Verksamhetsplan Förskolechefsområde 6. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Verksamhetsplan Förskolechefsområde 6 Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

2 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Inledning 3. Förutsättningar 4. Organisation 5. Förskolechefernas ledningsdeklaration och pedagogiska ledarskap 6. Förskolans uppdrag utifrån läroplan för förskolan 7. Fullmäktigemål Förskolans prioriterade områden Förskolornas mål (kategorier) Aktivt arbete mot diskriminering 11. Tidplan

3 1. Vision Karlskoga kommuns vision för förskola och skola år 2020 Förskola till högskola - År 2020 är Karlskoga känt för att vara en pedagogiskt och kunskapsmässigt banbrytande utbildningsort från förskola till högskola. Här ser man positivt på nya perspektiv och mångfald. Gymnasie- och högskoleutbildningar i Karlskoga är kända för nationellt framstående nischer. Våra utbildningar ger unga och vuxna möjligheten att ta del av arbetsmarknadens alla möjligheter 2. Inledning Förskolan är en skolform och är första steget i utbildningssystemet. Förskolans pedagogiska uppdrag och strävansmål finns i Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2016). Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. 3. Förutsättningar Förskolan är indelad i 8 förskolechefsområden. Vi arbetar med likvärdighet och helhetstänk mot alla Karlskogas förskolor. Vi har hög andel barn inskrivna i förskolan. Vi har svårt att rekrytera och behålla förskollärare vilket resulterar i att vi har lägre andel utbildad personal. För att behålla den goda kvaliteten krävs att alla i förskolan har ett medvetet och framåtsträvande arbetssätt. Pedagogerna i förskolan upplever att de inte har de förutsättningar som behövs för att behålla den goda kvalitén. Alla förskolor har schemalagd tid för pedagogisk utveckling men under rådande förutsättningar är detta svårt att få till. Kösituationen påvisar högt tryck, antal platser på förskolorna räcker inte. Vårdnadshavare får inte plats utifrån önskemål/närmiljö. Vi kan inte anpassa gruppernas storlek och sammansättning utifrån Skolverkets riktmärke. Vi kommer ha två tillfälliga förskolor med 40 platser/förskola under v2018 eventuellt även vårterminen2019. Troligtvis kommer vi även ha ytterligare en tillfällig förskola med ca 15 platser under samma period. Det kommer byggas en ny förskola med plats för upp till 95 barn. Vi arbetar med att anpassa verksamheten för de barn som behöver särskilt stöd. Vi har tre specialpedagoger inom förskolan.

4 4. Organisation Skolchef: Jan Strid Verksamhetschef förskolan: Ewa Möller Förskolechefsområde 6: Förskolechef: Anne-Marie Wallouch Förskolan Gullvivan Totalt: Antal platser ca 76 Antal årsarbetare 12,50 Antal förskollärare (grund) 7,75 Antal förskollärare (faktisk bemanning) 6 Antal barnskötare (grund) 4,75 Antal barnskötare (faktisk bemanning) 6,50 Förskolan Smeden Totalt: Antal platser ca 54 Antal årsarbetare 9,25 Antal förskollärare (grund) 7,375 Antal förskollärare (faktisk bemanning) 3,50/4,50 Antal barnskötare (grund) 2,75 Antal barnskötare (faktisk bemanning) 6/5 Förskolan Bråten Totalt: Antal platser ca 57 Antal årsarbetare 9,40 Antal förskollärare (grund) 5,75 Antal förskollärare (faktisk bemanning) 4,40 Antal barnskötare (grund) 3,625 Antal barnskötare (faktisk bemanning) 5 Utöver ovanstående finns följande stödfunktioner: Specialpedagoger, Förskoleassistent, Placeringsassistenter, Vaktmästare 5. Förskolechefernas ledningsdeklaration och pedagogiska ledarskap Läroplanen för förskolan, lpfö 98. Reviderad 2016: Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet inom givna ramar Förskolans verksamhet ska vara kvalitativ och nå hög måluppfyllelse utifrån styrdokument och uppsatta mål. Verksamheten ska kännetecknas av allas lika värde, där en möts av pedagoger med en god människosyn. Vi ska lära och utvecklas och vi ska göra det tillsammans!

5 6. Förskolans uppdrag utifrån läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem 2.5 Övergång och samverkan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolan i Karlskoga har en tidplan för systematiska kvalitetsarbetet. 7. Fullmäktigemål Trygghet/studiero Pedagogisk lärmiljö/nyfikenhet 8. Förskolans prioriterade områden Utveckling och lärande: Språk (Flerspråkighet mm) Utveckling och lärande: Pedagogiska miljöer (material, utformning lokaler/gård, pedagoger mm) 9 Förskolornas mål (kategorier) Kategori språk: Förskolan Gullvivan Varför ska vi arbeta med detta? För att öka barnens språkförståelse För att vi har många barn med annat modersmål och därför lägger vi stort fokus på språkutveckling. Vad ska vi erbjuda barnen möjlighet att utveckla/lära sig? Vi erbjuder barnen möjlighet att utveckla språk och ordförråd. Vi erbjuder barnen möjlighet att förbättra sin kommunikation och utveckla sina tankar, känslor och empati. Hur arbetar vi? Vi arbetar med rim, ramsor & sagor i olika former, uttryck, sånger och högläsning samt olika sällskapsspel som rim-memo och bilderna till vildkattenspelet för att bl a kategorisera mm. Vi erbjuder språkutvecklande appar och QR- koder med sagor, sånger på lärplattan samt Babblarna och ett gammalt material som heter Fonografen som verktyg för språkljud och utveckling. Vi använder oss av konkreta material och bildstöd för att förtydliga för barnen. Under läsåret 18/19 kommer vi att få en kompetensutveckling "Läslyftet" med inriktning: flera språk i barngruppen.

6 Förskolan Smeden Varför arbetar vi med detta? (Detta är vårat mål) - Pedagogerna skapar en ökad möjlighet för barnen att utveckla sin/sitt språkförståelse, språkmedvetenhet och kommunikation. Hur arbetar vi? - Läser sagor, rim- ramsor, dramatiserar - Sjunger - Samspelar barn- barn, barn- pedagog - Teckenkommunikation och bildstöd - Lärplattan Förskolan Bråten Varför ska vi arbeta med detta? För att vi vill stimulera barnens språkutveckling. Vad ska vi erbjuda barnen möjlighet att utveckla/lära sig? Att väcka barnens intresse för talspråk, begrepp,skriftspråk, samt sin förmåga att uttrycka sig och kommunicera. Hur arbetar vi? Bråtens förskola arbetar med att dela in barnen i små grupper för att på så sätt lättare tillgodose det enskilda barnet behov. Vi är närvarande pedagoger som arbetar nära barnen och benämner, bekräftar och diskuterar det barnen gör för att stimulera barnens språkutveckling. Vi använder bilder som stöd för att förtydliga för barnen vilka aktiviteter som kommer att ske under dagen. Vi använder oss av flanosagor och fysiska leksaker när vi berättar sagor för att på så sätt fånga barnens koncentration och uppmärksamhet på ett positivt sätt. När vi läser flanosagor blir barnen mer delaktiga i berättandet då de själva genom bilderna kan berätta sagan för en kamrat. Det här gynnar både barnens språkutveckling, självkänsla och sociala samspel. Detta ger även en språklig förståelse. Vi använder oss regelbundet av våra färdiga Sagolådor som innehåller både sagoböcker och annat fysiskt material. Utifrån vilket intresse barnen visar så arbetar vi vidare med sagorna och då med både teater, samspel, skapande och sång/musik. Vi ser även till att böcker finns tillgängliga för barnen både att titta i själva och att vi pedagoger läser för dem. Vi sjunger, använder oss av rim och ramsor med barnen och lekskriver för att göra barnen nyfikna och utveckla deras språkliga medvetenhet. Vilket vi utvecklar genom praxiskt alfabet, babblarna och det vanliga alfabetet. Vi anpassar utmaningarna efter barnens kunskapsnivå då en del barn behöver mer utmaningar när det handlar om språket. För ökad språkutveckling så använder vi oss av lärplattorna vid olika tillfällen. Nästa steg Försöka finna mer tid för att läsa tillsammans med barnen, utmana barnen i att lekskriva berättelser. Använda oss ännu mer av språkstimulerande verktyg t.ex. sånger, rim o ramsor. Och att låta barnen få använda sin fantasi till att berätta sagor m.m

7 Kategori lärmiljö: Förskolan Gullvivan Varför ska vi arbeta med detta? För att skapa och kunna erbjuda en stimulerande lärmiljö för varje barn. Vad ska vi erbjuda barnen? En lärandemiljö som stimulerar och utmanar barnen på deras utvecklingsnivå och utifrån deras intressen. Hur arbetar vi? Vi gör barnobservationer och utifrån dessa byter vi ut material och förändrar miljön utifrån intressen och behov i aktuell barngrupp Förskolan Smeden Varför arbetar vi med detta? (Detta är vårt mål) - Pedagogerna arbetar med detta för att ge barnen inspiration till lek, utveckling och ett livslångt lärande. Hur arbetar vi? - Pedagogerna skapar och inbjuder så att den pedagogiska miljön blir lustfylld och lekinspirerande inomhus som utomhus - Pedagogerna ser till att de regler vi bestämt angående lekmaterial och lekytor följs - Noggrann planering inför inköp utifrån barnens intressen och styrdokument. Förskolan Bråten Varför ska vi arbeta med detta? För att skapa en god och stimulerande läromiljö för barnen. Vad ska vi erbjuda barnen möjlighet att utveckla/lära sig? Barnen ska få möjlighet att utveckla en kännedom om sin närmiljö och att den kan vara föränderlig. Barnen ska få möjlighet att utvecklas i lek och i aktiviteter. Barnen får möjlighet att utvecklas i att observera, upptäcka och diskutera. Hur arbetar vi? Vi pedagoger ser regelbundet över den pedagogiska inne och utemiljön genom att lyssna av vad barnen är intresserade av. Vi förändrar den sedan genom att skaffa nya material eller flytta på dem, vilket i sin tur gör miljön mer attraktiv och utmanande och lockar till nya lekar och aktiviteter. Det är viktigt att vi pedagoger är närvarande, inspirerande.lyhörda och vägledande i barnens möte med nya leksaker. Vi använder oss regelbundet av förskolans närområden då vi besöker lekparker, skogen och andra grönområden. Tillsammans med barnen så upptäcker, observerar och pratar vi om allt vi ser. Vi använder oss av bilder som visar dagens olika aktiviteter och i vilken ordning vi kommer att göra de. Detta för att skapa en struktur för såväl barn som pedagoger. Vi planerar och ta med barnen så barnen får känna sig delaktiga i den pedagogiska miljön.

8 10 Aktivt arbete mot diskriminering Förskolan Gullvivan Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor oavsett: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Ögonblick: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande). Förskolan Smeden Vilka risker och hinder finns (övergripande) Var finns det risk för diskriminering? -Inne som ute, buskage ute på gården, toalettbesök. bakom förrådet. där det inte finns vuxna med i närheten. Skymda platser ute. Var finns det hinder? -Språkliga -Vuxnas uttryck -Organisation, för få vuxna per barn -Lokalernas utformning gården Kön: blanda och genusperspektiv Könsidentitet eller könsuttryck: ord och uttryck för allt Etnisk tillhörighet: vi har liten andel samt okunskap Religion eller annan trosuppfattning: okunskap Funktionsnedsättning: synnedsättning och språkliga Sexuell läggning: - Ålder: Analysera orsaker Varför finns det risker och hinder? -organisation, för få vuxna per barn. -administrerade uppgifter -förutsättningarna kring organisation, uppdrag och utbildning -mer uppdrag -okunskap i religion, etnisk tillhörighet. Kön: Könsidentitet eller könsuttryck: Etnisk tillhörighet: Religion eller annan trosuppfattning:

9 Funktionsnedsättning: Sexuell läggning:- Ålder: Åtgärder (förebyggande och främjande) Vad kan vi göra? - berätta för organisationens alla delar vad vi behöver, och ges möjlighet till mer kunskap - hitta rätt rutiner och strukturer att fördela oss vuxna "rätt". Hur kan vi göra? -Buskage ska bort,ta ner kulle bakom gungorna - Fördela oss vuxna, vara uppmärksamma, ha fokus på barnen och följa barnens aktiviteter. Kön: Könsidentitet eller könsuttryck: Etnisk tillhörighet: Religion eller annan trosuppfattning: Funktionsnedsättning: Sexuell läggning: Ålder: Förskolan Bråten Vilka Risker och Hinder finns (övergripande) Kön,könsidentitet, etnisk tillhörighet, annan religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Var finns det risk för diskrimenering? Vi ser risker överallt men framför allt toaletten, hallen och gården. Var finns det hinder? Läsvilan, hur vi uttrycker oss, språkliga miljöer, olika värdegrundsuppfattningar, personaltäthet, barngruppens storlek och sammansättning Analysera orsaker Varför finns det risker och hinder? För lite personal i rutinsituationer, vilket gör att vi inte alltid hinner upptäcka kränkningar och diskrimineringar, förskolemiljön är inte anpassad efter barnens ålder och behov. Åtgärder (förebyggande och främjande) Vad kan vi göra? Böcker på barnets modersmål, teckenstöd, vissa fraser,sånger och meningar på barnets modersmål, använda oss av polyglutt, vara närvarande pedagoger och pedagoger som uppmuntrar positivt beteende, samtala om hur en bra kamrat ska vara och att vi som pedagoger skall vara en positiv förebild för barnen, alla barn är allas ansvar. Låta barnen vara mer delaktiga i vår verksamhet.

10 Bilaga Tidplan Aktivitet Ansvarig Augusti September Upptaktsdag/ Verksamhetsberättelse/ kvalitetsanalys : PUT-dag Förskolechefsområdets: Genomgång Upptaktsdag/ Verksamhetsplan : PUT-dag Förskolechefsområdets: Genomgång Upptaktsdag/ Policys, riktlinjer och dylikt: Genomgång PUT-dag PUT-dag Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra Genomgång September Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra Varje förskola lägger en reflektion per kategori i delade utkast 15 september Aktivt arbete mot diskriminering Se över: Risker och hinder, analysera orsaker, åtgärder (Skriva reflektion) Förskolechef/ Pedagogisk samordnare Förskolechef/ Pedagogisk samordnare Förskolechef/ Pedagogisk samordnare IKT pedagog IKT pedagog Oktober Vecka Enkät till vårdnadshavare: Genomförs Skolförvaltningen November December December Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra Delårsavstämning: Kategorier, ögonblick och reflektioner December Januari Aktivt arbete mot diskriminering Följa upp och utvärdera (kort sikt) Februari Mars Mars Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra Delårsavstämning: Kategorier, ögonblick och reflektioner Mars Aktivt arbete mot diskriminering Följa upp och utvärdera (kort sikt) Vecka 9-13 Femårsenkät: Genomförande Pedagogisk samordnare April Maj PUT-dag Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra Slutföra reflektioner + nästa steg (ny kategori) PUT-dag Arbete mot diskriminering Följa upp och utvärdera (lång sikt)

11 15 maj Övergång förskoleklass till Specialpedagog Pedagogisk samordnare 15 maj Språkdomäner till Specialpedagog Pedagogisk samordnare Juni 15 juni Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra Färdigställa reflektioner och skriva nya kategorier för juni Aktivt arbete mot diskriminering Färdigställa reflektion 30 juni Verksamhetsberättelse/ kvalitetsanalys Förskolechefsområde Ersättare/ Ev ngn mer Ev ngn mer Förskolechef