UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR

Transkript

1 UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR BILDANDET AV SPECIALITETEN BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN. Rådet för grundutbildningsfrågor vid Sahlgrenska akademin beslutade i juni 2006 att utreda möjligheten till samordning av följande utbildningar inom bildoch funktionsområdet: Biomedicinska analytiker- programmet (inriktning fysiologi), Röntgensjuksköterskeprogrammet och Sjukhusfysikerprogrammet. En arbetsgrupp inrättades där följande personer ingick: Lars Edenbrandt, professor i klinisk fysiologi (sammankallande) Mikael Hellström, professor i radiologi Ingalill Nordin, programansvarig biomedicinska analytikerprogrammet Lena Ask, röntgensjuksköterskeprogrammet Farhan Ali Mohammad, studentrepresentant röntgen Mats Isaksson, studierektor sjukhusfysikerprogrammet Elisabeth Volkmann, utbildningssamordnare inriktning fysiologi Jenny Wahlquist, studentrepresentant fysiologi En delrapport presenterades i december 2006 med fokus endast på Biomedicinska analytiker- och röntgensjuksköterskeutbildningen där möjligheterna till samordning bedömdes vara störst. med tre alternativa förslag till samordning av utbildning inom bild- och funktions - medicin. Slutrapporten presenterades 11 september, 2007 Rådet för grundutbildningsfrågor gav arbetsgruppen ett förnyat uppdrag att undersöka förutsättningarna för att samla berörda utbildningsorter och berörda instanser nationellt för diskussioner om ett nytt utbildningsprogram inom bild- och funktionsmedicin. Rapport ska lämnas senast 31 december,

2 Bakgrund Bild- och funktionsmedicin är sedan den 1 juli 2006 en basspecialitet inom läkarnas specialitetsutbildning med grenspecialiteterna klinisk fysiologi, nuklearmedicin och neuroradiologi, vilket innebär konsekvenser för läkare i specialistutbildning. För röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker innebär bildandet av en ny specialitet däremot förändringar i grundutbildningen Utgångspunkter för möjligheter till samordning av respektive utbildning. Det gemensamma för biomedicinska analytiker med inriktning fysiologi och röntgensjuksköterskor är ett patientnära diagnostiskt arbete med delvis svårt sjuka patienter. Vid utförandet av undersökningarna används allt oftare en gemensam teknik. Likheterna mellan dessa yrkeskategorier är ofta större än likheterna mellan dagens samordnade utbildningar. Framtida behov På många orter är det brist på röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker med fysiologisk inriktning. Inom båda grupperna kommer det att ske stora pensionsavgångar de närmaste 10 åren, dvs. behovet i VG regionen och i angränsande regioner motsvarar 25 studenter av var inriktning per år. Gemensam utbildning Vi ser fördelar med att ha en gemensam utbildning på grundnivå samt att skapa möjligheter till påbyggnad på mera avancerad nivå. Däremot förefaller 180 hp ej tillräckliga för att täcka in all nödvändig kunskap inom ämnet Bild- och funktionsmedicin. Det är således önskvärt att skapa en magisterutbildning på 240 hp (3 år grundnivå + 1 år avancerad nivå) Inför tillträde till utbildningsprogrammet Behörighetskraven bör ses över så att tillräckliga förkunskaper dock säkras utan att utesluta potentiella studentgrupper som kan vara lämpliga för yrket. Bild- och Funktionsmedicin, 180 hp Namn på programmets huvudområde liksom yrkesbeteckningen är av stor betydelse och detta behöver diskuteras vidare, sannolikt i en större och nationellt förankrad grupp. 2

3 Förslag på ett nytt utbildningsprogram 240 hp 1. Bild och Funktionsmedicin, 97.5 hp 2. Biomedicin, 45 hp 3. Omvårdnad, 22.5 hp 4. Arbetsledning och organisation samt 5. Vetenskaplig metodik, 15 hp 6. Specialisering sker på avancerad nivå med, 60 hp. 1. Bild- och funktionsmedicin 97.5 hp 1a. Strålningsfysik 7.5 hp Strålskydd 1b. Teknik Digital bildframställning 37.5 hp Konventionell radiologi CT MRT PET Nuklearmedicin Ultraljud Intervention Bildhantering Bildoptimering Bildbearbetning Telemedicin Hantering av patientdata i samband med undersökningen Sekretess 1c. Undersökningsmetodik 37.5 hp I ett fysiologiskt perspektiv: Arbetsfysiologi Respirationsfysiologi Cirkulationsfysiologi Njur- och gastrofysiologi Neurofysiologi I ett morfologiskt perspektiv: Konventionell radiologi CT Mammografi Trauma/Intervention I ett integrativt perspektiv: Nuklearmedicin PET/CT Ultraljud MRT 3

4 1d. Examensarbete 15 hp 2. Biomedicin 45 hp 2a. Anatomi och fysiologi, 15hp 2b. Cell och molekylärbiologi, 7.5hp 2c. Farmakologi och läkemedel, 7.5hp 2d. Sjukdomslära, 15 hp 3. Omvårdnad 22.5 hp Etik Kommunikation Det korta mötet med patienten Bemötande av smärtpåverkade och svårt sjuka patienter Psykologi Hälsa och ohälsa utifrån ett livsperspektiv Omvårdnadens teorier, begrepp och metoder Kvalitet och patientsäkerhet Dokumentation Medicinsk-tekniska kunskaper (injektion, perifer venkateter, katetersättning etc.) Hygien - Sterilt handhavande 4. Arbetsledning och organisation 7.5 hp 5. Vetenskaplig metodik 7,5 hp 6. Fördjupning Avancerad nivå 60 hp (magisterexamen) Intervention Neuroradiologi Klinisk fysiologi Nuklearmedicin Neurofysiologi CT och PET MRT Ultraljud Digital bildframställning - bildoptimering Cell och molekylärbiologi Idrottsmedicin 4

5 Konsekvensen av ett nytt utbildningsprogram: Brett specialistkunnande som täcker hela området Bild och funktionsmedicin. Grenspecialisering sker på avancerad nivå 60 hp Personal kan utbilda sig på avancerad nivå inom motsvarande klinisk verksamhet och erhåller då bred yrkeskompetens. Ett nytt utbildningsprogram med ny yrkesexamen och legitimation förutsätter: Intresse från övriga lärosäten som utbildar biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Samverkan med Utbildningsdepartementet, Högskoleverket och Socialstyrelsen. 5