Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar

Transkript

1 Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings län fastställt i medicinsk programgrupp, primärvård december 1999, reviderat oktober 2010

2 Sammanfattning Syftet med gynekologisk cellprovskontroll är att förebygga sjukdom och död i invasiv cervixcancer. Detta görs genom screening av asymptomatiska kvinnor för att upptäcka, behandla och följa upp skivepitelsdysplasier. Även körtelepiteldysplasier upptäcks ofta tidigare, i symptomlöst stadium. Vårdprogrammet har utarbetats i syfte beskriva innehåll och utformning av den gynekologiska cellprovskontrollen vad angår screeningspopulation, screenings intervall, samt att uppnå enhetliga rutiner angående utredning, behandling och uppföljning av avvikande prov. Samverkan mellan provtagningsstationer, avdelning för klinisk patologi och cytologi och länets kvinnoklinker är avgörande för optimalt resultat. Nomenklatur och definitioner enligt KVAST användas. Se bilaga 1, Tabell 1. Nätadressen till KVAST-dokumentet: rubrik Patologi, välj KVAST och exfoliativ cytologi.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Screeningspopulation... 5 Kallelserutiner... 5 Cytologiremiss... 6 Svarsrutiner... 6 Vårdutvärdering... 7 Kostnader... 8 Genomförande... 8 Organistation... 8 Processen... 8 Bilagor... 9 Referenser Styrgrupp... 10

4 Bakgrund Skivepitelcancer i livmoderhalsen är världens näst vanligaste tumörsjukdom hos kvinnor. Den drabbar relativt unga kvinnor och har hög dödlighet. Incidensen av cervixcancer i Sverige har fallit från ca 770 fall 1970 till nu ca 450 fall årligen Nästan all cervixcancer kan knytas till onkogena HPV typer (HPV=Humant papillom virus). I Europa orsakas ca 70% av cervixcancerfallen av HPV 16 och HPV 18. Vid tidig diagnos av invasiv sjukdom är behandlingsresultaten vad gäller överlevnad goda, men medför förlust av fertiliteten samt avsevärda psykosociala och sexuella problem. Emellertid har sjukdomen oftast ett ganska långt preinvasivt stadium kallad CIN (Cervical Intraepitelial Neoplasi), även kallad dysplasi, i dagligt tal cellförändringar. Förändringarna är ej synliga för blotta ögat, men kan avslöjas genom att studera avstötta celler från livmoderhalsen. Ett prov tas med spatel och borste vid en gynekologisk undersökning. För histologisk diagnos krävs sedan biopsi som tas i samband med kolposkopi för att få representativt prov. Vi letar efter dysplasier för att avlägsna dessa i avsikt att förebygga invasiv skivepitelcancer i cervix uteri. Om CIN kan diagnosticeras kan behandlingen ske konservativt med bevarande av fertilitet och sexuell funktion. Insjuknande i invasiv sjukdom reduceras därmed till någon procent bland dessa kvinnor och dödligheten ligger nära noll. Skivepitelcancer i livmoderhalsen lämpar sig för screening, d.v.s. regelbunden undersökning av en symptomfri population eftersom sjukdomen är vanlig och farlig. Provet är enkelt och billigt och det finns en skonsam och effektiv behandling. För att behandlingen ska räknas som oskadlig, måste vi se till att man genom god information inte väcker onödig oro hos dem som utsätts för screeningen. Den viktigaste riskgruppen utgörs av de kvinnor som inte lämnar cellprover. Adenocarcinom är en ovanligare cancerform vars incidens påverkas mycket lite av screening, men sjukdomen upptäcks ofta i tidiga stadier p.g.a. screeningen. För välfungerande screeningsorganisation med gynekologisk cellprovskontroll, bör provtagning ske och cytologisvar delges kvinnorna/kvinnoklinikerna, och dessutom skall det finnas en fungerande organisation för att följa upp positiva fynd, utreda, behandla, kontrollera dessa och inte minst informera patienterna på ett adekvat sätt. För att systemet ska fungera krävs att alla kvinnor mellan 23 och 60 år regelbundet kallas. De som uteblir skall kallas igen och patologiska prover skall bli föremål för utredning. Behandlade förändringar måste följas upp. Kvalitetsuppföljning på prover och på bedömning skall ske fortlöpande. Jönköpings län. December 1999, reviderat april

5 Cellprover tagna i andra sammanhang ska integreras i databasen så att onödig provtagning undviks. I Jönköpings län finns en sådan databas. Kvinnor som missuppfattar CIN som tidig invasiv cancer kan bli mycket oroade. Vi som hanterar problemen måste därför har klart för oss vad dysplasi är och hur vi lämnar besked till patienten. Undvik att kalla dysplasier för cancer i någon form, eftersom orsaken till att vi tar provet är att hindra utvecklingen av invasiv cancer. Screeningspopulation Screening skall göras i åldersintervallet år. Screeningsintervallet bör vara 3 år i åldersgruppen Screeningsintervallet bör vara 5 år i åldersguppen Se också flödesschema 1 (Bilaga nr 12) All provtagning utanför åldersgruppen skall vara indicerad (kliniska symptom eller patologiskt undersökningsfynd). Kvinnohälsovården skall vara basen för screeningsprovtagningarna. Kallelserutiner Laboratoriedatasystemet SafirLIS Morphology på Klinisk patologi och cytologi har en modul som hanterar kallelser och svar i den organiserade gynekologiska cellprovskontrollen. Ett cellprovsregister har skapats i systemet via befolkningsregistret. I cellprovsregistret listas länets samtliga kvinnor mellan 23 och 60 år. Varje kvinna får en statussiffra, som beskriver om hon är aktuell för provtagning, om hon tackat nej, om prov har registrerats etc. I systemet finns även ett dysplasiregister, där kvinnor kan listas för kontroller, principiellt livet ut. Inför varje kallelsekörning uppdateras cellprovsregistret mot befolkningsregistret. Kvinnor mellan 23 och 50 år får kallelse till provtagning om inget prov registrerats inom 1095 dagar (3 år). För kvinnor mellan 51 och 60 år är intervallet 1825 dagar (5 år). Om kvinnan uteblir eller avbokar får hon en ny kallelse påföljande år, om hon inte låtit avregistrera sig. Kallelsen erbjuder kvinnan en fastställd tid för provtagning på närliggande kvinnohälsa-mottagning Jönköpings län. December 1999, reviderat senast nov

6 Kallelsebrev till kvinnorna för cellprovsscreening skall innehålla information om syftet med provtagningen, hur provet tas samt att man får en tid för läkarundersökning vid cellförändringar. Se kallelsen, bilaga 4. Möjlighet att tacka nej till fortsatt kallelse via screeningssystemet finns, var god se avregistreringsblankett, bilaga 5. God tillgänglighet på telefon på respektive kvinnoklinik är viktig för att kunna svara på frågor minimera oro. Ombokning/avbokning av tid respektive byte av provtagningscentral kan göras via telefon till ombokningscentral eller via webben: På samma webbadress finns dessutom information om cellprov. Lösenord för ombokning samt telefonnummer till ombokning samt telefonnummer till ombokningscentral och Kvinnohälsovården står på kallelsen. Cytologiremiss De av SWEDAC godkända och av laboratoriet rekommenderade remisserna skall användas, bilaga 2 och 3. Svarsrutiner Svaren från cytologlaboratoriet kommer att kodas med SNOMED-koder (Standardized Nomenclature of Medicin). Detta kommer att ske på alla landets laboratorier. Nomenklatur och definitioner enligt KVAST användas. Kvinnorna ska få svar på ett normalt prov direkt från laboratoriet inom två månader! Vid avvikande prov bör svar ges inom två månader från kvinnoklinik eller gynmottagning. Vid avvikande prov skall i svaret ges kort information om den fortsatta utredningen samt telefonnummer till aktuell mottagning och en tid för den utvidgade provtagningen. Det finns dessutom en hänvisning till information på Internetadress bl.a. under: Svar på vanliga frågor. Barnmorska/sköterska med kompetens att besvara frågor om cellförändringar bör finnas på varje mottagning som gör utvidgad provtagning. Jönköpings län. December 1999, reviderat senast nov

7 Vårdutvärdering Mått Mål Kommentar Antal kvinnor som deltar i den organiserade screeningsverksamheten 80 % av aktuell population kontrolleras via screeningsprogrammet Kallelsesrutiner finns i databasen SafirLIS Morphology. Tid för undersökning finns på kallelsen. God tillgänglighet för ombokning. Sedan maj 2006 finns möjlighet att omboka via webben. Kvaliteten på cellproverna Uppföljning av avvikande cellprov Behandling och uppföljning av behandlade cellförändringar Uteblivna prov > 90 % av proverna innehåller cylinderceller < 5 % är ej bedömbara 100% överensstämmelse mellan remiss och provtagningsburk 100 % utreds enligt flödes schemat 100 % följes med cellprovskontroller enligt flödesschema för uppföljning Alla CIN I och ASCUS skall följas av nytt cellprov eller histologisk prov. Alla cellprov med CIN II och CIN III förändringar skall följas av ett histologiskt prov. Alla histologiska patologiska prov visande CIN II, CIN III, körtelcellsdysplasi ska följas av kon- eller hysterektomipreparat. Kvartalsvis registrering och meddelande till provtagningsstationer om provkvaliteten. Beskrivning finns för hur man korrekt tar ett cellprov Rutiner finns för hur identiteten säkras. Varje klinik gör regelbundet kontroll. Bevakningssystem för cellprovkontroll finns på alla tre kvinnoklinker. Läkare med ansvar för överflyttning till GCK eller "dysplasi-fil" skall utses på varje kvinnoklinik. Kontrollsystem finns där kvinnoklinikerna meddelas om uteblivna uppföljningar. Meddelanden skickas varje månad. Omhändertas av därtill utsedd läkare. Jönköpings län. December 1999, reviderat senast nov

8 Kostnader Effekten av ett högt deltagande i screeningsverksamheten innebär en kostnadseffektiv minskning i cervixcancer och ett för kvinnorna mycket mindre operativt ingrepp med obetydlig påverkan på framtida livet och sexualfunktion. Kostnaderna vid deltagande i screeningen är betydligt lägre än vid provtagning på kvinnoklinikernas mottagningar: Genomförande Vårdprogrammet har funnits sedan 1999 och revideras regelbundet. Avdelningen för klinisk patologi bedriver ackrediterad verksamhet. Det pågår en ständig utvärdering och uppföljning på länets tre kvinnokliniker samt återföring till barnmorskor på provtagningsstationerna. Organistation Systemägare Medicinsk programgrupp i gynekologi och obstetrik i Jönköpings län För kvinnoklinikerna: Överläkare Lisbeth Liest Kvinnokliniken Eksjö Överläkare Anders Thelin Kvinnokliniken Jönköping Spec läk Anna Hallberg Kvinnokliniken Värnamo För klinisk patologi: Överläkare Samordnare cellprovsregister Kallelser och svar Systemförvaltare Eva Niléhn Britt Marie Häll-Karlsson Catrin Karlsson, Liselott Jannesson Safir LIS Morfphology - Catharina Andersson Processen I bilagorna visas tabell över definitioner av använda termer samt processens blanketter, vägledningar och de flödesscheman som används vid kvinnoklinikerna samt den information som skickas till kvinnor med konstaterade cellförändringar. Jönköpings län. December 1999, reviderat senast nov

9 Bilagor [1] Definitioner,Tabell 1 [2] Cytologiremiss screening [3] Cytologiremiss indicerat prov [4] Inbjudan till gynekologisk cellprovskontroll [5] Avregistrering [6] Identitetskontroll vid gynekologisk cellprovskontroll [7] Teknik vid cellprovskontroll [8] Handläggning av avvikande prov [9] Utredning vid dysplasi [10] Uppföljning av behandlad dysplasi, CIN II och CIN III [10] Uppföljning av behandlad dysplasi, CIN I [11] Cellförändringar under graviditet [12] Flödesschema 1: Screeningsintervall vid gynekologisk cellprovskontroll [13] Flödesschema 2: Handläggning av avvikande cellprov [14] Flödesschema 3: Uppföljning av tidigare behandlad dysplasi [15] Flödesschema 4: Uppföljning av tidigare behandlad dysplasi (koniserad eller hysterectomerad) [16] Flödesschema 5 Cellförändringar under graviditet Jönköpings län. December 1999, reviderat senast nov

10 Referenser [1] SoS-rapport 1998:15 : Gynekologisk Cellprovskontroll. Förslag till screeningsprogram [2] SFOG- rapport nr 63: Cervixcancerprevention Förstnämnde rapport är utarbetad av en arbetsgrupp med Göran Rybo som ordförande. Socialstyrelsen ålade denna grupp att göra en nationell översyn och utvärdering av landets vaginalcytologiska screeningprograms organisation, resultat och effektivitet samt kostnader. SFOG- rapporten ger rekommendationer om uppföljning av avvikande prov. I denna har HPV-diagnostik ach användandet av detta inkluderats. Styrgrupp Lisbeth Liest Överläkare, kvinnoklinken Eksjö Anders Thelin Överläkare, kvinnokliniken Jönköping Anna Hallberg Spec läk, kvinnokliniken Värnamo Britt-Marie Häll-Karlsson Lab samordnare, klinisk patologi Birgitta Nystedt Samordingsbarnmorska, Värnamo sjukvårdsområde Ann-Loouise Edenholm -Brink Barnmorska, kvinnokliniken Jönköping Maria Tyrgren Samordningsbarnmorska, Höglandets sjukvårdsområde Liselotte Jannesson Vårdadministratör, klinisk patologi och cytologi Catrin Karlsson Vårdadministratör, klinisk patologi och cytologi Harriet Andersson Barnmorska, klinisk ledare, Kvinnohälsovården Jönköping Ansvarig för uppdatering: Lisbeth Liest (lisbeth.liest@lj.se) Anders Thelin (anders.thelin@lj.se) Anna Hallberg (anna.hallberg@lj.se) Nästa uppdatering planeras till 2012 Jönköpings län. December 1999, reviderat senast nov