Hur kvalitetssäkrar vi den patientnära diagnostiken?
|
|
- Ulrika Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 debatt och brev Redaktör: Jan Lind Hur kvalitetssäkrar vi den patientnära diagnostiken? Utvecklingen av diagnostiska egentest att användas av patienterna själva är både självklar och nyttig. Det förutsätter emellertid att testen håller en god kvalitet och hög diagnostisk sensitivitet. Så är inte alltid fallet, vilket framgår av det i artikeln redovisade screeningtestet för upptäckt av celiaki. Problematiken aktualiserades av utfallet från ett patientnära screeningtest för celiaki. Testet fångade mindre än hälften av celiakipatienterna, och bara var tionde positivt svar var korrekt ett undermåligt resultat. Testet säljs av Apoteksbolaget som egentest, och frågan är hur sådana egentest bör hanteras utifrån ett hälsooch sjukvårdsperspektiv. Diagnostiska test har utvecklats för att användas utanför laboratorierna [1]. Denna utveckling är både självklar och nyttig, förutsatt att testen har tillräckligt goda prestanda. Problem uppstår då dessa är oklara eller undermåliga. Användningen av egentest styrs av information från annonsörer, pressen, bekanta PER OLCÉN professor emeritus, överläkare per.olcen@orebroll.se ANNA-KARIN ÅBERG leg biomedicinsk analytiker HANS FREDLUND docent, överläkare; de tre ovannämnda vid kliniken för laboratoriemedicin, Universitetssjukhuset i Örebro och patientföreningar. I England har det kommit förslag på att egentest inte ska få säljas utan samtidig professionell rådgivning [2]. Då det gäller allvarliga sjukdomstillstånd måste ett screeningtest a priori ha en hög diagnostisk sensitivitet, dvs upptäcka nästan alla sjuka. Eftersom positiva screeningsvar utreds vidare kan man acceptera ett visst mått av falsk positivitet. Screeningresultaten orsakar dock oro hos patienten och skapar arbete och kostnader inom sjukvården, varför mängden falskt positiva testresultat måste hållas låg. JOHAN RÖNNELID docent, överläkare, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala OLOV ASPEVALL med dr, överläkare, Vårdhygien Stockholms län, Karolinska Universitetssjukhuset Solna LENNART TRUEDSSON docent, överläkare, Klinisk mikrobiologi och immunologi, Universitetssjukhuset i Lund I detta sammanhang är prevalensen av det undersökta tillståndet synnerligen betydelsefull, 3 procent i vårt exempel. Den låga prevalensen innebär här att de flesta positiva svaren kommer från patienter utan sjukdomen, dvs de är falskt positiva (här 47 fall av 52 = 90 procent). Vem ska då ta ansvar för att dåliga egentest dras tillbaka eller ännu hellre aldrig kommer ut på marknaden? Såväl allmänheten som hälso- och sjukvården har högt ställda önskemål, och det ligger självklart ett stort ansvar på uppfinnare, utvecklare, producent, distributör och annonsör. Generellt har Konsumentverket (KV) med Konsumentombudsmannen (KO) en vakande roll över produkter till enskilda personer. Vidare kan patientföreningar och massmedial granskning spela en roll för patientnära test. Inom hälso- och sjukvården ligger intresset på vårdcentraler, specialkliniker och laboratorier. Ett ekonomiskt perspektiv finns på alla nivåer. Utvärderingar av test inom den patientnära diagnostiken kan utföras av professionella inom landstings-, universitets- och forskarvärlden, inklusive Svenska Läkaresällskapets sektioner. Det finns också företag som specialiserat sig på detta. En oberoende instans som SKUP (Skandinavisk utprövning av laboratorieutrustning för primärvården) utför också prövningar av snabbtest [3]. Hur ska då kvalitetskontrollen kunna göras för egentest? Producenten har det primära ansvaret. Om denne inte spontant axlar detta ansvar borde en professionell oberoende instans som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eller EQUALIS AB kunna ansvara för att producenten på egen bekostnad gör en utvärdering hos t ex SKUP, alternativt via kvalificerade fakta 1 Exempel på studieresultat för ett egentest I en öppen, prospektiv, etiskt godkänd prövning av ett patientnära test avseende celiaki deltog 17 vårdcentraler i Örebro län mars 2007 till och med februari 2008 med vuxna patienter med frågeställningen celiaki. Testet använder immunkromatografisk metodik på kapillärprov avseende IgAantikroppar mot vävnadstransglutaminas (anti-ttg), tar minuter och är avsett att utföras av personen själv alternativt av annan, t ex vårdpersonal. Testet har prövats i Ungern för screening av 6-åringar [4]. I vår prövning utfördes och avlästes testet av van personal på vårdcentralerna. Venblod togs samtidigt och skickades till laboratoriet för bestämning av totalt IgA och anti-ttg-iga. Då något testresultat var avvikande kompletterades analyserna alltid med anti-endomysium-iga och anti-gliadin-iga. Totalt 420 patienter=prover undersöktes. Fem uppvisade IgA-brist, och 11 var positiva i testen på det kliniska laboratoriet. Resultat med utvärderat egentest visade sann positivitet i 5 fall och falskt negativt utfall i 6 fall, jämfört med validerad serologisk celiakidiagnostik. Falsk positivitet sågs i 47 fall, och sant negativt utfall i 357. Diagnostisk sensitivitet 46 procent, specificitet 88 procent och prediktivt värde för positivitet 10 procent. Bedömning: Testet uppfyller inte rimliga krav på ett screeningtest då det tappar mer än hälften av de personer som ska fångas upp. Ett problem är också den falska positiviteten. läkartidningen nr volym
2 debatt och brev» hur skulle vi reagera på ett egentest för HIV med samma prestanda som celiakitestet ovan (hälften av de HIV-sjuka missade och 900 procent överdiagnostik)?«laboratorier efter anbudsförfarande. Utvärderingsresultaten ska vara offentliga och nå allmänheten via exempelvis KV, SKL eller EQUALIS. Ett tecken på att ett test klarat kraven skulle kunna visas med ett kvalitetsmärke såsom»stora Q«att sätta bredvid produktens CE-märkning. Kan ett sådant märke kanske till och med göras obligatoriskt? Ett tankeexperiment hur skulle vi reagera på ett egentest för HIV med samma prestanda som celiakitestet ovan (hälften av de HIV-sjuka missade och 900 procent överdiagnostik)? Ett bra exempel på när egentest fungerar och har bidragit positivt till hälsooch sjukvården är graviditetstesten. Dessa test har utmärkta prestanda med en säkerhet på upp till 99,9 procent. När och hur förlöser vi en bra struktur för att kvalitetssäkra den patientnära diagnostiken? Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Ryan A, Greenfield S, Wilson S. Prevalence and determinants of the use of self-tests by members of the public: a mixed methods study. BMC Public Health. 2006;6: Medical Self-test Kits. ary_offices/post/pubs2003.cfm 3. Rapporter og sammendrag fra utprøvinger i regi av Skup Korponay-Szabó IR, Szabados K, Pusztai J, Uhrin K, Ludmány E, Nemes E, et al. Population screening for coeliac disease in primary care by district nurses using a rapid antibody test: diagnostic accuracy and feasibility study. BMJ. 2007;335: HPV-test för kvalitetskontroll av gynekologiska cellprov Bedömningen av gynekologiska cellprov varierar åtskilligt mellan olika laboratorier. När nu humant papillomvirus(hpv)- test införs i hälsokontrollen bör den analysen även användas för att kvalitetssäkra den cytologiska diagnosen. Den gynekologiska hälsokontrollen, som ska förebygga livmoderhalscancer, baseras på en bedöming av celler i ett mikroskop. Denna granskning är till en viss del av subjektiv natur. Metoden kan kvalitetssäkras. Det sker genom att samma celler åter granskas eller genom att en jämförelse sker med en annan delvis subjektiv metod, nämligen mikroskopisk granskning av histologiska snitt från samma område på livmodertappen. Nu när humant papillomvirus(hpv)-test införs i hälsokontrollen bör den analysen även användas för att kvalitetssäkra den cytologiska diagnosen. ERIK WILANDER professor, överläkare, avdelningen för klinisk cytologi erik.wilander@ akademiska.se INGRID WIKSTRÖM med dr, överläkare, kvinnokliniken; Akademiska sjukhuset, Uppsala En av Socialstyrelsen stödd arbetsgrupp har genomfört ett kvalitetssäkringsarbete som redovisas i»gynekologisk cellprovtagning i Sverige, Rapport 2006«[1]. Den som studerar rapporten får en god bild av hur den organiserade screeningen fungerar i respektive landsting. Det är väsentligt att den gynekologiska cellprovtagningen, som omsätter omkring cellanalyser per år och som har som sin enda och viktiga uppgift att förebygga livmoderhalscancer, utförs på ett ur kvalitetsperspektiv tillfredsställande sätt. Det är förtjänstfullt att rapporten har skrivits men samtidigt avslöjas en betydande diskrepans med avseende på bedömningen av cellprov mellan olika laboratorier. Andelen cellprov som uppfattas som avvikande (ASCUS- CIN3) kan variera från 3 till 9 procent. Andelen cellprov med cellförändringar motsvarande CIN2 3 kan variera från 0,5 till 2 procent. Det innebär en spridning av analysvärden mellan vissa laboratorer på procent och antyder att cytologisk screening har en låg reproducerbarhet. Cellanalyserna avser att identifiera de kvinnor som löper risk att utveckla livmoderhalscancer. Såväl äldre som nya studier visar emellertid att en fjärdedel av alla kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer haft upprepade normala cellprov innan sjukdomen debuterar [2-4]. Täckningsgraden den andel kvinnor i ett landsting som»det är otillfredsställande att diagnosen ASCUS inte bara har olika innebörd hos kvinnor med olika ålder utan även är beroende av vilket cytologlaboratorium som utför analysen.«deltar i screeningen inom en viss tidsperiod varierar betydligt, enligt rapporten. Trots att den organiserade screeningen sänkt cancerfrekvensen avsevärt föreligger det inte någon direkt korrelation mellan cancerfrekvens och täckningsgrad i de olika landstingen [5]. En orsak kan vara att cytologisk screening framför allt är effektiv för att minska incidensen av skivepitelcancer i cervix [5]. En annan förklaring till detta oväntade förhållande kan vara den variation som sker i bedömningen av cellprov. En kronisk infektion med högrisk-hpv anses vara en förutsättning för utveckling av livmoderhalscancer. Persisterande HPV-infektion föregår de precancerösa cellförändringarna och HPV-DNA kan påvisas i så gott som samtliga fall av livmoderhalscancer [6]. Det är osannolikt att en cellförändring som inte är relaterad till en HPV-infektion är av precancerös natur. Denna kunskap ger stöd för de nya riktlinjer som fastställts av C-ARG (Arbetsgruppen för cervixcancerprevention) inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi för att höja kvaliteten i den organiserade screeningen [7]. I Uppsala läns landsting har sekundär HPV-testning införts i den organiserade screeningen sedan På så sätt utnyttjas möjligheten att jämföra cellers morfologi Artikeln fortsätter på sidan läkartidningen nr volym 105
3 läkartidningen nr volym
4 3562 läkartidningen nr volym 105
5 läkartidningen nr volym
6 debatt och brev TABELL I. Andelen kvinnor i sekundärscreening med högrisk- HPV i relation till ålder (1 814 analyser). Ålder Andel HPV-positiva prov*, procent * HPV-analyserna har utförts med Hybrid Capture-teknik (HC2) (Qiagen, Solna, Sverige). Testet är utfört på cervixsekret taget med cytobrush. Den identifierar 13 högrisk-hpv-typer (16, 18, 31, 33, 35, 39, 45, 51, 52, 56, 58, 59 och 68). Metoden har beskrivits i detalj tidigare [8]. med utfallet av ett objektivt HPV-test. Förhållandet mellan resultatet av ett högrisk-hpv-test och olika typer av cellförändringar i prov från cervix kan användas för att kvalitetssäkra screeningen. En sådan kvalitetsstudie visar att i den sekundära screeningen minskar andelen kvinnor som är HPV-positiva med åldern (Tabell I). Av Tabell II framgår att andelen HPV-positiva prov ökar med graden av cellförändring. ASCUS-celler är HPV-positiva i 55 procent, CIN1-celler i 84 procent och CIN2 3-celler i 90 procent. Kvalitetsundersökningen visar också att det föreligger en åldersskillnad med avseende på den HPV-positiva reaktionen i gruppen ASCUS där unga kvinnor (under 30 år) visar en positiv HPV-reaktion i 82 procent av fallen, medan endast 30 procent av äldre kvinnor (50 år och äldre) är HPV-positiva (Tabell III). Hos kvinnor med CIN1 3-förändringar förekommer inga betydande åldersskillnader. I ljusmikroskopisk cell- och vävnadsdiagnostik används morfologiska kriterier som utgångspunkt för bedömningen. Det är välkänt att resultatet en sådan delvis subjektiv diagnostik är beroende på TABELL II. HPV-prevalens vid olika typer av cellförändringar (351 analyser). Celltyp Andel HPV-positiva prov, procent ASCUS 55 CIN1 84 CIN vem som utför analysen. En cell som får beteckningen ASCUS ska ha ett visst utseende. Mot den bakgrunden kan det för en behandlande gynekolog vara något förvirrande att diagnosen ASCUS kan ha en varierande innebörd beroende på vem som granskar provet. Ur den information som finns att hämta ur Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll framgår det att på vissa laboratorier förekommer diagnosen ASCUS sällan, medan den på andra utgör ungefär 50 procent av alla cellprov som bedöms som onormala. Dessutom kan tolkningen av cellfyndet vara beroende på åldern på den kvinna från vilken provet härrör (Tabell III). Hos unga kvinnor är cellförändringen ASCUS sannolikt relaterad till en högrisk- HPV-infektion, men hos en kvinna i menopausen är den i första hand beroende på åldersförändringar i slemhinnan och inte orsakad av HPV [9]. Det är otillfredsställande att diagnosen ASCUS inte bara har olika innebörd hos kvinnor med olika ålder utan även är beroende av vilket cytologlaboratorium som utför analysen. TABELL III. HPV-prevalens hos kvinnor med ASCUS i relation till ålder (157 analyser). Ålder Andel HPV-positiva prov, procent I vår studie förekom högrisk- HPV hos 84 procent av de kvinnor som fick diagnosen CIN1. En del av de kvinnor som var HPV-negativa kan möjligen vara positiva för HPV av lågrisktyp eftersom det inte går att morfologiskt påvisa olika HPV-typer i celler med koilocytos. Vid användandet av HPV-test för kvalitetsgranskning av celler med CIN1-förändringar förväntas således ett antal prov att vara negativa med avseende på förekomst av högrisk- HPV. Kvinnor som har CIN2 3- förändringar på livmodertappen förväntas vara positiva för högrisk-hpv i så gott som samtliga fall [6]. I vår studie var 90 procent HPV-positiva. Cytologisk feldiagnos och infektion med någon sällsynt HPV-typ som det utförda testet inte identifierar kan vara delförklaringar. Ur kvalitetssynvinkel bör dock det förväntade utfallet vara att CIN2 3-förändringar i mycket hög grad är positiva med test som påvisar högrisk-hpv. De samband som här redovisas mellan ett högrisk-hpvtest och cellatypier av olika grad i den gynekologiska screeningen är giltiga för Uppsala län. På andra laboratorier kan resultaten se annorlunda ut beroende på vilka principer som styr den cytologiska diagnostiken. Svensk förening för patologi och Svensk förening för klinisk cytologi utger kontinuerligt dokument som beskriver hur verksamheten på laboratorer för patologi och cytologi ska kvalitetssäkra sin verksamhet (KVAST-dokument) [10]. Inom området gynekologisk cellprovtagning är kvalitetssäkringen baserad på jämförelser mellan cytologiska och histologiska diagnoser, som båda innehåller en komponent av subjektiv värdering. Dokumentet»Gynekologisk cellprovskontroll i Sverige, Rapport 2006«[1] samt KVAST-dokumentet»Exfoliativ cytologi Vaginalcytologi«[10] visar att det finns underlag för att förädla kvalitetsarbetet i den gynekologiska cellprovtagningen. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk cellprovskontroll. /Rapport_2006.pdf 2. Jansson A, Gustafsson M, Wilander E. Efficiency of cytological screening for detection of cervical squamous carcinoma. A study in the county of Uppsala Ups J Med Sci. 1998;103: Lindqvist PG, Hellsten C, Rippe A. Screening history of women in Malmö with invasive cervical cancer. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2008;137: Andrae B, Kemetli L, Sparén P, Silfverdal L, Strander B, Ryd W, et al. Screening-preventable cervical cancer risks: evidence from a nationwide audit in Sweden. J Natl Cancer Inst. 2008;100: Bergstrom R, Sparen P, Adami HO. Trends in cancer of the cervix uteri in Sweden following cytological screening. Br J Cancer. 1999;81: Walboomers JMM, Jacobs MV, Manos MM, Bosch FX, Kummer JA, Shah KV et. al. Human papillomavirus is a necessary cause of invasive cervical cancer worldwide. J Pathol. 1999;189: aspx?typeld=3&id= de Lang A, Wikström I, Wilander E. Significance of HPV tests on women with cervical smears showing ASCUS. Acta Obstet Gynecol Scand. 2005;84: Gustafsson L, Sparen P, Gustafsson M, Pettersson B, Wilander E, Bergström R, et al. Low efficiency of cytologic screening for cancer in situ of the cervix in older women. Int J Cancer. 1995;63: kvast/cervixpadkvastkbaanpas skvast.pdf läs mer Se även originalstudien»typning av kondylom viktig för uppföljning av HPVvaccination«på Artikeln kommer att publiceras i nästa nummer av Läkartidningen läkartidningen nr volym 105
Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet
Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar
99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson
HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige
Hur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention
Hur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention Joakim Dillner, FoU-Chef Karolinska UniversitetsLaboratoriet Styrgruppsordförande
Human papillomvirus-test vid primär screening för cellförändringar på livmoderhalsen
Human papillomvirus-test vid primär screening för cellförändringar på livmoderhalsen Alerts bedömning Publicerad 00-10-05 Version 1 Metod och målgrupp: Årligen tas cirka 800 000 cellprover i syfte att
Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL
Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL 2014-2017 Bakgrund Varje år får cirka 450-500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer (cervix cancer) och runt 130-150 kvinnor per år dör av sjukdomen.
Genital HPV-infektion
Genital HPV-infektion Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences Human Papilloma Virus University Hospital Uppsala - Sweden 1 Incidence of Cervical Cancer Worldwide Human Papilloma Virus 2
Screening för livmoderhalscancer. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga
Screening för livmoderhalscancer Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Nationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer
Nationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer Rapport från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx), 2018-11-30 Sammanfattning Kvinnor i Sverige har kunnat
Mötesanteckningar från Årsmöte, Nationellt Nätverk för HPV- baserad Screening.
Mötesanteckningar från Årsmöte, Nationellt Nätverk för HPV- baserad Screening. Umeå den 15/5 2014. Det 5:e Årsmötet för det Nationella Nätverket för HPV- baserad Screening hölls 2014 i Umeå. Värd var Laboratoriemedicin
Ny metod för screening av livmoderhalsen
Ny metod för screening av livmoderhalsen 2019-04-04 Lena Silfverdal, gynekolog, med dr, processledare för prevention mot livmoderhalscancer RCC Norr Ny screeningmetod nytt screeningprogram för prevention
Styrdokument för Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx)
Styrdokument för Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx) Bakgrund Prevention av cervixcancer med gynekologisk cellprovskontroll är en av de mest framgångsrika screeningverksamheterna
Framtida roll för HPVtestning
Framtida roll för HPVtestning Joakim Dillner Professor i Infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet Ansvarig forskare, WHOs internationella referenslaboratorium för HPV, Klinisk Mikrobiologi, Malmö
HPV-ANALYSER ERSÄTTER STOR DEL AV CYTOLOGIN I NYA VÅRDPROGRAMMET FÖR CERVIXSCREENING
cervixscreening HPV-ANALYSER ERSÄTTER STOR DEL AV CYTOLOGIN I NYA VÅRDPROGRAMMET FÖR CERVIXSCREENING Det nya nationella vårdprogrammet för att förebygga livmoderhalscancer innebär stora förändringar jämfört
Gynekologisk cellprovskontroll (GCK)
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har screening för upptäckt av symtomfria förstadier till cervixcancer, dysplasier (cellförändringar), genomförts i Sverige.
OMGRANSKNING AVSLÖJADE MISSADE CELLFÖRÄNDRINGAR
Missar bakom ökning av cervixcancer DNA- OCH mrna-metoder Nya studier visar att HPV-screening med mrna-baserad teknik har likvärdig säkerhet på lång sikt som etablerade DNA-metoder och dessutom kan minska
Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium
Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma
Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2014
Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2014 Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-12-23 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till 2014-12-31 Vårdkedjan involverar
Händelseanalys. Diagnostisering av cellprover 2013-10-10
Händelseanalys Diagnostisering av cellprover 2013-10-10 Sammanfattning Analysen är utförd på uppdrag av verksamhetschefen för laboratoriemedicin via chefsläkare. Syftet är att inom landsting 1 utreda misstanken
Avvikande cellprovsvar från livmodertappen
Avvikande cellprovsvar från livmodertappen Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och Gynekologi. Syfte Tydliggöra handläggning av patienter som fallit ut med avvikande i GCK eller vid indicerad
Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander
Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:
Cervixcancer. - Primär och Sekundär prevention Caroline Lilliecreutz
Cervixcancer - Primär och Sekundär prevention 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz 2017-05-19 Namn Sammanhang 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz
Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag
Screening för livmoderhalscancer Rekommendation och bedömningsunderlag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
HPV detekteringsmetoder
HPV detekteringsmetoder Sydöstra IH-guppens möte m 2007 okt 4-54 5 JönkJ nköping Epidemiologi Cervixcancer Incidens/100000/år Sverige 10 USA (ACS) ca 10 Canada 10 Mortalitet/100000/år Ca 3 Ca 3,7 Ca 3
Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?
Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?
1. Bättre information om HPV-vaccin och HPV-test, tack!
UTGÅVA: 1, 2009 Ansvarig redaktör: Katarina Johansson Februari 2009 I det här numret: 1 Bättre information om HPV-vaccin och HPV-test, tack! 2 Information till patienter borde uppdateras bättre! 3 Myndigheter
Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk cellprovskontroll. Gynekologisk Cellprovskontroll i Sverige
Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk cellprovskontroll Gynekologisk Cellprovskontroll i Sverige Verksamhetsberättelse och Årsrapport 2011 1 Citera gärna rapporten, men glöm inte att uppge källan.
Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar
Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings län fastställt i medicinsk programgrupp, primärvård december 1999, reviderat oktober 2010 Sammanfattning
Varför ökar livmoderhalscancer?
Varför ökar livmoderhalscancer? Joakim Dillner Ordförande NKCx Registerhållare NKCx/Analys Enhetschef, Center för Cervixcancerprevention, Karolinska Sjukhuset Utgångsläge Ca 450 fall av livmoderhalscancer/år.
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)
Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL
Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Tydliggöra handläggning av patienter som fallit ut med avvikande i GCK eller vid indicerad provtagning,
Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion
Screening för livmoderhalscancer Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion Förord I denna rapport ger Socialstyrelsen en rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram
Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar på livmoderhalsen
Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar på livmoderhalsen sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 11 december
Vätskebaserad cytologi och kompletterande HPVtestning i populationsbaserad screening för prevention av cervixcancer
Vätskebaserad cytologi och kompletterande HPVtestning i populationsbaserad screening för prevention av cervixcancer Maria Fröberg SFOG-veckan, Kristianstad, den 30 augusti 2012 INTRODUKTION (a) Estimated
Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2013
i 2013 Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-04-11 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till 2014-06-30 Vårdkedjan involverar verksamhetsområdena Labmedicin Skåne (Klinisk Patologi/Cytologi,
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Rapport från årsmöte 150519 med Nationella Nätverket för HPV-screening
Rapport från årsmöte 150519 med Nationella Nätverket för HPV-screening Mikael Björnstedt, Verksamhetschef, Klinisk Patologi och Cytologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, hälsade alla välkomna till
Utbildningsplan för magisterprogrammet
Utbildningsplan för magisterprogrammet i diagnostisk cytologi Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3CY08
Nasrin Perskvist, National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University
, National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University Hospital Clinical Pathology Cytology Nasrin.perskvist@karolinska.se, BBMRI.se
Rapport från Nationell Hearing om HPV-screening
Rapport från Nationell Hearing om HPV-screening 2016-10-25 Andreas Matussek, Funktionschef, Karolinska Universitetslaboratoriet, hälsade alla välkomna till mötet som hölls i Birkeaulan, Karolinska Universitetssjukhuset,
Vid utvärderingen har även data från cytologlaboratoriet i Malmö varit tillgängliga (online).
Utvärderande rapport om gynekologisk cellprovscreening inom Region Skåne, utgående från data för 1997 22. Kaj Bjelkenkrantz, Klinisk patologi-cytologi, Universitetssjukhuset MAS Sammanfattning Täckningsgrad
Regionala riktlinjer gynekologisk cellprovtagning inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer gynekologisk cellprovtagning inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Remiss - motion Vaccinera alla sjätteklassare med HPVvaccin
YTTRANDE 1(11) Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - motion Vaccinera alla sjätteklassare med HPVvaccin HS 2007/0077, () motion I debatten gällande papillomvirusvaccinering saknas ofta diskussion om andra
Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)
PM 2018-12-04 1 (1) Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV) Innehållsförteckning Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)...
Samtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Samtycke angående sparande av biobanksprov Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Kommentar: Samtliga tabeller med undantag för tabell 3, som baseras på uppgifter från
Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.
Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen
Huvudområdets benämning på svenska och engelska Diagnostisk cytologi Diagnostic Cytology
Fastställt 2007-12-19 Stryelsen för utbildning Dnr 4808/07-300 Sid 1 (5) Huvudområde i diagnostisk cytologi Huvudområdets benämning på svenska och engelska Diagnostisk cytologi Diagnostic Cytology Beskrivning
Regionala riktlinjer för screening för cervixcancer
Regionala riktlinjer för screening för cervixcancer Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen är fastställd av hälso-
Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi
Datum 2011-11-0? Meddelande 6/2011 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Förenklad provtagning för Mycoplasma genitalium Separat rör för Mycoplasma genitalium, PCR (DNA) utgår
Lathund för kallelser och svarsbrev
Lathund för kallelser och svarsbrev - 2019 Inom gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling enligt det nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention, version 2.0 december
Screening för livmoderhalscancer med HPV-test. En systematisk litteraturöversikt
Screening för livmoderhalscancer med HPV-test En systematisk litteraturöversikt Referensgrupp Charlotte Deogan Joakim Dillner Agneta Ellström Andersson Sven Ove Hansson Pär Sparén Björn Strander Från SBU
Nationellt Kvalitetsregister för Gynekologisk Cellprovskontroll. Gynekologisk cellprovskontroll i Sverige
Nationellt Kvalitetsregister för Gynekologisk Cellprovskontroll Gynekologisk cellprovskontroll i Sverige Rapport 2007 med data till 2006 Rapporten har utarbetats av professor Pär Sparén, Karolinska institutet,
Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Gardasil Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta. Förfylld spruta 1x0,5 ml. Två nålar.
2012-06-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Pasteur MSD Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 1 Kommentarer Samtliga tabeller och figurer är uppgifter inhämtade
Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna
Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Varför validering/verifiering? 1. Säkerställa att analysen fungerar som avsett. 2. Skapa erfarenhet av analysen. Måste
Fokus : HPV-vaccination. Pia Collberg
Insatser för att förebygga Livmoderhalscancer möjligheter och utmaningar! Fokus : HPV-vaccination Pia Collberg Mödrahälsovårdsöverläkare Region Jämtland Härjedalen Processledare för Cervixcancerprevention
Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar
Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar Utbildningsdag om vaccinationer Oktober, 2017 Adam Roth, Folkhälsomyndigheten Adam.roth@folkhalsomyndigheten.se Vaccination mot HPV - nationellt program
Lathund till kallelser och svarsbrev inom Gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling
Lathund till kallelser och svarsbrev inom Gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling enligt det Nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention 2017. Versionshantering Datum
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Rapport Cervixcancerprevention RCC Syd juni 2015
Rapport Cervixcancerprevention RCC Syd juni 2015 Rapporten Cervixcancerprevention från RCC Syd sätts samman för att utvärdera arbetet med att förebygga livmoderhalscancer. Det finns mycket att glädjas
Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+
1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2
Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3
(L Liest Överläkare) Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt skivepitelatypi
Diana Zach
Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:
Sökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3
Kvinnokliniken i Kvinnokliniken Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling och Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt
Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin
SWEDAC DOC 05:2 ISSN 1400-6138 Kvalitativa undersökningar uppskattning och kontroll av osäkerhet inom Laboratoriemedicin () - Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Kvalitativa undersökningar uppskattning
Analysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits
Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse
Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan
Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=
SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården
SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården Anna Karlsson, Equalis 2017-08-23 Equalis Uppgift verka för ökad kvalitet och tillförlitlighet av hälso- och sjukvårdens laboratorieundersökningar
Regional riktlinje för screening för cervixcancer
Regional riktlinje för screening för cervixcancer Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet
Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Patientnära labdiagnostik i glesbygd
Patientnära labdiagnostik i glesbygd Anders Ehnberg Distriktsläkare Nya Närvården, Strömsund ! Min egen historik inom PNA:! Började bygga upp lab i Malå 1991! Apparat för blodstatus, el och leverstatus.
Regionala forskningsrådet
Regionala forskningsrådet Katarina Wijk, docent, föreståndare 2 juni 2016 Forskning utan gränser Exempel på pågående forskningsprojekt över regiongränserna Samarbete med fokus på förebyggande av livmoderhalscancer
Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Remissrunda 1 Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram samt konsekvenser av införande av Socialstyrelsens screeningrekommendationer
Remissrunda 1 Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram samt konsekvenser av införande av Socialstyrelsens screeningrekommendationer Den nationella vårdprogramgruppen för cervixcancerprevention har
Utförligt och i stort sett heltäckande. Gediget jobb - snabbt och bra. Mycket nytt finns att läsa. Ffa om nya riskgrupper. Spännande!
REMISSVAR Tack för att du tar dig tid att lämna synpunkter på vårdprogrammet. Denna mall underlättar för oss när vi ska sammanställa remissvaren och vi är tacksamma om du använder den. Om du känner dig
Bilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar
Bilaga 2. Endometrios Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Presentation av Equalis
Presentation av Equalis Arrangör av extern kvalitetssäkring Equalis 2014-10-21 Equalis, arrangör av extern kvalitetssäkring Syfte att öka patientsäkerheten genom att höja kvalitet och tillförlitlighet
Labnytt Nr 2, 3 april 2019
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(5) Labnytt Nr 2, 3 april 2019 LABORATORIEMEDICIN PATOLOGI OCH CYTOLOGI AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN... 2 LABMEDICINSKA RÅDET... 2 SÖKVÄG TILL PROVTAGNINGSANVISNINGAR
Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus
Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
HPV vaccination. Bakgrund - sjukdomsbörda. Sjukdomsbörda Sverige. Bakgrund - virologi. Nationell uppföljning av vaccinationsprogrammen
ce (% of cases tested) ce (% of cases tested) L1 Bakgrund - virologi HPV vaccination Region Skåne 2012-02-06 Smittskyddsinstitutet Humant papillomvirus (HPV) >100 typer, ~40 typer infekterar genitalt Virus
Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden
2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka
Till Dig som ska eller har vaccinerats med
Till Dig som ska eller har vaccinerats med Vaccination mot HPV-relaterad cancer och sjukdom Information om GARDASIL9 till patienter Information till dig som ska eller har vaccinerats med GARDASIL 9. Du
Handledarsida. Två remisser till arbetsprov
Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man
Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför?
Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Kontaktdagarna 15-16 april 2013 Maria Axelsson Mikrobiolog, Smittskyddsinstitutet Hivinfektion Smittskyddslagen: Hivinfektion är en allmänfarlig
Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer
Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer samarbetsprojekt mellan strålskyddskommittéerna vid universitetsklinikerna Nationellt möte i Sjukhusfysik 2016, Agnetha Gustafsson Gruppen består
Äldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den!
PUSH Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård Har du en idé? Vi förverkligar den! PUSH, produktutvecklingsstöd i vården. PUSH din utvecklingspartner i vårdmiljö Varje dag föds goda idéer i
Screening för livmoderhalscancer
Screening för livmoderhalscancer med HPV-test En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU utvärderar
Struma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet
Ärende 8. Svar på motion: Kostnadsfria HPV-tester i Region Östergötland. Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA. a t t avslå motionen.
Ärende 8. Svar på motion: Kostnadsfria HPV-tester i Region Östergötland Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Kostnadsfria HPV-tester i Region Östergötland