Kallelse till socialnämnden

Transkript

1 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till socialnämnden Tid Onsdagen den 15 maj 2019, klockan 18:00 Plats Sessionssalen, Huddinge kommunalkontor, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i åldrarna år. Sara Zechel, enhetschef Projekt psykisk hälsa Eleonor Sundlöf, utvecklingsledare Lex Sarah Berit Heidenfors och Henrik Ifflander, utvecklingsledare Ekonomisk rapport Helén Trostemo, ekonomichef och Anna Ganning Hallendorff, controller 3 Delårsrapport per 31 mars 2019 för socialnämnden SN-2019/

2 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 4 Förslag till reviderad delegationsordning för socialnämnden SN-2019/ Ansökan om att utföra familjerådgivning - ACB Psykoterapi och handledning AB SN-2019/ Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter SN-2019/ Planprogram för Bostäder i Kungens Kurva, (Diametern 2) - remissvar SN-2019/ Övriga frågor 9 Meddelande till socialnämnden (senare utskick/delas ut) SN-2019/ Anmälan av delegationsbeslut till socialnämnden (senare utskick/delas ut) SN-2019/ Huddinge den 25 april 2019 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (3) Handläggare Linn Byström Linn.Bystrom@huddinge.se Socialnämnden Delårsrapport per 31 mars 2019 för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens delårsrapport per den 31 mars med tillhörande delårsbokslut samt helårsprognos 2019 och översänder den till kommunstyrelsen. Socialnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om ersättning för extraordinära kostnader i flyktingmottagandet med 3,9 miljoner kronor enligt bilaga 2. Sammanfattning Socialnämndens nettokostnader per mars månad är 100,9 miljoner kronor. Det är 9 miljoner mindre än motsvarande period I resultatet finns en intäkt från Migrationsverket om 4,3 miljoner kronor. Intäkten är av engångskaraktär och avser ersättning för kostnader för ensamkommande barn från andra kvartalet Prognosen pekar på att verksamhetens kostnader blir en miljon högre än budget vid årets slut. Arbetet med åtaganden och aktiviteter kopplade till dessa vid socialnämndens verksamheter, har under januari till mars över lag gått planenligt enligt verksamhetsplan för Avvikelser från planering har rört korrigering och minskning av aktiviteter i det preventiva arbetet på grund av uteblivna statsmedel. Beskrivning av ärendet Delårsrapporten per mars ska vara kortfattad med fokus på den ekonomiska uppföljningen och rapportering av utvecklingsåtaganden och internkontrollåtgärder. Syftet är att stämma av hur arbetet fortlöper och lyfta fram eventuella avvikelser från gjord planering. Avvikelser ska motiveras och åtgärder föreslås. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (3) Förvaltningens synpunkter I bilagd delårsrapport lämnar förvaltningen sin redogörelse kring utvecklingsåtaganden och aktiviteter kopplade till dessa, ekonomi och investeringar per den 31 mars Socialnämndens nettokostnader per mars månad är 100,9 miljoner kronor. Det är 9 miljoner mindre än motsvarande period I resultatet finns en intäkt från Migrationsverket om 4,3 miljoner kronor. Intäkten är av engångskaraktär och avser ersättning för kostnader för ensamkommande barn från andra kvartalet Socialnämndens prognos för 2019 är minus en miljon kronor. Prognosen bygger på kända faktorer i mars månad. Prognosen förutsätter att socialnämndens ansökan beviljas av kommunstyrelsen om en budgetförstärkning om 3,9 miljoner kronor för ensamkommande barn. Ansökan avser de kostnader som inte täcks av schablonbidraget från Migrationsverket avseende dygnskostnaden för placerade. Förklaringen till den negativa prognosen finns beskrivet i ärendet. Kortfattat beror det på att antalet månadsplacerade inom individ- och familjeomsorgen samt socialpsykiatri/beroende ökar och att personalkostnaden ökar. Åtgärder finns och kommer följas löpande. Uteblir den förväntade effekten kommer ytterligare åtgärder att bli nödvändiga. En viktig åtgärd är att medvetandegöra personalen om de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten samt behov av effektivt resursutnyttjande. Nämnden har ett ackumulerat underskott om -22,3 miljoner kronor med sig från tidigare år. För att återställa underskottet, kommer det att krävas ytterligare åtgärder för socialnämnden. I delår per 31 mars sker endast uppföljning av de aktiviteter som är kopplade till något av de utvecklingsåtaganden som nämnden valt för året. Det löpande arbetet med att följa och utveckla basuppdraget enligt delmål, särskilda prioriteringar och etappmål löper på och följs upp i senare uppföljningsdokument. Nämndens aktiviteter är kopplade till utvecklingsåtaganden om Långsiktigt och förebyggande arbetet och Utvecklad samverkan samt två kommunövergripande åtaganden om Aktiv och systematisk rehabilitering samt utökad uppföljning och att Förstärka lönebildningsprocessen och helt integrera med ekonomistyrningen. Nämndens samlade bedömning efter årets tre första månader är att arbetet med utvecklingsåtaganden löper enligt plan. Planerade aktiviteter bedöms kunna fullföljas till årets slut efter korrigering i reviderad verksamhetsplan för Socialnämnden 2019 utifrån ny nämndorganisation.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (3) Annmarie Sandberg Socialdirektör Marianne Saur Hedlund Tf. Bitr. socialdirektör Bilagor 1. Delårsrapport per 31 mars 2019 socialnämnden 2. Extraordinära kostnader för flyktingmottagande Beslutet delges Kommunstyrelsen

6 Diarienummer: SN-2019/404 Delårsrapport per 31 mars 2019 Socialnämnd MAJ 2019

7 Innehållsförteckning Huddinges vision och mål...3 Nämndens ansvarsområde...4 Sammanfattning av nämndens resultat...4 Nämndens mål och resultat...5 Nämndens tolkning av målen...5 Bra att leva och bo...5 Fler i jobb...6 God omsorg för individen...6 Systematisk kvalitetsutveckling...8 Attraktiv arbetsgivare...9 Sund ekonomi...12 Sund ekonomi - budgetåret...14 Plan för internkontroll...16 Sammanfattning av nämndens internkontrollarbete...16 Struktur för nämndens internkontrollarbete...17 Riskreducerande åtgärder...17 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning...19 Systematiska kontroller...19 Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd Delårsrapport per 31 mars 2019

8 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål som utgör grunden för en effektiv organisation och som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagare och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Socialnämnd 3

9 Nämndens ansvarsområde Socialnämnden erbjuder olika former av råd, stöd, behandling och omsorg så att alla invånare ska kunna leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. En grund för socialtjänstens arbete är principen om människors lika värde och allas rätt till trygghet, vård och omsorg. Socialnämnden i Huddinge har ansvar för kommunens individ- och familjeomsorg. Socialnämnden ansvarar för hela processen från utredningar av behov till beslut, utförande, uppföljning och utveckling av insatser. Insatserna utförs såväl i egen som i extern regi. I detta uppdrag ingår även mottagandet av ensamkommande barn. Socialnämnden styrs främst av lagarna på det sociala området: socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). För brukare inom socialpsykiatrins särskilda boenden och biståndsbedömd sysselsättning som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, utförs dessa av vård-och omsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsorganisation. Socialnämnden har också ansvar för bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer. Sammanfattning av nämndens resultat I delår per 31 mars sker endast uppföljning av de aktiviteter som är kopplade till något av de utvecklingsåtaganden som nämnden valt för året. Det löpande arbetet med att följa och utveckla basuppdraget enligt delmål, särskilda prioriteringar och etappmål löper på och följs upp i senare uppföljningsdokument. Nämndens aktiviteter som är kopplade till utvecklingsåtagandet om långsiktigt och förebyggande arbetet är: Medverkande i framtagandet av utvecklingsplan för tre av Huddinges kommundelar. IPS-metoden ska användas inom individ- och familjeomsorgen i arbetet med unga vuxna för att förebygga utanförskap En festival, Mitt143, ska genomföras i Vårby inom ramen för Samkraft Digitalisering av ledningsprocesser samt stödprocesser i nytt systemverktyg Utrullning av digitalt systemstöd för planering, uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete Arbeta fram nya arbetssätt för att strukturerat arbeta med den korta sjukfrånvaron Fortsatt arbete kring arbetssättet för den ekonomiska styrningen. Utveckla arbetet kring internkontroll inom ekonomiprocessen. Av dessa löper samtliga enligt plan förutom att en del av utvecklingen av det preventiva arbetet fått stå tillbaka då finansiering via statsmedel uteblivit. Arbetet med utvecklingsåtagandet får dock anses vara gott vid uppföljning per delår 1. Nämndens aktiviteter som är kopplade till utvecklingsåtagandet om utvecklad samverkan är: Utbildningsinsatser som ökar förutsättningarna till digital delaktighet. Samutredningar mellan olika enheter inom individ- och familjeomsorgen ska användas för att kunna utreda hela familjesituationen och ge ett samlat stöd. Ta fram struktur för arbetssätt med ny företagshälsovård. Arbeta fram en ny rutin kring processen obetalda kundfakturor. Av dessa löper samtliga enligt plan varför arbetet med utvecklingsåtagandet får anses vara gott vid uppföljning per delår 1. Nämndens aktiviteter som är kopplade till det kommunövergripande utvecklingsåtagandet om Aktiv och systematisk rehabilitering samt utökad uppföljning löper enligt plan genom ett nära samarbete med verksamhet, företagshälsovården och HR-enheten, med fokus på att sätta in tidigare rehabiliteringsåtgärder, samt fortsatt arbete med strukturerad uppföljning. Nämndens aktiviteter som är kopplade till det kommunövergripande utvecklingsåtagandet om att förstärka lönebildningsprocessen och helt integrera med ekonomistyrningen löper enligt plan och leds av HR-enheten och ekonomienheten centralt på kommunstyrelseförvaltningen. 4 Delårsrapport per 31 mars 2019

10 De delmål där nämnden i sitt basuppdrag arbetar vidare, men inte har några aktiviteter kopplade till utvecklingsåtaganden för året, rapporteras inte i delår per 31 mars. Dessa är: Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Ökad jämlikhet Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Ökad valfrihet Fler och växande företag God tillgänglighet Gott bemötande Hög delaktighet God kvalitet på insatser och tjänster Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Giftfri miljö Systematiskt planera, följa upp och förbättra Aktivt medarbetarskap Aktivt ledarskap Nämndens mål och resultat Nämndens tolkning av målen Socialförvaltningen arbetar med de delmål i Mål och budget som är relevanta för verksamheten. Förvaltningen ansvarar för att svara upp mot styrsignaler och särskilda prioriteringar enligt aktuella målområden, samt i enlighet med gällande lagar och förordningar. Arbetet ska rymmas inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Fokus ligger på att säkerställa resurser till kärnverksamheten och utvecklingsåtaganden som frigör resurser till denna prioriteras. Utvecklingsåtaganden och aktiviteter Socialförvaltningen har formulerat två utvecklingsåtaganden av generell karaktär, som verksamhet och staber arbetat fram konkreta aktiviteter kring. Aktiviteterna syftar till en utveckling av basuppdraget och beskrivs ibland under ett annat målområde beroende på fokusområde för aktiviteten. Socialförvaltningen arbetar under 2019 med ytterligare två kommunövergripande åtaganden som beskrivs under målområdet Attraktiv arbetsgivare. Bra att leva och bo Under målområdet Bra att leva och bo redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget två aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtaganden långsiktigt och förebyggande arbete och utvecklad samverkan. En aktivitet återfinns under delmålet Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet och en under delmålet Ökad delaktighet. Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Aktivitet Medverkande i framtagandet av utvecklingsplan för tre av Huddinges kommundelar Aktiviteten syftar till att socialförvaltningen får en mer aktiv och tydlig roll i samhällsbyggnadsprocessen där våra målgruppers behov uppmärksammas i ett tidigare skede i processen. Detta genom att medverka i framtagandet av utvecklingsplan för tre av Huddinges kommundelar (Sjödalen, Fullersta och centrala Huddinge) samt i framtagandet av utvecklingsplan för Vårby. Arbetet med denna aktivitet löper enligt plan utifrån vad som är angivet i genomförandeplanen. Förvaltningen äger inte själv frågan då det övergripande arbetet leds av kommunstyrelseförvaltningen. Socialnämnd 5

11 Ökad delaktighet Aktivitet Utbildningsinsatser som ökar förutsättningarna till digital delaktighet. För att bidra till att öka den digitala kompetensen bland de målgrupper som riskerar att hamna i digitalt utanförskap, kommer socialförvaltningen, under ledning av IT- och kommunikationsenheten, att inleda ett samarbete med kulturoch fritidsförvaltningen under Arbetet har blivit något försenat då den aktivitetsplan som skulle ha tagits fram för året ännu inte är klar. Planeringen för hur arbetet på bästa sätt ska genomföras har påbörjats genom samtal mellan Kultur- och fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen. Fler i jobb Under målområdet Fler i jobb redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget två aktiviteter under nämndens delmål Fler i egen försörjning som kopplar till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Fler i egen försörjning Aktivitet IPS-metoden ska användas inom individ- och familjeomsorgen i arbetet med unga vuxna för att förebygga utanförskap. (IPS=Individual Placement and Support) Målet med aktiviteten är att fler kommer ut i arbete/studier samtidigt som verksamheten kan erbjuda insatsen på hemmaplan i kombination med övrig öppenvård. Aktiviteten är kopplad till nämndens utvecklingsåtagande Långsiktigt och förebyggande arbete och svarar upp mot målen Fler i egen försörjning samt God omsorg för individen. Arbetet med IPS för unga vuxna pågår och det är kö till insatsen. Till följd av att statsbidragen för att motverka segregation drogs in, har planeringen för genomförandet gjorts om i reviderad verksamhetsplan och man kommer inte att kunna utöka antal platser inom IPS i den omfattning som var tänkt från början. Aktivitet En festival, Mitt143, ska genomföras i Vårby inom ramen för Samkraft Målet med aktiviteten är att ge 25 ungdomar arbetslivserfarenhet. Ytterligare mål är att öka föreningsdeltagandet i Vårby och få fler föreningar att etablera sig i området samt att öka samverkan mellan befintliga föreningar i Vårby och Huddinge kommun. Aktiviteten är kopplad till nämndens utvecklingsåtagande Långsiktigt och förebyggande arbete och svarar upp mot målen Fler i egen försörjning samt God omsorg för individen. Arbetet med planeringen inför festivalen löper enligt plan. God omsorg för individen Delmålet Fler upplever god hälsa syftar till nämndens förebyggande och hälsofrämjande insatser. Delmålet Fler upplever god vård och omsorg, riktas till samtliga utförare av nämndens stöd, vård och omsorg. Under målområdet God omsorg för individen redovisas nämndens två övergripande utvecklingsåtaganden, då det är under detta mål som nämndens kärnverksamhet i huvudsak ingår. Utöver arbetet med kärnuppdraget redovisas en aktivitet kopplad till nämndens utvecklingsåtaganden utvecklad samverkan och långsiktigt och förebyggande arbete under delmålet Fler upplever god vård och omsorg. Individ-och familjeomsorgen och nämndens staber har i sina respektive verksamhetsplaner formulerat aktiviteter för 2019 vilka syftar till att utveckla den löpande verksamheten. Vissa aktiviteter beskrivs därför under ett annat delmål än det övergripande målet med utvecklingsåtagandet. 6 Delårsrapport per 31 mars 2019

12 Fler upplever god hälsa Nämndens har åtta (8) aktiviteter som är kopplade till utvecklingsåtagandet om Långsiktigt och förebyggande arbete. En (1) av dessa är en aktivitet som är direkt kopplad till delmålet om att fler upplever god hälsa: 1. IPS-metoden ska användas inom individ- och familjeomsorgen i arbetet med unga vuxna för att förebygga utanförskap Övriga sju (7) aktiviteter redovisas under de målområden och nämndmål de svarar mot. Dessa är: 1. Medverkande i framtagandet av utvecklingsplan för tre av Huddinges kommundelar. 2. En festival, Mitt143, ska genomföras i Vårby inom ramen för Samkraft 3. Digitalisering av ledningsprocesser samt stödprocesser i nytt systemverktyg 4. Utrullning av digitalt systemstöd för planering, uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete 5. Arbeta fram nya arbetssätt för att strukturerat arbeta med den korta sjukfrånvaron 6. Fortsatt arbete kring arbetssättet för den ekonomiska styrningen. 7. Utveckla arbetet kring internkontroll inom ekonomiprocessen. Av dessa löper samtliga enligt plan förutom att en del av utvecklingen av det preventiva arbetet fått stå tillbaka då finansiering via statsmedel uteblivit. Arbetet med utvecklingsåtagandet får dock anses vara gott vid uppföljning per delår 1. Långsiktigt och förebyggande arbete I enlighet med kommunfullmäktiges mål att arbeta med förebyggande och långsiktiga insatser, ser socialförvaltningen att detta arbete är en förutsättning för att komma till rätta med såväl sociala problem och social utestängning, som att bibehålla en effektiv verksamhet med god kvalitet. Förvaltningen har i sin omvärldsbevakning och planeringsförutsättningar lyft upp kommande större lagändringar som förväntas ha stor påverkan på det löpande arbetet. Det gäller framför allt översyn av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), översyn av socialtjänstlag (2001:453), utredning Ett fönster av möjligheter (SOU 2017:112) samt barnkonventionen som lag. Detta går även i linje med de rekommendationer från nationella prioriteringar, där regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att se över socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. I delbetänkandet Ju förr desto bättre vägar till en förebyggande socialtjänst fördjupar utredningen kunskaperna om och möjligheterna med att arbeta förebyggande. Utvecklingsåtagande Verksamhet och staber ska se över sin verksamhet och identifiera och beskriva aktiviteter som behöver genomföras för att utveckla arbetet med kärnuppdraget samt för att utveckla det långsiktiga och förebyggande arbetet. Status Troligen klart i år Kommentar Inom IFO löper arbetet med IPS riktat mot unga vuxna enligt plan. Fler upplever god vård och omsorg Nämnden har fyra (4) aktiviteter som är kopplade till utvecklingsåtagandet om utvecklad samverkan. En (1) av dessa är en aktivitet som är direkt kopplad till delmålet om att fler upplever god vård och omsorg: Socialnämnd 7

13 1. Samutredningar mellan olika enheter inom individ- och familjeomsorgen ska användas för att kunna utreda hela familjesituationen och ge ett samlat stöd. Övriga tre (3) aktiviteter redovisas under de målområden och nämndmål de svarar mot. Dessa är: 1. Utbildningsinsatser som ökar förutsättningarna till digital delaktighet. 2. Ta fram struktur för arbetssätt med ny företagshälsovård. 3. Arbeta fram en ny rutin kring processen obetalda kundfakturor. Av dessa löper samtliga enligt plan varför arbetet med utvecklingsåtagandet får anses vara gott vid uppföljning per delår 1. Utvecklad samverkan Det finns idag, såväl i Sverige som helhet som Huddinge kommun specifikt, utmaningar och brister i samverkan mellan utförare av de kommunala insatserna. Med den ökade detaljstyrningen har man förlorat lite av helhetsperspektivet. Detta påverkar mötet mellan medarbetare och kommuninvånaren negativt, även om omsorgen hos de enskilda verksamheterna håller hög kvalitet. Ett väl fungerande samarbete mellan relevanta verksamheter skapar i slutändan mervärde för den enskilde kommuninvånaren. Ett utökat samnyttjande av kompetenser, lokaler och resurser, skulle i förlängningen kunna frigöra resurser, såväl, tidsbesparande som ekonomiska. Frigjorda resurser som kan användas till att stärka kärnverksamhet. Utvecklingsåtagande Verksamhet och staber ska se över sin verksamhet och identifiera och beskriva aktiviteter som behöver genomföras för att utveckla arbetet med kärnuppdraget och för att utveckla samverkan. Status Blir klart i år Kommentar Aktiviteten rörande samutredningar pågår enligt plan inom IFO. Systematisk kvalitetsutveckling Under det strategiska målområdet Systematisk kvalitetsutveckling redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget två aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtagande om långsiktigt och förebyggande arbete. En aktivitet under Ökad processorientering och en under God användning av digitaliseringens möjligheter. Särskild prioritering samt etappmål rörande genomlysningar flyttas från detta målområde till målområdet Sund ekonomi, där ytterligare etappmål och nämndens arbete med genomlysningar beskrivs. Ökad processorientering Aktivitet Digitalisering av ledningsprocesser samt stödprocesser i nytt systemverktyg Ett förvaltningsövergripande arbete med att digitalisera ledningssystemet och processerna ska påbörjas under året. Arbetet löper enligt plan. En projektbeställning är under framtagande, och projektet med att digitalisera ledningssystemet och processerna beräknas starta i oktober. God användning av digitaliseringens möjligheter Aktivitet Utrullning av digitalt systemstöd för planering, uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete 8 Delårsrapport per 31 mars 2019

14 Arbetet med att implementera det digitala systemstödet inom förvaltningen löper enligt plan. Till delår 1 har utrullning med grundutbildning och skrivarstugor skett för verksamhetschefer, sektionschefer, stabschefer samt utvecklingsledare. För enhetschefer inom individ och familjeomsorgen planeras grundutbildning att ske i maj. Attraktiv arbetsgivare Under målområdet Attraktiv arbetsgivare redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget två kommunövergripande åtaganden under delmålet Goda förutsättningar. Till ett av de kommungemensamma åtagandena kopplar HR-enheten två aktiviteter som även svarar upp mot nämndens utvecklingsåtaganden långsiktigt och förebyggande arbete och utvecklad samverkan. Mått Utfall & trend Etappmål, ranking & genomsnitt Kön Omotiverade skillnader? Antal anställda Utfall Kvinnor Män Nej Trend Oförändrad Socialnämnden har totalt 438 antal anställda per den 28 februari Av dessa är 84,2 procent kvinnor och 15,8 procent män. Det finns skillnader i fördelningen mellan kön i relation till antal anställda. Skillnaden följer dock fördelningen inom branschen i stort då socialtjänsten generellt är en kvinnodominerad arbetsplats. I SCBs statistik från 2017 utgjorde kvinnor 88,3 procent av socialsekreterare, kuratorer och biståndsbedömare, varför skillnaden inom nämndens verksamheter inte kan anses vara omotiverad. (SCB: Yrkesregistret med yrkesstatistik Yrkesstrukturen I Sverige). Antal anställda chefer Utfall Kvinnor Män Nej Trend Oförändrad Socialnämnden har totalt 29 chefer per den 28 februari 2019, av dessa är 96,5 procent kvinnor och 3,5 procent män. Det finns skillnader då fördelningen manliga respektive kvinnliga chefer inte följer fördelningen utifrån antalet anställda. Då det rör sig om betydligt färre individer bland antalet chefer, påverkas utfallet mer av enskilda förändringar. Därför bör avvikelsen mellan antalet anställda och antalet chefer inte ses som en omotiverad skillnad. Siffrorna i tabellen ovan redovisar medarbetare inom individ- och familjeomsorgen samt den centrala staben för hela förvaltningen. Utifrån ny nämndorganisation redovisas statistik i tabellen kring ovanstående delar endast för augusti 2018 som nytt startutgångsläge. Goda förutsättningar Socialnämndens arbete för att nå målet Goda förutsättningar löper enligt plan. Nämnden arbetar för att vara en bra arbetsplats med en god arbetsmiljö och lika villkor. Nämnden arbetar med utvecklingsåtagandena såsom planerat. Det har skett en viss ökning av sjukfrånvaron, men nämnden ligger fortsatt på en låg nivå. Arbetet med det aktiva och systematiska uppföljningsarbetet med tidiga åtgärder kring rehabilitering löper på och är prioriterat under året. Aktivitet Arbeta fram nya arbetssätt för att strukturerat arbeta med den korta sjukfrånvaron Förvaltningen ska under 2019 fokusera på att hitta arbetssätt för att strukturerat arbeta med och följa upp även den korta sjukfrånvaron för att öka frisknärvaron. Detta kopplar även till åtagandet om långsiktigt och förebyggande arbete. Socialnämnd 9

15 Arbetet med denna aktivitet inryms i arbetet med det kommunövergripande utvecklingsåtagandet om en aktiv och systematisk rehabilitering samt utökad uppföljning. Aktivitet Ta fram struktur för arbetssätt med ny företagshälsovård Under 2019 kommer förvaltningen, genom HR-enheten, att fokusera på att upparbeta arbetssätt för att företagshälsovården ska utgöra ett bra och effektivt stöd gentemot förvaltningens verksamheter. Detta kopplar även till förvaltningens åtagande om utökad samverkan. Arbetet med denna aktivitet löper enligt plan. Uppföljning av kostnader och nyttjade tjänster har kommit närmare verksamheterna, då ansvaret flyttats från centralt håll till respektive förvaltning. Mått Utfall & trend Etappmål, ranking & genomsnitt Kön Omotiverade skillnader? Sjukfrånvaro (total) Utfall ,7 % Mål 2019 Behåll Kvinnor ,7 % Män ,2 % Nej Trend Negativ Det kommunövergripande målet för 2019 är att sjukfrånvaron ska understiga 7 procent. Socialnämndens mål för 2019 är att bevara de låga sjuktalen enligt nivån i augusti 2018 då utfallet var 5,3 procent. Nämnden har inte lyckats nå etappmålet för 2019, då den totala sjukfrånvaron, r12 motsvarar 5,7 procent per den 28 februari Detta är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med samma period Andelen för kvinnor är 5,7 procent, en ökning med 0,5 procentenheter och för männen 5,2 procent, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med Nämndens totala sjukfrånvaro har ökat något. Denna ökning återfinns inom förvaltningens stabsfunktioner. Individ- och familjeomsorgen har en fortsatt sjunkande sjukfrånvaro. Det bedrivs ett aktivt och systematiskt rehabiliteringsarbete med tidiga insatser. Arbetet sker med stöd av företagshälsovården och HR-enheten. Nämnden har ett fortsatt fokus på den långa sjukfrånvaron över 180 dagar samtidigt som inriktning även sker på övriga sjukfrånvarointervall. Detta för att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Korttidssjukfrånvar o (1-14 dagar) Utfall ,4 % Mål 2019 Behåll Kvinnor ,4 % Män ,5 % Nej Trend Positiv Korttidssjukfrånvaron, r12 är 2,4 procent per den 28 februari 2019, vilket är en viss minskning jämfört med Kvinnornas andel har minskat med 0,2 procentenheter medan männens har ökat med 0,2 procentenheter jämför med Nämnden fokuserar på att arbeta strukturerat och följa upp den korta sjukfrånvaron för att öka frisknärvaron. Detta sker genom systematiska uppföljningar mellan HR-enheten och verksamheten för att säkerställa att rätt insatser sätts in i rätt tid. Långtidssjukfrånvar o (över 180 dagar) Utfall ,6 % Mål 2019 Behåll Kvinnor ,7 % Män ,9 % Nej Trend Oförändrad 10 Delårsrapport per 31 mars 2019

16 Mått Utfall & trend Etappmål, ranking & genomsnitt Kön Omotiverade skillnader? Den totala långtidssjukfrånvaron (över 180 dagar), r12 per den 28 februari 2019 motsvarar totalt 1,6 procent. Totalt sett har den längre sjukfrånvaron ökat med 0,2 procentenheter jämfört med samma period Kvinnornas andel har ökat med 0,4 procentenheter medan männens har minskat med 0,7 procentenheter sedan Nämnden arbetar aktivt och systematiskt med rehabilitering och uppföljning med fokus på den längre sjukfrånvaron. Arbetet sker med stöd av HR-enheten och företagshälsovården. Månatliga uppföljningar av långtidssjukfrånvaron över 180 dagar redovisas till KSF. r12= rullande 12 innebär att redovisa resultat som ett årsresultat till och med den senaste månaden. Kommunövergripande utvecklingsåtagande: Aktiv och systematisk rehabilitering samt utökad uppföljning Beslut om ett kommungemensamt åtagande har tagits gällandes aktiv och systematisk rehabilitering mot bakgrund av att Huddinge kommun har haft en hög sjukfrånvaro under lång tid. För helåret 2017 har Huddinge den högsta totala sjukfrånvaron i Stockholms län. Huddinge sticker framförallt ut när det gäller den långa sjukfrånvaron. Utvecklingsåtagande Det kommunövergripande målet för 2019 är att sjukfrånvaron ska understiga 7 procent. Socialnämndens mål för 2019 blir att bevara de låga sjuktalen på 5,3 procent. Status Blir klart i år Kommentar Som ett led att minska sjukfrånvaron arbetar alla verksamheter aktivt med ett förebyggande rehabiliteringsarbete, kontinuerlig uppföljning av statistik och åtgärder samt analys av dessa. Arbetet sker med stöd från företagshälsovården och HR-enheten. HR-enheten har påbörjat ett strukturerat arbete med att följa upp statistiken kring sjukdomsintervallet dagar, där vi noterat en ökning. Tanken är att sätta in tidiga rehabiliteringsåtgärder för att kunna vända denna trend. Ett arbete med riktade rehabiliteringsinsatser och strukturerad uppföljning av medarbetare sjukskrivna över 180 dagar fortsätter. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling har skett månadsvis. Socialnämnd 11

17 Kommunövergripande utvecklingsåtagande: Förstärka lönebildningsprocessen och helt integrera med ekonomistyrningen. Lönerna är den största kostnaden i budgeten. En investering som förvaltningen använder för att styra och utveckla verksamheten i önskad riktning. Den lokala lönebildningen ska vara en integrerad process med budgetarbetet och innebär att förvaltningens ledningsgrupp tar ställning till den tillgängliga ekonomiska ramen för löneökning. Under 2017/2018 har ett projekt pågått för att ta fram nya löneanvisningar och samtalsmallar med utgångspunkt i personalpolicyn från Utbildning inom lönesättning till alla chefer har genomförts och nya lönekriterier förankrats under Utvecklingsåtagande Förvaltningen implementerar de lokala tillämpningsanvisningar för löneöversynsprocessen som antogs Syftet med anvisningarna är att säkerställa en process där förvaltningsgemensamma avvägningar och satsningar görs inför löneöversynen samt för att förhindra löneglidning. En gemensam utbildning för förvaltningsledningsgrupp, HR-enheten och ekonomienheten ska genomföras 2019 via avrop av SKL:s utbildningar i lokal lönebildning. Status Blir klart i år Kommentar Arbetet med detta kommungemensamma åtagande leds av HR- och ekonomienheten centralt på kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen har i årets löneöversyn arbetat utifrån de lokala tillämpningsanvisningarna för löneöversynsprocessen. Sund ekonomi Under målområdet Sund ekonomi redovisas utöver arbetet med kärnuppdraget fyra aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtaganden. Två återfinns under delmålet Budgethållning och två under delmålet Långsiktig balans. Tre stycken är kopplade till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete och en till åtagandet rörande utvecklad samverkan. Budgethållning Aktiviteter kopplade till nämndens utvecklingsåtaganden Aktivitet Arbeta fram en ny rutin kring processen obetalda kundfakturor För att minimera kostnaderna för avskrivningar kommer ekonomienheten att leda förvaltningens arbete med att ta fram en ny rutin kring hanteringen av obetalda kundfakturor. Detta ska ske genom att dokumentera och genom samverkan mellan förvaltningens verksamheter rörande faktureringsprocessen. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet utvecklad samverkan. Arbetet med aktiviteten kommer att påbörjas under hösten. Aktivitet Fortsatt arbete kring arbetssättet för den ekonomiska styrningen För att uppnå god budgethållning och långsiktig balans behöver arbetet kring styrning och uppföljning fortsätta att utvecklas inom organisationen. Ekonomienheten behöver i den månatliga uppföljningen med enhetscheferna i större utsträckning koppla uppföljningen till åtgärder och effekter av dessa. Verksamhetschefer ansvarar för genomförande av denna aktivitet i samarbete med controller på ekonomienheten. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Arbetet med aktiviteten löper enligt plan och uppföljning av åtgärder och effekter av dessa följs löpande i den månatliga uppföljningen med verksamheten. 12 Delårsrapport per 31 mars 2019

18 Åtgärder för att uppnå budget i balans Socialnämndens prognos för 2019 är minus en (1) miljon kronor. Prognosen bygger på kända faktorer i mars månad. Prognosen förutsätter att socialnämndens ansökan beviljas av kommunstyrelsen om en budgetförstärkning om 3,9 miljoner kronor för ensamkommande barn. Ansökan avser de kostnader som inte täcks av schablonbidraget från Migrationsverket avseende dygnskostnaden för placerade. Målsättningen är att verksamheten ska rymmas inom beslutad budgetram. Nedan redovisas åtgärder som genomförs. Inom individ- och familjeomsorgen kommer följande åtgärder vidtas: Vakanshållning av tjänster Undvika att konsulter anlitas Minska köp av tjänster till exempel extern öppenvård. Korta placeringstiden i samtliga insatser såsom skyddade boenden, externa boenden och HVB. Delegationsordningen förändrats för att korta placeringstiden av insatsen i stödboenden. Följa kostnaderna för avhopparverksamheten. Åtgärderna ovan kommer att följas löpande. Uteblir den förväntade effekten kommer ytterligare åtgärder att bli nödvändiga. Fortsatt arbete med att medvetandegöra personalen om de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten samt behov av effektivt resursutnyttjande. Nämnden har ett ackumulerat underskott om -22,3 miljoner kronor med sig från tidigare år. För att återställa underskottet, kommer det att krävas ytterligare åtgärder för socialnämnden. Långsiktig balans Aktivitet Utveckla arbetet kring internkontroll inom ekonomiprocessen För att förebygga brister behöver arbetet kring internkontroller inom ekonomiprocessen utvecklas. Det kan exempelvis handla om att ta fram rutiner för internkontroll vid hantering av kontanta medel. Aktiviteten kopplas till utvecklingsåtagandet långsiktigt och förebyggande arbete. Arbetet med aktiviteten kommer att påbörjas under året. Socialnämnd 13

19 Sund ekonomi - budgetåret Resultaträkning Resultaträkning, mnkr Ackumulerat utfall, januari till mars Taxor och avgifter 0,4 0,6 Försäljning av verksamhet 4,9 4,9 Bidrag 15,3 15,8 Övriga intäkter 0,3 0,3 Verksamhetens intäkter 20,9 21,5 Personal 68,5 66,8 Lokaler 5,6 6,1 Bidrag kostnader 0,8 1,1 Köp av verksamhet 39,6 48 Konsulter och inhyrd personal 1,3 4,0 Varor och tjänster 5,4 4,8 Övriga kostnader 0 0 Kapitalkostnad 0,6 0,7 Verksamhetens kostnader 121,8 131,5 Nettokostnad 100,9 110,0 Budget, netto 100,7 Periodens resultat -0,2 Prognos för helår ,0 varav uttag Eget kapital 0 Balansresultat -1,0 IB eget kapital -22,3 UB eget kapital -23,3 Socialnämndens nettokostnader per mars månad är 100,9 miljoner kronor. Det är 9 miljoner mindre än motsvarande period I resultatet finns en intäkt från Migrationsverket om 4,3 miljoner kronor. Intäkten är av engångskaraktär och avser ersättning för kostnader för ensamkommande barn från andra kvartalet Riktpunkten för mars månad är 25 procent av 2019 års budget, vilket ligger i linje med socialnämndens nettokostnader. Prognosen pekar på att verksamhetens kostnader är en miljon högre än budget. 14 Delårsrapport per 31 mars 2019

20 Driftbudget per verksamhet/ansvar Driftredovisning, mnkr Verksamhet HELÅR Budget helår Prognos helår Avvikelse prognos/b udget Åtgärder Avvikelse efter åtgärder Ackumule rad budget PERIOD JANUARI-MARS Utfall Avvikelse utfall/ budget Socialpsykiatri och beroende 36,2 38,8-2,6 0-2,6 8,8 8,6 0,2 Vård och behandling 340,2 343,7-3,5 0-3,5 82,6 86,8-4,2 Nämnd, ledning och adminstration 38,7 37,9 0,8 0 0,8 9,4 8,6 0,8 Ofördelat 2,9 2, ,0 Summa exklusive flyktingmottagande Flyktingmottagande ensamkommande barn Extraordinär intäkt Migrationsverket ,3-5,3 0-5,3 100,8 104,0-3,2 0 3,9-3,9 3,9 0,0 0 1,3-1,3 0-4,3 4,3 0 4,3 0-4,3 4,3 Summa nämnd ,9-4,9 3,9-1,0 100,8 101,0-0,2 Vård och behandling Statistiken visar att antalet månadsplacerade har ökat mellan 2018 och 2019 inom individ- och familjeomsorgens samt socialpsykiatri/beroendes ansvarsområde. I mars 2018 var antalet månadsplaceringar totalt 215,2. I mars 2019 var antalet månadsplaceringar totalt 231,4. En ökning med 16,2 månadsplaceringar. I statistiken ingår inte insatser för ensamkommande barn. Placeringar på Statens institutionsstyrelse kostar cirka 6 tusen kronor per dygn, vilket motsvarar en månadskostnad om cirka 180 tusen kronor per månad. I mars var 11 sådana placeringar aktuella i verksamheten för barn och unga samt 5 LVM på beroendeenheten. Barn och ungdom Kostnaden är 4,2 miljoner högre än budget efter tre månader. Kostnaderna beror på flera faktorer som redovisas nedan. Prognosen för 2019 är minus 3,5 miljoner kronor. Under 2018 har samtliga vakanser av socialsekreterare till barn och ungdomssektionen tillsatts. Samtidigt har ytterligare anställningar gjorts för att möta det ökade inflödet av nya ärenden på barn och ungdom. Effekten av att verksamheten är fullt bemannad syns på personalkostnaderna Avveckling av konsulter har genomförts vilket är positivt men de minskade konsultkostnaderna täcker inte de ökade kostnaderna för fast anställd personal. De lokaler verksamheten sitter i Flemingsbergs centrum har inte kapacitet rent arbetsmiljömässigt att rymma 220 medarbetare. Verksamhetsflyttar kommer ske till andra lokaler under våren och hösten. På kort sikt kommer det att generera vissa merkostnader till exempel dubbla hyror och kostnader för flytt. En analys av kostnaderna kan redovisas i delår två. Socialpsykiatri och beroende Kostnaden är 0,2 miljoner kronor lägre än budget efter tre månader. Prognosen för 2019 är minus 2,6 miljoner kronor. Prognosen bygger på att antalet beslut om lagen om vård av missbrukare LVM blivit fler. Insatsen stödboenden har ökat. Det finns även en ökning av ärenden med avhoppare från kriminell verksamhet. Antalet ärenden är få men trenden är ökande. Under hösten 2018 gjordes en översyn av brandskyddet i vissa boenden inom beroende vilket kommer kräva åtgärder för att uppfylla myndighetskraven. Det har även inneburit att fem platser ej längre kan användas för boende. Socialnämnd 15

21 Flyktingmottagande ensamkommande barn Kostnaden är 7,8 miljoner kronor efter tre månader. Återsökning av statsbidrag från Migrationsverket uppgår till 6,6 miljoner kronor. Ersättningen från Migrationsverket täcker 84 procent av kostnaderna. Socialnämnden ansöker hos kommunstyrelsen om en budgetförstärkning om 3,9 miljoner kronor för helåret 2019 för de kostnader som inte täcks av schablonbidraget från Migrationsverket avseende dygnskostnaden för placerade. I mars månad är utfallet positivt med 3 miljoner kronor. Det beror på en intäkt från Migrationsverket om 4,3 miljoner kronor. Det är intäkt av engångskaraktär och avser ersättning för kostnader för ensamkommande barn från andra kvartalet Nämnd, ledning och administration Kostnaden för nämnd och staber är 0,8 miljoner kronor lägre än budget efter tre månader. Prognosen för helåret är ett överskott med 0,8 miljoner kronor. Socialförvaltningens staber påverkas av bildandet av den nya Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Socialnämndens budget kommer minskas med totalt 2,6 miljoner kronor som ska finansiera en del av gymnasie- och arbetsmarknadsnämndens stab. Budgetjusteringen ställer krav på att kvarvarande organisation anpassas till de nya ekonomiska förutsättningarna. Investeringar Investeringar mnkr Budget 2019 Utfall mars 2019 Prognos helår 2019 Oförutsedda investeringar 0,7 0,2 0,7 Lokalplaner 0,6 0 0,6 Summa netto 1,3 0,2 1,3 Den investering som gjort hittills avser ombyggnation i en verksamhetslokal inom Barn och ungdomssektionens öppenvård. Plan för internkontroll Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett systematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligas genom att man på alla nivåer i organisationen arbetar systematiskt med att minska eller eliminera befintliga risker. Det görs genom att skapa systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning, kontrollera efterlevnad av lagar och regler. Dessutom görs det genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i organisationen, så att man genomför verksamheten på ett riskmedvetet och säkert sätt. Nämnderna ska i den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verksamhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Uppföljningen av arbetet med intern kontroll sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Sammanfattning av nämndens internkontrollarbete Nämnden har för året identifierat fyra (4) risker som man kopplat ett flertal åtgärder till. 16 Delårsrapport per 31 mars 2019

22 Struktur för nämndens internkontrollarbete Det systematiska förbättringsarbetet hanterar såväl planering- och uppföljningsprocess, som ledningssystem enligt SOSFS 2011:9, och är ett sätt att både blicka bakåt och utvärdera vad som gjorts, och att blicka framåt i ett förebyggande syfte genom att identifiera eventuella risker. Arbetet med bland annat riskidentifiering och hantering av risker sker löpande under året inom samtliga verksamheter. Det medför en möjlighet att säkerställa att riskarbetet hänger ihop på olika nivåer i organisationen. Riskreducerande åtgärder Fler upplever god vård och omsorg Risk Risk att barn och unga med omfattande vårdbehov inte får den insats de har behov av. Bakgrund Bristande samordning gör att relevanta aktörer ej deltar och tidiga/förebyggande insatser ej kan genomföras. Då det inte finns relevanta alternativ av utförare, medför detta placeringar som inte är skräddarsydda utifrån befintligt behov, många gånger till en utökad kostnad. Risken påverkar även målområdet Sund ekonomi. Åtgärd Samordning genom SIP (samordnad individuell plan) Status Blir klart i år Kommentar Arbetet löper enligt plan. Hitta alternativa lösningar för att möta komplexa vårdbehov. Status Blir klart i år Kommentar Arbetet löper enligt plan. Fortsatt dialog med Vårljus. Status Risk för att socialtjänst uppdelat på flera nämnder kan få negativ påverkan på helhetsperspektivet av den enskildes behov av stöd Bakgrund Socialtjänstens insatser till den enskilde ska tillhandahållas i ett helhetsperspektiv även när den enskilde har behov av stöd från flera nämnder. Det är nämndernas ansvar att samverka för att ge stöd till den enskilde, oavsett hur kommunen valt att organisera sig. Ej klart i år Kommentar Ej aktuellt då Vårljus avvecklats under första halvan av Samverkan med övriga nämnder som har socialtjänst. Status Blir klart i år Kommentar Arbetet med att sätta gemensamma samarbetsformer mellan de två nya förvaltningarna pågår. Eftersom det råder sekretess i individärenden mellan nämnder är det en förutsättning, förutom vid vissa undantag, att den enskilde också samtycker till att nämnderna samverkar kring stödinsatser. Mot denna bakgrund kan det finnas risk för att socialtjänst som är organiserad under olika nämnder kan få negativ påverkan på den enskildes möjlighet till samordnat stöd. Att sekretess råder mellan olika delar av socialtjänsten kan leda till att det finns relevant information inom en annan nämnd som beslutsfattare inom den aktuella nämnden inte har kännedom om. Socialnämnd 17

23 Risk Risk att individer inom socialförvaltningens målgrupper inte får ändamålsenliga insatser på grund av att verksamheten inte kan möta det behov av stöd och service som finns utifrån brist på lokaler. Bakgrund Brist på lokalytor för verksamheter resulterar bland annat i försenade stödinsatser. Detta kan exempelvis handla om att barn och unga i behov av stödgrupper får avvakta med att komma igång, samt långa väntetider för kontakt på ungdomsmottagningen. Åtgärd Långsiktigt planeringsarbete rörande behov av lokaler ur ett flerårigt perspektiv. Status Blir klart i år Kommentar Arbetet löper enligt plan. Tillgång till ny lokal som möjliggör bättre ytor för verksamhet riktad till barn och unga. Risken har även en direkt påverkan på arbetsmiljön, och kan även påverka budgethållningen negativt, då man riskerar att tvingas till kostsamma placeringar utifrån att man på grund av lokalbrist inte kan möta behovet av insatser. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Risk Risk att förvaltningen halkar efter i automatiserings- och digitaliseringsutvecklingen. Bakgrund Ett ökat krav på digitalisering, välfärdsteknologi och utveckling av våra befintliga system kräver förändrade arbetssätt för att anpassa oss såväl för den digitala arbetsplatsen, som digitala lösningar för den enskilde. Effekter Att arbeta med automatiserade tjänster, eller att robotisera delar av processer, innebär mindre administration för handläggare och därmed ökad tid för stöd till den enskilde. Automatiserade tjänster innebär också en ökad tillgänglighet för den enskilde kommuninvånaren. En utveckling av automatiserade tjänster innebär även en minskad risk för felaktigheter rörande exempelvis utbetalningar för utförd tid gällande hemtjänst. Åtgärd Gemensam strategi och handlingsplan med prioriteringar Status Blir klart i år Kommentar Förvaltningsledningen har påbörjat arbetet med att ta fram prioriteringar för de större digitaliseringssatningarna Förvaltningens strategi för digitalisering kommer att beslutas av förvaltningsledningen under maj Förvaltningen har flera införanden av digitala lösningar och välfärdsteknik planerade under året. För att kunna genomföra digitaliseringsinsatser i en snabbare takt och inom fler områden har förvaltningen genomfört en analys av vilka resurser det är som behöver förstärkas. Analysen visar att vi behöver kompletterande kompetens- och utbildningsinsatser för medarbetarna, förstärkt kompetens inom IT-juridik och projektledning, lösningar av integritets- och säkerhetsfrågor, en utbyggd och stabil IT-infrastruktur, samverkan med andra aktörer samt ett förstärkt arbete med e- tillgänglighet och användbarhet. Förutsättningar För en önskvärd digitaliseringsutveckling, behöver dessa frågor prioriteras. Inom verksamheterna finns även ett stort behov av support i grundläggande IT-frågor. Då en stor del av stödet handlar om verksamhetsnära IT-frågor, tas detta av befintliga resurser för nödvändiga utvecklingsfrågor och strategisk planering. Risken har även påverkan på målområdet Sund ekonomi. 18 Delårsrapport per 31 mars 2019

24 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Åtgärdslista Revision/Granskning Granskning av placering av barn och unga i jourhem och familjehem Diarienummer SN-2018/ Åtgärd Se över rutiner för hemtagning Status Blir klart i år Kommentar Arbetet pågår enligt plan. Verksamheten har bedrivit ett arbete för att hitta alternativ till placeringar utanför hemmet samt korta ned placeringstiden vid faktiska placeringar med följd att antalet snittdygn för placerade i jourhem har minskat. Systematiska kontroller Nämnden har för året en systematisk kontroll rörande jämlikhetsaktiviteter, vilken följs upp årsvis i verksamhetsberättelse Ökad jämlikhet Systematiska kontroller Beskrivning av kontroll Status och kommentar Samtliga verksamheter och staber ska under året genomföra minst en jämlikhetsaktivitet. Jämlikhetsarbetet har under tidigare år omfattat olika utvecklingsåtaganden och är nu en permanent del av basuppdraget. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för jämlikhet och mångfald har regelbundna möten och följer även upp att jämlikhetsaktiviteterna genomförs. Arbetet med de systematiska kontrollerna pågår enligt plan. Verksamheterna planerar och genomför jämlikhetsaktiviteter. Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell går ut på att systematiskt föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten samt kommunfullmäktiges vision och mål i planeringsperiodens mål- och budgetdokument. Verksamhetsplan Strukturen i planerings- och uppföljningsdokumenten utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål är vägledande för hur nämnden tolkar och beskriver sina mål och utvecklingsåtaganden i sin verksamhetsplan. Under respektive övergripande och strategiskt mål redovisas nämndens mål. Under varje nämndmål och delmål finns inledande texter där nämnden med utgångspunkt i årets Mål och budget beskriver hur den har tolkat kommunfullmäktiges styrsignaler kring det aktuella målet och hur de hanteras, till exempel inom basuppdraget eller genom utvecklingsåtagande/n. Därefter följer måttabeller. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat samt ambitioner (etappmål) för planeringsåret. Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära nämnden är att uppfylla de olika nämndmålen. I många fall används flera olika mått som mäter delaspekter av målet och som tillsammans ger en större bild. Under tabellerna redogör nämnden för sin analys av måtten och eventuella utvecklingsåtaganden beskrivs. Socialnämnd 19

25 I verksamhetsplanen redovisar nämnden även planerade riskåtgärder för året. Jämlik styrning Verksamheter ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, områdes- och åldersperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Med omotiverade skillnader menas sådana som inte kan förklaras av att exempelvis invånare har olika förutsättningar eller behov i nuläget och som därför bör åtgärdas av verksamheten. Analys av skillnader kan göras med stöd av Huddinges egen handbok för jämlikhetsanalys. (Läs mer på huddinge.se) Ambitioner i form av etappmål eller åtaganden I de fall nämnden genom egna insatser direkt kan påverka mätresultat kan etappmål sättas för vilket resultat som ska nås under året. Etappmål är med andra ord ett av nämndens sätt att uttrycka ambitioner för året och de används för att tala om hur mycket, utifrån planerade åtgärder som mätresultaten kan förväntas förbättras. Utvecklingsåtaganden är ett annat sätt att uttrycka vad nämnden vill uppnå. Dessa kopplas till nämndmålen, men behöver inte ha direkt koppling till specifika mått och mätresultat. Utvecklingsåtaganden beskriver satsningar som görs, utöver basuppdraget, för att förbättra verksamheten och nå en högre måluppfyllelse. De ska vara avgränsade i tid och uppföljningsbara. När måtten används som indikatorer Kännetecknande för bra mått är att de specifikt mäter hur nära man är att uppfylla nämndmålet. För vissa nämndmål är det svårt att hitta bra mått. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att använda mer indirekta mått som indikerar att utvecklingen går i önskvärd riktning. De mått som i måttabellerna anges som indikatorer bedöms vara intressanta att följa, men de har så indirekt koppling mellan de insatser nämnden genomför och effekterna av dessa insatser i form av förändrade mätresultat att det inte är lämpligt att sätta etappmål för dem. Om mätresultatet för en indikator inte är tillfredsställande är detta en signal om att insatser inom området bör prioriteras. Kopplingen mellan nämndmål, måttabeller och de förklarande texterna Efter varje nämndmål beskrivs hur nämnden har tolkat delmålet och hur det hanteras i basuppdraget. Därefter följer måttabellen samt en analys av måtten med eventuell motivering till etappmål samt planerade utvecklingsåtaganden. Delårsrapporterna I delårsrapporterna följer nämnden upp mål, delmål, mått och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är därför att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden, riskåtgärder och det ekonomiska utfallet. I delårsrapporten per 31 augusti fylls uppföljningen på med nya resultat, inklusive analyser och eventuella förbättringsåtgärder. Avvikelser mot den planering som är gjord, inklusive åtgärder och prognos för helåret, ska rapporteras. Verksamhetsberättelsen I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp och sammanfattar årets arbete utifrån beslutad verksamhetsplan. Nämnden gör för varje nämndmål en bedömning av årets måluppfyllelse, en samlad bedömning för varje övergripande och strategiskt mål samt en sammanfattning av året som gått. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. I verksamhetsberättelsen redovisas utfallet av arbetet med internkontrollen under planeringsperioden. Nämnden ska göra en bedömning av hur årets internkontrollarbete har gått och om den interna kontrollen fungerar. Nämnden ska även ange vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. 20 Delårsrapport per 31 mars 2019

26 BILAGA 2 - PROGNOS (1) Datum Diarienummer SN- 2019/ Handläggare Anna Ganning Hallendorff anna.ganning-hallendorff@huddinge.se Social- och äldreomsorgsförvaltningen Prognos Extraordinära kostnader för flyktingmottagande Sammanställning av socialnämndens kostnader som inte ersätts av Migrationsverket uppgår till tkr enligt prognosen för Dessa kostnader önskar socialnämnden få ersättning för via den delen av statsbidraget som kommunen avsatt för extraordinära kostnader. Prognos 2019 för individ och familjeomsorg tkr Kostnader för institutionsvård, familjehem och öppenvård riktad till ungdomar med olika former av problematik. Idag är dygnsschablonen: kronor per ensamkommande barn under 18 år -750 kronor per ensamkommande barn över 18 år Bidraget från Migrationsverket täcker inte hela kostnaden för administration och drift runt det enskilda barnet. Kommunen ansöker om ersättning även för merkostnader från Migrationsverket. Om kommuner får ersättning eller ej beror på omständigheter i det enskilda fallet. HUDDINGE KOMMUN Social- och äldreomsorgsförvaltningen Post Huddinge Tfn saf@huddinge.se Besök Gymnasietorget 1 Tfn vxl

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (1) Handläggare Maria Jonsson Maria.Jonsson@huddinge.se Socialnämnden Förslag till reviderad delegationsordningen för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens föreslag till reviderad delegationsordning i enlighet med bilaga. Beskrivning av ärendet Den 1 april 2019 kommer social- och äldreomsorgsförvaltningen ersättas av socialförvaltningen. På grund av detta kommer social- och äldreomsorgsdirektörens och biträdande social- och äldreomsorgsdirektörens titlar bytas till socialdirektör respektive biträdande socialdirektör. De nya titlarna ska därför läggas till i delegationsordningen. Utöver de redaktionella ändringarna föreslår förvaltningen ett tillägg i avsnitt D , ändringar i avsnitt D 6.9 och framåt samt tillägg av punkterna D 6.10 till och med Ändringarna syftar till att förenkla hanteringen av dessa ärenden. De föreslagna ändringarna är gulmarkerade i den bifogade delegationsordningen. Ekonomiska och juridiska konsekvenser De föreslagna ändringarna bedöms inte medföra några ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Annmarie Sandberg Socialdirektör Marianne Sauer Hedlund Tf bitr. socialdirektör Bilagor Förslag till reviderad delegationsordning för socialnämnden. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Socialförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

28 Senast uppdaterad: SOCIALNÄMNDEN DIARIENUMMER: SN-2018/3444 DELEGATIONSORDNING FÖR SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt arbetsutskott, socialutskott, åt en ledamot eller ersättare i socialnämnden eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. Socialdirektören medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom sin förvaltning. Socialdirektören skall hålla socialnämnden underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Socialnämndens ordförande eller, vid dennes förhinder, socialnämndens vice ordförande äger rätt att på socialnämndens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att socialnämndens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut skall anmälas vid socialnämndens nästa sammanträde. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska anmälas till nämnden vid nästföljande sammanträde. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon antingen inträder som ersättare för delegat eller att någon vid förhinder inträder som ersättare för annan. Dessa båda skrivningar skall förstås så att inträde normalt sett endast skall ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet. Om inte annat anges inträder närmast överordnad chef som ersättare. Innehåll Lista A: Personalärenden 2 Lista B: Ekonomiärenden 7 Lista C: Allmänna ärenden och rättsfrågor 11 Lista D: Individ- och familjeomsorg 36 HUDDINGE KOMMUN Socialförvaltningen Post Huddinge Tfn vxl saf@huddinge.se

29 2 Lista A: Personalärenden Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för socialdirektören. Delegationerna i denna del av delegationsordningen görs generellt med undantag för socialdirektören. När det gäller av kommunstyrelsen beslutade delegationer, vilka rör socialdirektören, hänvisas till kommunstyrelsens delegationsordning HKF Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning A 1 Beslut om anställningar Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde. Återbesättningsprövning samt indragning, inrättning och ombildning av befattningar inom tilldelade anslag är verkställighet, varvid ingen delegation behövs. A 2.1 Beslut om underrättelse inför uppsägning på grund av personliga skäl 7 lag om anställningsskydd HR-chef A 2.2 Varsel till berörd arbetstagarorganisation avseende uppsägning på grund av personliga skäl 30 lag om anställningsskydd HR-chef Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning.

30 3 A 2.3 Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avsked 7 lag om anställningsskydd Socialdirektör. Ersättare: HR-chef Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, Beträffande tvisteförhandling; se kommunstyrelsens delegationsordning (HKF 9210). A 3 Uppsägning på grund av arbetsbrist 7 lag om anställningsskydd Socialdirektör Ersättare: HR-chef Föregås av lokal MBL-förhandling eller samverkansgrupp Entledigande är verkställighet och ska dokumenteras. A 4.1 Beslut om omplacering, när flera enheter med olika verksamhetschefer inom förvaltningen berörs Socialdirektör Ersättare: HR-chef A 4.2 Beslut om omplacering, när flera enheter inom samma verksamhetsområde berörs. Verksamhetschef Omplacering inom en enhet är verkställighet A 5.1 Beslut om arbetsprövning vid annan enhet inom förvaltningen, där flera verksamhetschefer är berörda HR-chef

31 4 A 5.2 Beslut om arbetsprövning när flera enheter inom samma verksamhetsområde berörs Verksamhetschef Arbetsprövning inom en enhet är verkställighet A 6 Beslut om ledighet som inte följer av lagar och avtal Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Avser ledighet utan lön. Ledighet enligt lagar och avtal är verkställighet Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet A 7 Beslut om löneförmåner under tjänstledighet för enskild angelägenhet 32 Allmänna bestämmelser (AB) Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Villkor: i samråd med nämndens HR-enhet A 8.1 Beslut om avstängning under högst en dag. 10 mom. 1 Allmänna bestämmelser (AB) Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Ersättare: närmast överordnad chef HR-chef Villkor: samråd med nämndens HR-enhet A 8.2 Beslut om avstängning som varar mer än en dag. 10 mom. 2-4 Allmänna bestämmelser (AB) HR-chef

32 5 A 9 Disciplinpåföljd HR-chef Gäller skriftlig varning A 10 Avtal om att använda egen bil i tjänsten Chef med personal- och budgetansvar inom sitt ansvarsområde A 11 Beslut om förbud mot bisyssla 8 Allmänna bestämmelser (AB) Socialdirektör Årlig inventering ska göras av HR-enheten. A 12 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive nämndens ordförande A ett till sju dygn inom Europa Nämndens ordförande Ersättare: vice ordförande Reserapport skall lämnas till AU senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn A mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa Arbetsutskott A 13 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för nämndens ordförande Arbetsutskott Reserapport skall lämnas till AU senast två månader efter resans slut om resan omfattar fler än tre dygn

33 6 A 14 Resor, kurser, konferenser och studiebesök för anställda Reserapport ska lämnas till delegat senast två månader efter resans slut om resan omfattar mer än tre dygn A inom Europa för socialdirektören Kommundirektören A ett till tre dygn inom Europa för anställda förutom socialdirektören Chef med personal och budgetansvar inom sitt ansvarsområde Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6 A tre till sju dygn inom Europa för anställda förutom socialdirektören Socialdirektör Ersättare: HR-chef Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6 A mer än sju dygn inom Europa för anställda förutom socialdirektören Arbetsutskott Med undantag för resor som omfattas av punkt A 14.6

34 7 A resor utanför Europa Arbetsutskott A resor, kurser, konferenser och studiebesök utanför Norden och de Baltiska staterna som avser fler än 10 anställda Arbetsutskott A 15 Beslut att bevilja särskild avtalspension för arbetstagare som fyllt 62 år Enligt KAP-KL Socialdirektör Delegation från kommunstyrelsen. Se kommunstyrelsens delegationsordning. A 16 Beslut om avgångsvederlag Socialdirektör Delegation från kommunstyrelsen, Se kommunstyrelsens delegationsordning

35 8 Lista B: Ekonomiärenden Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom socialnämndens verksamhetsområde. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 9420, Beslut om att godkänna eller att inte godkänna leverantör som är upphandlade enligt lag om valfrihetssystem (LOV) beslutas av nämnden. Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning B Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga Lagen om offentlig upphandling (LOU) HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden B Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal där fler än en verksamhet är berörd Lagen om offentlig upphandling (LOU) HKF 9420 Socialdirektör Beslut om upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden

36 9 B Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal Lagen om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om upphandlingsstrategi av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare, ska fattas av nämnden. B Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal där fler än en verksamhet är berörd Lagen om offentlig upphandling HKF 9420 Socialdirektör Beslut om upphandlingsstrategi av tjänst, som riktar sig till kommuninvånare, ska fattas av nämnden. B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal, HKF 9420 Lagen om offentlig upphandling HKF 9420 Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden. B Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika avtal där en eller flera verksamheter är berörd Lagen om offentlig upphandling HKF 9420 Socialdirektör Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska fattas av nämnden.

37 10 B 1.4 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal och övriga nämndspecifika Lag om offentlig upphandling HKF 9420 Upphandlingschef B 1.5 Tilldelningsbeslut vid upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Upphandlingschef B 1.6 Underteckna avtal med leverantör efter genomförd upphandling inklusive upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Lag om valfrihetssystem Biträdande socialdirektör Ersättare: socialdirektör Med undantag för beslut som omfattas v punkt B B Underteckna ramavtal med leverantör efter genomförd upphandling av tjänst som riktar sig till kommuninvånare Lag om offentlig upphandling Upphandlingschef B 1.8 B Föra nämndens talan i mål avseende överprövning av upphandling Beslut om att avbryta upphandling som delegat har fattat beslut om Lag om offentlig upphandling Lag om valfrihetssystem Lag om offentlig upphandling (LOU) Upphandlingschef Verksamhetschef Med undantag för beslut som omfattas av punkt B B Beslut om att avbryta upphandling som avser fler än en verksamhet Lag om offentlig upphandling (LOU) Socialdirektör Med undantag för beslut som omfattas av B B Beslut om att avbryta upphandling som nämnden har fattat beslut om Lag om offentlig upphandling (LOU) Socialdirektör

38 11 B Direktupphandling och ekonomiärenden övrigt B Köp av varor och tjänster utanför ramavtal till ett värde som inte överstiger kronor inom budget Budgetansvarig chef Beakta reglerna för direktupphandling B Köp av varor och tjänster utanför ramavtal till ett värde som överstiger kronor men inte direktupphandlingsgränsen, inom budget Närmast överordnad chef Beakta reglerna för direktupphandling samt information om direktupphandlingsgränsen. B 1.11 Upphandling inom ramen för beslutad budget och därvid anta leverantör och teckna avtal Verksamhetschef Om ramavtal finns är avtalsteckning att anse som ren verkställighet och befogenhet följer av attesträtten B 2.1. Tecknande av hyresavtal - inhyrning (med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler) Socialdirektör Ersättare: chef ekonomienheten Med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler Villkor: samordning med lokalplaneringsavdelningen B 2.2 Tecknande av hyresavtal - uthyrning Hyresadministratör

39 12 B 3 Uppsägning av hyresavtal Socialdirektör Ersättare: chef Ekonomienheten B 4 Försäljning och avskrivning av materiel och inventarier mellan 1 och 5 basbelopp Socialdirektör Ersättare: chef ekonomienheten Försäljning och avskrivning upp till ett basbelopp är att anse som verkställighet B 5 Avskrivning av fordran upp till ett basbelopp Socialdirektör Ersättare: chef ekonomienheten Avskrivning av löneskulder beslutas av personaldirektör, se delegationsordning för kommunstyrelsen B 6 Utse anslagsförvaltare, beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Socialdirektör Samt vidaredelegation Se gemensamt reglemente för nämnder och styrelser, HKF 9101 B 7 Beslut om att söka EU-bidrag och andra projektbidrag Socialdirektör Ersättare: chef ekonomienheten

40 13 Lista C: Allmänna ärenden och rättsfrågor Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 1 Föra nämndens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på nämnden, på nämndens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och utfärda motsvarande fullmakt Socialdirektör Ersättare: biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Avser allmänna ärenden i övrigt se delegation enligt socialtjänstlagen (SoL). C 2 Rätt att underteckna handlingar inom socialnämndens ansvarsområde, utöver vad som anges i punkt C 1. Socialdirektör Ersättare: biträdande socialdirektör Utse firmatecknare: se gemensamt reglemente för nämnder och styrelser i Huddinge kommun, HKF 9010 C 3 Tecknande av överenskommelse med Migrationsverket om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, så kallade ensamkommande barn, med uppehållstillstånd 30 förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Socialdirektör Ersättare: Biträdande socialdirektör C 4 Beslut om att ersätta skada som förorsakats av kommunen och dess personal Skadeståndslagen C 4.1 -då beslutet avser skadestånd där beloppet understiger tre basbelopp socialdirektör Ersättare: Verksamhetschef Villkor: samråd med kommunjurist

41 14 C 4.2 -då beslutet avser skadestånd, där beloppet överstiger tre basbelopp Arbetsutskott Villkor: samråd med kommunjurist C 5 C 9 Yttrande till inskrivningsmyndighet vid ansökning om medlemskap i hemvärnet Socialdirektör Ersättare: biträdande socialdirektör C 6 Medgivande till en åtgärd till stöd för ett barn mot en av vårdnadshavarnas vilja 6 kap. 13 a föräldrabalken Socialutskott C 7 Beslut om avvisning av en ansökan Sektionschef /Enhetschef C 8 Beslut om avvisning av ett ombud 14 förvaltningslagen Utskott/arbetsutskott C 9 Signering av delgivningskvitto Enhetschef C 10 Beslut att avsluta utredning samt bedöma om det förelegat ett missförhållande, en påtaglig risk för ett missförhållande, ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande Om två verksamheter berörs 14 kap 3 Socialtjänstlagen (SoL) Verksamhetschef Socialdirektör Rapportering enligt Lex Sarah är att anse som verkställighet. Redovisas inför nämnden. Allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg.

42 15 C Offentlighets- och sekretesslag Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 10.1 C 10.2 Beslut att helt eller delvis avslå begäran om utlämnande av handling samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande Beslut att avslå en enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagning för automatiserad behandling 2 kap. 14 tryckfrihetsförordningen, 6 kap. 3 och 10 kap. 4, 13 och 14 offentlighets- och sekretesslagen, 8 kap. 2 patientdatalagen 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen Sektionschef Sektionschef Utlämnande av allmän handling är verkställighet C 10.3 Beslut om avvikelser från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior mm av allmänna handlingar HKF 9330 HKF 9331 Chef som ansvarar för handlingen C 10.4 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL) Sektionschef C Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 11.1 Beslut om att föra talan i individärenden eller i mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 10 kap. 2 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef C 11.2 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef

43 16 C 11.3 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till allmän förvaltningsdomstol i SoL-, LVU- och LVM-ärenden. 10 kap. 2 Socialtjänstlagen (SoL), Utskott I ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda och som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska nämnden fatta beslutet. C 11.4 Prövning av att om ett överklagande har inkommit i rätt tid samt avvisning av överklagande som inkommit för sent: 44 förvaltningslagen C beslutet har fattats av nämnden Socialdirektör Ersättare: Biträdande socialdirektör C beslutet har fattats av delegat Gruppledare Stabschef C 11.5 Beslut om omprövning av beslut 37 förvaltningslagen Gruppledare Stabschef C 11.7 Yttrande till allmän domstol, åklagare eller Kriminalvården i brottmål 28 och 29 3 st. lag med särskilda bestämmer om unga lagöverträdare (LuL) Gruppledare 6 lagen om särskild personutredning i brottmål C 11.8 Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för vård enligt LVM 31 kap. 2 brottsbalken Gruppledare

44 17 C 11.9 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 46 lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) C Yttrande till åklagarmyndigheten 11 lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) Gruppledare Gruppledare C Anmälan om behov av offentligt biträde 3 lagen om offentligt biträde Socialsekreterare C Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 3 lagen om offentligt biträde samt 7 förordningen om offentligt biträde Gruppledare C Yttrande i körkortsärende 3 kap. 8 och 5 kap. 2 körkortsförordningen Gruppledare C Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares samtycke 3 2 st. passförordningen Socialsekreterare C Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år 11 kap st. föräldrabalken Gruppledare C Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap. 9 smittskyddslagen Gruppledare C Anmälan enligt smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen Gruppledare

45 18 C Yttrande till tillsynsmyndighet Utskott Med tillsynsmyndighet avses Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen, Justitieombudsmannen, länsstyrelsen och Justitiekanslern C Beslut om polisanmälan av brott som hindrar nämndens verksamhet 12 kap. 10 socialtjänstlagen 10 kap. 18 offentlighetsoch sekretesslagen Stabschef C Beslut om polisanmälan av misstankar om vissa brott mot unga 12 kap. 10 socialtjänstlagen 10 kap. 21 offentlighets- och sekretesslagen 10 kap. 22 offentlighetsoch sekretesslagen Gruppledare C Beslut om polisanmälan av misstankar om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år 12 kap. 10 socialtjänstlagen (SoL) 10 kap. 23 offentlighetsoch sekretesslagen (OSL) Gruppledare C Beslut om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning 10 kap. 1 och 2 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef C Yttrande till allmän förvaltningsdomstol i ärenden gällande återsökning från Migrationsverket om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning 10 kap. 1 och 2 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef

46 19 C Anmäla anmälningspliktig verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg 7 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Sektionschef C Personuppgiftsbehandling Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 12.1 Beslut om att ingå personuppgiftsbiträdesavtal Dataskyddsförordningen EU 2016/679 C 12.2 C 12.3 Beslut om att helt eller delvis avslå en begäran från en registrerad om att få information om huruvida personuppgifter om denne behandlas, få tillgång till personuppgifterna och information om ändamål m.m. med behandlingen Beslut om att helt eller delvis avslå den registrerades begäran om att få felaktiga personuppgifter som rör denne rättade eller ofullständiga personuppgifter kompletterade Artikel 15 dataskyddsförordningen Artikel 17 dataskyddsförordningen Den som är behörig att ingå avtal till vilket ett personuppgiftsbiträdesavtal bifogas Socialdirektören Socialdirektören Benämns som rätten till information Benämns som rätten till rättelse C 12.4 Beslut om att helt eller delvis avslå den registrerades begäran om att begränsa personuppgiftsbehandling Artikel 18 dataskyddsförordningen Socialdirektören Benämns som rätten till begränsning av personuppgiftsbehandling C 12.5 Beslut om att helt eller delvis avslå den registrerades begäran om att få ut de personuppgifter som rör denne samt överföra dessa uppgifter till annan personuppgiftsansvarig Artikel 20 dataskyddsförordningen Socialdirektören Benämns som dataportabilitet

47 20 C 12.6 Beslut om att fortsätta behandling av personuppgifter, trots den registrerades invändningar, på grund av att kommunens berättigade skäl för behandlingen väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter eller i de fall det sker för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk Artikel 21 dataskyddsförordningen Socialdirektören Benämns som rätten att göra invändningar C Hälso- och sjukvård Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning C 13.1 Beslut om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen Fanns tidigare under avsnitt D 5 med annan formulering.

48 21 Lista D: Individ- och familjeomsorg D 1 Barn och ungdom upp till 20 år Socialtjänstlagen m.m. Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 1.1 Beslut om bistånd åt barn och ungdom (0-18 år) i form av vård (placering/omplacering) i familjehem 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Utskott D 1.2 Beslut om bistånd för tillfällig vistelse i jourhem för barn och ungdom (längst två månader efter det att utredningen avslutats) 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef Socialsekreterare vid socialjour D 1.3 Medgivande att underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller annan vårdnadshavare 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL) Utskott D Godkännande av jourhem 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL) D Beslut att godkänna utländsk myndighets placering av ett barn i Sverige 6 kap. 11 a socialtjänstlagen (SoL) D Beslut att placera ett barn i ett annat land 6 kap. 11 b socialtjänstlagen (SoL) Arbetsutskott Utskott Utskott

49 22 D Beslut om bistånd åt barn och ungdom (0-18 år) i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Utskott Ordförande och vice ordförande i socialutskotten äger rätt att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D Beslutet avser barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, så kallade ensamkommande barn, som anvisats till kommunen efter den 23 november kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Sektionschef/biträdande sektionschef Ordförande och vice ordförande i socialutskotten äger rätt att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 1.5 Beslut om särskilda kostnader åt barn och ungdom i samband med utredning, placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende samt övriga insatser 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) D upp till kronor Gruppledare D därutöver Utskott D 1.6 Övervägande om vård i annat än det egna hemmet fortfarande behövs och övervägande om vårdnadsöverflyttning 6 kap. 8 socialtjänstlagen (SoL) Utskott

50 23 D 1.7 Beslut om bistånd åt åringar i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende eller familjehem 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) D upp till två månader inom ramavtal Gruppledare D därutöver Utskott D 1.8 Beslut om bistånd åt barn och ungdom (16 20 år) i form av vård (placering/omplacering) i stödboende 4 kap 1 socialtjänstlagen D för personer i åldern år Sektionschef/ biträdande sektionschef D för personer i åldern år Enhetschef D Beslut om bistånd i form av försökslägenhet D Avslagsbeslut om bistånd i form av försökslägenhet 4 kap. 2 Socialtjänstlagen 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Sektionschef/ biträdande sektionschef Sektionschef/ biträdande sektionschef D Beslut om bistånd i form av träningslägenhet 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Enhetschef D Avslagsbeslut om bistånd i form av träningslägenhet 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Enhetschef D 1.9 D Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) Grundarvode, grundomkostnadsersättning samt tilläggskostnader enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer och kommunens riktlinjer 4 kap.1 Socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare D Förhöjt arvode enligt rekommendationer och riktlinjer Gruppledare D Därutöver Utskott

51 24 D 1.10 Beslut om upphörande av biståndsinsatser 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare D 1.11 Beslut om köp av plats utanför ramavtal i annan kommun eller hos annan vårdgivare Sektionschef D 1.12 Beslut om bistånd i form av kontaktperson och kontaktfamilj 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare/ Socialsekreterare efter två års tjänstgöring D 1.13 Beslut om förordnade och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj Gruppledare/Socialsekreterare e f t e r två års tjänstgöring D 1.14 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/kontaktfamilj D Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer Socialsekreterare. D Därutöver Utskott D 1.15 Beslut om bistånd i form av öppenvård 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) D Personligt stöd barn/ungdom, internt Socialsekreterare Nytt beslut när ungdomen fyller 18 år D Personligt stöd barn/ungdom, externt Enhetschef D Strukturerad öppenvård barn/ungdom, internt Socialsekreterare

52 25 D Strukturerad öppenvård barn/ungdom, externt Utskott Ordförande och vice ordförande i socialutskotten äger rätt att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 1.16 Beslut om ersättning från föräldrar vars barn får vård i ett annat hem än det egna och är under 18 år 8 kap 1 2st. Socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare D 1.17 Beslut om framställning till försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag 4 3 st Lag om allmänt barnbidrag Socialsekreterare D Beslut om framställan till Centrala studiestödsnämnden (CSN) om ändring av betalningsmottagare för studiestöd 2 kap st studiestödsförordningen (2000:655) Socialsekreterare D 1.18 Underrättelse till försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till boförälder 2 förordningen om underhållsstöd Socialsekreterare D Beslut om att inleda utredning 11 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare/socialsekreterare efter två års tjänstgöring D Beslut om att utredning inte ska inledas Gruppledare D Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd Gruppledare D Beslut om att inledd utredning skall läggas ned Gruppledare D Beslut om att utredning ska avslutas med insats Gruppledare Nytt

53 26 D 1.20 Förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn 11 kap. 2 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 1,21 Beslut om uppföljning efter det att barnavårdsutredning avslutats utan beslut om insats 11 kap. 4 a Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 1.22 Beslut om uppföljning efter det att placering i familjehem eller i hem för vård eller boende har upphört 11 kap. 4 b Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 1.23 Begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 10 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D Beslut om yttrande till inspektionen för vård och omsorg över ansökan om överflyttning av ärende till Huddinge kommun 2 a kap. 11 Socialtjänstlagen (SoL) Verksamhetschef D 1.24 Beslut om mottagande av ärende från annan kommun 2 a kap. 10 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 1.25 Beslut att ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 11 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 1.26 Beslut att överklaga Inspektionen för vård och omsorgs beslut om överflyttning av ärende 16 kap. 4 5 p Socialtjänstlagen Enhetschef D 1.27 Beslut om ersättning till särskilt förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familjehemsplacerad hos 6 kap. 11 Socialtjänstlagen (SoL) Utskott Ersättningen ska vara reglerad i ett avtal D 1.28 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn

54 27 D Enligt socialnämndens beslut ( 4) 200 kr per timme, max 10 timmar per månad Gruppledare D Därutöver Utskott D 1.29 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon 5 kap. 3 1 p socialtjänstförordningen Gruppledare D 1.30 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att någon inte längre bör ha förvaltare 5 kap. 3 2 p socialtjänstförordningen Gruppledare D 1.31 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt 5 kap. 3 3p socialtjänstförordningen Gruppledare D 1.32 Beslut om framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap. 2 socialtjänstförordningen Socialsekreterare D 1.33 Beslut om att till polismyndighet lämna uppgift som behövs för omedelbart polisiärt ingripande mot unga 12 kap. 10 Socialtjänstlagen (SoL) 10 kap. 21 Offentlighetsoch sekretesslagen Gruppledare, handläggare på socialjouren D 1.34 Beslut om framställan till åklagare om bevistalan 38 lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Sektionschef/ biträdande sektionschef

55 28 D 1.38 Yttrande beträffande äktenskapsskillnad, vilken avser äktenskap som ingåtts av underårig 5 kap. 5 Äktenskapsbalken Gruppledare

56 29 D 2 Barn och ungdom upp till 20 år vård enligt LVU Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 2.1 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVU 4 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott D 2.2 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 8 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Enhetschef D 2.3 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år 6 1st lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Nämnden har i särskilt beslut förordnat socialutskottens ordförande och vice ordförande att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 2.4 Beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU skall upphöra 9 3 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Nämnden har i särskilt beslut förordnat socialutskottens ordförande och vice ordförande att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 2.5 Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 11 1 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Nämnden har i särskilt beslut förordnat socialutskottens ordförande och vice ordförande att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas

57 30 D 2.6 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU 11 4 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialsekreterare D 2.7 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 2 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Nämnden har i särskilt beslut förordnat socialutskottens ordförande och vice ordförande att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 2.8 Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs 13 1 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott D F 2.8 Övervägande avseende vårdnadsöverflyttning 13 3 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott D 2.9 Prövning av om vård med stöd av 3 LVU skall upphöra 13 2 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott D 2.10 Beslut om hur den unges umgänge med vårdnadshavare eller förälder som har umgängesrätt reglerad genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal ska utövas när överenskommelse inte kan nås med vårdnadshavare eller förälder 14 2 st. 1 p lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialnämnd Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande i socialnämnd äger rätt att fatta beslut då nämndens beslut inte kan avvaktas

58 31 D 2.11 Beslut om att den unges vistelseort inte skall röjas för föräldrar eller vårdnadshavare 14 2 st. 2 p lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialnämnd Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande i socialnämnd äger rätt att fatta beslut då nämndens beslut inte kan avvaktas D 2.12 Övervägande av beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enligt 14 2 st. 1 p och 2 p LVU 14 3 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Övervägande minst var tredje månad. D Beslut om upphörande av umgängesbegränsning eller att vistelseort inte ska röjas enligt 14 2 st. 1 p och 2 p LVU 14 2 st. 1 p och 2 p. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialnämnd Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande i socialnämnd äger rätt att fatta beslut då nämndens beslut inte kan avvaktas D 2.13 Beslut om att vården skall upphöra 21 1 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott D 2.14 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller behandling i öppna former 22 1 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott D 2.15 Prövning av beslut om förebyggande insats skall upphöra att gälla 22 3 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Omprövning var sjätte månad D 2.16 Beslut om att förebyggande insats enligt 22 1 st. skall upphöra 22 3 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott D 2.17 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 2 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Nämnden har i särskilt beslut förordnat socialutskottens ordförande och vice ordförande att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas

59 32 D 2.18 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud skall upphöra 30 2 st. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) D 2.19 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud 24 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Utskott Ordförande och vice ordförande i socialutskotten äger rätt att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 2.20 Beslut om hur den unges umgänge med vårdnadshavare eller förälder ska utövas efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud 31 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Ordförande och vice ordförande i socialutskotten äger rätt att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 2.21 Beslut om läkarundersökning, utse läkare samt plats för läkarundersökningen 32 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Gruppledare D 2.22 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 43 1 st. 1 p lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Socialnämndens ordförande har en i lag direkt angiven rätt att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 2.23 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 43 1 st. 2.p lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Utskott Nämnden har i särskilt beslut förordnat socialutskottens ordförande och vice ordförande att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas

60 33 D 3 Vuxna personer med beroende socialtjänstlagen mm Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 3.1 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende eller i familjehem 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) D upp till tre månader inom ramavtal Gruppledare D därutöver Utskott D 3.2 Beslut om bistånd i form av försökslägenhet 4 kap. 2 socialtjänstlagen (SoL) Sektionschef D Avslagsbeslut om bistånd i form av försökslägenhet 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Sektionschef D 3.3 Beslut om bistånd i form av träningslägenhet 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D Avslagsbeslut om bistånd i form av träningslägenhet 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 3.4 D 3.5 D Beslut om att teckna ansvarsförbindelse för kontraktsvård alternativt vårdvistelse Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) -Grundarvode, grundomkostnadsersättning samt tilläggskostnader enligt kommunförbundets rekommendationer och kommunens riktlinjer 11 kap. 3 fängelselagen Gruppledare 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare

61 34 D Förhöjt arvode enligt rekommendationer och riktlinjer Gruppledare D Därutöver Utskott D 3.6 Beslut om upphörande av biståndsinsatser 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare D 3.7 Beslut om köp av plats utanför ramavtal i annan kommun eller hos annan vårdgivare Sektionschef D 3.8 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/kontaktfamilj 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare/Socialsekreterare efter två års tjänstgöring D 3.9 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare/Socialsekreterare efter två års tjänstgöring D Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/kontaktfamilj D Enligt kommunförbundets rekommendationer Socialsekreterare D Därutöver Gruppledare D 3.11 Beslut om bistånd i form av öppenvård 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) D Individuellt behovsprövad öppenvård, internt Socialsekreterare D Individuellt behovsprövad öppenvård, externt Gruppledare

62 35 D 3.12 Beslut om att ta ut ersättning från enskild för missbruksvård i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem 8 kap.1 1 st. socialtjänstlagen (SoL), 6 kap. 1 socialtjänstförordningen Gruppledare D 3.13 Beslut om anmälan till försäkringskassan om att nämnden skall uppbära sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling av missbrukare av alkohol eller narkotika 106 kap. 13 socialförsäkringsbalken (SFB) Socialsekreterare D 3.14 Beslut om anmälan till försäkringskassan om att nämnden skall uppbära ersättning enligt SFB 107 kap. 5 socialförsäkringsbalken (SFB) Socialsekreterare D 3.15 Beslut om att inleda utredning 11 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) D Beslut om att utredning inte skall inledas eller att 11 kap. 1 utredning ska läggas ned socialtjänstlagen (SoL) D Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd 11 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare Gruppledare Gruppledare D 3.16 Beslut om framställning om överflyttning av ärenden till annan kommun 2 kap. 10 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare D Beslut om mottagande av ärende från annan kommun 2 kap. 10 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare D 3.17 Beslut att ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg om överflyttning av ärende till annan kommun 2 kap. 11 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare D Beslut att överklaga Inspektionen för vård och omsorgs beslut om överflyttning av ärende 16 kap. 4 5 p socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare

63 36 D 3.18 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 5 kap. 3 1 p socialtjänstförordningen Gruppledare D Beslut om anmälan till överförmyndaren om att någon inte längre bör ha förvaltare 5 kap. 3 2 p socialtjänstförordningen Gruppledare D 3.19 Beslut om bistånd i övriga situationer då riktlinjer saknas och beslut av utskott ej kan avvaktas, upp till kr Sektionschef D 3.20 Yttrande i vapenärende Rikspolisstyrelsens författningssamling 2009:13 Socialsekreterare Endast om den enskilde samtycker D 4 Vård enligt ag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 4.1 Beslut om att inleda utredning om skäl för tvångsvård 7 lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Gruppledare D 4.2 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att påbörjad utredning skall läggas ned alternativt övergå i utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) 7 lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Gruppledare D 4.3 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 9 lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Socialsekreterare D 4.4 Beslut att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning 45 1 p lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Gruppledare

64 37 D 4.5 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid vårdinstitution 45 2 p lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Gruppledare D 4.6 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVM 11 lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Utskott D 4.7 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 13 lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Utskott Nämnden har i särskilt beslut förordnat socialutskottens ordförande och vice ordförande att fatta beslut då utskottets beslut ej kan avvaktas D 5 Familjerättsärenden Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 5.1 Godkännande av faderskapsbekräftelse då parterna varit sammanboende under hela konceptionstiden och är övertygade om att barnet är deras gemensamma 1 kap. 4 Föräldrabalken (FB) Utredningsassistent D 5.2 Godkännande av faderskapsbekräftelse i övriga fall 1 kap 4 Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare. D 5.3 Godkännande av föräldraskapsbekräftelse 1 kap. 4 och 9 Föräldrabalken (FB) Utredningsassistent D 5.4 Beslut om att inleda utredning om fastställande av faderskap, när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas 2 kap. 1 Föräldrabalken (FB) Enhetschef D 5.5 Beslut om att återuppta nedlagd utredning 2 kap. 1 Föräldrabalken (FB) Enhetschef

65 38 D 5.6 Beslut om biologisk undersökning 2 kap. 6 Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare D 5.7 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet 2 kap. 9 1 st. Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare. Beslut att inte inleda utredning, eller lägga ner påbörjad utredning kan endast fattas av socialnämnden D 5.8 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap 3 kap. 5 2st och 6 2st. Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare D 5.9 Beslut att godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6, 14 a 2 st. samt 15 a 3 st. Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare D 5.10 Beslut att ej godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6, 14 a 2 st. samt 15 a 3 st. Föräldrabalken (FB) Enhetschef D 5.11 Beslut att utse viss person att medverka vid umgänge (umgängesstöd) 6 kap. 15 c 3 st. Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare D 5.12 Lämnande av upplysningar till tingsrätt i vårdnads-, boende- och umgängesmål 6 kap. 19 Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare D 5.13 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i tingsrätt i mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge 6 kap. 20 Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare D 5.14 Beslut att utse utredare i ärende om vårdnad, boende eller umgänge 6 kap st. Föräldrabalken (FB) Enhetschef

66 39 D 5.15 D 5.16 Godkänna avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader Medgivande att ta emot barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 7 kap. 7 2 st. Föräldrabalken (FB) 6 kap. 12 socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare Arbetsutskott Avtal om underhåll kommer endast att ha betydelse om underhållet kommer att överstiga underhållsstödet och i de fall föräldrarna själva är överens om underhållet och inte kommer att söka underhållsstöd samt i de fall när förlängt underhållsstöd inte utgår. D 5.17 Återkallelse av medgivande till adoption av utländskt barn 6 kap. 13 socialtjänstlagen (SoL) Arbetsutskott D 5.18 Beslut att ge samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap. 14 socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare D Beslut att inte ge samtycke till fortsatt adoptionsförfarande Arbetsutskott D 5.19 Beslut att utse utredare i adoptionsärende 4 kap. 14 Föräldrabalken (FB) Enhetschef D 5.20 Yttrande enligt namnlagen 45 och 46 namnlagen Enhetschef

67 40 D 6 Våld i nära relationer Nr Ärendetyp Lagrum Delegat Anmärkning D 6.1 Beslut om bistånd åt vuxna i form av skyddat boende 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) D upp till 1 månad Gruppledare D upp till 3 månader Enhetschef D upp till 6 månader Sektionschef/biträdande sektionschef/ Utskott D därutöver Utskott D 6.2 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) D upp till 3 månader Enhetschef D därutöver Utskott D 6.3 Beslut om bistånd i form av öppenvård: 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) D personligt stöd vuxen, internt Socialsekreterare D personligt stöd vuxen, externt Enhetschef D 6.4 Beslut om upphörande av biståndsinsatser 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare

68 41 D 6.5 Beslut om upphörande av biståndsinsatser trots att den enskilde önskar att insatsen fortsätter 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 6.6 Beslut om bistånd i form av kontaktperson 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare D 6.7 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare D 6.8 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson kvinnofridsteam 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) D enligt kommunförbundets rekommendationer Socialsekreterare D därutöver Enhetschef D 6.9 Beslut om att inleda utredning 11 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Socialsekreterare D Beslut om att utredning inte ska inledas Gruppledare D Beslut om att utredning inte ska föranleda åtgärd Gruppledare D Beslut om att inledd utredning ska läggas ned Gruppledare D Beslut om att utredning ska avslutas med insats Gruppledare D 6.10 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att utredning skall läggas ned 11 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare

69 42 D 6.11 Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd 11 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) Gruppledare D 6.10 Begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 10 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D Beslut om yttrande till inspektionen för vård och omsorg över ansökan om överflyttning av ärende till Huddinge kommun 2 a kap. 11 Socialtjänstlagen (SoL) Verksamhetschef D 6.11 Beslut om mottagande av ärende från annan kommun 2 a kap. 10 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 6.12 Beslut att ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg om överflyttning av ärende till annan kommun 2 a kap. 11 Socialtjänstlagen (SoL) Enhetschef D 6.13 Beslut att överklaga Inspektionen för vård och omsorgs beslut om överflyttning av ärende 16 kap. 4 5 p Socialtjänstlagen Enhetschef

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (2) Handläggare Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Socialnämnden Ansökan om att utföra familjerådgivning - ACB Psykoterapi och handledning AB Förslag till beslut Socialnämnden godkänner ACB Psykoterapi och handledning AB:s ansökan om att få utföra familjerådgivning enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning ACB Psykoterapi och handledning AB har ansökt om att få utföra familjerådgivning på uppdrag av Huddinge kommun. Referensgruppen för utvärdering av ansökan bedömer att ACB Psykoterapi och handledning AB uppfyller de krav som socialnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget. Beskrivning av ärendet Kundval inom familjerådgivningen har funnits sedan den 1 april 2008, men upphandlades tidigare enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Den 20 juni 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om att införa kundval enligt lag om valfrihetssystem (LOV) för familjerådgivning. Sedan hösten 2016 ansöker anbudsgivare om att utföra familjerådgivning genom e-avrop. ACB Psykoterapi och handledning AB har tre medarbetare som arbetar 75% med familjerådgivning. Samtliga tre familjerådgivare har erforderlig utbildning och är legitimerade psykoterapeuter. En av medarbetarna är auktoriserad familjerådgivare. Verksamheten bedöms klara av kraven om väntetider, besökstider och kapacitetstak enligt förfrågningsunderlaget. Företaget har varit verksamma inom kommunal familjerådgivning sedan 2012 och har fyra mottagningsadresser (varav en är handikappanpassad) i Stockholms stad. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser utifrån granskningen av handlingar att anbudsgivaren uppfyller samtliga krav i förfrågningsunderlaget. Förvaltningen anser att ACB Psykoterapi och handledning AB ska godkännas som utförare av familjerådgivning på uppdrag av Huddinge kommun. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

71 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (2) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook bitr. Social- och äldreomsorgsdirektör och Kvalitetschef Henrik Ifflander Utvecklingsledare Beslutet delges VD Anna-Clara Billengren, info@acbpsykoterapi.se Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) Handläggare Pia Bastholm Rahmner pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Socialnämnden Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 3 april 2019, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sänt Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter på remiss till socialnämnden. I rekommendationen framkommer att styrelsen för SKL föreslår att kommunerna tillsammans är med och finansierar utvecklingen och driften av ett samlat system för kunskapsstyrningen i socialtjänstens verksamheter. Rekommendationen stödjer sig mot bakgrunden av att den statliga finansieringen upphör. Förvaltningen ställer sig positiv till SKL:s rekommendation om att alla kommuner gemensamt finansierar viktiga förutsättningar för att säkerställa att socialtjänstens verksamheter ska kunna följa upp och utveckla sina verksamheter. Beskrivning av ärendet Kommunerna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten har under lång tid samverkat för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Till stora delar har det arbetet finansierats inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL. Finansieringen har hittills varit av kortsiktig karaktär. Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. Ytterligare en förändring som påverkat SKL:s arbete med kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter är att de statsbidrag som förut var riktade till området nu, efter önskemål från kommunerna, är generella statsbidrag. Detta innebär att kommunerna själva kan prioritera hur dessa medel ska användas. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) SKL rekommenderade därför i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. Styrelsen för SKL har vid sammanträde den 14 december 2018 beslutat: 1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år ( ). 2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. 3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. 4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni Medlen till de olika delarna i förslaget kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande lednings- och styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen. Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. De kvalitetsregister som 2018 finansieras av stat och landsting/regioner och som kommunerna använder, och som därmed omfattas av förslaget är: Senior alert kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion (används av 287 kommuner) Svenska palliativregistret kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut (används av 290 kommuner)

74 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) BPSD-registret kvalitetsregister för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (används av 289 kommuner) SveDem kvalitetsregister för en god demensvård (används av 63 kommuner) Rikssår kvalitetsregister för svårläkta sår (används av 60 kommuner) De tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av nationella brukarundersökningar inom socialtjänsten: Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg: o myndighetsutövning inom social barn- och ungdomsvård, missbruksoch beroendevård samt ekonomiskt bistånd. o ensamkommande barns boendesituation, d.v.s. om utförarverksamheter, både kommunala och privata aktörer. Brukarundersökning inom funktionshinderområdet: o utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatri, både kommunala och privata aktörer. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till SKL:s rekommendation om att alla kommuner gemensamt finansierar viktiga förutsättningar för att säkerställa att socialtjänstens verksamheter ska kunna följa upp och utveckla sina verksamheter för att tydligare kunna prioritera resurser och insatser som gör skillnad för brukarna. Förvaltningen har fattat detta beslut efter att frågan har hanterats i socialtjänstnätverket för socialdirektörerna. Nätverket menar att alla kommuner i länet behöver vara med för en fortsatt gemensam utveckling på detta område. Det är de närmsta fyra åren man sätter framtidens nya inriktning som blir ett skifte till en högre grad av delaktighet i utveckling och former. Nätverket förordar därför att alla kommuner i länet går med på den nya finansieringsmodellen. Ekonomiska och juridiska konsekvenser Den nya finansieringsmodellen för att finansiera kunskapsstyrning av socialtjänsten som SKL beskriver i sitt förslag innebär en kostnad för kommunen om cirka kr per år. Finansieringen kommer att pågå under åren , det vill säga under fyra år.

75 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) Annmarie Sandberg Socialdirektör Marianne Krook Biträdande socialdirektör och kvalitetschef Bilagor 1. Remissmissiv 2. SKL. Meddelande från styrelsen Rekommendationer till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Ralph Strandqvist

76 REMISSMISSIV KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2019/ (1) Handläggare Antonina Fedorova Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 15 maj Handläggare: Ralph Strandqvist, ekonomiavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Patrick Stenbacka Sektionschef administrativa sektionen Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut A:7.10 HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

77 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 15/ Vårt ärendenr: 18/00003 Kommunstyrelserna Meddelande från styrelsen Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Ärendenr: 18/00295 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 14 december 2018 beslutat: 1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år ( ). 2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. 3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. 4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni Medlen till de olika delarna i förslaget kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande lednings- och styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen. Behov av ställningstagande från alla kommuner För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. För att SKL:s kansli ska kunna planera sitt arbete inför 2020 så behöver samtliga Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

78 kommuner meddela SKL sitt ställningstagande avseende rekommendationen senast den 15 juni Skicka din kommuns ställningstagande till med hänvisning till ärendenummer 18/ Bakgrund SKL:s kongress har beslutat att SKL ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. De tjänster och stöd som ingår i förslaget har aldrig finansierats inom ramen för SKL:s ordinarie medlemsavgift utan SKL stöttat kommunerna i denna utveckling med stöd av överenskommelser mellan SKL och regeringen, tillfällig gemensam finansiering från kommunerna eller interna tillfälliga utvecklingsmedel. Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. SKL rekommenderade därför i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. En förändring som påverkat SKL:s arbete, med de områden som förslaget omfattar, är att de statsbidrag som förut var riktade till området nu, efter önskemål från kommunerna, är generella statsbidrag. Kommunerna kan själva prioritera hur dessa medel ska användas tex. genom att i samverkan finansiera, driva och förvalta avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd krävs således nu en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna tillsammans med SKL. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.

79 stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Rekommendationen redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

80 Vårt dnr: 18/00295 KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera viktiga förutsättningar för kunskapsstyrning inom ett mer samlat system för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förankrings- och beslutsprocess under 2018: 1. Information till beredningen för socialpolitik och individomsorg och primärvård och äldreomsorg 19 april. 2. Information och avstämning med Socialchefsnätverket 15 april, 18 maj och 7 september. 3. Information och avstämning med NSK-S 4 april,12 juni och 30 augusti. 4. Information till RSS-nätverket 14 mars och 12 september. 5. Information till AU 14 juni. 6. Information till beredningen för primärvård och äldreomsorg och överläggning med beredningen för socialpolitik och individomsorg 13 september. 7. Överläggning om förändrad tidsplan för beredningen för socialpolitik och individomsorg 15 november. 8. Information till kommundirektörsnätverket 22 november. 9. Beslut i SKL:s styrelsen 14 december. 1

81 Inledning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress har beslutat att förbundet ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Kommunerna har under senare år, i högre grad än tidigare, börjat samverka i frågor kring kunskapsutveckling och kunskapsstyrning inom socialtjänstens område. Genom att gemensamt utveckla och etablera ett långsiktigt och hållbart stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Kunskapsstyrning omfattar de samverkande delarna; Kunskapsstöd Uppföljning och analys Verksamhetsutveckling, lärande och ledarskap En effektiv och ändamålsenlig kunskapsstyrning ger förutsättningar för att socialtjänstens verksamheter har: tillgång till bästa tillgängliga kunskap som också tillämpas. möjligheter att kunna följa upp kvalitet och resultat samt att analysera dessa - genom användning av t.ex. kvalitetsregister, brukarundersökningar och gemensamma variabler för uppföljning. brukarinflytande genom t.ex. brukarundersökningar. att socialtjänstens verksamheter arbetar med ständiga förbättringar utifrån den kunskap som utvecklas genom uppföljning och analys av kvalitet och resultat. Nationell samverkan mellan kommuner (och även mellan kommuner och landsting) med stöd och samordning av SKL bör ske inom områden där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. Nationella insatser utgår ifrån områden där det finns gemensamma utmaningar och där det bedöms troligt att gemensamma insatser effektivare kan bidra till målet om en jämlik och evidensbaserad socialtjänst. Nationellt gemensamma utvecklingsinsatser har skett och sker på flera områden. Till stora delar har arbetet utvecklats och bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL, med stöd av tillfälliga centrala utvecklingsmedel inom SKL eller med tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Finansieringen har hittills varit av mer kortsiktig karaktär. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd, krävs en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver 2

82 gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL. SKL rekommenderade i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. Sedan rekommendationen antogs har behovet av kommunal medfinansiering ökat. En pådrivande faktor är fortlevnaden av de kvalitetsregister som kommunerna använder. Dessa register har finansierats av den sedan tidigare avslutade överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre mellan SKL och staten samt av landstingen/regionerna. Idag finansieras samtliga kvalitetsregister av staten och landstingen/regionerna. Dock är de nationella anslagen för kvalitetsregister minskade från Detta har lett till att de kvalitetsregister som kommunerna använder (och som förvaltas av landstingen) är underfinansierade och därmed har svårigheter att bedriva sin verksamhet som tidigare. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälsooch sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Kostnaden beräknas till 19,5 mkr årligen. Varför behöver kommunerna finansiera detta? Dessa stöd och insatser har aldrig finansierats genom medlemsavgiften till SKL. Stöden har tidigare utvecklats med medel genom statliga överenskommelser samt genom tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Undantaget är brukarundersökningarna inom IFO och funktionshinderområdet samt utveckling av gemensamma variabler för uppföljning i socialtjänsten. Där har interna utvecklingsmedel från SKL avsatts under fem år, bl.a. för att utveckla och etablera dessa. 3

83 Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. Medlen som förut var riktade statsbidrag är nu, efter önskemål från kommunerna, generella statsbidrag. Kommunerna kan nu själva prioritera hur dessa medel ska användas t.ex. genom att i samverkan finansiera och medverka i ledning och styrning av avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Sveriges landsting och regioner finansierar gemensamt 2018 sammanlagt 116,5 mkr till SKL för motsvarande tjänster och stöd inom området kunskapsstyrning inom landsting/regioner: Kvalitetsregister, Registercentrumorganisationerna och Kansliet för kvalitetsregister = 100 mkr. Nationell patientenkät = 9,5 mkr. Stödfunktion för att stödja etableringen av landstingens/regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning = 7 mkr. Utöver ovanstående delar finansierar landstingen/regionerna i samverkan även andra tilläggsuppdrag inom kunskapsstyrningsområdet, så totalbeloppet är högre än ovan angivet. Det handlar t.ex. om stöd till uppföljning och analys (30 mkr/år), landstingens samverkansmodell för ordnat införande av läkemedel (16,2 mkr/år), Nationellt kliniskt kunskapsstöd (13,8 mkr/år), Nationella biobanksrådet (0,8 mkr/år) etc. Landstingen/regionerna finansierar därför ca totalt 177 mkr för att utveckla kunskapsstyrning utanför medlemsfinansieringen. Om samtliga ovan beskrivna kostnader (kunskapsstyrning för både kommun- och region/landsting) skulle läggas till på medlemsavgiften skulle det innebära att medlemsavgiften till SKL näst intill skulle behöva fördubblas. Det är inte heller ett alternativ att dessa tjänster och stöd inryms inom den befintliga medlemsavgiften då det skulle innebära en fullständig omprioritering av hela SKL:s uppdrag. 4

84 Förslag till beslut Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälsooch sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Förslag till beslut: 1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år ( ). 1.a att kommunerna bidrar till finansieringen av de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder, för att säkra uppföljningen av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat med 14,6 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. b att kommunerna bidrar till finansieringen avseende stöd för systematisk uppföljning och analys av socialtjänstens kvalitet och resultat, genom t.ex. brukarundersökningar med 2,4 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. c att kommunerna genom finansiering bidrar till nationell samordning och stöd för att utveckla kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter med 2,5 mkr årligen. 1.d att Stora AU som utgörs av arbetsutskotten för SKL:s socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKL inledningsvis utgör en interimistisk styrgrupp för att leda arbetet. 2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. 5

85 3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. 4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni Medlen till de olika delarna kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL från 2020 behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande ledningsoch styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen. 6

86 Uppföljning och analys Nationella kvalitetsregister som kommunerna använder Kvalitetsregister är en källa för uppföljningen av kvalitet och effektivitet inom kommunernas hälso- och sjukvård och en viktig del av kunskapsstyrningen. Genom att skapa långsiktighet och stabilitet ges möjlighet till utveckling av det nationellt gemensamma arbetet utifrån kommunernas och landstingens/regionernas behov. Kommunerna skulle genom gemensam finansiering få ökat inflytande över vilka register de önskar finansiera samt om juridiska hinder undanröjs en eventuell utveckling av andra register för socialtjänstens verksamheter. De kvalitetsregister som 2018 finansieras av stat och landsting/regioner och som kommunerna använder, och som därmed omfattas av förslaget är: Senior alert kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion (används av 287 kommuner) Svenska palliativregistret kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut (används av 290 kommuner) BPSD-registret kvalitetsregister för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (används av 289 kommuner) SveDem kvalitetsregister för en god demensvård (används av 63 kommuner) Rikssår kvalitetsregister för svårläkta sår (används av 60 kommuner) Beräknad kostnad årligen: 14,6 mkr inkl. utveckling. Stöd till uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat Brukarundersökningar är ett stöd för uppföljning och analys och är ett av flera verktyg, i kommunernas systematiska kvalitetsarbete. De tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av nationella brukarundersökningar inom socialtjänsten: 1. Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg: myndighetsutövning inom social barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård samt ekonomiskt bistånd (143 kommuner är anmälda till 2018 års undersökning jämfört med 87 kommuner av dem använder för första gången ett gemensamt webbenkätverktyg för undersökningen). 7

87 ensamkommande barns boendesituation, d.v.s. om utförarverksamheter, både kommunala och privata aktörer (60 kommuner och åtta privata aktörer 2018 jämfört med 22 kommuner i pilotundersökningen 2017). 2. Brukarundersökning inom funktionshinderområdet: utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatri, både kommunala och privata aktörer (hittills är 120 kommuner och sex privata aktörer anmälda för 2018 jämfört med 102 kommuner och åtta privata aktörer 2017). Deltagande kommuner och privata utförare betalar idag en avgift för användningen av de webbenkätverktyg som används i undersökningarna. Ett mer ändamålsenligt och gemensamt webbenkätverktyg skulle behövas upphandlas för insamling och hantering av data i nationella undersökningar som genomförs från 2020 och framåt. Kostnader för upphandling, förvaltning, samordning, stöd och utveckling av brukarundersökningarna ingår i förslaget. Utöver det tillkommer en kostnad per enkät är kostnaden per besvarad enkät inom funktionshinderområdet 30 kr. Samma prismodell används också för Nationell patientenkät (NPE), där landstingen/regionerna, utöver finansiering för förvaltning och utveckling av NPE, också betalar ett pris per enkät. Detta beroende på variationerna i antal patienter och omfattning av undersökningarna i olika landsting/regioner samt dess påverkan av arbetsinsats och kostnad för att administrera undersökningen. I dagsläget är priset per enkät i NPE drygt 17 kronor. Beräknad kostnad årligen: 2,4 mkr inkl. utveckling. 8

88 Nationell samordning för gemensam utveckling av kunskapsstyrning För att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet är det en förutsättning att landets kommuner arbetar tillsammans. Ett sådant samarbete är effektivt såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett tidsperspektiv. Genom en nationell samordning och stöd från SKL kan kommunerna tillsammans med SKL generera ett mervärde för kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård. För kommunerna innebär denna samordning inte bara en ökad effektivitet utan även att kommunerna får inflytande över den nationella samordningen. Den samordning som omfattas av förslaget innebär en vidareutveckling av: Samordning mellan kommuner, RSS, SKL och myndigheter (i Partnerskapet). Stöd till och utveckling av arbetet i NSK-S. Samordning av Huvudmannagruppen för huvudmännens talan med Rådet för styrning med kunskap. Förutsättningarna att arbeta evidensbaserat, så att kommunerna tillsammans med stöd av SKL kan utveckla ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter. Samordning med landsting/regioners gemensamma system för kunskapsstyrning, i nuläget med fokus på de nationella programområden för psykisk hälsa samt barn och unga. Samordningen och stödet som SKL kan erbjuda innebär att SKL planerar och tillsammans med medlemmarna bereder och genomför samordning, stöd och gemensam utveckling. Samordningen, stödet och utvecklingen av detta innebär behov av både fysiska och digitala möten. Att de olika nätverken som ansvarar för socialtjänstens kunskapsutveckling träffas och gemensam driver på frågan är en förutsättning för att ta steg framåt tillsammans. Kostnaden nedan inkluderar både personal och möteskostnader. I dag finansieras nationell samordning på det här området både av tillfällig gemensam finansiering från kommunerna och genom medlemsavgiften. Till exempel finansieras möten med utvecklingsledare inom de olika sakområdena kopplat till socialtjänstens kunskapsstyrning samt samordning av dessa genom medlemsavgiften. Beräknad kostnad årligen: 2,5 mkr. 9

89 Bättre insatser för brukare och bättre förutsättningar för huvudmännen Nedan redovisas exempel på resultat som har uppnåtts genom kvalitetsregister, nationella brukarundersökningar samt nationell samordning: Mellan 2009 och 2015 har läkningstiden för svårläkta sår minskat med 63 procent från 146 dagar i snitt till 53 dagar (Rikssår). En halvering av kostnaderna för behandling per läkt sår har skett. Mellan 2011 och 2015 minskade trycksåren från 14,3 procent till 7,5 procent (Senior alert). Brukarundersökningar har gett ett 100-tal kommuner förutsättningar att bedriva förbättringsarbete utifrån jämförbara mått och ny kunskap om hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheterna. Ca brukare har fått möjligheten att tala om hur de upplever kvaliteten i socialtjänstens verksamheter. NSK-S har inlett ett arbete med att på ett systematiskt sätt kartlägga kommunernas behov av kunskapsstöd. Kommunerna har genom NSK-S och Huvudmannagruppen påverkat de statliga myndigheternas arbete med kunskapsstyrning t.ex. avseende förvaltning och vidareutveckling av Kunskapsguiden.se och inledd förstudie avseende den kommunala hälso- och sjukvården. Kommunerna har genom NSK-S samverkat med landstingen/regionerna i kunskapsstyrningsfrågor inom områden där kommuner och landsting behöver agera gemensamt, t.ex. psykisk hälsa. 10

90 En önskan om medverkan från samtliga kommuner Förslaget innebär att kommunerna långsiktigt (fyra år inledningsvis) säkerställer och gemensamt finansierar viktiga förutsättningar för att tillsammans kunna utveckla en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård med stöd av SKL. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendation kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. 11

91 Ledning och styrning av det gemensamt finansierade delarna Inledningsvis kommer en styrgrupp tillsättas bestående av Stora AU och SKL. Stora AU består av arbetsutskotten för nätverket för RSS, SKL:s socialchefsnätverk och NSK-S. Denna styrgrupp får mandat att föreslå en permanent styrmodell för de gemensamt finansierade delarna. När det gäller styrning och ledning avseende de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder bör kommunföreträdare inkluderas i den befintliga ledningsfunktionen som idag består av landstingen/regionerna och staten. Under förutsättning att kommunerna antar rekommendationen och tillser medel till de kvalitetsregister som de använder, kommer ledning och styrning för nationella kvalitetsregister kompletteras med det kommunala perspektivet och kompetensen. 12

92 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

93 FÖLJEBREV TILL MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 15/ Vårt dnr: 18/00295 Bilaga 1 Kontaktpersoner i länen Fredrik Lennartsson Avdelningschef Vård och omsorg Kommunstyrelserna för kännedom till socialchef/motsvarande förvaltningschefer Rekommendation till kommunernas om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade vid sitt sammanträde den 14 december 2018: att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning (kvalitetsregister, brukarundersökningar m.m.) och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr årligen vilket innebär ca 1,95 kr/invånare/år i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år ( ). att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni Förtydligande avseende meddelande från styrelsen: Finansieringen gäller enligt rekommendationen för fyra år ( ). Inte som felaktigt angavs i det ursprungliga beslutsunderlaget. Beslutet ska meddelas SKL senast 15/ Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

94 Vårt dnr: 18/ (2) Process för kommunernas ställningstagande: Senast den 15 juni 2019 önskar SKL svar från samtliga kommuner angående respektive kommuns ställningstagande till rekommendationen. Kommunens ställningstagande meddelas till registrator@skl.se Om er kommun väljer att avstå från att anta rekommendationen är vi tacksamma om ni kan ange vilka skäl som föranleder detta. En sammanställning av kommunernas ställningstagande återkopplas efter sommaren 2019 till mottagarna av detta följebrev. SKL:s och de berörda kvalitetsregistrens fortsatta arbete i frågan påverkas av kommunernas ställningstagande. Förutsatt att tillräckligt många kommuner ställer sig bakom rekommendationen kommer förberedande arbete inför 2020 att påbörjas under hösten Länk till informationsmaterial om rekommendationen på skl.se Sveriges Kommuner och Landsting Vård och omsorg Fredrik Lennartsson Avdelningschef Vård och omsorg Mari Forslund Sektionschef Kvalitet och uppföljning

95 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) Handläggare Pia Bastholm Rahmner pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Mottagare Socialnämnden Planprogram för Bostäder i Kungens Kurva, (Diametern 2) - remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 19 mars 2019, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Remissen gäller ett planprogram för Bostäder i Kungens kurva. I planområdet planeras för en ny stadsdel med cirka bostäder, förskolor, skola, vård- och omsorgsboende och butiker. Planområdet ligger i den södra delen av Kungens kurva, mellan handelsområdet och Gömmarens naturreservat. Förvaltningen ser positivt på utvecklingen av Kungens kurva med möjliggörandet av en blandning av storlek på bostäderna likväl upplåtelseformer i den nya stadsdelen. Förvaltningen ser positivt på ambitionen att skapa säker gång- och cykelmiljö i området men vill även framhålla vikten av att det skapas säkra passager till och från den nya stadsdelen. Även tillgängligheten med bil måste vara mycket god med tillräckligt antal parkeringsplatser anpassade för personer med funktionshinder. Utifrån förvaltningens prognostisering finns det ett behov av 17 mindre hyreslägenheter som ska användas som stödboende. Dessa lägenheter ska vara spridda i den nya stadsdelens ordinarie bostadsbestånd. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun planerar en utveckling av nya bostäder och nya arbetsplatser inom kommunen fram till år För att nå dit ska kommunen växa genom förtätning och funktionsblandning i kollektivtrafiknära lägen. Kungens kurva är idag ett välbesökt handels- och verksamhetsområde som tillsammans med Skärholmen är en utpekad regional stadskärna (RUFS 2050). I planområdet planeras för en ny stadsdel med cirka bostäder, förskolor, skola, vård- och omsorgsboende och butiker. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

96 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) Den största delen av planområdet ägs av KF Fastigheter AB och består idag av kontorsbyggnader och en stor andel naturmark. Huddinge kommun äger en mindre del av området som består av en skogsklädd höjd. I februari 2017 fick Samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att ta fram ett planprogram för utvecklingen av den nya stadsdelen tillsammans med fastighetsägaren. Planområdet ligger i den södra delen av Kungens kurva, mellan handelsområdet och Gömmarens naturreservat. Det avgränsas av Kungens kurvaleden i söder, Dialoggatan i väster, Diagonalvägen i öster och den kommande Ingvar Kamprads allé i norr. Den nya stadsdelens nordvästra hörn kommer att ligga i samma korsning mellan Ingvar Kamprads allé och Dialoggatan som Heron city och entrén till den utbyggda Kungens kurva shoppinggalleria. I korsningen kommer även ett nytt torg anläggas. I stadsdelen planeras det för lägenheter i olika storlekar. En stor andel av bostäderna kommer troligtvis att upplåtas som bostadsrätter eller äganderätter, men det kommer även finnas ett utbud av hyresrätter. För att få till en större variation i området kan även bostäder riktade till studenter eller de med behov av boendestöd uppföras i stadsdelen. Byggnader och utemiljöer planeras tillgängliga så att alla, oavsett ålder eller funktionsvariation, ska kunna ta del av livet i stadsdelen. Då området har stora höjdskillnader ställer detta krav på höjdsättningen av byggnader och gator. Stråk till viktiga målpunkter i handelsområdet och Segeltorp, Skärholmen och Vårby gård behöver utvecklas för att bli mer tydliga, överblickbara och belysta för att skapa en ökad känsla av trygghet som gör att fler väljer att använda dem. För tillgängligheten är det även viktigt att området har en hög orienterbarhet. De föreslagna korta och slutna kvarteren bidrar till detta liksom det tydliga diagonala stråket genom stadsdelen. Tydlig skyltning genom stadsdelen bidrar även till att underlätta att hitta i området och dess närliggande målpunkter. I området planeras det för vårdboende och bostäder anpassade för personer med särskilda behov. Vårdboendet föreslås samlokaliseras med en förskola så att de boende kan betrakta förskolebarnens liv och rörelse samtidigt som barnen får närhet till fler vuxna än pedagogerna. En samlokalisering ger även verksamheterna möjligheten att samnyttja funktioner som till exempel gemensamt kök. I planprogrammet framkommer det att behovet av social service, särskilt boende och platser för LSS-boende kommer att tillgodoses inom planområdet och utreds vidare under detaljplanearbetet. Det föreslås flera förskolor spridda i området. Den nya stadsdelen bedöms ha ett behov av cirka en förskoleavdelning per 100 lägenheter, vilket innebär ett behov av sex förskolor med fem avdelningar var. Förskolorna föreslås placeras i bottenvåningarna på bostadshusen.

97 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) I stadsdelen finns en skola inplanerad med plats för cirka 900 elever. Skolan är tänkt att kunna användas även efter den ordinarie skoltiden för föreningar som vill kunna använda gymnastiksal eller andra lokaler för sina verksamheter. Genom en barnkonsekvensanalys har elever i nionde klass i Segeltorpsskolan fått bidra till arbetet med sina kunskaper om platsen och sina önskemål på en ny stadsdel. Det föreslagna diagonala stråket genom stadsdelen är främst tänkt att vara för gående. Runt parken bör det finnas gångstråk som ger möjlighet till promenader och motion. Separata cykelfiler planeras på huvudgatorna som ska ge hög framkomlighet för cyklister. Dessa knyts sedan samman med huvudcykelnätet som passerar runt stadsdelen där de mer snabba cykelfärderna kan ske. Cykelnätet binder samman stadsdelen med Huddinge centrum, Skärholmen och det regionala cykelnätet utmed E4/E20 in till centrala Stockholm eller mot Botkyrka. Kollektivtrafiken i området kommer att byggas ut med nya busslinjer och Spårväg syd kommer att få två hållplatslägen i Kungens kurva. Från området är det cirka 1,5 kilometers gångväg till tunnelbanestationen i Skärholmen. Under bostadskvarteren planeras för garage som är gemensamma för hela kvarteret. Genom att utnyttja de naturliga nivåskillnaderna är det möjligt att dölja nedfarterna till garagen. Parallellt med programmet har arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning av projektet skett. Den bygger på en rad utredningar och den strukturplan som tagits fram för stadsdelen. Miljökonsekvensbeskrivningen tar ett helhetsgrepp om miljöfrågorna inom hela programområdet och kommer sedan att ligga till grund för den kommande detaljplaneringen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på utvecklingen av Kungens kurva med möjliggörandet av en blandning av storlek på bostäderna likväl upplåtelseformer i den nya stadsdelen. Säkerheten och tryggheten är mycket viktiga frågor. Förvaltningen ser positivt på ambitionen att skapa säkra gång- och cykelmiljö i området men vill även framhålla vikten av att det skapas säkra passager till och från den nya stadsdelen. Säkra passager måste kunna garanteras för alla personer oavsett ålder eller funktionshinder. Även tillgängligheten med bil måste vara mycket god med tillräckligt antal parkeringsplatser anpassade för personer med funktionshinder. Personer med funktionshinder är i många fall helt beroende av tillgängliga parkerings- och angöringsplatser, vilket behöver tas med i beräkningen. I området har förvaltningen behov av 17 mindre hyreslägenheter som ska användas som stödboende. Dessa lägenheter ska vara spridda i den nya stadsdelens ordinarie bostadsbestånd, det vill säga i flerbostadshus.

98 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2019/ (4) Ekonomiska och juridiska konsekvenser Planprogram för Bostäder i Kungens kurva (Diametern 2) bedöms inte medföra några ekonomiska eller juridiska konsekvenser för förvaltningen. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Bilagor Remisshandlingar: (hämtad ) Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning plan@huddinge.se

99