2012/13. Likabehandlingsplan Sorgenfriskolan

Transkript

1 2012/13 Likabehandlingsplan Sorgenfriskolan

2 Innehåll 1. Inledning Definition Nulägesanalys Rutiner för att främja, förebygga och upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Allmänt Specifikt vad gäller diskriminering på grund av de 5 olika diskrimineringsgrunderna Specifikt vad gäller diskriminering på grund av kön Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Specifikt vad gäller diskriminering på grund av religion och annan trosuppfattning Specifikt vad gäller diskriminering på grund av funktionshinder Specifikt vad gäller diskriminering på grund av sexuell läggning Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling Speciella insatser vid kränkningar från personal elev Uppföljande åtgärder Ansvarsfördelningen Planerade åtgärder avseende det kommande året (behovsanalys och åtgärder) Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet med planen samt hur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet Beskrivning av hur planen årligen skall följas upp, utvärderas och rutiner kring upprättandet av en ny plan Bilagor Bilaga 1 Vad kan du kräva av skolan? Tänk på detta innan du gör en anmälan Bilaga 2 Enkät - Hur trivs du i skolan? Bilaga 3 Sorgenfriskolans handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Bilaga 4 Åtgärdsbilaga för Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling... 16

3 1. Inledning Inom Sorgenfriskolan accepteras inte någon form av diskriminering eller annan kränkande behandling. Med kränkande behandling avses klandervärda eller negativt präglade handlingar mellan vuxna och elever samt mellan elever och elever som på ett kränkande sätt kan leda till att en elev ställs utanför skolans gemenskap. Likabehandlingsplanen ska, såsom lagstiftningen (se bilaga 1) påbjuder, upprättas årligen på Sorgenfriskolan. Det målinriktade arbetet på Sorgenfriskolan ska utgå från följande i enlighet med Skolverkets allmänna råd: baseras på det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Det ska gå som en röd tråd ge-nom hela vår verksamhet. bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö. ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer, dels genom att hålla samtliga uppdaterade genom exempelvis pednet och vår hemsida, och dels genom att bjuda in till relevanta föreläsningar. omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3

4 Vi arbetar efter att främja en positiv psykosocial miljö för alla i skolans verksamhet. Såväl barn som vuxna. Vi arbetar aktivt med att förebygga risken för diskriminering och kränkande behandling. Och åtgärda de fall av sådan art som kommer oss till känna. FRÄMJANDE arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar de 5 diskrimineringsgrunderna som är relevanta i grundskolans verksamhet, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Ett förhållningssätt! Exempel Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att belysa rasismens idéhistoria. Att i förskolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. FÖREBYGGANDE arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar områden som i en kartläggning av verk-samheten identifierats som riskfaktorer Exempel Att ha rastvakter som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Schemalagd tid för förebyggande arbete, så kallat livsviktigt på schemat, 50 min/vecka från förskolan till åk 9. ÅTGÄRDANDE arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas utan dröjsmål när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Exempel Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå. Ha ett nära samarbete mellan ledning, elevhälsoteam, mentor och inblandade vårdnadshavare. Tydliga mål. Uppföljningsmöten. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. 4

5 2. Definition Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakas-serier eller genom kränkande behandling. Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1 4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroende förhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. 3. Nulägesanalys 3.1 Rutiner för att främja, förebygga och upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Allmänt I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska Sorgenfriskolan: För att förhindra uppkomst av diskriminering eller annan kränkande behandling på ett övergripande sätt skall rektor och all övrig personal på skolan fortlöpande ta upp frågor kring skolans värdegrund i det dagliga arbetet. Rektor ska även vara uppmärksam på verksamhetens organisation och arbetssätt. Allmän elevvård diskuteras i arbetslagen tillsammans med en rektor varje vecka. Detta protokollförs. Rektor är ansvarig för att all personal har kännedom om planen för att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Vid nyanställning ger rektorn ett exemplar av planen till den anställde. Rektor har också ansvar för att denna plan skickas ut till representanterna i föräldrarådet, samt läggs ut på skolans hemsida vid starten av läsåret. Föräldrar har då möjlighet att skriftligt komma med synpunkter på planen. Vid behov kan även planen översättas till andra språk. Mentorerna ska informera föräldrarna om planen och var man kan ta del av den. 5

6 Mentorerna ska gå igenom planen med sina elever i samband med revidering. Diskutera om varför planen behövs och uppmuntra dem i sin kontakt med vuxna på skolan vid behov. Inte bara mentorn. All personal i verksamheten ska föregå med gottexempel genom att vara goda före-bilder och vägleda och främja barnen i deras sociala utveckling. Det arbetet är ett förhållningssätt som ska integreras och gå som en röd tråd genom verksamheten. Mentorerna ska regelbundet genomföra en kartläggning av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta görs genom trygghet och trivselenkät (se bilaga 2 och 3) en gång per termin. Två pedagoger från skolans respektive arbetslag sitter tillsammans med rektor och skolkurator i en likabehandlingsgrupp som träffas 2-3 gånger per termin. Där diskuteras såväl förebyggande arbete ute i klasserna, som de ärenden som kommit upp från kamratstödjarna om att ett barn kränkts/diskriminerats. Från åk 4 väljer varje klass ut 2 stycken kamratstödjare som tillsammans med 2 pedagoger från likabehandlingsteamet träffas varannan vecka för att diskutera läget i klasserna. Samtalen dokumenteras och följs upp. Vid akuta ärenden kontaktas skolans elevhälsoteam. Mentorer ska utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet i sin respektive klass. Dessa mål ska kontinuerligt följas upp. Vid behov upprättas en åtgärdsplan. Detta kan även göras tillsammans med elevhälsoteamet beroende på hur långt ärendet gått. Elevhälsoteamet planerar i slutet av varje termin vilka insatser som ska genomföras under nästkommande termin och bestämmer vem som ansvarar för att insatserna genomförs och följs upp. Kuratorn är behjälplig i samtliga ärenden gällande kränkande behandling, samt det förebyggande arbetet. Varje vecka träffas Elevhälsoteamet bestående av skolledare och elevhälsa för att diskutera läget på skolan. Inför dessa möten har de rektorerna varit ute i arbetslagen för att ta med sig relevant information till elevhälsoteamet. Alla möten protokollförs Specifikt vad gäller diskriminering på grund av de 5 olika diskrimineringsgrunderna. Varje klass på skolan, dvs. från förskoleklass till och med åk 9 har 50 minuters schemalagd tid med sina mentorer som avsätts till arbete kring värdegrund och livskunskap. Där lyfter mentorerna bland annat upp frågan kring diskriminering och annan kränkande behandling. Se utförligare nedan. Varje vecka träffas pedagogerna i sina arbetslag. En stående punkt på varje arbetslagsmöte är elevvård. I vår elevvård arbetar vi aktivt och målinriktat för att främja barns lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning Specifik vad gäller diskriminering på grund av kön Alla ska känna sig väl bemötta och respekterade oavsett kön. Flickor och pojkar ges samma utrymme. Detta synsätt ska prägla barnen redan med start i förskolan och följer med eleverna hela vägen upp till åk 9. 6

7 3.1.4 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Alla ska ständigt vara uppmärksamma på och arbeta för att leva sig in i och respektera olika kulturer och värderingar. Arbetet med detta kommer in naturligt i undervisningen i bland annat svenska och SO-ämnen. Vi är också uppmärksamma på att välja böcker, filmer och andra kulturella arrangemang med detta fokus till eleverna Specifikt vad gäller diskriminering på grund av religion och annan trosuppfattning Vi ska arbeta med att hitta likheter och olikheter i de olika religionerna och trosuppfatt-ningarna genom samtal med eleverna. Detta görs såväl löpande, då det ofta kommer upp naturligt i det dagliga värdegrundsarbetet, som i undervisningen ibland annat svenska och SO-ämnen. Det ges också möjlighet att fördjupa sig kring detta under livsviktigtpassen Specifikt vad gäller diskriminering på grund av funktionshinder Alla ska ges samma möjligheter. Vi fördjupar oss även i litteratur och film kring hur det är att leva med funktionshinder. Vi ska underläsåret arbeta aktivt för att ha ett nära samarbete med barnhabiliteringen. Exempelvis genom utbildning för personal och föreläsningar för elever Specifikt vad gäller diskriminering på grund av sexuell läggning Synliggöra såväl olika familjekonstellationer, som sexualitet på ett naturligt sätt. Använda oss av litteratur och filmer som återspeglar olika sexuella läggningar. 3.2 Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Redan misstanke om att kränkningar förekommer ska uppmärksammas. Alla har en skyldighet att omedelbart ingripa vid diskriminering/kränkande behandling. Det är viktigt att ledningen och all personal på skolan, oavsett yrkestillhörighet, är uppmärksam på om elever upplever sig diskriminerade eller kränkta av såväl andra barn, som av någon vuxen i verksamheten. För att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling tidigt informerar vi både elever och föräldrar vid terminsstart om att skolan arbetar efter en likabe-handlingsplan och att vi önskar att de hör av sig till barnets mentor vid misstanke om diskriminering och/eller annan kränkande behandling. Från åk 4 har barnen kamratstödjare i klassen som hjälper oss vuxna att uppmärksamma situationer och beteende bland barnen som föranleder misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling. Barnen i alla årskurser fyller i en karta över skolan där de ringar in platser och utrymmen där de känner sig otrygga. Dessa presenteras sedan och används i likabehandlingsgruppen för att diskutera fram åtgärder till förbättring. Varje rast finns skolans personal ute på skolgården och rastvaktar. Det finns också personal inomhus på varje avdelning. Oavsett om det är ett barn, en förälder eller någon som arbetar på skolan som misstänker att det förekommer kränkningar och/eller annan kränkande behandling, så ska denne känna sig trygg att anmäla detta till skolledningen. Får någon vuxen på skolan kännedom om att det finns misstankar så skall denne kontakta skolledningen. Ärendet tas då upp i likabehandlingsgruppen. 7

8 3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Rektor har det övergripande ansvaret för att utredning görs och följs upp. Vid akut (brådskande) bedömd situation kontaktar mentor vårdnadshavare omedelbart. I icke akuta situationer ska vårdnadshavare informeras snarast möjligt, senast inom 24 timmar. Vid upptäckt överlämnas händelseinformation till berörda elevers mentorer. Därefter sker samtal med de inblandade eleverna tillsammans med respektive mentorer. Samtliga inblandade går igenom handlingsplanen mot diskriminering och annan kränkande behandling (se bilaga 4). Utsatt elevs mentor dokumenterar händelsen på för ändamålet anvisad blankett (bilaga 5). Dokumentation sker vid varje samtal samt vid varje uppföljningstillfälle. Dokumentationen lämnas vid varje terminsslut till skolledningen för arkivering. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha, eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt. Ta reda på så mycket fakta som möjligt: TYDLIGHET VAD? VAR? NÄR? HUR? VILKA? ÅTGÄRDER! Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. 3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling Vi följer handlingsplanen mot kränkande behandling (se bilaga 4). Vid akut (brådskande) bedömd situation kontaktar mentor vårdnadshavare omedelbart. Mentor ska finnas med vid uppföljning med berörda parter samt se till att dokumentation sker och att vårdnadshavare informeras. Mentorn upprättar en åtgärds-plan (bilaga 5) i enlighet med handlingsplanen (bilaga 4). Elevhälsoteamet och/eller skolledning ska vid behov informeras och kopplas in. (Mentor är hela tiden nyckelperson!) Om diskrimineringen/kränkningen upphör, avslutas ärendet vid sista uppföljningsmötet. Om kränkningarna inte upphör kallar rektor till elevvårdskonferens i enlighet med handlingsplanen (se bilaga 4). För att insatta åtgärder ska skapa långsiktiga lösningar krävs adekvat ansvarsför-delning och täta uppföljningar. Ansvaret för att åtgärderna åtföljs har rektor. Åtgärder kan exempelvis vara kuratorskontakt med en elevgrupp eller enskilda elever, upprättande av åtgärdsplan (bilaga 5) mellan mentor och föräldrar m.m. Elevhälsoteamet överväger om det även behövs åtgärder som ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Denna typ av åtgärder sätts samman i Elevhälsoteamet i samverkan med inblandade mentorer och vårdnadshavare. Mentor i samarbete med elevhälsoteamet ser till att åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. 8

9 3.5 Speciella insatser vid kränkningar från personal - elev På Sorgenfriskolan råder nolltolerans mot alla former av kränkande behandling. Alla, oavsett yrkestillhörighet, har därför en skyldighet att omedelbart ingripa vid diskriminering/kränkande behandling. Detta gäller givetvis också om personal upplever att annan personal på skolan kränker ett barn. Vid kränkning eller diskriminering överlämnas händelseinformation till skolledningen. Därefter sker samtal med de inblandade. Vid akut (brådskande) bedömd situation kontaktar rektor vårdnadshavare omedelbart. Ärendet övergår till ett personalärende och hanteras av rektor tillsammans med HR-avdelningen och fackliga företrädare. OBS! Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. 3.6 Uppföljande åtgärder Rektor har yttersta ansvaret att säkerställa att de vidtagna åtgärderna följs upp och utvärderas. Utredningen, åtgärderna och uppföljningen av dessa ska dokumenteras. 3.7 Ansvarsfördelningen Ansvarsfördelning sker enligt handlingsplanen (se bilaga 4). Mentor är alltid nyckelperson. Rektor är alltid ytterst ansvarig. 9

10 4. Planerade åtgärder avseende det kommande året (behovsanalys och åtgärder) Planerade åtgärder Ansvar Tidsplan Varje avdelning på skolan ska anordna en likabehandlingsdag då man fokuserar extra mycket på skolans plan, och arbetar med övningar mer specifikt kring de olika diskrimineringsgrunderna. Kurator Skolledning Varje termin Trygghets-och trivselenkät besvaras av skolans samtliga elever en gång per termin i samband med likabehandlingsdagarna. Kill/tjej-grupper i högstadieklasserna som pratar om genus. En genuspedagog besöker skolan och föreläser för skolpersonalen om hur man implementerar genuspedagogik i undervisningen. Likabehandlingsplanen ska presenteras i två delar. Dels planen i sin helhet, och dels en mer lättläst övergripande version (bilaga 4). Den senare ska sättas upp i klassrummen. Fotografera kritiska platser utifrån barnens kartläggning. Diskutera dessa i klasserna och med rastvakterna. Information för skolans personal om likabehandlingsplanen och de 5 diskrimineringsgrunderna, samt Malmö stads värdegrund och hur detta präglar vårt dagliga arbete. Barnen kartlägger kritiska platser på skolan och skolgården och även tidpunkter då dessa platser kan upplevas som obehagliga. Informera om livsviktigthyllan i skolans bibliotek. I denna finns skönlitterära böcker för skolans alla åldrar med fokus på de 5 diskrimineringsgrunderna. Här finns även filmer och lärarhandledningar. Rastvakts lekar för årskurs 4-5 på lunchrasterna för att utveckla barnens sociala samspel. Utbildning av arbetslag 4-6 om förhållningssätt och bemötande. Arbetslagen tillsammans med kuratorn. Övergripande ansvar från skolledningen Kurator Skolledningen Mentorer Skolledning Kurator Skolledning Kurator Kurator Arbetslagen Skolbibliotekarien Kurator Skolledningen Kurator Skolbibliotekarie Arbetslag 4-6 Skolpsykolog Varje termin VT-12 Under läsåret. Början av VT-12 Varje termin Löpande under läsåret. Kamratstödjardagen Läsår 2012 VT-12 VT-12 10

11 Livsviktigpass schemaläggs i alla årskurser en gång per vecka. Skolans kurator har en materialbank med material som man kan använda ute i klasserna när man arbetar med likabehandlingsplanen eller annat livsviktigtarbete. Samt uppdaterar livsviktigt pärmen vid behov. Kuratorn bistår även med handledning. Skolledningen Kurator Skolbibliotekarie Vid schemaläggningen Läsår Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet medplanen samt hur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet Innan planen granskas och färdigställs av elevhälsoteamet så går den ut på remiss till pedagogerna på skolan, elevrådet och skolrådet. Under en utbildningsdag går kamratstödjarna från varje klass igenom planen tillsammans med rektor, kurator och arbetslagens representanter i likabehandlingsgruppen. Efter detta återför sedan kamratstödjarna, tillsammans berört arbetslags representant i likabehandlingsgruppen, denna information till klassen. I samband med detta går klassen igenom planen med sin mentor. Klass f-3 får informationen från en äldre kamratstödjare tillsammans med berört arbetslags likabehandlingsrepresentant. Det är kuratorn som presenterar likabehandlingsplanen på skolrådet. Med bakgrund av detta har samtliga klasser terminsvis en likabehandlingsdag där vi arbetar med innehållet i planen, exempelvis de olika diskrimineringsgrunderna, på olika sätt. Detta arbete ligger till grund för revideringen av nästa års plan. Eleverna kartlägger kritiska områden på skolan. De deltar även i anonyma enkäter gällande trygghet och trivsel på skolan. Dessa synpunkter kommer att ligga tillgrund för det kommande arbetet med planen på skolan. Alla vårdnadshavare har möjlighet att komma med synpunkter. Därför är det också viktigt att planen görs tillgänglig. Den läggs ut på skolans hemsida. Det går även att, vid efterfrågan, få planen utskriven och/eller översatt till en del språk. 11

12 6. Beskrivning av hur planen årligen skall följas upp, utvärderas och rutiner kring upprättandet av en ny plan I samband med att planen träder i kraft påbörjas arbetet med den nästkommande. De mål som är satta för 2012 ska följas upp och utvärderas för att lägga grunden inför nästa års plan. Exempelvis resultatet av likabehandlingsdagarna. Barnen på skolan kommer vid två tillfällen varje läsår kartlägga kritiska platser på skolan. De kommer även att anonymt besvara en trivsel och trygghetsenkät. Resultatet av dessa båda undersökningar kommer också ligga till grund för den nya planen. Nya planerade åtgärder kommer utifrån behov läggas till. Varje år kommer den av elevhälsoteamet upprättade planen läggas ut på remiss till pedagogerna på skolan, elevrådet, kamratstödjarna och föräldrarådet. Revidering ske utifrån dessa kommentarer innan den fastställs. Om du vill göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen eller Skolinspektionen, Barn- och elevombudets kansli, BEO, eller veta mer om dina rättigheter, se bilaga 6. 12

13 Bilaga 1 Vad kan du kräva av skolan? Skolan måste följa de regler som gäller, till exempel skollagen och läroplanen. Tänk på detta innan du gör en anmälan Den snabbaste vägen att komma till rätta med problemen är oftast att prata med rektor. Prata därför med skolan först! Vill du gå vidare i ärendet så kan du tag kontakt med Diskrimineringsombudsmannen, se länk nedan, eller Barn- och elevombudet som kontrollerar att förskolor och skolor i Sverige följer de lagar och regler som gäller. För mer information, se länkarna nedan. Diskrimineringsombudsmannen: Barn- och elevombud genom Skolinspektionen: 13

14 Bilaga 2 Hur trivs du i skolan? Pojke Flicka Klass Det är viktigt att du trivs i skolan. Ingen ska känna sig ensam. Andra får inte vara dumma mot dig. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta det som är viktigt för dig. Nu ska du får visa hur du känner dig vid olika tillfällen Måla med färg på den gubbe som visar hur du känner dig vid de olika frågorna. när jag går till skolan när jag tänker på lektionerna när jag tänker på klasskamraterna när jag tänker på rasterna när jag tänker på idrottslektionerna när jag tänker på matsalen/maten när jag tänker på att läsa högt när jag går hem från skolan när jag är hemma 14

15 Bilaga 3 SORGENFRISKOLANS HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Det är vårt mål att alla, både barn och vuxna ska känna sig trygga på Sorgenfriskolan. Då många är delaktiga i detta arbete, ger det eleverna ökad trygghet och skapar förtroende hos såväl barn som föräldrar. Skolan har ett Likabehandlingsteam där varje arbetslag deltar med 2 representanter och skolans kurator är sammankallande. Teamet träffas 2-3 gånger per termin. 1 gång per termin får eleverna fylla i en trivselenkät och en riskanalys. Resultatet av dessa diskuteras och åtgärdas för att följas upp kommande termin. 1. Vid misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling tar mentorn kontakt med berörda elever. Mentorn ansvarar för att det sker ett uppföljningssamtal efter ca en vecka. 2. Vid fortsatt misstanke informeras arbetslaget och Likabehandlingsteamet i arbetslaget. Likabehandlingsrepresentanterna har samtal med de inblandade. 3. Likabehandlingsteamet i arbetslaget informerar mentor och kurator. Mentorn informerar vårdnadshavaren. 4. Inom en vecka har Likabehandlingsteamet i arbetslaget ett uppföljningsmöte med barnen. Vårdnadshavare, mentor och kurator informeras. Om diskriminering eller annan kränkande behandling fortsätter 5. Ärendet tas upp på Arbetslagsmötet. Kurator kallar barn och vårdnadshavare till samtal där mentor och Likabehandlingsteamet i arbetslaget kallas. Mötet går igenom hela handlingsplanen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Åtgärdsplan upprättas 6. Om åtgärdsplanen inte följs kallar skolledningen till konferens där elev, vårdnadshavare, kurator och mentor och skolledning medverkar. Mötet gör en uppföljning av åtgärdsplanen och informerar om att polisanmälan är nästa steg. 7. Om diskriminering eller annan kränkande behandling ej upphör görs en polisanmälan. 15

16 Bilaga 4 16