Identitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck

Transkript

1 Identitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete Hedda Schönbäck

2 Min ingång Hur arbeta utforskande med normer och genusfrågor tillsammans med barnen?

3 Oundvikliga och nödvändiga men ibland problematiska Kort om normer Vissa starkare än andra men de skiljer sig ändå mellan olika sammanhang Märks mest när någon bryter mot dem Återskapas och omförhandlas hela tiden av såväl stora som små

4 Dagen :00 Föreläsning: Perspektiv på jämställdhet i förskolan 10:00-10:30 Fika Föreläsning och Workshop kring identitet, genus och andra kategoriseringar, samt normmedvetenhet Lunch Föreläsning och frågestund kring normer i relation till språkliga begrepp och språkutvecklande arbete

5 Kunskap omfattar alltid normer och värden Ex: (Allmän)mänskliga djurfamiljer i fiktionen?

6 Normmedvetenhet Vilken verklighet (re)presenteras? Vilken synliggörs inte? Ex: När djur förmänskligas i fiktionen och framställs de ofta i traditionella mammapappa-barn-konstellationer, trots att många exempelvis lever i flock i det vilda. Och Babar och överste Hati som monark/patriark har väldigt lite koppling till verkliga elefantfockar som vanligtvis leds av honor

7 Ett normkreativt förhållningssätt? Hur läser vi bilderna? Hur läser barnen dem?

8 Lpfö 18 Vuxnas roll som förebilder Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder (s. 6 under Saklighet och allsidighet).

9 Era föreställningar och uppfattningar påverkar bl.a. det språkutvecklande arbetets planering och upplägg - vilka mål, riktlinjer och arbetssätt ni formulerar och hur ni formulerar dem Vilken forskning och kunskap som uppmärksammas och hur den tolkas och omsätts hur lärandemiljöer och aktiviteter organiseras, vilka material som erbjuds o.s.v. vilka frågor som ställs i utvärderingarna och hur dessa är ställda, samt hur resultaten analyseras och tolkas hur underlag för uppföljning och utvärdering samlas in och vad det innehåller vad ni pratar om och hur ni pratar om det i handledningssamtal m.m. Hur olika barn och vårdnadshavare beskrivs och kategoriseras o.s.v. Utrymmet för barns delaktighet och barns perspektiv i alla dessa delar

10 Lpfö 18 Förskolan som social, kulturell och språklig mötesplats Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor (s. 5 under Förståelse och medmänsklighet). Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar (s. 5-6 under Förståelse och medmänsklighet). Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer (s. 6 under Förståelse och medmänsklighet).

11 Lpfö 18 Jämställdhetsuppdraget Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas (s. 5 under Grundläggande värden). Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet (s. 7 under Likvärdig utbildning).

12 Kön Kropp. Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön utan kan det ses som en skala. Juridiskt kön. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på om barnet har snopp eller snippa. Könsidentitet. En persons självupplevda kön, det vill säga det kön man känner sig som (kvinna, intergender, genderqueer, ickebinär, man, m.m.). Könsuttryck. Hur en person uttrycker sitt kön genom attribut till exempel kläder, kroppsspråk, frisyr, röst m.m.

13 Könsidentitet eller uttryck har inte med sexuell läggning/orientering att göra Cisperson En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för på samma sida. Cisnormativitet Antagandet att alla människor identifierar sig som det kön som har tillskrivits dem vid födseln och lever efter det könets sociala normer (kvinnligt/manligt). Transperson/ickebinär En person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln. Att vara transperson kan också innebära att en inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för överskridande. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. (RFSL)

14 Teoretiska begrepp för att problematisera (förgivettagna) könsskillnader Kön bara biologi och fysiologi? Genus bara sociala föreställningar, förväntningar och roller? Binär könsuppdelning endast två alternativ? Både biologiskt och socialt är vi komplexa och mångfaldiga och i stor utsträckning föränderliga. Variationer mellan inre/yttre könsorgan, könskromozomuppsättning och hur vi svarar på vissa hormon gör att gränserna kan ses som långt mer flytande än vi vanligtvis föreställer oss och neurologin och hormonnivåerna påverkas även av de erfarenheter vi gör.

15 Vilken förväntan ligger i frågan? Vet ni vad det ska bli?

16 Olika syn på kön/genus Essentialistisk syn på kön som inneboende, biologiskt nedärvda egenskaper Strukturalistisk syn på kön som stabila samhällsstrukturer som överförs till nästa generation (främst genom språket) Performativ syn på kön som något som hela tiden görs såväl på samhällsnivå som i vardagen (frågan om biologi respektive socialisation ses som mycket komplex)

17 får olika konsekvenser i praktiken T.ex. Hur vi delar vi in barnen i grupper utifrån vilka föreställningar om de olika barnen? Hur vi fördelar arbetet i personalgruppen vilken roll får män som arbetar i förskolan?

18 Eidevald (2009) utifrån omfattande videomaterial och samtal med de observerade pedagogerna: - Pedagogerna bemötte samma agerande på olika sätt beroende på barnets kön därför att de oavsiktligt tolkade barnens agerande på olika sätt. M.a.o. trodde de att de bemötte varje barn som individ. - De situationer där pedagogerna hjälpte barnen att få sin vilja igenom var oftast situationer där de agerade i enlighet med förväntade könsmönster. - De samtalsmönster som framträdde när dokumentationen analyserades på gruppnivå blev annorlunda när de analyserades på individnivå. De generella slutsatserna gällde alltså långt ifrån alla tjejer och killar. - I samtalen med pedagogerna beskrevs vissa pojkars och flickors beteenden som representativa för hela gruppen, trots att dessa beskrivningar inte stämde lika väl in på de andra barnen. Det kan alltså ses som att vi tolkar barnen mer könsstereotypt än de faktiskt uttrycker sig.

19 Särskiljandets logik Tudelningen bygger på idéer om isärhållande och komplementaritet om två motsatta kön som antas komplettera och attrahera varandra Dessa idéer påverkar inte bara synen på kvinnligt och manligt utan också på hur både vuxna och barn förväntas leva och bygga relationer Detta kallas inom queerteori för den heterosexuella matrisen och kritiseras för att det finns inbyggda maktrelationer som är svåra att få syn på för att de ofta är en så självklar del av vår vardag Denna naturliggjorda sociala ordning leder ofta till en s.k. särskiljande praktik, t.ex. att vi ofta förväntar oss att tjejer leker med tjejer och vice versa, samt att vi oftare tillskriver tjejer och killar kärleksrelationer

20 Teoretiska utgångspunkter Kön/genus ses som ett intrikat och föränderligt samspel mellan biologiska och sociala faktorer (Köns)identitet ses inte som något statiskt och fixerat, utan som något som skapas i detta komplexa och föränderliga samspel Varje individ ses som unik och sammansatt och föränderlig En dualistisk uppdelning mellan kvinnligt och manligt ses som en grov förenkling av en komplex verklighet som skapar specifika förutsättningar som var och en måste förhålla sig till

21 Jämställdhetspedagogik i Sverige Vanliga strategier för förändring - Könsneutralitet - Genuskompensatorisk pedagogik - Försök till en mer komplicerande pedagogik Fokusområden för jämställdhetspedagogiskt arbete - Miljöer och material - Utbud och representation - Språkbruk

22 En könsneutral strategi kan t.ex. innebära Ta bort de mest könskodade materialen Använda sig av t.ex. naturmaterial, konstruktionsmaterial, återvinningsmaterial Byta namn på vissa utrymmen mot könsneutrala Använda könsneutrala pronomen genomgående om barn, djur, leksaker, figurer i litteratur, sånger och andra media

23 Frågor att fundera över i relation könsneutrala strategier Är det möjligt att skapa en genusneutral miljö eller finns kodningar fortfarande vem avgör vad som är tjej/killkodat? Plockas endast tjejkodade material bort? Vilka möjligheter får exempelvis pojkar att leka med dockor och tjejer med bilar/superhjältar/vapen/kamplekar?

24 En kompensatorisk strategi kan t.ex. innebära Styra mer i vilka konstellationer barnen umgås Mer aktivt erbjuda barnen olika aktiviteter ge alla möjlighet att prova allt Behålla könskodat material och uppmuntra barnen att leka överskridande Ge motbilder och kompensera för stereotypa normer och värderingar t.ex. byta könspronomen på karaktärer, dockor o.s.v. Ändra sitt tilltal och förhållningssätt, t.ex. fokusera mer på känslor och mjukhet med killar och på att våga, ta plats o.s.v. med tjejer

25 Frågor att fundera över i relation till kompensatoriska strategier Utgår arbetet från vad individuella barn brukar göra och uttrycka eller från föreställningar om flickor och pojkar? Hur synliggörs mångfalden inom respektive grupp? Hur förhåller man sig till barn som varken identifierar sig som flicka eller pojke?

26 Frågor att ställa till båda strategierna Hur synliggörs eventuella maktrelationer och outtalade förväntningar hos pedagoger och barn? Vilka verktyg får barnen att hantera de stereotyper, fördomar, begränsningar och orättvisor som faktiskt finns, om vi lägger tillrätta verksamheten utifrån våra idéer om bl.a. jämställdhet? Vad innebär det för barnens delaktighet och inflytande om vi väljer bort material, aktiviteter o.s.v. som vi uppfattar som könskodade men som kanske betyder mycket för dem? Vilka möjligheter får barnen att erkännas som aktiva deltagare i förhandlingarna om vilka normer och villkor som ska gälla? Vilket utrymme och vilka konsekvenser får deras motstånd och agens?

27 Problem som kan uppstå - Barnen positioneras som passiva objekt (och deras olika strategier för att omförhandla normer riskerar att osynliggöras eller ses som uttryck för brist hos barnet) - Det skapas nya normer för hur jämställda barn ska vara som förlägger problemet hos barn som inte motsvarar dessa normer, snarare än verksamheten - Vi tenderar att se det vi förväntar oss. Om vi förutsätter/letar efter könsskillnader så är det också det vi kommer att se på bekostnad av den mångfald av erfarenheter och uttryckssätt som barnen har. Med andra ord riskerar vi att befästa dessa snarare än att utmana dem.

28 Fika

29 Workshop - diskussionsfrågor Vilka grupper anser du att du ingår i? Vilka schablonbilder finns av dina grupper? Hur motsvarar du schablonbilden av din/dina grupper? På vilka sätt gör du det inte? Kan du hitta något kännetecken för din grupp som stämmer på alla inom gruppen men inte på andra? T.ex. kvinnor, män, transpersoner, personer med funktionsnedsättningar, högerhänta, kaffedrickare, göteborgare, norrlänningar, blondiner, svenskar, invandrare, Italienare, barnskötare, förskollärare, hockeymorsor, lattepappor, curlingföräldrar, barn och vuxna

30 Uppföljning Kunde ni enas om kriterier för en viss grupp som stämmer in på alla inom gruppen men ingen annan? Vad kan ni se för fördelar och nackdelar med att göra den här typen av klassificeringar av människor? (Bikupa 5 min)

31 Exempel på vanligt förekommande uttryck som kan problematiseras Han har inget språk / hon har inte språket (vad menar vi då språk/språket?) De svenska barnen och de flerspråkiga barnen (implicerar att endast enspråkiga barn är svenska? Oavsett vilket språk de talar..?) Person med annan bakgrund (än vad?) Invandrare, flykting, nyanländ (vad åsyftas och hur länge har man denna status? Är det en självvald identitet eller ser personen andra erfarenheter som mer framträdande för ens person?) Den här lille mannen (varför låter den här lilla kvinnan så annorlunda?) Hudfärgade plåster (en specifik hudfärg eller alla nyanser som finns?) Funktionshinder/funktionsförutsättningar. funktionsvariationer (vad ser vi som knutet till individen och vad ser vi som beroende av kontexten/sammanhanget? Rullstolsburen Barn med särskilda rättigheter Sexuell läggning/sexuell orientering Familj Det kompetenta barnen (Vad krävs? Vilka kvalar?) Spontana associationer till t.ex. Hon är gift, Han är adopterad, läkaren, sjuksköterskan, direktören, talmannen

32 I verksamheten Hur tilltalas barn i grupp i din verksamhet? Vilka ord och uttryck används när ni pratar om de olika barnen? Vilka kategoriseringar görs? Kan ni komma på kategoriseringar som inte skulle kännas lika bekväma att gruppera barnen enligt? Varför skulle det inte kännas bra? Om tilltalet tjejer / killar förekommer ofta kan ni komma på sätt att tilltala barn i grupp som kan tänkas främja samhörighet snarare än uppdelning i könskategorier? Hur pratas det om barnens vårdnadshavare/anhöriga?

33 Exempel från Förskolans och skolans värdegrund När det kommer till jämställdhet och barn och elever med bakgrund i andra kulturer kan en osäkerhet märkas hos personal som i föreställningen att vår värdegrund inte ska pådyvlas människor med andra synsätt. Det är viktigt att komma ihåg att grundläggande frioch rättigheter gäller alla, oavsett hudfärg, kön eller ursprung (s. 37).

34 Intersektionalitet Kropp cis-trans Religiositet Sexualitet och relationer Etnicitet/ Ras / Migrationsstatus Kön /Genus Maskulinitet - feminitet Klass Funktionalitet Ålder

35 Makt, motstånd och agens Makt som något enkelriktat uppifrån och ner något som kan innehas, fördelas och utövas över någon/något. En högre position innebär per automatik makt. Och/eller: Makt som något som produceras i alla relationer på alla nivåer och i alla sammanhang, i flera riktningar och på ett mer komplext och oförutsägbart sätt. Påverkansprocesser, handlingsutrymme, möjlighet att göra val och påverka situationen

36 Positioneringar analytiskt begrepp utifrån vilka kriterier blir de tillgängliga för olika barn? Bl.a. Hellman (2013) synliggör individuella och situationella skillnader i vilka genuspositioner som blir tillgängliga för olika barn. Enligt Hellman är exempelvis ålder mer framträdande än kön i förhandlandet om åtråvärda positioner (och status) men när ålder aktualiseras så aktualiseras ofta även kön och förväntad (hetero)sexualitet. En intressant fråga i relation till de positioner som exemplifieras är hur ålder och funktionsförmåga, klass och etnicitet kan tänkas samverka och även kopplas till barnets upplevda språkliga kompetens/hur barnen uttrycker sig språkligt

37 Lpfö 18 Förskolans kompensatoriska uppdrag Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Det innebär att utbildningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika (s. 6 under En likvärdig utbildning). Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (s. 6 under En likvärdig utbildning).

38 Förskolans potential att utjämna social ojämlikhet (Persson 2014) Förskolan kan fungera utjämnande av social ojämlikhet förutsatt att verksamhetens kvalité och pedagogernas yrkeskompetens är hög: Verksamheter som håller hög kvalitet kännetecknas av: Respektfullt och öppet bemötande, delaktighet, Interaktion, kommunikation, utmaningar. Mål- och lärandeorienterad, men planeras av barn och pedagoger tillsammans. Mellan dem råder ett förhandlingsklimat där man gör överenskommelser om teman och aktiviteter att arbeta med [ ] Lärarna är pedagogiskt medvetna och möter barnen i deras intentioner, intressen och frågor (s. 104). Dimensioner av lärares yrkeskompetens som mest bidrar till ett effektivt lärande är: Relationell kompetens, ledarskapskompetens, didaktisk kompetens. Forskningen är entydig på den punkten: den bäst utbildade personalen ska finnas i förskolor resursfattiga områden. Det är då förskolan utnyttjar sin potential att vara socialt utjämnande (s. 108).

39 En komplicerande genuspedagogik förhandlingar om normer, koder och positioner i förskolan Medvetenhet om övergripande strukturer men också öppenhet för att det kan se olika ut i olika sammanhang utgångspunkt i här och nu Fokus på förutsättningar och möjligheter vad går att ta tillvara?

40 Lpfö 18 Arbetssätt och barns inflytande Förskolan ska uppmuntra barnen att föra fram sina tankar och idéer och skapa förutsättningar för detta. Barnens åsikter ska tas tillvara i utbildningen och de ska få möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar. På så sätt kan barnen utveckla tilltro till sin egen förmåga samt bli delaktiga och utöva inflytande över utbildningen (s. 6 under Saklighet och allsidighet). Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig (s. 6 under En likvärdig utbildildning).

41 En komplicerande genuspedagogik några utgångspunkter Barnen delaktiga i förhandlingarna om normer både barn och vuxna uttrycker sig på mångfaldiga sätt och både återskapar och överskrider gränser Barnens motstånd och oliktänkande som en pedagogisk resurs omförhandla maktpositioner i förskolan Dokumentation och reflektion som verktyg

42 Hur kan vi arbeta med värdegrundsfrågor på ett utforskande, lekfullt och kreativt sätt tillsammans med barnen i förskolan? Normkreativitet Öppenhet Respekt Utforskande Lek Lyssna Tänka om Pröva Omtanke Ompröva

43 Prinsessor och superhjältar som exempel på diskursivt kodade positioner i förskolan - åtminstone i lekens värld måste väl alla kunna vara allt?

44 Det var en gång en prinsessa I ett normkreativt arbete kan vi ta hjälp av allas olika idéer för att inte fastna i våra invanda föreställningar

45 Normkreativt arbete med t.ex. böcker Öppna frågor Förutsätta så lite som möjligt Ta vara på många olika läsningar

46 Lunch

47 Literacy olika teckenkedjor olika meningserbjudanden

48 Normkreativt arbete och literacy Representationer, tecken och symboler ingår alltid i vissa kulturella förståelsemönster tecknen refererar till språkliga kategorier och begrepp och får oss att tänka i vissa banor. Det kräver en öppenhet och uppmärksamhet för vilken mening som skapas när barn och pedagoger arbetar med språket vilka gränser som upprättas och kanske utmanas

49 Reflektion kring barns delaktighet och språk - Vad blir samtal och dialog i en förskolekontext? - Hur möjliggör vi för olika barn att göra sina röster hörda på så många olika sätt som möjligt? - Hur hänger det ihop med hur vi förstår begrepp som språk och flerspråkighet? - Vad menar vi med språklig kompetens? Kan man ens säga att någon inte har något språk eller att någon är enspråkig?

50 Sammanfattande kring förhållningssätt Förutsätt så lite som möjligt och lyssna noga på och lyft fram barnens många olika uppfattningar Ställ öppna frågor snarare än att påstå och nyansera och resonera snarare än att generalisera och slå fast Öva på att omkoda och läsa om vad kan hända om t.ex. krigsslek också förstås som dans? Ta vara på barnens olika sätt att bryta mot och förhandla genusgränser och andra normer! Så fort vi upptäcker en begränsande norm så kan vi leka med den, lägga till, blanda och skoja Var uppmärksam på vilka nya normer vi är med och skapar

51 Vilka nya normer skapas utifrån de olika strategierna blir t.ex. könsneutrala, könsöverskridande eller supermångsidiga barn våra nya ideal?

52 Lpfö 18 Arbetslaget ska följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter (s. 18 Under Uppföljning, utvärdering och utveckling).

53 I det språkutvecklande arbetet behövs ett normmedvetet förhållningssätt, bl.a. för att: - kunna tolka och omsätta målen som formuleras i styrdokumentet (även kritiskt) - kunna argumentera för hur arbetet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och barns delaktighet - kunna identifiera olika teoretiska idéer om kön/genus och jämställdhet och föra dialog med era kollegor på ett professionellt sätt - Att ha en medvetenhet om hur ni pratar om och beskriver barn och föräldrar för att motverka att göra det på ett stereotypiserande sätt som befäster vedertagna föreställningar snarare än att ompröva och utmana dem viktigt när ni leder det språkutvecklande arbetet!

54 Inventering Organisation och fördelning av tid och utrymmen Material, utbud, representation, tillgänglighet (fysisk och diskursiv) Arbetssätt återskapande/nyskapande Innehåll vems val och intressen, vilka synsätt kommer fram Dokumentation och reflektion med fokus på vilka upplevelser och idéer de olika barnen verkar ge uttryck för

55 I relation till er SWOT Vilka utvecklingsområden kan ni identifiera hos er när det gäller jämställdhet och identitet i relation till det språkutvecklande arbetet?

56 Tack för den här gången och lycka till!

57 Exempel på (intersektionell) analys av könskonstruktioner i förskolan (Hellman 2013 m.fl.) Herren på täppan (Månsson 2000) vid vuxenstyrda aktiviteter, som samling, får en pojke i varje grupp i Månssons undersökning mer talutrymme än övriga. Anette Hellman (2013) lyfter fram hur maskulinitet konstrueras i förskolan Himla goa i killar skärningspunkterna pojkar som uppvisade mellan önskvärt bl.a. ålder men atypiskt och sexualitet. beteende Hon (enl. pedagogerna) drar bl.a. slutsatsen vilket även att kopplades ålder blir till familjesituation en mer framträdande (klass?) kategorisering än kön men att i situationer där ålder accentueras Typiska pojkar förknippades med bråkighet av pedagogerna, något som så accentueras även kön (ex. stor kille ) och ibland även hade låg status hos både vuxna och barn. Hellman visar dels hur pojkarnas förväntad andra beteenden heterosexualitet. och flickors bråkighet I pedagogernas osynliggörs. tal om barnen framträder några positioner som hon diskuterar: Kompetenta barn och hjälpfröknar (se även Odenbring 2010) både flickor och pojkar i Hellmans studie men mest förknippat med flickor. Blyg flicka. I studien var det både pojkar och flickor som agerade återhållsamt och tillbakadraget och därmed tenderade att hamna i skymundan men detta beteende förknippades med flickor.