Huvudområdets benämning på svenska och engelska Diagnostisk cytologi Diagnostic Cytology

Transkript

1 Fastställt Stryelsen för utbildning Dnr 4808/ Sid 1 (5) Huvudområde i diagnostisk cytologi Huvudområdets benämning på svenska och engelska Diagnostisk cytologi Diagnostic Cytology Beskrivning av huvudområdet Med Diagnostisk Cytologi (Diagnostic Cytology) avses det tvärvetenskapliga område som studerar uppkomst och utveckling av sjukdomar samt olika lämpliga cytologiska metoder som används i den diagnostiska processen. Diagnostisk cytologi bidrar till förbättrad folkhälsa genom så kallade population screening (gynekologiska hälsokontroller) i upptäckt av pre-cancer och cancer i cervix uteri samt som en viktig del av riktade klinisk sjukdomsutredningar i många andra organ. Metoderna inom diagnostisk cytologi är baserade först och främst på morfologiska bedömningar av celler från människokroppens ytor och djupplacerade organ och vävnader genom mikroskopi. Andra metoder t ex molekulär biologiska, immunologiska, dator baserad bild analys, flödecytometri, elektron mikroskopi mm används för att ge andra typer av information i ett diagnostiskt syfte. Huvudområdet skall utveckla kunskaper om cytopatologi, histopatologi, cell biologi, molekulär biologi, fysiologi, sjukdomslära och andra typer av laboratoriemetoder och kliniskundersökningar. Sådana kunskaper anses som viktiga för att skapa ett diagnostiskt sammanhang där studenten skall samtidigt vidare utveckla sin förmåga att använder morfologiska och andra metoder för att bedömer cytologiska prov inför ett yrkesliv som cytodiagnostiker. Kunskaper inom huvudområde tillämpas där studenten utvecklar sin förmåga att förstår sin egen och den diagnostiska cytologins ansvar och roll på olika nivåer, från den personliga planet, till hälso- och sjukvårdssystemets syfte och ansvar för folkhälsa i samhället. Forskningsanknytning vid KI Kursen kommer att bjuda in lärare och gästföreläsare från KI som är aktiva inom olika projekt och forskningsgrupper både inom Institution för laboratoriemedicin och andra institutioner. Forskning pågår på avdelning för klinisk patologi och cytologi inom mesoteliom utredningar och diagnos med Professor i spetsen. Kompetenser dras

2 från många andra grupper inom KI, såsom Human Papilloma Virus (diagnos och vaccination) forskning inom bakteriologi och gynekologi, schistosomiasis och sambandet med utveckling av skivepitelcancer i urinvägarna, lymfom forskning inom Centrum för Cell Analys, databaserad bildanalys och elektron mikroscopisk diagnos från avdelning för patologi och EMiL (KFC), fluoresens in-situ hybridisering och urotel cells cancer. Internationellt perspektiv Karolinska Institutet är det enda universitet i Sverige som erbjuder ett likvärdigt program för närvarande. Kontakter från universiteten i Malmö och Göteborg säger att det inte finns några planer på att starta något liknande. Internationellt har man vidareutbildningssystem för denna yrkesgrupp i många länder och sådana har funnits i många år. Organisationer för denna yrkeskategori finns i många länder, såsom The International Academy of Cytology i USA, National Association of Cytologists i England och kvalitetsorganisationen Quate med bas i Holland. Motiv för inrättande (vetenskapligt, arbetsmarknadens behov etc) KI erbjuder ett utbildningsprogram för biomedicinska analytiker som sedan kan arbeta på laboratorier med diagnostisk verksamhet, på forskningslaboratorier och inom farmaceutisk industri. Magisterprogrammet i diagnostisk cytologi erbjuder en logisk fortsättning på denna utbildning och ger specialistkunskaper och -färdigheter inom området cytologi. Att anordna denna typ av utbildning utgör ett svar som anpassats och övervägts mot en märkbar brist på kvalificerad och erfaren personal i yrkesgruppen biomedicinska analytiker/ cytodiagnostiker (CD) i Sverige. Att det fattas personal i denna yrkeskategori är redan ett problem som kommer att bli mycket större och allvarligare inom en 5-10 årsperiod. Kurvan nedan visar åldersprofilen för den personal som för närvarande är anställd som CD. (data från Riksföreningen för Klinisk Cytologi).

3 Totalt är det 84 erfarna CD som kommer att pensioneras under de närmaste 5 åren. Därför är det viktigt att den tidigare bredmagisterkursen kan fortsätta i form av ett nytt program. Lärarkompetens Programmet kan utnyttja lärarkompetens från olika utbildnings och forskningsområden inom Karolinska Institutet, i många fall lärare med anknytning till de kliniska avdelningarna på Karolinska universitetssjukhuset, t ex cytodiagnostiker (CD), medicinsk personal, biomedicinska analytiker och andra personalgrupper med en biologisk/vetenskaplig bakgrund. Lärare 1 Diagnostisk gynekologisk cytologi - introduktion Torgeir Dahlen Lennart Eriksson Ulla Evers Larsson Anna-Maria Jonsson Eva Mellström 2 Diagnostisk cytologi - sjukdomslära Göran Andersson Mikael Björnstedt Annika Elmhorn-Rosenborg Lennart Eriksson Jenny Flygare Anders Oldfors Nikos Papadogiannakis Nelly Penagos-Falk Staffan Strömblad Melek Üstün 3 Diagnostisk gynekologisk cytologi - fördjupning Sonia Andersson

4 Per Antonsson Agneta Carlsten-Thor Karin Dahl-Olausson (Cytyc) Anneke van Driel (Tripath) Kristina Elfgren Bo Johansson Barbro Skyldberg Annika Stavfors Carina Strömberg Sven Törnberg 4 Diagnostisk cytologi av respirationsorganen Britt-Marie Eriksson 5 Diagnostisk cytologi av urinvägarna Susanne Byvander Ingrid Browén-Johansson Agneta Collberg Gunilla Fahlström Mats Hedlund Andreas Jacks Anna Tolf 6 Diagnostisk aspirationscytologi Britt-Marie Eriksson

5 Ulrika Brockstedt Birger Christensson Ingrid Norman Lena Thorsen Pernilla Lång Kjell Hultenby m fl Åsa-Lena Dackland Anna-Klara Rundlöf Birger Christensson Monika Jansson Michel Sylvestri 7 Examensarbete i diagnostisk cytologi Pernilla Lång Aristi Fernandez