjer och busslinjer. Miljön är sliten och osammanhängande och kvällstid är den upplevda tryggheten låg. Syfte med åtgärden En station anläggs för att den regionala tågtrafiken ska få direktkontakt med spårvagns- och busstrafiken. Gamlestadstorget beskrivs i arbetet med K2020 som en av portarna till Göteborg. Förslag till åtgärd Projektet är uppdelat i två etapper och statsbidraget till etapp 1 tillhandahålls av Banverket genom den nationella planen medan statsbidraget till etapp 2 finansieras i den regionala planen. I etapp 1 byggs två trapptorn med plattformsövergång så att det vid trafikstart 2012 finns tillgänglighet till tågplattformarna. I etapp 2 byggs ett resecentrum som ska innehålla att brett urval av service till resenärerna. Detta resecentrum förbinds med det östra trapptornet. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 97

99 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Ett nytt resecentrum anläggs så att kraven på funktionshinderanpassning tillgodoses. Anslutning sker enkelt med buss, spårvagn, cykel och bil. Transportkvalitet: - Kvaliteten blir hög med minskade faktiska restider genom enklare byten. Trafiksäkerhet: - Genom att bättre samordna de olika trafikslagen och förenkla bytena mellan dessa så får de oskyddade trafikanterna en säkrare miljö. Miljö: - Satsningen bidrar till fler resmöjligheter vilket gör att kollektivtrafiken kan attrahera fler bilister. Regional utveckling: - Genom en helt ny station för tågtrafiken nås fler målpunkter i Göteborg vilket gynnar den regionala utvecklingen. Jämställdhet: - Genom att rusta upp denna slitna miljö så ökar tryggheten för dem som använder hållplatsområdet vilket har en stark positiv effekt på ett jämställt transportsystem. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot och hur Begränsa klimatpåverkan mm - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom en ny station på Gamlestadstorget så nås en ny målpunkt i Göteborg. Tillgänglighet till Trollhättan och Vänersborg blir större för dem som har Gamlestadstorget som startpunkt. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika transportslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Ja Minskad sårbarhet - Inga tydliga effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie av etapp 1 och 2 klar hösten Byggstart av etapp 1 planeras till 2010 med färdigställande hösten Etapp 2 genomförs om möjligt parallellt med etapp 1. 98

100 Namn: Gamlestadstorget Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: 200 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 0,98 Beteckning på objektanalys Statsbidragsberättigad kostnad: 200 Mnkr Statsbidrag: 100 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Nuläge Förslag till upprustning av området kring Gamlestaden, Säveån, Marieholm, Slakthusgatan och Bagaregården har redovisats i ett flertal rapporter och utredningar under senare år. Utbyggnaden av Norge/Vänernbanan till dubbelspår med en pendeltågstation på Gamlestadstorget är redan i full gång. Avståndet mellan Gamlestadstorget och centrala Göteborg är ca 3 km. Markutnyttjandet i området är lågt, med framförallt blandade verksamheter inom tjänstesektorn. Dt bor ca personer i Gamlestaden. 6 spårvagnslinjer och 3 busslinjer passerar Gamlestadstorget. Den omgivning som möter resenärerna är sliten och osammanhängande. Kvällstid är den upplevda tryggheten låg även om själva hållplatsen nyligen är upprustad och till viss del tillgänglighetsanpassad. Syfte med åtgärden I samband med exploatering av Gamlestaden med nya kontor och bostäder ökar vikten av en bra kollektivtrafik. Med en kommande pendeltågsstation för Norge/Vänernbanan och det faktum att Gamlestadstorget är utpekat som en knutpunkt i K2020 behövs åtgärder. Förslag till åtgärd Att bygga om Gamlestadstorget så att övergången mellan olika spårvagnslinjer samt pendeltågen underlättas och skapa vändmöjligheter samt ett triangelspår som möjliggör att spårvagnar kan köra från Bergsjön mot Angered. Plattformarna för pendeltågen och spårvagnshållplatserna kommer att ligga i marknivå och ha överbyggt tak. Gång- och cykelpassage anläggs under spåren. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Kollektivtrafikknutpunkten är i sig ett inslag i stadsbilden. Som den ser ut idag har den ett begränsat värde, men om den byggs om kan den bli en tillgång för stadsbilden. - Beträffande trafiksäkerhet är bedömningen att genom att slippa springa en sträcka vid, byte, slippa korsa spåren i plan kommer antalet lindrigt skadade att minska med 1 person per år och antalet svårt skadade med 1 person vart 20:e år. - Cyklister och fotgängare får genare och säkrare väg. - En tidsbesparing görs vid på- och avstigningen. 99

101 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Ombyggnaden av spårvagnshållplatserna innebär att en tillgänglighetsanpassning samtidigt utförs. Bland annat genom att plattformarna höjs så att insteget blir lägre, ledstråk anläggs, belysningen förbättras, sittplatser anordnas, passagen av spårvagnspåren sker planskilt. Transportkvalitet: - Bytestiderna mellan spårvagnslinjerna kommer att minska väsentligt särskilt i relationen mot Angered från Kortedala/Bergsjön. Trafiksäkerhet: - Eftersom bytena mellan spårvagnarna underlättas slipper man sträckan på 100 m för att byta vagn. Genom att samtliga spårpassager kommer att ske planskilt minskar risken för allvarliga skador här liksom risken för snubbelskador. Miljö: - Genom ombyggnad av Gamlestadstorget sker en allmän uppfräschning av området vilket är en positiv miljöeffekt. Regional utveckling: - Genom att erbjuda en attraktiv ändamålsenlig bytespunkt mellan pendeltågen och spårvagn/buss medverkar ombyggnaden av Gamlestadstorget till en positiv regional utveckling. Jämställdhet: - Genom upprustningen och ombyggnad av Gamlestadstorget ökar tryggheten för de som använder hållplatsområdet. Det har en stark positiv effekt på ett jämställt transportsystem. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie av etapp 1 och 2 klar hösten Utbyggnaden bedöms ta två år. 100

102 Namn: Lerum Resecentrum Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 160 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Statsbidrag: 80 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Syfte med åtgärden Syftet med föreslagna åtgärder är att förbättra kapaciteten för buss och kopplingarna mellan buss-buss och buss-tåg. Samtidigt innebär föreslagna åtgärder att resecentrum får en bättre integration med Lerums centrum. I ett K2020-perspektiv bör resandet med pendeltågen tredubblas vilket innebär att nuvarande situation måste förbättras med ett nytt modernt Resecentrum. Förslag till åtgärd Förslaget innebär i korthet: Ny bussterminal med högre kapacitet och serviceutrymmen Resecentrum integreras med kommunal och kommersiell service Plattformsutrustning med perrongtak Parkeringsdäck för pendlare under mark Nya passager till plattform samt upprustning av befintlig passage över E20 Cykelparkering med låsbara lösningar Delvis bussgata till/från terminal Övrigt Dagens resandevolymer ligger på resande på tåget och 900 resenärer på buss. En tredubbling förväntas till Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Antalet personer som är bullerstörda kommer att minska. - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 101

103 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Smidiga byten mellan olika transportslag skapar en stark kollektivtrafik jämfört med idag. Transportkvalitet: - Restider förkortas genom separerade utrymmen för kollektivtrafiken. Samtidigt kommer antalet bussar att öka kraftigt fram till år Effektiva byten och möjligheter att utnyttja bytestider på ett effektivt sätt förväntas ge effekter för resenärernas upplevda kvalitet. Trafiksäkerhet: - Genom att övergång kommer att ske från bil- till buss/tågtrafik kommer det att ge förbättringar av trafiksäkerheten. Resecentrum med dockningsterminal och anslutningar kommer att byggas enligt trafiksäkerhetsprinciper vilket kommer att minska risken för olyckor med buss. Miljö: - Genom att fler transporteras med kollektivtrafik förväntas projektet ge konsekvenser både för den lokala och regionala miljön. Resecentrum kommer att få en bullerdämpande funktion gentemot samhället. Antalet personer som är bullerstörda kommer att minska. Miljön direkt i anslutning till terminalen kommer därför att förbättras. Regional utveckling: - Projektet betyder mycket för den regionala utvecklingen. Lerums kommun är en av de största pendelkommunerna till Göteborg. Jämställdhet: - Projektet förväntas ge effekter för ett mer jämställt transportsystem genom att erbjuda trygga och säkra bytesmöjligheter, utrymmen med kundservice, handel, möjligheter för etablering av bibliotek och annan samhällsnära service samt en hög kvalitet som skapar trygghet för resenärerna. 102

104 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. - Planeringsläge Planering utgår från byggstart tidigast år

105 Namn: Vänersborg Resecentrum Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 58 Mnkr Statsbidrag: 29 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Vänersborgs resecentrum har fått en ökad betydelse under senare år sedan all busstrafik samlats där. Det finns betydande brister vid nuvarande läge: - Avståndet mellan pendelparkering och station upplevs långt. - Väntsalen är liten och klarar knappast den förväntade resandeökningen med utökad tågtrafik. - Otydliga anslutningsvägar, vilket ger ökade olycksrisker. - Svårigheter för synskadade att nå resecentrum från Hamngatan då övergångsstället ligger i anslutning till en rondell. - Cykelparkeringen är för liten och upplevs osäker med många stölder. - Tillgängligheten till befintligt resecentrum från Blåsut är bristfällig. Syfte med åtgärden Syftet är att skapa ett nytt resecentrum i anslutning till byggnation av bostäder. Kommunen ska under kommande 10-års period utveckla Vassbotten med bostäder, handel och ett nytt resecentrum. Ett utbyggt dubbelspår mellan Öxnered och Göteborg och en utökad trafik ställer större krav på resecentrum. Förslag till åtgärd Förslaget är att ett nytt resecentrum integrerat i ett större bostadshus byggs. Nya och bättre anslutningsmöjligheter för den lokala och regionala busstrafiken skapas samt även för gående och cyklister. En bättre och säkrare cykelparkering byggs samt även en pendelparkering för bilar och säkrare förflyttningsvägar för resenärerna mellan spåren. En ny gång- och cykelbro vid nuvarande järnvägsbro byggs samt hiss över spårområdet. Väntsalen kommer att bli stor och rätt dimensionerade med kiosk, närbutik, biljettförsäljning, toaletter och uppehållsyta för busschaufförer. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 104

106 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - All infrastruktur kopplat till resecentrum kommer att vara anpassat för funktionshindrade. Transportkvalitet: - Ett helt nytt och funktionellt resecentrum anpassat för alla resenärer och besökare. Trafiksäkerhet: - Ökade resenärsvolymer minskar olyckorna i sig samtidigt som det nya läget ger bättre och säkrare anslutningsvägar. Dockningsstation för regionbussarna ger en säkrare trafikmiljö än dagens situation. Miljö: - Terminalbyggnaden kommer att fungera som bullerskydd både för boende ovanför och för andra kringboende. Betongtak över resecentrum skapar en skyddad miljö för både resenärer, besökare och boende. Regional utveckling: - Kopplingen mellan den regionala trafiken från Dalsland blir med ett nytt resecentrum bättre. Kapaciteten och kvalitén ökar. Ett ökat trafikutbud från ett modernt resecentrum ökar möjligheterna för fler att vidga sitt sökområde på arbetsmarknaden. Jämställdhet: - Det nya resecentrumet kommer att bli en tryggare miljö än dagens. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydliga effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge - Förstudie har utförts våren Banverkets förstudie över en ny bro över trafikkanalen och koppling till ett nytt resecentrum pågår. - Byggnation beräknas kunna påbörjas år 2010 till

107 Namn: Södra Vägen busstråk Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 10 Mnkr Nettonuvärdeskvot: 3,2 Beteckning på objektanalys Statsbidrag: 5 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Syfte med åtgärden Syftet är att skapa ett sammanhängande kollektivtrafikstråk genom centrala Göteborg. Förslag till åtgärd Att bygga dubbelriktade busskörfält på Södra Vägen från Engelbrektsgatan hela vägen till Kungsportsplatsen. Dessa skulle byggas som en förlängning av kollektivtrafikkörfält som i dagsläget finns mellan Korsvägen och Berzeliigatan. Ombyggnaden skulle också medföra att biltrafiken skulle ha ett körfält i vardera riktningen, istället för dagens två. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Byggandet av busskörfälten kommer att bidra till en lugnare och trevligare stadsmiljö och minska barriären mellan Heden och Avenyn. - Körvägen för buss kommer att vara oförändrad efter ombyggnaden, men den kommer att innebära en förkortad restid. Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Tillgängligheten inom Göteborg ökar. Transportkvalitet: - Snabbare restider med färre stopp för kollektivtrafiken bidrar till högre transportkvalitet. Trafiksäkerhet: - Genom separering av olika trafikslag fås en högre trafiksäkerhet. Miljö: - Stadsmiljön blir lugnare och tryggare. Regional utveckling: - Separata kollektivtrafikkörfält ger snabbare resor mellan viktiga knutpunkter vilket bidrar till ökat resande och en positiv regional utveckling. Jämställdhet: - Utformningen är på ett sådant sätt att alla kan få nytta av förbindelsen. 106

108 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Separata kollektivtrafikkörfält ger snabbare resor mellan viktiga knutpunkter vilket bidrar till ökat resande och en positiv regional utveckling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Tillgängligheten inom Göteborg ökar. Förstärkt sammodalitet - Inga tydliga effekter Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Genom separering av olika trafikslag minskar sårbarheten för kollektivtrafiken. Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie pågår under Genomförande planeras ske under år

109 Namn Swedenborgsplatsen/Hjalmar Brantingsplatsen Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: Nettonuvärdeskvot: 4,4 Beteckning på objektanalys Statsbidragsberättigad kostnad: 40 Mnkr Statsbidrag: 20 Mnkr Kartbild 108

110 Projektets syfte och bakgrund Nuläge Backaplan är ett centralt beläget markområde som idag till största delen används för handelsoch industriändamål. Framtagen översiktsplan syftar till att studera hur området ska användas i framtiden och hitta en hållbar struktur för framtida utbyggnadsetapper. Förslag till förbättring av kollektivtrafik och cykelvägar föreslås i området. Planförslaget innebär att handelsytorna i området kan förvandlas till blandstad med ett stort inslag av bostäder. Tidsperspektivet på genomförandet av detta är cirka 20 år. Parallellt med detta planarbete pågår arbete med en detaljplan inom området för ca lägenheter. Syfte med åtgärden Syfte är att skapa en genare körväg för busstrafiken och därmed få kortare restid mellan Swedenborgsplatsen till Hjalmar Brantingsplatsen. Hjalmar Brantingsplatsen är en viktig bytespunkt för kollektivtrafik. Planen visar på en öppning och förlängning av Swedenborgsgatan genom Östra Kvillebäcken som skapar en viktig axel genom planområdet. Från en ombyggd Swedenborgsplats kommer det nu finnas möjlighet att skapa en diagonal gata med kollektivtrafik som kopplar Hjalmar Brantingsplatsen med Tuvevägen och Björlandavägen. Förslag till åtgärd Förslaget är att bygga en bussgata från Swedenborgsplatsen till Hjalmar Brantingsplatsen. Övrigt Enligt K2020 kommer kollektivtrafiken från Björlanda och Tuve att öka kraftigt. En bussgata kommer då att vara en viktig länk till Hjalmar Branting platsen. Med en separat bussgata säkerställs möjligheten att utöka kollektivtrafiken. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Bussgatan kommer ge bussen en genare körväg och därmed ha en positiv effekt på kollektivtrafikresenärernas restid. - Förbättringen av kollektivtrafiken kan antas generera ett antal nya kollektivtrafikresenärer. 109

111 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Genom en samordning med utvecklingen av hela området skapas bättre tillgänglighet till hela transportsystemet. Kompletterande bostäder och handel byggs direkt i anslutning till kollektivtrafiken. Transportkvalitet: - Projektet hänger ihop med flera infrastruktursatsningar med hög transportkvalitet vilket bidrar till minskade res- och transporttider och hög turtäthet. Trafiksäkerhet: - Med föreslagen utformning erbjuds hög trafiksäkerhet med kollektivtrafik separerat från biltrafik. Bytet mellan olika transportslag förväntas ske genom säkra förhållanden för resenären. Miljö: - God miljö fås då boende kommer att erbjudas ett stort utbud av kollektivtrafik. Det gäller också för handel där fler kan åka kollektivt till framtida köpcentrum. Regional utveckling: - Projektet är viktigt då det skapar möjligheter till byten som stärker den regionala utvecklingen då fler resmöjligheter erbjuds. Jämställdhet: - Genom att erbjuda en knutpunkt med service och bevakning förväntas resultat i form av ett mer jämställt transportsystem. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Projektet skapar möjligheter till fler byten och fler resmöjligheter erbjuds. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Ökad tillgänglighet inom Göteborg. Förstärkt sammodalitet - Inga tydliga effekter Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Busskörfält ökar framkomligheten och minskar störningar för kollektivtrafiken. Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Plan har varit ute på samråd, sommaren Planering utgår från byggstart år

112 Namn: Kungsportsavenyn Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 25 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Statsbidrag: 12,5 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Nuläge Bältesspännarparken och Charles Lindbergs plats är idag mötespunkter med stora gångströmmar. Stora Teatern är ett kulturhistoriskt minnemärke som man måste ta stor hänsyn till. Syfte med åtgärden Etablering av KomFort-trafik kräver en ny hållplats i detta läge. KomFort-systemet i Alléstråket har sin viktigaste hållplats här. Förslag till åtgärd En ny hållplats i K2020-systemet med KomFort-trafik och spårväg utformas med hållplatsmöjligheter i alla riktningar. Kvarteret som idag är Charles Lindbergs plats, omformas till en kollektivtrafikhållplats. Den ersätter Kungsportsplatsen och på sikt Heden terminalen. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Projektet är fortfarande i tidig planeringsfas och effekter är svåra att beskriva. Tillgänglighet: Transportkvalitet: Trafiksäkerhet: Miljö: Regional utveckling: Jämställdhet: 111

113 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Projektet är fortfarande i tidig planeringsfas och effekter är svåra att beskriva. Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Planeringsläge 112

114 Namn: Hagakyrkan Bytespunkt Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 30 Mnkr Statsbidrag: 15 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Idag är hållplats Hagakyrkan främst en spårvägshållplats. Hållplatsen ligger i tät bebyggelse med city, universitetet och bostadsområden inom gångavstånd. Med Västlänkens station under mark och en utökad KomFort-trafik på Allén och Sprängkullsgatan blir Haga en stor bytes- och målpunkt. Den planerade knutpunkten ligger mitt i Allén mellan Parkgatan och Nya Allén. Trafikmiljön inom området är komplex men spårvagnstrafik, mycket biltrafik samt gång- och cykelstråk som passerar platsen. Syfte med åtgärden Syftet är att skapa en sammanhållen knutpunkt. Förslag till åtgärd Åtgärder för att skapa en ny knutpunkt i direkt anslutning till den framtida pendeltågstationen. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas saknas Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Projektet är fortfarande i tidig planeringsfas och effekter är svåra att beskriva. Tillgänglighet: Transportkvalitet: Trafiksäkerhet: Miljö: Regional utveckling: Jämställdhet: 113

115 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Projektet är fortfarande i tidig planeringsfas och effekter är svåra att beskriva. Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Planeringsläge Planeras för byggstart

116 Namn: Linnéplatsen, etapp 1 Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 50 Mnkr Statsbidrag: 25 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Entrén till Slottskogen håller på att upprustas. Kollektivtrafikens hållplats är nedsliten och behöver rustas upp. Syfte med åtgärden Syftet är att skapa en utvecklad bytespunkt mellan spårväg och buss. Utbyggnaden sker i 3 etapper där etapp 1 är en upprustad hållplats med förbättrad entré till Slottskogen. Förslag till åtgärd Åtgärder för ökad kapacitet och framkomlighet i samband med busstråk Övre Husargatan. En upprustning av hållplatsen med förbättrad entré till Slottskogen. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas saknas Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Projektet är fortfarande i tidig planeringsfas och effekter är svåra att beskriva. Tillgänglighet: Transportkvalitet: Trafiksäkerhet: Miljö: Regional utveckling: Jämställdhet: 115

117 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Projektet är fortfarande i tidig planeringsfas och effekter är svåra att beskriva. Begränsa klimatpåverkan mm Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län Förstärkt sammodalitet Effektiva godstransporter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik Minskad sårbarhet Jämlikt transportsystem Planeringsläge Möjlig byggstart

118 Namn: Skövde RC Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 40 Mnkr Statsbidrag: 20 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Dagens resecentrum har varit i drift sedan början av 90-talet. Sedan resecentrum byggdes har kommunen utvecklats vad gäller verksamheter, handel och högskolan. In- och utpendlingen till Skövde har ökat kraftigt och resecentrum är inte anpassat för den mängden människor som besöker resecentrum. Resecentrum är en regional knutpunkt som med över 200 angörningar per dygn knyter ihop järnväg med busstrafik i Skaraborg. Belastningen på resecentrum Skövde är stort och särskilt behovet av bussuppställningsplatser är akut angelägna. Syfte med åtgärden Syftet är att skapa ett resecentrum som fungerar idag och kan möta framtidens behov. Förslag till åtgärd För att möta dagens och framtidens behov planeras följande åtgärder: Utöka pendelparkeringen för bilar med ca 200 platser. Öka tillgängligheten från pendelparkeringen till resecentrum genom en förbättrad förbindelse över spåren till vänthallen. Skapa kommunikationsmöjligheter dä vänthallen är stängd. Skapa uppställningsplatser för bussar. Utöka vänthallen genom att flytta rulltrappan utanför byggnaden samt skapa förbindelse mellan resecentrum och centrum samt förbättra logistiken i vänthallen. Förbättra och utöka cykelparkeringen. Övrigt Skövde resecentrum passeras av ca 4 miljoner passagerare årligen varav på järnväg. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas 117

119 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - All infrastruktur kopplat till resecentrum kommer att vara anpassat för funktionshindrade. Transportkvalitet: - Resenären får genom tillräcklig pendelparkering inom nära avstånd minska rese- och transporttider. Resecentrum anpassas till alla resenärer och besökare. Trafiksäkerhet: - Ökad andel kollektivtrafikresande minskar olyckor i sig, samtidigt fås en bättre och trafiksäkrare anslutning till centrum. Miljö: - Pendelparkering anvisas vid infarter till Skövde via p-info system. Detta ger mindre personbilstrafik i centrum som letar pendelparkering. Regional utveckling: - Kopplingen till hela regionen och Göteborg ökar vilket ger möjlighet till arbete inom hela Västra Götaland på lättare sätt. Ett ökat trafikutbud från ett modernt resecentrum ökar möjligheterna för fler att vidga sitt sökområde på arbetsmarknaden. Jämställdhet: - Terminalen utformas på ett sådant sätt att det ger samma möjligheter till resande oberoende av kön, ålder och ursprung. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud. Åtgärden anknyter till stråk 5 och åtgärden stärker stråket. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie och utredningar pågår i samarbete med Jernhusen, Västtrafik Önskad byggstart

120 Namn: Kungälv Resecentrum Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 60 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Statsbidrag: 30 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Nuläge Kungälvs motorvägshållplats byggdes år 2006 och medförde både snabbare resor och fler förbindelser såväl norrut som söderut för ett stort antal boende och människor som arbetar i närområdet. Antalet resenärer ökar ständigt. Ett antal busslinjer angör idag motorvägshållplatsen. Hållplatsen har ett flertal cykelparkeringar på båda sidor av motorvägen och det är 7-8 minuters gångväg till centrala Kungälv. I nära anslutning finns också en parkeringsplats som till stor del används av pendlare och som har stor potential att utvecklas Syfte med åtgärden I stråket till och från Göteborg har kollektivtrafiken stora möjligheter att avlasta den starkt trafikerade E6:an. Restiden kan konkurrera med bilen då stora delar av sträckan är utbyggd med separata busskörfält. Förslag till åtgärd Ett förslag som presenterats är en ny integrerad lösning med terminalbyggnad i ett övre plan och pendelparkering i ett undre plan. Terminalen placeras på den östra sidan av motorvägen och ligger i direkt anslutning till motorvägshållplatsen. Med denna lokalisering blir upptagningsområdet stort och förbättrar framförallt tillgängligheten för dem som bor väster om motorvägen samtidigt som det pågår planer att utveckla en ny stadsdel, Kongahälla, strax öster om motorvägshållplatsen. Lokaliseringen gör också att kollektivtrafiken blir välexponerad mot motorvägen vilket ger en stark identitet. Övrigt Totalt antal på- och avstigande inklusive byte är ca 700 resenärer/dag. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas - Det är viktigt med attraktiva terminaler för kollektivtrafiken. En väl fungerande terminal, där smidiga byten kan göras mellan olika färdmedel och där resenären känner sig trygg gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Terminaler är även en viktig faktor för att möta miljö- och klimatproblematiken, öka trafiksäkerheten, förbättra folkhälsan, jämställdheten och förbättra människor tillgänglighet till arbete, studier och service. 119

121 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Resecentret blir genom trivsamma och lättillgängliga miljöer med anslutning för buss, bil och cykel tillgängligt. Med denna lokalisering blir upptagningsområdet stort och förbättrar framförallt tillgängligheten för dem som bor väster om motorvägen. Transportkvalitet: - En mer sammanhängande och koncentrerad terminal i anslutning till E6 för snabba persontransporter medför ökad kvalité för resenärerna. Förbättrade vänteutrymmen ger också bättre komfort. Trafiksäkerhet: - Trafiksäkerheten ökar genom minskat antal planskilda korsningar. Anslutningar till resecentret medför en tryggare och säkrare miljö för resenärerna. Miljö: - Förslaget bidrar till ökad attraktivitet för kollektivtrafiken genom snabba och bekväma resor vilket medför minskat behov av bil för både arbets- och fritidsresor. Lokaliseringen gör också att kollektivtrafiken blir välexponerad mot motorvägen vilket ger stark identitet. Regional utveckling: - En utbyggnad av Kungälvsmotet stimulerar till resande både norr- och söderut längs det viktiga E6-stråket vilket bidrar till en positiv regional utveckling. Jämställdhet: - Terminalen utformas på ett sådant sätt att det ger samma möjligheter till resande oberoende av kön, ålder och ursprung. 120

122 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Förstudie pågår i Kungälvs kommun våren Möjlig byggstart 2013 och trafikstart Övrigt: Ett förslag till utformning togs fram i K2020 där Kungälvsmotet utsågs till ett pilotprojekt i arbetet attraktiva pendelparkeringar. 121

123 Namn: Stenungssund Resecentrum Prisnivå 2008 Statsbidragsberättigad kostnad: 50 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Statsbidrag: 25 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Nuläge En utbyggnad av Bohusbanan kommer att ge de boende och arbetande utefter sträckan allt större möjlighet att använda spårbunden kollektivtrafik för att effektivt och snabbt förflytta sig inom kommunen och mellan olika delar av regionens kuststräcka. Från januari 2009 blev det möjligt att köra tätare tågtrafik på denna del av banan, vilket också ligger i linje med västtrafiks målbild för tågtrafik 2010/2020. Syfte med åtgärden Stenungsund är en tillväxtort som beräknas få kraftigt ökat pendlande till Göteborg. Tilltänkt utformning av resecentrumet ska ge naturlig och direkt koppling till torget och utgör en knutpunkt för handel, service och kollektivtrafik i regionen. Förslag till åtgärd Banverket har i samråd med kommunerna tagit fram tre olika förslag till utformning av nytt resecentrum i centrala Stenungsund. Arbetet genomfördes vintern 2004/2005. Förslagen bygger samtliga på att Bohusbanan byggs ut till dubbelspår, och att buss- och tågåkandet samordnas med tyngdpunkten för kommersiell och allmän service vid Stenungs Torg. I K2020 har lokaliseringen inte fastslagits till att ligga i det här föreslagna läget. Den funktion som knutpunkten bör fylla är kopplingen mellan KomForttrafik som sker med järnväg och med buss och den lokala KomNäratrafiken. KomFort med buss förbinder framförallt Tjörn och Orust kommuner med övriga regionen. Övrigt Ett dubbelspår kräver att samtliga korsningar mellan bilväg, gång- och cykelvägar och järnvägen ses över och eventuellt utformas planskilda. Utbyggnad av ett extra spår genom samhället kan komma att påverka befintlig bebyggelsestruktur och delvis förändra miljön i centrum. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas 122

124 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Ett tillgängligt transportsystem skapas genom trivsamma och lättillgängliga miljöer med anslutning för tåg, buss, bil och cykel. Transportkvalitet: - Ett mer sammanhängande och koncentrerad terminal för kollektivtrafiken medför ökad kvalité för resenärerna. Förbättrade vänteutrymmen ger också bättre komfort. Trafiksäkerhet: - Genom att minska antalet planskilda korsningar ökar trafiksäkerheten. Anslutningarna till resecentrum medför en tryggare och säkrare miljö för resenärerna Miljö: - Förslaget bidrar till ökad attraktivitet för kollektivtrafiken genom snabba och bekväma resor vilket medför minskat behov av bil för både arbets- och fritidsresor. Förslaget bidrar också till en god stadsmiljö i Stenungsund. Regional utveckling: - En utbyggd Bohusbanan är inte bara till gagn för Stenungsund, utan är en viktig fråga för hela denna del av regionen. Jämställdhet: - Terminalen utformas på ett sådant sätt att det ger samma möjligheter till resande oberoende av kön, ålder och ursprung. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Planering för genomförande

125 Namn: Brunnsbo station Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Statsbidragsberättigad kostnad: 25 Mnkr Statsbidrag: 12,5 Mnkr Projektets syfte och bakgrund Nuläge En översiktlig studie har bedrivits om alternativa stationslägen som genomförts gemensamt av Västtrafik och Banverket. Ett stationsläge vid Brunnsbo ger möjlighet att byta till ett stort utbud av busslinjer. I planeringsarbetet avseende framtida utbyggnad av Backaplansområdet skissas på ett starkt kollektivtrafikstråk centralt genom Backaplan i sydvästlig-nordostlig riktning med stombuss eller eventuellt spårvagn som planskilt korsar Bohusbanan. Syfte med åtgärden En ny station i närheten av Brunnsbo/Backaplan skulle kunna koppla samman södra Bohuslän och Hjalmar Brantingsplatsen på Hisingen. Det skulle ge de boende och arbetande utefter Bohusbanan allt större möjligheter att använda spårbunden kollektivtrafik för att effektivt och snabbt förflytta sig mellan olika delar av regionens kuststräcka. Förslag till åtgärd En ny station byggs i närheten av Brunnsbo/Backaplan utmed Bohusstråket. Övrigt 2009 blir det ett tåg varje halvtimma mellan Stenungsund och Göteborg i högtrafik. Vid analys av det tänkta stationsläget har Banverket bedömt att ett tåguppehåll vid Brunnsbo kan medföra stora restidsförlängningar på grund av att tågens mötesbild skulle förändras. Stationen kan byggas först då sträckan kompletterats med fler mötesspår. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas 124

126 Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Genom trivsamma och lättillgängliga miljöer med anslutning för tåg, buss, bil och cykel skapas ett tillgängligt transportsystem. Transportkvalitet: - En ny bytespunkt för kollektivtrafiken möjliggör ökat resande med hög kvalité. Trafiksäkerhet: - Stationen utformas så att säker trafik garanteras. Miljö: - Förslaget bidrar till ökad attraktivitet för kollektivtrafiken genom snabba och bekväma resor vilket medför minskat behov av bil för både arbets- och fritidsresor. Regional utveckling: - En utbyggd Bohusbana med hållplats i Brunnsbo är en viktig fråga för hela denna del av regionen. Jämställdhet: - Terminalen utformas på ett sådant sätt att det ger samma möjligheter till resande oberoende av kön, ålder och ursprung. Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Genom attraktiva terminaler/resecentrum skapas fler resmöjligheter och byten mellan olika trafikslag underlättas. Dock krävs även ett bra trafikutbud Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Se ovan. Förstärkt sammodalitet - Terminaler/Resecentrum ger en förstärkt sammodalitet. Byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. Planeringsläge Planering för genomförandetidpunkt år

127 Namn: Masthuggstorget 1 Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: Statsbidragsberättigad kostnad: 26 Mnkr Statsbidrag: 13 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Arbetet med att realisera målbilden för K2020 pågår och olika sträckningar och bytespunkter för KomFort-trafiken utreds. Syfte med åtgärden Viktig bytespunkt för KomFort-nätet från västra Göteborg. Förslag till åtgärd Det finns olika förslag till lösningar, antingen vid leden eller längre in i området. Olika lösningar ger olika påverkan på restiden för KomFort-trafiken och olika förutsättningar för en väl sammanhållen bytespunkt. Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Förbättras Transportkvalitet: - Ger snabbare restider. Trafiksäkerhet: - Ökad andel kollektivtrafikresande minskar olyckor i sig. Miljö: - Ökat kollektivtrafikresande ger bättre miljö. Regional utveckling: - Kortare restider bidrar till regional utveckling. Jämställdhet: - Bättre och mer flexibel kollektivtrafik ger en ökad jämställdhet. 126

128 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - KomFort-trafiken ger bättre förutsättningar för arbetspendling. Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Inte så stor påverkan. Förstärkt sammodalitet - Ja, byten mellan olika trafikslag underlättas. Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Inga tydlig effekter Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. 127

129 Namn: Upprustning stationer Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: Statsbidragsberättigad kostnad: 28 Mnkr Statsbidrag: 14 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Projektets syfte och bakgrund Nuläge Stationerna längs med Älvsborgsbanan, Viskadalsbanan, Västra Stambanan, Norra Bohusbanan, Kinnekullebanan och Västkustbanan samt Åmål station har olika standard och ett behov av att rustas upp. Syfte med åtgärden Liknande standard och funktionshinderanpassning på stationerna enligt särskilda kriterier bland annat beroende på storleken på stationen. Förslag till åtgärd Upprustning och funktionshinderanpassning på stationerna längs med de utpekade banorna Beskriv de konkreta effekterna av åtgärden CO2 (kg) NO (kg) Partiklar (kg) Saknas Saknas Saknas Gällande transportpolitisk måluppfyllelse Tillgänglighet: - Åtgärden ger bättre tillgänglighet på stationerna. Transportkvalitet: - Åtgärden ger bättre transportkvalitet. Trafiksäkerhet: - Ingen påverkan. Miljö: - En mer konkurrenskraftig och tillgänglig kollektivtrafik ger en bättre miljö. Regional utveckling: - Ingen påverkan. Jämställdhet: - Bättre standard på stationerna ger en ökad trygghet vilket är särskilt positivt för kvinnors resande. 128

130 Beskriv vilka av följande regionala inriktningar som åtgärden svarar mot Begränsa klimatpåverkan - Ja Goda möjligheter till arbetspendling (regionförstoring) och resor för studier. Beakta särskilt de utpekade stråken - Inga tydliga effekter Tillgängligheten till Landvetter flygplats, Göteborgs hamn, Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg, Skövde, Borås och Göteborg samt viktigare arbetsplatsorter i angränsande län - Inga tydliga effekter. Förstärkt sammodalitet - Inga tydliga effekter Effektiva godstransporter - Inga effekter Mer konkurrenskraftig kollektivtrafik - Satsningen ger en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Minskad sårbarhet - Ingen påverkan. Jämlikt transportsystem - Satsningar på kollektivtrafik innebär ett mer jämlikt transportsystem för alla. 129

131 Namn: Spårväg på Norra Älvstranden Prisnivå 2008 Beräknad totalkostnad: Statsbidragsberättigad kostnad: 400 Mnkr Statsbidrag: 200 Mnkr Nettonuvärdeskvot: Beräkningar saknas Beteckning på objektanalys Kartbild 130